Bitr. rektor Kerstin Almström

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Läsåret Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström

2 Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS ARBETE... 5 IT PEDAGOGENS UTVECKLINGSARBETE... 7 INTERNATIONELLT ARBETE... 8 LIKABEHANDLINGSPLANEN... 8 PRIORITERADE OMRÅDEN I ÅRETS KVALITETSREDOVISNING BARNS LÄRANDE FÖRSKOLA-HEM DOKUMENTATION PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ FÖR PERSONALEN

3 Inledning I Spandelstorp som ligger inom Lyckeby skolområde finns fem förskolor: Spandelstorpsgårds förskola har 9 förskollärare och 3 barnskötare. Förskolan har 2 avdelningar 3-5 år och 1 avdelning 1-3 år. Sagolundens förskola har 10 förskollärare och 8 barnskötare. Förskolan har 4 avdelningar 1-5 år och 1 naturavdelning 1-5 år. Dessa båda förskolor ligger i nära anslutning till Spandelstorpskolan i ett villaområde. Gläntans förskola har 4 förskollärare och 2 barnskötare. Förskolan har 2 avdelningar 1-5 år. Backens förskola har 6 förskollärare och 3 barnskötare. Förskolan består av 3 avdelningar 1-5 år. Backen och Gläntan ligger i ett bostadsområde som består av marklägenheter. Hässlegårdens förskola har 10 förskollärare och 8 barnskötare. Förskolan har 5 avdelningar 1-5 år. En specialpedagog finns knuten till förskolorna i området. Förskolorna ligger en knapp mil utanför Karlskrona centrum. Det är ett mycket expansivt område med hög utbyggnadstakt. Naturen har vi nära inpå oss. Det finns en närhet till det mesta; skolan, affären och en bra kommunikation till centrum vilket är en stor fördel. Detta gör området mycket attraktivt speciellt för barnfamiljer. Karlskrona kommun har under ett antal år byggt ut förskoleverksamheten. Föräldrarna har nu större möjlighet att få sina önskemål tillgodosedda. I området har vi en mängd olika verksamhetsinriktningar på våra förskolor som t.ex. Hållbart lärande, Reggio Emilia och Natur. 3

4 Åtgärder för utveckling 09/10 kvalitetsredovisning Kompetensutvecklingen i form av föreläsningar och kurser för personalen: Demokrati och Barns inflytande Elisabeth Arnèr Pedagogiska samtal TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att ge stöd åt barns språkutveckling Pim (Praktisk IT och Mediekompetens) Reggio Emilia utbildning Distansutbildning förskollärare Linnéuniversitetet Förskolelyftet Andra högskoleutbildningar Prova på Kommunhälsan Hållbart lärande (Håll Sverige rent) Nätverksgrupp Jämställdhet Nätverksgrupp Matematik Nätverksgrupp Hälsa Nätverksgrupp Natur Nätverksgrupp Språk Bokombud It-ansvarig BHV-ombud Resurspersoner på förskolorna: Specialpedagog IT-pedagog 4

5 Specialpedagogens arbete Det specialpedagogiska arbetet är tillsammans med ordinarie kompetensutveckling ett paraply över verksamheten för att utveckla synsätt och strategier kring ALLA barn. Mål Vidareutveckla personalens förmåga att se sin egen kompetens Att se verksamhetens egna möjligheter till utveckling Ge personalen verktyg för att synliggöra den röda tråden i barnens lärande och utveckling Behålla fokus och medvetandet kring språkets betydelse för lärandet Fortsätta utveckla alternativa språkredskap genom TAKK och att personal ska ha grundläggande kunskaper i teckenkommunikation Barn i behov av särskilt stöd Se möjligheter, inte hinder kring barn i behov av särskilt stöd Utveckla och stödja arbetet för den personliga assistenten och tillsammans bygga upp nätverk med föräldrarna Åtgärder för att nå målen Genom att erbjuda personalen olika strategier, allt utifrån den egna verksamhetens behov, finner vi lösningar att utveckla verksamheten. Lösningar som sätts i sitt rätta sammanhang. Det här sker både genom Pedagogiska samtal och genom handledning mot arbetslaget. I de Pedagogiska samtalen, som sker i grupper med deltagare från alla våra förskolor, lyfts tankar och problem som just då är aktuella och det är gruppen själv som bestämmer vad som ska diskuteras. De Pedagogiska samtalen behöver inte sluta i en lösning utan det är reflekterandet som är målet. Handledning med en lösningsfokus och som sker i arbetslaget, när man måste komma fram till en lösning som kan accepteras av alla berörda. Inför denna typ av handledning kan videokameran användas som ett hjälpmedel för att se vad som egentligen sker. För att hålla uppmärksamheten kring språkets betydelse i fokus för all inlärning, har vi bildat ett språknätverk i området. I nätverket diskuteras hur vi kan arbeta språkstödjande och hur vi får ut det till våra kollegor i verksamheten. Projektet Världens bästa väska som vi genomfört med biblioteket har avslutas, men är fortfarande en viktig del i vårt sätt att arbeta språkutvecklande. Drygt 2/3 av personalen har nu utbildats i TAKK, ett av de redskap vi använder för att stärka alla barns språkutveckling. 5

6 Barn i behov av särskilt stöd I arbetet kring barn i behov av särskilt stöd är skapande av nätverk tillsammans med föräldrar och personal ett sätt att se möjligheterna för dessa barn. Det stödjer samsynen och ger den personliga resursen en tydligare arbetsstruktur. Resultat Personalens har förmåga att se sin egen kompetens Personalens ökade medvetenhet gör det lättare att se och använda möjligheterna i verksamheten på rätt sätt Språknätverk för att hitta fler sätt att arbeta språkutvecklande har startats TAKK-utbildning och pedagogiska samtal genomfördes bara under höstterminen Nätverk för enskilda barn i behov av särskilt stöd har utvecklats Bedömning 3 Vi är överens om hur vi når målet Analys Under de förutsättningar vi har haft för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete under läsåret, har vi kunnat uppfylla målen tillfredsställande. Vi har utgått från de primära behoven. Höstterminen genomfördes med alla målen i fokus. Både TAKK-utbildning och Pedagogiska samtal genomfördes som planerat. De Pedagogiska samtalen stärker personalens samsyn på barns lärande. TAKK finns nu på de flesta av våra avdelningar, men används inte fullt ut. Handledning till enskilda arbetslag har under året genomförts med 4 avdelningar. Under våren har specialpedagogen gått en kurs inom förskolelyftet och flera delar fick strykas ur arbetsuppgifterna. Det som prioriterades var kopplade direkt till verksamheten och de svårigheter personalen upplevde akuta. Både Pedagogiska samtal och TAKK-utbildning lades på is. Därigenom har inte all personal kunnat utbildas i teckenkommunikation. För att ändå upprätthålla målet med språkutveckling har Språknätverket fått fungera som den enda länken ut i verksamheten. 6

7 Barn i behov av särskilt stöd Nätverk kring ett barn med personlig resurs har upprättats och vi har haft 4 möten under våren. Det gör att utvecklingsstegen för barnet syns tydligare. Åtgärder för utveckling Coacha och stimulera personalen att använda mer teckenstöd i verksamheten Utveckla och prova alternativa reflektions- och handledningsmodeller IT pedagogens utvecklingsarbete Att höja kompetensen inom IT området Mål Höja nivån på datorparken Ha en IT-ansvarig på varje förskola Utbildning för personal som ansvarar för hemsidan PIM-utbildning Information till ny personal av IT-ansvarig på respektive förskola Regelbundna möten med IT-ansvariga Ge förutsättningar att kunna dokumentera arbetet med barns utveckling Alla förskolor har egna hemsidor E-post Söka kunskap Resultat Ser vi genom: Ökad kvalitet på hemsidorna Ökad kunskap bland personalen Information utskriven på dator till föräldrar Större delen av information till föräldrar sker via e-post Barns lärande dokumenteras genom bild och text Sökandet på Internet har ökat Analys Smidigare kommunikation mellan personal och rektorer 7

8 Bättre marknadsföring Tydligare information Barns delaktighet Ökade sökvägar Bedömning 3 Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet Åtgärder för utveckling Öka antal datorer samt förbättra datorparken kontinuerligt PIM utbildning Vidareutbildning för personalen vid behov av IT-pedagogen Internationellt arbete TAKK som ett medel att skapar broar mellan förstaspråk till talad svenska Personalmöte med modersmålsutvecklaren och språknätverket Studiebesök från andra länder OS som tema - Norden, Världen (se bilaga 1). Åtgärder för utveckling Ökat samarbete med föräldrarna Barnkonventionen Likabehandlingsplanen När det gäller det förebyggande arbetet har, varje förskola har ett eget avsnitt i likabehandlingsplanen (se bilaga 2). Åtgärder för utveckling Vi arbetar med kompisregler för, att barnen ska känna ansvar för sin förskola och sina kamrater Värdegrundsfrågor präglar den dagliga verksamheten genom att personal deltar i barnens lek och blir medvetna om deras attityder mot varandra. Snick och Snack och SET är pedagogiska material som används vid samlingar och i det dagliga arbetet 8

9 Prioriterade områden i årets kvalitetsredovisning 1. Barns lärande 2. Förskola-Hem 3. Dokumentation 4. Psykosocial arbetsmiljö för personalen Uppföljning och utvärdering av dessa mål sker mer kontinuerligt under året. Som underlag används enkätunderlag, dokumentation, reflektioner, observationer, barnintervjuer och samtal med föräldrarna. 1 Barns lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Den reviderade Lpfö-98, 2:2 Utveckling och lärande, 2010) Åtgärder för att leva upp till detta Förskolornas miljöer är en stor och viktig faktor. Den ska vara tilltalande och tillåtande, samt ge möjligheter till forskande och utveckling på varje barns nivå. Det är ett stort ansvar som pedagogerna har när de ska utrusta rummen(miljöerna) inne och ute, så att det passar alla åldrar. På flera av våra förskolor gör vi nu avdelningarna så att de utmanar barnen som är 1-2,5 år och 2,5-5 år. Detta leder i sin tur till att personalen roterar varje hösttermin för att följa barnen. Arbetslagen blir mer flexibla och deras kompetens används på ett bättre sätt. Resultat Utvecklingen av arbetet med demokrati, jämställdhet, matematik, språk och natur i våra förskolor fortgår genom olika insatser såsom föreläsningar, nät- 9

10 verksträffar, Pedagogiska samtal, handledning, TAKK och personalmöten. Med den nya läroplanen (som träder i kraft juli 2011) som drivkraft, får vi bekräftelse på vårt arbete i förskolan. Kunskapen om hur barn lär gör att personalen känner ett ökat behov av kompetensutveckling inför sitt uppdrag. Genom att reflektera och dokumentera verksamhetens innehåll synliggörs kvalitén. Starten på barnets lärande som sker de första 3 åren är komplex, viktig och avgörande. Genom temaarbeten - teater, demokrati, nobelfest, massage, Grunda sunda vanor etc. - där alla våra prioriterade mål vävs in, ser vi det hållbara lärandet som en vinst och kvalitetssäkring. Gläntans och Sagolundens förskolor har haft förmånen att delta och stimuleras av KLIV (Kreativa lärprocesser i verksamheten). Analys Genom att personalen använder sig av olika pedagogiska metoder och material vågar de utmana sig själva i sin syn på barns lärande, vilket ger en ökad kvalitet. Förmågan att se varje barn i en stor grupp är en konst som kräver hög förståelse och en respekt för allas lika värde. Vi ser att våra miljöer (rummen) på förskolorna är utmanande både för barn och vuxna. Barnen ges möjlighet att påverka sin inne- och utemiljö efter egna intressen i samråd med pedagogerna. Barnens hälsa och välmående tillgodoser vi genom att införa alternativ vid samtliga måltider i form av nyttiga och hälsosamma produkter. Vi minskar avbrotten i vardagen genom att låta barnens lek och lärande styra dagen. Vi erbjuder upplevelser såsom massage och fotbad och barnen får tid till reflektion och eftertanke under lunchvilan. Naturens möjligheter som påverkar vår hälsa har fått ett större utrymme. De ökade kraven på att synliggöra kvalitén i förskolan, när det gäller utvärderingar och dokumentationer, kräver mer tid för planering. Samtidigt är detta nödvändigt för att utveckling och lärande ska öka. Genom att följa sjukfrånvarostatistiken på vår naturavdelning får vi bekräftat att sjukfrånvaron har minskat radikalt bland barn och personal. Bedömning 4 - Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet Åtgärder för utveckling går vidare när det gäller att Göra miljöerna tillåtande och utforskande Arbeta med fler åldershomogena grupper Förbättra och utveckla våra utemiljöer 10

11 Ge barnen inflytande Nätverksutbyte med förskolorna i Nättraby fortsätter när det gäller matematik, jämställdhet och natur. Ökningen av personalens planeringstid har hög prioritet 2 Förskola-Hem Förskolans arbete med barnen ska därför ske i nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. ( Den reviderade Lpfö- 98 2:4 Förskola och hem, 2010) Mål Föräldrarna ska känna förtroende för personalen Föräldrarna ska känna delaktighet i barnets vardag Åtgärder för att leva upp till detta Våra dagliga möten vid lämning och hämtning görs så informativa som möjligt. Vi synliggör också vardagen genom dokumentationer och bilder på våra anslagstavlor och datorer. Föräldrarna bjuds in till olika aktiviteter såsom drop-in-fika, drop-in-frukost, fixardagar och föräldramöten med tema. Vi erbjuder samtal i olika former såsom inskolnings-, uppföljnings- och utvecklingssamtal. Föräldrarådsmöte genomförs en gång per termin. Resultat I samtalen med föräldrarna får vi bekräftelse på att de är nöjda och känner en trygghet hos oss på förskolan. Föräldrarna är positiva till att kontinuerligt få information och utvärderingar via e-post. På flera av våra förskolor lämnar föräldrarna ett USB-minne för varje barn, så all dokumentation på deras barn kan sparas där. Analys Kontakten via e-post mellan föräldrar och personal har ökat när det gäller barnens vardag på förskolan. 11

12 Bedömning 4 - Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet Åtgärder för utveckling Ge föräldrarna ökat inflytande när det gäller teman på föräldramöten Få föräldrarna vara med en dag i vår verksamhet Tydliggöra och synliggöra innehållet i våra måldokument, som även finns på hemsidan Information och utvärderingar med en tydlig koppling till våra styrdokument Utöka föräldrarådsmötena till två gånger per termin 3 Dokumentation Dokumentationen är ett verktyg som vi använder för att se utveckling och lärande på förskolan. Mål Synliggöra lärandeprocesser för både barn och personal Ge ett underlag för utvärdering och utveckling av verksamheten Medverka till alla barns delaktighet Öka insynen för föräldrarna i verksamheten Resultat Dokumentationen ger pedagogerna svar på deras arbete och visar vägen till förändringar och förbättringar i våra verksamheter. Barnens inflytande ökar och samtalen med föräldrarna blir mer verksamhetsförankrade när det finns en medvetenhet hos alla parter. Analys Resultaten av våra dokumentationer och utvärderingar ger pedagogerna kraft till ökad utveckling. Det ger barnen förmåga att se dokumentationerna som sitt eget lärande genom att prata om bilderna och reflektera över vad de gjort och lärt. Föräldrarnas medvetenhet om vår verksamhet och våra mål ökar och ger stimulerande utvecklingssamtal. 12

13 Bedömning 3 -Vi har enats om hur vi ska nå målen Åtgärder för utveckling Fortsätta att utveckla och förbättra våra dokumentationer genom att ta hjälp av kollegorna som gått fortbildning i pedagogisk dokumentation. 4 Psykosocial arbetsmiljö för personalen Mål Att synliggöra vår personals värdefulla arbete är ett viktigt uppdrag för oss som ledare i förskolan. Vi har genom olika åtgärder försökt tillgodose varje anställd på följande sätt: Planeringsdag för arbetslaget Schemalagd planeringstid (dagtid) Skapa tid för meningsfulla möten Social samvaro Uppmuntran vid olika tillfällen under året Kompetensutveckling Resultat Personalen är engagerad och positiv. Medvetenheten om vikten av sitt uppdrag gör att flera av personalen vidareutbildar sig på olika högskolor och universitet samt andra utbildningar. Detta visar sig tydligt genom en stärkt yrkesroll och ökad kvalité i verksamheten. Analys Högskoleutbildningar och våra interna utvecklingsinsatser fortgår, genom våra nätverksgrupper och med vårt gemensamma uppdrag i matematik, jämställdhet och språk i fokus- se kompetensutveckling sidan 4. 13

14 Bedömning 4 - Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet Åtgärder för utveckling Fortsätta att använda de starka kompetenser vi har i vårt område på våra personalmöten Fortsätta att ge personalen feedback på sitt goda arbete Att vara en synlig ledare Att hitta möjligheter till ökad utveckling 14