Kvalitetsredovisning. Erici förskola Läsåret 2013/2014. Ansvarig förskolechef: Martina Nebrelius

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Erici förskola Läsåret 2013/2014 Ansvarig förskolechef: Martina Nebrelius

2 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden. I Barn- och utbildningsplan för Ystads kommun (BUN-plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN-planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåren 2012/2013 och 2013/2014, utvärdera två av BUN-planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets- och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 2

3 Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.* *Återfinns i BUN-planen under område 4 Utveckling och lärande utvärderas i denna kvalitetsredovisning trots att målen i området Kunskapsutveckling inte uttalat gäller för förskolan. Resultat och måluppfyllelse Förskolans uppdrag är att utforma verksamheten så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi menar på att omsorg, utveckling och lärande går hand i hand. Under t.ex. lunchen, som är en omsorgssituation, tänker vi vuxna på att vara goda förebilder. Genom denna lugna och harmoniska stund på dagen stimulerar vi barnens sociala sampel, empatiförmåga, turtagning och motorik. Vi ser att vi även kan uppfylla uppdraget i andra vardagssituationer t.ex. när vi delar upp barnen i mindre grupper och ger barnen tid och möjlighet att i lugn och ro utvecklas och lära sig i olika situationer. I temaarbetet på en småbarnsavdelning har karaktärerna Totte och Malin hjälpt barnen att få insikt i vardagliga händelser. Vi har använt oss av stora klippdockor som vi själva har tillverkat, böcker, flanosaga och filmer på Youtube. Genom att låta barnen identifiera sig med personerna i Totte går till doktorn, Totte klär på sig och Totte bygger har vi tagit fasta på vardagssituationers olika läranden t.ex. vid påklädning samt i lek på avdelningens vårdcentral, som skapats för att stimulera temat. Detta läsår har förskolans tema varit I sagans förtrollade värld. Under höstens gemensamma temauppstart hade alla avdelningar valt olika sagor som barnen fick lära känna på olika lekfulla sätt. Vi har lärt oss sedan tidigare att en gemensam uppstart gynnar barngrupperna på förskolan och lockar till fortsatt nyfikenhet och lärande. Genom uppstarten ges en gemensam utgångspunkt som alla kan relatera till. Vi pedagoger, men även barn, får också möjlighet att inspirera varandra vidare i temat. Efter uppstarten fångar vi upp barnens intresse och planerar vidare på respektive avdelning. På en småbarnsavdelning fick barnen gemensamt välja, mellan ett antal böcker, vilken bok de tyckte att vi skulle börja jobba med. Petter & hans fyra getter fanns där ett enormt intresse för och valet var klart. Ett nytt intresse uppenbarade sig för våra barn och boken har inspirerat dem till att vilja lära sig räkna samt lära sig färgerna. Genom en systematik med upprepning av aktiviteter, t.ex. läsa boken som flanosaga, började barnen att gång på gång benämna färger samt siffror. Vi har även sett att barnen har börjat berätta flanosagan för varandra och skapa egna samlingar. Vi pedagoger har även spelat upp sagan som teater för barnen, vilket har lett till att barnen också vågat spela sagan. Vi ser att detta har utvecklat barnens tillit till sin egen förmåga och självständighet. För att utmana barnen vidare har vi satt upp siffror och bokstäver på väggarna, vilket har lett till att de spontant letar efter siffror, färger och bokstäver i vardagssituationer, t.ex. på mjölkförpackningen. Vi har även fått in skapande i temat genom att vi har varit ute i naturen och plockat pinnar och stenar. Av detta material har vi tillverkat figurerna i sagan. Vi har fått en enorm feedback av föräldrarna då barnen har börjat berätta hela sagan hemma samt benämna färger, siffror och bokstäver. 3

4 På en annan småbarnsavdelning har Alfons Åberg stått i centrum. Genom att ha bearbetat God natt Alfons Åberg många gånger som bok, flanosaga, sagolåda, film och genom skapande, har vi sett en utveckling hos barnen. De pratar om Alfons och är aktiva t.ex. genom att ta ner den bild från flanotavlan vi frågar efter. Barnen har lärt sig att lyssna, kan sagans handling och är delaktiga i berättandet. De vet att Alfons inte vill sova. Några barn har själva berättat sagan med hjälp av sagolådan. På en tredje avdelning har vi under en tid arbetat med begreppen lika-olika. På ett tydligt och konkret sätt har vi använt en latjolajban-låda för att stimulera barnen till att hitta sin egen lösning. Latjolajban-lådan har belyst att inget svar är fel, utan att det finns många lösningar. Arbetet har utvecklats under terminen med att olikheterna har blivit svårare och svårare att urskilja. I början såg vi en viss osäkerhet hos en del barn i att våga tänka ut och berätta sin slutsats. Genom upprepning av begreppen har barnen ökat sin kunskap och känt trygghet i sitt lärande. De vågar numera presentera egna lösningar och stå för dem. Bland de äldre barnen har vi fortsatt att arbeta med bildschema. Vi har använt detta varje dag och kan se tydliga förändringar hos barnen. Från början tyckte en del barn att det var jobbigt att stå inför övriga när de var osäkra över vad de skulle redogöra för. De stod gärna med ryggen emot, vågade inte titta på de andra barnen och vågade inte prata. Nu idag vågar barnen presentera dagen vända mot kompisarna och är inte längre rädda. Vi har nått dit pga. att vi har fortsatt utmana barnen genom upprepningar. Vi pedagoger har suttit med barnet som presenterat och stöttat dem under hela processen. Barnen förstår bildschemats mening nu. Vi ser att det används för att veta vad som ska hända under dagen. Barnen känner igen sig på bilderna och förstår sambandet mellan bilden och handling bättre. Resultatet av detta arbetssätt är att bildschemat skapar kontinuitet och tydliggör barnens dag, vilket skapar trygghet. Alla barn och vuxna ser varandra och barnen känner sig delaktiga och vill gärna berätta. Framgången är att barnen blir stärkta och vågar mer och utvecklas i både språk och självförtroende. Vi har lärt oss att barnen reagerar på om vi inte gör som bildschemat visat eller om vi missat en dag. Vi har också kommit fram till att vi pedagoger reagerar på om barn eller vuxna är okoncentrerade. Vi anser att det är viktigt att vi pedagoger har ett gemensamt mål och samsyn i syftet av bildschema. Vi har då pratat om att vi ska vara goda förebilder för barnen, de gör som vi gör inte som vi säger. Pratar vi med varandra om annat så börjar även de. Ännu ett positivt resultat ser vi i barnens utveckling i både rollekar, konstruktionslek, spel och framförallt i det sociala samspelet. Vi har låtit barnen själva välja lek efter matsituationerna och gett dem tid att stanna kvar i leken en stund. Vi märker att detta arbetssätt gett gruppen en samhörighet och att alla leker med varandra. Vi upplever också att barnen känner att de har inflytande och att de utvecklas då de inte blir störda av varandra eller av nya aktiviteter. Vi har fortsatt att dela upp barnen i mindre grupper, både på förmiddag och på eftermiddag, eftersom det gör verksamheten lugn och harmonisk. Bland de äldre barnen har vi t.ex. efter maten haft en grupp som har haft Yoga/Miniröris/Stegvis då övriga gått ut. På så vis har vi skapat en stund av behövlig avkoppling samtidigt som det har blivit lugnare i hallen, där de andra tar på sig. Då det gäller Miniröris, som vi har en gång i veckan, har en småbarnsavdelning valt att dela in barnen i två grupper. Detta har gett resultat. De barn som i början inte ville vara med, utan stod och observerade eller gjorde annat, är idag med. Vi tror att med gruppernas kontinuitet har vi skapat trygghet som gör att barnen vågar vara med. Vi tror också att vi gjort skillnad genom att vi pedagoger är entusiastiskt delaktiga och bjuder in de barn som önskar vara med. Även övriga avdelningar har haft Miniröris och från april månad har gymnastiken till en viss del flyttat ut beroende på väder. Genom Miniröris/gymnastik har vi bl.a. tränat motorik och kroppsuppfattning. Våra barn tycker det är roligt och deltar gärna med glädje. 4

5 Vi har även kommit igång med yoga på en av småbarnsavdelningarna. Syftet har varit att skapa en lugnare barngrupp och bygga upp barnens koncentration. Vi har valt att ha yogan med en mindre grupp barn, innan lunchen. Intresset har varit stort, även hos de allra yngsta barnen, och barnen har själva fått välja om de vill delta eller inte. Ett av förskolans uppdrag är att förbereda barnen inför fortsatt utbildning. Vi tränar och stärker barnen i att våga mer, bli mer självständiga och trygga i sig själva genom samtal, samarbetslekar och aktiviteter. Vi ser med framgång, tillsammans med kontinuerliga besök till skolorna, att arbetet har utvecklat barnen och vi ser dem ha lätta och naturliga övergångar till förskoleklasserna. Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Vi bygger upp förskolans verksamhet utifrån barnens behov och intressen med stöd av läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Dagligen arbetar vi med barnens inflytande och vi pedagoger är flexibla, öppna och lyhörda. Eftersom vi ofta tar med barnen i våra beslut är de vana vid att ha inflytande och vara med och bestämma. Ett gott exempel på detta är då det en dag började regna. Barnens ögon började lysa. Vi vuxna såg på varandra, avbröt det vi höll på med och kastade oss ut i regnet. Vi öppnade upp i stupröret, vattnet forsade fram och barnen öste och hällde i vår vattenbana. Lyckan var gjord! Barnens inflytande blir också tydligt i hur vi har arbetat efter förskolans gemensamma temauppstart, då fyra olika sagor presenterades. Hos de äldre barnen fick barnen genom först intervjuer i smågrupper och därefter i stor grupp demokratiskt rösta fram vilken saga de skulle arbeta med. Vi synliggjorde genom att lägga en kaplastav för varje barns röst. På så sätt kunde barnen tydligt se vilken saga som fick flest röster och det blev Barbapapa. För att fördjupa inflytandet delade vi sedan åter barnen i smågrupper, där de intervjuades i vad de önskade göra utifrån Barbapapa-temat. Det blev tre olika önskemål i de tre olika grupperna men utifrån samma utgångspunkt. Genom barnens inflytande över verksamheten har grupperna fått olika infallsvinklar och använt olika metoder. Gemensamt är att alla barn med glädje har fått skapa med färg och form, fantiserat, använt sin kreativitet, utforskat, ökat sina kunskaper i matematik och naturvetenskap samt tränat teknik genom röstinspelning på datorn. I och med att barnen har fått olika erfarenheter har vi gett dem möjligheten att stolt delge varandra. Vi märker att barnens självförtroende har utvecklats av att våga stå inför sina kompisar och berätta och även inför sina föräldrar på ett drop in. Barbapapa har flera avdelningar arbetat med. Den avdelning som först arbetat med Petter & hans fyra getter lät barnen demokratiskt välja ny bok att fortsätta temaarbetet med. Barnen valde Barbapapa-boken. Pga. barnens förkunskaper fastnade de för Barbapapa-familjens olika färger. Vi ville utveckla intresset vidare och började prata om olika former i boken. Ett nytt spår för temat var fött och geometriska former blev nu det stora samtalsämnet. Vi har lekt fram former med Kims lek, barnen har skapat med färg och form samt vi har gått på jakt efter former. Vi känner att barnen har tagit till sig nya kunskaper. Numera pratar de om att klockan är en cirkel, ballongen i boken är en cirkel, de har hittat cirklar på vägskyltar samt i bokstaven O. När vi hade avslutat Barbapappa och gått vidare i temat, märkte vi att barnens intresse för former fortsatte, både hemma och på förskolan. Just i temaarbetet blir barnens inflytande särskilt tydligt. Barnen som har arbetat med latjolajban lådan har fått välja vad de vill jobba med och delats in i grupper efter valen. Detta har vi gjort för att barnen efter hand ska våga göra självständiga val oberoende av vad kompisen väljer. I tvärgruppen Snigelgruppen träffas förskolans 3-åringar två gånger i veckan. Här har barnens inflytande visat sig genom att de fått vara med och bestämma verksamheten. Barnen har valt aktiviteter och material, 5

6 som pyssel, bollar, rockringar eller lek med fallskärm. Ett av våra mål för Snigelgruppen har varit att utveckla barnens förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor och samtala om naturkunskap. Detta har de stimulerats i då vi utfört experiment och varit ute i naturen. Vi har gett barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera, genom att utföra olika vardagliga experiment som att vispa smör och maränger. Vi har utgått från hypotes, iakttagelse, utförande och slutsats i experimenten. Vi har också haft lekar där barnen har tränat sin motorik samt på att fungera i grupp, hantera konflikter och ta ansvar för gemensamma regler. Detta har uppskattats av barnen och lett till att barnen lärt sig turtagning och att samarbeta. Barnen tycker att det är spännande att komma utanför förskolans grindar och vi pedagoger tycker att det har fungerat bra när vi gått ner till lekplatsen/ gröningen, där inga andra barn eller en massa leksaker konkurrerar om uppmärksamheten. Det har också fungerat väldigt väl med de yngre barnen som kompletterade vår grupp under vårterminen. Barnen har visat stor entusiasm och vi pedagoger har haft lika roligt som barnen. Vi upplever att vi har haft ett gemensamt tänk och en noggrann grundplanering, vilket underlättat då det inte alltid funnits tid för fortsatt planering. Vi har hela tiden haft bestämda rutiner för vem som ska ta med vad och sedan också delat upp barnen i två eller tre grupper beroende på antal barn/aktivitet. Att vi har kunnat vara tre som följt med Snigelgruppen har varit en stor tillgång för gruppen. Ännu ett exempel på barnens inflytande och delaktighet är då vi ser att vissa rum eller saker inte har använts på länge. Då frågar vi efter barnens tankar och idéer om hur vi ska ändra miljön för att den ska blir mer inbjudande för barnens lek och aktiviteter. Miljön på förskolan är viktig och vi ser till att det finns stimulerande material kopplat till aktuella ämnen och teman t.ex. dramalådor och doktorslåda i vår vårdcentral. Genom dramalådorna har barnen blivit inspirerade att spela teater vilket stärkt deras självförtroende och tillit till sin egen förmåga. På vårdcentralen har barnen tränat kroppsuppfattning, hur kroppen fungerar, hur det går till hos doktorn etc. Eftersom vi ser verksamheten och barnens lek och lärande som en helhet tar vi många tillfällen i akt under dagen att medverka i barnens egna val av lek och lärande. I närvaro av vuxen tränas socialt samspel, turtagning, empati och regler m.m. Vi märker att vår medverkan förlänger leken och hjälper de barn som inte annars vågat prova själva. Genom vårt arbetssätt, där vi hela tiden är aktiva, får vi ofta kommentarer från vårdnadshavare att de ser att vi är närvarande med barnen och att då det behövs tar tag i saker direkt, vilket vårdnadshavarna uttryckligen uppskattar. Vi upplever att konsultation av Barn- och elevhälsan bidrar till att arbetslagen har samsyn i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, att vi ser en helhet på verksamhet och barngrupp samt bekräftar vårt arbetssätt. Vi tar gärna hjälp av specialpedagogerna för att få stöd till oss pedagoger, föräldrar och barn. Vi har infört bildschema och aktivitetskort för att göra strukturen tydligare för barnen. Bildschemat synliggör att verksamheten är uppbyggd av olika dagliga rutiner. Aktivitetskorten är ett bra arbetsverktyg för att skapa lugnare miljö och utveckla koncentrationsförmågan. Vår utgångspunkt är att verksamheten är till för allas utveckling och lärande och vår samsyn medverkar till barnens trygghet, vilket i sin tur ger barnen möjlighet att utvecklas. Detta har resulterat i att barnen är harmoniska, har god gruppsamhörighet, känner sig trygga och utvecklas i sin egen takt. Vi har dagligen delat in barnen i små grupper för att alla ska komma till tals och få mer inflytande över sitt eget lärande. Vi upplever att barnen på så sätt fått större möjlighet att följa med i aktiviteterna, känner sig säkrare och förstår bättre vad vi gör. I de små grupperna har vi arbetat aktivt med att upprepa aktiviteter, sagor och experiment många gånger. Barnen har deltagit i vårt tema och kommit med egna förslag. För att synliggöra det faktiska lärandet tänker vi mer och mer på att låta barnen återberätta vad vi gjort, gärna av stöd med lärplattan. Just användandet av lärplattan, som ett pedagogiskt verktyg, är ett förbättringsområde som vi känner att vi har kommit olika långt med. En småbarnavdelning upplever att de ännu inte fått rutin på att använda lärplattan med de allra yngsta barnen medan de äldre barnen har använt 6

7 lärplattan till olika spel, aktiviteter samt att de har hjälpt till att Pluttra till sina föräldrar. Andra avdelningar känner att lärplattan använts mycket till att dokumentera med, både i bilder och i film, som vi sedan har använt till att reflektera tillsammans med barnen. Lärplattan är ett roligt och lärorikt redskap som verkligen belyser och möjliggör barnen att se sitt eget lärande. Lärplattan har också varit en stor tillgång då barnen velat återupprepa en aktivitet eller vidarutveckla den. En inspelad film då vi pedagoger spelar upp en teater har t.ex. motiverat barnen att själva spela teater. Vi har även använt olika utvecklande appar som gett barnen inspiration till nya tankar och idéer. På avdelningarna för de äldre barnen har lärplattorna blivit mer en naturlig del av verksamheten. Framförallt till barnens dokumentation, Pluttra, men också i den egen valda leken eftersom barnen nu har förstått att lärplattan är ett valalternativ. Barnen har t.ex. gärna tagit hjälp av lärplattan för att forska vidare om insekter och deras liv. Vi arbetar då för att vara en närvarande medforskare som ställer intresserade frågor. Vi märker också att vi vuxna känner oss tryggare att arbeta med lärplattorna, vilket har bidragit till att vi använt dem mer tillsammans med barnen. En avdelning fann material till temat lika/olika på Förskoleburken, vilket har gjort det naturligt för oss att använda lärplattan i temaarbetet. I samråd med sjukgymnast och föräldrar har vi till och med använt lärplattan för att synliggöra den fysiska utvecklingen till barn med habiliteringsbehov och även som belöning för att stimulera nya framsteg. Vi märker att arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg stimulerar och motiverar barnen till att utveckla sitt användande av lärplattan. Vi hoppas att arbetet leder till fortsatt samtal i hemmet där de kan forska vidare och hitta nya infallsvinklar som de åter kan ha med sig till förskolan. Under vårterminen har vi även införskaffat en Smartboard på en avdelning, vilken har bidragit till ännu ett nytt arbetssätt. Vi pedagoger tycker att det är inspirerande att arbeta med den och barnen tycker att det är roligt att få använda den. Vi ser dock att vi är i nybörjarfasen och har mycket kvar att upptäcka. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen För att lärplattan ska bli ett pedagogiskt verktyg i vår dagliga verksamhet behöver vi: o få bättre rutin och mer utbildning, speciellt eftersom vi jobbar med de minsta barnen. Vi vill att lärplattan ska vara ett bra komplement, som verkligen passar våra minsta barn. o ta in Pluttra som ett komplement i utvecklingssamtalen. o använda lärplattan mer i den dagliga verksamheten till reflektion tillsammans med barnen och för att synliggöra barnens lärande. Vi har köpt in en bok om Smartboards som ska hjälpa oss vidare i arbetet med den. Boken är konkret och lättläst. Vi tar även hjälp av våra kolleger på annan fsk, som har jobbat längre med Smartboard och därmed har mer kunskap. Vi behöver mer tid och kunskap innan alla känner sig trygga med den men vi har redan kommit en bit på väg och haft undervisning i form av t.ex. musikstunder och skräpplockar spel. Det har både varit positivt och negativt att ha Snigelgruppen två gånger i veckan. Negativt för våra 15-timmarsbarn och för den medföljande pedagogen som inte varit lika delaktiga i temaarbetet. Positivt för att det blir mer givande och utvecklande för Snigelbarnen att ha gruppen två gånger i veckan eftersom arbetet blir mer kontinuerligt och barnen blir också fortare tryggare med oss pedagoger. 7

8 Vi kommer att fortsätta använda våra aktivitetskort för att skapa en lugnare barngrupp och öka barnens koncentrationsförmåga. Vi behöver fortsätta arbeta med materialet från Tidig upptäckt för att öka vår kompetens om barn i behov av särskilt stöd. Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Vi pedagoger måste vara goda förebilder och visa barnen och varandra omtanke. Detta uppnår vi genom att våga ha en öppen kommunikation med varandra och respektera att våra åsikter kan gå isär. Vi uppmanar barnen att försöka säga vad de tycker oberoende av andras åsikter. Bland de äldre barnen har vi skapat regler gemensamt som ska hjälpa oss att vara en bra kompis samt skapa god stämning i gruppen. Alla har varit delaktiga och fått komma med förslag på hur vi ska vara mot varandra. Vi har dokumenterat och satt upp reglerna så att de sitter synliga för alla. Vi påminner ofta om reglerna, i förebyggande syfte, för att inte glömma bort. För att undvika kränkningar har vi använt oss av samarbetslekar som t.ex. Ekorren söker bo. Genom att vi har jobbat kontinuerligt med Start och Stegvis kan vi se och höra i barnens samtal med varandra att de har fått förståelse för varandras känslor och att de har mycket empati för varandra. Om ett barn t.ex. ramlar och skadar sig är oftast kompisens första impuls att sätta sig ner hos den skadade och ser hur barnet mår innan de hämtar personal som kan hjälpa. Barnen har utvecklat sitt sociala sampel och diskuterar ofta på eget initiativ hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis och att alla får vara med. Vi pedagoger bidrar till trygghet genom att vara närvarande, tillgängliga och observerande pedagoger som medlar mellan barnen då det behövs. Vi diskuterar med barnen och stödjer dem vid konflikter och förklarar varför beteendet var fel. Vi reflekterar också tillsammans med barnen i förebyggande syfte och dramatiserar ibland vissa situationer som kan uppstå. Då får barnen själva välja hur de tycker den aktuella situationen ska lösas, vilket blir dramats slut. Vi har märkt att detta bidrar till att barnen självmant kommer och vill prata om olika känslor, särskilt då de äldsta barnen t.ex. för att sätta ord på sina olika känslor inför övergång till förskoleklass. Vi utgår från alla barns förutsättningar och ger speciellt stöd och uppmuntran till barn med särskilt behov. Av vår kontakt med Barn- och elevhälsan har vi fått många råd angående gränssättning och struktur, vilket har varit till nytta för hela gruppen. Vi märker att barnens arbets- och lärandemiljö påverkas positivt av att vi skapar lugna miljöer som ökar barnens välbefinnande. Vi ser kontinuerligt till att utveckla barnens förmåga till att koppla av genom att dela oss i mindre grupper och där lyssna på lugn musik, träna yoga, 8

9 läsa sagor eller andra språkliga utmaningar samt skapa harmoniska måltider. Vi delar även in barnen i mindre grupper för att kunna se och stödja barnens lek och lärande bättre. Detta påverkar barnen positivt i det sociala samspelet, konflikterna minskar samtidigt som de mindre grupperna bidrar till att vi pedagoger blir mer närvarande i leken och kan vara goda förebilder för barnen. För att få en helhetssyn på barnen med deras intressen och behov, är den ständiga dialogen med föräldrarna viktig. Dock vill vi och arbetar för att barnen ska ha inflytande i sin egen arbets- och lärande miljö och tar med dem i diskussionerna kring hur vi kan ändra vår miljö eller vad vi behöver ha för material för att stimulera deras nyfikenhet och lust att leka och lära. Vi gör det bästa av de förutsättningar och möjligheter vi har för att skapa en kreativ och lustfylld miljö. Under våren, då vi låter våra barn besöka den avdelning de ska flytta till, försöker vi lyssna in och observera barnens intressen och ser om dessa överensstämmer med de barn som blir kvar och inte flyttar till förskoleklass. Utifrån dessa observationer förändrar vi så att alla känner sig välkomna när de kommer till hösten. Med de yngre barnen gäller det att vara en mycket närvarande pedagog för att ser vad som händer och vad barnen är intresserade av, vilket indirekt ger dem inflytande i den pedagogiska verksamheten. De äldre barnen intervjuar vi alltid under verksamhetens gång för att de ska kunna påverka hur vi ska gå vidare i vårt arbete. Detta resulterar i att barnen självmant kommer med idéer spontant i andra sammanhang. På en avdelning har exempelvis barnens intresse för att bygga och konstruera med klossar, lego etc. gjort att vi ändrat plats på våra leksaker för att barnen lättare ska hitta materialet och bli inspirerade av att bygga i lugn och ro. På en annan avdelning har inomhusmiljö ändrats efter barnens intresse av böcker. Vi har köpt in en stor puff som har skapat en härlig myshörna, där vi sitter och läser och berättar sagor. Barnen sitter även där och myser eller leker med mjukisdjuren som finns på en hylla ovanför. Vi använder även puffen till våra sångstunder. Vi känner att den har lugnat ner springandet i rummet, delvis för att den tar plats men även för att vi använder den mycket. Vi har även förändrat ett litet rum till en lägenhet där barnen har möjlighet att få vara några stycken åt gången och leka lite mer avskilt och ostört. Vi känner att lägenheten har blivit mer populär sedan vi flyttade den från sin tidigare placering i det stora rummet, då det mest kastades med sakerna. För att stimulera barnens matematiska begrepp har en småbarnsavdelning döpt borden till kvadrat- cirkel- och rektangelbordet vilket har inspirerat barnen till att leta och bygga former. Vi upplever inte att leken på förskolan är könsfixerad och vi ser t.ex. till att alla har samma möjlighet till att pyssla och att de själva får välja material och utseende. På våra avdelningar finns det lika många dockor som bilar och allt från stora klossar till smålego är tillgängligt. De äldre barnen, både flickor och pojkar, leker ofta med byggmaterialen. I lägenheterna leker både pojkar och flickor tillsammans och ändras beroende på leken. Det kan vara affär, restaurang (där det dukas), bageri (där barnen tränas i matematik) och robotlek (där tallrikarna kan flyga). På avdelningen som inrett en vårdcentral tränas barnen i kroppsuppfattning och att bearbeta sin rädsla för t.ex. att gå till doktorn och få spruta. För att få respons på barnens trygghet och trivsel lämnar vi årligen ut trivselenkäter till föräldrarna att besvara tillsammans med sina barn. De svar vi får in visar övervägande på hög trivsel och god trygghet. Eftersom vi tidigare år har fått in få enkätsvar bestämde vi att alla skulle ta upp vikten av dem under höstens föräldramöte. Vi har nu förklarat att deras svar ligger som grund för vårt fortsatta arbete och vår revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I år provar vi dessutom att be våra föräldrar sitta ner på förskolan en stund med sitt barn för att besvara enkäten på plats. Vi hoppas och ser redan nu att det har gett resultat eftersom fler har lämnat in årets enkäter. Vi upplever dock att en del frågor/svar kan vara missvisande t.ex. om det finns något på förskolan som gör dig rädd. Svaren visar på att barn blir rädda om någon skrämmer dem. Eftersom vi inte upplever att det finns barn som är rädda på förskolan och aldrig haft någon, varken barn eller vuxen, som tagit upp detta tror vi 9

10 att barnen hör När blir du rädd? och då svarar de När någon skrämmer mig. På kommande föräldramöte ska vi påpeka att det är viktigt att föräldrarana tänker på hur de formulerar sig då de frågar barnen och hur de skriver svaret. Småbarnsavdelningarna tror också att svaren kan vara missvisande pga. det är föräldrarna som tror barnens svar, då de yngre barnen inte kan besvara enkäten med egna ord. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Då vi är närvarande pedagoger har vi möjlighet att hjälpa barnen till att känna sig trygga och öka sin samhörighet i gruppen. Vi stödjer barnen till att uttrycka sina känslor och sätta ord på sina handlingar. Genom att vara en aktiv observatör ingriper vi om något skulle hända, och för då en diskussion kring det aktuella ämnet. Detta är ett aktivt arbete som vi ständigt jobbar med då vi har en ung barngrupp som ännu inte har nått den förståelsen som de äldre barnen har. Exempelvis när barnen ska sätta sig vid matbordet kan någon påpeka att de inte vill sitta bredvid ett visst barn. I en sådan situation är det viktigt att vi vuxna direkt ingriper och belyser vad som blev fel och förklarar hur man handlar samt behandlar sina vänner. Det gäller att vi vuxna ständigt är goda förebilder och föregår med gott exempel. Vi uppmärksammar och berömmer barnen när de självmant är empatiska och hjälper varandra. Genom detta arbete har vi skapat grupper där barnen är trygga med varandra och vågar stå upp för en kompis eller någon i behov av hjälp. Barn- och elevhälsan har stöttat oss i vårt arbetssätt att se möjligheter i stället för hinder och vi är mycket observanta och närvarande i leken så att alla barn deltar på sina villkor. Vi märker också att vårt förhållningssätt har skapat en tolerans bland barnen som accepterar varandras olikheter och alla får vara med i leken. Då vi använder oss av materialet Stegvis och låter barnen själva, i den mån det går, lösa eventuella konflikter ser vi även här en ökad kompetens i barnens sociala samspel och empatiska förmåga. Vi ger också barnen stöd i olika situationer genom att använda seriesamtal eller sociala berättelser. Dessa metoder tydliggör situationen konkret för barnen vilket vi uppfattar bidragande till att barnen känner igen sig och blir delaktiga i diskussionen/lösningen. Det har också betydelse att vi pedagoger vågar ta upp om något inte känns bra i arbetslaget eller om någon sagt något opedagogiskt. Vi upplever att vi vågar säga detta till varandra eftersom vi tidigare har pratat om det och vet att vi strävar åt samma mål. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Som ett led i att utveckla verksamheterna ytterligare och inspirera varandra vidare som pedagoger skulle vi vilja ha utbyte med annan avdelning, d.v.s. pedagoger byter avdelning med varandra en dag. Vi skulle vilja se en utvecklad trivselenkät till våra barn och kanske endast låta de barnen som faktiskt kan pga. mognad, svara på frågorna. Sedan tycker vi att det hade varit bra om vi kunde skicka ut en liknande enkät, riktat till våra föräldrar, för att få in deras syn samt synpunker på vår verksamhet. Förskolechef tar initiativ till en arbetsgrupp till hösten som får arbeta fram bättre enkät/er med frågor som inte kan misstolkas lika lätt. 10

11 Vi ska jobba ännu effektivare med olika kränkande behandlingar, barnens empati och hur man är en bra kompis och som ett led i detta funderar vi på att börja jobba med Start igen efter sommaren. Som vanligt gäller det att vi pedagoger fortsätter vara aktiva och uppdaterar vår miljö efter barnens behov, intresse och önskemål, då vi får nya barngrupper till höstterminen. Det är också viktigt, då en ny barngrupp skapas, att vi fortsätter att vara närvarande och observanta så att vi får en trygg och tolerant barngrupp. Vi behöver jobba mer med barnens inflytande. Vi vill bli bättre på att synliggöra för barnen, föräldrarna och oss själva när barnen har inflytande. Detta ska vi göra genom att påpeka för barnen när de haft inflytande och även Pluttra/dokumentera det. Vi kommer att jobba vidare med vårt samarbete med sjukgymnaster från Habiliteringen för att fortsätta med en bra och allsidig träning för de barn som är i behov av det. Vi fortsätter att anpassa vår dagliga verksamhet så att alla kan vara delaktiga på lika villkor. Vi har ändrat i våra blanketter; där det tidigare stod mamma och pappa står det nu vårdnadshavare1 och vårdnadshavare 2. Vi ser att beroende på hur gruppen är uppbyggd varierar leken. Ibland är barnen uppdelade efter kön och ibland är de blandade, vilket påverkar vilka lekar som förekommer. Vi är tillåtande i barnens egen valda lek och tänker att vi kan styra till nya och utmanande kombinationer av grupper i den planerade verksamheten. Utvecklingsområden från KR 2012/2013 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. Vi har en välfungerande veckoplanering där vi planerar för och arbetar aktivt med upprepning av liknande aktiviteter, för att utveckla, fördjupa och befästa barnens lärande. Vi tycker att upprepningarna ger tryggare barn och pedagoger, då barnen lättare känner igen sig i arbetet och för oss enklare att följa upp. Vi upplever också att upprepningarna får oss att koncentrera oss på en sak i taget, vilket fungerar bättre. På tre avdelningar har vi dagligen samling med bildschema. Vi känner att samlingen är en viktig del som gör att det blir en lugn och harmonisk start på dagen. Tillsammans ser alla vilka som är på förskolan eller vilka som är hemma, vilket betyder att alla blir sedda eller omtalade. Vi har märkt att samlingen är en stor trygghet för barnen och ibland när vi inte vill avbryta dem i leken kommer de själva och frågar om vi inte ska ha samling. Barnen gör även egna samlingar, både på förskolan och hemma. Barnen går också självmant och tittar på bildschemat för att veta vad som kommer att 11

12 hända t.ex. efter maten. Vi ska fortsätta med samlingen och har delat upp ansvaret mellan oss pedagoger. Vi kommer dagligen att gå igenom bildschemat, barnen och uppdragskorten och ha en trevlig stund som start på dagen. På förskolans två avdelningar med de äldre barnen arbetar vi med tvärgrupper, för att stimulera olika gruppkonstellationer. Vår ambition var att ha utegrupp två dagar i veckan men pga. att samhörigheten på barnens egen avdelning och att temaarbetet blev lidande sänktes vår ambition till en dag i veckan. Rent praktiskt fungerar det annars likadant. Vi samlas med en grupp från varje avdelning och en pedagog från två olika avdelningar. Vi använder oss av personaltätheten och har då möjlighet att upptäcka närmiljön där vi arbetar mer intensivt med teknik, naturvetenskap och matematik på ett naturligt sätt i dess rätta miljö. Förändringen från två dagar i veckan till en har blivit bra. Vi tycker att barnen är mer intresserade och hinner längta till utegruppen och vi känner också att vi hinner med vårt temaarbete på respektive avdelning bättre. Vi skulle dock önska få till reflektionstid för utegrupperna. Som det är idag tar vi planeringen på språng eller i slutet av utegruppstiden, vilket ibland känns lite stressigt. För att främja vårt mål i hälsa och livsstil har avdelningarna med de äldre barnen detta läsår lånat gymnastiksalen på Ängaskolan. Vi känner att den större ytan ökar våra möjligheter att ta tillvara barnens idéer om lek och rörelse. Vi är mycket nöjda med att vi får låna skolans lokaler och barnen längtar dit varje gång. Eftersom barnen har tyckt det varit roligt och uppskattat aktiviteten ska vi ta vara på alla tillfällen vi kan få. Vi har däremot fått göra en personalförändring för öka säkerheten. Tidigare krockade en pedagogs reflektionstid med tiden i gymnastiksalen. Vi tycker fortsatt att yogan är betydelsefull och att den lär barnen att koppla av, lära känna sin kropp och motorik. Även i denna aktivitet är det viktigt att vara i mindre grupper. En avdelning har valt att dela upp sig så att en grupp haft yoga/avslappning efter maten då övriga gått ut. Den goda responsen från tidigare år har inspirerat en småbarnsavdelning att införa yoga, vilket har uppskattats. Yogan har kommit för att stanna! Vi ser att barnen, när det behövs, spontant använder rörelserna från yogan vid olika tillfällen. Uppdelningen av barnen har även positivt påverkat påklädningen som blivit lugnare, vilket gör att barnen får mer tid till att försöka bli självständiga. Vi pedagoger är medvetna om och tänker aktivt på att ge barnen eget inflytande. Dagligen låter vi barnen göra aktiva val och ställer frågan vad de individuellt vill göra efter frukost/mellanmål. Vi låter dem därmed påverka verksamheten inom ramen vad miljön tillåter. I höstas efter våra inskolningar gjorde vi om i våra rum och tog bort vissa leksaker utifrån barngruppens behov och intressen. Vi köpte även in nya möbler och leksaker för att anpassa till nya barngruppen. Inför inköpen satt barnen med och fick önska ur beställningskatalogen. Då vi har planerade aktiviteter är det inte alltid alla barn deltar pga. att vi även då låter barnen välja att antingen fortsätta med sin lek eller delta i den erbjudna aktiviteten. Vi arbetar i mindre grupper för att barnen ska kunna vara med och påverka. Barnen blir delaktiga i den fortsatta planeringen genom att vi intervjuar och lyssnar på dem under arbetets gång. Vi tror att barnens intresse hålls kvar av att de känner att vi tar deras tankar och roliga förslag på aktiviteter på allvar. Det blir ett helt annat arbetssätt när barnen får påverka sin verksamhet och barnen tycker det är roligare att hålla kvar den röda tråden i temat. Däremot behöver vi fortsätta att arbeta med att göra barnen medvetna om att de gör egna val och förstå vad det innebär. Vi behöver berätta och synliggöra för barnen att - Nu valde du att bygga med lera, då leker du där en stund innan du kan byta igen. Gör vi detta kontinuerligt lär vi dem att tänka efter vad ett eget val innebär. Vi känner att vi är på god väg men att detta arbete ständigt är aktuellt. Vi har i de nya intervjufrågorna tagit med hur barnen själva upplever sitt inflytande, vi frågar; Vem är det som bestämmer på förskolan? Får du bestämma något på förskolan? På den första frågan svarade nästan alla att det var pedagogerna som bestämde, men vid nästa fråga tänkte de till och förstod att de själva har inflytande på förskolan. Vi anser att den dagliga kontakten är grunden till en bra föräldrasamverkan, att trygghet ger förtroende. Vid den dagliga kontakten är vi lyhörda för vad föräldrar efterfrågar men tänker även på att berätta om våra aktiviteter, visa dokumentation på avdelningen och tankar kring dem. Vi har på alla avdelningar satt upp skriftliga tankar kring vårt nuvarande tema och vårt arbetssätt. Vi 12

13 upplever att föräldrarna tar det till sig och kommer med positiva kommentarer och även förslag samt erbjuder avdelningen leksaker/annat material som tillför temat. Vi kommer att fortsätta att satsa på att bli mer medvetna om våra möjligheter till att samverka med föräldrarna. När det gäller våra inskolningar gör vi på olika sätt i huset. En avdelning har haft traditionell inskolning där vårdnadshavarna i början varit med en liten stund och successivt lämnat barnet. Denna avdelning ska nu börja med 3-dagarsinskolning till hösten istället för att vi tror att det kommer att göra att vårdnadshavarna får en större inblick i verksamheten och att barnen blir tryggare. Trivselenkäten finns kvar och vi har pratat på våra föräldramöten om hur viktigt det är att de svarar tillsammans med sina barn eftersom vi använder oss av dem i vår utvärdering och planering inför hösten. Vi kommer att fortsätta att påminna föräldrarna om vikten av att de svarar på enkäten och ska utvärdera resultatet när enkäterna har kommit in. Som komplement till trivselenkäten har vi gjort nya intervjufrågor till barnen som vi använder t.ex. för att ta del av barnens syn på sitt eget lärande och inflytande. Vi är i full gång med att Pluttra och känner oss alla delaktiga. Vi pluttrar i det dagliga arbetet och det har blivit väldigt bra. Det tidigare dokumentationssättet var mer tidskrävande och tungrott. Förskolans Digitala verktygsgrupp har gjort ett enkelt och lättöverskådligt schema som vi kommer att introducera och använda till hösten i hela huset. Schemat synliggör hur många gånger och till vem vi pluttrat och bloggat. Vi har getts flera tillfällen till att fördjupa oss i arbetet med våra digitala verktyg dvs. lärplattan och Macen, vilket gjort oss bekvämare i användandet, både för egen del och tillsammans med barnen. Dock upplever några sig fortfarande som nybörjare och vi stöttar varandra. Vi vill att det ska vara naturligt för barnen och personalen att använda lärplattan i vardagen och det är alla pedagogers ansvar att se till att den används. Idag har vi de digitala verktygen till pedagogiska dokumentationer, men vi behöver använda dem mer. Vi ser att arbetet blir effektivare och får bättre resultat då vi alla använder dem t.ex. till att belysa barnens lärprocesser. Vi anser att lärplattan är ett bra verktyg för reflektioner med barnen och mellan pedagoger samt i utvecklingssamtal. Vi har vid våra arbetslagsträffar diskuterat innehållet och utförandet av våra dokumentationer kring barnens utveckling och lärande, vilket vi behöver fortsätta med. Vi ska börja filma oss själva och barnen i olika situationer. Detta är ett påbörjat arbete och vi upplever att det har varit utvecklande för både oss och för barnen att se filmerna gemensamt. Bilagor Erici förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsplan Erici förskola