Rektor som pedagogisk ledare Förväntningar och praktik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rektor som pedagogisk ledare Förväntningar och praktik"

Transkript

1 Examensarbete, Rektorsprogrammet Kursgrupp 5, block 5 Rektor som pedagogisk ledare Förväntningar och praktik Författare: Sandra Pettersson Handledare: Ina von Schantz Lundgren Examinator: Mats Lundgren Termin: VT 14 - HT 14 Program: Rektorsprogrammet Ämne: Pedagogiskt ledarskap Poäng: 5 hp

2 Sammanfattning En rektors uppdrag är komplext och spänner över ett stort ansvarsområde. Rektor har flera styrdokument, i form av till exempel Skollag (2010:800), Förordning (SFS 2012), Läroplan (SKOLFS 2012:101) och kommunala beslut att ständigt förhålla sig till. Till dessa vägledande och nödvändiga dokument kommer också ett pärlband av förväntningar som rektor måste hantera. Det pedagogiska ledarskapet ska, enligt rapport från Skolinspektionen (2012:1), vara i fokus för rektors arbete. Lärares förväntningar på rektor kan dock inte till så stor del förknippas med pedagogiskt ledarskap visar genomförd undersökning inledningsvis. Att rektor ska vara ordentligt uppdaterad, väl insatt i aktualiteter som rör skolan, organisatorisk, personalorienterad och fast beslutsam är snarare förväntningar som kopplas till chefskap framför det pedagogiska ledarskapet. När frågan mer specifikt ställs kring vilka förväntningarna är på rektor som pedagogisk ledare blir svaren att rektor förväntas vara initiativtagare, utmanare, ifrågasättare, inspiratör och visionär. Rektors pedagogiska arbete i praktiken är ett annat fokusområde i detta arbete. Att rektor bör jobba med vision, mål, se möjligheter och våga tänka nytt är synpunkter som respondenterna i undersökningarna framhäver. Göra lektionsbesök, hålla i pedagogiska diskussioner och att anordna studiebesök är ytterligare förslag på hur rektor kan bedriva ett pedagogiskt utvecklande ledarskap i praktiken. Som en avslutning (och även en början till en systematik för mitt eget pedagogiska utvecklingsarbete) föreslår jag en modell för hur rektor kan utveckla det pedagogiska ledarskapet med hjälp av Skolverkets individuella utvecklingsplaner. 2

3 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. Syfte och frågeställningar 5 3. Tolkningsram Pedagogiskt ledarskap Rektors styrdokument ideal enligt stat och huvudman Rektor chef, ledare och coach Pedagogisk ledare i praktiken skolutveckling Metod och genomförande Undersökningsdesign Urval och undersökningsunderlag Datainsamling Bearbetning och tolkning av data Etiska överväganden Resultat Förväntningar Pedagogiskt ledarskap i praktiken Skolutveckling Diskussion och slutsats 23 Referenser 29 3

4 1. Inledning Vad gjorde att jag en gång valde att studera till lärare? Min nyfikenhet på ledarskap banade vägen. Hur kom det sig att läraryrket föll så naturligt för mig? En betydande orsak till att yrkesvalet blev riktigt är min genuina vilja att påverka och att leda andra människor. Varför blev jag tämligen omgående arbetslagsledare på det gymnasieprogram jag jobbade? Mitt intresse för ledarskap gav mig modet att prova uppgiften. Av vilken anledning har jag ständigt vidareutvecklat mig inom områden som psykologi, retorik och vuxenpedagogik? Min vilja att utveckla mitt sätt att leda har gjort att jag vill fördjupa mig inom områden som påverkar ledarskap. Varför sökte jag mig till rektorsrollen? Jag tror på mitt ledarskap och att det kan göra skillnad. Varför väljer jag att på min rektorsutbildning fördjupa mig inom pedagogiskt ledarskap? Svaret finns naturligtvis i anslutning till de nyss ställda frågorna. Jag är nyfiken på, intresserad av, vill utveckla och jag tror på styrkan av ett gott pedagogiskt ledarskap. Skolledarskap är ett ledarskap med en mångbottnad komplexitet. Du är inte bara personalens chef och ledare, utan även (och framför allt) elevernas rektor och talesman/kvinna. Elevens intresse och bästa står i fokus, samtidigt som du värnar om din personals väl och ve. Statens och huvudmannens krav går dock inte alltid hand i hand. De skyldigheter som skolan har då man ser till våra statliga styrmedel, vilka reglerar elevernas rättigheter, är ibland svåra att tillgodose då huvudmannens krav på budget i balans hänger som ett mörkt orosmoln över rektors stressade vardag. I detta examensarbete ämnar jag undersöka rektor som pedagogisk ledare närmare. Jag synar rektors verklighet och ställer den mot det ideal som stat och huvudman målar upp. Omgivningens förväntningar och hur pedagogiskt ledarskap kan ta sig praktiska uttryck står i fokus. 4

5 2. Syfte och frågeställningar Den här studien syftar till att beskriva vilka förväntningar som finns, bland lärare inom vuxenutbildningen, på rektors pedagogiska ledarskap. I anslutning till detta ämnar jag även ge en bild av hur det pedagogiska ledarskapet kan ta sig praktiska uttryck. För att definiera och avgränsa undersökningens syfte formuleras följande frågeställningar: Vad innebär pedagogiskt ledarskap? Vilka förväntningar finns på rektor som pedagogisk ledare? Hur kan dessa förväntningar genomföras i praktiken och leda till positiv utveckling av verksamheten? 5

6 3. Tolkningsram I tolkningsramen ges först en beskrivning av vad pedagogiskt ledarskap innebär. Därefter beskrivs relevanta styrdokument som rektor har att följa i sin roll som verksamhetsansvarig. Rektor som chef, ledare och coach synas sedan närmare. För att kunna koppla förväntningar på pedagogiskt ledarskap till praktik ges en inblick i hur rektor praktiskt kan utöva sitt ledarskap. 3.1 Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och fördela arbetet samt styra lärprocesser. Skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat är också nödvändigt. Detta framkommer i en rapport (2012:1) av Skolinspektionen om Rektors ledarskap. Vidare beskrivs det i rapporten att majoriteten av rektorerna behöver genomgripande, alternativt inom vissa delar, förstärka sitt pedagogiska ledarskap. Rektor bör alltså ta ett än större ansvar för ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten med utgångspunkt i uppdraget och de nationella målen. 3.2 Rektors styrdokument ideal enligt stat och huvudman På nationell nivå styrs rektor av Skollag (2010:800) förordningar (SFS 2012) och läroplan (SKOLFS 2012:101). Dessa beslutas av riksdag och regering. På kommunal nivå styrs skolan av kommunallag (Svensk Facklitteratur AB, utgåva 25) och den politiska viljeriktningen i respektive kommun. Dessutom styrs verksamheten av barn- och ungdomsplanen, tillväxtprogrammet, folkhälsoprogrammet och miljöprogrammet, vilka är beslutade av kommunfullmäktige (Insidan, Falun.se. 2014). Sedan ett år tillbaka har Falu Kommun ett Barn- och utbildningsutskott i direkt anslutning till kommunfullmäktige, då tidigare skolnämnd avsattes. Rektor ska besluta om sin enhets inre organisation. I övrigt ska rektor fatta beslut och ta det ansvar som framgår av skollag, andra lagar och författningar. Som pedagogisk ledare och chef för personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet in- 6

7 riktas på att nå de nationella målen, att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen (SkolL 4 kap. 4-8 ). Rektor förväntas enligt Skollagen (2010:800) att leda det pedagogiska arbetet inom vuxenutbildningen. I detta pedagogiska ledarskap så ingår det att rektor ska verka för att utbildningen som denne ansvarar för utvecklas (SkolL 2 kap. 9 ). Den dagliga pedagogiska ledningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas med kvalitet (Läroplan för vux. -12, kap.2.4 Rektorns ansvar). Detta kräver att verksamheten kontinuerligt utvärderas, resultaten följs upp samt att nya metoder prövas och utvecklas (Läroplan för vux. - 12, kap.1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund). Vidare framgår det att rektors uppdrag är mångfaciterat då läroplanen redogör att rektor ansvarar för att: utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel, utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det, eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt stöd när det gäller att formulera mål för sina studier, verksamhetens personal i samverkan med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, lärare, studie- och yrkesvägledare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna och arbetslivet utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och vidare utbildning, 7

8 studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder samt inför val av framtida utbildning och yrke, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, vårdnadshavare, i förekommande fall, får insyn i elevernas skolgång, och arbete med ett kunskapsområde som omfattar flera ämnen bedrivs så att eleven får en helhetsbild av området. (Läroplan för vuxenutbildningen Rektorns ansvar, s.14-15) Som elevernas rektor och personalens chef har hen naturligtvis även det fulla ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen (SkolL 2010:800). Alla de ansvarsområden som jag nämnt hittills ska sedan kompletteras med att rektor även har de skyldigheter som följer med ett personalansvar; fysisk och psykosocial arbetsmiljö, brandskydd, individuell lönesättning (Svensk Facklitteratur AB, utgåva 25). Ekonomiskt ansvar och att hålla budget, logistiker vid omorganisation och flyttar, kommunikatör (intern, extern, mail, telefon, möten), konflikt- och krishanterare är mer eller mindre outtalade krav på rektor från den kommunala huvudmannen. Dessa exempel på områden som också hamnar på rektor gör att det pedagogiska ledarskapet tenderar att överskuggas. Rektor som primärt ska vara den pedagogiska ledaren (SkolL 2010:800). 3.3 Rektor chef, ledare och coach För att reda ut de mest framträdande delarna som ryms inom rektorsskapet vill jag definiera begreppen rektor, ledare, coach och chef. Angelöw (2013) beskriver i Ledarskapshandboken chef som en formell funktion, utsedd för att leda personal eller en verksamhet. Chefskapet är knutet till skyldigheter och ansvar. Ledarskapet beskriver Angelöw som det sätt på vilket chefen väljer att utöva sitt chefskap. Han menar vidare att detta är en kompetens som kan tränas och utvecklas. Frågan Vad är en rektor? ställer sig Brüde Sundin (2009). Ordet är i grunden latinskt och betyder ledare eller styresman. Författarinnan beskriver vidare begreppet rektor som administrativ chef som genom utbildning och erfarenhet ska ha förvärvat pedagogisk insikt 8

9 (Brüde Sundin, 2009, s. 25). Rektor har enligt definitionen en chefsposition och är enligt ordets ursprungliga betydelse en ledare för sitt pedagogiska uppdrag. Vidare beskriver hon i sin bok den komplexitet som råder i och med rektorsrollen. Rektor befinner sig i skärningspunkten mellan olika intressenter. (Brüde Sundin, 2009, s.39) Rektor måste ständigt förhålla sig till olika parters (politikers, förvaltningschefers, samarbetspartners, lärares, elevers ) intressen. Rektors vardag består till största delen av interaktion med andra människor. Dagarna blir sönderhackade i många olika och vitt skilda arbetsuppgifter. Skolledaren arbetar övertid, har ständig jour och en stor del av tiden viks åt möten med anställda och andra intressenter (Brüde Sundin, 2009). Vad kännetecknar då bra chefskap/ledarskap/rektorsskap? Angelöw (2013) redogör för vilka faktorer som chefer ser som betydelsefulla för ett framgångsrikt ledarskap: Tydlig Relationsorienterad Engagerad Lyssnande och Lyhörd Möjlighetsorienterad Ärlig Målorienterad Beslutsam Modig Kompetensstödjande Om man kopplar ledarskap och chefskap till rektor som resultat- och verksamhetsansvarig kan följande slutsats dras: Resultatansvaret fokuserar områden som har med yttre effektivitet och legalitet att göra. Därmed blir rektors chefskap centralt. Rektors verksamhetsansvariga delar handlar om inre effektivitet och legitimitet. Ledarskapet hos rektor är därmed aktuellt. Som rektor förväntas du agera som chef och ledare (Berg, 2011). Coach är ett begrepp som de senaste åren använts frekvent i samband med rektorsskapet. Rektor som coach har blivit ett mer eller mindre vedertaget begrepp. I Susann Gjerdes bok (2012) Coaching vad, varför, hur ges definitionen en samarbetande, anpassad, lösningsfokuserad och systematisk kommunikationsprocess som främjar handling, lärande och utveckl- 9

10 ing på det personliga och yrkesmässiga planet genom bland annat medvetandegörande, motivation och ansvarighet. (s.14) Vidare beskriver Gjerde (2012) att coaching handlar om att bygga på den coachades resurser (kunskaper, erfarenheter, egenskaper) och att använda färdigheter och metoder för att den coachade ska aktivera dessa i egna handlingar. Coaching är således en process mellan coach och coachad där båda parter påverkar och påverkas av processen (Gjerde, 2012). 3.4 Pedagogisk ledare i praktiken skolutveckling Att vara pedagogisk ledare i praktiken handlar i många fall om skolutveckling. Att som rektor gå i bräschen för att utveckla verksamheten kräver att man utövar sitt ledarskap praktiskt. Hur kan då det praktiska pedagogiska ledarskapet ta sig uttryck? Torbjörn Hanö (2012) skriver om rektors arbete i teori och praktik i boken Hållbar skolutveckling. Han slår fast att skolutveckling inte sker som en fristående aktivitet, isolerad från vardagen. Det handlar istället om processer och förhållningssätt som samverkar för att driva på ständiga (små eller större) förbättringar. Författaren visar i sin bok på fyra, för skolledaren, viktiga grundpelare: - Yttrandefrihet - Värdegrunden - Personlig utveckling - En röd tråd Dessa pelare, menar han, utgör grunden för att rektor tillsammans med skolans personal ska kunna bedriva skolutveckling, d.v.s. utöva pedagogiskt ledarskap i praktiken. Det finns flera anledningar till att det självklart måste råda yttrandefrihet på varje skola, liksom på varje arbetsplats och yta där människor möts. Det är en grundlagsskyddad rättighet (Wikipedia, Yttrandefrihet i Sverige, 2014). Vår demokrati vilar på att vi får lov att säga vår mening. Om man bjuder in alla att ha synpunkter, inte minst kritikerna, så ges man som ledare underlag för vad som kan utvecklas och förbättra verksamheten. Den andra grundpelaren, värdegrunden, är kopplad till vilken kultur som finns på respektive skola. Som pedagogisk ledare måste du undersöka vilken kultur som råder för att anpassa ledarskap och utvecklingsarbete därefter menar Hanö (2012). Den personliga utvecklingen är också central för den pedagogiske ledaren. Om du ska kunna leda andra måste du veta hur du själv fungerar. Du måste kunna leda dig själv! / / Du kan inte begära att andra ska lära sig och utveckla sig om du själv inte gör det. (Hanö, s. 13, 2012). Den sista grundpelaren handlar om vikten av en röd 10

11 tråd. Att länka samman skolans utvecklingsplan och kvalitetsarbete med medarbetarsamtal, klassrumsbesök och lönerevision har enligt Hanö (2012) varit en framgångsfaktor. Berg (2011) skriver om hur pedagogiskt ledarskap i första hand har att göra med att planera, genomföra och följa upp skolutveckling. Det handlar om ett inflytande som rektor utövar i förhållande till pedagogerna genom olika handlingar, som syftar till att påverka undervisningen i enlighet med mål och riktlinjer som står skrivna i läroplan och skollag. För att lyckas med att skapa en hög kvalitet i skolverksamheten krävs en arbetsorganisation som tar sig an frågor där omedelbara åtgärder är nödvändiga. Det behöver också finnas en utvecklingsorganisation som kan finna och utveckla mer långsiktiga och djupgående lösningar på problem som uppstår i den dagliga verksamheten. Samtliga medarbetare på en skola är viktiga kuggar. Som pedagogisk ledare i arbetsorganisationen handlar det om att organisera personalens göranden. I utvecklingsorganisationen ska rektor leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande. (Scherp i Blossing (red), 2011) Det utvecklande ledarskapet har signalementen förebildligt, coachande och inspirerande. (Blossing, 2011) Scherp (i Blossing (red), 2011) strukturerar hur lärgrupper kan arbeta för att inom skolverksamheten främja utveckling: Definiera och formulera lär- eller utvecklingsområden Samla in ett underlag. Egna erfarenheter och lärdomar från andra så som elever, kollegor, lärare på andra skolor. Sök efter mönster i underlaget. Förstå varför mönstret ser ut som det gör och dra lärdomar som sätts i relation till forskning. Omsätt nya lärdomar i handling. Att som pedagogisk ledare främja utveckling genom att bjuda in lärare till ett stödjande ledarskap, att arbeta med gemensamma värden och visioner, främja en gemensam praktik, där lärare lär tillsammans, tillämpar och utvecklar idéer de byter med varandra samt att ombesörja att arbetsmiljön ger goda villkor för samarbete, är för rektor viktiga redskap. (Blossing, 2011) 11

12 I Skolinspektionens rapport (2012:1) framkommer att 30 % av rektorerna i granskningen utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap. Signifikant för detta är att de tillvaratar, påverkar och anpassar verksamheten för att skapa förutsättningar för goda resultat och pedagogisk utveckling. Rektorerna kommunicerar konkret och nära för att skapa förståelse för och uppslutning kring såväl de nationella målen som skolans egna mål. Genom detta skapas bland lärarna energi för undervisning och lärande. Rektor är en ledande kraft och har skapat arenor för fördjupade kommunikativa processer. Dessutom finns system för att följa upp och analysera resultat och rektor driver ett utvecklingsarbete utifrån skolans givna ramar, sammanhang och behov då det pedagogiska ledarskapet bedöms vara väl fungerande. (Skolinspektionen, 2012) 12

13 4. Metod och genomförande I följande avsnitt beskriver jag hur jag gått tillväga i min undersökning kring förväntningar och praktik av rektors pedagogiska ledarskap. Jag beskriver tillvägagångssättet, urval, undersökningsunderlag, datainsamling samt hur jag bearbetat och tolkat den. Etiska överväganden avslutar detta metodavsnitt. 4.1 Undersökningsdesign Jag har valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats (Karlsson Vestman, 2012). Min undersökning bygger dels på en mindre work shop med hela personalstyrkan (ca 20 personer), dels på fem intervjuer. I samverkan med kollegor och enskilt har personer som deltagit i min granskning fått möjlighet att uttrycka sina förväntningar på pedagogiskt ledarskap. Intervjun har fördelen att man ges möjlighet att få fördjupade svar genom följdfrågor och att man kan kontrollera att man förstått något på rätt sätt via klarläggande frågor (Bjorndal, 2011). Work shopen har motivationshöjande och engagemangsskapande fördelar. Att först ges möjlighet att få tänka enskilt, sedan i samverkan med andra för att slutligen kunna utveckla och redovisa sina tankar ger vidgat perspektiv (Konsultbolag1, 2014). Fördelen med en kvalitativ ansats är att det passar då intentionen är att skapa förståelse och att beskriva (Bjorndal, 2011). Svårigheten och bristen i en kvalitativ studie kan vara att redan förutfattade meningar och fördomar kan befästas utifrån att den som genomför studien använder sin egen referensram i bearbetning av data (Bjorndal, 2011). Detta kan dock delvis motverkas när tolkningen sker i relation till en tolkningsram (Karlsson Vestman, 2012). 4.2 Urval och undersökningsunderlag Respondenter i denna undersökning är dels den personalstyrka som jobbar på Komvux i Falu kommun (ca 20 personer), dels fem, för intervjuer, utvalda lärarrepresentanter inom Grundläggande vuxenutbildning (Gruv), Svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Särvux). Min inledande intention var att till intervjuerna få två respondenter per inriktning inom Komvux. P.g.a. en sjukskrivning och p.g.a. att de pedagoger som jobbar på Särvux är två till antalet så blev det bara en representant som blev intervjuad då det gäller Särvux. Summan blev alltså två SFI- lärare, två Gruv-lärare och en Särvuxlärare som lät sig 13

14 intervjuas. Dessa kommer dock inte redovisas utifrån de tre inriktningarna på Komvux, utan som pedagoger som arbetar med vuxenstuderande. Den frågeställning som kom att utgöra underlag för genomförd work shop var Vilka förväntningar har du på rektor? En öppen fråga som inte ger hänvisningar om vilken del av rektorsskapet (chef, ledare, pedagogisk ledare, coach ) som avses. Deltagarna var fria att utifrån ordet rektor framföra sina förväntningar. Till mina fem intervjuer hade jag följande frågor att utgå från: 1. Vad innebär rektors pedagogiska ledarskap för Dig? 2. Vilka förväntningar har Du på rektor som pedagogisk ledare? 3. Vilka egenskaper tycker Du att rektor som pedagogisk ledare ska ha? 4. Hur kan rektors pedagogiska ledarskap ta sig praktiska uttryck? Kan Du ge exempel på sammanhang då rektor kan/bör utöva pedagogiskt ledarskap? 5. Vilka erfarenheter har Du av rektors pedagogiska ledarskap? I vilka sammanhang och hur har det varit ett stöd i Din lärarroll? 6. Hur kan, enligt Dig, rektors pedagogiska ledarskap leda till utveckling av verksamheten? 7. Vilka faktorer anser Du är viktiga för positiv utveckling av verksamheten? 8. Finns det något mer Du vill berätta eller beskriva som inte kommit fram via mina intervjufrågor? Dessa frågor är som synes mer inriktade mot att få fram svar kring rektor som den pedagogiske ledaren. 4.3 Datainsamling Som en första ansats till att söka reda på lärares förväntningar på rektor som den pedagogiska ledaren genomförde jag en work shop på en två timmar lång arbetsplatsträff i januari Jag bad min personal att delge sina förväntningar på post-it-lappar var och en för sig. Därefter fick de sitta i grupper om tre till fyra personer för att sammanställa de uppgifter som de tagit fram. Vi avslutade vår sittning med att varje grupp redogjorde för de förväntningar som de 14

15 har. Under denna redovisning antecknade jag på smart board, så att vi alla visuellt kunde ta del av dessa förhoppningar och krav på rektor. Jag bad därefter om att få behålla deras lappar så att jag i lugn och ro sedermera skulle kunna kategorisera och analysera det personalen arbetat fram. Mina fem respondenter har jag under juni månad 2014 intervjuat var och en för sig under ca 1,5 timme/intervju. Jag har under dessa intervjuer använt mig av ljudupptagning och anteckningsblock. Detta för att vårt minne är begränsat och min okunskap kring stenografi är påtaglig. Ljudupptagning i kombination med anteckningar säkerställde ett mer korrekt återgivande av respondenternas utsagor. I och med att jag ville ha kvar så mycket information som möjligt är ljudinspelning ett bra redskap (Bjorndal, 2011). 4.4 Bearbetning och tolkning av data Bearbetandet av data som framkom i och med den work shop som gjordes i januari 2014 handlade om att ordna alla de kvantitativa förväntningar som fanns nedtecknade på post-itlappar mer kvalitativt. I denna bearbetningsprocess utkristalliserades tre olika kategorier inom vilka jag sedan kunde placera in komvuxpersonalens förväntningar. Intervjuerna har jag sammanställt genom att först teckna ned samtliga svar per en fråga i taget. Med hjälp av mina anteckningar och ljudupptagningar har detta arbete fortskridit utan problem. Jag har i denna bearbetningsprocess kunnat se svar som ibland varit i det närmaste identiska alternativt snarlika. Då jag väl fått alla svar sammanställda tog arbetet med att få en helhetsbild och sammanställning av resultatet vid. Svarsresultaten har jag sammanställt under kategorierna: 1. Förväntningar (här ryms svar på fråga 1,2,3) 2. Pedagogiskt ledarskap i praktiken (här ryms svar på fråga 4,5) 3. Skolutveckling (här ryms svar på fråga 6,7) Det resultat som framkom i och med work shop redovisar jag under punkt ett, Förväntningar och erfarenheter, då den ställda frågan tydligt var riktat mot just personalens förväntningar. 15

16 Jag har analyserat mitt underlag genom att åskådliggöra likheter, skillnader samt därutefter söka dra slutsatser och se möjliga orsaker och samband gällande de svar som avlagts vid gruppaktiviteten i form av work shop samt vid de fem intervjutillfällena. Då jag har tittat på en verksamhet som jag själv är en del av uppstår en insiderproblematik. Fördelen är dock min förförståelse och den närhet som jag har till medarbetarna vilket gav en hög svarsfrekvens. Nackdelen å andra sidan kan vara nyss nämnda förförståelse då jag kan dra slutsatser mer baserade på min egen uppfattning än på det som faktiskt var den avsedda intentionen. Det faktum att jag är ny inom verksamheten och min medvetenhet om närhetsproblematiken minimerar risker för övertolkning. 4.5 Etiska överväganden Det grundläggande individskyddskravet kan tydliggöras i tre allmänna huvudkrav inom forskningen. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2011). Informationskravet hanterade jag genom att jag muntligen upplyste deltagarna om syftet med min studie samt att jag delgav var och en som lät sig intervjuas frågorna i förväg. Deltagarna i min studie hade möjlighet att tacka nej till sin medverkan och på så vis tog jag hänsyn till kravet om samtycke. I linje med konfidentialitetskravet har jag i mitt arbete försökt att säkerställa så att svar inte ska kunna kopplas samman med enskild individ. 16

17 5. Resultat Nedan följer resultatet av min studie kring komvuxpersonals förväntningar på det pedagogiska ledarskapet samt hur det praktiskt kan genomföras och leda till skolutveckling. Jag redovisar svaren under rubrikerna: 1. Förväntningar 2. Pedagogiskt ledarskap i praktiken 3. Skolutveckling 5.1 Förväntningar Min första del av min studie kring det pedagogiska ledarskapet bestod av en work shop med personal (lärare och assistenter) på Komvux. Efter att personalen via post-it-lappar, diskussioner och redogörelser fått framföra sina förväntningar på den pedagogiske ledaren så samlade jag in allt skriftligt som fanns dokumenterat under denna sittning och följande resultat utkristalliserade sig: Profession chef Påläst Proffsig Koll på ekonomin Kunnig inom sekretess Kunskap om verksamhet, lagar och bestämmelser Personalvårdande Förståelse för den anställde vid ev. problem Insatt i personals befattningsbeskrivning Lösa personalproblem Verksamheten i fokus Effektivisera Organisatör Fördela arbete Se arbetsbelastningen Stå kvar då det blåser Skapa förutsättningar Göra sitt jobb så det blir lätt för personal att göra sitt Ta beslut Hålla fast vid beslut till dess nya fattas Våga peka med hela handen Stå på personalens sida Inte peta i detaljer Visa intresse för verksamheten likväl som de anställdas privatliv Respektera personalens kunskap Arbeta långsiktigt (ibland även kortsiktigt) 17

18 Kommunikatör Kommunicera Föra dialog Samtala Informera (om t.ex. underlag för beslut) Vara lyhörd Vara tydlig Ge feed back Ge snabba svar Samarbeta med personal Ärlig Visa respekt Lyhörd Se alla Visa mod Vara orädd Inte vara konflikträdd Vara pålitlig Visa ömsesidigt förtroende Visa tillit Pedagogisk ledare Pedagogisk initiativtagare Prata för/hävda Komvux ställning Fortbildningsinspiratör Se verksamhetens behov Vara ledare Leda verksamheten framåt Modernisera Bollplank i pedagogiska frågor Ta in ny forskning Utmana och ifrågasätta Insatt kring elever Work shopens resultat tydliggör hur kopplingarna mellan förväntningar på pedagogisk ledare och rollen som chef dominerar. Att vara en god kommunikatör är också en genomgående förväntning. Att rektor ska leda det pedagogiska arbetet på en skola (SkolL 2010:800) får dock en förhållandevis liten roll, då möjligheten, för pedagogisk personal, att klarlägga sina egna förhoppningar och krav gavs. För att ytterligare fördjupa tankar kring förväntningar på det pedagogiska ledarskapet ställde jag i mina intervjuer tre frågor som kan kopplas till just vad man som pedagog förväntar sig av begreppet pedagogiskt ledarskap. Vad innebär rektors pedagogiska ledarskap för dig? En av mina första respondenter underströk betoningen på begreppet pedagogiskt ledarskap som en avgörande aspekt. Pedagogiskt ledarskap innebär en ledare för det pedagogiska, för utveckling inom skolan. Pedagogisk ledare däremot är pedagogisk i sitt ledarskap (hur man presenterar idéer, tar folk, får människor med sig, även om man kanske inte jobbar i skolans värld). Två av respondenterna framhöll vikten av att man som pedagogisk ledare har visioner, mål och delmål. En vision är en önskning i någon riktning som ger tydlighet. Om en verksamhet ska utvecklas är det en konsekvens av att ledaren har en tydlighet säger en av de intervjuade. 18

19 Tre av fem delger att pedagogiskt ledarskap innebär för dem att vara ajour och hålla sig väl uppdaterad gällande forskning och aktualiteter inom området man är satt att leda. Kompetensförsörjning och fortbildningsinsatser blir en följd av det. Samma tre respondenter menar att det pedagogiska ledarskapet handlar om att vara i verksamheten, lyssna in och intressera sig för det som händer på golvet. Två av de intervjuade kopplar någon som uppmuntrar, peppar, ifrågasätter och aktivt jobbar med att få ett sammansvetsat lag till pedagogiskt ledarskap. En av mina respondenter skiljer sig markant i sina svar då denne framhäver det strukturella och organisatoriska. Pedagogiskt ledarskap är att handha bemanning, kompetens och organisation. En pedagogisk ledare ska inte veta hur läraren ska sköta sina lektioner utan måste lita på att lärare gör rätt saker. Vilka förväntningar har du på rektor som pedagogisk ledare? Alla respondenter, utom en, förväntar sig en inspiratör som pedagogisk ledare. Någon som fångar upp idéer, initierar föreläsningar, litteratur och studiebesök, driver på utveckling samt tar initiativ till att även personal delar med sig av erfarenheter och kunskaper. Två av de intervjuade förväntar sig även någon som är inlyssnande och inkännande. En av de intervjuade talar om vikten av tydlighet, ärlighet, att kunna skapa ett öppet klimat och våga ta tag i jobbiga frågor. En annan framhäver att den pedagogiske ledaren själv bör vara en god pedagog (utan att för den skull behöva vara lärare i botten) som lärare kan bolla med kring konkreta situationer som uppstått i klassrummet. Den respondent som skiljde sig i sina svar vid föregående fråga har även här en uppfattning som är längre ifrån övriga tillfrågades i och med att denne person menar att pedagogiske ledaren inte ska lägga sig i för mycket utan lita på att lärarna kan och gör sitt jobb. Vilka egenskaper tycker du att rektor som pedagogisk ledare ska ha? Förväntningar kring egenskaper som en pedagogisk ledare bör ha rör sig hos tre av fem svarspersoner om att vara lyhörd. Dessa menar även att tydlighet och ärlighet är viktiga egenskaper som den pedagogiske ledaren bör besitta. Initiativrik, initiativtagare och stimulerande är svar som två personer avlägger. Att ha förmågan att ställa krav, utmana, ifrågasätta, vara uppmuntrande och tro på sina medarbetare svarar en majoritet av de intervjuade då det handlar om 19

20 egenskaper. Vi undanber oss klåfingrighet säger en av de tillfrågade. Samma person menar att tillit är en viktig kvalitet hos den pedagogiske ledaren. 5.2 Pedagogiskt ledarskap i praktiken Hur kan rektors pedagogiska ledarskap yttra sig praktiskt och inte bara stanna vid ett teoretiskt begrepp är en frågeställning som, sedan jag blev rektor, allt mer påtagligt vuxit sig stark. Rektors praktiska utövande av pedagogisk ledning har därför blivit en naturlig del att undersöka i och med detta arbete. Hur kan rektors pedagogiska ledarskap ta sig praktiska uttryck? Kan du ge exempel på sammanhang då rektor kan/bör utöva pedagogiskt ledarskap? Ett svar som återkommer här handlar om rektor som visionär och inspiratör. Att jobba med vision, mål, delmål, se nya möjligheter, våga tänka nytt, bjuda in till pedagogiska samtal, föreläsningar och studiebesök samt visa på en palett är svar som fyra av fem intervjuade frambringar. Rektor bör fånga upp och plantera ett frö. Känns det bra så gror det av sig själv sägen en av dem som jag har intervjuat. Lektionsbesök, samtal med elever, se till att pedagogiken håller hög standard och våga kliva in då en lärare inte klarar sitt uppdrag är ytterligare exempel som två respondenter delger. Den intervjuade som tidigare har avlagt svar som skiljer sig från övriga har även vid dessa frågor kring praktiskt pedagogiskt ledarskap en annan syn. Pedagogiskt ledarskap är enligt respondenten att kunna lagar och förordningar, hålla sig förstahandsinformerad samt kunna stå för och marknadsföra sin verksamhet. Vilka erfarenheter har du av rektors pedagogiska ledarskap? I vilka sammanhang och hur har det varit ett stöd i Din lärarroll? Samtliga av de intervjuade har ringa erfarenhet av rektors pedagogiska ledarskap trots att majoriteten har en mångårig erfarenhet från skolan och befinner sig i slutskedet på sitt yrkesverksamma liv. Någon vittnar om något enstaka lektionsbesök och om att pedagogik funnits med på arbetsplatsträffdagordning. En annan vittnar om att viljan verkar ha funnits, men utrymmet har slukats av annat, av måsten. Ytterligare en respondent har erfarenhet av rektor som kontaktlänk och inspiratör. Rektor gav möjlighet till att vara med och forma något. 20

21 5.3 Skolutveckling Skolutveckling är för mig då nya idéer för verksamheten tas fram så att elevernas lärmiljö kan förfinas och förbättras. Det handlar även om att fånga upp reformkrav och omsätta dessa konkret. Arbetet med skolutveckling handlar många gånger om att bryta aktuella traditioner och rutiner för att skapa nya och mer funktionsdugliga. Hur kan, enligt Dig, rektors pedagogiska ledarskap leda till utveckling av verksamheten? Som svar på denna fråga ger samtliga respondenter individuella synpunkter. Jag har svårt att se något svar som återkommer mer än det om kompetensutveckling och fortbildning. Fyra av fem nämner vikten av att rektor skaffar sig en bild av hur kompetensutvecklingsbehovet ser ut, ser till att fånga upp det, tipsar om och möjliggör fortbildning. Flera svar tangerar detta område då att vara ifrågasättande, ta upp nytt forskningsunderlag, blicka utanför sin egen vardag, tipsa om väl utbyggd verksamhet och studiebesök enligt de intervjuade kan bidra till verksamhetens utveckling. En respondent pratar om att ha visioner, mål, något gemensamt att sträva mot. En annan påpekar vikten av att rektor använder sitt ledarskap till att driva på och gå i bräschen. Rektor bör tydliggöra vad vi måste utveckla, annars kanske det inte blir av. En tredje intervjuad tycker att en hemsida där retors idéer syns kan främja verksamhetens utveckling. Samma respondent pratar om marknadsföring och om att synliggöra verksamheten på olika sätt. Tillit till sina medarbetare och tydlighet är två andra faktorer som en av mina intervjuade för fram. Hög förväntan leder till ett bättre jobb. Att lägga kraft på att inte veta tar kraft från det viktiga. Vid tidigare ställda frågor har en av mina respondenters svar bitvis skiljt sig tämligen markant från övrigas, så även gällande frågan om hur det pedagogiska ledarskapet kan leda till utveckling av verksamheten. Rektor ska inte peta i någons undervisning, utan se till att verksamheten finns och ombesörja att personalen får landa. När det är lugnt kan vi ta åt oss uppgifter och utveckla. En av dem som jag har intervjuat pratar om auskultation och att genom diskussioner dela med sig av erfarenheter. Genom att lära av varandra kan vi bli bättre pedagoger i klassrummet. 21

22 Vilka faktorer anser Du är viktiga för positiv utveckling av verksamheten? Som svar på denna fråga är fyra av fem undersökningsdeltagare överens. Personalen. Finns inte lusten bland personalen kommer man ingen vart. Har man inte personalen med sig blir det inget. Det måste vara ett bra klimat bland kollegor. De som jobbar i verksamheten måste tycka att det är roligt, brinna för sitt jobb, vara nyfikna, vill utveckla sig själva och komma vidare. Några framhäver att glädjen måste finnas där, det måste råda ett öppet klimat och finnas en stöttande omgivning. Kopplat till personal menar tre stycken att rektor har en viktig roll att fylla då denne bör vara angelägen om personals välbefinnande (uppmuntrande, mån om den psykosociala arbetsmiljön, ha höga förväntningar på medarbetarna, skapa aktiviteter som stimulerar arbetet i gruppen, vara inlyssnande). Gruppens sammansättning, att blanda ung gammal, man kvinna, anser en respondent kunna bidra till positiv verksamhetsutveckling. Mer fysiska faktorer så som miljö, lokaler, teknik och pengar tar två av de intervjuade upp. Drivkraften pengar är en stark orsak till utveckling. Ett vinstdrivande företag är bättre på utveckling än vad vi är som jobbar med människor och som ska få ekonomin att gå ihop är. En av de intervjuade nämner lönen som en viktig faktor till positiv utveckling av verksamheten. Responsen från eleverna säger en respondent vara viktigt för skolutveckling. Att det kan leda till utveckling då något inte går så bra i och med att man då måste göra en förändring/göra något åt det, avslutar samma respondent vår intervju med. 22

23 6. Diskussion och slutsatser Rektor som pedagogisk ledare har, som de flesta andra i en chefsposition, många förväntningar, förhoppningar och krav att leva upp till. En rektors ledarskap kan dock ibland verka än mer komplext än genomsnittlig chefs i och med att man primärt ska tillgodose elevens intressen. Detta utan att för den skull förringa personalens behov. Vid tillfällen kan detta orsaka intressekonflikter bland dem man är satt att leda; elever och personal, vilket självklart måste hanteras på bästa vis av rektor. Sammanfattningsvis gäller det att ha elevens bästa i fokus vid beslutsfattandet och kunna förklara detta för sin personal så att det blir naturligt för alla inblandade. Ledarskapet beskriver Angelöw (2013) som det sätt på vilket chefen väljer att utöva sitt chefskap. Han menar vidare att detta är en kompetens som kan tränas och utvecklas. Jag menar att chefskapet axlar man som formell beslutsfattare. Ledarskapet däremot, utövar man för att kunna fatta rätt beslut och för att ha möjlighet att utveckla verksamhet och medarbetare. Chefen styr och ledaren visar vägen. Coach är ett begrepp som under senare år kopplas till chefs- och ledarskap. Att som rektor ha en renodlad roll som coach för sina medarbetare tror jag inte på. Coaching är dock ett bra komplement till andra viktiga ledarverktyg så som förmågan att administrera, vara en visionär, leda mot uppsatta mål, instruera, informera och inspirera. I detta arbete har jag sökt utröna svaren på vad pedagogiskt ledarskap innebär samt hur förväntningar och praktiskt utförande av rektors ledarskap kan te sig. Mina litteraturstudier och undersökningar bland komvuxpersonal pekar i samma riktning. Rektors pedagogiska ledarskap har en mångbottnad facitet, förväntningarna är många och även om det krävs flera aktörer för att få till en förändring så har rektor en avgörande roll då det kommer till skolutveckling. Pedagogiskt ledarskap handlar enligt Skolinspektionens forskning (2012) om att tolka målen och utveckla aktiviteter som syftar till att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande. Det gäller att rektor skapar förståelse hos medarbetarna kring sambandet mellan lärares insats och elevers resultat. Då de intervjuade lärarna reflekterar kring rektor som pedagogisk ledare är det ingen som nämner målarbete kopplat till elevernas resultat. Däremot pratar flera om rektor 23

24 som visionär och inspiratör. Det pedagogiska ledarskapet verkar då mer övergripande och kan inte direkt kopplas till de styrdokument som skolan har att förhålla sig till. Att man ska vara väl uppdaterad och väl insatt i aktualiteter kring skolan framhävs dock och man påtalar att den pedagogiske ledaren ska ombesörja fortbildning. Det egna professionella ansvaret som var och en har då det kommer till kompetenshöjande insatser tas aldrig upp. Att pedagogiskt ledarskap handlar om att rektor är i verksamheten, lyssnar in, uppmuntrar, ifrågasätter och intresserar sig för lärarnas vardagliga arbete är något jag själv kopplat till rektors uppgift och så gör även fyra av fem intervjuade genom de svar som avläggs. Ett avvikande och intressant svar ger en komvuxlärare då hen menar att pedagogiskt ledarskap är rent organisatoriskt och att rektor inte ska blanda sig i lärares undervisning, utan ha tillit till att alla gör sitt jobb. Självklart ska man ha hög tro till och förtroende för sin personal, men jag undrar varför denne ser negativt på att diskutera undervisningsmässiga utvecklingsmöjligheter med sin chef? Det blir min personliga följdfråga då respondenten inte tycker att rektor ska blanda sig i lärares undervisning. En stor del av min undersökning och resultatdel handlar om förväntningar på rektor som pedagogisk ledare. Styrdokumenten är tydliga då det gäller stat och huvudmans krav (förväntningar) på verksamhetens rektor. Skollag (2010:800), Förordning (SFS 2011:1108) och Läroplan (SKOLFS 2012:101) är viktiga redskap som jag i egenskap av pedagogisk ledare har att ta hänsyn till. Hur väl stämmer då detta överens med personalens förväntningar? I min första undersökning som genomfördes i form av en work shop blir det tydligt att fokus hamnar på uppgifter kopplade till chefskapet. Att ha kontroll över situationen, vara kunnig, organisatorisk, personalorienterad och fast beslutsam är ett axplock av förväntningar. Mer kommunikativa sidor som att vara lyhörd, informativ, tydlig, orädd och pålitlig hör också till de förväntningar som klart framkommer. De förväntningar som kan kopplas till ett pedagogiskt ledarskap (Skolinspektionen, 2012:1) var få och handlade om att rektor bör vara initiativtagare, ett bollplank samt någon som utmanar och ifrågasätter för att kunna utveckla och leda verksamheten framåt. Jag drar nu konklusionen att de deltagande i min undersökning förväntar sig ett tydligt chefskap framför en verksamhetsutvecklare. Kanske beror det på tidigare erfarenheter och invanda mönster i och med de rektorer som varit verksamma innan mig? Då jag mer djupgående och individuellt intervjuar personal kring förväntningar kopplade till rektors pedagogiska ledarskap är förmågan att inspirera och initiera, vara ärlig, tydlig och inlyssnande högt på listan över förväntningar. Det handlar då i större utsträckning om person- 24

25 liga egenskaper. Dessa egenskaper besitter somliga naturligt utan att större ansträngning och eftertanke krävs. De ledare som inte redan har egenskaperna som en del av sin personlighet kan säkerligen med hjälp av utbildning, erfarenhet och medveten vilja utveckla förmågorna. Min slutliga frågeställning i detta arbete rör det pedagogiska ledarskapet i praktiken och hur detta kan leda till verksamhetsutveckling. Hanös bok Hållbar skolutveckling (2012) har inspirerat mig mycket och i mitt framtida ledarskap kommer jag att låta den påverka mig. Det ges i boken en del konkreta tips på hur man praktiskt kan skapa förutsättningar för utveckling. Yttrandefriheten, värdegrunden, den personliga utvecklingen och röda tråden är grundpelare som jag ämnar ta stor hänsyn till. Då de intervjuade resonerar kring praktiskt pedagogiskt ledarskap handlar det mycket om icke konkreta saker som att jobba med visioner, mål, se nya möjligheter och tänka nytt. Mer konkret blir det då pedagogiskt ledarskap enligt respondenterna kan innebära lektionsbesök, pedagogiska diskussioner och att anordna studiebesök. Då det kommer till frågan om faktorer som är viktiga för positiv utveckling av verksamheten är man rörande överens. Personalen. Kopplat till detta menar flera att rektor har en viktig uppgift att fylla här då denne bör ombesörja personalens välbefinnande genom att vara mån om arbetsmiljön, uppmuntrande, lyhörd och skapa aktiviteter som stärker och stimulerar gruppen. Det blir tydligt att It takes two to tango, men den pedagogiske ledaren ser till att bjuda upp till dans. De förväntningar som framträder då man studerar det pedagogiska ledarskapet är viktiga för att som rektor nå framgång, vilket enligt mig varken är nytt eller överraskande. Kvaliteterna är önskvärda och betydelsefulla hos alla och envar, inte minst då det gäller just den pedagogiske ledaren. Förmågorna lägger grunden för ett väl fungerande ledarskap. Frågan kvarstår dock vad som krävs för att man som pedagogisk ledare ska lyckas att utöva utveckling av lärandet, utan att drunkna i alla andra uppgifter som följer med ett chefskap? Hur kan min plan för att utveckla mitt pedagogiska ledarskap utformas? Kanske har ett första viktigt steg redan tagits då det gäller en handlingsplan för att utvecklas som rektor och pedagogisk ledare? I och med det faktum att jag visar min personal vad jag anser att vi ska ägna vår dyrbara tid åt under de möten som äger rum vecka för vecka, så har jag gjort ett aktivt val att disponera mötesträffar så att det pedagogiska innehållet är i fokus. 25

26 Via Skolverket finns formuleringar kring elevers individuella utvecklingsplaner och med inspiration från dessa anser jag att även rektor kan utforma sin individuella plan. Frågorna; Var är jag? Vart ska jag? Hur gör jag? Hur gick det? blir centrala i processen att skräddarsy en egen plan för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. 4) Hur gick det? 1)Var är jag? 3) Hur gör jag? 2)Vart ska jag? Figur 1. Skolverkets formuleringar om elevers individuella utvecklingsplaner I nuläget (Var är jag?) blir såväl mina egna kartläggningar av min tid och reflektioner kring min vardag, som personals feed back viktiga informationskällor. Det gäller att vara lyhörd och att våga se på sig själv så objektivt som möjligt. Jag måste syna mina styrkor och svagheter. Jag vet att jag är nyfiken, kommunikativ och omtänksam. Egenskaper som är till fördel i ledarskapet. Kommunikation utgör för mig grunden i att kunna bedriva ett positivt förändringsarbete. Nyfikenheten gör att jag tar reda på faktiska förhållanden och att jag förkovrar mig i hur idealet kan te sig. Omtänksamheten som finns naturligt hos mig gör att jag lyssnar in min omgivning, väger in personalens synpunkter samt tar vara på den erfarenhet och kompetens som finns runt mig. Att jag ibland tycks lita mer på omgivningens åsikter än mina egna uppfattningar och kunskaper är ett utvecklingsområde hos mig. Jag behöver i större utsträckning våga tro på mig själv, min potential och min förmåga. Min självkänsla och tryggheten i att veta var jag står och vart jag vill är grundpelare som jag vill jobba vidare med för att må bra i rektorsrollen och kunna leda progression. Detta kan jag till viss del göra på egen hand, men ett bollplank i form av en mentor/coach/handledare är önskvärt. Att som chef ha någon att ventilera tillsammans med tror jag är A och O för ett långsiktigt, hållbart och framgångsrikt ledarskap. Nästa steg (Vart ska jag?) innebär att jag måste ta fram förslag på utvecklingsområden och mål med mitt rektorsskap. Jag skulle gärna se att en sådan plan utformades tillsammans med min chef via exempelvis. ett medarbetarsamtal. Utgångspunkten för min utvecklingsplan bör 26

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013 Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD,Hda Ht 2012/Vt 2013 Hur förhåller sig Skolinspektionens krav på rektors ledarskap i förhållande till de förväntningar pedagoger på egna skolan samt

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Ledarutvecklingsprogram

Ledarutvecklingsprogram Kalmarsundsregionens arbetsgivarring erbjuder i samverkan med Indigo Management Ledarutvecklingsprogram UGL + 2+2+2+2+1 dagar Hur hanterar du att bli chef över dina tidigare kollegor? Vilken ledarstil

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer