E U : s S T R U K T U R F O N D E R utveckla sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E U : s S T R U K T U R F O N D E R 2 0 0 0 2 0 0 6. utveckla sverige"

Transkript

1 E U : s S T R U K T U R F O N D E R utveckla sverige E U : s S T R U K T U R F O N D E R

2

3 förord SYFTET MED EU:s STRUKTURFONDER är att förstärka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsstatern a och minska de regionala obalanserna. I Sverige har strukturfonderna redan etablerat sig som en bra möjlighet att främja den regionala utvecklingen. E rf a re n h e t e rna från förra programperioden ( ) visade att stru k t u rf o n d e rna var ett viktigt komplement till de nationella regional- och arbetsmarknadspolitiska satsningarna. Tu s e n t a l s g e n o m f ö rda projekt under perioden delfinansierades av stru k- turfonderna. Viktiga men mindre iögonfallande resultat var ökad samverkan mellan olika aktörer. Generellt har de olika strukturfondsprojekten ökat samordningen och aktiviteten i regioner och kommuner. De har bidragit till att andra projekt genomförts tidigare, och att helt nya projekt skapats och genomförts i synergi med strukturfondsprojekten. Strukturfonderna ska stimulera förändrings- och förnyelsearbete. Resurserna ska användas på kreativa och innovativa sätt. Möjligheterna ges till det enskilda företaget, org a n i s a t i o n- en eller myndigheten att genomföra satsningar inom en rad områden. Gränserna för vad som kan uppnås sätts på det lokala planet. Det är viktigt att stödet verkligen kommer till bästa möjliga användning och påskyndar en positiv utveckling. Därför uppmuntras särskilt nytänkande och otraditionella projekt som kan utgöra förebilder för andra. Denna broschyr ger en inblick i strukturfondernas olika program och initiativ i Sverige. Materialet sammanställdes hösten 2001 då programperioden redan påbörjats. Till de flesta program finns alltjämt möjlighet att ansöka om projektmedel. Uppgifter om var det finns mer detaljerad information hittar du i broschyren. U TVE CK LA SV ERI GE 3

4 EUROPEISKA UNIONENS STRUKTURFONDER utgörs av regionalfonden,socialfonden,jordbruksfonden och fiskefonden. Totalt satsar EU cirka miljarder kronor* (213 miljarder euro) på stru k t u r- politiken under perioden ,vilket är ungefär en tredjedel av EU:s totala budget. Sve rige tilldelas cirka 19 miljarder kronor (2,19 miljarder euro ) ur strukturfonderna för åren EU:s strukturfonder fördelas på tre mål och fyra gemenskapsinitiativ. Mål 1 och Mål 2 är knutna till geog rafiskt avgränsade områden medan Mål 3 avs e r hela landet. Gemenskapsinitiativen utgörs av Interreg III, Leader+, Equal och Urban II. *Alla summor som anges i broschyren är beräknade på 1 euro=8,50 kronor. mål 1 Att främja utveckling och strukturell anpassning i områden som släpar efter i utvecklingen. 7 mål 2 Att stödja ekonomisk och social omställning i områden med strukturella svårigheter (industri,landsbygd, städer och fiske). 10 mål 3 Att stödja anpassning och modernisering av utbildningssystemen och främja sysselsättningen. 14 s t ru k t u r å tg ä rd e r inom f i s ke ri n ä ri n g e n i n n e h å 4 UTV ECKL A S VE RIG E Särskilda insatser finns för utveckling av fiskerinäringen. Dessa syftar till att uppnå en varaktig balans mellan fiskeresurser och utnyttjandet av dessa. 37

5 EU:s g e m e n s ka p s i n i t i at i v EU:s gemenskapsinitiativ kompletterar målprogrammen och berör sociala och ekonomiska frågor som är gemensamma för flera europeiska regioner. interreg III Gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete ska stimulera en harmonisk och balanserad regional utveckling i hela EU. 16 leader+ Landsbygdsutveckling genom integrerade utvecklingsprogram och samarbete med lokala aktionsgrupper. 32 equal Transnationellt samarbete för att finna nya metoder som motverkar alla former av diskriminering och orättvisor på arbetsmarknaden. 30 urban II Ekonomisk och social upprustning av städer och stadsområden med problem i syfte att främja en hållbar utveckling i städerna. 35 i n n ovat i va åtg ä rd e r å l l UTVE De innovativa åtgärderna ska främja nyskapande metoder och insatser för att förbättra genomförandet av målprogrammen. 38 CK L A S VERI GE 5

6 6 U TV EC KLA SVE RIGE

7 EU:s Strukturfonder MÅL 1 MÅL 1 I SVERIGE SKA STÄRKA OCH UTVECKLA TILLVÄXTEN I N Ä R I N G S L I V E T. P rogrammen syftar till att öka re g i o n e rnas dragningskraft så att nya företag etableras, tillväxten i näringslivet utvecklas och utflyttning motverkas. Mål 1 i Sverige avser de mest glesbefolkade regionerna i landet och är uppdelat i två program: Norra Norrland och Södra Skogslänsregionen. Varje Mål 1-program omfattar totalt över 8,5 miljarder kronor (cirka 1 miljard euro), varav EU:s bidrag utgörs av cirka 3 miljarder kronor (350 miljoner euro). De två p rogrammen innehåller en kust- och en inlandsdel. Sammanlagt berör Mål 1 i Sverige 51 kommuner med cirka invånare. Mål 1 ersätter det tidigare Mål 6 och de nordligaste Mål 2 och Mål 5b programmen från föregående programperiod. Mål 1 Norra Norrland P rogrammets övergripande mål är att utveckla Norra Norrland så att näringslivets tillväxt blir jämförbar med tillväxten i andra framgångsrika regioner i Sverige och E u ropa. Målet är att programmet ska bidra till att skapa eller bevara arbetstillfällen, skapa nya företag och att personer deltar i utbildningsinsatser. Totalt ska 8,8 miljarder kronor (cirka 1 miljard euro) investeras i Norra Norrlands utveckling, varav EU bidrar med 3,3 miljarder kronor (391 miljoner euro). Berörda områden Norrbottens och Västerbottens län. Insatsområden Utveckling av infrastru k t u re n genom förstärkning av transportväsendet och förbättring av överföringskapacitet för data och kommersiell utveckling av datateknik samt forsknings- och utvecklingsmiljöer. Näringslivsutveckling avser bland annat samverkan och nätverksbyggande, produktutveckling samt stöd till företagstjänster, särskilt i fråga om företagsledning, marknadsstudier och U TVE CKL A SV ER I GE 7

8 marknadsundersökningar samt uppmuntran av tjänster som är gemensamma för flera företag liksom uppfinnings- och innovationsverksamhet i övrigt. Kompetensutveckling och sysselsättning genom åtgärder som v i d a reutvecklar kunskaperna hos såväl arbetslösa som anställda. Insatsen har också till syfte att utjämna regionala och könsmässiga skillnader samt förstärka den högre utbildningen. L a n d s b y g d s u t v e c k l i n gmed insatser som utvecklar ett konkurrenskraftigt lantbruk genom startstöd, investeringar, marknadsföring, miljöåtgärder, kompetenshöjning, lokal utveckling och anpassning av fiskerinäringen samt miljöåtgärder i skogs- och vattenbruk. N a t u r, kultur och livsmiljö för att vårda och utveckla kunskaper inom miljövård, livsmiljö och kulturliv. Samisk utveckling för att stärka och bevara samernas näring och skapa nya verksamheter inom samisk kultur och samhällsliv. Information & Ansökan L ä n s s t y relsen i Norrbottens län: tel , www. b d. l s t. s e Länsstyrelsen i Västerbottens län: tel , Information och ansökningsblanketter finns även på Mål 1:s gemensamma webbplats: För information om det samiska insatsområdet, kontakta Sametinget Mål 1 Sápmi Norra: tel , Mål 1 Södra Skogslänsregionen Huvudmålet för Södra Skogslänsregionen är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i näringslivet. Totalt ska cirka 8,6 miljarder kronor (cirka 1 miljard euro) investeras i Södra Skogslänsregionens utveckling, varav EU bidrar med cirka 3 miljarder kronor (356 miljoner euro). Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Målet är att programmet ska bidra till att skapa eller 8 UTV EC KL A S VE RIG E

9 bevara arbetstillfällen, skapa nya företag och att personer deltar i utbildningsinsatser. Be r ö rda områden Hela Jämtlands och Västernorrlands län. D a l a rnas län: Malung, Orsa, Va n s b ro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun. Gävleborgs län: Ljusdals kommun. Värmlands län: Torsby kommun. I n s at s o m r å d e n N ä r i n g s l i v s u t v e c k l i n gav mindre och medelstora företag genom affärsutvecklande insatser och samverkan mellan företag. Livslångt lärande och utveckling av mänskliga resurser i arbetsl i v e t genom kompetensutveckling, integration, mångfald och jämställdhet inom utbildning och arbetsliv. Utveckling av jord- och skogsbruk samt fiskenäringen och landsbygdsutveckling med insatser såsom startstöd, investeringar, marknadsföring av jordbruksprodukter, miljöåtgärder och kompetenshöjning. Utveckling av livsmiljö samt infrastru k t u rför att skapa attraktiva regioner så att unga människor vill bo kvar eller flytta till regionen. Samiskt program för att stärka och bevara samernas näring och skapa nya verksamheter inom samisk kultur och samhällsliv. I n fo rm ation & An s ö ka n Länsstyrelsen i Jämtlands län: tel , Länsstyrelsen i Västernorrlands län: tel , Länsstyrelsen i Dalarnas län: tel , L ä n s s t y relsen i Gävleborgs län: tel , www. x. l s t. s e Länsstyrelsen i Värmlands län: tel , Information och ansökningsblanketter finns även på Mål 1:s gemensamma webbplats: Information om det samiska insatsområdet finns hos Sametinget Mål 1 Sápmi Södra: tel , U TVE CK LA S VERI GE 9

10 EU:s Strukturfonder MÅL 2 MÅL 2 SYFTAR TILL ATT STIMULERA NÄRINGSLIVSUTVECKLINGEN I UTSATTA INDUSTRI- OCH LANDSBYGDSREGIONER. I Sverige finns fyra Mål 2-områden: Norra, Västra, Södra och Öarna. Mål 2-programmen omfattar totalt cirka 12,6 miljarder kronor (cirka 1,48 miljarder euro), varav EU:s strukturfonder bidrar med cirka 3,6 miljarder kronor (423 miljoner euro). Sammanlagt berör Mål 2 cirka invånare och förväntas skapa närmare nya och bevarade arbetstillfällen samt skapa nya företag. Mål 2 i Sverige motsvarar i stort sett tidigare Mål 2 och Mål 5b programmen. Mål 2 Norra Mål 2 Norra omfattar 31 kommuner i Dalarn a s, G ä v l e b o rgs och Västmanlands län. Målsättningen med programmet är att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och konkurrenskraft för att på så sätt främja sysselsättning och tillväxt i regionen. Programmet beräknas bland annat bidra till nya och bevarade arbetstillfällen samt skapa nya företag. P rogrammet omfattar totalt 5,3 miljarder kronor (629 milj oner euro), varav EU bidrar med 1,6 miljarder kronor (185 miljoner euro). Berörda områden Dalarnas län: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora (utom Mål 1-delen), Rättvik, Smedjebacken och Säter. Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvall, Hofors, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken, Söderhamn och Gävle*. Västmanlands län: Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Heby, K u n g s ö r, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås (endast Skultuna församling). * vissa bostadsområden är undantagna. 10 U TVEC KLA S VE RIGE

11 Insatsområden N ä r i n g s l i v s u t v e c k l i n gska stärka företagsutvecklingen och skapa förutsättningar för ett gynnsamt näringslivsklimat. Några av m å l s ä t t n i n g a rna är att öka andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn, öka potentialen att skapa nya företag och nya p rodukter samt öka tillgängligheten och skapa nya infrastru k- t u re r inom IT. Kunskapsdriven utveckling ska bidra till ökad kompetensförsörjning och höjd kvalitet i utbildningsinsatserna. Antalet övergångar mellan gymnasieskola och högre utbildningar ska öka liksom samverkan mellan näringsliv och utbildningsväsendet. Information & Ansökan Länsstyrelsen i Dalarnas län: tel , L ä n s s t y relsen i Gävleborgs län: tel , www. x. l s t. s e L ä n s s t y relsen i Västmanlands län: tel , www. u. l s t. s e Information finns även på webbplatsen Mål 2 Västra Mål 2 Västra omfattar 34 kommuner i Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Målet med programmet är att skapa och bidra till nya näringsstrukturer som ersättning och komplement till industritraditionen. Programmet beräknas bland annat bidra till nya och bevarade arbetstillfällen samt skapa nya företag. Programmet omfattar totalt 3,7 miljarder kronor (431 miljoner euro), varav EU bidrar med 1 miljard kronor (125 miljoner euro). Be r ö rda områden V ä rmlands län: Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng. Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Gullspång, Karlsborg, Mariestad*, Mellerud, Töreboda och Åmål. Örebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Laxå, Lindesberg*, Ljusnarsberg och Nora*. Stöd under en övergångsperiod till och med år 2005: Västra Götalands län: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. * vissa bostadsområden är undantagna. UT VEC KLA SV ERI GE 11

12 I n s at s o m r å d e n Utveckling av näringslivsmiljö och företagsklimat ska öka förmågan till förnyelse, samverkan och kreativitet inom näringslivet. Målet är att kunna utveckla strategiska kompetensmiljöer inom ny teknik och innovation, förädla regionala pro d u k t i o n s- miljöer och skapa ett positivt företagsklimat för befintliga och nya företag. Samverkan mellan utbildning och näringsliv ska anpassa kraven på kunskap och kompetens utifrån det lokala och regionala näringslivets behov. I n fo rm ation & An s ö ka n Länsstyrelsen i Örebro län: tel , Mål 2 Södra Mål 2 Södra omfattar 24 kommuner i fem län. Målet är att skapa en attraktiv region med kunniga människor och ett k o n k u rrenskraftigt och framtidsinriktat näringsliv. Pro g r a m m e t f ö rväntas bidra till att nya eller bevarade arbetstillfällen skapas. Antalet nya företag uppskattas till 800. P rogrammet omfattar totalt 2,7 miljarder kronor (320 miljoner e u ro), varav EU bidrar med 0,7 miljarder kronor (84 miljoner euro). Berörda områden Jönköpings län: Sävsjö, Vetlanda*, Aneby, Nässjö*, Eksjö* och Tranås*. Kalmar län: Borgholm, Hultsfred, Vimmerby*, Västervik*, Högsby och Mörbylånga*. Kronobergs län: Uppvidinge* och Lessebo*. Ö s t e rgötlands län: Boxholm, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög. Stöd under en övergångsperiod till och med år 2005: Blekinge län: Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Kronobergs län: Tingsryd. Östergötlands län: Kinda. * vissa bostadsområden är undantagna. Insatsområden Attraktiv livsmiljö och utveckling av näringslivet ska öka områdets attraktionskraft och medverka till förnyelsen av näringslivet. Detta bland annat genom att stärka identiteten och till- 12 U TVEC KLA SV E RIGE

13 varata invånarnas engagemang, förbättra infrastru k t u ren, öka samverkan mellan näringsliv, högskolor och aktörer inom forskning och utveckling samt öka internationaliseringen. Utveckling av mänskliga resurser ska stärka individers ställning på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna att re k rytera personal med rätt kompetens för att på så sätt stärka konkurrenskraften. Information & Ansökan Länsstyrelsen i Jönköpings län: tel , Mål 2 Öarna Mål 2 Öarna berör cirka invånare i 56 kommuner i 15 län. Målsättningen med programmet är att förstärka de berörda öarna som ett attraktivt område att leva och verka i året om. Programmet förväntas bidra till 700 nya och 700 bevarade arbetstillfällen samt skapa 100 nya företag. P rogrammet omfattar totalt 859 miljoner kronor (101 miljoner e u ro), varav EU bidrar med 255 miljoner kronor (30 miljoner euro). Berörda områden Hela Gotlands län. Delar av 14 län: Cirka 300 bebodda skärgårdsöar utan fast landförbindelse längs hela kusten (utom Norrlandskusten) och öar i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Insatsområden Livsmiljö med syfte att stärka områdets attraktionskraft för ungdomar samt utveckla och upprätthålla regionens naturoch kulturvärden. Utveckling av mänskliga resurser genom stärkt kompetens i näringslivet och höjd utbildningsnivå samt ökad samverkan mellan utbildning och näringsliv inom forskning och utveckling. Näringsliv och infrastruktur ska förbättras och utvecklas genom exempelvis produkt-, kvalitet- och marknadsutveckling samt satsningar på småskaliga transport l ö s n i n g a r, fysisk infrastruktur och IT. Information & Ansökan Länsstyrelsen i Jönköpings län: tel , U TVEC KLA SV ERIGE 13

14 EU:s Strukturfonder VÄXTKRAFT MÅL 3 VÄXTKRAFT MÅL 3 HAR TILL UPPGIFT ATT STÄRKA INDIVIDENS STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN genom bland annat kompetensutveckling för att därigenom bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Programmet ger möjligheter att satsa på förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet. Detta gäller såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer och ensamföretagare som arbetslösa. Insatserna riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser. Växtkraft Mål 3 ska ge människor chans att utveckla sin kompetens för att kunna motsvara de krav som uppstår i arbetslivet eller göra det möjligt för människor utan arbete att stärka sin kompetens så att de har en chans att få jobb alternativt kan starta eget företag. Gemensamt för alla insatser i programmet är att individens delaktighet i processen står i centrum. Oavsett om det rör sig om anställda, arbetslösa eller ensamföretagare krävs eget engagemang i sin kompetensutveckling. Det svenska Växtkraft Mål 3-programmet omfattar totalt cirka 24 miljarder kronor (cirka 2,8 miljarder euro), varav EU bidrar med cirka 6,4 miljarder kronor (748 miljoner euro). v ä xt kra f 14 U T VEC KLA SVE RIGE

15 Be r ö rda områden Växtkraft Mål 3 berör hela landet. Mål 3 i Mål 1: Mål 3-insatser som berör Mål 1-området finns inlagda som en del i Mål 1-programmen. Mer information finns hos respektive länsstyrelse inom Mål 1-området. I n s at s o m r å d e n Kompetensutveckling för anställda och ensamföretagare ska stimulera anställda till kompetensutveckling och få företag att utveckla såväl de anställdas kompetens som arbetsorganisationen. Insatsområdet omfattar stöd till analyser inom org a- nisationsutveckling och kompetensutveckling. Ökad anställbarhet och före t a g a r a n d agenom att stärka gru pp e r som långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen eller andra som står långt från arbetsmarknaden med utbildning, jobbrotation eller hjälp med att starta eget. Integration, mångfald och jämställdhet omfattar personer med utländsk bakgrund och funktionshindrade tillika jämställdhet mellan män och kvinnor. Insatserna kan omfatta nya eller kompletterande angreppssätt för företagens kompetens- och verksamhetsanalyser samt handlingsplaner som leder till uthålliga resultat. Lokal utveckling syftar till att ge stöd till mindre projekt av lokal karaktär som överensstämmer med programmets inriktning. Insatsområdet är ett komplement till övriga delar i programmet och ska inte begränsa möjligheterna att söka stöd inom övriga insatsområden. I n fo rm ation & An s ö ka n Svenska ESF-rådet: tel , Frågor om ansökan ställs till de regionala ESF-kontoren. De fattar också beslut om stöd. ra ft mål3 UTV EC K LA SV ERIG E 15

16 EU:s Strukturfonder INTERREG III INTERREG HANDLAR OM ATT UTVECKLA SAMARBETE ÖVER NATIONSGRÄNSERNA och är det största gemenskapsinitiativet. Det övergripande målet är att se till så att nationella gränser inte utgör hinder för balanserad utveckling och integration i Europa. Interreg III består av tre delar: Interreg IIIA Gränsregionalt samarbete Interreg IIIB Transnationellt samarbete Interreg IIIC Interregionalt samarbete Interreg finansieras ur regionalfonden. Totalt tilldelas Sverige cirka 1,4 miljarder kronor (163,7 miljoner euro) till Interregp rogrammen. Dessutom tillkommer minst lika mycket i nation e l l offentlig och privat finansiering från de medverkande länderna. i nte rreg I I I A Interreg IIIA Interreg IIIA i Sverige omfattas i stort av samma gränsområden som förra programperiodens Interreg IIA och inriktas på att utveckla det gränsregionala samarbetet såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom gränsregionalt samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och prob l e m som uppstår på grund av gränserna och det ofta perifera läget. Sverige berörs av fem Interreg IIIA-program: Öresund, Sverige-Norge, Skärgården, Kvarken-MittSkandia och Nord. Totalt bidrar EU med cirka 1,2 miljarder kronor (142 miljoner euro) till Interreg IIIA-programmen som berör Sverige. Sverige fördelar cirka 776 miljoner kronor (91,3 miljoner euro) av de svenska EU-medlen för Interreg till Interreg IIIAprogrammen. 16 U TVEC KLA S VE RIGE

17 EU:s Strukturfonder INTERREG IIIA ÖRESUND GENOM FÖRSTÄRKT SAMARBETE OCH INTEGRATION MELLAN DEN DANSKA OCH SVENSKA SIDAN AV ÖRESUND ska bättre möjligheter skapas för ekonomisk och social tillväxt i området. Visionen är att Öresundsområdet ska utvecklas till en av Europas mest integrerade och funktionella regioner. Det ska vara enkelt att attrahera arbetskraft och studera på den motsatta sidan av nationsgränsen. Sammanlagt ingår 33 svenska och 100 danska kommuner i programmet. I n t e rreg IIIA Öresund har tilldelats cirka 260 miljoner kro n o r (30,8 miljoner euro) från EU. Dessutom tillkommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering från de båda länderna. Be r ö rda områden Hovedstadsregionen (Københavns Kommune, Frederiksberg Kommune, Københavns amt, Frederiksborg amt och Roskilde amt) och B o rnholm i Danmark samt Skåne län i Sverige. Vestsjællands amt och Storstrøms amt i Danmark ingår som angränsande områden. I n s at s o m r å d e n Utveckling och förbättring av administrativa och fysiska stru k t u rer syftar till att utveckla möjligheterna för interaktion mellan gränserna. Målet är att skapa strukturer, institutioner, nätverk och gemensamma faciliteter som bidrar till den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen i regionen. Utveckling och förbättring av en ekonomisk och social f u n ktionell region så att områdets samlade utbildnings- och arbetsmarknadsutbud ska fungera och ses som gemensamt för hela Öresundsregionen. Utveckling av samhörighet och attraktionskraft ska bidra till den mentala och sociala integrationen. En grundsten är att främja medvetenheten om Öresundsregionen, dess kulturarv och miljö, både hos invånare och turister inom och utom området. I n fo rm ation & An s ö ka n Öresundskomiteen, Danmark: tel , ö i re nte rreg s IIIA u n d UTVEC KLA SV ERIGE 17

18 EU:s Strukturfonder INTERREG IIIA SVERIGE-NORGE P RO G RAMMET SKA INITIERA,U TV E C K LA OCH STÄRKA DE SVENSK- NORSKA KONTAKTERNA. Ett övergripande budskap är att det finns något att vinna med ett utökat samarbete över riksgränsen Sverige-Norge. Visionen är att utveckla en attraktiv gränsregion i syfte att attrahera boende, besökande och näringsliv. I n t e rreg IIIA Sverige-Norge omfattar cirka 272 miljoner kro n o r (32 miljoner euro) i EU-finansiering. Dessutom tillkommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering från de båda länderna. i n s ve ri g e 18 U TVEC KLA SVE RIG E

19 Berörda områden Programmet utgörs av fyra delområden: Gränslöst Samarbete: Västra Götalands län (Fyrbodal-området: Fyrstad, Bohuslän och Dalsland) och delar av Östfold fylke i Norge. Inre Skandinavien: Värmlands län och delar av Dalarnas län samt Hedmarks fylke och delar av Östfold och Akershus fylken i Norge. Nordens Gröna Bälte: Jämtlands län och Nord- och Sör- Tröndelags fylken i Norge. Åarjelsaemien Dajve (sydsamiskt område): Jämtlands län och I d re nya sameby i Dalarnas län samt Nord- och Sör- Tr ö n d e l a g s fylken och Elgå renbetesdistrikt i Hedmarks fylke i Norge. Enligt särskilda bestämmelser kan projektaktiviteter bedrivas i vissa angränsande områden. Insatsområden Näringsliv och kompetensutveckling syftar till att höja kompetensen i gränsregionens många små och lokala arbetsmarknadsregioner och göra dem starka och konkurrenskraftiga genom att öka samarbetet mellan näringsliv och samhällets olika utbildningsorgan i gränsregionen. Livsmiljö och samhällsutveckling ska ta tillvara gränsre g i o n e n s särdrag för att med fokus på befolkningens välbefinnande skapa en sund och attraktiv region att bo i, att verka inom och att besöka. Information & Ansökan Gränslöst samarbete: EU-kontoret i Västra Götalandsregionen: tel Inre Skandinavien: Länsstyrelsen i Värmlands län: tel Nordens Gröna Bälte: Länsstyrelsen i Jämtlands län: tel Åarjelsaeminen Dajve: Sametinget: tel Information och ansökan finns även på den gemensamma i nte webbplatsen IIIA g e n o g re UT VEC KLA SV ER IGE 19

20 EU:s Strukturfonder INTERREG IIIA SKÄRGÅRDEN PROGRAMMET SPÄNNER ÖVER SVEALANDSKUSTENS OCH ÅLANDS SKÄRGÅRDAR SAMT EGENTLIGA FINLANDS OCH VÄSTRA NYLANDS S K Ä RG Å R D. S k ä rg å rden som består av flera olika regioner och länder med egna särdrag ska på sikt utvecklas till en region med egen pro f i l samtidigt som delregionernas särdrag består. Visionen är att skärg å rden ska bli en lika känd och attraktiv gränsöverskridande re g i o n som Alperna. Den aktiva och bofasta befolkningen i skärgården ska bibehållas och näringslivet ska anpassas till de regionala styrkor som finns. Målsättningen är att skapa totalt 150 nya eller bevarade arbetstillfällen i regionen och att utöka antalet gäster med i regionen under högsäsong. Viktiga kvalitativa målsättningar med p rogrammet är att öka aktöre rnas uppfattning av det merv ä rde som det gränsregionala samarbetet tillför regionen, att öka kunskapen utanför Skärgården om regionen och dess profil samt att programmets betydelse för miljön i regionen ska anses betydelsefull. Interreg IIIA Skärgården omfattar cirka 73 miljoner kronor (8,6 miljoner euro) i EUfinansiering. Dessutom tillkommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering från de båda länderna. Berörda områden S k ä rg å rd s d e l a rna av Stockholms, Uppsala och S ö d e rmanlands län samt hela Åland, skärg å rd s- kommunerna i Egentliga Finland och skärgårdsdelarna av Västra Nyland i Finland. Insatsområden N ä r i n g s l i v e t är kärnan i programmet kring vilket olika kompletterande och stödjande åtgärder byggs upp. Det största gränsöverskridande mervärdet bedöms finnas i kvalitetssäkring av krogar, råvaru p roduktion, hantverk och turism där projekt ska startas som knyter ihop företag och samhälle. Näringslivsutvecklingen omfattar även kompetenshöjande insatser samt profilering och marknadsföring av regionen. Miljö och samhälle är avgörande faktorer för den regionala utvecklingen. Regionens miljö ska därför förbättras genom åtgärder som bevarar och utvecklar goda naturmiljöer och minskar nuvarande utsläpp. Information & Ansökan Interreg IIIA sekretariatet på Åland: tel , i nte rreg IIIA s k ä rg å rd e n 20 U T VECK LA SVE RIG E

21 EU:s Strukturfonder INTERREG IIIA KVARKEN-MITTSKANDIA VISIONEN ÄR ATT KVARKEN OCH MITTSKANDIA TILLSAMMANS S KA BILDA EN REGION med goda kommunikationer, aktiv samverkan och stor samhörighet. Genom samarbete ska en hög tillväxt uppnås och hindren för gränsöverskridande verksamhet minska. Det ska vara lika naturligt för företag, organisationer och kommuner att söka samarbete på andra sidan gränsen som i det egna landet. Interreg IIIA Kvarken-MittSkandia finansieras av EU med cirka 203 miljoner kronor (23,9 miljoner euro). Dessutom tillkommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering från de medverkande länderna. Berörda områden Västerbottens län och Örnsköldsvik kommun i Sverige, landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten i Finland samt Helgeland, den södra delen av Nordlands fylke i Norge. Insatsområden Gemensamma funktioner berör infrastruktur och kommunikationer samt kompetens och marknad. Fungerande infrastru k t u r året om är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla samarbetet, kontakterna och kommunikationerna i regionen. Å t g ä rden omfattar även aktiviteter för IT-samverkan och överföring av energi mellan länderna. Kompetens och marknad gäller verksamheter som berör högskolor och näringsliv för att utveckla utbildnings- och forskningssamverkan, höja kompetensen i regionen och stärka näringslivets konkurre n s f ö rm å g a. Även turism och samarbete kring förnybar energi ingår i denna åtgärd. Gemensamma värden ska göra att gränsernas betydelse minskar och att verksamhet som tar tillvara gemensamma naturoch kulturvärden ökar. Information & Ansökan L ä n s s t y relsen i Västerbottens län: tel , www. a c. l s t. s e Kvarkenrådets sekretariat i Umeå: tel Kvarkenrådets sekretariat i Vasa, Finland: tel MittSkandia c/o Tärna Samservice: tel MidtSkandia c/o Rana Utviklingsselskap, Norge: tel I I I A Information finns även på webbplatsen Ansökan skickas till länsstyrelsen i Västerbottens län. i nte rreg IIIA k va rke n - m i t UTVEC t s KLA ka SV ERIG n E 21 d i a

22 EU:s Strukturfonder INTERREG IIIA NORD PROGRAMMET BESTÅR AV TRE DELPROGRAM. Delprogrammet för Nordkalotten stöder gränsöverskridande samarbete inom Nordkalotten medan Kolarctic-programmet stöder samarbete mellan Nordkalotten och nordvästra Ryssland. Därtill finns d e l p rogrammet Sápmi som handlar om samisk utveckling inom hela programområdet. Samarbetets karaktär och innehåll är delvis olika i de tre delprogrammen. Programmets överg r i p a n d e mål är att genom gränsöverskridande samarbete stärka levnadsbetingelser och sammanhållning i hela programområdet. Ett viktigt mål är också att stärka EU:s Nordliga Dimension. Interreg IIIA Nord omfattar cirka 401 miljoner kronor (47,2 miljoner euro) i EU-finansiering. Dessutom tillkommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering från de medverkande länderna. Berörda områden Programmets tre delområden berör: Nordkalotten: Norrbottens län i Sverige, Lappland i Finland samt Nordlands, Troms och Finnmarks fylken i Norge. Kolartic: Nordkalott-området och de ryska regionerna Murmansk, Arkangelsk och Nenetsien. Totalt omfattar området cirka en miljon kvadratkilometer och är därmed det största I n t e rreg III A programområdet i EU. Därtill har Västerbottens län i Sverige och landskapet Norra Österbotten i Finland definierats som angränsande områden. Dessutom kan part n e r s från Karelska republiken, Leningrad regionen och S:t Petersburg delta i samarbetsprojekt för företag. Sápmi: Omfattar alla samer inom hela programområdet. i n 22 U T VEC KLA SVE RIGE

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Varför översiktsplanering för vindkraft

Varför översiktsplanering för vindkraft Varför översiktsplanering för vindkraft Stora investeringar och stor påverkan på landskapsbilden kräver bra beslutsunderlag Skapa planmässig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft Göra avvägningar

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Det övergripande målet för Interreg Nord 2014-2020 är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtal

Avropsförfrågan från ramavtal Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Avropsförfrågan från ramavtal 2008-12-16 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Dnr: 8541 2008 6108 Ramavtalets Dnr: 8521-2007-1416/K Anna Ullsten FM Interreg

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Arbetsskador 2013 län och kommun

Arbetsskador 2013 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsskador 2013

Läs mer