Kallelse till Planerings- och personalutskottet

Transkript

1 PLANERINGS- OCH PERSONALUTSKOTTET KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Planerings- och personalutskottet Tid Onsdag den 28 augusti 2013, klockan 09:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information a) Lokalfrågor, bilagor b) Kommundirektören c) Södertörnssamarbetet d) Planremisser e) IT-frågor 4 Resultat av kommunens IT-satsningar 5 Tillgänglighetsguide möjligheter och nytta för alla. Bilaga 6 Avstämning Översiktsplan, utställning. 7 Segeltorps centrum - dialog med fastighetsägarna. Bilaga 8 Information om Projektkontoret 9 Tjänsteresa till Indonesien. Bilagor

2 PLANERINGS- OCH PERSONALUTSKOTTET KALLELSE SIDA 2 (2) Huddinge den 20 augusti 2013 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Marianne Kjellander Sekreterare

3 PPU Detalj Antal Lokal- Förstudie Beställning Investering Årshyra Inflyttning Förskola plan avd program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Förskola Källbrink, Källbrink 1:163, Sjödalen/Fullersta klar 5 X X X 44 2, Falken, Sjödalen, nattisverksamhet, anpassningar 2,5 0, Nya takabsorbenter i 15 förskolor X 0, Förskola Smista, Smista 3:3, Segeltorp klar 5 X X X 47 2, Skogvaktartorpet, Snättringe, kök och renovering X 22 1, Förskola Kästa, Flemingsberg, Kästa 2: klar 5 X X X 37 2, Förskola Nytorps Mosse, Nytorp 4:30, Skogås/Trångsund klar 5 X X 43 2, Förskola Hörningsnäs 1:1, Sjödalen pågår , Förskola Vistaberg, Vistaberg 1:16, Flemingsberg klar , Sjöängen II, Trångsund klar 5 2, Planerade projekt Förskolepaviljong i Glömsta, tidsbegränsat bygglov ej klart Apelsinen, Sjödalen-Fullersta, brister i kök 2013 Lövsångaren, Segeltorp, brister i kök 2014/2015 Förskola Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4, Stuvsta/Snättringe klar Oklart Förskolepaviljong Atlas, övertagande från enskild drift till kommunal Total nya förskolelokaler Lokalavveckling TOTAL Förskola Investering Hyra Fsk avd Total nya lokaler Lokalavveckling TOTAL

4 PPU Detalj Antal Lokal- Förstudie Beställning Investering Hyra Inflyttning Grundskola plan elever program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Snättringeskolan - ombyggnad kök o matsal X X X 18 1, Hörningsnässkolan - ombyggnad kök o diskinlämning X X X 14 0, Vistaskolan paviljong 3 klassrum X X X 1 1, Utsäljeskolan paviljong 4 klassrum X X X 3 1, Stenmoskolan - verksamhetsanpassning 7 0, Edboskolan, ombyggnad kök o lastkaj 7 0, F-6 skola Kästa, Flemingsberg, Kästa klar 500 X X X , Skolgårdssatsningar 1, Akustikåtgärder, ett antal skolor 3, F-9 Skola, Glömsta 2:60, Flemingsberg överklagad , Planerade projekt Kvarnbergsskolan verksamhetsanpassning 2014 Utsäljeskolan verksamhetsanpassning 2014 Tomtbergaskolan, verksamhetsanpassning Solfagraskolan, utbyggnad, verksamhetsanpassning Trångsundsskolan Hus C, verksamhetsanpassning Mörtviksskolan, kök, verksamhetsanpassning Total nya lokaler Lokalavveckling TOTAL Grundskola Investering Hyra Total nya lokaler Lokalavveckling -2 TOTAL

5 PPU Detalj Lokal- Förstudie Beställning Investering Hyra Inflyttning Gymnasium plan program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Sågbäcksgymn., verks.anpassn, Sjödalen/Fullersta överklagad X X X 89 5, Evakueringspaviljonger tillfälligt, (fler paviljonger kortare tid) 9,9 8, Planerade projekt Sjödalsgymnasiet, verksamhetsanpassning TOTAL Gymnasium Investering Hyra TOTAL PPU Detalj Lokal- Förstudie Beställning Investering Hyra Inflyttning Kultur- och fritid plan program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Idrottshall/mötesplats, Stuvsta IP. KUF's del X se Not , Idrottshall/mötesplats, Glömsta 2:60, KUF's del överklagad 43 2, Rackethall Skogås X 72 se not Planerade projekt Nytt huvudbibliotek/kulturhus 2017 TOTAL Kultur och fritid Investering Hyra TOTAL Not 1. Idrottshall/mötesplats, Stuvsta IP. Ersättn. klubbhus och omkläd. Utredning pågår Not 2. Nettohyres-underskott fr o m år 3 uppskattat till 1,9 mnkr

6 PPU Detalj Antal lgh Lokal- Förstudie Beställning Investering Hyra Inflyttning Äldreomsorg plan program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Tallgården ombyggnad etapp 4 Hus A och B Klar X X X 87 6, Tallgården kompl. pentryn i 6 lgh i etapp 4 Klar X X X 3,3 0, Tallgården ombyggnad Hus H, etapp 5 Klar X X X 5,1 0, Stortorp Hus B ombyggnad Klar -8 X X X 180 7,8 (6,6) 2014/2015 Äldreboende i Segeltorp. Uppskattad kostnad enligt Huge 72 X X ,0 2016/2017 Planerade projekt Stortorp Hus C ombyggnad eller avflyttning 2015 Stortorp Hus A ombyggnad, platsbehov oklart 2016/2017 TOTAL Äldreomsorg Investering Hyra TOTAL PPU Detalj Antal lgh Lokal- Förstudie Beställning Investering Hyra Inflyttning Socialtjänst plan program produktion mkr mkr drift Pågående projekt Ersättn. för Lavspinnarv's boendeenhet, nybyggn. på bef. tomt 9 lgh Klar X X 27 1,5 (0,7) 2014/2015 Ersättning för Marmorvägens gruppbostad 5 lgh X X 15 1, Planerade projekt TOTAL Socialtjänst Investering Hyra

7 Totalt alla nämnder Investering Hyra Fsk avd Total nya lokaler Lokalavveckling (förskola/skola) TOTAL ALLA MARKERINGAR I DOKUMENTET ÄR FÖRÄNDRINGAR MOT FÖREGÅENDE MÅNAD Faktiska förändringar i röd färg ( Ej i januari månad, ny kommunplan ) Kommentarer Kolumn: Detaljplan Om en detaljplan är påbörjad, överklagad inte klar eller klar. Inte ifylld kolumn innebär att detaljplan inte är aktuell. Kolumn: Lokalprogram Ett lokalprogram har tagits fram för objektet Kolumn: Förstudie Beslut om förstudie har gjorts av PPU Kolumn: Beställning Produktion Beslut om beställning av byggproduktion har gjorts av KS Kolumn: Investering Uppskattat belopp (i mnkr) för investeringen Kolumn: Hyra Uppskattad årlig tillkommande hyreskostnad (i mnkr) Kolumn: Inflyttning Drift När objektet beräknas vara klart för att tas i bruk

8

9 KS 2013/ Utredning om tilllgänglighetsguide Möjligheter och nytta för alla 25 februari 2013

10 SAMMANFATTNING... 3 Inledning... 3 Uppdrag och syfte... 3 Exempel på tillgänglighetsguider... 4 Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabasen... 5 Tillgänglighetsinformation på Huddinge kommuns hemsida... 6 Nyttan av en tillgänglighetsguide... 6 Sagt om tillgänglighetsguider... 7 Resurser som behövs till en tillgänglighetsguide... 7 Framtiden... 8 Analys och tolkning... 9 Vilka modeller av tillgänglighetsguider finns det?... 9 Vad är nyttan med en tillgänglighetsguide?... 9 Hur mycket resurser behövs för att införa och att underhålla en tillgänglighetsguide? Hur ser framtiden ut? Slutsatser... 11

11 Sammanfattning I FN:s konvention och regeringens strategi för funktionshinderpolitiken framhålls att alla ska kunna ta del av samhällets information. Alla ska kunna delta i samhället på lika villkor. I Mål och budget 2012 framkommer att tillgänglighetsarbetet ska synliggöras och ett sätt kan vara att införa en tillgänglighetsguide. I en sådan finns information som beskriver hur en plats ser ut. Den kan även användas vid inventering och i det fysiska planeringsarbetet. Det finns möjlighet att ansluta sig till en befintlig tillgänglighetsguide. Men det pågår en teknisk utveckling och det kan vara svårt att välja rätt plattform under en sådan fas. För att bygga upp en tillgänglighetsguide behövs det resurser och nya inventeringar. Erfarenheterna visar att om en tillgänglighetsguide ska hålla en hög nivå och vara aktuell behövs det minst två heltider under första året, en tjänstebil, inventeringsverktyg och troligtvis en tillgänglighetskonsult under uppbyggnadsfasen. Handisam menar att särlösningar som en tillgänglighetsguide är bör undvikas. Detta överensstämmer med social- och äldreomsorgsförvaltningen pågående arbete med tillgänglighetsinformation på kommunens hemsida. Vidare planeras att samtliga förvaltningar på liknade sätt kan beskriva offentliga lokaler. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunen ska avvakta med att införa en tillgänglighetsguide i Huddinge och att förvaltningen ska få i uppdrag att följa erfarenheterna av tillgänglighetsinformationen på Huddinge kommuns hemsida och den nya versionen av Tillgänglighetsdatabasen 2, samt att bevaka framtidens teknikutveckling. Inledning Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, framhålls att medlemsstaterna ska arbeta för att öka tillgängligheten, samt att alla ska kunna ta del av samhällets information. Alla ska kunna delta i samhället på lika villkor. FN:s konvention är också en viktig utgångspunkt för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Flera kommuner i Sverige har infört en tillgänglighetsguide, det vill säga en guide där en person kan ta del av information inför ett besöksmål, om hur en offentlig lokal eller en plats ser ut. Inför ett besök är det för många en självklarhet att via Internet kunna söka information om till exempel öppettider på ett bibliotek. För andra kan information om det finns en ramp vid entrén eller om biografen har en hörslinga vara helt avgörande för ett besök. Inför ett besöksmål kan en tillgänglighetsguide vara ett stöd i planeringen, men en förutsättning är att den är aktuell. Med en sådan kan det underlätta för allt fler att ta del av samhällets utbud av olika aktiviteter. Den kan även vara ett incitament till att driva på arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Uppdrag och syfte I Mål och budget 2012 framkommer: För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och inflytande i vardagen krävs att boenden, offent- 3

12 liga miljöer, allmänna lokaler och platser är tillgängliga. Vidare står det att under året ska därför kommunen synliggöra tillgänglighetsarbetet. Ett sätt att synliggöra tillgänglighetsarbetet kan vara att införa en tillgänglighetsguide. Mot denna bakgrund ser kommunstyrelsens förvaltning över möjligheten och förutsättningarna för att införa en tillgänglighetsguide i Huddinge kommun. I föreliggande rapport redovisas förutsättningar att införa en tillgänglighetsguide i framtiden. En omvärldsanalys har gjorts samt intervjuer av två kommuner, varav den ena med erfarenhet av två olika tillgänglighetsguider. Följande frågeställningar ska belysas: Finns det olika modeller av tillgänglighetsguider? Vad är nyttan med en tillgänglighetsguide? Vilka resurser behövs för att införa och att aktualisera en tillgänglighetsguide? Hur ser framtiden ut? Exempel på tillgänglighetsguider I Sverige har flera kommuner infört en tillgänglighetsguide. Syftet med en tillgänglighetsguide är att en person med en funktionsnedsättning utifrån informationen kan bedöma om platsen går att besöka. Till exempel beskrivs besöksmålet från en parkeringsplats till en offentlig lokal. Vidare kan det finnas information om avstånd och nivåskillnader, om det finns tillgång till en talande hiss samt storleken på ett toalettrum. Tillgänglighetsguiderna har olika strukturer och besöksmål som beskrivs förutom kommunala offentliga lokaler finns bland annat handel och serveringar. Förenklat kan sägas att det finns tillgänglighetsguider som bygger på symboler som visar om ett besöksmål är tillgängligt eller inte. Några exempel på kommuner som har sådana är Uppsala kommun, Gotlands kommun och Tyresö kommun. Lycksele kommun har en tillgänglighetsguide som bygger på att beskriva platser. Via Internet och en karta kan personer navigera sig och se vilka tillgänglighetsanpassningar som finns. Lycksele kommun har även i ett projekt tagit fram en tillgänglighetsguide tillsammans med ChartIKS AB, Cartesia, Kalix kommun samt handikappförbunden baserad på Geografiska informationssystem (GIS) fick Lycksele kommun pris för denna tillgänglighetsguide, bästa innovation, av kommunikationsmyndigheten PTS. Med en sådan tillgänglighetsguide kan man via en mobiltelefon få information under resan, till exempel finna en parkeringsplats för särskilt tillstånd eller en tillgänglig toalett. Ett utvecklingsarbete av denna tillgänglighetsguide pågår. I ytterligare en modell av tillgänglighetsguide kan besökaren få information om besöksplatser i ord och olika mått på exempelvis dörrpassager och nivåskillnader samt ta del av bilder. Exempel på detta är Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabasen och Stockholms stads tillgänglighetsguide Entré Stockholm. I Entré Stockholm beskrivs offentliga lokaler, toaletter och trapphus i bostadshus och besökaren kan själv göra en bedömning om hur tillgänglig lokalen är. 4

13 I tabell 1 visas en översikt över olika tillgänglighetsguider i Sverige. Tillgänglighetsguider Symboler Mått i cm Bilder Inventerade besöksmål Stockholms stad: Entré Stockholm Tillgänglighetsguide för Tyresö kommun Tillgänglighetsguide till kultur, fritid och idrott i Uppsala Västerås stads tillgänglighetsguide Örebro kommun Tillgänglighetsguiden Gotlands tillgänglighetsguide Västra Götalandsregionen: Tillgänglighetsdatabasen Lycksele kommun Tillgänglighetsguiden Tabell 1 Nej Ja Ja Offentliga lokaler, restauranger, caféer, kultur och fritid, trapphus i bostadshus, offentliga wc. Ja Nej Nej Butik, restaurang och offentliga lokaler. Ja WCmått Nej. Kartor Kultur, fritid och idrott. Nej Ja Ja Offentliga lokaler; handel, kultur och fritid. Ja Ja Nej Offentliga lokaler; affärer, serveringar, butiker, konferens anläggningar mm. Ja Ja Nej Offentliga lokaler; serveringar och butiker, kultur och fritid. Nej Ja Ja Allt från butiker, kommunhus, kultur och fritid. Nej Ja Ja + kartor Resa, bo, äta, göra, samhällsservice och organisationer. Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabasen I Västra Götalandsregionen är det många kommuner och organisationer som är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen. Tillgänglighetsdatabasen har sedan start 2002 utökats från turistiska anläggningar till att även gälla anläggningar inom kommuner, landsting och flera organisationer. Förutom Västra Götalandsregionens 46 kommuner finns 19 områden 1 anslutna däribland Göteborgs stad, Botkyrka kommun, Salems kommun och Haninge kommun. I september 2012 fanns det totalt 7849 anläggningar i Tillgänglighetsdatabasen. Informationen i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabasen, bygger på att beskriva besöksmålet. Tillgänglighetsdatabasen används även som ett verktyg vid inventeringar i arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder och resultat kan sammanställas. I Tillgänglighetsdatabasen uppdateras lagar och riktlinjer och det finns krav på att informationen om objekten ska vara aktuell och uppdateras årligen. 1 Lycksele, Bergslagen, Salem, Haninge, Botkyrka, Linköping, Landstinget i Jönköpings län, Västra Götalandsregionen och 46 kommuner, Turism VG region, Småland, Region Skåne och Blekinge. 5

14 En ny version, Tillgänglighetsdatabasen 2, är under utveckling och syftet är att förbättra tillgänglighetsinformationen och att förstärka konsumentmakten. Arbetet innefattar även att kvalitetssäkra, utveckla tekniken, förbättra gränssnittet för besökare och användare samt att ta med perspektivet mänskliga rättigheter i den nya versionen. Tillgänglighetsinformation på Huddinge kommuns hemsida Social- och äldreomsorgsförvaltningen har ett uppdrag i Verksamhetsplanen 2012 att fokusera på att ytterligare öka tillgängligheten i kommunikationsarbetet. En del av arbetet innebär att det ska vara lätt att ta reda på hur tillgänglig en lokal är, exempelvis ett seniorcentrum eller socialkontor, innan ett besök. Förvaltningen planerar att det ska finnas symboler eller en text för att visa vad som finns och hur det ser ut. Informationen ska inte ses som en tillgänglighetsguide utan är tilläggsinformation till verksamheternas övriga information som adress och telefonnummer. Planen är att tillgänglighetsinformationen för några lokaler ska finnas på Huddinge kommuns hemsida Social- och äldreomsorgsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att allt fler lokaler har tillgänglighetsinformation, samt att uppdatera och utveckla denna information. Övriga förvaltningar är positiva till att på liknande sätt fortsätta arbetet med att beskriva tillgängligheten där verksamheterna är lokaliserade i offentliga lokaler. Nyttan av en tillgänglighetsguide Får fler personer än de med en funktionsnedsättning fördel av informationen om tillgänglighet? Med en tillgänglighetsguide kan även näringslivet få fler kunder och ökad försäljning, en fastighetsägare får ett verktyg för att åtgärda samt att politikerna kan ge riktlinjer och följa upp åtgärdsarbetet, anser Västra Götalandsregionen. En annan intressant aspekt är hur många personer som tar del av informationen i en tillgänglighetsguide. Några tillgänglighetsguider med besöksstatistik visade att under en månad 2011 gjordes mellan cirka besök i en tillgänglighetsguide. Se tabell 2 nedan. Tyresö kommun framhåller dock att statistiken ska tolkas försiktigt eftersom en del personer kan av en slump ha besökt tillgänglighetsguiden, till exempel i sökandet efter en adress. Tillgänglighetsguiders besöksstatistik under en månad 2011 Antal Tillgänglighetsdatabasen Tyresö Entré Stockholm Tabell 2. Källa: Statistik från respektive kommun och region. Under år 2010 var det cirka besökare som sökte information i Tillgänglighetsdatabasen. Antalet besök i Tillgänglighetsdatabasen ökar för varje år och flest besök görs under sommarmånaderna. Tyresös besöksstatistik visade också att det var 1000 fler besökare år 2011 jämfört med år 2010 i maj månad. 6

15 Detta kan även jämföras med Flottsbros 2 besöksstatisk. De hade under perioden januari till mars 2012 i snitt cirka besök per månad. Sagt om tillgänglighetsguider Handisam 3 menar att tillgänglighetsguider betraktas som särskilda lösningar. Tillgänglighetsguider efterfrågas av funktionshinderorganisationer eftersom besöksmålen, som exempelvis ett kommunalhus, har bristfällig information om tillgänglighet. Vidare menar Handisam, om kommunernas viktigaste besöksmål hade information om tillgänglighet skulle behovet av en särskild tillgänglighetsguide försvinna. Informationen om tillgänglighet bör vara en naturlig del i en verksamhets besöksinformation. Några kommuner menar att en tillgänglighetsguide blir en naturlig del när det finns en länk från besöksmålet till en tillgänglighetsguide. Funka Nu AB 4 anser att om en tillgänglighetsguide är omfattande är det viktigt att inte fastna i att enbart beskriva besöksmålen, utan understryker vikten av att åtgärda hinder. Vidare menar Funka Nu AB att det kan vara ett stort arbete att hålla en sådan modell aktuell när den innehåller mycket information som ändras kontinuerligt. Det finns annan teknik idag, till exempel mobilapplikationer, men det behövs utveckling för att kunna sammanföra flera system. Resurser som behövs till en tillgänglighetsguide För att bygga upp och att underhålla en tillgänglighetsguide behövs det en organisation och resurser. I Västerås stad 5 arbetar fyra personer med tillgänglighetsguiden. De är anställda av Accessum, som utför drift och uppdatering av tillgänglighetsguiden med cirka 900 objekt på uppdrag av Västerås stad. För att tillgänglighetsguiden ska vara aktuell inventerar de högprioriterade objekt såsom Stadshuset och Stadsteatern flera gånger om året. Många av anläggningarna i Tillgänglighetsdatabasen tillhör Göteborgs stad. De använder Tillgänglighetsdatabasen som ett verktyg i sitt uppdrag; En tillgänglig stad för alla. Göteborgs stad arbetar i nätverksorganisationer och arbetar på ett systematiskt arbetssätt där samtliga använder Tillgänglighetsdatabasen. Nätverken är uppdelade i grupper bland annat ansvariga och inventerare. Arbetet innefattar offentliga lokaler och platser, samt flerfamiljshus som T-märks 6. En T-märkning betyder att enkla hinder är åtgärdade och används som en konsumentupplysning till bostadssökande. När Botkyrka kommun anslöt sig till Tillgänglighetsdatabasen 2009 behövdes en heltid som exklusivt arbetade med detta under första året. Även om Botkyrka hade haft en tillgänglighetsguide tidigare behövdes nya inventeringar. Med stöd av tillgänglighetssamordnaren arbetade en person på heltid exklusivt med Tillgänglighetsdatabasen. Arbetet bestod bland annat av projektanvisningar, inventeringar och beställning av åtgärder samt upprättande av åtgärdsplaner. Botkyrka har nu- 2 Flottsbro är en friluftsanläggning i Huddinge kommun. 3 Myndigheten som samordnar funktionshinderpolitiken. 4 Funka Nu AB är idag ett företag sedan år Företaget startade som ett projekt inom funktionshinderrörelsen och har ett nära samarbete med funktionshinderrörelsen i Sverige med kvalitetskontroll. 5 Västerås stad har cirka invånare. 6 I Göteborgs stad är lägenheter inventerade varav 12 procent är T-märkta. Av kommunala verksamheter och publika lokaler är cirka 10 procent inventerade. 7

16 mera inte någon som arbetar exklusivt med Tillgänglighetsdatabasen utan ansvaret ligger på en anställd med andra uppdrag. Detta har medfört att arbetet delvis har stannat av. Vidare menar Botkyrka att det behövs kompetens, ökade resurser och en tydlig struktur för att arbetet med tillgänglighetsguiden ska ta ny fart. Salems kommun anslöt sig till Tillgänglighetsdatabasen 2010, men det tog tid att komma igång med arbetet, eftersom ansvariga för tillgänglighetsguiden har slutat och en anlitad konsult misslyckades med uppdraget. Arbete pågår med en nyanställd att organisera arbetet. År 2009 anslöt sig Haninge kommun till Tillgänglighetsdatabasen och det finns cirka 10 objekt inlagda. Tre anställda i Haninge kommun startade upp arbetet med Tillgänglighetsdatabasen. Men arbetet med Tillgänglighetsdatabasen har avstannat, eftersom det är större än beräknat och svårt att hinna med utöver ordinarie arbetsuppgifter. Ett objekt tar cirka sex timmar att inventera och två personer bör utföra detta för att kunna göra korrekta bedömningar. Eftersom arbetet är omfattande finns planer på att eventuellt anlita en konsult för att utföra inventeringarna. Ett annat exempel är Huge Fastigheter ABs inventering av Huddinge centrum som utfördes på uppdrag av konsulter till en hög kostnad. När inventeringsrapporten var klar startade ett stort arbete för Huge Fastigheter AB med att tolka resultatet och att prioritera åtgärder. Efter denna erfarenhet menar Huge Fastigheter AB att om de skulle införa en tillgänglighetsguide är en tillgänglighetskonsult en kortsiktig lösning. En tillgänglighetskonsult kan vara bra att anlita vid införandet av en tillgänglighetsguide, men på lång sikt bör arbetet finnas inom den egna organisationen. Om tillgänglighetsguiden ska hålla en hög nivå och vara aktuell behövs det minst två heltider det första året. Utöver kostnader för anställda eller konsulter kostar det kronor för att ansluta sig till Tillgänglighetsdatabasen. Det tillkommer också en årlig avgift om kronor, men avgifterna ska ses över. Framtiden Enligt Länsstyrelserna 7 har allt fler kommuner börjat visa tillgängligheten med en enkel beskrivning om offentliga lokaler och platser på sina hemsidor i webbaserade tillgänglighetsguider. Länsstyrelserna menar att sådana webbsidor kan utvecklas och föreslår bland annat att integrera detta med ett GIS-system. Funka Nu AB tycker att vid val av en tillgänglighetsguide bör man utgå från mobilen och sedan välja plattform. Flera tillgänglighetsguider är uppbyggda utifrån att besökaren använder en dator inför ett besöksmål. Undersökningar visar att allt fler personer, även personer med en funktionsnedsättning föredrar att använda mobilen, när de söker information. För personer med en funktionsnedsättning kan mobilen vara ett verktyg för ökad självständighet. Det kan vara särskilt viktigt för personer med en funktionsnedsättning att informationen är enkel att tolka och angeläget att informationen är aktuell. Personer kan spontant söka information och planera via mobilen. Till exempel kan personer med orienteringssvårigheter på egen hand åka kollektivt med 7 Tillgänglighetsanalyser i planprocesser - Regeringsuppdrag 44 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2010 av länsstyrelserna. Rapport dnr

17 stöd av orienterings-, navigerings- och positionering i mobiler och personer med mag- och tarmproblem kan ladda ner en applikation för toaletter. Analys och tolkning Vilka modeller av tillgänglighetsguider finns det? Det finns flera olika modeller av tillgänglighetsguider. Förenklat kan sägas att det finns en modell med symboler som utgår ifrån att en bedömning görs på plats och ett objekt klassas som tillgänglig eller inte. En annan modell beskriver miljön i ord och mått och besökaren kan själv bedöma om det är tillgängligt. Ytterligare en är beskrivande och utgår ifrån kartan. En av fördelarna med en symbolmodell är att den är lättöverskådlig och enkel att söka i. En nackdel är att symbolerna och kriterierna inte är enhetliga i Sverige vilket gör att besökaren får lära sig nya symboler för varje tillgänglighetsguide. En annan nackdel med symboler är när ett objekt är klassat som tillgängligt, kan det ändå finnas risk att utestänga någon eftersom användbarheten av en miljö är individuell. Ytterligare en aspekt i sammanhanget är att när lagar och mått ändras kan det finnas behov av att göra nya bedömningar av tillgängligheten och kriterierna för de olika symbolerna. En fördel med en tillgänglighetsguide utan symboler är att besökaren själv kan bedöma om objektet är tillgängligt. Alla har olika förutsättningar och för en person kan miljön vara tillgänglig, men inte för en annan. Men i en sådan tillgänglighetsguide finns det omfattande information som kan bli svår att hålla uppdaterad. Vad är nyttan med en tillgänglighetsguide? Med en tillgänglighetsguide kan såväl fastighetsägare, projektledare, politiker, näringslivet och besökare ha nytta av en tillgänglighetsguide. Den kan användas som verktyg i arbetet med att kartlägga och att ta bort hinder för att öka tillgängligheten, den kan även användas för uppföljning och måttstock. Näringslivet kan använda guiden som en konkurrensfördel och öka inkomsterna, eftersom personer med en funktionsnedsättning är en stor kundgrupp, cirka tio procent av befolkningen. Därtill kan släkt och vänner räknas som följer med till exempelvis restauranger och caféer. Det är en självklarhet för många besökare att ta del av information på Internet, såväl tider för sammanträden som adress för att självständigt finna en samlingslokal. I ett sådant sammanhang kan det även vara värdefullt att finna information om tillgänglighet. Handisam förespråkar inte den särlösning, som en tillgänglighetsguide är. De menar att informationen om tillgänglighet bör finnas beskrivet i samband med verksamhetens besöksmål. För en person med en funktionsnedsättning kan information om tillgänglighet vara avgörande för att kunna delta på ett möte. Nyttan är hög med en sådan information, vilket ökar ytterligare om den spontant kan läsas från en mobil. Besöksstatistiken ska tolkas försiktigt men pekar på att allt fler söker sådan information. Med en tillgänglighetsguide kan förutsättningen öka för att underlätta ett besök till exempelvis en aula och därmed öka självständigheten för personer med en funktionsnedsättning. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan ökad självständighet ge vinster för både individ och samhälle, men en förutsättning är att informationen är hanterbar och aktuell. 9

18 Hur mycket resurser behövs för att införa och att underhålla en tillgänglighetsguide? För att bygga upp en tillgänglighetsguide behövs resurser. Lycksele kommun startade sitt arbete med att inventera för cirka tre år sedan. En tillgänglighetssamordnare arbetade heltid och därtill anlitades cirka unga personer, som var utanför arbetsmarknaden, att inventera under cirka 1,5 år. Enligt Botkyrka kommun behövs det en heltid som exklusivt ansvarar för innehållet i Tillgänglighetsdatabasen Där utöver behövs flera personer som genomför inventeringarna. Både Haninge och Botkyrka kommun anser att det är resurskrävande att bygga upp en tillgänglighetsguide. Det kan lösas med att anlita en konsult, men att kontinuerligt uppdatera en guide kräver resurser. En fördel med en konsult är att arbetet prioriteras, men en nackdel kan vara att det tar tid att öka kunskapen om tillgänglighet hos verksamheterna. En risk när ansvaret läggs på verksamheten kan vara att arbetet stannar av på grund av att inte någon exklusivt ansvarar för detta. Det behövs även en organisation för att underhålla en tillgänglighetsguide. I Västerås stad arbetar fyra personer med en tillgänglighetsguide. Göteborgs stad har organiserat tillgänglighetsarbetet genom att väva in det i verksamheterna. De har nätverk med ansvariga och inventerare där de har använt sig av verktyget Tillgänglighetsdatabasen för att kartlägga och att ta bort enkelt avhjälpta hinder. Utöver kostnader för anställda eller en konsult tillkommer en avgift för att ansluta sig samt en årlig avgift. För att införa och underhålla en tillgänglighetsguide beräknas kostnad för två heltidsanställda om cirka en miljon kronor per år, därtill kostnader för en tjänstebil, inventeringsverktyg, plattform för en tillgänglighetsguide samt eventuellt en tillgänglighetskonsult om cirka 800 kronor per timme under uppbyggnadsfasen. Hur ser framtiden ut? I FN-konventionen framhålls att alla ska kunna ta del av information. Utvecklingen går framåt men i informationssamhället utestängs fortfarande människor från att kunna ta del i samhället. Det kan vara angeläget att allt fler får tillgång till information om hur tillgängligheten är i offentliga lokaler och platser. Det är möjligt att kunna ansluta sig till exempelvis Tillgänglighetsdatabasen, men den är uppbyggd ifrån att personer ska planera ett besöksmål från en dator. Allt fler personer använder mobilen för att surfa, vilket innebär för många ökad självständighet och spontanitet. För att möta efterfrågan på information om tillgänglighet bör en plattform väljas som harmoniserar med modern teknik. Tekniken finns idag och det pågår utveckling inom området dels för att underlätta för användare, dels för att kunna sammanlänka olika system. Det finns även en efterfrågan om att kommuninvånarna ska kunna lägga in information direkt i en tillgänglighetsguide. Idag är inte ansvarsfrågan för informationen löst, men i framtiden kan det vara angeläget att ha löst detta för att underlätta arbetet med att uppdatera informationen. En annan aspekt är att en tillgänglighetsguide kan ha flera användningsområden än enbart information om tillgänglighet för en viss lokal eller plats och vara till nytta för både kommuninvånare och anställda. En tillgänglighetsguide kan användas som planeringsunderlag till den fysiska planeringen till exempel parker, lek- 10

19 platser, torg, busshållplatser, gång- och cykelvägar och vägen från parkeringsplatsen fram till den offentliga lokalen. För ökad tillgänglighet i samtliga verksamheter kan hela processen innefattas med GIS, som är ett känt verktyg inom Huddinge kommun. Slutsatser En tillgänglighetsguide kan vara ett verktyg för att implementera tillgänglighetsarbetet och att synliggöra ökad tillgänglighet till och i offentliga lokaler och platser. En tillgänglighetsguide blir en tillgång om den är aktuell, i annat fall kan den bli ett hinder för besökare, om det orsakar ett outrättat ärende eller att bli utestängd från en aktivitet. Idag är det möjligt att ansluta sig till en färdig tillgänglighetsguide, men det behövs en organisation och struktur för att upprätthålla informationen. Göteborgs stad är ett exempel på en organisation där det ingår ansvariga och inventerare i verksamheterna. Botkyrkas och Salems erfarenhet är att arbetet kan stanna av om det inte finns någon ansvarig som aktualiserar tillgänglighetsdatabasen eller driver på arbetet. För att ansluta sig till en befintlig tillgänglighetsguide och att starta upp arbetet i Huddinge kommun behövs en ny inventering av samtliga objekt, eftersom befintlig information behöver kompletteras. Om arbetet ska integreras i samtliga verksamheter kan en tillgänglighetsguide som Tillgänglighetsdatabasen vara ett verktyg. Erfarenheter från Botkyrka kommun visar att det finns administrativa fördelar och att tillgänglighetsarbetet kan enkelt redovisas med Tillgänglighetsdatabasen. Men Lycksele kommun valde bort Tillgänglighetsdatabasen, eftersom informationsmängden skulle bli stor och utvecklade istället en egen tillgänglighetsguide. För att bygga upp en databas visar erfarenheterna att det kan kosta minst en miljon kronor under uppbyggnadsfasen. Om enbart en konsult anlitas kommer förmodligen både ökad kunskap och medvetenhet gå förlorad hos verksamheterna. För arbetet med ökad tillgänglighet handlar inte enbart om punktinsatser utan är ett långsiktigt arbete inom flera områden. Det är därför angeläget med kunskap och ett engagemang hos verksamheterna. Att starta upp en tillgänglighetsguide under en teknisk utvecklingsfas kan vara både positivt och negativt. En fördel är att det kan finnas möjlighet att påverka utvecklingen, men inte enkelt att kunna välja den optimala plattformen som motsvarar behoven under den pågående tekniska utvecklingen. Länsstyrelsernas bedömning är att befintliga tillgänglighetsguider kan utvecklas och kopplas samman med de system som finns, exempelvis GIS. Handisam menar att särlösningar bör undvikas, vilket även kommunstyrelsens förvaltning anser. Detta överensstämmer också med social- och äldreomsorgsförvaltningens pågående arbete med att kommuninvånarna ska kunna nå information om offentliga lokaler, exempelvis seniorcentrum och socialkontor, på kommunens hemsida. Vidare planeras att samtliga förvaltningar på liknade sätt kan beskriva verksamheterna som är lokaliserade i offentliga lokaler. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunen ska avvakta med att införa en tillgänglighetsguide i Huddinge och att förvaltningen ska få i uppdrag att följa erfarenheterna av tillgänglighetsinformationen på Huddinge kommuns hemsida 11

20 och den nya versionen av Tillgänglighetsdatabasen 2, samt att bevaka framtidens teknikutveckling. 12

21 Segeltorps centrum Dialog med fastighetsägarna Februari 2013

22 Innehåll Sammanfattning. 3 Inledning.. 4 Bakgrund..4 Syfte och metod.. 4 Avgränsning.5 Beskrivning av Segeltorps centrum. 7 Läge och kommunikationer...7 Bebyggelse.. 8 Kommersiell och offentlig service 9 Boende. 9 Sammanställning av intervjuerna.. 10 Fastighetsägarna..10 Klinten Gläntan Stigen 1 12 Gläntan Skogsbrynet 2 och 3 14 Bilan Lövdungen Övriga. 19

23 Sammanfattning Huddinge kommun har som intention att förtäta Segeltorps centrum med bostäder och kommersiell service. En första dialog har förts med fastighetsägarna i centrumområdet i form av intervjuer med var och en. I dialogen har det kommit fram att alla fastighetsägare har ett stort intresse av att centrumet utvecklas och förtätas och samtliga uttrycker en vilja att medverka i förändringen. I denna sammanställning presenteras varje fastighetsägares egna tankar och visioner om hur ett framtida centrum skulle kunna se ut. Många synpunkter och idéer har visat sig vara gemensamma. Den generella åsikten är att dagens centrum är tråkigt och att bebyggelsestrukturen skulle kunna förbättras. Idéer för vad som skulle kunna göras är till exempel att: tydliggöra centrumets existens genom en mer levande och utmärkande portal in i centrumet i anslutning till rondellen vid Häradsvägen och Gamla Södertäljevägen och en mer välkomnade fasad ut mot gatan, åstadkomma en samhörighetskänsla mellan de befintliga centrumverksamheterna, bland annat genom ett levande torg som kan knyta samman centrumet, planera för ett centrum med en stadsgatuliknande karaktär, möjliggöra för mer och bättre kommersiell service med förslag om ett ordentligt café och en mindre livsmedelsbutik, bygga nya bostäder i form av större hyreslägenheter för familjer och mindre lägenheter för unga (eventuellt studentlägenheter) och äldre, integrera befintlig bebyggelse med nya bostäder och nya verksamheter, till exempel genom att bygga bostäder ovanpå befintligt gym. Kopplat till förtätning av både bostäder och handel tas frågan om parkeringsplatser upp, en fråga som flera anser vara viktig att lösa för att möjliggöra utvecklingsplanerna. Många lyfter även fram områdets befintliga kvaliteter, som bör tas tillvara i ett förändringsarbete av Segeltorps centrum, och belyser bland annat: områdets närhet och goda trafikkommunikationer till och från flera större centralpunkter i Huddinge och Stockholms kommuner, närheten till en vårdcentral för de boende i och om runtomkring centrumet, den nyrenoverade och utbyggda skolan som ger området ökad kvalitet, litenheten, att området inte är exploaterat med ett stort antal flerbostadshus, att invånarna i Segeltorp är aktiva och engagerade i utvecklingsfrågor och vill medverka till en förbättring. 3

24 Inledning Bakgrund I Huddinge kommuns översiktsplaneförslag, ÖP 2030, som har varit ute på samråd under hösten 2012, har Segeltorp lyfts fram som ett förtätningsområde med en blandning av handel och bostäder. Yttranden om förslaget för Segeltorp har inkommit från flera remissinstanser och invånare och dessa kommer att presenteras i en sammanställning av översiktsplaneförslagets samtliga yttranden. Kommunen har som intention att öka den kommersiella servicen och förtäta centrumbildningen i Segeltorp med bostäder. Hur kommunen tänker sig ett framtida Segeltorp illustreras i den strukturplan som redovisas på sidan 63 i översiktsplanen, se utdrag nedan. Kommunen har med anledning av sin önskan om förtätning fört en första dialog med fastighetsägarna i Segeltorps centrum. Gunilla Sundström på Kommunstyrelsens förvaltning, Näringsliv och Samhällsutveckling, har uppdragit åt Grontmij AB att genomföra dialogen under hösten Syfte och metod Syftet med dialogen är att få fram förutsättningar för att påbörja en diskussion om en förändringsprocess av Segeltorps centrum. Kommunen vill dels informera fastighetsägarna om kommunens vilja till utveckling och dels få en uppfattning om fastighetsägarnas vilja att själva medverka i ett förändringsarbete, ta del av deras syn på hur dagens verksamheter kan 4

25 integreras i en förtätning med bostäder och verksamheter samt vilka egna visioner de har om en utveckling av centrumet. Dialogen inleddes med ett informationsbrev som skickades ut till de berörda fastighetsägarna. Därefter har enskilda samtal i form av intervjuer gjorts med var och en av fastighetsägarna. Intervjuerna sammanställs i denna rapport. Avgränsning Intervjuer har gjorts med ägarna till de fastigheter som är blåmarkerade på kartan: Nr Fastighet Ägare 1 Klinten 15 KB Myran, c/o Wallenstam AB 2 Gläntan 1 Fastighets AB Segeltorp 3 Stigen 1 Knut Arne Ekströms dödsbo 4 Gläntan 3 Huddinge kommun 5 Skogsbrynet 2 Huge Fasigheter AB 6 Skogsbrynet 3 Huge Fastigheter AB 7 Bilan 22 Brf Segeltorpsterrassen 8 Lövdungen 2 Söders konsult & redovisningsbyrå AB 9 Del av Jakobslund 2:1 Huddinge kommun De fastigheter som i övrigt gränsar till centrumområdet är i huvudsak privatägda småhusfastigheter och har inte ingått i detta uppdrag. Enbart fastighetsägarna inom centrumområdet har intervjuats, inte de hyresgäster eller andra eventuella nyttjanderättshavare som verkar där. 5

26 Samtal har också förts med Mari Söderquist, lokalstrateg på Lokalplaneringsenheten på Kommunstyrelsens förvaltning och med Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genom Lars Lantz, chef för gatu- och parkdriftavdelningen och Sara Andersson, exploateringsingenjör på Markoch exploateringsavdelningen. Henrik Örneblad, affärsområdeschef på Huge Fastigheter AB har intervjuats. Huge är i detta fall även fastighetsägare. 6

27 Beskrivning av Segeltorps centrum Läge och kommunikationer Segeltorp ligger i Huddinge kommuns nordvästra hörn, angränsande till Stockholms kommun, och har en befolkning på cirka 6600 invånare. Segeltorps centrum ligger i korsningen Häradsvägen och Gamla Södertäljevägen med närhet till flera centralpunkter, både i Huddinge och Stockholms kommuner. Cirka två kilometer öster om Segeltorps centrum ligger Fruängen med röd tunnelbanelinje mot Mörby centrum. Västerut ligger Skärholmen och Kungens kurva. År 2004 stängdes Gamla Södertäljevägen av för genomfartstrafik mot Skärholmen och Kungens kurva och trafiken leds istället via Smista allé, en sträcka på cirka tre kilometer. Häradsvägen söderut leder till Stuvsta centrum med pendelåg, ett avstånd på knappt fem kilometer och därifrån vidare söderut cirka två kilometer till Huddinge centrum. Segeltorps centrum trafikeras med regelbunden och tät trafik av bussarna 703, 704, 707 och 792 (nattlinje). 7