Leslie Anthony Mattias Fredriksson

Transkript

1 ÄNGLARNAS BERG Högt uppe i Alperna finns skidorten med Schweiz bästa pudersnö. Otyglade, branta berg lockar lekfulla offpiståkare till Engelberg. Nu är de på väg att väcka den anrika staden ur sin slummer. Text: Leslie Anthony Foto: Mattias Fredriksson Efter veckor utan nysnö och slutligen tre dagars intensivt snöande kom belöningen; Emanuel Hedvall hade några av sitt livs bästa skiddagar i Engelberg i mitten av januari. 56 RES

2 En kort hajk ut till offpiståken i Wendelücke ger access till några av Engelbergs bästa åk. Mike Douglas och Kaj Zackrisson visar vägen. Christine Hargin droppar in till ett ospårat åk vid Jochpass. 58 R ES D et fanns ingen snö i hela Schweiz, så långt var vi säkra. Under de tre veckor som föregick vår ankomst hade landet badat i solsken och varma föhnvindar, och alla rapporter som flödade in på Facebook, Twitter och e-post talade ett och samma språk: Ta med solglasögonen. Men vår internationella kompiskrets, som hade lämnat snötäckta vidder i Whistler, Squaw Valley, Alta, Åre och Oslo för att sammanstråla i Zürich, lät sig inte stoppas av lite värme. Hur länge, tänkte vi, kan den här bergsskrevan till nation hålla spjärn mot det oundvikliga snöfallet? Inte länge, skulle det visa sig, och så snart tunga moln började formera sig vände sig ett helt land förväntansfullt mot himlen. Nästa väderleksrapport blev därför en besvikelse. Inga skidorter i hela landet hade mer än ett flortunt lager snö att se fram emot oftast handlade det om två centimeter. Men vi hade något på känn. Vi slog en signal till några vänner i Engelberg. Hade de möjligtvis mer snö på ingång? Ja, svarade de. Självklart. Att döma av de vana Engelbergbesökarnas minnen av perfekt pudersnö var det här trovärdig information. Vi hoppade på tåget från Zürich, och mindre än två timmar senare kunde vi släppa av väskorna på Ski Lodge Engelberg, 20 steg från stationen, precis i rätt tid för att få uppleva den lokala happy hour-rutin som på bara två år blivit smått legendarisk. Och just i det ögonblicket kom snön. Högt uppe i Centralschweiz, en tyskdominerad del av det annars etniskt blandade Schweiz, ligger Engelberg. Staden är sprängfylld med schweiziska nationalsymboler punktliga tåglinjer från Luzern, fler banker än vad man någonsin kan tänkas behöva i en stad med invånare, en Dorfstrasse kantad av prydliga små korstimrade hotell, ett överflöd av choklad, ostar och klockor samt en rest av stadens medeltida anor i form av ett stort benediktinerkloster grundat Det är också en av landets äldsta vintersportorter. Det var i januari 1904 som de första skidåkarna nådde toppen av Titlis, ett berg som vid den tidpunkten antogs vara Europas högsta eftersom det syntes från så stora avstånd, och åkte skidor meter tillbaka ner i dalgången. Bergets ursprungliga rykte må ha varit en geografisk synvilla eller resultatet av alltför mycket brännvin det är bara meter, medan Europas högsta topp Mont Blanc höjer sig meter över havet men att ta sig ner för den stupande Titlisglaciären var ändå en hyfsad bedrift. Snart började fler våghalsar att dyka upp kring berget för att uppleva den hisnande alpina åkningen och de oväntat djupa snömassor som verkade hitta hit även när torka rådde i resten av landet. Detta fenomen lever kvar än idag. Mycket riktigt snöar det löjligt mycket hela natten och nästa dag. Uppemot 60 centimeter nyfallen snö mäts på de flesta ställen, vilket undanröjer alla tvivel på åkningens kvalitet. Trots den begränsade sikt som kommer sig av tätt snöfall kan vi vänta oss magnifik skidåkning. Snöar det någon annanstans i Schweiz just nu? Faktiskt inte. Vad är det för magisk snöformel som råder här? Tack vare sin centrala position i Alperna, och sin höga höjd, skördar Engelberg snöfall från två vädersträck, och både den Snart började fler våghalsar att dyka upp kring berget för att uppleva den hisnande alpina åkningen och de oväntat djupa snömassor som verkade hitta hit även när torka rådde i resten av landet. Detta fenomen lever kvar än idag. R ES 59

3 Toppen vid Titils bergstation (3 028 möh) ger access till den kanske bästa glaciärskidåkningen i Alperna. Glaciären är ganska liten och förhållandevis säker, men vi rekommenderar ändå att du vänder dig till en bergsguide om du vill åka offpist här uppe. Räknar man in bergets enorma överflöd av åkbara landytor är det lätt att börja betrakta Engelberg som en slags rysk docka för skidåkningsentusiaster. norra ytterkanten av sydliga snöstormar och den sydliga spetsen av nordliga sveper in över staden. Samtidigt drar man nytta av orografiska effekter från såväl den närliggande Luzernsjön som bergets egna outgrundliga väderfenomen. Räknar man in bergets enorma överflöd av åkbara landytor är det lätt att börja betrakta Engelberg som en slags rysk docka för skidåkningsentusiaster. Vart man än tittar dyker det upp nya stycken av dold terräng små glaciärer, raviner, sluttningar, fjällträd och mängder av intressanta offpistleder, inklusive ett av världens bästa puderåk. Denna stormiga dag är åkningen förstås fenomenal, men eftersom sikten är så dålig stannar vi kvar nere i bergssidans lägre regioner där vi välkomnas av berget med tre förträffliga åk i djup, djup snö. Engelberg har lyckats igen. Det är som att berget har kastat en besvärjelse över både mig och mitt sällskap, som lockar oss att resa hit gång på gång. Vi är emellertid inte de enda som jublar. Av de röster som hörs lovsjunga berget i pisterna och i linbaneliftarna, är påfallande många svenskar. Schweiz är en av de platser på jorden där traditionerna ser till att ingenting någonsin ser ut att förändras, trots att det i själva verket kan pågå enorma skiftningar under marken. De kinesiska och indiska turister som står i kö för att åka upp till krönet av Titlis kan skriva under på detta, precis som de svenska turister som gett Engelberg en nytändning på senare år. Jämfört med första gången jag besökte staden för 15 år sedan har populariteten nämligen exploderat. När jag var här då, 1996, såg jag två vilsna svenska skidturister. Nu tillbringar omkring 100 av dem hela vintersäsongen här, och långt fler kommer hit på längre besök. Denna skandinaviska diaspora är en förklaring till att stora landområden, där pudersnön förr kunde ligga orörd i veckor, numera pressas ihop av skidåkarnas samlade tryck redan efter några dagar. Samtidigt har det hunnit hända en hel del med det noggrant tillrättalagda schweiziska samhället. Landet har visserligen låtit bli att gå in i EU, men vare sig man vill det eller inte har man släpats in i den samtida populärkulturella världen. Idag ser varenda husfasad i landets större städer ut som graffitiväggar, i en omfattning som nästan får New York att framstå som städat. I mötet med denna kultur har det gamla Schweiz flyttat fram positionerna och börjat fira sina traditioner på nya sätt. Efter en inspirerande dag på den eviga bergssidan, långt ifrån samtidens alla bryderier, tar vi oss tillbaka till den varma kamratlighet som präglar den ultramoderna Ski Lodge Engelberg. I likhet med många andra svenskar som föddes av en skidåkargeneration, där äventyr på branta utländska bergssidor var allt, tillbringade Eric Spongberg och Niklas Möller 2000-talets första år som så kallade ski bums i Engelberg. Oändligt många timmar av fantastisk och lättåtkomlig offpiståkning i den charmiga småstaden mynnade så småningom ut i tanken på att de kanske skulle grunda ett eget ställe för folk med samma intresse dök två intressanta fastigheter upp på marknaden, båda mitt i Engelbergs hjärta den ena ett nyrenoverat bed and breakfast, den andra ett gammalt hotell som sett bättre dagar och killarna behövde inte fundera länge. De sa upp sig från sina kontorsjobb 60 RES RES 61

4 Kaj Zackrisson åker brant i 50 cm nysnö i Wendelücke. Adam Widén och Matilda Rapaport väntar på ännu ett åk vid den gömda liften i Engelberg. 62 R ES och stack till Alperna för att lära sig driva hotell. När jag träffar dem två år senare har de lärt sig en hel del, men de har fort farande en miljon saker att fixa för att göra varje besök bekvämare, mer smakfullt, roligare, tystare bättre. En sådan sak var att de öppnade en gourmetrestaurang i vintras. Under tiden har Ski Lodge Engelberg blivit ett andra hem för offpistkulturens hjältar vilket häromkring handlar främst om svenska offpiståkare av både mjukare och hårdare virke. Baren här är alltid fullsmockad under kvällarna, och hotellet har genomgått en kärleksfull renovering med en eklektisk mix av Stockholmstrender och klassiska alpinteriörer. Den exceptionella restaurangen kröns av ett exklusivt trerättersmål, sammansatt av köksmästaren Jonas Bolling. Det tillhör inte vanligheterna för skidåkare att träffas över pärlhöna med rillette, eller oxsvanssoppa med palsternacka och tryffelkräm tillsammans med en god flaska pinot noir från den underskattade schweiziska vinregionen Valais. På senare år har flera nya restauranger öppnats, samtidigt som det anrika Hotel Terrace fått en grundlig renovering som stod klar lagom till Engelbergs 100-årsjubileum Ändå framstår Ski Lodge Engelberg som en bättre symbol för det nya Engelberg som växer fram. Ett annat exempel på den nyvunna energin är planerna på det nya Titlis Resort, där gästerna kommer att ha restauranger, längdskidspår, utförsåkning och spa-komplex på gångavstånd. Denna stora och kostsamma satsning bryter ny mark, såväl bildligt som bokstavligt. På andra håll i staden har man samtidigt satsat på att förnya sina befintliga hotell. I andra änden av staden ligger Hotel Hoheneck som fått en rejäl ansiktslyftning, men som ändå är och förblir en knarrig gammal träkåk. De kandelabrar som på kvällarna hänger överallt bidrar till den spöklika stämningen; det är nästan så att man förväntar sig att vampyren Nosferatu ska dyka fram bakom någon gammal farfarsklocka. Vår vänlige svenske värd, Stefan af Petersens, lyckades vrida hotellet ur händerna på dess förre ägare, en besvärlig, konservativ typ som staden med glädje vinkade adjö till. Stefan, som själv bor i Stockholm, råkar vara på besök i staden den här veckan, och hälsar gästerna som sina vänner när han gör entré i salongen för att skuffa in oss till den bufféliknande middagen. Precis som Ski Lodge Engelberg är hotellet något av en internationell sammankomst, och kanadensare, amerikaner, britter, spanjorer, italienare och norrmän ansluter till det lilla tåg av svenskar som tillsammans vandrar in i matsalen. Här äter man soppa, sallad, färskt bröd, stora portioner spaghetti och dricker schweiziskt dolevin. Det är en arbetarklassmåltid för skidåkare, ren och enkel, som uppskattas av sällskap som trivs så bra i denna hemtrevliga miljö att de flesta stannar kvar och umgås till efterrätten. Men stanna inte uppe alltför länge. Ute fortsätter snön att falla, och imorgon kommer änglaberget där uppe att vara fullt av glödheta äventyrsmöjligheter och sannolikt även glödheta knäleder. Bild nedan: Mike Douglas är 41 år, men drar sig inte för att skicka iväg en bakåtvolt utför en klippa. Här i Wendelücke i Engelberg. Ute fortsätter snön att falla, och imorgon kommer änglaberget där uppe att vara fullt av glödheta äventyrsmöjligheter och sannolikt även glödheta knäleder. R ES 63

5 Engelberg är brant och tufft, och nuförtiden erbjuder det en mix av traditioner och elegans. Det är lite av varje skidåkares paradis. Kaj Zackrisson njuter av djupt puder vid Jochpass i Engelberg. Nästa morgon är himlen klarblå. Vi har vaknat till en klassisk Engelbergsdag som enligt flera lokalbor är den vackraste hittills på hela säsongen. Pudersnön flyger upp i ansiktet gång på gång medan vi åker på Titlisglaciären, över de vidsträckta snöplatåerna vid Jochpass och sedan tillbaka upp till Titlis för lunch. Därefter är det bara en sista transportsträcka till Laub. Om Laub inte betyder magnifikt, så borde det göra det. Första gången jag stötte på Laub var i en gammal brittisk bok, The ski runs of Switzerland, där ett svartvitt foto visade en monstruös bergssida med en grund ravin i mitten. Trots att bilden var tagen rakt framifrån framgick det tydligt att fallet, med sin 35-gradiga lutning och meter i fallhöjd, måste vara en obeskrivlig åkupplevelse, med en direkt sinnesutvidgande snökvalitet. Än idag skulle få helikopterbaserade skidexkursioner ens överväga att släppa ner sina åkare på någonting såhär långt och brant. Idag, när så många skidåkare trots allt har vågat sig på en nedfart, har Laubs beryktade lavinfara sjunkit en aning. För att vara ett offpiståk är det förvånansvärt lätt att ta sig dit; det räcker med att ta ett par snabba sittliftar och sedan gå på tvärs över berget till en grind försedd med sedvanliga varningsskyltar. Efter ett par hårda knuffar på öppningen öppnar sig hela härligheten inunder, en underbar brant som sträcker sig ut mot nordost. Idag finns flera spår i den nyfallna snön, men sluttningen är så stor att det fortfarande finns gott om orörda ytor. Vi kastar oss utför, och rycks än en gång med i den överväldigande känslan i att återuppleva något fantastiskt som du redan visste fanns. En halvtimme senare är vi nere vid bergets fot igen och njuter av en traditionell kur av te och brännvin, medan vi tackar vår lyckliga stjärna som kom till just Engelberg under denna sällsynt snöfattiga vinter. I slutändan är det lätt att förstå varför Engelberg lockar alla dessa offpiståkare, och varför så många svenskar känner sig hemma här. Engelberg är brant och tufft, och nuförtiden erbjuder det en mix av traditioner och elegans. Det är lite av varje skidåkares paradis. FA K TA E N G E L B E R G BOENDE Ski Lodge Engelberg Det svenskägda hotellet håller just nu på att omdefiniera det moderna Engelberg. För de som kommer hit för den ungdomliga, samtida känslan är det omistligt Hotel Terrace Högt ovanför Engelberg finns det upprustade art nouveauhotellet Terrace. Det erbjuder en fantastisk utsikt, såvida du inte har något emot att ta en linbana hem från staden Hotel Hoheneck En gammal byggnad fylld av nya idéer och ivriga skidåkare. Ligger nära det kloster vars munkar en gång bodde i byggnaden RESTAURANGER Ski Lodge Engelberg I köksmästaren Jonas Bollings regi har restaurangen på kort tid blivit ett av stadens bästa matställen. En öppen och luftig matsal lyckas återskapa sig själv gång på gång, från hemtrevlig stuga vid frukost till en urban bistro på kvällarna restaurant Alpenclub I en byggnad som stått på samma plats sedan 1780 ligger Alpenclub. I de många restauranger som ryms här kan du låta dig förföras av det tidlösa mellaneuropeiska köket, och upptäcka lokala specialiteter som raclette, fondue och stenugnsbakad pizza Restaurant Hess och Avo Cigar Lounge Denna svala, lyxiga restaurang och cigarrlounge är ytterligare ett tips för den som är ute efter ny och intressant matlagning BARER Yucatan är fullsmockat redan innan middagsgästerna tar över. Kort därifrån ligger Eden Bar, det klassiska tillhållet för alpinisterna. Det något mindre Ski Lodge Engelberg är på gång som en seriös utmanare även under nattlivets timmar. MER INFORMATION: Bern Engelberg Zurich A 64 RES RES 65