Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 28 april 2010, kl Plats

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 28 april 2010, kl Plats KTS-salen, Vita Huset Sammanträdeshandlingar Sid Ärenden till kommunfullmäktige 2 Svar på motion Vägrenar räddning för hotade arter 15 Svar på motion om att äldre par ska få leva tillsammans 22 Svar på motion om att medge möjlighet att få ta med sitt husdjur till särskilt boende 26 Svar på motion om införande av vårdhund i äldre- och handikappomsorgen i Katrineholms kommun 30 Årsredovisning 2009 för Västra Sörmlands Räddningstjänst samt revisionsberättelse 60 Årsredovisning 2009 för Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB 109 Årsredovisning 2009 för Regionförbundet Sörmland Sid Ärenden till kommunstyrelsen 145 Behov av utredning beträffande verksamhetsområde för Forsa bruk 150 Stimulans och uppmuntran för bosättning i Katrineholms kommun 152 Ansökan från Katrineholms Ryttarförening om extra bidrag 168 Redovisning av kommunstyrelsens medel till förfogande 169 Projektdirektiv för Heltid en rättighet och deltid en möjlighet i Katrineholms kommun Sammanträdeshandlingar till

2 miljöportiet de gröna Q/'=-'" MOTION i,-' :,,'d,_,',":"':", ".. -':',,;.'..., -,../ ""r_~~ ~_'~"~' ~r. ~'_,_'~~_'" """'C'_-" j K~\Jl~::L~~;;t\'~~~'I~~,:i)i~'X,,-jU:,) i 20nD --10" O :J ;j."'_.. ~_,.,.,J i~~~r"~:i,~fl,.,,i'd'~;m;cr:..: iv~\2q.a:5,lf\ i A 'Do, -,l~-i(=-~"--;~-="=,"...",_~,-" q,,,...-o_.. ""-'., Vägrenar räddningen för hotade arter Vägrenar, banvallar och kraftedningsgator har blivit en tillflyktsort för hotade arter från det garra jordbrukslandskapet. En studie gjord av Centrum för biologisk mångfald i Uppsala visar att betydelsen av dessa mänskoskapade biotoper är mycket större än vad som tidigare varit känt. De växter och insekter som hörde hemma i det garra brukade odlingslandskapet i Sverige har gradvis trängts undan när slåtterängar och gala betesmarker övergivits och vuxit igen eller ersatts med åkar och skogsplanteringar. Centrum för biologisk mångfald har analyserat förekomsten av rödlistade arter, framför all växter och insekter, knutna till det traditionella jordbrukslandskapet. Det visade sig att vägrenar, skjutfält, grustäkter och liknande mijöer idag hör til de allra viktigaste biotoperna för en stor del av dessa hotade arter. Studien visar att betydelsen av dessa biotoper hittlls har underskattats. Sverige har antagit målet att öka arealen hävdad ängsmark med 5000 ha fram till år Änu saknas ca 2000 ha, men med rätt skötsel kan de finaste vägrenarna och kraftledningsgatorna hjälpa til att komma närmare målet. Eftersom dessa biotoper är så betydelsefulla för många hotade arter är också rätt skötsel av dem en viktig angelägenhet för att bevara arterna. Här kan Vägverket och Banverket genom samverkan och rätt åtgärder göra en stor insats. De av riksdagen antagna miljömålen, där ett rör den biologiska mångfalden, angår även dessa verk och de har även de ett ansvar att förverkliga dem. Tyvärr sker en skövling av dessa biotoper idag. Som exempel kan nämnas de artrika vägkanterna i Lerbo, som denna sommar har slagits tre gånger. Här har til och med blommande orkidéer, som är fridlysta, mejats ner. Det gäller ett stort bestånd av fläckigt nyckelblomster och nattiol, arter som verkligen behöver skyddas om de ska finnas kvar för kommande generationer att glädjas åt. Men även andra arter som prästkrage och johannesört har slagits innan de hunnt gå i frö. På Gotland sparas vägrenarna på många håll. Det sker dels för att den biologiska mångfalden ska få en chans, men även för att skönhetsvärdet ses som en turistisk tillgång. På samma sätt borde vi resonera i denna kommun, som kallar sig Sveriges lustgård. Nermejade orkidéer borde inte höra hemma i den lustgården.

3 Det är hög tid att kommunen tillsammans med Vägverket diskuterar och konuer överens om på vilket sätt de blommande vägrenarna ska hanteras och skötas, Vi måste också ta reda på var de vägrenar finn, som har de högsta biologiska värdena. Alla vägar behöver inte heller skötas på saa sätt. Små vägar har ofta fler arter än de stora. Här kan blornterprakten få finns kvar längre så att växterna hinner fröa av sig. Katrineholm ka sedan använda småvägarna i tuistiskt syfte och locka männskor att köra vackra omvägar för att njuta av prakten - til fronua även för den biologiska mångfalden. Framför allt måste de hotade arterna som ovan nämda orkidéer skyddas! Att köra en midre väg med prästkagar, måor, johannesört, renfana och orkidéer på vägrenarna är en härlig skönhetsupplevelse - låt det bli ett signum för Sveriges lustgård Katrneholm. Miljöpartet de gröna föreslår att kommunen tillsamm med Vägverket ta fram skötselanvisnigar i syfte att bevara den biologika mågfalden och skapa skönhetsärden utmed vägrena i Katrneholms kommun. Lerbo den 9 oktober 2009 Gudrun Lindvall (m p)

4 _~ IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammsnlradesdat\i11 alad Miljö- och hälsoskyddsnämnden 20 i i g \A(RI!\EHClLMS i(oni!lunstyrelssl1 Dm HL 20JD i, 17.-i1'm9..n~n;mer i Handla gara ijbío; t:í~ l' " i ~:f1f/' DAj: Yttrande gällande motion "Vägrenar räddning hotade arter" Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämden antar miljöförvaltningens yttrande som sitt eget. Förslag til beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden instämmer i motionen. Motionen redovisas som bilaga till protokollet under beteckningen miljö- och hälsoskyddsnämndens handling nr 4/2010. Under nämndens överläggningar yttrar sig Jessica Ljunggren (s). Miljöförvaltningens skrivelse "Bakgrund Kommunstyrelsens förvaltning har öyersänt en motion från Gudrun Lindvall, bila om att Katrineholms kommun tilsammans med Vägverket tar fram skötselanvisningar i syfte att bevara den biologiska mångfalden och skapa skönhetsvärden utmed vägrenarna i kommunen. Vägkanter är idag en av de artrikaste naturtyper som linns i Sverige. Här finns växter som är kulturgynnade eller direkt kulturberoende. Många arter som tidigare var vanliga i hagar och slåttermarker finns ofta i stor mängd längs vägkanterna som prästkrage, gul- och vitmåra, rödklint med flera. Vägverket har inventerat vägkanterna och det har visat sig att de är de sista reträttplatserna för 106 rödlistade arer. (Arter som riskerar att försvinna) Generellt fyller vägkanterna idag en viktig uppgift som refuger för dessa arter och de är viktiga spridningskorridorer för vissa arter. Vägkanterna kan fungera som en fröban som möj liggör att arerna kan sprida sig. Justerandes sign "(. ; U"~9'''~, l~~~ Vägverket driver sedan mitten av L 990-talet projektet "Artrika vägkanter" Ett antal särskilt arrika vägkanter har pekats ut. Metoder för att vårda vägkanterna på ett för arterna optimalt sätt har prövats fram. Det är i första hand genom slåtter som vägrenarna sköts.. i LJ-J.ò- ~ Protokollsuldraglill Kommunstyrelsen

5 ~ -M I(arrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanttadesdaium Blad Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ett antal skötselråd har tagits fram. Beroende på vilken typ av växter som finns på den enskilda vägkanten kan skötseln variera. Brist på eller felaktig skötsel är inte det enda hotet mot växter på vägkanter, Dikning är en åtgärd som kan tà stora negativa konsekvenser på vägkantsfloran. i det översta jordlagret linns de flesta fröerna. Tas detta bort är risken stor att den naturliga tloran inte kan återkomma. Juridiska konsekvenser Det är väghållaren som har ansvaret för vägområden inklusive vägkanter. De miljömål som finns om den biologiska mångtàiden ansvarar alltså väghållaren för. i de flesta fall är Vägverket väghållaren. Vissa vägar ansvarar dock vägföreningar eller kommunen för. I dessa fall är det deras ansvar. Konuunen har inga formella möjligheter att ställa krav på Vägverket vad gäller skötsel av vägkanter. Verksamhetsmassiga konsekvenser Kompetensen för att ta fram skötselanvisningar bedöms finnas inom kommunen. Det kräver i sig inga större personalinsatser, att ta fram skötselanvisningar tillsammans med Vägverket, utan det kan troligen hanteras med belintlig personal. För att kunna göra relevanta skötselanvisningar behövs dock kunskap om hur förhållandena är på de olika vägkanterna dvs. vilka arer som växer där. Olika arer kräver nämligen olika skötsel. För detta krävs en större arbetsinsats. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna vad gäller skötsel berör i första hand verksamhetsutövaren. i de fall kommunen är väghållare faller kostnaderna på kommunen för skötsel av vägkanter. ( övrigt är det personalkostnader. Bedömning Om motionen genomförs skulle det ha en positiv mångfalden." effekt på den biologiska Juslerafldessign Protokollsutdrag till ~fl N - )' / I j- """'''G''." " ~'lc~li.t. ' L /\..'\...

6 Artrika vägkanter Södermanlands län

7 VÄG 513 STRCKA'l N Ä VEKV ARN - KOPPARTORP Län: Södermanland Kommun: Nyköping Längd: 6 km Inventeringsår: 1995 DRIFToMRDE: NYKÖPINi= Vägbredd: 3,5-6 m Slitlager: asfalt/grs Kategori: I Upplõljningsår: 2002, 2004 Allmän beskrivning Denna mindre slingrande väg går genom hällmarker och torrbackar i Bråvikens närhet. Framförallt hyser de solexponerade torrbackarna och hällmarkerna, som på sina ställen innehåller kalk och en intressant flora. I vägkanten hittr man bland annat darrgräs och höskallra samt rikliga förekomster av solvända. I ett skogsbryn vid vägen til Dammtorp finns den fridlysta orkidén purpurknipprot. Vägens gamla sträckning och hävdgynnade flora gör att särskild hänsyn bör tas vid olika vägunderhållsinsatser. Motivering Hällmarks- och torrbacksflora av kalkpåverkad typ gör att riktade skötselåtgärder är motiverade. Övriga natur- och kulturmiljövärden i anslutning tii vägområdet Natur och kulturlandskapet runt Tunaberg är värdefullt både för naturvården och kulturmiljövården (80- L 04 respektive riksintresse K 59). Flera kalkhällar som kommer i dagen hyser en rik flora. En ängs- och hagmark med höga biologiska värden tangerar vägen. Hot Dikning och rätningar av vägen kan vara förödande för bevarad flora. BestäIl skötsel Slåtter ska ske från mitten tii slutet av augusti. Om så krävs för siktens skull kan slåtter av högvuxa områden ske även i början av sommaren. För att följa vegetationsperioden rekonuenderas även att hänsyn ska tas til klimatet, vid extremt varm sommar ska slåttern ske i den tidiga delen av given period och tvärtom vid extremt kall. Röjning ska ske vid behov, grovt material ska forslas bort från platsen. Vid dikningsföretag eller liknande ingrepp på vägkanten ska minsta möjliga intrång eftersträvas. Den vags/räcka som den riktade skötseln avser har markerats med rött och gr6nt på kartan. SlJrski/ värdefulla områden är markerade med grönt.

8 VÄG 534 OCH 539 I LANDSKAPET ÖSTER OMSTRÁNGSJÖ I STORA MALMS SOCKEN DRIFTOMRÁDE: NYKÖPING Län: Södermanlarrl Kommun: Katrineholm Längd: 29 km Inventeringsår: 1995 Vägbredd: 2,5-5,5 m Slitlager: 534 asfalt! 539 grus Kategori: i och 2 U pplõljningsår: 2002, 2004 Allmän beskrivning Väg 534 och 539 går genom det småbrutna odlingslandskapet i Stora Malms socken. Landskapet är här fortarande förhållandevis ålderdomligt. Längs vägen finner man därför rester av flora från tidigare traditionellt skötta dikesrenar bl.a. i form av svinrot mellan Sörgölsstugan och Sandvik, klasefibbla och jungfrulin i flera fårgir längs hagmarkerna vid Grindberga samt äldre trädgårdsväxter vid Finnängen. Skogsklocka, missgynnad enligt Ardatabankens rödlista, förekommer i några exemplar (nr L på kartn). Väg 534 är asfalterad medan väg 539 har grsbeläggning och är på några kort partier dikad i sen~re tid. Motivering Den ymniga förekomsten av ganual slåttergynnad flora ger området en särpräglad flora värd att bevara och sprida genom riktde skötselåtgärder. Väg 534 hyser en rödlistad art, skogsklocka. Övriga natur- och kulturmiljövärden i anslutning til vägområdet Väg 539 skär genom Kvarntorpshagen och Evighetsbacken vid Sörgölet (83-82,83) ett värdefullt område med flera rara växter. Dessutom kan dikning påverka vattenståndet i Pälltorpsmossen (83-87). Väg 534 tangerar förutom ett lundparti vid Brotorp (83-73) även Eriksbergsbygden (K9) som är riksintresse för kulturmiljövården. Fem ängs- och hagmarker med höga biologiska värden tangerar vägsträckorna. Hot Dikning, igenväxing med sly, rätning och skador i samband med åtgärder av vägbanan. BestälId skötsel Slåtter ska ske från mitten av juli til början av augusti i både inner- och yterslänter. Röjning ska ske vid behov, är vegetationen hög ska slaget material forslas bort. Vid dikning eller liknande åtgärder ska minsta möjliga intrång eftersträvas, fòlj rekommendationer och anvisningar. Den vägsträcka som den riktade skötseln avser har markerats med rött och gront på kar/an. Gröna områden ärsärskilt skyddsvärda '-~1;\,..,... '.

9 VÄG 787 STR:\CKA TROSA VÄGEN - S TENSUNDS FOLKHÖGSKOlA DRIFTOMRÂDE: NYKÖPING Län: Södermanland Längd: 6 km Kommun: Trosa Inventeringsår: 1995 Vägbredd: 4-5 m Slitlager: asfalt Kategori: L och 2 Uppfó1jningsår: 2002, 2004 Allmän beskrivning Vägen ner mot Stensunds folkhögskola följer kanten mellan den gamla åker- och betesmarken. I de solvända lövtädsbrynen håller sig en intressant flora kvar. Här påträffas bland annat typiskt hävdgynnade arter som darrgräs och brudbröd. Den hävdgynnade floran tilsammans med alla alléträden ger ett högt värde som kan bevaras och utvecklas genom en hänsynsfull skötsel av vägkanterna. Motivering Den kalkrka berggrnden tilsammans med Stensunds erkänt rika flora och närheten til flera artrika biotoper gör att riktd skötsel är befogad. Övriga natur- och kulturmiljövärden i anslutning til vägområdet De örtrika kullara Åsgård-Andersviken och Gastbacken-Mölnabacken ( resp ) ligger precis intil vägen. Vägen slutar i Stensunds erkänt botaniskt rika omgivningar. Trosaåns dalgång är riksintresse för kulturmiljövården (K 46). Hot Släntning och igenväxning med sly. Beställd skötsel Slåtter ska ske från mitten av juli til början av augusti i både inner- och yterslänter. Röjning ska ske vid behov, vid röjning av sly i allén måste försiktighet iakts så att alléträden ej skadas. Grovt material från röjningen ska forslas bort från platsen. Vid dikning eller liknande åtgärder ska minsta möjliga intrång eftersträvas, följ rekonuendationer och anvisningar. Den vägstrticka som den riktade skötseln avser har markerats med rött och grönt på kartan Särskilt värdefulla områden är markerade med grönt.

10 VÄG 824 OCH 826 GENOM RIPSA OCH LUDGO SOCKNAR Län: Södermanland Kommun: Nyköping Längd: 24 km Inventeringsår: 1995 DRlFTOMRÂE: NYKÖPING Vägbredd: 3-5,5 m Slitlager: grs/asfalt Kategori: 2 och 3 Uppfóljningsår: 2002,2004 Senast utfôrda åtgärd Väg 824 år 1995: dikning längs hela vägen Allmän beskrivning I mellersta Södermanland går vägarna 824 och 826 igenom ett småbrutet odlingslandskap i en äldre sträckning. Under L 995 dikades väg 824, på några inventerade lokaler har värdena spo lierats genom att schaktmassor lagts upp på yterslänten. Vägarna rar representera avsnitt med höga värden som genom olika skötselåtgärder har utvecklats åt olika håll. Längs väg 826 hittr man bl. a buskviol, svinrot, korskovall, klasefibbla och backsmörblomma samt ljungögontröst. Under återinventeringarna konstaterades att återkolonisation av vegetation har skett i de områden som tidigare utsattes för åtgärder. Motivering Likartde vägar som utsatt för olika åtgärder. Vägarna kan med mindre insatser tjäna som försöksobjekt (s k kategori 3 objekt). Väg 826 har själv tilräckliga kvaliteter för att motivera riktde skötselåtgärder. Övriga natur- och kulturmiljövärden i anslutning til vägområdet Väg 824 ligger delvis i Båvens intresseområde (80-4 l). Vägarna skär genom riksintresseområde CK 47) avsatt för odlingsbygden krng bl. a Ludgo. Fyra ängs- och hagmarker med stora biologiska värden tangerar vägen. Hot Diking, igenväxning med sly eller högväxt vegetation längs betade hagmarker. Beställd skötsel Slåtter ska ske från mitten av juli till början av augusti, både inner- och yterslänter ska slås. Röjning av sly ska ske årligen i både yter- och innerslänt, särskilt viktigt är dett vid väg 824. Är vegetationen hög ska det röjda materialet forslas bort. Vid dikning och liknande åtgärder ska minsta möjliga intrång eftersträvas. Följ rekonue ndationer och anvisningar som bl. a innebär att schaktmassor ej rar lä ggas ipp på yterslänten.

11 Den vägsträcka som den riktade skötseln avser har markerats med rött och grönt på kartan. Särskilt vtirdefulla områden är markerade med grönt.

12 Bilaga Medföljer som bilaga till skötselplanerna av samtliga sträckor i Region Mälardalen SKÖTSEL AV ARTRKA VÄGKATER Längs alla utnämnda "Arrika Vägkanter" finns växter som av olika anledningar är värda att värna om, det kan til exempel handla om sällsynta växter som är fridlysta eller ett område som har många olika arter samlade på en liten yt (stor biologisk mångfald!). Det unika med vägkanten är att den slåttras varje sommar vilket visat sig gynnsamt för många olika hotade arter. Betydelsen av att slå vid rätt tilfálle är stor, dädör har varje artrik vägkant en. individuell skötselplan speciellt anpassad för den längs vägkanten förekommande floran. Skötselplanen gäller istället för Vägve rkets ordinarie krav om skötsel av vägkanterna. Slåtter vid rätt tidpunkt Följden av slåtter vid olämplig tidpunk får oft snabba resultat i vägkanten. Då slåtter sker för tidigt Ìar växterna inget tilfálle att varken fröa av sig eller samla näring i sina upplagrngsorgan. Anueller (ettriga växter) måste sätt frö varje år, om frösättningen uteblir under ett år blir följden omedelbart ett minskat antal växter i ett bestånd. Perenner (fleråriga växter) har svårt att överleva om de inte hunnit samla nog med reservnäring för att överleva til nästa år. Om slåttertilfállet däremot blir för sent får buskvegetationen tilfálle att breda ut sig, då den tas bort uppkommer en oönskad röjgödslingseffekt (tilskott av näring som uppkommer då buskarnas rötter förmultnar). Alltför sen slåtter gynnar även många ogräs som t ex tistlar genom att de har god tid på sig att sätt frö. Eftersom skötselplanen för ett område oftst berör en längre del av vägen måste hänsyn tas til samtliga områden längs vägen, inte bara de små skyddsvärda lokalerna. Områden med mycket ogräs ska alltså inte slås sent. Slåttertilfállena är indelade i tre grpper beroende av vilken vegetation som finns i området, läs mer om dett nedan. I vari vilket datum som är lämpligt för slåtter av berörd sträcka. e skötselplan finns angivet Röjning vid behov Det är viktigt att det inte går för lång tid mellan tilfállena för röjning av siv. En oönskad röjgödslingseffekt kan uppkomma om tilväxten blivit för stor. För områden med mycket sly är lämplig skötsel röjning av sly varje år, helst under vinterhalvåret (under vinterhalvåret riskerar minst antal övriga arter ta skada). Vid varje skötselplan finns angivet när röjning är önskvärt. Oftst ska röjning ske då behov föreligger d v s sly och grövre vegetation har vuxit upp. Vid röjning ska alltid materialet forslas bort från vägkanten om det är grovt d v s sly och L iknande buskar. Generell hänsyn Förutom hänsyn til den skyddsvärda floran finns några andra faktorer som också måste beakts.. Säkerheten lings vägen kommer alltid i första hand. Vegetationen får inte skymma sikten eller vara en risk för trafiksäkerheten. Detta är speciellt viktigt vid större och mer trafikerade sträckor. Om slåtter sker tidigare p g a skymd sikt ska om möj ligt slåttern begränsas til att omfatta L -3m närmast vägbanan, resterande del av vägkanten/vägsträckan slås enligt den beställda skötseln.

13 . Slåttern ska alltid anpassas till att fålja de angivna tilfällena. L de fall slåttern omöjligen kan ske vid angivet datum är det ändå viktigt att slåttern inte vid något tilfälle sker fåre mitten av juli eller efter sista augusti. Slåttertilfällena är indelade i tre grupper l: Slåttertidpunk får de vägkanter som hyser en ängstlora: De flesta" Artrika Vägkanter" hyser en ängsflora, Dljaktligen kan skötseln anpassas til vad som är lämpligt får en äng. För samtliga "Arrika Vägkanter" med ängsflora ska slåtter ske från mitten av juli til början av augusti (mitten av juli innebär den 15/7 :t 2 dagar, början av augusti den 1/8 :t 2 dagar). En anpassning til de varierande vegetationsperioderna som fåljer klimatet bör vara genomfårbar och inte alltfår komplicerad, vid extremt varma somrar bör slåttern ske i den tidiga delen av ovanstående period medan slåttertilfället en extremt kall sommar flytas til den senare delen. Observera att det är viktigt att slåttertillfället aldrig infaller utanfår angiven period! 2: Slåtter får områden som innehar skyddsvärda (t ex fridlysta och rödlistade) arter: De speciella arter som avses är framfåralit orkidéer men även andra arter (kontrolleras av den person som inventerar vägkanterna). De lokaler som hyser växter av dessa slag bör får det mesta ha en mer senarelagd slåtter än vad som är lämpligt får ängsfloran. På de här utpekade sträckorna ska slåtter ske från mitten til slutet av augusti (från den L 5/8 :t 2 dagar til den 31/8 :t 2 dagar). Liksom ängen bör en viss hänsyn tas til klimatet och även här gäller att tidigarelägga om sommaren är extremt varm respektive senarelägga om extremt kall. 3: Slåtter får områden som hyser ogräsväxter eller rikligt av sly/buskvegetation: Exempel på platser som hyser denna vegetation kan vara vägkanter som nyligen utsatts får åtgärder som dikning, underhållsdikning, kantskärning eller liknande. I och med att åtgirden utfrt och den etablerade floran avlägsnats får ogräsväxter och sly en möjlighet att etableras. Även vägkanter som gränsar till åkermark och blötare vägdiken som p g a sitt dräneringsvatten får tillskott av gödslande ämnen kan hysa ogräs och sly. Vegetation av detta slag bör tas bort vid ett tidigt tilfälle under vegetationsperioden, främst får att den kan skymma sikten längs vägen men även får att de oönskade växterna inte ska ha möjlighet att sprida sig. Skötsel får sträckor av denna typ är slåtter runt midsommar samt eventuellt slåtter igen vid senare tilfälle under sommaren. Ingrepp som påverkar floran Rekommendationer och anvisningar ska fåljas då någon typ av åtgärd/ingrepp som påverkar vägkanten utfårs. Åtgärd/ingrepp inbegriper verksamhet som på något sätt påverkar vegetationen i vägkanten som exempelvis underhållsdikning, dikning, kantskärning eller kabelnedläggning. Många av åtgärderna innebär att floran i någon mån skrapas bort eller grävs upp. I vissa fall kan en åtgärd innebära positiva fårändringar får floran, t ex längs skogsvägar kan frön som legat i fröbanken plötsligt växa upp. I de flesta fall leder dock ingreppet til att en växtlighet av ogräs och sly uppkommer. Det är av stor vikt att entreprenören innan ingreppet är medveten om att vägen är speciellt skyddsvärd och att arbetet ska utfåras med hänsyn til områdets karaktr, t ex ska vissa lokaler som innehåller skyddsvärda växter i möjligaste mån skyddas. Följande punker gäller vid ingrepp på en artik vägkant.

14 F öre arbetets start:. Tag reda på fakt om vägen, vadör är just den här vägen klassad som artrik? Finns några utmärkta (särskilt skyddsvärda) lokaler? Fak om alla vägar finns att hämta i skriften" Arrika Vägkanter" samt hos miljö funionen i region Mälardalen.. Informera samtliga berörda som arbetar/kommer att arbeta med vägen om att vägen hyser en skyddsvärd och ömtålig flora. Under arbetet:. Om någon särskilt skyddsvärd lokal finns i området bör den! de undantas från åtgärd/ingrepp (t ex grönmarkerade sträckor på detaljkarta).. Dika inte mer än nödvändigt, i många fall kan åtminstone yterslänten vara kvar. Torrare områden som ej är i behov av avvattning ska inte heller dikas.. Placera inte schaktmassor i yterslänten om denna är orörd eller om området hyser särskilt värdefulla lokaler (t ex grönmarkerade sträckor på detaljkarta).. Lämna om möjligt "öar" av vegetation i inneslänten. Detta ger den etablerade vegetationen en chans att fortleva i konkurrens med inkommande ogräsarter.. Följ instruktioner och rekommendationer i Vägverkets skrift: Arrikare Vägkanter -en idéskrift (publ.nr. 1996:074, notera särskilt sid. 30 och 32) Efter arbetet: Det är av stor vikt att rapportera om de vägar som utpekats som Arika Vägkanter blivit utsatt för åtgärder av något slag. Ingreppen kan, beroende av sin omfattning, leda til ändrade skötselplaner för att möta den flora som uppkommer. I vissa fall kan det t ex vara aktellt att flyta slåttertidpunkten under några år til ett tidigare datum för att bekämpa ogräs. Meddela ansvarig projektledare och/eller miljösamordnare!

15 L '1';o~,,f,--~"""", o-c-"--",-"ì F O Ik pair Re to ~~clj~jj",_jrl t"",i '11' -,.='t~'' '=' ' 'ri Motion 20 L O - O - 'J' :iineholms KommunstyreIselI KOMMUN Z Motion om att äldre par ska få leva tilsammans Handläggare oi~1~' Många äldre makar har levt ett långt liv tilsammans, kanske ända sedan ungdomsåren, och har tänt leva tilsamans til livets slut. Men som bekant får/ kan inte alla äldre leva den sista tiden i det egna hemmet utan många behöver flytta til ett boende där de kan få vård och omsorg. Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partner som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende, om de så vill. Det var en välkommen förändring, men inte tilräcklig, eftersom den inte gäller när bara ena parten har rätt til omsorg. Att tvingas leva åtskilda efter att ha delat allt under ett liv innebär naturligtvis en stor påfrestning, inte minst genom den oro som det vållar att inte få vara nära den som är sjuk. Ofta ligger även boendet långt från makarnas ursprungliga, gemensamma hem, vilket kan försvåra möjligheten att besöka varandra. Ett fortsatt liv tilsammans kan ge många äldre en ökad trygghet och livskvalitet, men innebär även att den anhörige kan vara en resurs och underlätta personalens arbete genom sin närvaro. Vi anser att det är hög tid att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo med sin livskamrat, även i de fall då endast den ena maken har omfattande omsorgsbehov. Självklart kan det hända att makarna själva av olika skäl anser att det är den bästa lösningen att endast den ena i paret flytar til ett äldreboende. Det kan bero på många år av ett alltför stort omvårdnadsansvar eller att exempelvis demens gör det svårt att leva tillsammans. Det måste alltid vara ett frivilligt val. Lärdomar finns hämta från andra kommuner i landet där kommunala regler och riktlinjer ändrats för att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo tilsammans i äldreboende även då endast den ene maken har omsorgsbehov. Ett sådant exempel är Göteborgs stad, där partierna efter framgångsrikt politiskt arbete av folkpartiet kunnat enas om nya riktlinjer och tydliga regler kring hur avgifter och besittningsskydd för den medflytande ska hanteras.

16 , ~ En möjlig invändning mot en parboendegaranti för äldre skulle kuna vara ekonomiska konsekvenser för kommunen i form av ökat behov av platser i äldreomsorgen. I Göteborgs stad bedömde dock förvaltningen att det handlar om relativt få par och att kostnaden därför skulle bli liten (färe än tio platser i hela Göteborg). Vår bedömning är därför att ändrade riktlinjer, som vore så värdefullt för det äldre par som inte vil skiljas åt, skulle innebära endast marginella kostnader för kommunen. Genom flexibilitet och mångfald i boendeformerna för äldre kan fler äldre par leva tilsamans också den sista tiden i livet. Det är angeläget att inventera vilka lägenheter i de äldreboenden som finns i kommunen som är, eller kan göras, lämpliga för parboende. När nya äldreboenden planeras och byggs bör en del av dessa anpassas til äldre makar med olika behov. Folkpartiet Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar Att Vård och omsorgsnämnden Ìar i uppdrag att ta fram ändrade riktlinjer för äldreomsorgen som innebär en parboendegaranti, d v s att äldre par får bo tilsammans i särskilt boende även då den ena parten inte har eget omsorgsbehov. Att Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att inom ramen för de äldreboenden som finns i kommunen inventera vilka lägenheter som är, eller kan göras, lämpliga för parboende. Att Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att i den långsiktiga planeringen för äldreboende i kommunen beakta behovet av parboende. ~~~ Ewa Callhammar Jan-Olof Blomster Kristina Malmnäs Folkpartiet Liberalerna Folkpartiet Liberalerna Folkpartiet Liberalerna

17 Ojusterat protokollsutdrag från vård- och omsorgsnämnden , 59 Justering sker lMK Dnr VON/201O: Handläggare: Astrid Johansson Yttrande över motion om att äldre par ska få leva tilsammans Vård- och omsorgsnamndens beslut L. Vård. och omsorgsnämden ställer sig bakom förvaltningens förslag til ytrande över motionen och översänder det til kommunstyrelsen. 2. Vård- och omsorgsnämden föreslår att motion ska anses besvarad. Anita Karlsson (c) deltar inte i nämdens beslut. Särskil ytrande S1iskilt ytande från Carl Prick (mp) redovisas på sidan 35 i protokollet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt rubricerade motion från Ewa Callhamar (fp), Jan-Olof Blomster (fp) och Krstina Malmnäs (fp) för vård- och omsorgsnämdens ytrande senast den 9 april Vård. och omsorgsnämnden har begär och fått uppskov med svar til efter nämdens samanträde den 15 april Motionen föreslår. Att vård- och omsorgsnämden Ìar i uppdrag att ta fram ändrade riktlinjer för äldreomsorgen som innebär en parboendegaranti, dvs. att äldre par Ìar bo til. samans i särskilt boende även då den ena paren inte har eget omsorgsbehov.. Att vård- och omsorgsnämnden Ìar i uppdrag att inom ramen för de äldreboenden som finns i kommunen inventera vilka lägenheter som 1i eller kan göras lämpliga til parboende.. Att vård- och omsorgsnämnden Ìar i uppdrag att i den långsiktiga planeringen för äldreboenden i kommunen beakta behovet av parboende. Äldreomsorgens vision A v visionen för äldreomsorgen framgår att äldre personer i vår kommun skall ges möjligheter att leva ett självständigt, innehållsrikt och meningsfullt liv. Det innebär att de äldre så långt det är möjligt skall kunna bo kvar i den egna bostaden och där få den vård och omsorg de behöver. Vid omfattande vårdbehov skall s1iskilt boende kunna beviljas. Detta gäller både för ensamstående och för makar.

18 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag til yttrande Alla som ansöker om särskilt boende gör det skrftligt på förtryckt ansöknngsblanett. I ansökan framgår det om det är båda eller om bara en av makama ansöker om särskilt boende. Biståndshandläggaren gör alltid ett hembesök hos makarna innan beslut fattas och tar vid besöket reda på makaras önskemål om lägenheter och vem det ska gälla för. I äldreomsorgens riktlinjer (Handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen) finns inga restrktioner om att makar inte ska få bo tilsamans även om bara en av makara har omvårdnads behov. Vid bedömning utgår bistådshandläggaren från makaras situation ur ett helhetsperspektiv. Redovisning av antalet befintliga lägenheter/antal makeparlkö idag Servicehus På Igelkotten finns 79 lägenheter. På Pantern finns det 2 L lägenheter. Flertalet av servicelägenheterna är på minst 2 r.o.k. och passa därför för makepar. Sex makepar bor idag på Igelkotten och ett makepar bor på Pantern. Vårdboende På Furuliden finns 50 lägenheter, varav fem kan bli dubbletter. På Yngaregården finns 21 lägenheter, varav två kan bli dubbletter. På Almgården finns 27 lägenheter, varav en kan bli dubblett. Två makepar bor på FuruIiden, inga makepar bor på Yngaregården eller Almgården. I det ombyggda Lövåsenkommer några av lägenheterna att vara anpassade för makepar. Antalet makepar som är beviljade och väntar på särskilt boende Ett makepar väntar på servicelägenhet. Inga makepar väntar på vårdboende. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att dagens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen på ett tilräckligt sätt säkerställer möjligheten för makepar att kuna leva tilsamans. Behov av yterligare förtydligande finns inte då motionens förslag redan tilämpas idag. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag til beslut Vård- och omsorgsnämden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag til yttrande över motionen och översända det til kommunstyrelsen. Ärendets handlingar. Motion från Ewa Callhammar (fp), Jan-Olof Blomster (fp) och Kristina Malmnäs (fp)

19 Vård. och omsorgsnämndens överläggning Under vård. och omsorgsnämdens överläggning yttrar sig Monica Johansson (s), Joha Frondelius (kd), Carl Frick (mp), Glenn Rindhoff(v), Sid Jordán (m), Mariane Fältskog (tp) och Anita Karlsson (c) samt chefen för äldreomsorgens myndighetsfunktion Astrid Johansson. Yrkanden och förslag Carl Frick (mp) yrkar bifall til ordförandens förslag och önskar tà bifoga ett särskilt ytrande til protokollet. Maranne Fältskog (fp) yrkar att motionen ska tilstyrkas. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag och Mariane Fältskogs (tp) yrkande att motionen skall tilstyrkas. Hon finner att nämden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Därefter ställer ordföranden proposition på Carl Fricks (mp) yrkande om att tà läma ett särskilt ytrande til protokollet. Hon finner att nämden bifaller detta.

20 miljöpartiet de gröna i:~: vlrd- och oljlsorgsnäumden Särskil yttrande Nej til populistlslu motioner Ärende 1.5 yttande över motion iitt äldre par ska f& Reva tillsammaiis Folkpartet har motionerat om alt dr par.h fil leva tillsaii I motione" yil=- följande: att V fd-o\ omoogsnan1.i,dtif~r i uppdrag att ta fram ändrade rijifijer föl' lidl'rom'''fgen wm ímbli att en padiotndegaranti, dvs att äldre pa! fli bo tilsammans i ;ã..olcit bode även dll den ena parta-i inte hat.' eget omsorgsbehov~ att V fd- "ch omoogsilildm f M i uppdrag alt ir riimen för de iidrbomde" som îi i ",mii,men i",ventera vilka lägent"" som ai; eller km gölas, lämpliga paboo-ie. att Vllfd- och om~-ùgsilamndmf,~ i uppdrag att i denlllgsikiga plael'l1.gm för Iid''Eboede i koi:\ui1.en beakta beho,'.t av pliboende. F.kta Nedan (sid 2) n't,)\'í" hm dessa fl'lli,i'1' ;köls ikoiumim. Det k.l1. ldat kon.tateras att de, w!l fusl(a! pafbomde tllr det i Kiriiieholms k"lu!n'lrl Med.veten Jrl'"lislil Med ett iii1.ga dierf""luiing-,,bete borde Folkpartet ha ltoot ta reda ps hur del fó!'1lef mg, Jv1E:il dä våi uppiln(!1i~.n 1i""tl 11"lrre5!id:ni. Det VM.' vittigme VM att Jl.gga: ei"ll1:toùon r~om in,,eraf alt äldre KatrIDeb.olm ine kan fil p..bomde. Del bet~'d f ail den av F"lk ".riiei lagda l\0i;ooef Or rent púii;ttisk 0(11 i"t~ fyller nrgol vettigt p"ljjiskt ~yfj. Dd M att bo? kj.'ig.i~ Carl F' "k(n-pi L dai1:1,;it (lv V#i-d- Cl1i t:l):isorg::tlä:tìf'ilìe-j."l