Bollebygds Kommun Årsredovisning

Transkript

1 Bollebygds Kommun 2012 Årsredovisning

2 Introduktion och översikt Innehåll Block 1 Introduktion och översikt Sidan 32 Bollebygds kommuns organisation Händelser under året Kommunstyrelsens ordförande har ordet Block 2 Förvaltningsberättelse Sidan 45 Styrmodell Omvärlden Finansiell profil Välfärdsbokslut Resultaträkning, Finansieringsanalys Balansräkning Noter Redovisningsmodell Redovisningsprinciper Driftsredovisning Investeringsredovisning Finansiell analys Personalredovisning Block 3 Kommunens verksamhet Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Byggnads- och miljönämnden Block 4 Bollebo Förvaltningsberättelse Bollebo Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Block 5 Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning, finansieringsanalys Balansräkning Block 6 Övrigt grafisk form/produktion: Hatech - Digital grafisk produktion tel: , e-post: info@hatech.se tryck: foto omslagets framsida: Emelie Larsson Tioårsöversikt Begreppsförklaring

3 Introduktion och översikt Bollebygds kommuns organisation Kommunfullmäktige Ordförande: David Brorsson (M) Förste vice ordförande: Paul Orrestrand (S) Andre vice ordförande: Keijo Laine (KD) Revisionen Ordförande: Jan-Åke Andersson (S) Vice ordförande: Nils-Bertil Andersson (C) Kommunstyrelse Ordförande: Christer Johansson (M) Vice ordförande: Peter Rosholm (S) Valnämnd Ordförande: Roland Parneving (M) Vice ordförande: Barbro Orrestrand (S) Kommunkansli Kommunchef: Lennie Johansson Anställda: 71 st. Överförmyndare Ann-Marie Nilsson Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Fredrik Olofsson (C) Vice ordförande: Rolf Söderlund (S) Omsorgsnämnd Ordförande: Bente Johansson (M) Vice ordförande: Lars-Erik Olsson (S) Byggnads- och miljönämnd Ordförande: Bengt Classon (M) Vice ordförande: Otto Andreasson (S) Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Annelie Fischer Anställda: 271 st. Omsorgsförvaltning Förvaltningschef: John Henriksson Maria Degerman Anställda: 174 st. 3

4 Introduktion och översikt Händelser under året Hösten 2012 kom ett mycket efterlängtat beslut från regeringen då man fastslog att arbetet med den i många år omtalade Götalandsbanan skall påbörjas. Bland de första etapperna finns då bandelen Bollebygd Mölnlycke med färdigställande till Under året har kommunen haft invigning av nya fräscha lokaler på Eriksgårdens förskola, Krokdals förskola och ny matsal på Bollebygdskolan. Bollebygdsskolan har mycket goda resultat i årskurs 9. Bollebygdskolan är en av de unika skolorna i Sverige som har 100 procent behöriga elever till gymnasieskolans yrkesprogram, estetiska programmet, ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmet. Betygen är ett resultat av det arbete som pedagogerna i Bollebygd genomfört på ett bra sätt från förskolan och upp genom grundskolan. För första gången (på länge) har det satts betyg i årskurs 6 och 7. Det har föregåtts av ett arbete med betyg och bedömning bland lärarna i deras kompetensutveckling. Lokalprogram för Bollebygdskolan F-6 och för Öreslundsskolan är framtaget och arbetet är genomfört i god samverkan med samhällsbyggnadsavdelningen. Bollebygdskolan 7-9 har deltagit i Commeniusprojektet "The salty sweetness of the sea pouring in similar diversity to our clothing and nutrition through the time". Förutom Bollebygdskolan deltar skolor från Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Turkiet. Det är både lärare, rektorer och framför allt elever inblandade i projektet som sträcker sig fram till och med Kommunen har 2012 invigt sin första gruppbostad inom Lss. Detta har medfört att kommunen har kunnat erbjuda personer med större funktionsnedsättningar egen bostad i sin hemkommun. Ny filial för daglig verksamhet har startats i lokaler på Bollegården. Volymökningar har ägt rum inom område funktionsnedsättning avseende bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Även inom daglig verksamhet har volymökningar skett. Året som gått har präglats av stora volymökningar främst inom äldreomsorgen. Antalet äldre totalt, men också äldre med mer omfattande insatser, ökar. Fr o m november 2012 har personal inom äldreomsorgen rätt till heltid. Det innebär att de är heltidsanställda med möjlighet att arbeta deltid. Genom att erbjuda rätt till heltid blir Bollebygds kommun en mer attraktiv arbetsgivare, något som är centralt då det framtida behovet av utbildade undersköterskor kommer att öka samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig inom omsorgsyrken. Kulturskolans verksamhet, som sker i samarbete med Härryda kommun, startade vid höstterminen och kurser erbjöds i gitarr, bas, piano, dans och drama. Cirka 150 barn anmälde sitt intresse och ca 70 kunde erbjudas en plats. Arbetet med omläggning av VA-ledningar i Hultafors har pågått under året. Arbetet med utredning av reservvattenförsörjning i Bollebygd och Olsfors/Hultafors och nytt vattenverk i Töllsjö har påbörjats. Arbetena med förskolorna Krokdal och Eriksgården har, som nämnts ovan, färdigställts under året. Detsamma gäller den nya gruppbostaden på Hembygdsvägen och Söråns förskola i Olsfors. Oförutsedda kostnader uppstod i samband med avetablering av tillfälliga lokaler. Arbetet med att konvertera uppvärmningssystemet vid Örelundsskolan från olja till bergvärme har påbörjats. Köket på Odensgårdens förskola har renoverats. En lekplats har iordningställts vid Bäckaparken i Töllsjö. Bostadsbyggandet har varit intensivt i kommunen och drygt 100 nya bostäder i hyresrätt har färdigställts av olika exploatörer. Efterfrågan på hyresrätter har konstaterats vara stor. Årets resultat uppgick till 3,2 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Överskottet möjliggjordes genom att skatteintäkterna uppvisade ett överskott jämfört med budget samt genom en engångsintäkt i form av återbetalda premier för avtalsförsäkring. Vid den av kommunen arrangerade drogfria skolavslutningen School s out uppträdde 2012 Kapten Röd. FOTOGRAF: MARIA LUNNERYD 4

5 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande COPYRIGHT STENS FOTO AB BJÖRN GUSTAVSSON Bollebygds kommun fortsätter att utvecklas i positiv riktning även under Med en befolkningsökning på 151 personer (1,8 procent) är vi en av de snabbast växande kommunerna i hela landet och vi kan än en gång konstatera att vårt geografiska läge gynnar oss i hög utsträckning. Vi var, vid årets slut, invånare. Befolkningsökningen är, till stor del, en konsekvens av den utbyggnad av hyreslägenheter som skett under året. Mer än 100 lägenheter tillkom och det måste beskrivas som en mycket kraftig utbyggnad. Glädjande nog har det inte verkat vara något problem att få alla dessa lägenheter uthyrda, vilket också förstärker bilden av Bollbygd som en attraktiv boendekommun. Samtidigt är denna expansion en stor utmaning. En växande befolkning medför ökade krav på kommunal service. Av slutförda investeringar 2012 kan nämnas nya förskolor (Eriksgården och Krokdal), ny matsal/samlingssal för Bollebygdskolan samt kommunens första gruppboende inom LSS. En renovering av Bollebygdsskolan, i första hand lokalerna för F-6-verksamheten, är det som nu planeras. För en liten kommun som Bollebygd, med ett begränsat investeringsutrymme, medför detta stora ekonomiska påfrestningar då en stor del av gjorda investeringar i bl.a. nya förskolor och skollokaler finansierats genom ökad upplåning. En av många utmaningar de följande åren blir att finna en långsiktigt hållbar modell för finansiering av kommande investeringar. Det omfattande arbetet med vision 2025 och därmed följande modell för ledning och styrning som genomförts under året har än en gång slagit fast att Bollebygds kommun har mycket goda förutsättningar att erbjuda ett bra boendealternativ i konkurrens med övriga kommuner. En kommun med god kommunal och kommersiell service, extremt bra läge med närhet till stora arbetsmarknader och en internationell flygplats och en fantastisk natur är också den bild vi fortsättningsvis vill ge av Bollebygds kommun. I årsredovisningen finns en gedigen beskrivning av den verksamhet vi tillhandahåller. Det samlade intrycket är att vi på många områden utmärker oss mycket positivt. Det faktum att vi, för andra året i rad, rankas på fjärde plats av landets 290 kommuner i den undersökning som årligen mäter invånarnas upplevelse av trygghet och säkerhet, eller att Bollebygdskolan är en av ytterst få skolor i hela landet där samtliga (100 procent) av eleverna är behöriga att söka vidare till gymnasieskola, är bara några exempel som är värda att lyftas fram bland många andra. Det ekonomiska resultatet före avsättning uppgick 2012 till 8,2 mkr, vilket motsvarar det ekonomiska mål som fastställts av kommunfullmäktige. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att avsätta 5,0 mkr till Detta medför att vi efter avsättning redovisar ett resultat på 3,2 mkr Att ett växande antal invånare ser Bollebygd som en bra boendekommun med god kommunal service är ingen självklarhet det är ett resultat av allt det arbete som dagligen utförs av kommunens engagerade och professionella medarbetare. Jag vill därför avsluta med att rikta ett stort tack till alla dem som bidragit till ännu ett framgångsrikt år för Bollebygds kommun. Christer Johansson Ordförande i kommunstyrelsen 5

6 Förvaltningsberättelse Styrmodell Ny styrmodell Under våren 2012 genomfördes ett visions- och styrnings/ ledningsarbete med deltagande av ledande politiker och tjänstemän samt med processtöd från PwC. Arbetet skedde i huvudsak i seminarieform vid vilka grunderna till en ny styrmodell togs fram. Materialet kompletterades under hösten och beslut om ny styrmodell i kommunen togs av Kommunfullmäktige i november Styrmodellen beskriver ansvarsfördelning och roller avseende fastställande och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för mål, tidplan etc. Den gäller för hela kommunen och omfattar alla nivåer från kommunfullmäktige till enskild medarbetare. Styrmodellen bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder samt ökad transperens i kommunens budget- och uppföljningsprocess. Modellen bygger på en vision, ett fåtal övergripande mål, strategier för att nå de övergripande målen, mål på nämndsnivå samt nyckeltal. Visionen ska visa en bild av framtida önskvärt tillstånd. De övergripande målen ska beskriva vilka områden kommunen ska fokusera på och strategierna det som krävs eller är av avgörande betydelse för att uppnå de övergripande målen. Visionen tar sikte på år 2025 och övergripande mål har satts för åren Med de övergripande målen som grund har mål på nämndsnivå formulerats och fastställts av fullmäktige. Styrelse och nämnder har i verksamhetsplan för år 2013 angett hur man tar sig an arbetet med att uppfylla de av fullmäktige angivna nämndsmålen, vilken metod/arbetssätt som kommer att användas, hur man avser att mäta måluppfyllelsen samt vad som skall ha uppnåtts för att målet skall betraktas som uppfyllt. För att kommunfullmäktige ska få en samlad bild av måluppfyllelsen använder styrelse och nämnder en gemensam analysmodell samt mallar för rapportering. Styrelse och nämnder återrapporterar till kommunfullmäktige avseende måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, utveckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall och årsprognos. Rapporteringen till fullmäktige sker i form av delårsrapporter per april och augusti, samt årsredovisning. Visionen kan revideras i samband med ny mandatperiod. Beslut om övergripande mål, övergripande strategier gäller i tre år. Beslut om nämndsmål och nyckeltal gäller i ett år. Vision Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge Bollebygd med invånare är en ovanlig kommun. I Bollebygd är människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen. Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kommunen. Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters flygplats och Göteborgs hamn gör Bollebygd till en plats nära världen. Boende i Bollebygd ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice känns det härligt att bo i Bollebygd. I Bollebygd har invånarna en sällsynt närhet till kommunens förtroendevalda och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens utveckling. Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta fritidsintressen. Övergripande mål l Bra vård, skola och omsorg l Hållbar utveckling och härlig livsmiljö l Tillgänglighet och goda kommunikationer 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärlden Samhällsekonomisk situation och utveckling Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under slutet av I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar dock med att denna svacka blir begränsad. De tre första kvartalen 2012 kunde tillväxten i svensk ekonomi betecknas som relativt god. Få länder i Europa kunde under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden upp svensk ekonomi och BNP backade något. Exporten och produktionen inom industrin föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion utvecklades svagt. Samtidigt som denna uppbromsning skedde försköts hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning. Stämningsläget i slutet av 2012 var överlag att beteckna som mycket mörkt. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer, som t.ex. inköpschefsindex för industri och tjänstesektor har förbättrats påtagligt, även om nivåerna är fortsatt låga i flera länder och då inte minst i Sydeuropa. SKL tolkar dessa signaler som att farhågorna och riskerna för en djupare recession har dämpats. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med runt 8 procent 2013, bättre än 2012 men betydligt långsammare än genomsnittet hittills under 2000-talet. Återhämtningen i USA kantas av betydande osäkerhet. Förväntningarna på den närmaste framtiden är splittrade bland företagen. En viktig faktor är den stabilisering som skett på bostadsmarknaden. En betydande osäkerhet råder dock fortsatt kring finanspolitikens inriktning. Kommunernas ekonomi Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder kronor i Återbetalda premier från afa Försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år vilket ger en välkommen andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i balans. Kommunernas sammanlagda resultat har varit starkt under de senaste åren. Det finns emellertid ett antal kommuner som har bekymmer att få ekonomin att gå ihop. Av samtliga 290 kommuner har 18 haft ett negativt resultat räknat som genomsnitt under åren 2009 till Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löneoch prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har demografiska krav för kommunerna ökat årligen med cirka 0,5 procent. Utöver pris- och löneökningar samt demografiskt betingade kostnadsökningar har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7 procent per år under 2000-talet. Reformer och lagstiftning driver på kostnadsutvecklingen Förutom förändrad befolkningssammansättning och riktade satsningar som kan öka eller minska kostnaderna inom olika verksamheter finns det annat som kan påverka kommunernas kostnadsutveckling. När lagstiftning med ökad ambitionsnivå införs, med kraftigt ökade kostnader (till exempel rättighetslagstiftningen inom lss), får det inledningsvis konsekvenser för den nämnd som är ansvarig för verksamheten, men sedermera också för hela den kommunala ekonomin. Trots att de reala skatteintäkterna ökar relativt snabbt framöver saknar inte kommunerna utmaningar. Enligt en befolkningsprognos som SKL publicerade i maj kommer befolkningen öka betydligt mer än vad som tidigare angetts. Förändringarna handlar främst om antagande om ökad invandring, men även högre fertilitet och ökad livslängd spelar roll. Under 2000-talet har demografiska behov motsvarat cirka 0,5 procent i ökade kostnader per år. Med den nya befolkningsprognosen ökar behoven med drygt 1 procent per år från Detta ställer högre krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter till förändrade behov Den nya skatteunderlagsprognosen ger också ett större skatteunderlag. Den effekten är dock betydligt mindre än effekten på kostnaderna. SKL visar i rapporten Kommunernas ekonomi (oktober 2012) de konsekvenser som den samhällsekonomiska utvecklingen kan tänkas få på kommunernas ekonomi på några års sikt växer de reala skatteintäkterna relativt starkt. Åren därefter fortsätter däremot indragningen för gymnasiereformen som planerat med 1,4 miljarder 2014 och med 1,9 miljarder från och med Skatteunderlagets goda tillväxt tillsammans med tillfälligt förstärkta intäkter från afa Försäkring gör det möjligt att kommunernas kost nader växer i stort sett enligt genomsnittet under 2000-talet. Kraftigt ökade behov i förskolan och grundskolan samtidigt som elevkullarna minskar i gymnasieskolan ställer höga krav på kommunerna att anpassa sina verksamheter. I enkätsvar från ekonomicheferna har ett tiotal angett att det är sannolikt att skattesatsen kommer att höjas i samband med budgeten för Enligt samma enkät kommer många kommuner genomföra besparingar och andra åtgärder i samband med budget Av 188 svarande anger 49 procent att riktade besparingar kommer att genomföras. Avgiftshöjningar planeras i en av fem kommuner. Främst planeras avgiftshöjningar inom vatten och avlopp, men även inom kärnverksamheter som äldreomsorgen. Källa: Sveriges kommuner och landsting, Ekonomirapporten oktober 2012, Makronytt 1/2013 Ekonomisk utjämning mellan kommuner För att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets olika kommuner att bedriva sin verksamhet tillämpas ett s.k. utjämningssystem. Utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsavgift. Utöver detta finns ett särskilt utjämningssystem avseende LSS-kostnader. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader t.ex. andelen äldre av kommunens totala befolkning. Som en följd av att Bollebygd har goda förutsättningar inom en rad områden är kommunen nettobetalare till kostnadsutjämnings-systemet. Kommunen bidrog 2012 med 22,7 mkr till kostnadsutjämningen. I april 2011 överlämnades betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (sou 2011:39) till regeringen. Översynen syftar till att utjämningen bättre ska spegla nuvarande behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna. Trots att politisk enighet rådde mellan samtliga försenades genomförandet genom att finansdepartementet betraktade förslaget som tillväxthämmande. I december presenterade regeringen slutligen sitt förslag till förändringar i utjämningssystemet. I en promemoria föreslås att utjämningskommitténs förslag i huvudsak genomförs. För Bollebygds kommun skulle förslaget innebära minskad avgift till kostnadsutjäm- 7

8 Förvaltningsberättelse Omvärlden Bollebygds kommun i ett sjuhäradsperspektiv I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden 5 år Borås 3,7 % Bollebygd 3,5 % Ulricehamn 2,3 % Vårgårda 0,6 % Mark 0,3 % Herrljunga 0,0 % Tranemo -1,6 % Svenljunga -1,8 % Källa: SCB Skattesats 2012 Tranemo 20,57 Ulricehamn 21,05 Borås 21,06 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Svenljunga 21,27 Bollebygd 21,59 Herrljunga 22,16 Riksgenomsnitt 20,59 Källa: SCB Skattekraft i procent av riksgenomsnitt 2011 Bollebygd 102 Borås 94 Tranemo 91 Ulricehamn 91 Herrljunga 90 Mark 90 Vårgårda 89 Svenljunga 87 Källa: SCB ningssystemet med cirka 16 mkr. Det nya systemet föreslogs i promemorian införas fr. o. m Befolkningsutveckling Svenskt Näringslivs kommunranking 2012 Vårgårda 11 Herrljunga 29 Bollebygd 32 Borås 44 Ulricehamn 103 Svenljunga 144 Tranemo 147 Mark 220 Källa: Svenskt Näringsliv Arbetslöshet, december 2012 Bollebygd 2,5 Tranemo 2,7 Vårgårda 2,7 Svenljunga 2,8 Mark 3,0 Ulricehamn 3,0 Herrljunga 3,2 Borås 3,7 Riksgenomsnitt 3,6 Källa: AMS Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2012 kr/kvm Tranemo 787 Herrljunga 787 Svenljunga 831 Vårgårda 845 Mark 853 Ulricehamn 858 Borås 873 Bollebygd 904 Riksgenomsnitt 915 Källa: SABO Befolkningen i kommunen ökade 2012 med 151 personer till invånare. Ökningen motsvarar 1,8 procent. I kommunens vision ingår en årlig befolkningsökning motsvarande cirka en procent. Under året har det i kommunen färdigställts drygt 100 hyreslägenheter vilket medverkat till ökningen. Ökningen får anses som kraftig jämfört med föregående år då kommunens befolkning ökade med 19 invånare. Tabell: Förändring mellan år Nyfödda Avlidna Inflyttningar Utflyttningar Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare läsåret 11/12 HHerrljunga 5,1 Svenljunga 5,3 Ulricehamn 5,4 Tranemo 5,5 Bollebygd 5,5 Vårgårda 5,6 Mark 5,6 Borås 5,6 Riksgenomsnitt 5,3 Källa: Skolverket Antal lärare per 100 elever i grundskolan läsåret 11/12 Tranemo 8,9 Herrljunga 8,9 Ulricehamn 8,5 Mark 8,5 Borås 8,4 Vårgårda 8,3 Svenljunga 8,2 Bollebygd 8,0 Riksgenomsnitt 8,3 Källa: Skolverket Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan läsåret 11/12 Bollebygd 97 Vårgårda 89 Borås 88 Mark 88 Herrljunga 88 Ulricehamn 83 Svenljunga 82 Tranemo 77 Riksgenomsnitt 88 Källa: Skolverket Näringsliv Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IV läsåret 11/12 Tranemo 92 Bollebygd 90 Borås 88 Herrljunga 87 Ulricehamn 87 Svenljunga 85 Vårgårda 84 Mark 82 Riksgenomsnitt 83 Källa: Skolverket Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2011 procent Tranemo 6,3 Mark 5,6 Svenljunga 5,0 Vårgårda 4,9 Ulricehamn 4,9 Bollebygd 4,5 Borås 4,4 Herrljunga 4,3 Riksgenomsnitt 5,1 Källa: Kolada Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2011 procent Borås 14,7 Mark 14,3 Ulricehamn 12,7 Vårgårda 12,5 Tranemo 11,1 Svenljunga 10,2 Bollebygd 9,7 Herrljunga 9,5 Riksgenomsnitt 11,5 Källa: Kolada Kommunen deltar i näringslivssamarbetet Business Region Borås (BRB). BRB är ett partnerskap mellan kommunerna inom Sjuhärad som ska främja den gemensamma visionen kring hållbar tillväxt (ekonomisk, social och ekologisk) i regionen. Samarbetet drivs som ett projekt mellan åren De lokala näringslivsorganisationerna kommer att finnas kvar, men inom de områden där det krävs större resurser kommer BRB att agera för hela regionen. BRB arbetar tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) arbeta för en stark arbetsmarknadsregion i Västsverige. Bollebygds kommun och Nyföretagarcentrum arrangerade tillsammans två starta-eget utbildningar. I dessa medverkade lokala banker och redovisningsbyråer, Almi, Länsförsäkringar och Nyföretagarcentrum. Svenskt Näringsliv undersöker varje år företagsklimatet i kommunerna. Bollebygds kommun placerade sig 2012 på 32:e plats vilket är en rejäl förbättring jämfört med 2011 (17:e plats). 8

9 Förvaltningsberättelse Omvärlden Bostadsmarknad Tillgången till mark för byggande och en långsiktig planering för nya bostäder är en strategisk fråga för kommunen. Bollebygds attraktivitet både som boendeort och etableringsort för verksamheter har under senare år medfört stigande prisnivåer. Det finns också ett behov av flera hyresrätter vilket delvis tillfredställdes i o m att cirka 100 hyreslägenheter färdigställdes Arbete med detaljplaner för bostäder pågår avseende Malmgården, Lyckebo och Skattegården i centrala Bollebygd. Arbetsmarknad Arbetslösheten i kommunen har ökat marginellt under året från 2,42 procent 2011 till 2,45 procent Bollebygd har således fortsatt en lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket och länet, som vid utgången av 2012 var 3,7 procent respektive 3,5 procent. Kommunen erbjuder arbetslösa och sjukskrivna coaching, arbetsstöd samt jobbsökar- och hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från Sjuhärads samordningsförbund och Europeiska socialfonden (KRUT-projektet). Inom KRUT arbetar coacher med att hitta de metoder och stöd som ger mest resultat för den enskilde. Kommunen har också berett åtgärder för samtliga anmälda arbets - sökande från Arbetsförmedlingen. De åtgärder som har erbjudits är praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar och anställningar i form av lönebidrag, trygghetsanställningar och nystartsjobb. Flera av de arbetssökande har efter avslutad åtgärd erbjudits jobb inom kommunen i form av timanställningar. Det är dock färre personer än tidigare år som har erbjudits timanställningar, vilket kan vara en följd av projektet Rätt till heltid. Genom sitt läge mellan Borås och Göteborg har Bollebygd ett från arbetsmarknadssynpunkt fördelaktigt läge. Av de förvärvsarbetande pendlar ca personer ut från kommunen. Det kan jämföras med inpendlare över kommungräns. Arbetsmarknadsregionen växer då allt fler är beredda att bo längre ifrån arbetsplatsen. Bollebygd har i detta sammanhang goda förutsättningar att erbjuda ett attraktivt boende och god pendlingsmöjligheter. BoHäM-samarbetet Samarbetet inom BoHäM har fortsatt fyra möten mellan KS presidier och chefstjänstemän har genomförts. Ett gemensamt kommunfullmäktige genomfördes på Landvetter flygplats. Då antogs en gemensam vision. KS presidier har också fått till uppgift att ta fram en handlingsplan. Under hösten genomfördes en gemensam samling med kommunernas ledningsgrupper för att börja titta på åtgärder för att förverkliga visionen och ta fram handlingsplaner. 9

10 Förvaltningsberättelse Finansiell profil Finansiell profil för Bollebygd Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som visas nedan har tagits fram av KommunForskning i Västsverige (KFI). Syftet med analysen är att redovisa var Bollebygds kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen utvecklats under perioden i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Den finansiella profilens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos kommunen. Den heldragna linjen visar Bollebygds poäng för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar genomsnittet i Västra Götaland. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet och omvänt. Bollebygd försämrade under perioden poängen i den finansiella profilen för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringarna och finansiella nettotillgångar minskade samtidigt som övriga fyra nyckeltal förblev oförändrade. Bollebygd uppvisade en något försämrad resultatnivå under perioden. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att det inte kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Bollebygd bör förstärka resultatnivån under de kommande åren för att därigenom stärka sin soliditet. Den är, jämfört med snittet i länen och riket, för svag för att ge ett tryggt finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Detta bör även gälla för Bollebygd och bör beaktas när framtida ekonomisk planering genomförs. Finansiella profiler för Bollebygds kommun i förhållande till Västra Götalands läns kommuner:

11 Förvaltningsberättelse Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut 2012 är det andra som sammanställts för Bollebygds kommun och ska ses som ett sätt att samla de målområden och indikatorer, vilka nämnder/styrelser har beslutat arbeta med. På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete mellan förvaltningar och nämnder/styrelser vad gäller välfärdsbokslut möjliggöra jämförelser mellan befolkningens hälsa ur olika perspektiv. Välfärdsbokslutet ska fungera som ett beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden och komplettera övriga ekonomiska mått i bokslut. Välfärdsbokslut 2012 som här redovisas är en sammanfattning av resultat och analyser ifrån nämndernas redovisning av valda målområden och tillhörande indikatorer för att följa välfärd och hälsa. Det finns samband mellan en god folkhälsa, folkhälsopolitiska målområden, bestämningsfaktorer och samlade indikatorer. Några av dessa samband sammanfattas här. Det kompletta välfärdsbokslutet finns tillgängligt på: bollebygd.se/hälsaochmiljö/folkhälsa. Delaktighet och inflytande Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande indikator: l Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna Tillgängligt sifferunderlag utgörs av de senaste fyra årens elevenkät ( ). Det gäller elevernas upplevelse av att ha möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna. Siffrorna visar ingen tydlig upp eller nedgång de senaste åren utan skiftar med några procentenheter och få personer om man räknar antal. Hälften av flickorna upplever i 2012 års undersökning att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna. Detta har set ut på samma sätt tidigare år. Arbetet med en ständigt pågående dialog med barn och unga i samband med kommunens besluts och planeringsprocesser pågår men behöver ständigt utvecklas och förstärkas. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns tydliga samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa och leder till ojämlikhet i hälsa. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande indikator: l Antal arbetslösa i kommunen upp till 24 år Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa upp till 24 år i kommunen har ökat något under de senare kvartalen mellan 2011 och Under tredje kvartalet 2011 var 29 personer upp till 24 år öppet arbetslösa jämfört med 38 personer tredje kvartalet Det är svårt att säga något om ökningen mer än att det finns fler personer i åldersgruppen i år än föregående år och att de unga arbetslösa kan drabbas då det finns mindre möjligheter till timanställningar både i kommunen och i den privata sektorn. Att siffrorna trots detta ser relativt bra ut för Bollebygd handlar om en god arbetsmarknad i kommunen och bra pendlingsavstånd till andra kommuner. För att förbättra arbetsmarknaden för utsatta grupper i syfte att uppnå en jämlik hälsa så skulle kommunen genomföra olika åtgärder. Grupper som avses kan vara: invandrare utan arbete, ungdomar med ofullständiga betyg/ej klar utbildning och personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna skulle kunna handla om att utarbeta en plan och strategi för att underlätta för kommunens verksamheter att ta emot personer ur dessa grupper Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårds- utnyttjande och läkemedelskonsumtionen ökar vilket också bidrar till sociala olikheter i hälsa. Barn och ungas uppväxtvillkor Barn som lever i social mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Inte sällan har också socialt utsatta familjer också sämre ekonomi. Därför ligger det nära till hands att tänka sig att den dåliga ekonomin bidrar till att försämra barnens hälsa. Studier visar att när familjer hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande indikator: Omsorgsnämnden analyserar i välfärdsbokslut 2011 följande indikator: l Antal barn och ungdomar som ingår i ett hushåll som inte erhållit försörjningstöd I statistiken från Statistiska centralbyrån kan man utläsa för 2012 att 97 procent av kommunens barn levde i familjer som inte erhållit försörjningstöd. Siffran var densamma avseende Omsorgsförvaltningen samarbetar med arbetsförmedlingen och avser fortsätta arbeta enligt gällande riktlinjer. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälso - utvecklingen genom sin specifika kompetens och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande indikator: l Antalet utförda vaccinationer mot säsonginfluensa utförda inom hemsjukvården Under 2012 gavs 59 procent av de inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 54 procent under För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds årligen samtliga äldre inskrivna i hemsjukvården vaccination mot säsonginfluensa. Erbjudandet kommer att ges fortsatt. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande indikator: 11

12 Förvaltningsberättelse Välfärdsbokslut l Genomfört samlevnadsprojekt för årskurs 7-9 Skolan har under året arbetat i ett ämnesintegrerat arbetsområde med sex- och samlevnad. Man har även besökt ungdomsmottagning samt haft besök av RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning). Eleverna har anordnat kärleksmiddag vid vilken eleverna lagade maten och dukade. Middagen avslutades med pardans. Resultatet mäts genom elevenkät och pedagogernas bedömning. Enkäten visar att 93 % av eleverna känner sig trygga i skolan. Pedagogernas bedömning är att eleverna är entusiastiska i samtal och matlagning och att atmosfären på skolan upplevs öppnare mellan elever och pedagoger, vilket bidrar till bättre relationer. Planerna för framtiden är att bjuda in fler aktörer som barnmorska och RFSL, (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydande för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling. Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande indikator: l Kostpolicy En kostpolicy har antagits under året och ett arbete med få ner matsvinnet har genomförts. Det har införts två rätter vid alla skolor och vid Bollegården. Måltidsmiljön har förbättrats för eleverna på Bollebygdskolan. Under 2013 ska det arbetas vidare med matråd och ekologiska livsmedel. 12

13 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Budget Belopp i mkr Not Diff Verksamhetens intäkter 1 67,5 52,7 14,8 57,2 59,6 Verksamhetens kostnader 2-410,0-400,7-9,3-395,6-380,6 Avskrivningar -13,1-13,0-0,1-11,8-12,4 Verksamhetens nettokostnader -355,7-361,0 5,3-350,1-333,5 Skatteintäkter 3 341,0 339,4 1,6 329,4 322,1 Generella statsbidrag och utjämning 4 26,4 25,9 0,5 25,2 18,4 Finansiella intäkter 5 0,5 0,2 0,3 0,7 0,2 Finansiella kostnader 6-9,0-4,5-4,5-3,5-1,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0 Extraordinära poster Årets resultat 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0 Finansieringsanalys Belopp i mkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3,2 1,5 6,0 Justering för av - och nedskrivningar 7 13,1 11,8 12,4 Justering för gjorda avsättningar 11 7,1 1,0 0,3 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 23,4 14,3 18,7 Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 1,1-14,9-4,4 Ökning/minskning förråd och lager 0,5 4,1-8,7 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 8,2 0,3-9,6 Förändring av rörelsekapital 9,8-10,4-22,7 Kassaflöden från den löpande verksamheten 33,2 3,9-3,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar 7-45,8-86,0-12,5 Försäljning av materiella tillgångar 7 Investering i finansiella tillgångar 8-1,0-1,6 Försäljning av finansiella tillgångar 8 5,7 Kassaflöden från investeringsverksamheten 5,7-87,0-14,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfristiga skulder 12 44,5 70,6 0 Ökning av långfristiga fordringar 8 0 0,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten 44,5 70,6 0,0 Årets kassaflöde 37,7-12,6-18,0 Likvida medel vid årets början 9,2 21,8 39,8 Likvida medel vid årets slut 46,9 9,2 21,8 Räntebärande nettotillgång/skuld Räntebärande nettoskuld vid årets början 97,7 28,2 29,8 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 148,0 97,7 28,2 Räntebärande nettotillgång vid årets början -99,0-27,4-33,6 Räntebärande nettotillgång vid årets slut -121,4-99,0-27,4 Rörelsekapital 26,6-1,3 0,8 13

14 Förvaltningsberättelse Balansräkning Belopp i mkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 264,4 170,8 173,2 Maskiner och inventarier 17,7 16,0 11,7 Pågående investeringar 20,4 83,1 10,7 Finansiella anläggningstillgångar 8 Aktier, andelar och grundfondskapital 9,0 14,8 13,8 Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 311,5 284,6 209,4 Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter 17,9 18,4 22,5 Kortfristiga fordringar 9 35,4 36,4 21,6 Kassa och bank 10 46,9 9,2 21,8 Summa omsättningstillgångar 100,2 64,0 65,9 SUMMA TILLGÅNGAR 411,7 348,7 275,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 155,7 154,1 148,1 Ändrad redovisningsprincip Årets resultat 3,2 1,5 6,0 Summa eget kapital 158,9 155,7 154,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 11 17,2 15,2 14,2 Avsättning resultat 5,0 - - Summa avsättningar 22,2 15,2 14,2 Skulder Långfristiga skulder ,0 112,5 41,9 Kortfristiga skulder 13 73,6 65,3 65,0 Summa skulder 230,6 177,8 107,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 411,7 348,7 275,3 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulderna eller avsättningarna ,5 147,6 137,1 Ställda panter 15 0,3 0,3 0,3 Borgensförbindelser ,4 171,4 164,8 Förvaltade fonder 17 0,4 0,4 0,4 14

15 Förvaltningsberättelse Noter Belopp i mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 7,4 5,0 5,9 Taxor och avgifter 27,2 26,7 25,8 Hyresintäkter 1,4 1,2 1,2 Bidrag 19,8 19,3 21,5 Återbetalning AGS, jämförelsestörande post 5,4 - - Försäljning av tjänster och verksamhet 6,3 5,0 4,1 Försäljning av anläggningstillgångar - - 0,0 Försäljning av mark, jämförelsestörande post - - 1,1 Övriga intäkter Summa verksamhetens externa intäkter 67,5 57,2 59,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag -22,3-28,2-29,1 Entreprenad och köp av verksamhet -102,4-95,7-93,6 Konsulttjänster -2,6-2,4-1,8 Personalkostnader -230,6-216,2-208,9 Löneskatt pensioner, jämförelsestörande post - -0,2 - Lokalkostnader -13,1-12,4-10,6 Försäljning av anläggningstillgångar Övriga kostnader -38,9-40,4-36,6 Summa verksamhetens kostnader -410,0-395,6-380,6 Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 337,2 322,1 318,1 Slutavräkning 2011/2010/2009 0,1 1,2 0,2 Preliminär slutavräkning 2012/2011/2010 3,8 6,1 3,8 Summa skatteintäkter 341,0 329,4 322,1 Avräkningsbelopp per invånare (kr) Slutavräkning 2011/2010/2009 7,0 144,0 26,0 Preliminär slutavräkning 2012/2011/ ,0 618,0 456,0 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag - - 8,1 Inkomstutjämningsbidrag 41,6 41,3 36,0 Införandebidrag Regleringsavgift 4,1 8,5 2,1 Kostnadsutjämningsavgift -22,7-24,5-26,0 Utjämningsavgift LSS -10,6-12,9-14,5 Kommunal fastighetsavgift 14,0 12,8 12,6 Summa generella statsbidrag och utjämning 26,4 25,2 18,4 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,4 0,4 0,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,3 0,0 Summa finansiella intäkter 0,5 0,7 0,2 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån -3,7-2,4-0,8 Ränta på pensionsavsättning -0,2-0,2-0,2 Diskonteringsränta pensioner, jämförelsestörande post - -0,8 - Övriga finansiella kostnader -0,1-0,1-0,1 Avsättning, resultat jämförelsestörande post -5,0 - - Summa finansiella kostnader -9,0-3,5-1,1 Belopp i mkr Not 7 Materiella anläggningstillgångar Mark Ack anskaffningsvärden 9,2 4,6 4,6 Nyanskaffningar - 4,6 - Försäljningar - - 0,0 Utgående bokfört värde 9,2 9,2 4,6 Fastigheter Ack anskaffningsvärden 275,7 274,5 263,5 Nyanskaffningar 103,0 1,2 11,0 Försäljningar Ack avskrivningar -114,1-105,9-97,8 Årets nedskrivningar Årets avskrivningar -9,4-8,2-8,1 Utgående bokfört värde 255,2 161,6 168,6 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden 80,9 73,0 69,4 Nyanskaffningar 5,4 7,9 3,6 Försäljningar Ack avskrivningar -64,9-61,3-57,0 Årets nedskrivningar Årets avskrivningar -3,7-3,6-4,3 Utgående bokfört värde 17,7 16,0 11,7 Pågående investeringsprojekt 20,4 83,1 10,7 Summa materiella anläggningstillgångar 302,5 269,9 195,7 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Västtrafik - 0,5 0,5 Kommuninvest 0,4 0,4 0,4 Sjuhärads kommunalförbund 0,3 0,3 0,3 Coompanion Sjuhärad 0,0 0,0 0,0 Summa aktier och andelar 0,6 1,2 1,2 Grundfondskapital Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder 1,0 1,0 1,0 Långfristiga placeringar Aktieindexobligationer mm 5,8 11,0 10,0 Långfristiga fordringar Kommuninvest Förlagslån 1,6 1,6 1,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 9,0 14,8 13,8 Not 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5,0 4,1 4,8 Diverse kortfristiga fordringar 7,6 10,4 7,1 - varav skattekonto 1,8 3,9 1,6 - varav fordran mervärdesskatt 2,1 1,8 1,8 Förutbetalda kostnader 5,2 5,1 4,7 Upplupna intäkter 17,6 16,7 5,0 - varav skatteintäkter 9,9 11,0 - Kortfristiga placeringar - 0,2 - Summa kortfristiga fordringar 35,4 36,4 21,6 15

16 Förvaltningsberättelse Noter Not 10 Kassa och bank Kassa 0,0 0,0 0,0 Postgiro 0,2 0,9 0,1 Bank 46,7 8,3 21,6 Summa kassa och bank 46,9 9,2 21,8 Not 11 Avsättningar pensioner Avsättning pensioner Ingående avsättning 10,5 9,5 8,9 Pensionsutbetalningar -0,3-0,3-0,3 Intjänad pension 1,8 0,4 0,6 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,4 0,3 0,2 Sänkning av diskonteringsräntan - 0,8 - Förändring av löneskatt 0,5 0,2 0,1 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt -0,1-0,5 0,0 Utgående avsättning pensioner 12,8 10,5 9,5 Förpliktelsen är minskad genom försäkring enligt KAP-KL under år 2009, motsvarande 2,8 milj kr exkl löneskatt Avsättning pensioner t o m Ingående avsättning 4,5 4,6 4,9 Pensionsutbetalningar -0,4-0,2-0,4 Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,1 0,1 0,1 Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder Utgående avsättning pensioner t o m ,3 4,5 4,6 Garanti- och visstidspension Ingående avsättning 0,2 0,0 0,1 Pensionsutbetalningar -0,2-0,1-0,1 Nyintjänad pension 0,2 0,3 - Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsräntan - 0,0 - Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt 0,0 0,0 0,0 Utgående avsättning garanti- och visstidspension 0,2 0,2 0,0 Summa avsättning pensioner 17,2 15,2 14,2 Aktualiseringsgrad 75 % 2012 (74% 2011). Bollebygds kommun har två visstidsförordnande, vilka inte inkluderas ovan. Not 12 Långfristiga skulder Handelsbanken 38,0 38,0 8,0 Kommuninvest 119,0 74,0 24,0 Nordea - - 9,9 Övriga långfristiga skulder - 0,5 - Summa långfristiga skulder 157,0 112,5 41,9 Not 14 Ansvarsförbindelse pensioner Ingående avsättning 147,6 137,1 139,5 Pensionsutbetalningar -3,6-3,2-2,7 Aktualiseringar -0,4-0,4-0,8 Bromsen - 1,4-0,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,9 3,5 1,6 Sänkning av diskonteringsräntan - 8,7 - Förändring av löneskatt 0,4 2,0-0,5 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt -0,4-1,6 0,3 Utgående ansvarsförbindelse pensioner 149,5 147,6 137,1 Not 15 Ställda panter Flässjum Övregården 4:98 0,3 0,3 0,3 Not 16 Borgensförbindelser Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder 167,0 160,0 157,0 Förlustansvar för egna hem 0,3 0,4 0,4 Föräldrakooperativet Gadden Ek förening 2,9 2,9 2,9 IF Olsfors 4,5 4,5 4,5 Hulta Golfklubb 3,7 3,7 - Summa borgensförbindelser 178,4 171,4 164,8 Bollebygds kommun har i juni 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommun invest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bollebygds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 17 Förvaltade fonder Gustaf Werners fond 0,2 0,2 0,2 Arvid Nedsjöns fond 0,1 0,1 0,1 Sociala samfonden II och III 0,0 0,0 0,0 Kommunalhusfonden 0,0 0,0 0,0 Summa förvaltade fonder 0,4 0,4 0,4 Not 13 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 24,2 19,4 17,5 Mervärdesskatt - - 0,3 Personalens skatter och avgifter 8,0 6,7 6,6 Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,2 0,7 Förutbetalda intäkter 10,0 6,4 10,9 - varav skatteintäkter - - 6,0 Upplupna kostnader 31,4 32,6 29,1 - varav löner 1,6 0,8 1,3 - varav semesterlöneskuld 13,1 12,2 12,9 Summa kortfristiga skulder 73,6 65,3 65,0 16

17 Förvaltningsberättelse Redovisningsmodell Fr o m 1998 regleras den kommunala redovisningen genom Kommunal redovisningslag, KRL. Därtill regleras kommunens redovisning genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. KRL stadgar bland annat att bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats, om inte annat anges i redovisningsprinciperna. Årsredovisningen skall enligt lagen redovisa resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även innehålla en s.k. sammanställd redovisning (koncernredovisning). Resultaträkningen redovisar resultat på tre olika nivåer. Den första nivån, verksamhetens resultat, visar vad kommunens verksamhet kostar. Resultatet på den andra nivån, resultat efter skatteintäkter och finansnetto, beskriver resultatet sedan skatteintäkter samt ränteintäkter och räntekostnader ställts mot resultatet för verksamheten. Det tredje resultatet, visar resultatet efter att hänsyn tagits till extraordinära intäkter och kostnader. Med extraordinära poster avses större intäkter och kostnader som ligger utanför den normala verksamheten. Finansieringsanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar med årets förändring av likvida medel. Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av kommunens tillgångar och hur dessa finansierats. 17

18 Förvaltningsberättelse Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar I redovisningen följs ett antal övergripande principer. Dessa är: l Principen om pågående verksamhet l Principen om öppenhet l Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet (anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag) efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp (exkl. mervärdesskatt) och en livslängd på över tre år. De planenliga avskrivningstiderna är en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, efter viss vägledning av Kommunförbundets tidigare rekommendationer. Datorer och servrar Övriga maskiner och inventarier Bilar Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Mark 3-7 år 5-20 år 5-10 år år år ingen avskrivning Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Samtliga tilläggsuppgifter avseende RKR 11:3 lämnas inte. Exploateringsfastigheter Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång. Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som ska kvarstå i kommunens ägo aktiveras. Finansiella tillgångar och skulder Klassificering av finansiella tillgångar och skulder har inte skett fullt ut enligt RKR 20. Samtliga tilläggsupplysningar enligt RKR 20 lämnas inte. Avvikelse sker från RKR 2:1, då det inte har gjorts någon särskild beräkning avseende särskild pensionsförpliktelse för förtroendevalda. Föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsavsättning saknas (KL 8:3a). Sammanställd redovisning Enligt lagen skall årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning. Kommunen tillämpar inte RKR 8:2 fullt ut. Exempelvis har inte justering gjorts för redovisningsprinciper. Upplupna löner Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön, okompenserad övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december 2012 men utbetalas i januari 2013 belastar resultatet per 31 december Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer enligt huvudmetoden och har alltså inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde. Immateriella anläggningstillgångar Avvikelse sker från RKR 12:1 avseende redovisning av immateriella tillgångar, då immateriella tillgångar redovisas bland materiella tillgångar. Redovisning av intäkter Skatteintäkterna har periodiserats genom att kommunen i bokslutet per december 2012 har bokfört den korrigerade slutavräkningen för 2011 och en preliminär slutavräkning för Som grund har SKL:s prognos använts. Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas som verksamhetens intäkter och periodiseras på fem år, vilket innebär en avvikelse från RKR nr 18. Avgifter avseende äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, medan VA- och renhållningsavgifter faktureras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Särredovisning av VA-verksamhet Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 jan 2007 och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksam - heten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår även i kommunkoncernens totala redovisning. Leasingavtal Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar högst 3 år. Redovisning sker inte fullständigt enligt RKR 13:1. Pensioner Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Intjänade pensioner från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens storlek baseras på KPAs beräkning, samtliga beräkningar är gjorda enligt RIPS07. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning respektive ansvarsförbindelse. 18

19 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning 2012 Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Byggnads- & miljönämnd Totalt skattefinansierad verksamhet Driftsredovisningen redovisar ett underskott mot budget med tkr. Resultatbudgetens totala utfall inklusive finansförvaltning avviker positivt mot budget med tkr. Investeringsredovisning 2012 Netto- Budget Avvikelse Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) kostnad Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Summa nämnder Investeringsprojekt 2012 Nettokostnad Lekplats Bäckaparken -316 Erikstorp gång- och cykelväg 445 Bollebygdskolan F Förskola Krokdal, kök och matsal, förskola Eriksgården Förskola Sörån ombyggnad Gruppboende LSS MSB-projektet Ny uppvärmning Örelundsskolan Personalsystem Årligt anslag reinvesteringar Årligt anslag IT -82 Tyftet -728 Allaktivtetshuset Hedeområdet Olsfors VA-ledning Övervakningssystem VA-verken -81 Reinvesteringar VA-nät Övrigt -60 Kommunstyrelsen Bollegården inredning -113 Gruppboende LSS -464 Överfallslarm IFO 0 GPS Ecodriving -100 Schemaläggningssystem -380 Årligt anslag reinvesteringar -229 Omsorgsnämnden Expansion förskola -555 Inventarier ny matsal Köksutrustning nya förskolor -444 Samlingsanslag -868 Barn- och utbildningsnämnden Summa nämnder

20 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra perspektiv; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, d v s att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelse mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på sikt. Riskförhållanden Med det tredje perspektivet avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och pensionsskuld. Kontroll Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet är uttryck för god ekonomisk hushållning. Sammanfattning Bollebygds kommuns resultat uppgick 2012 till 3,2 mkr. Kommunen hade för året budgeterat ett nollresultat. Resultatet innehåller en avsättning till år 2013 med 5,0 mkr som hanteras via resultatet. Hanterandet följer det budgetbeslut som togs av kommunfullmäktige i november Exklusive denna avsättning uppgår alltså resultatet till 8,2 mkr. Detta resultat motsvarar 2,2 procent av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag. Kommunens finansiella mål anger att resultatet över tid skall motsvara 2,0 procent. Orsak till årets positiva resultat är dels ökade skatteintäkter (2,0 mkr) jämfört med budget men också en engångsintäkt avseende återbetalning av försäkringspremie för arbetsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) med 5,4 mkr. Kommunens nämnder redovisar ett underskott med -1,1 mkr. Nettokostnadsutvecklingen 2012 uppgick till 1,6 procent medan intäkterna ökade med 3,6 procent. Soliditeten (inklusive ansvarförbindelse) var oförändrat svag med 2,3 procent. Nettoinvesteringar inklusive exploateringar uppgick till 45,3 mkr vilket underskred investeringsbudget (65,0 mkr) med 19,7 mkr. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Nettokostnadsutveckling 1,6% 5,9% 3,3% Skatter & statsbidrag 3,6% 4,1% 4,6% Utveckling nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag mkr För att åstadkomma en uthållig ekonomi måste kommunen över tid förmå anpassa nettokostnadsutvecklingen till intäkternas utveckling ökade intäkterna, i form av skatter & statsbidrag, ökade med 3,6 procent medan nettokostnaderna ökade med endast 1,6 procent. Notera att extrakostnader för avsättning med 5 mkr ej ingår i denna beräkning till följd av att dessa räknas som finansiella kostnader. Driftskostnadsandel Driftskostnadsandel 96,8% 99,6% 98,0% Driftskostnadsandel är ett nyckeltal som beskriver hur stor del av skatter och statsbidrag som verksamhetens nettokostnader tar i anspråk. Det ekonomiska utrymme som uppstår mellan driftskostnadsandelen och de totala intäkterna (skatter och statsbidrag) kan användas till amortering av lån, finansiering av investeringar eller sparande. Driftskostnadsandelen 2012 uppgick till 96,8 procent. För att driftkostnadsandelen 2012 skulle ligga i linje med det finansiella målet om ett resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter fick den maximalt uppgå till 96,9 procent. Driftkostnadsandel % Årets nettoinvesteringar Årets investeringar (inklusive exploateringar) Statsbidrag Skatteintäkter Årets nettoinvesteringar (inklusive exploateringar) 45,3 81,8 21,2 Nettoinvesteringarna (inklusive exploateringar) uppgick 2012 till 45,3 mkr jämfört med budgeterade 65,0 mkr. Detta innebar en nedgång med 36,5 mkr jämfört med föregående år. Orsaken till detta är att flera större projekt inte kommit igång som planerat. Det gäller bland annat exploatering på Tyftet, Hedeberg och 20