Hur anpassas regleringen kring redovisning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur anpassas regleringen kring redovisning?"

Transkript

1 Från planekonomi till marknadsekonomi: Hur anpassas regleringen kring redovisning? En studie om Estlands omvandling. SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA MAGISTERUPPSATS VT 2003 FÖRETAGSEKONOMI Författare: Johan Nilsson Handledare: Jan Sigfridsson

2 SUMMARY The purpose of this paper is to describe the process to transform Estonia from the socialist plan-economy to the west-based market economy, with focus on accounting. It is not an over wide description about Estonia s way to market economy, but an analysis about what has happened in accounting the last years since the Soviet occupy of Estonia stopped. The specific purpose of this paper is to describe how the laws, rules and standards on accounting is drawn up in Estonia, and how this have been made and changed during the ten years in freedom. The paper is written in the genre accounting history. The collection of empirical material has been carried out through three mainly ways. The first one is literature written about economy in Estonia and other science at the same theme as this paper. The second is Estonian laws, and the third is interviews with respondents having a central position working with accounting in Estonia. The author finds that Estonia has a very international perspective in its law and policies on accounting. The development have been gone in three big steps; at first the Soviet market economy reform in 1989, then the first accounting act in 1995 and now in January 2003 the new accounting act with very close connection to the IAS. The author of this paper can find that Estonia's economy have grown rapidly and flexible. The isolation during the occupation was of course miserable while it was going on, but since the freedom all forces have lift Estonia in one direction: into the fellowship in Europe. In some different respects, Estonia is one or some steps before Sweden in the international development. Nyckelord: redovisning, Estland, marknadsekonomi 2

3 SUMMARY... 2 FIGURFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsning Problem Uppsatsens struktur och disposition Uppsatsens inriktning och genre METOD Urval av land för vidare studier Kvantitativ och kvalitativ forskning Att arbeta vetenskapligt positivism och hermeneutik Induktion och deduktion Insamling av material Källor och källkritik TEORI Litteratur på området Mueller, Garnon och Meek Accounting : an international perspective Ahmed Riahi-Belkaoui Accounting theory Eldon S. Hendriksen & Michael F. van Breda Setting accounting policies IAS International accounting standards Tidigare forskning på området Toomas Haldma m.fl Accounting history EMPIRISKA STUDIER Geografi, historia och ekonomisk utveckling Forskning och akademiska artiklar samt böcker Ülo Ignats : Baltikum fem år i självständighet Centre for Co-operation with the economies in transition : Investment guide for Estonia Derek Bailey, Jaan Alver, Jonas Mackevicius och Vilma Paupa : Accounting law reforms in the Baltic states the initial steps

4 4.2.4 Toomas Haldma och Sander Karu Perspectives of accounting retraining for practicioners in Estonia Gällande rätt Accounting Act Accounting Act from Commercial code Taxation act Intervjuer Ruut Mägi Göran Tyréus Ago Vilu Ivar Kiigemägi Kort sammanfattning av empirin ANALYS SLUTSATSER Kommentar KÄLLFÖRTECKNING Böcker Tidskrifter Intervjuer Minnesanteckningar och övrigt SUMMARY IN ENGLISH

5 FIGURFÖRTECKNING 3.1 Sammanställning ur Hendriksen & van Breda sid Organisationsskiss över IASC och IASB sid Översyn av empirin sid Karta över Estlands geografiska läge sid Tabell över ekonomisk utveckling i Estland sid Schematisk bild över utvecklingen inom redovisning sid Sammanställning över institutioner på redovisningsområdet i Estland sid. 37 5

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I slutet på 1980-talet föll den så kallade järnridån. Ett antal stater lyckades frigöra sig från det kommunistiska Sovjetunionen. Glädjen var stor bland invånarna eftersom de utlovade fördelarna med systemet låtit dröja och istället ersatts med stor fattigdom och isolering. Våra närmaste grannar - de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen - sägs ha förlorat sin självständighet i samband med en uppgörelse mellan nazistiska Tyskland och kommunistiska Sovjetunionen mitt under andra världskriget. Först ockuperades staterna av sovjetiska trupper, därefter av tyska, och slutligen av Sovjetunionen. Den senaste ockupationen började år 1941 och varade fram till år Femtio år av ockupation sätter givetvis sina spår i ett lands utveckling, i synnerhet när fria länder tvingas in i ett socialistiskt imperium med sträng planekonomi och hård styrning hur näringsverksamhet får bedrivas. Företagen i Sovjet var indelade i tre kategorier; 1 de centralt styrda företagen vilka lydde direkt under ministeriet i Moskva och utgjorde cirka 45 % av samtliga företag, de centralt och lokalt styrda företagen (också cirka 45 %) samt de lokalt styrda företagen. Förutom att det inte fanns några privatägda företag, så styrdes de flesta av de existerande företagen från Moskva och tjänade därmed inte bara imperiets utan även det kommunistiska partiets intressen. I slutet på 1980-talet började händelser inträffa i dels Sovjetunionen, men främst de baltiska länderna, vilket började få övermakten i gungning. Utan att fördjupa sig alltför mycket i historiska milstolpar, kan ändå nämnas att det var miljöfrågor som fick invånarna i Baltikum att allt mer ifrågasätta den rådande situationen. Tvångsarbete efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, fosforitutgrävning i Estland och byggnation av ett stort vattenkraftverk i Lettland var några aktuella frågor som blev grunden för den kommande revolutionen. Efter ett par års mycket omfattande demonstrationer, påtryckningar från omvärlden och kollaps för det kommunistiska partiet i Baltikum kunde Estland, Lettland och Litauen under hösten 1991 förklara sig självständiga och vid årsskiftet 1991/1992 hade de flesta av världens länder erkänt ländernas självständighet och suveränitet. Senare var det dags för flera av Sovjets delstater att förklara sig fria, och stormakten Sovjetunionen var ett minne blott. Nu återstod att nästan från början bygga upp nya länder, då man låg många år efter i utvecklingen inom såväl infrastruktur som köpkraft, boendestandard och andra välfärdsfrågor. Idag, år 2003, har det precis blivit klart att de tre baltiska länderna från och med år 2004 skall få bli medlemmar i den europeiska unionen (förutsatt att medborgarna röstar ja). Fler länder står och knackar på dörren till den europeiska gemenskapen. 1 Ignats, Ûlo (1992) 6

7 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva hur transformeringen från planekonomi till marknadsekonomi gått till väga, sett utifrån ett redovisningsperspektiv. Jag skall också granska hur transformeringen samt rådande lag och praxis utformats utifrån ett antal teoretiska modeller. 1.3 Avgränsning För att möjliggöra en mer ingående studie skall undersökningen endast omfatta en av de före detta sovjetstaterna. De övriga före detta östländerna kommer därför inte att ägnas något utrymme denna i uppsats. Någon övergripande analys över införandet av marknadsekonomi kommer inte att göras, utan studien fokuserar enbart på implementeringen av lag, praxis och kontroll inom bokföring och redovisning. En total redogörelse för alla principer och regelverk skall inte heller göras, utan mer en generell beskrivning med ett antal praktiska exempel. 1.4 Problem I denna uppsats vill jag försöka beskriva hur ett land under tio års tid har byggt upp ett fungerande system för fritt företagande. Inriktningen på arbetet skall vara regler kring bokföring och redovisning. I många av världens länder har regelverk på detta område varit något som byggts upp under många år, medan i de före detta sovjetstaterna har något helt nytt skapats på kort tid. Vad har man tagit intryck av, har man följt internationella rekommendationer och i så fall vilka samt vad för kontroll finns från myndigheternas håll, är några av de frågor som skall besvaras. Detta är speciellt intressant eftersom det nästintill kan jämföras med att bilda en ny stat. Vad och hur gör ett land som inte har några marknadsekonomiska erfarenheter? 1.5 Uppsatsens struktur och disposition Allra först kommer en beskrivning om vetenskapliga metoder och vilket tillvägagångssätt som jag kommer att använda. Därefter följer en teoridel med teorier kring området externredovisning. Redogörelse sker för den litteratur som ligger till grund för arbetet likväl som tidigare forskning som berör dessa frågor. Därefter är det dags för uppsatsens två huvuddelar; empiri och analys. I den första delen, empiri, kommer all fakta att presenteras det vill säga alla mina observationer i form av insamlat material och liknande. Därefter följer en analys av empirin, bland annat återkopplad till teoriavsnittet i uppsatsen. 1.6 Uppsatsens inriktning och genre Den här uppsatsen har en inriktning mot forskning kring redovisning och dess historia. Internationellt benämns genren för accounting history. Under den teoretiska referensramen kommer därför viss forskning inom detta område att presenteras. Min förhoppning är att denna uppsats kan ge ett bidrag till accounting history genom dess sammanställning över utvecklingen i Estland under tio års tid. 7

8 2. METOD Det finns de som menar att det finns lika många metoder att skriva en uppsats på, som det finns uppsatser. Detta något ironiska uttalande berättar att det finns många olika sätt att utforma sitt forskande och sitt uppsatsskrivande efter. Eriksson och Wiedersheim (1999) skriver att man måste arbeta kreativt och systematiskt för att kunna göra bra undersökningar, liksom bra rapporter och bedömningar. De menar också att författaren öppet skall redovisa arbetsmetoder, resultat och överväganden i arbetet och att denne också har en kritisk blick när material och slutsatser granskas. 2.1 Urval av land för vidare studier Bland de före detta staterna i Sovjetunionen väljer jag att följa utvecklingen i ett land. Eftersom de baltiska staterna ligger närmast Sverige, och vidare även var först att förklara sig självständiga, har dessa en längre transformering att beskriva. Av dessa länder har jag valt att beskriva utvecklingen i Estland. Detta främst med anledning av det är lättast att få tillgång till fakta om Estland samt att jag själv har störst egen erfarenhet av landet. Valet mellan de baltiska staterna kan därför klassificeras som ett bekvämlighetsurval. 2.2 Kvantitativ och kvalitativ forskning Det är skillnad på kvantitativ forskning och kvalitativ forskning. Enligt Patel och Tebelius (1987) är det forskningsproblemet som avgör om det är en kvantitativ eller kvalitativ forskning som bedrivs. Det är emellertid svårt att bara dela in forskningen i två olika fack. Forskning som i huvudsak är kvantitativt inriktad har många gånger kvalitativa inslag likväl som kvalitativt inriktad forskning använder sig av kvantitativ information. Eriksson och Wiedersheim (1999) beskriver de båda inriktningarna som att välja mellan kvantitativa (ofta kallade hårda) data till exempel vinst i kronor, antal sålda enheter och så vidare samt kvalitativa (ofta kallade mjuka) data exempelvis arbetstrivsel och god funktion. För att ta två exempel kan sägas att en undersökning där man mäter medellöner i en kommunal förvaltning är kvantitativ medan en undersökning om människors reaktion och syn på olika annonser är kvalitativ (även om den skulle kunna utformas och översättas till ett kvantitativt vis). Den undersökning som jag skall göra är definitivt kvalitativ. Ett fåtal objekt skall studeras djupgående för att besvara uppsatsens syfte. Därför kommer efterföljande metodmoment att vara inriktade på den kvalitativa undersökningsmetoden. 2.3 Att arbeta vetenskapligt positivism och hermeneutik Den nutida forskningens två pelare kan sägas vara hermeneutik och positivism. Positivism växte fram ur naturvetenskapen och dennes sökande efter absolut sanning. En positivist söker efter lagar som förklarar varför saker inträffar. Kännetecknande 8

9 forskningsobjekt för positivismen är observerbara, mätbara företeelser i den fysiskt materiella verkligheten. 2 Ett mer samhällsvetenskapligt synsätt är hermeneutik. Inom hermeneutiken söks istället efter lagar snarare än efter förståelse. Man försöker tolka och sätta sig in i avsikten med inträffade händelser. Kännetecknande forskningsobjekt för hermeneutiken är människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar. 3 Min uppgift är att genom studerande av konkreta lagtexter, regelverk och liknande ta reda på hur någonting ligger till. Detta skulle helt klart kunna sägas vara den positivistiska ansatsen. Men i analysdelen har jag för avsikt att förklara varför det har blivit som det blivit och vad man har tagit intryck av, vilket tillsammans med mina egna värderingar gör att uppsatsen blir av hermeneutisk karaktär. 2.4 Induktion och deduktion De slutsatser som dras i arbetet kan framställas på två olika sätt; antingen genom induktion eller genom deduktion. Induktion bygger på empiri, det vill säga att man drar allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Ett exempel kan enligt Thurén (1991) vara Alla människor vi känner till genom världshistorien har dött. Slutsatsen blir då Alltså är alla människor, inklusive jag, dödliga. Man kan aldrig vara helt säker på en induktiv slutledning eftersom den härleds ur empiriskt material, vilket inte behöver vara fel men ändå sällan är fullkomligt. Deduktiv är den slutledning där man från allmänna principer drar slutsatser om enskilda företeelser. Patel och Tebelius (1987) skriver att om man exempelvis med teorin som utgångspunkt gör ett antagande om hur relationen mellan olika fenomen i verkligheten skall vara har man gjort en deduktion. I denna uppsats är det aktuellt att dra induktiva slutsatser. Utifrån det empiriska material som jag samlat in kommer jag att dra allmänna, generella, slutsatser. 2.5 Insamling av material För att få en första inblick i det ämnesområde jag har valt har jag gjort en förstudie eller en pilotstudie, vilket innebär att jag har försökt att få en första översikt i ämnesområdet och gjort inledande försök att finna var problemen ligger. 4 I förstudien har jag främst via Internet sökt information om Estlands finansiella struktur och utvecklingen i landet sedan frigörelsen När jag sedan konkretiserat mitt problemområde samlade jag in information från de institutioner i Estland som kan besvara mina frågeställningar. Det är dels lagrum, författningstexter, litteratur och annan forskning på området. Därefter har fyra intervjuer genomförts med personer som har goda kunskaper inom området. Dessa personer är subjektivt utvalda eftersom jag anser att de är bäst lämpade att ge sin syn på det område som uppsatsen behandlar. 2 Patel, Runa och Davidsson, Bo (1991) 3 Patel, Runa och Davidsson, Bo (1991) 4 Eriksson, Lars och Wiedersheim, Finn (1999) 9

10 2.6 Källor och källkritik Källor kan delas upp i primära och sekundära. Till de primära hör lagtexter, författningar och annan direkt fakta. Till de sekundära hör intervjuer, studielitteratur, myndigheters information, annan forskning på området med mera. Anledningen till denna indelning är att exempelvis en lagtext i sig själv är en primär källa, medan en respondent som beskriver lagtextens innehåll är i detta hänseende en sekundär källa. Jag kommer under arbetets gång att använda mig av såväl primära som sekundära källor. Som främsta hjälp vad gäller källkritik använder jag mig av Torsten Thuréns bok Källkritik. Vid bedömning av källors validitet är det fyra kriterier jag utgår ifrån. Äkthet. Att ta reda på om källan är autentisk. Tidssamband. Hur lång tid har förflutit sedan källan skrevs ned, är källan aktuell? Oberoende. Är källan en förstahands- eller andrahandskälla? Tendensfrihet. Finns det anledning att misstänka att den aktuella källan återspeglar en manipulerad bild av verkligheten, på grund av andra intressen? 5 Eftersom utvecklingen inom redovisning sker relativt snabbt är ett genomsyrande mål att granska så aktuell information som möjligt. Tyvärr gör den språkliga barriären att lagar och andra texter skrivna på estniska måste granskas översatta, antingen till engelska eller till svenska. Här finns risk för språkliga fel även om de är marginella eftersom mycket information samlas in på flera olika håll. De respondenter som intervjuas företräder alla olika multinationella redovisningsbyråer, vilket kan prägla deras åsikter och synsätt i en mer anglosaxisk riktning, vilket jag är medveten om i mitt skrivande. 3. TEORI 3.1 Litteratur på området För att kunna uppfylla uppsatsens syfte och besvara dess problemformuleringar när det gäller införandet av redovisningssystem i Estland kommer uppsatsen att utgå ifrån ett antal teorier. Inledningsvis vill jag framföra att det har varit svårt att hitta övergripande generell litteratur som beskriver redovisning som helhet, globalt, eller indelat på olika regioner och kulturer i världen. Största delen av litteraturen kommer ifrån väst främst USA och England och fast den kallas för teorier kring redovisning så behandlar den sällan mer än just de stora västländernas olika teorier och idéer. Syftet är inte att studera införandet av det politiska systemet i allmänhet utan enbart området kring redovisning. Några teorier kring olika makroekonomiska system presenteras därför inte. Först vill jag lyfta bort alla klassiska företagsekonomiska aspekter och inleda med lite Statsvetenskap och Ekonomisk historia. Nathan Rosenberg och L.E. Birdzell jr har givit ut boken Västvärldens väg till välstånd som är en presentation av västvärldens 5 Thurén, Torsten (1997) 10

11 ekonomiska historia. Beskrivningen börjar på medeltiden och löper fram till idag. Något av det författarna beskriver återges nedan. Under 1600-talet uppkom ett behov av att kunna skapa ett ekonomiskt företag som var skiljt från familjen. Vid den här tiden var det i många fall så att familjens och företagets medlemmar var samma personer och finanserna var, likväl som lokalerna, blandade. Behovet bestod i något mer avancerat än att bara förteckna företagets tillgångar vid sidan om de privata aktörernas egna tillgångar. Vidare sågs det som nödvändigt att företagets framgångar registreras som en ökning av dess tillgångar, medan dess misslyckanden som minskning. Därav infördes den dubbla bokföringen. Det mest uppenbara skälet till att affärsmännen ville införa systemet var att det gav kontroll av att varje transaktion hade blivit korrekt noterad. Genom att debetsidan skall omfatta såväl skulder till tredje person och företagets skuld till sina ägare för att kunna bli lika med kreditsidan hade företagets ekonomi skiljts från den enskilda ägarens. Förutom att skilja företaget från dess ägare så var det också nödvändigt att komma underfund med ett system för att få fram en rapport om företagets tillgångar och transaktioner utifrån ett långt större perspektiv. Det var nämligen nödvändigt i samband med det ökande bruket av krediter att hitta en objektiv, kvantitativ metod för beräkning av firmans ekonomiska status och framtidsutsikter. Den metod som efterfrågades utvecklades därför så småningom ur den dubbla bokföringen som en uppsättning av regler för hur alla ekonomiska transaktioner kan uttryckas i numeriska termer. Enligt Rosenberg och Birdzell jr utvecklades detta till en överenskommen procedur för att ange alla ekonomiska händelser på ett mätbart och därmed kalkylerbart sätt. Den stimulans detta nya system gav gjorde det därmed lättare att bedöma ett företags kreditvärdighet med utgångspunkt från balansräkningen och dess verksamhet med utgångspunkt från resultaträkningen, det vill säga vinst eller förlust. Allt sedan dess har utvecklingen gått framåt. Inte konsekvent i en enda riktning, utan med stora skillnader och syner på saker som tillgångars värde och kapitalets betydelse beroende på var i världen och i vilka ekonomiska tendenser och förutsättningar man befinner sig Mueller, Garnon och Meek Accounting : an international perspective Mueller, Gernon och Meek (1997) menar att bokföring och redovisning påverkas av den miljö de verkar i. De menar alltså att bland annat kulturen ger prägel åt på vilket sätt redovisningspraxis skapas. Historiskt sett har också de olika juridiska systemen haft påverkan på hur redovisningssystemet utformats. Därför nämner författarna att det ofta görs en indelning av länderna där det på ena sidan finns de som har en del lagar, men också mycket frivillig praxis (exempel Sverige) och på andra sidan länder där praxis även är lag (exempel USA). Även förekomsten av inflation kommenteras eftersom många länder tillämpar redovisning till historiskt anskaffningsvärde, vilket är till problem i regioner med hög inflation. Två länder kan inte ha identisk finansiell praxis utan det finns och förekommer alltid skillnader. Författarna menar dock att det går att generalisera och dela in världen i fyra dominerande områden. Varje område ger uttryck för en särskild modell. De fyra modellerna är den Brittisk-amerikanska modellen, den kontinentala modellen, den 11

12 sydamerikanska modellen och den blandade modellen. Författarna beskriver de olika modellerna enligt följande. Den brittisk-amerikanska modellen, eller den anglosaxiska, tillämpas i hela det brittiska och amerikanska väldet, en del afrikanska stater och i Nederländerna. Trendsättare för modellen är USA, England och Nederländerna. Här finns mycket kapital på aktiemarknaderna, och redovisningen är baserad på den information som investerare och kreditgivare behöver. Många av världens största företag har sina säten i något av dessa länder, exempelvis Philips, Unilever och Microsoft. Den kontinentala modellen förekommer i stort sett i hela Kontinentaleuropa, Japan och de fransktalande länderna i Afrika. Här är företagen väldigt starkt knutna till sina banker vilka förser företagen med det kapital de behöver. Vidare är dessa aktörer starkt konservativa i sin redovisningspraxis och redovisningen är inte i första hand anpassad för att tillgodose investerarnas behov av information utan snarare staten och dess intresse av redovisningen som underlag för beskattning. Den sydamerikanska modellen är precis som det låter, den modell som i det mesta förekommer i Sydamerika. En gemensam nämnare för alla länder, med undantag från Brasilien, är att samtliga länder är spansktalande. I kontrast till den brittisk-amerikanska och den kontinentala modellen har man i Sydamerika i allt vidare utsträckning anpassat redovisningen med hänsyn till inflation. I övrigt uppfyller redovisningen staternas intressen snarare än investerarnas. Den blandade modellen uppkom åren genom de politiska omvälvningarna i östra Europa och forna Sovjetunionen. Generellt anser författarna att denna modell bygger på en blandning av centralstyrd ekonomiplanering och kontroll tillsammans med allt mera marknadsorienterade inslag. I dessa länder förekommer två varianter av system, den ena där redovisningen är till för att förse ledare med information byggd på det äldre samhällssystemet där det viktiga är att se till budgetering och planering snarare än aktuell finansiell information. Den andra varianten är mer kapitalistiskt orienterad och har försökt ta intryck av den brittisk-amerikanska modellen. Länderna i öst är dock många och de egna varianterna kan variera. Författarna nämner ingen särskild indelning i vilka regioner de olika varianterna är mer eller mindre vanliga Ahmed Riahi-Belkaoui Accounting theory Ahmed Riahi Belkaoui (2000) har givit ut en omfattande bok om teorier kring redovisning. I boken görs många hänvisningar och kopplingar till andra böcker och företagsekonomer. Författaren börjar med att göra en koppling mellan redovisning och kapitalism och menar att de hänger samman, och har hängt samman, ända sedan den dubbla bokföringens introduktion. Författaren påtalar också argument för att så inte nödvändigtvis måste vara fallet, men kan ändå konstatera att det utan kapitalismen skulle finnas ett mindre utpräglat behov av redovisningsteorier. Riahi Balkaoui skriver också att kännedom om redovisningens historia är nödvändig för att förstå redovisningens pedagogik, policy och tillämpning. Riahi Balkaoui vill beskriva redovisning (accounting) på samma sätt som The Committee on Terminology of the American Institute of Certifed Public Accountants gör. 12

13 Accounting is the art of recording, classifying, and summarizing in a significant number and in terms of money, transactions and events which are, in part at least, of a financial character, and interpreting the results thereof. American accounting association (AAA) beskriver redovisning (accounting) enligt följande: The process of identifying, measuring, and communicating economic information to permit informed judgments and decisions by users of the information. Riahi Balkaoui anför några olika perspektiv på redovisningen: Redovisningen som en ideologi. Redovisningen har uppfattats som ett ideologiskt fenomen där den används som ett instrument för att uppnå ekonomisk rationalitet och ett verktyg för det kapitalistiska systemet. Redovisningen som ett språk. Redovisningen är affärsvärldens språk, ett sätt att kommunicera i affärssammanhang vilket syns i såväl rapporter som lagar och nyhetsrapporteringar. Redovisningen som historisk dokumentation. Redovisningen fungerar som en återspegling av utvecklingen i en organisation, som visar historien av ledarens förvaltning av företagets resurser. Redovisningen som aktuell ekonomisk situation. Redovisningen skall (enligt vissa) spegla den rådande ekonomiska verkligheten där både balansräkningar och resultaträkningar baseras på nuvärden snarare än historiska anskaffningsvärden. Redovisningen som ett informationssystem. Redovisningen fungerar för att förmedla information mellan sändare (företaget) och mottagare (utomstående intressenter). Redovisningen som en produkt (av något). Redovisningen visas som ett resultat av en ekonomisk aktivitet. Den finns till därför att specifik information efterfrågas och den som arbetar med redovisningen har förmågan att ta fram denna information. Riahi Balkaoui finner två traditionella vägar att gå för att utforma en teori kring redovisning. Den ena vägen är den icke-teoretiska, praktiska, pragmatiska. Här skapas teorier, regler och praxis utifrån verkligheten och utformningen av regelverket skall vara baserat på att det är användbart för de som behöver informationen, som skall fatta beslut och liknande. Den andra vägen är den teoretiska som består av momenten deduktion, induktion, etik, sociologi, ekonomi och själva formuleringen av teorin. De olika momenten i den teoretiska varianten kan beskrivas kort enligt följande: Deduktion. Att genom slutledning pröva de framtagna teorierna kring redovisning mot verkligheten för att se hur de kan leva upp till det praktiska arbetet. 13

14 Induktion. Består i att härleda från kända fakta för att få fram principer. I detta sammanhang innebär det att konstruerandet av en teori måste börja med observationer och mätningar av generella slutsatser. Etik. Att formulera sin teori utifrån rättvisa, riktighet, sedvana och sanning. Sociologi. Att ta hänsyn till sociala effekter av redovisningen, exempelvis social välfärd. Vilka effekter får redovisningens tillämpning på de olika grupperna i samhället. Ekonomi. Med ekonomi menas här makroekonomiska effekter av redovisningen. Om sociologin hänvisade till social välfärd, menas med ekonomi den hela, generella, ekonomiska välfärden. Formulering av teorin. Vanligtvis formuleras ekonomiska teorier inom redovisningsprinciper utifrån en kombination av perspektiv (enligt de ovanstående) snarare än bara ur en synvinkel Eldon S. Hendriksen & Michael F. van Breda Setting accounting policies Hendriksen och van Breda har i sin bok Accounting Theory ett kapitel som särskilt behandlar hur riktlinjer för redovisning utformas (setting accounting policies). Författarna menar att uttrycket accounting policy är ett övergripande ord och utgörs av redovisningsstandard, åsikter, tolkningar, regler och regleringar som används av företagen i sin finansiella rapportering. Att ta fram policys kan dels göras inom företaget, men mest intressant för denna uppsats är det som sker på en högre nivå ovanför näringslivet. Hendriksen och van Breda nämner de sociala och ekonomiska konsekvenserna av den policy inom redovisning som fastställs. De framhäver att alla beslut rörande policy för redovisning har ekonomiska konsekvenser, för om så inte vore fallet skulle ju ingen policy behöva finnas. Konsekvenserna kan röra sig om informationsflödet till investerare. Detta i sin tur kan påverka investerarnas placeringar av kapital vilket givetvis kan ha stor påverkan på det enskilda företaget och de som står i dess närhet, exempelvis dess anställda. Konsekvenserna kan givetvis också vara avsiktliga från samhällets sida för att exempelvis inbringa skattepengar. Figur 3.1 Sammanställning ur Hendriksen & van Breda. 14

15 IAS International accounting standards International accounting standards board är en fristående privatfinansierad organisation som har till syfte att ta fram olika standardlösningar på redovisningstekniska frågeställningar. Organisationen är lokaliserad till London, och har medlemsföretag från nio olika länder, och verkar under International accounting standards committee foundation (IASB) belägen i USA. Se bifogad skiss. IASB grundades i juni 1973 som ett resultat av en överenskommelse mellan redovisningsråden (motsvarande) i Australien, Canada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexico, Nederländerna, Storbritannien, Irland och USA. Syftet var att genom detta samarbete harmonisera redovisningsprinciperna länderna emellan. De rekommendationer, eller standards, som finns uppdateras ständigt efter nya strömningar, idéer och problemställningar som med tiden kommer fram. Fler och fler länder tar till sig och ändrar i sin lagstiftning för att följa de internationella överenskommelserna. IAS är internationellt erkänd och senast 2001 beslutade Europakommissionen att alla bolag med säte i unionen senast år 2005 skall följa standards från IAS. De har också en väl etablerad dialog med G8-samarbetet och många av världens fondbörser kräver redovisning i enlighet med IAS för att företagens aktier skall få handlas på börserna. Figur 3.2 Organisationsskiss över IASC och IASB 6. 6 Hämtad från organisationens hemsida. (www.iasc.org.uk) 15

16 I dagsläget finns 41 olika standards, till exempel IAS nummer 12 om inkomstskatter, IAS nummer 23 om kostnad för upptagna lån eller IAS nummer 36, värdeminskning av tillgångar. 3.2 Tidigare forskning på området Det är inte allt för vanligt förekommande med studier av införandet av lagar och principer för redovisning i Estland. Efter noggrann undersökning kan en relevant forskning knytas till ämnet, nämligen Toomas Haldma vid Universitetet i Tartuu, Estland. Därutöver finns en del litteratur som i huvudsak behandlar transformeringen från planekonomi till marknadsekonomi med fokus på hela Östeuropa Toomas Haldma m.fl. Haldma har i ett antal olika rapporter beskrivit den omvälvning som skett inom det företagsekonomiska området. I rapporten Contingencies influencing the management accounting practicies of Estonian manufacturing companies beskrivs företagens förändrade sätt att redovisa internt, t.ex. genom införande av ABC 7 -kalkylering. I den empiriska undersökningen Perspectives of accounting retraining for practicioners in Estonia har Toomas Haldma tillsammans med Sander Karu allmänt beskrivit redovisning i Estland, bland annat genom en SWOT-analys av möjligheterna med mer undervisning och tillämpning av västerländsk redovisning i Estland. Mest relaterat till mitt forskningsområde är en kortare rapport kallad Integration of Estonian accounting system into the European framework. I rapporten beskriver Haldma ganska kortfattat hur man har gått till ett nytt redovisningssystem anpassat efter de riktlinjer som finns från den europeiska unionen. Haldmas rapport är skriven under år Målsättningen med min studie är att beskriva situationen även fram till år Som komplement till Haldma, som främst refererar till skriven litteratur, vill jag utgå från de aktörer som antingen varit med och arbetat med reformen, eller som dagligen arbetar med redovisning i Estland. Att Haldmas rapport täcker en betydande del av mitt uppsatsområde ser jag därför mer som än möjlighet att komplettera med fler synsätt än som ett konkurrerande problem. 3.3 Accounting history Forskningen inom accounting history sträcker sig över ett spektrum som börjar på 1300-talet och introduktionen av den dubbla bokföringen fram till idag. Vanliga frågeställningar kan vara vilken påverkan på de nuvarande synsätten olika industriella framsteg har haft, filosofers tänkande, revolutioner och så vidare. Salvador Carmona och Isabel Gutiérrez (1999) skriver bland annat att den europeiska forskningen inom redovisning starkt präglas av Storbritannien, främst på grund av att de flesta europeiska länder behärskar engelskan som språk. Mindre länders minoritetsspråk får litet eller inget genomslag i den etablerade forskningen. Detta gör Storbritannien till ett av Europas ledande länder även när det gäller påverkan med avseende på 7 ABC= Activity based costs 16

17 standardiseringar. De båda författarna kan vidare konstatera att tidskriften The European Accounting Review i vilken undersökningar och rapporter presenteras, har stor betydelse och dominans när det gäller samlad vetenskap inom redovisning. Av intresse för denna uppsats är således det engelska inflytande över den estniska redovisningen. Även Luca Zan (1999) beskriver den anglosaxiska dominansen inom forskning och utbildning på redovisningsområdet. Zan, vars artikel vinklas utifrån det italienska perspektivet, menar att man måste förstå varje lands individuella förutsättningar för att också kunna förstå orsak och mening med rådande syn på redovisning. Till exempel menar Zan att i Italien och Tyskland har filosofi varit inflytelserik på redovisningen, och att Italien genom hundratals år alltid har influerats av sin egen kultur och lärosäten. Däremot går utvecklingen mot en harmonisering inom vilken anglosaxiska länder har ett övertag. 4. EMPIRISKA STUDIER De empiriska studierna för att kunna besvara syftet och problemformuleringen i denna uppsats består i en stor insamling av information. Det centrala är att få tillgång till så mycket fakta som möjligt för att kunna studera hur övergången till marknadsekonomi och därmed införandet av redovisningsrutiner gått tillväga. Mycket information har hämtats via Internet, men övervägande är de rapporter, böcker och artiklar som givits ut med anknytning till forskningsområdet. Först inleder jag med lite fakta om geografi, historia och ekonomis utveckling (4.1) och därefter följer empiri uppdelad i tre huvuddelar enligt följande: 4. E M P I R I 4.2 * Forskning & akademiska artiklar * Böcker 4.3 * Gällande rätt 4.4 * Personliga möten/intervjuer Figur 4.1 Översyn av empirin Först redogörs för respektive avsnitt och därefter följer en kortare sammanfattning av empirin för att knyta ihop delarna. 17

18 4.1 Geografi, historia och ekonomisk utveckling Estland är det nordligaste av de tre baltiska staterna, och det land som ligger närmast Finland. Den modernare historien kan sägas börja år 1626 med freden i Altmark. Då var Estland och delar av Lettland genom Gustav II Adolf i svensk ägo. Samma kung grundade också universitetet i landets näst största stad Tartu, år Efter slaget i Poltava år 1709 övergick Estland till Ryssland, men det officiella språket var tyska ända fram till Den 24 februari 1918 förklarade sig Estland självständigt, en frihet som inte varade längre än till 1940 då Sovjetockupationen började. Visserligen tog tyskarna över en kort tid , men vartefter Sovjet åter fick kontroll över landet. Under åren 1940 till 1953 förlorade Estland cirka en fjärdedel av sin befolkning, företrädesvis genom deportering av oliktänkande människor, ofta bönder som motsatte sig kollektiviseringen. Därefter följde tvångsindustrialisering. Kommunistpartiet kontrollerade och ledde hela samhället. KGB härjade fritt för att röja undan den som motsatte sig det sovjetiska systemet och kontakten med omvärlden var starkt begränsad utom i nordligaste Estland där finsk television kunde tas in av de med TV. Efter ett par års omfattande demonstrationer och protester mot Sovjetunionens maktstruktur upphörde till slut sovjetockupationen. I samband med det misslyckade kuppförsöket i Moskva den 20 augusti 1991 återutropade sig Republiken Estland såsom självständigt. Därefter påbörjades arbetet med att strukturera en fungerande parlamentarisk församling, en fungerande utrikespolitik och framförallt fungerande samhällssystem inom såväl sjukvård och utbildning som företagande och handel med andra länder. Siffror om Estland Estland har 1,4 miljoner invånare (2001) varav 70 % är stadsbor. Ytan är på km 2 varav 25 % är åkermark, 50 % skog och 30 % myrar samt sankmarker. Befolkningen består av 65 % ester, 28 % ryssar, 3 % ukrainare och 4 % övriga. Språket är estniska och till de vanligaste religionerna hör lutheraner, ortodoxa, baptister och metodister. Huvudreligionen är luthersk. Medelåldern är 75 år för kvinnor och 64 år för män. Tallinn är huvudstad och hade 2001 ett invånarantal på personer. Andra större städer är Tartu, Narva och Pärnu. Landet är en republik och styrs sedan mars 2003 av en premiärminister som representerar centern. Till Estlands naturtillgångar hör oljeskiffer, fosforit, torv, sand, kalksten och lera. Estland har ingen kärnkraft. Figur 4.2 Karta över Estlands geografiska läge 18

19 Den ekonomiska utvecklingen De största förändringarna i Estlands ekonomiska utveckling skedde mellan åren 1992 och Privatiseringen i Estland stod 1992 inför många svårigheter. För landet var det av vikt att få igång produktionen och börja kunna exportera varor, precis som en fungerande import var nödvändig för att förse landet med de varor som Estland inte själv producerade. Privatiseringen började i Estland genom försäljning av en del småföretag 8 och därefter kom de större företagen in i bilden. I november 1992 annonserades cirka trettio av de större estländska företagen ut för försäljning i internationell press, en manöver som genomfördes i syfte att få in utländskt kapital i landet. 9 Den första tiden som självständigt land blev tung. Produktionen föll och handelsutbytet kom i rejäl obalans, beroende på att landet importerade så mycket mer än de exporterade. 10 Orsaken till detta var problem i den inhemska industrin på grund av bristfälliga maskiner, ont om bränsle och små möjligheter att importera reservdelar. De första åren fram till 1990-talets mitt blev därför svåra, men därefter har utvecklingen gått stabilt uppåt. Med undantag för år 1999, då tillväxten gick något nedåt, har de senaste åren hela tiden överträffat analytikernas förväntningar. Osäkerheten på den ryska marknaden i slutet av 1990-talet bidrog till nedgången 1999 men har sedan spelat en allt mindre betydelse för den estländska ekonomin. Däremot har Ryssland fallit i placering som betydelsefullt exportland för Estland. Till de största exportmarknaderna hör Finland, Sverige, Lettland och Tyskland. Sverige står för cirka 25 % av landets export. De viktigaste exportvarorna är maskiner och utrustning, trä- och träprodukter samt textil och textilprodukter. Likväl som man exporterar mycket maskiner och utrustning, så är detta också landets viktigaste importkategori, följt av livsmedel och metallprodukter. I juni 1992 genomförde Estland en radikal valutareform som kan jämföras med valutapolitiken i Hong Kong eller Singapore. Den nationella valutan, estniska kroon, bands till den tyska marken till kursen 8:1. 11 Alla estniska Krons som omsattes säkrades med en guldreserv som förvaltas av nationalbanken Bank of Estonia. Fram till den 20 juni 1992 var det rubel som var valutan i Estland, men över en natt byttes valutan ut och rubeln växlades in till kursen 10:1. Inflationen var hög de första åren med fri ekonomi, som mest 29 % år De senaste åren har inflationen avtagit och var år ,5 % vilket dock är betydligt högre än vad vi är vana vid i Sverige. Idag, eller en bit in på 2000-talet, ligger tillväxten i BNP på 5,5 % (2001). De allra flesta företagen som finns är privatägda. Sverige är en viktig handelspartner och i Estland verkar cirka 200 svenska företag. 12 Den estländska staten har sedan flera år tillbaka en budget i balans och de flesta statliga subventioner har avskaffats. Marknadsekonomi har införts i landet och var fjärde år hålls fria allmänna val. Lagar och lagprövningsinstanser finns väl utvecklade och i juni 2004 hoppas man på att kunna inträda som nya medlemmar i den europeiska unionen. 8 Karlsson, Mats (1992) 9 Karlsson, Mats (1992) 10 Estonian academy of Sciences (1995) 11 Centre for co-operation with the economies in transition (1996)

20 Finansdepartementet spår i sin prognos daterad 22 juli 2002 att tillväxten kommer att ligga på cirka 6% de kommande åren fram till år Sammanställning över nyckeltal i den estländska ekonomi Alla siffror (utom %) i miljoner estniska Krons (EEK) BNP BNP* Industriprod n/a Inflation n/a n/a 29.0% 23.1% 11.2% 8.2% 3.7% 4.0% 5.8% Arbetslöshet 6.6% 7.6% 9.7% 9.9% 9.6% 9.8% 12.2% 13.6% 12.6% * Hänsyn tagen till inflationen; omräknat i 2000 års penningvärde. Källa till samtliga ovanstående siffror är Statistikaamet (Statistical Office of Estonia). Figur 4.3 Tabell över ekonomisk utveckling i Estland 4.2. Forskning och akademiska artiklar samt böcker Bland de böcker som har granskats hör främst sådana som är skrivna för att beskriva antingen hela utvecklingen i självständighet eller den del som rör omvandlingen till marknadsekonomi. Det är ofrånkomligt att nämna de olika skrifternas syn på transfereringen från planekonomi till marknadsekonomi, även om uppsatsen skall fokusera på redovisning. Eftersom litteraturen har helt andra (övergripande) inriktningar är dess framställning i ämnet redovisning något begränsad Ülo Ignats : Baltikum fem år i självständighet Ignats beskriver svårigheten att gå från planekonomi till marknadsekonomi genom jämförelsen att gå från marknadsekonomi till en planekonomi är ungefär som att knäcka ett ägg och steka det. Att förvandla en planekonomi till en marknadsekonomi är precis tvärtom. En del i detta påstående är exempelvis att de flesta företagen inte duger till privatisering utan måste byggas upp från grunden. Ignats menar också att det är lätt att besluta om att införa en planekonomi eftersom det då bara är att reglera vilka företag man skall ha och sedan starta dessa. Däremot bygger ju marknadsekonomin på frihet och marknadens villkor, det politiker kan göra är att skapa förutsättningar för ett gott företagande men aldrig besluta vilka företag som måste bildas. I Baltikum infördes marknadsekonomin i två steg. Först genomfördes frisläppandet av priserna, och därefter privatisering. Enligt Ignats var prissystemet så förvridet att det inte fanns någon möjlighet att släppa alla priser fria på en gång. Han nämner bostadssektorn som ett exempel på en mycket subventionerad sektor, och att en debitering av de verkliga kostnaderna (och kanske mer därtill) skulle kunnat

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Nationalekonomi GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike.

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. EUROPA Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. Deutscher Aktien Index 30 DAX30 Visar utvecklingen för de 30 mest omsatta

Läs mer

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV XV/6026/99 SV UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument har utarbetats

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer