Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas Innehåll

Transkript

1 Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas Innehåll Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas... 1 Bakgrundsfakta... 4 Folkmängd 31 december... 4 Familjer efter antal barn... 4 Flyttningar efter ålder... 4 Medellivslängd... 4 Invånare efter födelseland... 4 Skattesats och kommunalekonomisk utjämning... 4 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället... 5 Röstande i de olika valen... 5 Nationella folkhälsoenkäten... 5 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar... 5 Befolkningen efter utbildningsnivå... 5 Förvärvsarbetande 16+ år... 5 Arbetslöshet årsmedeltal... 6 Inkomsttagare med hög respektive låg inkomst... 6 Familjer med låga inkomster... 6 Anmälda brott... 6 Nationella folkhälsoenkäten... 7 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor... 7 Anställda årsarbetare i förskolan... 7 Låg födelsevikt... 7 Behöriga till gymnasieskolan... 7 Barnfattigdomsindex... 8 Skolbarns psykiska hälsa... 8 Målområde 4: Hälsa i arbetslivet... 8 Anmälda arbetsskador... 8 Ohälsotal... 9 Nationella folkhälsoenkäten

2 Målområde 5: Miljöer och produkter... 9 Skador och förgiftningar... 9 Självmord Fallolyckor Målområde 6: Hälsofrämjande hälso-och sjukvård Ungdomsmottagningar Nationella folkhälsoenkäten Målområde 7: Skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter efter ålder Klamydiainfektion Målområde 9: Fysisk aktivitet Nationella folkhälsoenkäten Målområde 10: Matvanor och livsmedel Amningsfrekvens Dödlighet i hjärt-/kärlsjukdom Dödlighet i diabetes Nationella folkhälsoenkäten Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar Dödlighet i lungcancer Dödlighet i KOL Öppettider på Systembolaget Realprisutveckling för vin, sprit och starköl för detaljhandel Serveringstillstånd Restaurangernas försäljning Systembolagets försäljning Total alkoholkonsumtion fördelat på dryck och år Alkoholkonsumtion bland elever åk Vårdade unga på grund av alkoholförgiftning Vårdade i alkoholrelaterade sjukdomar Alkoholrelaterad dödlighet

3 Alkoholrelaterade brott Nattliga singelolyckor Prisutveckling (kr/g) för olika preparat Tull- och polisbeslag av narkotika Narkotikakonsumtion bland elever i åk Vårdade enligt narkotikaindex Narkotikarelaterad dödlighet Narkotikarelaterade brott Nationella folkhälsoenkäten Nationella folkhälsoenkäten Nationella resultat på riket och län Övrig information Regional indelning Konfidensintervall årsmedelvärden Bortfallsredovisning och övriga tabellsymboler Åldersstandardisering

4 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkningsregistret (RTB) är en kopia av skattemyndigheternas personregister som förnyas successivt med förändringsrapporter om födelser, dödsfall, flyttningar, giftermål, skilsmässor och medborgarskapsbyten. Funktionell åldersindelning innebär en indelning i grupper som kan kopplas till vissa åldersgrupper, t.ex. skolåldrar, förvärvsarbetande åldrar och pensionärer. Familjer efter antal barn Källa: SCB, Befolkningsstatistik Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. I summan ingår de ca barn i landet som är felaktigt klassificerade som ensamstående. Det betyder att summan är något för hög. Andelarna påverkas dock inte nämnvärt. Flyttningar efter ålder Källa: SCB, Befolkningsstatistik Endast flyttningar över kommun- respektive länsgräns räknas. Medellivslängd Källa: SCB, Befolkningsstatistik Talen är ett genomsnitt för 5-årsperioden och avser återstående medellivslängd vid födelsen. Invånare efter födelseland Källa: SCB, Befolkningsstatistik Från och med 2005 används samma indelning som i Folkhälsoinstitutets Nationella Folkhälsoenkät. Tidigare år har justerats i Databasen. Från och med 2010 har benämningen Övriga Skandinavien ändrats till Övriga Norden. I tidigare årgångar har det felaktigt stått Övriga Skandinavien, det har alltså hela tiden varit Övriga Norden. Skattesats och kommunalekonomisk utjämning Källa: SCB, Offentlig ekonomi 4

5 Med skattesats avses den kommunala inkomstskatten (%). Den totala kommunala skattesatsen består av skattesats till kommun och till landsting. Med kommunalekonomisk utjämning avses utfall i kronor per person och kommun/landsting under bidragsåret. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Röstande i de olika valen Källa: SCB, Allmänna valen Andel röstande av de röstberättigade. Därmed avses personer som är inskrivna i röstlängden. När det gäller statistik över valdeltagande redovisas Heby enligt den regionala indelning som gäller från 1 januari Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Lågt socialt deltagande Saknar emotionellt stöd Utsatt för kränkande behandling Saknar tillit Saknar praktiskt stöd Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningen efter utbildningsnivå Källa: SCB, Utbildningsregistret Registret innehåller uppgifter om avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Nivåklassificeringen är gjord enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN. Förvärvsarbetande 16+ år Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Sysselsättningen bestäms från de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år lämnar till skattemyndigheterna men också genom information om företagarinkomster från taxeringsregistret. Förvärvsarbetande är alla personer som hade avlönat arbete minst en 5

6 timme per vecka under november månad det aktuella året. Tillfälligt frånvarande ingår också om de haft en kontrolluppgift med lön under året. Statistiken avser nattbefolkning, dvs. alla förvärvsarbetande personer som bor i kommunen oavsett i vilken kommun man arbetar. Från och med 2004 använder SCB en ny källa för att identifiera företagare och en mindre justering av metoden för att avgränsa förvärvsarbetande. Arbetslöshet årsmedeltal Källa: Arbetsförmedlingen Statistiken över arbetslöshet framställs från ett register som förs av Arbetsförmedlingen. Öppet arbetslösa avser personer som är utan arbete och kan ta arbete direkt. Hit räknas inte personer som deltar i program med aktivitetsstöd. Från och med hösten 2011 förändrades sättet att beräkna andelen arbetslösa. I stället för som tidigare relatera till befolkningen år, börjar man beräkna procenttalen utifrån den registerbaserade arbetskraften (d v s sysselsatta plus arbetslösa) inom relevant åldersspann. För arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå är gällande åldersspann år. Inkomsttagare med hög respektive låg inkomst Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret, (IoT) Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller förvärvsinkomst, åldersgruppen år och samtliga inkomsttagare ingår i beräkningen, även de med noll förvärvsinkomst. Familjer med låga inkomster Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) Andel (%) familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Familjetyper: ensamstående, utan respektive med, hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med hemmavarande barn, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har sjuk- eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). För att jämföra disponibel inkomst mellan olika hushåll används ett viktsystem som är relaterad till hushållens sammansättning. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt. För vuxna hushållsmedlemmar tar systemet hänsyn till om man är ensamstående eller sammanboende och för barn är det åldern som är avgörande. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets totala vikt. Samtliga inkomsttagare finns representerade, även de med 0 i inkomst (gruppen med 0 i inkomst är förhållandevis liten). Anmälda brott Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ 6

7 Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per invånare av medelfolkmängden beräknat utifrån 1/1 aktuellt år och 1/1 kommande år. (ex. 1/ / delat med 2). Brott under resor och brott utomlands har inte kunnat registreras och ingår därför ej på kommunnivå. Dessa uppgifter finns dock på läns- och riksnivå. Våldsbrott innefattar Brott mot person (3-7 kapitlet Brottsbalken), Rån, grovt rån (8 kapitlet, 5-6 ) och Våld mot tjänsteman (17 kapitlet, 1 och 5 ). Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Utsatt för fysiskt våld Läs om denna variabel i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan Källa: Skolverket samt för stadsdel, Stockholms stad, Malmö stad respektive Göteborgs stad Antal anställda som arbetar med barn (exkl. städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp ingår. Med högskoleutbildning avses förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Från och med 2013 tas inte uppgifter fram på stadsdelsnivå i Malmö. Låg födelsevikt Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Antal födda med en födelsevikt mindre än 2500 gram per 1000 födda. Statistiken redovisas som 3-årsmedelvärden. Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden. Nämnaren har ändrats från och med års uppgifter och kommer fortsättningsvis från Socialstyrelsen (MFR) vilket innebär att tvillingar och dödfödda barn inte tas med i beräkningen. Behöriga till gymnasieskolan Källa: Skolverket Andelen behöriga till gymnasieskolan avser de som är behöriga till ett yrkesförberedande program. År 2011 ändrades reglerna för behörighet till gymnasieskolan. Från hösten 2011 krävs minst godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli antagen till ett yrkesförberedande program samt ytterligare nio för att bli antagen till ett högskoleförberedande program. Tidigare krävdes minst betyget godkänd i 7

8 ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Betygen mäts före prövning. Från och med våren 2009 ingår alla skolor, inte bara kommunala utan också fristående skolor, internationella skolor och riksinternat. Barnfattigdomsindex Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. Skolbarns psykiska hälsa Källa: Statens Folkhälsoinstitut, Nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa Karläggning riktade sig till alla barn i grundskolans årskurs 6 och 9 och genomfördes på hösten Totalt deltog elever i årskurs 6 och 9 vilket innebär en svarsfrekvens om 83 procent. Kommuner med mindre än 50 elever i respektive årskurs redovisas ej som diagram. Mer information om undersökningen och en fördjupad förklaring till tolkning och användning av resultaten finns under följande länk: Målområde 4: Hälsa i arbetslivet Anmälda arbetsskador Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret samt SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Statistiken avser antal anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande. Statistik som framställs utifrån ISA används som ett hjälpmedel för att förebygga arbetsskador och för att identifiera riskgrupper och arbetsmiljöproblem. 8

9 Registret bygger på arbetsskador som anmäls till Försäkringskassan enligt Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring. Celler där det sammanlagda antalet anställda understiger 200 redovisas inte. På grund av ändringar i registersystemet från och med 2002 är arbetsskador inte jämförbara med tidigare år. Ohälsotal Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet beräknas under en 12-månadersperiod och är en summering av 12 månaders värden. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Observera att uppgifter för år 2002 och senare inte kan jämföras med tidigare uppgifter på grund av förändrat beräkningssätt. Extra information: SCB gör också beräkningar av ohälsotal. Försäkringskassans redovisning av ohälsotal skiljer sig från SCB:s redovisning vilket gör att de inte är jämförbara. Aktualiteten skiljer sig åt (ett respektive fem kvartal) liksom populationsavgränsningen (anslutna till F-kassan respektive folkbokförda). Vidare är åldersindelningen en annan (20-64 år) jämfört med Försäkringskassans indelning (16-64 år). För övrigt är definition och beräkning densamma. Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Funktionsnedsättning Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 5: Miljöer och produkter Skador och förgiftningar Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Diagnoser: V01-Y89 enligt ICD 10 Antal döda från födelsen och framåt per invånare av medelfolkmängden per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas 9

10 som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen Självmord Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Diagnoser: Gäller säkra suicider X60 X84 enligt ICD 10. Siffrorna avser antal döda per invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Fallolyckor Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Statistiken redovisas i två tabeller. Den ena avser vårdade per invånare och är fördelad på kön och åldersgrupper. Den redovisas som glidande treårsmedelvärden eftersom underlaget annars är för litet för att kunna redovisas på olika åldersgrupper. Den andra tabellen redovisar också vårdade per invånare men redovisas på årsbasis. Detta är möjligt eftersom den innehåller samtliga vårdade för fallskada i åldrarna 65 år och äldre vilket är de åldrar då de flesta fallskador sker. Målområde 6: Hälsofrämjande hälso-och sjukvård Ungdomsmottagningar Källa: Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar För att kallas ungdomsmottagning (UM) enligt FSUM ska personalen bestå av minst barnmorska, läkare och kurator eller psykolog. Personalen ska också ha arbetstid särskilt avsatt för ungdomsmottagningen, vara delaktiga i verksamhetens utveckling och inte enbart vara personal som konsulteras vid behov. Flertalet, men inte alla av FSUMs medlemmar, uppfyller dessa kriterier. Förutom antal UM i kommunen anges också antalet ungdomar i åldersgruppen år. Uppdatering av registret sker kontinuerligt hos Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar men för Folkhälsodata sker uppdatering under första kvartalet respektive år. Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Tandläkarbesök 10

11 Kontakt med sjukvården Dålig hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Bra hälsa Långvarig sjukdom Svåra besvär Dålig tandhälsa Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 7: Skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Källa: Smittskyddsinstitutet Siffrorna för stelkramp och kikhosta avser andel (%) barn som fått tre injektioner innan januari tredje året. Siffrorna för MPR (mässling, påssjuka och röda hund) avser andel barn som fått en injektion med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund innan januari tredje året. Uppsala och Örebro räknar vaccinationstäckningen på alla folkbokförda barn och inte bara på alla inskrivna barn och har därför något lägre täckning. Av storstäderna är det fr o m 2010 bara Stockholm som redovisar på stadsdelsnivå. Göteborg slutade redovisa på stadsdelsnivå 2009 och Malmö slutade redovisa på stadsdelsnivå Information om vaccinationer från kommunerna Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna saknas för barn födda Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter efter ålder Källa: Socialstyrelsen Antal per kvinnor. Statistiken redovisas som 5- årsmedelvärden. Från och med redovisas även yngre än 15 år tillsammans med gruppen år. Inrapporteringen av abortstatistik återupptagen efter tillfälligt stopp. Under våren 2013 beslutade Socialstyrelsen att stoppa insamlingen av statistik över inducerade aborter för att undersöka huruvida den information som samlades in var för detaljerad. Från och med den 1 januari 2014 återupptogs datainsamlingen. För mer 11

12 information, se Socialstyrelsen. Statistik för åren ch 2013 redovisas därför inte i databasen. Klamydiainfektion Källa: Smittskyddsinstitutet Antal fall per inv. Klamydia finns inte tillgänglig på kommunal nivå. Målområde 9: Fysisk aktivitet Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Fysisk aktivitet Stillasittande fritid Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 10: Matvanor och livsmedel Amningsfrekvens Källa: Socialstyrelsen samt Barnavårdsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö Andel (%) ammade, enbart eller delvis, vid olika antal månader efter barnets födelse. Bygger på frågeschema vid barnavårdscentralerna. En ändring av definitionen av enbart ammade har skett (i enlighet med WHO:s definition) för barn födda fr.o.m. 2004, varför en jämförelse med tidigare år ej är möjlig. Dödlighet i hjärt-/kärlsjukdom Källa: Socialstyrelsen/Dödsorsaksregistret Diagnos enligt ICD-10= I20-I25. Siffrorna avser antal döda per invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. 12

13 Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil. Dödlighet i diabetes Källa: Socialstyrelsen/Dödsorsaksregistret Diagnos enligt ICD-10:E11 avseende såväl underliggande som bidragande orsak. Siffrorna avser invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Frukt och grönt Övervikt Fetma Normalvikt Undervikt Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Rökande blivande mödrar Källa: Socialstyrelsen; Medicinska födelseregistret. Andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning. Missfall före vecka 28 samt aborter ingår inte. Rökande spädbarnsföräldrar Källa: Socialstyrelsen samt Barnavårdsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö Andel rökande mödrar, rökande fäder samt andel där åtminstone en person i hemmiljön röker när barnet är 1 4 veckor gammalt. Med rökare menas en person som minst en gång per dag drar i sig tobaksrök, även utomhus. Bygger på frågeschema hos barnavårdscentralerna. Uppgifter från fler tidpunkter finns i databasen. Rökvanor registreras hos mor och far även om föräldern inte bor med barnet vilket leder till att 13

14 andelen rökande pappor kan vara högre än andelen rökande i hushållet. Från och med 2006 presenteras inga uppgifter på stadsdelsnivå på grund för stora osäkerheter i materialet. Uppgifterna sträcker sig från barnets födelsedatum fram till det att barnet är 4 veckor men barnet är normalt inte hemma de första dagarna vilket gör att rubriken är satt till 1-4 veckor. Uppsala län har haft en instabil metod för insamling av data för någon i hushållet under åren 2010 och bakåt, vilket innebär att resultaten ska tolkas med stor försiktighet. Dödlighet i lungcancer Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Lungcancerdiagnos (C34 enl. ICD-10). Antal döda beräknas per invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Rökningen är särskilt förknippad med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. För lungcancer gäller att ca 85 procent är orsakad av rökning. Dödlighet i KOL Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret KOL-diagnos (J44 enl. ICD-10). Antal döda beräknas per invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. KOL är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. Öppettider på Systembolaget Källa: Systembolaget Öppettider på Systembolaget, beräknats som timmar i veckan per invånare som är 15 år eller äldre. Systembolagets butiker får vara öppna som längst till klockan 20:00 måndag-fredag och till klockan 15:00 på lördagar. De flesta butikerna är öppna mellan klockan 10 och 18 under vardagar och 10 till 14 på lördagar. Större butiker har ofta öppet till klockan 19 eller 20 på vardagar och till klockan 15 på lördagar. Den totala öppettiden under en vecka kan variera över året och syftet är att visa en trend över tid. Presenterade uppgifter visar rådande förhållanden vid en viss tidpunkt (ej sommar) för enskilda år. Mellan år 2000 och 2002 infördes gradvis lördagsöppet i landets butiker. Uppgifter från och med 2006 är inte framtagna på exakt samma sätt som tidigare år och kan därför skilja 14

15 sig något. Uppgifter om butikernas öppettider kommer från Systembolaget, dessa har sedan räknats om av Statens folkhälsoinstitut. Realprisutveckling för vin, sprit och starköl för detaljhandel Källa: Statens Folkhälsoinstitutet Realprisindex = (Försäljning i kronor Aktuella året Försäljning i liter Aktuella året ) (Försäljning i kronor Basåret Försäljning i liter Basåret ) KPI Basåret ( ) 100 KPI Aktuella året Konsumentprisindex (KPI)/Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner. Basår=1995 Serveringstillstånd Källa: Statens folkhälsoinstitut, Tillsyn Kommunen som prövar serveringstillstånd har skyldighet att rapportera sina beslut till Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna bygger på denna rapportering och avser situationen 31 december. Uppgifterna avser de restauranger som har rätt att servera alkoholdrycker till allmänheten. Serveringstillstånd med rätt att enbart servera i slutna sällskap är ej inkluderade. Statistiken avser antal serveringstillstånd per invånare bland de som är 15 år och äldre. Serveringstillstånd från och med 2006 och bakåt saknas på grund av osäker insamlingsmetod. Restaurangernas försäljning Källa: Statens folkhälsoinstitut Statistiken avser Restaurangernas försäljning under året. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100 % alkohol (enligt systembolagets definition) och mängden 100 % alkohol är därefter beräknad per invånare som är 15 år och äldre. Systembolagets försäljning Källa: Systembolaget AB Statistiken avser Systembolaget AB:s försäljning i butiker inklusive ombud under året. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100 % alkohol och mängden 100 % alkohol är därefter beräknad per invånare som är 15 år och äldre. I databasen ingår även alkoholförsäljning från restauranger. 15

16 Total alkoholkonsumtion fördelat på dryck och år (urvalsundersökning) Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning För att få en uppfattning om den totala konsumtionen av alkohol i Sverige genomfördes det så kallade KALK- projektet under åren I projektet försökte man med hjälp av telefonintervjuer få en bild av den faktiska konsumtionen så att försäljningsstatistiken kunde kompletteras med uppgifter om den icke registrerade konsumtionen. Slutsatserna från projektet lades till grund för de så kallade Monitormätningarna som påbörjades i juni år 2000 vid Stockholms universitet. Alltsedan dess har ytterligare beräkningar av den totala alkoholkonsumtionen gjorts. CAN övertog ansvaret för dessa mätningar år 2013 från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRad). När CAN övertog mätningarna genomfördes vissa förändringar i både undersökningen och i hanteringen av uppgifterna. Därför har också uppgifterna reviderats bakåt i tiden för att vara jämförbara med de uppgifter som publiceras efter övertagandet. Alkoholkonsumtion bland elever åk 9 (urvalsundersökning) Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Undersökningarna genomförs som anonyma gruppenkäter i klassrummen utifrån ett slumpmässigt urval. I 2011 års undersökning deltog sammanlagt elever från årskurs 9 och elever från gymnasiets år 2. Bortfallet uppgick då till 17 respektive 19 procent. CAN har gjort ett omfattande kvalitets- och revideringsarbete under 2012 och även räknat om bakåt i tiden. Generellt sett framkom små skillnader men volymen blev något större jämfört med förut. Vårdade unga på grund av alkoholförgiftning (15-19 år) Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret Vårdade för följande diagnoser: F10.0, T51.0, T51.1, T51.2, T51.3 T51.8, T51.9 Vårdade i alkoholrelaterade sjukdomar Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret Vårdade för följande diagnoser: alkoholberoende, alkoholförgiftning och alkoholindex, narkotikaindex, totalt leversjukdomar samt, särredovisad, annan icke specificerad levercirros. Alkoholberoende: F10.2, F10.2A, F10.2B, F10.2X Alkoholrelaterade leversjukdomar: K70.0, K70.1, K70.2, K70.3, K70.4, K70.9, K74.6 Annan icke specificerad levercirros: K74.6 Alkoholförgiftning: F10.0, T51.0, T51.1, T51.2, T51.3 T51.8, T51.9 Alkoholindex: E244, F10, G312, G621, G721, I426, K292, K700-K709, K852, K860, O354, P043, Q860, T510-T519, Y901-Y909, Y911-Y919, Z502, Z714, Z721 16

17 Alkoholrelaterad dödlighet Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Sjukdomar och dödsfall registreras enligt ICD-klassifikationssystemet ICD-10 (Injuries and Causes of Death). Diagnos enligt alkoholindex som underliggande eller bidragande dödsorsak omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och olycksfall. Diagnoser (ICD-10): E244, F10, G312, G621, G721, I426, K292, K700-K709, K860, O354, P043, Q860, T510-T519, Y , Y , Z502, Z714, Z271 Alkoholrelaterade leversjukdomar: K70.0, K70.1, K70.2, K70.3, K70.4, K70.9, K74.6 Annan icke specificerad levercirros: K74.6 Alkoholförgiftning: F10.0, T51.0, T51.1, T51.2, T51.3, T51.8, T51.9 Antal döda beräknas per invånare av medelfolkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Alkoholrelaterade brott Källa: BRÅ, Brottsförebyggande rådet Antal anmälda fall av misshandel (inklusive grov misshandel) per invånare. Misshandelsbrotten utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Det finns ett stort mörkertal och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Forskning och undersökningar visar att i cirka sju misshandelsfall av tio har gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller droger, och i cirka fyra fall av tio uppger den utsatta att han eller hon själv varit berusad (Brottsförebyggande rådet, 2011). Antal anmälda fall av rattfylleri (inklusive grovt rattfylleri) per invånare. Antal anmälda fall av övriga alkoholbrott (Alkoholbrott exklusive rattfylleri) per invånare. Med alkoholbrott menas brott mot alkohollagen. Till exempel olovlig tillverkning/försäljning/hantering/innehav av alkoholdrycker och sjöfylleri. Nattliga singelolyckor Källa: Transportstyrelsen, beräkning Folkhälsoinstitutet Det finns en överrepresentation av alkoholpåverkade förare vid singelolyckor och olyckor under natten. Data redovisar singelolycka med motorfordon mellan kl. 21:59 och 04:59. Från och med år 2000 ingår olyckor som medfört personskada. Innan dess gäller siffrorna även olyckor utan personskada. Dessutom infördes en ändrad kodningsrutin mellan 2002 och 2003 som innebär att även omkörning som resulterat i avåkning samt dikeskörning och voltning där föraren väjt för klövvilt kodas som singelolyckor. Dessa typer av olyckor kan ha bidragit till en ökning av antalet olyckor mellan 2002 och Uppgifterna gäller den region där olyckan inträffade. Med tanke på ovanstående 17

18 förändringar i definitioner (olycka med och utan personskada) och ändringar i kodningsrutiner bör data över tid tolkas med försiktighet. Data bygger på polisens rapportering om olycksplatsen. Prisutveckling (kr/g) för olika preparat Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Gatupriser i kronor per gram. KPI-justerade medianpriser. Sedan 1988 har polisen rapporterat in gatupriser för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (sedan 1993 både vitt och brunt heroin) till CAN. Från år 2000 prisbevakas även de mer sällsynta narkotikasorterna ecstasy, LSD, GHB och kat. Med termen gatupris avses prisbilden vid försäljning av mindre mängder i konsumentledet (gramnivå). Tull- och polisbeslag av narkotika Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Narkotikakonsumtion bland elever i åk 9 (urvalsundersökning) Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Vårdade enligt narkotikaindex Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret Diagnos enligt narkotikaindex som omfattar diagnoserna: F11-F16, F18-F19, O35.5, P04.4, T40, T43.6, Z50.3, Z71.5 Narkotikarelaterad dödlighet Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Antal avlidna på grund av diagnos enligt narkotikaindex innebär avlidna på grund av narkotikarelaterad diagnos (angivet på dödsorsaksintyget), underliggande- eller bidragande dödsorsak. De diagnoser som ingår i narkotikaindex anges nedan, ICD-10 kod anges inom parentes. Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F11, F12, F13, F14, F15, F16, F18, F19). Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret orsakat av läkemedel (O35.5). Foster och nyfödd som påverkats av bruk av tillvänjande droger hos modern (P04.4). Förgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel (T40.0-T40.3, T40.5-T40.9). Förgiftning med psykostimulantia med missbruksrisk (T43.6). Rehabilitering av läkemedelsmissbrukare (Z50.3). Rådgivning och kontroll vid drogmissbruk (Z71.5). Livsstilsproblem genom drogbruk (Z72.2). Data är åldersstandardiserad. Narkotikarelaterade brott Källa: BRÅ, Brottsförebyggande rådet 18

19 Antal anmälda fall av drograttfylleri per invånare. Drograttfylleribrott upptäcks främst genom polisens kontroller. Mörkertalet är således stort och de faktiska drograttfylleribrotten är betydligt fler än vad brottsstatistiken visar. Utvecklingen av anmälda drograttfylleribrott visar till stor del vilka resurser polisen sätter in för att bekämpa dessa brott. År med stora polisiära insatser på trafikområdet ger många anmälda drograttfylleribrott och vice versa. Rattfylleri under påverkan av narkotika infördes i lagstiftningen den 1 juli 1999 men kom inte att särredovisas i statistiken förrän år Antal anmälda fall av narkotikabrott (exklusive drograttfylleri) per invånare. Med narkotikabrott menas tillexempel innehav, eget bruk, överlåtelse, framställning, smuggling och brott mot kontroll av narkotika. Drograttfylleri är också ett narkotikabrott men ingår inte i dessa siffror utan redovisas separat. Narkotikabrott upptäcks i stor utsträckning genom polisens spaning. Utvecklingen av anmälda narkotikabrott avspeglar således i stor utsträckning vilka resurser polisen sätter in för att bekämpa dessa brott. Nationella folkhälsoenkäten (Urvalsundersökning, inklusive tilläggsurval i redovisningen på kommunnivå) Källa: Statens folkhälsoinstitut Rökning Snusning Tobak Passiv rökning inomhus Ej druckit alkohol Riskabla alkoholvanor Ej riskabla alkoholvanor Cannabisanvändning Riskabla spelvanor Läs om dessa variabler i denna länk: Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering. Nationella folkhälsoenkäten Nationella resultat på riket och län (Urvalsundersökning, Nationella enkäten, utan tilläggsurval) Källa: Statens folkhälsoinstitut Samtliga variabler som redovisas årsvis på riksnivå fördelas på kön samt ålder, utbildning, sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland. Samtliga variabler som redovisas årsvis på län fördelas enbart på kön. 19

20 Se även avsnitten om konfidensintervall, 4-årsmedelvärden och åldersstandardisering Övrig information Regional indelning Statistikuppgifterna i Databas och Faktablad hänför sig till olika tidpunkter, där förändringar av den regionala indelningen behöver uppmärksammas. Den senaste förändringen med avseende på kommuner är Heby kommun som bytte län från och med 1/ från Västmanland till Uppsala. Den kommunala indelning som statistiken redovisas efter avser 1 januari, 2007 om inget annat anges. Stadsdelar har förändrats under årens lopp, den senaste berör stadsdelarna i Göteborgs stad slogs 18 stadsdelar i Stockholm ihop till 14 stadsdelar. Följande förändringar gjordes: Ny indelning (från och med januari 2007) Gammal indelning (till och med dec 2006) Rinkeby-Kista Rinkeby, Kista Södermalm Maria-Gamla stan, Katarina-Sofia Enskede-Årsta-Vantör Enskede-Årsta, Vantör Liljeholmen-Hägersten Liljeholmen, Hägersten Göteborgs stad bestod av 21 stadsdelar fram till 2011 då 10 nya stadsdelar inrättades. Följande ändringar gjordes: Ny indelning (från och med januari 2011) Gammal indelning (till och med dec 2010) Majorna-Linné Majorna, Linné Centrum Centrum Örgryte-Härlanda Örgryte, Härlanda Askim-Frölunda-Högsbo Askim, Frölunda, Högsbo Västra Göteborg S Skärgården, Tynnered, Älvsborg Västra Hisingen Biskopsgården, Torslanda Angerd Gunnared, Lärjedalen Östra Göteborg Bergsjön, Kortedala Lundby Lundby Norra Hisingen Backa, Kärra-Rödbo, Tuve-Säve Malmö stad bestod av 10 stadsdelar fram till 30 juni Från och med 1 juli 2013 inrättades 5 nya stadsdelar. Följande ändringar gjordes: Ny indelning (från och med juli 2013) Gammal indelning (till och med juni 2013) Norr Centrum, Kirseberg 20