horisont Tema: Globala fotavtryck Fjällets konung

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "horisont Tema: Globala fotavtryck Fjällets konung"

Transkript

1 öppen horisont 2010 Tema: Globala fotavtryck Hur stora fötter har du? Kyrkor går samman Världens kurs på distans Fjällets konung

2 Fånga läsaren! Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening öppen horisont 2010 ANSVARIG UTGIVARE Jan Lindvall PROJEKTLEDARE Lena Bengtsson REDAKTIONSCHEF Johanna Roos FOTOGRAF Sandra Schwartz LAYOUT Oskar Schriever-Abeln Ellinor Brenning Ricard Harryson MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Robin Alvarsson Yousef Boussir Karl Eckhardt Cecilia Hugosson Caroline Högrud Daniel Lindell Skrivarkurs på distans Journalistiskt skrivande för dig som söker ett effektivare språk. Ny kurs startar i januari Sista ansökningsdag 1 december. Ljungskile folkhögskola Ljungskile Telefon: E-post: vandrarhem året runt! Bo på vårt ADRESS OCH TELEFON Öppen Horisont Ljungskile folkhögskola Ljungskile tel: fax: HEMSIDA (folkhögskolan) (Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening) E-POST KURSGÅRDEN tel: fax: PLUSGIRO Kamrat- och vänföreningen: Bankgiro: Glöm inte att ange ditt namn vid betalning av medlemsavgiften! Stanna i Ljungskile över natten. På folkhögskolans vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö. Boka ditt rum på telefon Pris från 195:-/vuxen, barn från 95:-. Öppet året runt! Välkommen! 18 TRYCK Munkreklam, Munkedal OMSLAGET Montage: Caroline Högrud Robin Alvarsson Innehåll Lyckad satsning berättar och informerar 20 Smått och gott från folkhögskolan 22 Krönika: Tomas Rydsmo Tema: Ett globalt fotavtryck Ekologiskt fotavtryck: Hur stora fötter har du? Klimatkrisen en fråga om attityd Folkhögskolan jobbar på för klimatet Afrika en kontinent att lära av Chalmers vill göra miljödebatten greppbar Världens kurs: Förändring lockar ny målgrupp Mötesplats Ljungskile: Kerstin Gröning tar över efter Rubarth Möt företagarföreningens nya ordförande Fyra församlingar blir en i Ljungskile Vargarna på Bredfjället LFKV Titta Titta:

3 Dags att värna om jordklotet Vi som studerar och jobbar på Ljungskile folkhögskola lever på ett sådant sätt att det skulle behövas 2,84 jordklot. Det har vi tagit reda på genom Världsnaturfondens ekologiska fotavtryck. Vi kan inte fortsätta att leva på detta sätt, vi måste hitta en ny livsstil som både är varsam för jordklotet och ger en bättre livskvalitet för alla. Det handlar inte om att sänka vår levnadsstandard utan att konsumera färre prylar. Överflödet av prylar är inte nödvändigt för ett gott liv och det är inte ens säkert att det leder till ökad lycka. Vi behöver förändra vår syn på vad som är utveckling och inte mäta den i materiella tillgångar. Vi måste inte gå hela vägen på en gång, sälja bilen och börja odla grönsaker. Det viktiga är inriktningen, att fler och fler börjar förändra det som går. Som att besöka en klädbytardag istället för att köpa nytt, ställa bilen och ta tåget eller gå på konsert istället för att köpa ny musikmobil, köpa råvaror efter årstid, äta mindre kött och betala mer för närproducerad mat. Första steget är att välja inriktning och bli medveten om hur världen hänger ihop, att vad du och jag köper och vad vi betalar för påverkar förutsättningarna för människor i fattigare länder. FN:s grundläggande idé om att alla människor är lika värda, leder till att alla borde få dela lika på det som är gemensamt, exempelvis atmosfärens förmåga att ta emot koldioxidutsläpp. Riksdagen antog 2003 Politik för global utveckling som sammanfattas med att Sverige skall bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Den formuleringen och allas lika rätt till utveckling är kärnan i Ljungskile folkhögskolas globalprofil. Vi behöver komma bort från konsumismen, tänka om och sluta producera prylar som utarmar jorden där exempelvis handel inte motverkar människors strävan efter att leva på vad deras jord producerar. I dag lägger konsumenter bland EU:s, Japans och USA:s medelklass, sju gånger så mycket pengar på att sabba som på att utveckla. Hur då? Jo, stödet till vårt eget jordbruk är sju gånger större än hela världens samlade bistånd till fattiga länder, och jordbruksstödet i norr gör det många gånger olönsamt att odla i syd. Vi behöver komma bort från konsumismen, tänka om och sluta producera prylar som utarmar jorden och istället skapa mer av sådant som är livskvalitet utan att förbruka jordens resurser. Det skulle kunna vara kultur, utbildning, självkänsla, egenmakt och möten mellan människor. Det är precis vad folkhögskolor har skapat i alla tider, det gör andra också och det behövs mer av det i framtiden. På så sätt skapar vi ekonomisk tillväxt med kultur och utbildning. Det kan vara lokal kultur på cykelavstånd eller produktioner vi säljer och distribuerar på nätet. En högre livskvalitet och ekonomisk tillväxt är möjligt utan prylar, frågan är bara hur? Det har sagts att kunskap är svaret på globaliseringens utmaningar. När jag ser hur medvetenheten ökar hos unga människor känner jag en tillförsikt till att vi kan göra världen bättre. Jag säger inte att det är lätt men det skulle kunna gå och du och jag spelar roll, det är inte några få som kan förhandla fram en lösning. Alla måste ställa om så att det räcker med ett jordklot, för vi har bara ett, så vitt jag vet Tema: Ett globalt fotavtryck De senaste hundra åren har mänskligheten förändrat planeten mer än vad som gjorts på tusen år. Anledningen är vår påverkan på miljön. Inom forskarvärlden är man i dag enig om att vår livsstil måste förändras radikalt om vi vill lösa klimatkrisen. Det är dags att börja tänka ekologiskt. Internationellt utvecklingssamarbete, eller bistånd som det har kallats, räcker inte för att nå en rättvis och hållbar global utveckling. Det krävs en samordnad politik, Tomas Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola

4 TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Klimatkrisen en etisk fråga AVTRYCK. På Världsnaturfondens hemsida kan man enkelt, både som privatperson och företag, testa hur ens leverne påverkar miljön. Hur stora är dina fötter? En fot med storlek 36 kan lämna ett större avtryck än en fot med storlek 45. Dessutom kan du sätta ett fotavtryck i Malawi, utan att någonsin, bokstavligt talat, ha satt din fot där. Anledningen är att allt vi konsumerar får effekter på miljön. Om alla levde som Indiens befolkning gör, då skulle vi faktiskt klara oss med ett jordklot. Men om du är svensk, lever som en genomsnittlig svensk och om alla andra gjorde detsamma, skulle det behövas fyra planeter. Världsnaturfonden (WWF) har i många år mätt hur stor landyta som krävs för att producera allt vi konsumerar. Maten vi äter, hur vi bor, hur vi klär oss och hur vi reser spelar stor roll för miljön. Allt vi gör som människor lämnar spår i naturen och det spåret kan vara stort, även om du tror att ditt levnadssätt är miljövänligt. Gå in på den lokala klädaffären och köp en helt vanlig T-shirt i bomull och vips har liter rent sötvatten gått upp i rök. Som privatperson kan du naturligtvis anstränga dig till det yttersta, äta ekologiskt och närproducerat, köpa rättvisemärkta och ekologiska kläder, bo mindre och dra ner på flygresorna. Men även om alla invånare i Sverige levde så skulle det behövas totalt 1,9 jordklot. Varför är det så? Du får en svensk ryggsäck som innehåller fotavtryck från administration, sjukvård, skola, militär och infrastruktur. Man skulle kunna kalla det ett slags kollektiv skuld. Som medborgare kan du helt enkelt inte lösa detta själv. Det krävs större åtgärder, berättar Gitte Jutland som är projektledare på WWF i Sverige. Ungefär hälften av de förändringar som krävs i samhället kan vi medborgare stå för själva. Men för att återställa balansen i ekosystemet krävs det mer än enskilda val. Det räcker inte att köpa närproducerat, åka tåg istället för flyg och att släcka lampor. Vi måste inse att ett internationellt samarbete är en förutsättning, en ekonomisk utjämning måste till och tekniska landvinningar är jätteviktiga. Den allra största faran mot vår natur är all energianvändnining. Där måste vi mycket snabbare hitta andra lösningar, säger Gitte Jutland. Bild: Världsnaturfonden Om 40 år kommer utsläppen av växthusgaser att ha fördubblats om inget görs. Dessutom beräknas jordens befolkning ha vuxit till nio miljarder vilket ökar efterfrågan på konsumentprodukter. Den situationen är naturligtvis otänkbar eftersom det skulle kräva att vår planet klonade sig själv ett antal gånger. Enligt Världsnaturfondens Gitte Jutland har världens rika nationer ett stort ansvar, det är nämligen västvärldens vanor att konsumera som främst förstör vår jord. Det finns ett uttryck som lyder Business as usual. Det där tänkandet måste vi bort ifrån. Vi måste börja tänka längre än så, börja tänka på de spår vi lämnar efter oss. Vi har ju bara en jord, på det sätt vi lever just nu räcker den inte till, säger Gitte Jutland. Daniel Lindell Elbilar, vindkraft, ekologiska livsmedel och klimattoppmöten i all ära. Men för att varaktigt lösa de globala miljöproblemen räcker det inte. Även om alla rika helt plötsligt skulle bli omtänksamma skulle det ändå inte hjälpa. Ska miljön räddas måste den breda, välbärgade medelklassen börja diskutera globala frågor, säger Emin Tengström. Han är professor emeritus i humanekologi vid Göteborgs universitet och en av författarna till boken Behovet av en ny förståelse, en bok som på ett annorlunda sätt behandlar klimathotet och hur det påverkar oss. Det som gör att den sticker ut från mängden. Den alltmer vanliga synen, att klimatfrågan är för komplex för att lösas av enskilda människor, ställs på ända och så gör även människans tilltro till marknadskrafterna. Visst är ny och innovativ teknik viktig och visst kan marknaden lösa problem för stunden. Men för en långsiktig lösning för planeten och dess invånare behövs ytterligare en dimension, den moraliska. Många tror att om vi bara fortsätter den ekonomiska framväxten löser sig allt. Det stämmer inte. Naturen har sina egna gränser för människans verksamheter, en gräns för materiell tillväxt. Dessutom finns det sociala gränser. Vi kan inte leva efter devisen den som har mest prylar när han dör vinner. Vi kan inte ha en Vilda Västerntyp av marknadsekonomi, säger Emin Tengström. Ett nyckelbegrepp i boken är ordet existensförståelse. Begreppet kommer från religionsvetenskapen och har med världsbilder att göra. Författarna menar att vi alla måste reflektera över vad vi tar för givet, vilken värld vi vill bygga upp och vara en del av. Hur mycket är lagom? Den frågan har med existensförståelse att göra. För att kunna lösa miljöproblemen måste de sättas in i ett större sammanhang där vi alla strävar efter en kollektiv tillväxt och en omdisponering av kapital, säger han och fortsätter: Det är framförallt där som den breda medelklassen kommer in i bilden. Om du som rik svensk duschar kortare tid ger det för stunden inte mer vatten i ett fattigt afrikanskt land. Men du hjälper till att sätta en norm som medelklassen i det vattenfattiga landet kanske tar efter. Förhoppningen är att den nyutgivna boken ska få läsare att reagera, att den ska sätta igång en dialog mellan människor. Enligt honom är det där allt måste börja, reaktionen måste komma underifrån. Naturligtvis kan inte den enskilde medborgaren lösa allt, även genomgripande politiska reformer måste till. Men då måste gemene man förstå varför de genomförs och vilken del de själva har i det hela. Förhoppningsvis kan boken vara en hjälp där, säger Emin Tengström. Daniel Lindell Möt Emin Tengström på återvändarträffen februari LFKV bjuder in till två dagar med Emin, möten, bilder och minnen. Se program på eller Fakta: Ekologiskt fotavtryck De ekologiska fotavtrycken mäter hur många jordklot varje individs livsstil kräver. I vår undersökning har vi bett alla klasser på Ljungskile folkhögskola göra testet, för att sedan dela resultatet på antalet elever i varje klass. Om alla människor hade levt som eleverna på skolan, skulle vi behöva 2,84 jordklot. Mer information finns på Klasserna på Ljungskile folhögskola: JL1: 2,77 JL2: 2,82 Na: 2,83 FL1: 3,25 FL2: 2,95 Umus: 2,8 Alif: 2,76 Draken: 2,9 Musik: 2,66 Livs: 2,74 YFK: 2,84

5 TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Afrika kan lära många I höst är Afrika på mångas läppar. Årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg hade Afrika som tema. Den november har Ljungskile folkhögskola det också, då Världens forum arrangeras. EFFEKTIVA LÖSNINGAR. Tomas Rydsmo (ö.t.v) vill fortsätta vara klimatsmart, till exempel genom att byta ut skolans lysrör mot lågenergilampor. Pelletspannan (ö.t.h) har hjälpt till att drastiskt minska skolans behov av olja. För att få bort ytterligare en oljepanna kommer hantverkshuset (nederst) rivas. Klimatarbetet långt ifrån klart Ljungskile folkhögskola satsar hårt för att bli så klimatneutral som möjligt. Vi kan inte vara en skola med miljöprofil utan att själva göra så mycket vi kan, säger skolans rektor Tomas Rydsmo. Arbetet med att minska skolans koldioxidutsläpp tog fart ordentligt Skolans dåvarande energi- och fastighetsansvarige Göran Berggren tog initiativet till att minska behovet av olja för uppvärmning. Skolan installerade då en ny panna som istället för olja bränner pellets. Och arbetet har fortsatt sedan dess. Ljungskile folkhögskolas rektor Tomas Rydsmo talar om två konkreta satsningar som snart är förverkligade. Vi har beställt en regulator till pelletspannan som styr pannan så den kan ge värme även över sommaren. Dessutom ska vi riva hantverkshuset. Genom detta kan vi stänga två oljepannor och därmed minska koldioxidutsläppen med ytterligare 40 procent, säger han. Medan vissa satsningar har gett önskad effekt är andra satsningar mindre lyckade. Till exempel erbjuder skolans konferensavdelning klimatsmarta konferenser. Idén går ut på att deltagarna ställer bilen, tar tåget till Ljungskile och betalar 50 kronor extra per deltagare. Det kan tyckas enkelt men hittills har de inte sålt en enda konferens på de villkoren. Folk tycker att det är en spännande idé, men så fort de hör att de måste ställa bilen blir det nej, säger Tomas Rydsmo. Det är svårt att påverka människor åt rätt håll men vi fortsätter trycka på för att de ska välja det klimatsmarta valet. En av de stora miljöbovarna på Ljungskile folkhögskola är distanskursen Världens kurs. Inte så mycket i arbetet på hemmaplan utan för flygresan till Indien. Den står för nästan en Bilder: Sandra Schwartz Fakta: Folkhögskolans utsläppskällor Ljungskile folkhögskolas utsläpp av koldioxid under 2009 uppgick till 146 ton. Utsläppskällorna: 85 ton: Uppvärmning med olja 46 ton: Världens kurs indienresa 7 ton: Uppvärmning med pellets 5 ton: Tjänsteresor med bil 3 ton: Diesel till traktor och fordon tredjedel av skolans samlade koldioxidutsläpp. Vi har diskuterat om det går att åka buss dit, men då börjar man fundera på hur mycket en buss faktiskt släpper ut. Kursdeltagarna betalar i stället själva för miljökompensationen, förklarar Tomas Rydsmo. Enligt organisationen Respect, som arbetar efter FN:s miljömål, är Ljungskile folkhögskola Sveriges enda klimatneutrala skola. Tomas Rydsmo menar att folkhögskolan skall bidra till en rättvis och hållbar utveckling, även globalt. Vi borde skapa sådant som inte förbrukar jordens resurser, som kultur, utbildning, självkänsla och möten mellan människor. Han ser gärna att alla är med och strävar åt rätt håll. Tänker vi inte till om miljön går det åt skogen. Det viktiga är att man gör det lilla man kan. Om man gör det tror jag att vi kan minska energikonsumtionen med procent. Gör hela världen det, då är vi i hamn. Robin Alvarsson Jag hoppas att många tar sig tid och kommer. Det är ett jättebra program, bättre än så kan det nästan inte bli, säger Susanne Hedman, gästföreläsare på Världens forum och lärare på Färnebo folkhögskola i Göteborg. Med Afrika som exempel och utifrån sina egna erfarenheter kommer Susanne Hedman att fokusera sin föreläsning på hur man kan skapa en hållbar utveckling. Vi har satsat för mycket på den materiella utvecklingen i västvärlden. Här har vi glömt det väsentligaste i livet de mänskliga relationerna, säger hon och fortsätter: Man måste tänka på vad som är viktigt i livet. Det finns bara en värld, vi är alla världsmedborgare. Det viktigaste är samarbetet. En av eleverna på Färnebo folkhögskola är Hjalte Lagercrantz. I slutet av augusti kom han tillbaka från en 4,5 månad lång praktikresa i Sydafrika, anordnad av Färnebo folkhögskola tillsammans med Afrikagrupperna som bedriver utvecklingssamarbete med andra organisationer i Afrika. Jag mår illa när jag hör människor säga afrikaner är och västerlänningar är. Jag gillar inte schablonbilden av Afrika, säger han. I Sydafrika arbetade Hjalte Lagercrantz med landskapsutveckling för den icke-statliga organisationen Border Rural Comittee. Jag hjälpte till med att bygga ett bibliotek, byggnaden fanns, men vi ville skapa en bred kunskapsbas. Människorna i byn hade verkligen en enorm vilja att lära sig. Man går ihop och hjälps åt för att förändra.. Sydafrika är ett land på frammarsch ekonomiskt. Sedan september 1999 har ekonomin en obruten tillväxt. Samtidigt är klassskillnaderna enorma, därför kan det vara svårt att klassificera landet som ett i- eller u-land. Jag tror att det kommer att bli det första landet i Afrika som blir fritt från biståndsdelen. Antingen kommer det att bli ett riktigt bra land eller åtminstone som vilket land som Nyfikna. Frivilligarbetaren Stina Ogbonnaya på besök i en Masaiby i Tanzania. Barnen ville hela tiden vara med på kort, berättar hon. Bild: Privat helst i västvärlden, säger Hjalte Lagercrantz. Gunnel Alsén är en av tre handledare på Färnebo folkhögskolas praktikantkurs. Hon tycker att en av de viktigaste sakerna att lyfta fram är kämparandan som människorna i Afrika besitter. En av organisationerna som Färnebo samarbetar med är Sikula Sonke, som betyder Vi växer tillsammans. Det är en facklig organisation som kämpar för människorna som både bor och arbetar på vinfarmar. Organisationen startades av kvinnor som arbetat på vinfarmar. De har en fantastisk kämparanda och har lyckats höja lönerna och förbättra levnadsstandarden. De har verkligen slagits för kvinnors rättigheter. Ibland undrar man hur de orkar, säger Gunnel Alsén. En annan frivilligarbetare är Stina Ogbonnaya, som själv har rötter i Nigeria. Hösten 2008 åkte hon till Tanzania och stannade i tre månader. Där arbetade hon som volontär för organisationen Art in Tanzania och undervisade i engelska på en låg- och mellanstadieskola. Det är viktigt att man inte bara tittar på utan att man vågar delta och inse att man är där på deras villkor. Man måste ha ett öppet sinne och vara nyfiken på nya människor, berättar hon. Världens forum arrangeras av Ljungskile folkhögskola tillsammans med studieförbundet Sensus. Några av de medverkande är författaren Lasse Berg, den politiska flyktingen Rabab Amidande och dansgruppen Rakadjul. Caroline Högrud

6 TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK I det rådande klimathotet går energiforskningen på Chalmers på högvarv. Många konkreta idéer finns för att göra vår planet grönare samtidigt som skeptikerna vill sätta käppar i hjulen. Bild: Göteborg Energi Bilder: Yousef Boussir Bild: Fotobanken.se Spindeln i nätet. Mats Rydehell har en avgörande roll i energiforskningen på Chalmers. Tillsammans med industriföretag hoppas han kunna ta fram nya hållbara lösningar för att förbättra miljön. Bild: Yousef Boussir Chalmers vill skapa en Gröna lösningar. Chalmers samarbetar med Göteborgs Energi för att utveckla hållbara energikällor (ö.t.v.). Tillsammans med bilindustrin försöker Chalmers göra biobränsle tillgängligare (ö.t.h). På Energi- och miljöinstitutionen (n.t.v) arbetar man intensivt, varje år avsätter Chalmers 500 miljoner kronor till energiforskning. begriplig miljödebatt På 80- och in på 90-talen tog miljödiskussionen inte särskilt stor plats i samhället. Nästan 20 år senare är den mer aktuell än någonsin. Energiforskningen på Chalmers har sett sin verksamhet öka flera gånger om när efterfrågan från både politiskt och socialt håll har växt med tidens anda. Forskningen sker ofta i samarbeten med stora företag inom industrin, som vill minska sina koldioxidutsläpp och samtidigt jobba för nya energisnåla lösningar. Forskningen på Chalmers är allt från en grundläggande fusionsforskning som inte är Viktigt att vi kan påverka kommunikationen mellan samhälle och forskning applicerbart kommersiellt på tiotals år, till väldigt konkreta förslag som förbränningstekniker, säger Mats Rydehell, styrkeområdesledare på Chalmers. Energiforskningen på Chalmers tekniska högskola är uppdelad på åtta så kallade profilområden. De olika avdelningarna gör att högskolan får större möjlighet att forska på flera olika områden inom energi. Energiforskningen Mats Rydehell och utbildningen hör till en av de ledande i Sverige med en budget på 500 miljoner kronor. Enligt experter är koldioxidutsläppen det största hotet mot miljön. Inom detta område har Chalmers varit med och utvecklat en metod för koldioxidlagring. Det innebär att koldioxiden separeras från de andra utsläppen, och lagras i stora mängder under jord. Allt för att minska växthusgasen i atmosfären. För några år sedan inleddes också ett samarbete med Göteborg Energi. Ett forskningsprojekt för att ta fram ett hållbart biobränsle. Bioförgasning kommer att vara en viktig del för att få en så fossilfri energiproduktion som möjligt. Det är en stor möjlighet för att ta fram morgondagens fordonsbränslen. Forskningsresultaten på Chalmers har även stor betydelse politiskt. I miljöfrågor använder politikerna energiforskarnas expertis för att belysa ett aktuellt eller framtida klimatproblem. Samtidigt görs stora satsningar för att utbilda och informera allmänheten om det rådande klimathotet. Miljödebatten har ofta kritiserats för att vara svårförståelig och inte förankrad i verkligheten. Därför arbetar energiforskningen på Chalmers för att göra samtalet mera greppbart. Det var en av anledningarna till att vi delade in vår forskning i åtta styrkeområden. Vi brukar säga att vi har tre uppgifter: forskning, utbildning och nyttogörande. Det Som grund tycker jag det är bra att människan ifrågasätter. Det ger nya vinklar är viktigt att vi kan påverka kommunikationen mellan samhälle och forskning. I samband med att miljödebatten har aktualiserats, ifrågasätter också kritikerna trovärdigheten i forskningsresultaten. Framför allt huruvida människan påverkar klimatet och vilka effekter koldioxid egentligen har. Därför har klimatmotståndarna trätt fram och en lobbyverksamhet frodats med Mats Rydehell syfte att skjuta fram politiska beslut i klimatfrågor. Som grund tycker jag det är bra att människan ifrågasätter. Det ger nya vinklar i miljödebatten. Däremot tycker jag inte om lobbyisterna som bara har sin egen vinnings skull i fokus, säger Mats Rydehell. Yousef boussir Mats Rydehells miljötips: Ställ krav. Om du till exempel köper en lägenhet kan du kolla upp vad bostadsrättsföreningen har för miljömål. Se till att de följs. Engagera dig. Du har bara ett liv. Det är onödigt att bara gå runt och tycka, gör någonting åt miljöproblemen istället. Ställ bilen. Ta inte bilen om du inte måste. Det är där vi som privatpersoner släpper ut mest koldioxid

7 Företagare prisar kompetenskurser Att bli bättre på kundhantering, webb och sociala medier har varit uppskattat bland företagarna i Ljungskile. Ett halvt år återstår för Mötesplats Ljungskile, men projektet fortsätter att växa. Gemenskap. Stående från vänster: Marit Larsdotter, Eva Erlandsson, Tomas Rydsmo, Tove Eneljung, Johanna Lindberg, Anna Robertsson, Solbritt Mintz, Kajsa Perneman, Betty Henriques, Sture Palmqvist, Ove Gustafsson. Sittande: Carina Lindskog, Madeleine Gustavsson, Zara Raivio Andersson, Camilla Jönsson, Anna Persson. Bild: Ove Gustafsson Världens kurs nya ansikten Förändringens vindar blåser över Världens kurs. Ljungskile folkhögskola har lagt om kursplanen för utbildningen som nu drivs på distans och halvfart. En omställning som lockat en ny målgrupp. Jag tror jag kommer att få ut jättemycket av resan, speciellt mötet med människor. 12 Betty Henriques, 73, om resan till Indien. Framför allt är det åldersspridningen som sticker ut bland den grupp nya elever som inledde sina studier tidigare i höst. Ålderskillnaderna har gjort att nya värderingar mött äldre och har skapat ett bredare diskussionsfält mellan eleverna. Ett resultat som skolan medvetet jobbat för. Vi ville ha en annan rekryteringspolicy och jobbade mot en helt annan målgrupp. Nu har vi bland annat läkare och journalister som studerar, säger Eva Erlandsson, kursföreståndare på Världens kurs. den äldsta eleven är 75 år gammal och den yngsta 19. Lärarna hoppas att studieresan till Indien i slutet på oktober ska ge nya vinklar i dokumentationen som avläggs i slutet av kursen. Grunden är att nätverka med indier på Anna Persson, 25, om Världens kurs. plats. Vi tror att våra elever kommer få ut helt andra saker av besöket i år, mycket på grund av att de har så olika erfarenheter i bagaget. Under terminens lopp kommer eleverna studera globalisering, demokrati och mänskliga rättigheter. Kursen bygger också mycket på en så kallad skin education, vilket betyder att man lär sig genom det mänskliga mötet och egna upplevelser. Kontakten med människorna i Indien är jätteviktig. Vi har under årens lopp byggt upp ett bra nätverk med lokala verksamheter, säger Eva Erlandsson. Yousef Boussir Kursen lät väldigt intressant. Dels för att jag är intresserad av volontärarbete, dels för att knyta nya kontakter. Mötesplats Ljungskile är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Ljungskile företagarförening och Ljungskile folkhögskola. Gemensamt driver de en rad kompetenshöjande kurser för företagare och privatpersoner. Kurserna hålls främst på folkhögskolan, men en del även ute på företag. Sedan starten i maj 2009 är 23 företag med i projektet. Alla medverkande har genomgått en analys av vad de själva behöver utveckla för att bli bättre. Sedan har vi hjälpt till att tillgodose de punkter som företagen behöver utvecklas på genom kurser, säger Janne Axelsson, projektledare. De digitala kurserna har hittills varit populärast. Många företag jobbar traditionellt, med till exempel vanliga almanackor. De är inte medvetna om digitala funktioner som kalendrar på internet. Han menar att de digitala verktygen underlättar för företagen att bli effektivare. De kan hålla kvar sina kunder och samtidigt nå ut till en större kundkrets. Om man startat företag innan digitaliseringen, och jobbar på exakt samma sätt som man gjorde, då kommer man förmodligen upphöra att finnas. Man måste vara om sig och kring sig vad det gäller utveckling, och då är digital kompetensutveckling en del i det hela, säger Janne Axelsson. En av företagarna som deltar i olika kurser är Margareta Romander. Tillsammans med maken Lars Romander driver hon Westconsult AB som säljer tandvårdsprodukter. Margareta Romander går nu sin tredje kurs kallad Hur jag förstår och sköter min dator. Innan dess har hon utbildats i kalkylprogrammet Excel och Janne Axelsson kundrelationer. Det har varit en kick att tackla ekonomin på ett annat sätt. Det har givit "reminders" om vad det innebär att ha en kundrelation. Jag tycker att utbildningen varit välstrukturerad. utbildning. Hur förstår och sköter jag min dator? är en av kurserna på Mötesplats Ljungskile. IT-konsulten Björn Tellow leder kursen. Bild: Karl Eckhardt Margareta Romander önskar att Mötesplats Ljungskile lever kvar som ett kunskapscentrum som alla har tillgång till, inte bara egenföretagare. Hon vill ha en tydligare inriktning mot privatpersoner som också vill utvecklas inom diverse olika områden. I höst och vinter lanserar Mötesplats Ljungskile två nya projekt. Det första är ett nätverksprojekt. Två coacher ska hjälpa företagen att hålla kontakten med varandra för att utbyta idéer och fortsätta lära av varandra. Det andra projektet är en satsning på mångfald, genus och jämställdhet där Mötesplats Ljungskile ska samarbeta med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Idén är att de företag som gått kurser på Mötesplats Ljungskile tillfrågas huruvida de kan ta emot praktikanter med en funktionsnedsättning eller praktikanter med invandrarbakgrund. Vi vill få in grupper som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och ge dem en chans till praktik. Målet är att åtminstone några på sikt kan få arbete inom företagen. Margareta Romander I maj nästa år avslutas Mötesplats Ljungskile och en utvärdering hålls. Janne Axelsson hoppas då att projektet kan leva vidare, men i en annan form. Resultatet av utvärderingen får visa om vi kan gå vidare utan pengar från Europeiska socialfonden. Det kan bli så att företagarna får lägga en egen summa. Men det beror på hur efterfrågan ser ut, säger Janne Axelsson. Cecilia Hugosson Mötesplats Ljungskile: Utbildas: Cirka personer från 23 företag. Ett färre antal privatpersoner. Mål: Att höja kompetensen bland småföretagare i Ljungskile. Bland annat genom kurser inom digitalisering, företagsekonomi, försäljning. Leder projektet: Högskolan Väst, Ljungskile företagarförening och Ljungskile folkhögskola. Finansiering: Med pengar från Europeiska Socialfonden. 13

8 Ansvar. Kerstin Gröning är nu styrelseordförande för Ljungskile folkhögskola. Som nybliven pensionär har hon ändå tid att umgås med sina barnbarn och sköta om sin kolonilott. Bild: Karl Eckhardt Fakta: Kerstin Gröning Ålder: 63 Bor: Masthugget, Göteborg Familj: Två vuxna söner med familjer och två barnbarn Läser: Kristendom för ateister av Olle Carlsson och Hundraåringen som klev ut genom fönstret av Jonas Jonasson Kerstin Gröning är oerhört professionell och samtidigt väldigt ödmjuk. Jag är väldigt glad över att hon tar över. Kerstin Sondelius Rubarth, före detta styrelseordförande Ljungskile folkhögskola. Nytt tänk på gammal post Grönt ljus för Gröning I april blev Kerstin Gröning vald till Ljungskile folkhögskolas nya styrelseordförande. Ett jobb som kräver ansvar och känsla för organisation. Kerstin Gröning är ingen gröngöling. Som tidigare personalchef på Sahlgrenska universitetssjukhuset och som chef inom landstinget, vet hon vad det innebär att leda en organisation framåt. Dessutom var hon under några år under 90-talet invald i byggnadsnämnden i Göteborg för Socialdemokraterna. Som nybliven pensionär har hon trappat ner på sitt engagemang, även om hon vid sidan av styrelseuppdraget arbetar som ledarskapskonsult. Jag är en föreningsmänniska i grunden och jag vet att det tar tid att engagera sig, säger hon. Att ständigt hålla huvudet kallt och sköta jobbet med ena handen samtidigt som den andra sköter föreningslivet, har varit Kerstin Grönings signum under en stor del av livet. Egentligen tycker hon inte att det är någonting konstigt, även om folk har frågat henne var hon finner energin och motivationen till att hålla flera bollar i luften samtidigt. Om jag är stressad eller har mycket att tänka på, ger jag mig ut i motionsspåret. Då rensar jag skallen. Att hon bor i Masthugget i centrala Göteborg 14 har i det avseendet enbart inneburit fördelar. Det är ett fantastiskt läge, nära stadens största trädgård, Slottsskogen. Luften känns renare där. Hon har även ett av sina skötebarn i närheten; kolonistugan som hon köpte förra året. Dit åker hon för att samla tankarna och syssla med trädgårdsarbete samtidigt som det är en oas för hennes barnbarn. För att kunna ta över ordförandeskapet fick Kerstin Gröning överge sina uppdrag för S:t Lukasföreningen, en av huvudmännen för skolan. Detta för att kunna ägna sig helhjärtat åt sina nya uppgifter. I styrelsen tittar man på vad skolan skulle vara betjänt av. Det är bra om de som sitter i styrelsen har olika strängar på sin lyra, säger hon. Som Ljungskile folkhögskolas nya styrelseordförande kommer det att dyka upp många utmaningar för Kerstin Gröning. Inte enbart av rent ekonomiska slag, utan också gällande folkhögskoleformens framtid. Kerstin Gröning tror att folkhögskolor kommer att spela en allt större roll i samhället. Hela formen, att leva och bo tillsammans, har en god fostrande funktion. Det är ännu viktigare i samhället i dag än det var förr, säger hon. Samtidigt är det svårt att bortse från de allt tyngre ekonomiska bördor som folkhögskolor får dras med. Kerstin Gröning ser det som ett generellt problem som alla skolor får lära sig att tampas med. Att man äger många fastigheter har blivit betungande för många skolor. Jag tror också att det hänger ihop med lågkonjunkturen och olika trender som kommer och går, säger hon. Av den anledningen måste man enligt henne alltmer börja betrakta folkhögskolor som företag, men utan det obligatoriska vinstintresset. Det är som att driva ett företag. Man måste ha ett visst grundkapital för att få saker att gå runt, säger hon. En fråga som Kerstin Gröning gärna vill lyfta fram mer är skolans kristna grundprofil. Hon vill se fler diskussioner om skolans värdegrund och grundvalar. Samtidigt är hon väl medveten om att de flesta elever inte nödvändigtvis är särskilt intresserade av den kristna profilen när de söker in till skolan. Även en elev som inte är kristen ska kunna gå på skolan. Vi är öppna för alla trosinriktningar, säger hon. Bråda tider med många beslut och diskussioner väntar Kerstin Gröning. Men ännu anser hon sig vara långtifrån fullärd, trots sin tunga position. Jag är fortfarande en elev, säger hon och ler mjukt för att i nästa stund tillägga: Jag har haft förmånen att ha oerhört intressanta jobb genom livet. karl eckhardt driven. Pernilla Hallberg flyttade till Ljungskile efter att hon sett sitt framtida hus i ett skyltfönster. I dag är hon nyvald ordförande i Ljungskile företagarförening. Bild: Johanna Roos Hitta nya lösningar på gamla problem. Det är mottot som Ljungskile företagarförenings nya ordförande Pernilla Hallberg lever efter. Som första kvinnan på posten, vill hon skapa nya möjligheter för både gamla och nya företag att utvecklas i Ljungskile. För tre år sedan blev hon vald till motsvarande position i Ljungskile intresseförening, därför har hon redan ett stort lokalt förtroende. Att hon gör betydande intryck i byn är känt och med tanke på att hon bott i Ljungskile i endast sju år, blir bedriften än mer betydelsefull. Hon är tacksam för sin nya uppgift och understryker samtidigt att hon varit aningen tursam. Det är kul så klart, men samtidigt väldigt ansvarsfullt. Föreningen drivs av väldigt många engagerade företagare, det känns som jag glidit in på en räkmacka. Många jobbar hårt och min roll blir att försöka hålla ihop det hela, säger Pernilla Hallberg och fortsätter: I mitt arbete jobbar jag redan mycket med samverkan och förändring. Jag har en del kontakter med politiker och tjänstemän vilket kan fungera som ett bra komplement till det som redan görs i föreningen. Därför tror jag de valde mig. Hennes företag Veera utveckling, som startades 2006, har som mål att hjälpa andra företag att utvecklas utifrån sina egna behov. Kunder är ofta kommuner, branschorganisationer och folkhögskolor. En ansvarsfull uppgift som också betyder att Pernilla Hallberg som enmansföretagare har stor frihet både i tidsplanering och när hon väljer sina kunder. Jag bestämmer själv vad jag vill jobba med och vad jag tycker är viktigt. Mitt jobb går ut på att göra det enklare i mina kunders vardag och där känner jag ett stort ansvar. Jag brinner för social hållbarhet, både i stadsmiljöer och organisationer. Pernilla Hallberg har tidigare suttit i styrelsen för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, som arbetar för att tillgodose bostadsbehovet hos studenter. Under sina år som student var Pernilla Hallberg verksam i studentkåren där bostadsfrågan var en het potatis. Det intresset brinner fortfarande. Själv bodde jag på flera olika sätt. Både i förstahand och andrahand, det är så det ser ut för studenter. Bostadsfrågan var jätteviktig då, och är det fortfarande. Jag jobbade väldigt mycket med studentfrågor och har gjort framtidsanalyser om hur bostadsbolagen ska jobba. Studenternas behov måste också tillgodoses, säger Pernilla Hallberg. Fakta: Pernilla Hallberg Ålder: 43 Yousef Boussir Familj: Maken Magnus och sönerna Hjalmar, 7, och Eskil, 5 Gör på Fritiden: Sjunger, umgås med familjen och tar gärna ett glas vin med vänner och pratar långt in på natten. Om kombinationen företagare och småbarnsförälder: Det är rätt lätt i min typ av företag. Det handlar om att prioritera och också kunna jobba på olika tider. Det är svårare om man är till exempel tandläkare och har uppbokade kunder varje dag. 15

9 VÄxer. Sedan 2007 har Ljungs församlings kör Sång på gång vuxit från två till 28 medlemmar. Frikyrkor vill bilda gemensam kyrka FÖRÄNDRING. Under 2000-talet har de fyra församlingarna tappat cirka tio procentenheter vardera av sina medlemmar. Den utvecklingen vill Stefan Hiller bromsa. Sammanslagning väcker debatt Fyra kyrkoförsamlingar slås ihop till en. Det kan bromsa avhoppen av medlemmar säger Stefan Hiller, kyrkoherde i Forshälla kyrkliga samfällighet. Men det håller inte alla församlingar med om. Den 1 januari 2011 slås Resteröds, Forshälla, Grinneröds och Ljungs församling ihop och får namnet Ljungskile församling. Kyrkorådets ordförande i Grinneröd oroas över att kyrkans verksamhet kan krympa och att medlemsantalet ska sjunka. Vi är rädda att den lokala identiteten försvinner när människor inte tvingas att engagera sig på samma sätt som nu. Det kan bidra till att vi inte kan ha verksamhet på samma sätt som i dag, säger Kjell Svenungsson, ordförande i kyrkorådet i Grinneröd. Kjell Svenungsson jämför med andra församlingar i Västergötland som fått stänga sina verksamheter. Hela landsbygden är som en öken. En del kyrkor används bara till gravförrättningar. Han tror att engagemanget inom Grinneröds kyrka kan fortsätta om kyrkan får sitt egna sockenråd vid sammanslagningen. Vi blev lovade ett sockenråd med beslutanderätt för att gå med på sammanslagningen, men sedan drogs det löftet bort. Ett sockenråd gör att människor måste engagera sig. Stefan Hiller tror att det skulle kunna bli problematiskt om en församling får mer beslutanderätt än någon annan. Vi har fortfarande diskussioner om sockenråd, men majoriteten har varit överens om att församlingarna ska ha samma rättigheter så att ingen blir behandlad annorlunda. I nuläget har de fyra församlingarna var sitt kyrkoråd på totalt 60 personer. Sammanslagningen innebär att den nuvarande kyrkonämnden på 16 personer inklusive kyrkoherden blir gemensamt kyrkoråd för alla fyra församlingarna. I dag väljs ett kyrkoråd på fyra år, men i och med sammanslagningen kommer råden kunna bestämma om de vill sitta en kortare period, vilket bidrar till en mer flexibel organisation, tror Stefan Hiller. Han tror även att de rådsmedlemmar som inte sitter kvar fortsätter sitt engagemang Fakta: Svenska kyrkan Kyrkorådet är församlingens styrelse och verkställande organ och utses av kyrkofullmäktige som tillsätts i kyrkovalet Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse Källa: inom kyrkan på andra sätt än tidigare. Om de engagerar sig och gestaltar sin tro på andra praktiska sätt än att sitta i beslutsammanhang och möten, tror jag att de lokala verksamheterna kan växa och bli starkare, säger han. Kjell Svenungsson i Grinneröd känner däremot en oro över att en central kyrkorådsgrupp ska styra. Jag tror att det kan bli på bekostnad av de mindre församlingarnas åsikter, säger han. I Grinneröd har Frimodig kyrka starkt fäste, medan Öppen kyrka har majoritet i de andra tre församlingarna. En av Frimodigs kyrkas starkaste profilfrågor är motståndet till vigslar av samkönade par. Vi anser det en nödvändighet att vigsel av homosexuella fortsätter vara frivilligt för präster. Det kan bli ett jättestort problem för kyrkan på sikt om anställning av präster enbart sker av en majoritetsgrupp. Det vill säga att man inte vill anställa präster som är emot att viga samkönade par. Stefan Hiller anser att alla församlingar har rätt att föra fram sina åsikter. Olikheter kan skapa spänningar, men det krävs att man har respekt för varandras åsikter. Det är klart att i vissa frågor kan man inte mötas, men vi ska inte köra över någon församling, säger han. Bild: Cecilia Hugosson Forshälla, Resteröds och Ljungs församling är betydligt mer positiva till sammanslagningen än Grinneröds. Alla förändringar möter motstånd i början, säger Kurt Petersson, ordförande i kyrkorådet i Forshälla kyrka. Där har diskussionen mest handlat om att namnet Ljungskile församling saknar Forshällas lokala anknytning. En del medlemmar inom församlingen hävdar att det skulle skapa en känsla av avstånd. Men det viktigaste är att kyrkan lever kvar, säger Kurt Petersson. Iréne Leonardsson, ordförande i kyrkorådet i Ljungs församling, tror att sammanslagningen kommer underlätta administrationen. Att styra ett pastorat med fyra församlingar är inte så lätt, men nu blir det enklare. Det kommer bli färre möten och en enklare beslutsprocess. Efter sammanslagningen av församlingarna är tanken att ge de fyra kyrkorna starkare profiler. Ljungs kyrka, som länge lockat barnfamiljer, ska få en tydligare familjeprofil genom att satsa ännu mer på barn och familjearrangemang. Grinneröds kyrka ska stärka sin traditionella profil, bland annat genom sina söndagsgudstjänster. Resteröd, som är en kyrka med medeltida anor ska bli en tydligare pilgrimskyrka, ett mål för vandring. Forshällas musikaliska inriktning ska stärkas genom att körer ska få ännu mer utrymme. Vi vill ha en stark lokal organisation som inte är lika stel och formell som i dag, och vi tror att profileringarna kan vara en del i det hela, säger Stefan Hiller. Cecilia Hugosson Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Baptistsamfundet vill bilda ett nytt samfund. Om allt går vägen, kommer Sverige att ha en ny frikyrka Det är en del av utvecklingen med sviktande medlemsantal, säger Viktor Aldrin, kyrkohistoriker och teolog vid Göteborgs universitet. De svenska frikyrkorna har en historia som under en lång tid splittrat mer än den har förenat. Trots deras gemensamma framväxt ur 1800-talets väckelserörelse, har utbrytningar som i sin tur lett till samgåenden kantat vägen. Nu kan det komma att förändras, när Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Baptistsamfundet beslutat sig för att börja verka för en ny, gemensam kyrka. Anders Marklund är en av projektledarna bakom Gemensam framtid, en arbetsgrupp som tillsatts av kyrkorna för att arbeta fram ett utkast till den nya kyrkan. Känslan är att det finns många som är positiva till sammanslagningen, men sedan är det klart att det finns vissa som frågar: Hur gör vi på den här punkten, säger han. En av skiljelinjerna bland kyrkorna är Baptistsamfundets syn på dopet. Metodistkyrkan och Missionskyrkan döper både barn och vuxna, medan baptisterna tror på dop i vuxen ålder. Men Anders Marklund är hoppfull om att motsättningarna ska komma att lösas, bland Fakta frikyrkor: Svenska Missionskyrkan är ett nyevangeliskt trossamfund grundat Kyrkan är, näst efter Svenska kyrkan, Sveriges största kristna trossamfund. Missionskyrkan har en tradition av frihet för individer och församlingar i teologiska frågor. Svenska Baptistsamfundet bildades 1857 och är därmed Sveriges äldsta frikyrka. Dopet intar en central ställning inom baptismen, och endast de som aktivt tar ställning i kristna trosfrågor döps. Svenska Metodistkyrkan har sina rötter i den andliga väckelsen i England i mitten av 1700-talet. En viktig utgångspunkt för den metodistiska rörelsen är tanken att kristendomen ska praktiseras andligt och socialt. Många metodister är därför engagerade inom frivilligorganisationer. annat genom att de enskilda församlingarna i vissa frågor får bestämma själva. Jag inbillar mig att det kommer att finnas en centralorganisation, och även regioner med ett visst mått av självständighet i olika frågor. Anders Marklund är hoppfull om att en ny kyrka ska kunna sjösättas i början av Om några månader kommer de tre frikyrkorna att ta definitiv ställning till förslaget. Just nu har vi kommit till ett skarpt läge där vi har bestämt oss för att löpa linan ut. Viktor Aldrin menar att kyrkosammanslagningar inte är någonting nytt inom svensk frikyrklighet. De senaste tio åren har det förekommit några mindre sammanslagningar. Det har blivit lite av en trend på senare tid. Den senaste stora sammanslagningen ägde rum 1997, då Evangelikanska Frikyrkan bildades, säger han. En av de huvudsakliga anledningarna till sammanslagningen, menar Viktor Aldrin beror på sviktande medlemsantal. Kyrkorna ger upp tanken på att varje församling får sköta sig själv och fokuserar istället på sin överlevnad. Samtidigt är det inte alltid en smärtfri process. Man brukar prata om en klassisk samfundsutveckling. Man bildas först i protest mot ett annat samfund. Sen blir man framgångsrik och alltmer strömlinjeformad. Då brukar en annan grupp bryta sig ur, i protest mot den stora gruppen. Karl Eckhardt 16 17

10 Kartlagd. I Sverige finns idag 230 vargar. Samtliga individer är kartlagda, vilket är unikt i världen. Bild: Staffan Widstrand / WWF Plus och minus med vargen på Bredfjället Minus: Älg- och bäverstammarna har minskat på fjället, delvis beroende på vargen. Vargen kan riva boskap, t ex får. Detta gör att djurbönder är tveksamma till att hålla djur på naturbetesmarker nära fjället. Om betet upphör minskar florans mångfald och markerna slyar på sikt igen med buskar och gran. Plus: Vargen plockar de svagaste djuren bland älg och rådjur och stärker därmed på sikt klövviltstammens genetiska kvalitet. Att bävern minskat berikar i förlängningen Bredfjällets flora eftersom bävern fäller mycket träd, bland annat sälg som är en viktig födokälla för humlor, bin och andra insekter som i sin tur pollinerar många blommor. Havsörnen och räven tillhör också dem som gynnas eftersom de kan kalasa på resterna av vargens byte. Kritiken mot vargen handlar ofta om att den skulle ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Vargen är en intelligent och skicklig jägare som ofta jagar i flock. Detta leder till att den kraftigt kan decimera bytesdjuren i ett område. Till exempel har bävern minskat rejält på Bredfjället. En annan del i konflikten är att jägarna inte längre vågar ha sina spårhundar lösa när de jagar. Jägarna oroar sig för sina hundar. Vargen och hunden är nära besläktade så vargen ser det som ett intrång i deras revir när en hund dyker upp, säger han. Vargen Bredfjällets nye konung 2005 sågs en varghona på Bredfjället. Det var första gången en varg visade sig här på 115 år. Fem år senare är honan långt ifrån ensam varg i flocken på fjället. Det knastrar under fötterna när biologen och författaren Stefan Edman går över grusgången utanför sitt hus. Han är på väg in i skogsområdet som ligger strax bortom hans hus, som också är hans barndomshus Här befinner vi oss vid foten av Bredfjället, med granskog och ett och annat lövträd, säger han och blickar in i skogsområdet där det längre bort reser sig en liten bergskam. Samtalet letar sig direkt in på vargen. Djuret som både berör och upprör. Vargarna på Bredfjället är den vargfamilj som bor längst söderut i landet. När man 2005 såg en varg på Bredfjället var det första gången på 115 år som 18 djuret letat sig hit. Två år senare, 2007, sågs vargen igen. Det var en varghona som förmodligen vandrat hit från Dalsland. Under hösten samma år kom även en hane till Bredfjället, säger Stefan Edman och berättar att den första kullen vargungar föddes Länsstyrelsen har kvalitetssäkrat att det i dag finns mellan fem och sju vargar på Bredfjället. Men jägarna talar om att det finns fler, mellan åtta och tio djur. Vargen rör sig snabbt över stora områden. De rör sig dessutom snabbt. Vargfamiljen på Bredfjället har troligen ett revir som sträcker sig från fjället söderut till Svartedalen nära Kungälv. Som för många andra djur är det tillgång på mat som styr hur vargen rör sig. Främst är det älgkött som står på menyn. Nu finns det bara runt 80 älgar kvar i det så kallade älgskötselområdet, som är fyra gånger så stort som Bredfjället. Det är klart att vargen är en del av orsaken till detta, säger Stefan Edman, när vi efter skogspromenaden sitter i hans vardagsrum. Men det finns också andra viktiga skäl. Kalhyggena i 70- och 80-talets jordbruk erbjöd mycket bete för älgen. Stammen ökade rekordartat till en halv miljon djur i hela Sverige Nu har skogsbruket förändrats och älgstammen har minskat till mer normala siffror. I Sverige har samtliga vargar kartlagts. Något som är unikt i världen. Detta medför att det finns en stor kontroll på vargpopulationen. Nästan alla av Sveriges cirka 230 vargar är släkt med varandra. Det innebär på längre sikt problem med inavel. Så det behövs nytt blod, säger Stefan Edman som stöder regeringens beslut att under fem år sätta ut 20 nya vargar i Sverige. Vargen kan vandra långa sträckor, den kan komma ända från västra Ryssland. Problemet är att den knappast kan ta sig förbi renbeteslandskapen i norra Sverige. Där får inga vargar finnas, så fort de syns där kan de skjutas, säger han och förklarar att det är som en propp som stoppar vargens vandring till djuren nere i Syd- och Mellansverige. Framtiden för vargen hänger mycket på att lösa de konflikter som den är förknippad med. Att skapa delaktighet i rovdjursförvaltningen bland folk som är direkt berörda ute i bygderna är helt nödvändigt, säger Stefan Edman. Han är positiv till de nyinrättade rovdjursdelegationerna i varglänen, ökad ersättning för vargstängsel och rivna tamdjur samt licensjakt på varg. Jag är hundra procent positiv till varg i Sverige, men man måste ha en väldig förståelse för dem som kan drabbas. Vi måste komma överens om hur vi ska ha det med vargstammen, annars tar de militanta grupperna över, säger han och blickar ut genom fönstret. Robin Alvarsson BREDFJÄLLSEXPERT. Stefan Edman, biolog och författare, är aktuell med en ny bok om Bredfjället. I boken finns kapitlet Vargens land som handlar om vargen på fjället. Fakta: Stefan Edman Ålder: 64 år Bild: Johanna Roos Bor: Ljungskile Yrke: Biolog, författare, föreläsare, krönikör. Tidigare politiskt sakkunnig till stats- och miljöministrarna Göran Persson och Kjell Larsson. Aktuell med: Sin nya bok Röster från skogen. Att få skriva om människorna och historien om Bredfjället är en gammal dröm som går i uppfyllelse, säger han. 19

11 Elev och kamratförbundare I min barndom hörde jag äldre personer tala om VU. Nyfiken som jag var tog jag reda på att det betydde Västkustens Ungdomsskola. De gamla i bygden talade om skolan på Gläborg och den färgstarke rektor Hellerstedt. Hos de tidigare elever jag träffade tyckte jag mig märka speciella personligheter. Jag förstod att tiden på skolan hade danat både personligheter och goda och ansvarsfulla medborgare i samhället fick jag chansen att själv ta del av det jag hade hört talas om. Efter sjuårig folkskola och några år på bruket i Munkedal gjorde sig läslusten påmind. Jag skulle alltså förkovra mig för vidare uppgifter i livet. Det självklara valet blev Ljungskile folkhögskola för att läsa på gymnasienivå. Det blev snabbstart, vårterminen 1970 på allmän linje. Rektor Hellerstedt var visserligen borta sedan många år, men rektor Erland Johansson blev för mig vad Hellerstedt säkert varit för mina gamla sagesmän. Utan att nämna enskilda personer, träffade jag många, både lärare och elever som var stora personligheter och som blev goda förebilder. Flera av lärarna blev också personliga vänner som jag har haft kontakt med under åren efter skolan. Det där med personlighetsdaningen har verkligen drabbat mig också. Skolan har inte bara gett mig så kallad boklig bildning utan även danat mig som människa, inte minst i mötet med spännande människor och stora personligheter. Tack till: Lena Nyström som har varit kassör i LFKV i 17 år. Lena efterträds av Carina Heed. Evert Julin som har varit vår sekreterare under 7 år. Evert efterträds av Björn Jacobson, Munkedal. 20 Nåväl, efter allmänna kursen som avslutades vårterminen 1972 anslöt jag mig till Kamratförbundet. Under en yrkesverksam period fram till nästa kurs ingick jag i huvudmannakåren med möten och kontakt med skolan. Den nästa kursen på skolan blev administratörsutbildningen (ADM) Jag hade alltså blivit sugen på att läsa vidare då mitt samhällsengagemang hade intensifierats. Intresset för förvaltning med inriktning på personalarbete förde mig tillbaka till skolan. Att vår kurs skulle bli den sista på denna linje anade jag inte då, men det är en annan historia. Efter den utbildningen med tillhörande praktikperioder hamnade jag faktiskt i personalarbete på landstinget i Vänersborg. Livet står som vi vet inte still. Att slå sig fram i karriären med enbart folkhögskolestudier var inte så lätt i konkurrens med alla högskoleexaminerade socionomer. Men skolan hade ju även danat ett brett och intensivt kulturintresse. Undertecknad som i några år hade varit kulturpolitiker i hemkommunen började så småningom läsa på universitetet med etnologi som huvudämne. Det renderade 1984 i en tjänst på länets museum som just hade invigt det nya Bohusläns museum. Tiden gick med arbete, politiska och ideella uppdrag, familj och hus samt sporadiska kontakter med min gamla skola. Så en kväll för ett år sedan ringde min gamle lärare och vän Bertil Nykvist. Vi har en plats i Kamratförbundets styrelse ledig. Jag vill att Du tar den. Jag kunde bara inte tacka nej. Så mycket skolan betytt och betyder för mig så kände jag att jag ville återgälda en del. Att jag sedan skulle åka in på ett bananskal som styrelsens sekreterare tar jag som en utmaning med största ödmjukhet. Så kan det gå, eller vågar man säga: en gång Ljungskile, alltid Ljungskile. Björn Jacobson Munkedal Sekreterare LFKV Rektorsexpeditionen låg i en veranda, som byggdes in. På fotot, som togs 1925, sitter grundaren B-M Hellerstedt i en korgstol. Den andre mannen är folkhögskolelärare Oskar Widstram från Hönö, som hjälpte till på sommaren. Ordföranden vid pennan Sommaren 2007 reste jag till Honduras. En Sida-anställd, som hade varit i Centralamerika i sammanlagt sex år, sa: Välfärdsstaten Sverige är känd i hela världen, inte minst här. Kan inte du skriva något om hur den kom till och hur den fungerar. I sommar talade jag med en man från Utrikesdepartementet som arbetar vid den stora utställningen i Shanghai. Han berättade att det stora Kina också har sina blickar mot Sverige som välfärdsstat. Jag lovade min man i Honduras, och tog på mig ett stort uppdrag. Det gällde att sammanfatta och dessutom att göra det läsbart. Varje steg mot välfärdsstaten kunde bli föremål för en bok. Nu är skriften färdig: Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige. Broderskaps Förlag. Sverige gick in i 1900-talet som ett av Europas fattigaste länder, om inte det fattigaste. Och ut ur seklet som ett av de rikaste, dessutom med en omfattade jämlikhet. Det är en enorm utveckling som naturligtvis människorna i början av seklet inte kunde föreställa sig talet är uppfinningarnas tid. Industrin expanderade men det är också en tid då politiken, som fick makt genom demokratins genomförande, kom att styra utvecklingen. Folkhögskolorna har haft en enorm betydelse. Länder som ligger helt nära varandra men har olika politiska system kan ha helt olika levnadsförhållanden. Nord- och Sydkorea är ett exempel. Finland och de baltiska staterna ett annat. Framtiden? Den stora ekvationen på det globala planet är detta: Vi vill att fattiga u-länder skall nå en högre standard - för människornas skull. Samtidigt vet vi att det är i-länderna som är de stora miljöbovarna. Hur löser man högre levnadsstandard och samtidigt en bättre miljö. Om vi inte gör det så går moder jord bokstavligen under. Se där dagens unga på Ljungskile folkhögskola den stora utmaningen! amratoch vänföreningen K Vid invigningen av bysten av folkhögskolans förste rektor, Birger-Magnus Hellerstedt. Skulptör: Artur Johansson, Göteborg. Evert Svensson LFKVs ordförande Bli medlem i Ljungskile folkhögskolas Kamrat- och vänförening! Vi håller dig informerad om allt som händer på skolan. Du är medlem och påverkar skolans utveckling. Varje år får du Öppen Horisont. Medlemskap i ett år kostar bara 100 kr för enskild medlem (30 kr för studerande och 150 kr för familj). Sätt in pengarna på bg eller pg Återvändarträff februari Styrelsen förbereder en återvändarträff februari nästa år. Start måndag kl Gäst är Emin Tengström, professor emeritus i humanekologi. Dessutom blir det berättarkväll mm. Återvändarträffen kan om så önskas användas för något jubileum. Pris 895:- helpension i dubbelrum. Anmälan senast 1 februari. För mer information, se hemsidorna och Journalistlinjen 25 år Under hösten anordnades en träff för tidigare elever som gått på Ljungskile folkhögskolas journalistlinje för att fira linjens 25-årsjubileum. Bland annat föreläste Göteborgs-Postens chefredaktör Peter Hjörne. Dagen var mycket lyckad. Historieskrivning Kamratförbundet och Ljungskile folkhögskola har inlett ett arbete med att beskriva skolans långa historia. STYRELSEN Ordförande: Evert Svensson Sekreterare: Björn Jacobson (bostad) (arbete) Kassör: Carina Heed Medlemsansvarig: Mona Lindström Arkivansvarig: Rolf Bengtsson Ingeborg Leyman Britt Johansson Skolans representant: Tomas Rydsmo, rektor Ann-Kristin Falkeby, skolledare (ersättare) Representant i skolans styrelse: Elver Jonsson Björn Tellow Elevkårens ordförande: John Bergqvist Valberedningens ordförande: Rolf Andersson

12 Titta Hallå där... N...Carina Heed, ny ekonom på folkhögskolan Berätta om dig själv. Jag bor i Munkedal och har två barn som båda har flyttat hemifrån. Hur hamnade du på Ljungskile folkhögskola? Jag såg en annons i tidningen i våras. Just då arbetade jag på en redovisningsbyrå i Uddevalla och det var som mest stressigt då med alla skattedeklarationer som kom in. Jag tyckte att det verkade skönt att jobba för ett och samma företag. Hur skiljer sig detta jobb från det du hade innan? Här får saker ta tid. Det handlar mer om kvalitet än att det ska gå så fort som möjligt. Hur känns det nu? Det är skoj! Ellinor Brenning Nye kocken erfaret tillskott i köket Redan som barn brukade Tom Eklund stöka runt i köket hemma på Åland. Ett intresse som växte sig starkare med åren. Eftermiddag i Restaurang Västkustgården och allt är tyst. Dagens lunch är avklarad och restaurangens senaste tillskott, Tom Eklund, tar igen sig vid ett av borden. Han har arbetat som kock sedan han var 16 år. Jag blev kock tack vare min pappa och mormor som gav mig ett matintresse från tidig ålder, säger han. I dag är Tom Eklund 42 år och bor i Färgelanda. Med 26 år inom branschen har han hunnit med en mängd arbetsplatser. Den senaste var i personalmatsalen på Volvo i Trollhättan. Där stannade han i sex månader utan att trivas särskilt bra. I våras såg han att restaurangen på Ljungskile folkhögskola sökte en ny kock, varpå han sökte och fick jobbet. Jag tyckte att det verkade vara en trevlig arbetsplats. Sedan gillade jag Görans (Niklasson, kökschef) filosofi om att det ska vara hemlagat. Det går i linje med det jag tycker är bra. Han trivs i yrkesrollen trots att arbetet stundtals är stressigt och krävande. Titta! Bild: Ellinor Brenning Ny på Na och nyfiken på naturens hemligheter Nyfikenheten över naturens mysterium fick Torun Elgebäck, 39, att bli Na-lärare. Sedan i höstas för hon sin kunskap vidare till eleverna på Ljungskile folkhögskola. Torun Elgebäck är född och uppvuxen i Sollefteå. Hon älskar att strosa runt i skogen och plockar gärna svamp. Det var i skogen tanken om att bli lärare i matematik, Bild: Sandra Schwartz fysik och naturkunskap tog form. Jag kände att jag ville ha svar på frågor jag själv ställde, hur allt hänger ihop. Frågor om naturkunskap och fysik är något som alla människor funderar på, särskilt när vi är barn. När vi vuxit upp tänker vi inte lika mycket på det här. Jag vill väcka frågorna igen och förmedla vidare den kunskap jag har, säger hon. Torun Elgebäck är gymnasielärare och har tidigare arbetat i Göteborg, där hon också bor. Innan hon började på folkhögskolan undervisade hon på Angeredsgymnasiet. Hon ser en klar skillnad mellan de båda skolformerna. Nu har jag större möjlighet att individualisera undervisningen för varje person. Den möjligheten finns inte i samma utsträckning på en gymnasieskola där klasserna är mycket större. Ricard Harryson Bild: Sandra Schwartz Man har många bollar i luften samtidigt och har du gjort maträtter är det svårt att komma på nya. Det viktigaste med det här jobbet är att man måste älska att laga mat, säger han. Ricard Harryson kunnig. Tom Eklund har lagat mat sedan barnsben. I slutet av september firade folkhögskolans journalistlinje 25 år. Peter Hjörne, ägare till Göteborgs-Posten och mediabolaget Stampen, talade bland annat om folkbildningens betydelse i Sverige. Vi har en fantastisk tradition med folkbildning i Sverige där folkhögskolan är en mycket viktig del som gör att människor är bättre utbildade än i många andra länder. Utbildning och kunskap innebär att fördomar får mindre fotfäste i samhället. Peter Hjörne betonade också vilken roll journalistiken har i dagens samhälle. Journalistiken har en folkbildande uppgift. När det är som bäst, så sätter vi samman komplicerade bilder, människor får kunskap och kan fatta egna beslut. Jubileumsdagen lockade drygt 120 personer, mestadels gamla elever, nuvarande elever och lärare. Oskar Schriever-Abeln En plats att odla musikaliska kontaktnät. Så beskriver den tidigare eleven Johan Björklund musiklinjen på Ljungskile folkhögskola. Jag blev mer säker på vad jag skulle syssla med när jag gick där, säger han över telefon, sittande i sin bil på väg mellan mataffären och bostaden i Göteborg. Han är 35 år och kommer från Hedekas, en liten ort sex mil norr om Uddevalla. I mitten av 1990-talet flyttade han till Ljungskile för att börja på folkhögskolans musiklinje. Sedan 2002 är han timanställd lärare på samma linje och undervisar i trummor och ensemble. Inriktningen är jazz och improviserad musik. Jag minns fortfarande hur det var och har lätt att sätta mig in i elevernas perspektiv. På det sättet är det kanske lättare att undervisa på en skola som man själv har gått på. Det är också mycket som har förändrats sedan jag Titta Peter Hjörne talade på journalisttätt 25-årsjubileum POPULÄR. Peter Hjörnes föreläsning inledde dagen. Bild: Ellinor Brenning Följande före detta elever föreläste under dagen: Daniel Nyhlén, Hannah Sjöström, Christer Engqvist, Kicki Möller, Sven Bergman, Robert Laul, Erik Nylund, Susanne Nobel, Magnus Nordberg och Sylwia Jaworska. gick där, säger han och syftar på musiklinjens utveckling under åren. När jag gick på skolan fanns bara en jazzgren och utbildningen var i huvudsak klassisk. Därför krävdes det mer av oss som ville spela jazz. Det bästa jag fått med mig från Ljungskile folkhögskola är att ta tag i saker på egen hand. Det har betytt otroligt mycket för mig och för den jag är i dag. Utbildningen skapade även ett stort kontaktnät som Johan Björklund använder sig av än i dag. Han spelar fortfarande med gitarrläraren Mats Eriksson, son till Gunnar Eriksson som startade musiklinjen i slutet av 1960-talet. En av eleverna som då gick där blev senare min musiklärare i lågstadiet. Allt hänger ihop och går runt, säger Johan Björklund och skrattar. Ricard Harryson N Titta! Umus vill ta publiken till Fattigsverige Civilkurage är inte bara ett av Ljungskile folkhögskolas ledord utan även temat i Selma Lagerlöfs novell Bröllopsmarschen, som vid två tillfällen under hösten framförs med musik av skolans Umus-elever, som går allmän linje med inriktning på musik. De gör föreställningen som ett avslut på temat folkmusik. Föreställningen ska gestalta Sverige som det såg ut för 2 3 generationer sedan, säger läraren Eva Erlandsson. Novellens huvudperson är en fattig spelman som är vida känd för sin musikaliska skicklighet men nekad att spela på ett bröllop på grund av sina trasiga kläder. En annan, bättre bemedlad men inte lika skicklig spelman, anlitas istället. Bröllopsdagen infinner sig, båda spelmännen dyker upp och orättvisan kulminerar till slut i en akt av civilkurage. Vi kommer sitta i en ring tillsammans med publiken, läsa novellen och spela folkmusik från 1800-talet, säger Eva Erlandsson. Ellinor Brenning Back to school som musiklärare Slagfärdig Johan Björklund fick sin utbildning på skolan och trummar numera professionellt. Bild: Ricard Harryson 22 23

13 Avsändare: Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening Ljungskile b sverige porto betalt port payé ? Semere Kesete Antigone rriset för visat civilkurage När en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik civilkurage. En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande. När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida. Det fjärde antigonepriset delas ut lördagen den 9 april Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den 31 januari Skicka in din nominering till nedanstående adress. Ljungskile folkhögskola, Ljungskile Folkhögskolans dag Öppet hus Musik Teater Servering Antigonepriset Lördagen den 9 april 2011 (och Mehari Yohannes) Anders Dejke Omer Goldman Nominera DIN kandidat! Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons kung av Thebe förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer