Ett LAG:arbete inom Leader Gotland. Leader Gotlands omvärldsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett LAG:arbete inom Leader Gotland. Leader Gotlands omvärldsanalys 2012 2014"

Transkript

1 Ett LAG:arbete inom Leader Gotland Leader Gotlands omvärldsanalys

2 Förord LAG ordförande Ola Lindvall reflekterar För att stärka LAG:s, styrelsen i Leader Gotlands styrelse, kunskap och förutsättningar att aktivt medverka till en positiv landsbygdsutveckling har LAG under en tvåårsperiod i tre temagrupper fördjupat sig i viktiga utvecklingsområden. Valet av teman har skett utifrån områden som bedömts ha stor betydelse för den gotländska landsbygdens utveckling. Det handlar om näringslivets utvecklingsmöjligheter, samhällsutvecklingens betydelse och infrastruktur och boende på landsbygden. Analysen beskriver ganska detaljerat vilka studier och samråd som grupperna arbetat med. Vissa förslag till åtgärder presenteras men i huvudsak skall rapporten ses som ett försök att lyfta fram framgångsfaktorer och hinder för landsbygdsutvecklingen. Leader Gotlands uppgift har i första hand varit att se till att de tillgängliga pengarna, c:a 100 miljoner kronor, under programperioden i projekt med starkt underifrånperspektiv skall ge bästa möjliga utvecklingskraft för Gotlands landsbygd. Det vi kallar omvärldsanalysen är ett arbete som förhoppningsvis skall kunna utnyttjas i samband med framtagandet av andra planeringsunderlag och åtgärder som skall stärka landsbygdens utveckling. Bland annat kan det gälla framtagandet av nya strategier som för närvarande är under utarbetande av en interimsgrupp som under hösten 2014 skall slutföra ansökan om att bli Leaderområde för Gotland fram till Det råder full politisk enighet om att Gotland skall ha en bestående inomregional balans, d v s landsbygden och Visby skall utvecklas i samma takt då det gäller boende och sysselsättning. Sedan många år tillbaka håller inte den målsättningen. Landsbygden tappar innevånare. Lantbrukets rationalisering med färre sysselsatta som följd ersätts inte med sysselsättning inom övriga näringar. Krafttag krävs om landsbygden fortsatt skall kunna erbjuda boende, sysselsättning och attraktiv miljö. LAG vill genom presentationen av denna skrift påminna om landsbygdens betydelse och nödvändigheten av insatser för att stärka förutsättningarna för utveckling. En viktig del i detta är att fördjupa samarbete och samråd samt tillvaratagande av eldsjälar som finns runt om på Gotland. Ola Lindvall Ordförande Leader Gotland 2

3 Sammanfattning Följande omvärldsanalys som Leader Gotlands styrelse LAG har genomfört är del i leadermetoden att tillsammans med privata, ideella och offentliga aktörer arbeta för landsbygdsutveckling. Initiativet till att göra ett mer strategiskt arbete togs i slutet av 2011 och från och med 2012 har LAG haft ett extra åtagande förutom det ordinarie arbetet med att besluta projektärenden. Arbetet har skett i tre olika grupper och inom tre olika teman valda med hänsyn till de målområden som vid beslutet om analysen ansågs ha störst angelägenhetsgrad i Leader Gotlands strategi: Samhällsplanering (SAM gruppen har lärt mer om samhällsplanering, inkludering och dialogverktyg och arbetat med förslag på åtgärder) Landsbygdens ekonomi (LEK gruppen har studerat hinder och möjligheter kopplat till finansieringsmöjligheter för små företag på landsbygden) Infrastruktur och energisnålt boende (IB gruppen har tittat på digital infrastruktur och på vilket sätt kunskap om energisnålt boende kan spridas) Syftet har varit att genom aktiviteter och dialog med nyckelaktörer öka LAG:s kunskap och därmed synliggöra det som kan förbättra landsbygdens villkor. Grupper har format egna upplägg och arbetsmetoden har varit möten och ett antal studiebesök runt om i Sverige och inom Norden. Genom diskussioner och möten med projekt, allmänhet, tjänstemän och politiker har en tydligare men inte mindre komplex bild trätt fram vad gäller hinder och möjligheter för landsbygden. Slutsatserna vad gäller SAM gruppen är att tillgång på dialogverktyg och kunskap om dessa är av stor vikt för att hitta vägar till samverkan och utveckling av en bygd. Landsbygden har fått möjlighet att via Europeiska Landskapskonventionen påvisa att hållbar utveckling sker i samklang med de som nyttjar det landskap man fastställer planer kring. Att öppna upp för nya gotlänningar skulle kunna medverka till att Gotland når fram till Vision 2025; fler invånare och därmed ett gott välstånd. LEK gruppen har presenterat möjligheter till finansiering för mindre företag på landsbygden. Problemet är att den målgruppen har svårighet att få krediter på grund av problem med säkerheter och bankernas bedömning vilket gör kreditgivningen på landsbygden mer osäker. Särskilda insatser i form av stöd och rådgivning riktade mot generationsskiften bedöms angelägna. Ett särskilt projekt inom Leader Gotland angående generationsskiften kommer med en rapport som kan underlätta generationsväxlingar. De små företagen är de som bidrar med 2/3 av sysselsättningen i Sverige och på Gotland har vi flest antal företag per invånare. Kombinationen av myndigheternas resurser och lokala utvecklingsgrupper kan stimulera utvecklingen av företagandet på landsbygden. Det är även viktigt att synliggöra landsbygdsföretagens behov av kompetens och marknadsföra detta både till unga, studievägledare, Arbetsförmedlingen och till utbildningsväsen. IB gruppen lyfter behovet av samordning och större krav på energieffektivisering. De särskilda behov som hus på den gotländska landsbygden har för att få en minskning av energikostnader behöver lyftas och kvaliteten och kompetensen behöver säkerställas inom hela kedjan vid renovering eller nybygge. Det är viktigt med tillgänglig energirådgivning. Bredbandsutbyggnaden på Gotland sker i snabb takt och frågan om driftsäkerhet och redundans måste det arbetas vidare på i samråd mellan fiberföreningar och offentliga myndigheter. Det finns både möjligheter och hot med ett framtida e samhälle och IB gruppen vill att särskild hänsyn tas till landsbygden i Gotlands Digitala agenda. 3

4 Innehållsförteckning Sida Förord 2 Sammanfattning 3 1. Varför en omvärldsanalys? Bakgrund till det tematiska LAG arbetet Mål och metod Rapportens upplägg 8 2. Inkluderande samhällsplanering och nyttan med bra dialogverktyg Visionen om fler människor på ön år Inspiration från Bråbygden en bygd i tillväxt Grön integration i Valdemarsvik Vilka är förutsättningarna för fler boende på Gotland? Dialogverktyg för produktions och bevarandeintressen Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Markägarperspektiv i Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna Balansen materiellt, socialt och estetiskt för attraktivitet Strandskydd och landsbygdsutveckling Förutsättningar för Gotlands markanvändande Regionala mål kopplat EU 2020 och ELC Samverkan kring regionalt Landsbygdsprogram Slutsatser och förslag på åtgärder Den inre resan Lokal ekonomi och dess påverkan på gotländskt landsbygdsföretagande Gotlands företagsstruktur Samverkan i ny tappning Finansieringsformer Landsbygdens lokala ekonomi i Sverige Norges arbete med att lyfta landsbygden Tema näringslivet, ideellt arbete och ungdomar SWOT analys av landsbygdsföretagens förutsättningar Diskussion kring resultatet kopplat handlingsplaner och studier Ideella krafter som utvecklingsmotor Lokalkapitalbolag 31 4

5 3.7 LEK gruppens slutsatser Digital utveckling och energisnålt boende ger landsbygden fördelar Attraktionskraften i gotländskt boende Vad är ett energisnålt boende? Kunskapskällor Bilden av ett grönt boende på gotländsk landsbygd Fiberutbyggnad som folkrörelse på Gotlands landsbygd Utmaningar med det utbyggda nätet Digital agenda med mål att bli bäst IT kompetens och ansvar Arbete med digital infrastruktur i Norrbotten och i Norge Fibermingel med åländsk närvaro Modern platsobundenhet kan bli Gotlands fördel Styrkor och svagheter kring gotländskt fiberbredband Arbetet kopplat regionala, nationella och internationella mål Slutsatser och åtgärder Spridning av resultat och fler frågor 44 Bild 1. Jätteek i Bråbygden 11 Bild 2. Vänerskärgården 14 Bild 3. Genom en förstudie med delfinansiering från Leader kunde Brogas AB tillsammans med bland andra Arla hitta en samarbetslösning och även kapital till genomförandet av biogasprojektet. Företaget levererar biogas direkt till Arla via en gasledning. 25 Bild 4. Region Gotlands hemsida för att locka företag till ön 30 Bild 5. Det första skoptaget för lokal fiberutbyggnad på Gotlands landsbygd Bild 6. Ulrika Neumanns presentation på Distriktscentret direkt från Dyrøy kommun 40 Figur 1. SAM gruppens SWOT över förutsättningar för fler boende på Gotland 13 Figur 2. Markanvändning på Gotland 2013 enligt Skogsstatstisk årsbok 16 Figur 3. SAM gruppens SWOT över förutsättningar gällande markanvändning på gotländsk landsbygd 18 Figur 4. Material från Landsbygdsnätverkets landskapsområdesgrupp till olika målgrupper 19 Figur 5. Arbetsställen efter storleksklass samt nedan befolkningspyramiden 21 Figur 6. Arbetsfördelning efter bransch 23 Figur 7. Antal företag kopplat till antal sysselsatta 23 Figur 8. LEK gruppens tankebubbla 26 Figur 9. LEK gruppens SWOT gällande hinder och möjligheter för småföretagande på landsbygden_30 Figur 10. IB gruppens SWOT över energisnålt boende på den gotländska landsbygden 36 Figur 11. IB gruppens SWOT över bredbandsutbyggnaden på Gotland 42 5

6 1. Varför en omvärldsanalys? Leader Gotlands styrelse, LAG, som betyder Local action group, driver leaderverksamhet inom Landsbygdsprogrammet genom att i första hand besluta om projektansökningar. Som arbetsunderlag finns Leader Gotlands strategi där visionen under programperioden varit: Gotlands landsbygd är 2013 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang Ett stort antal mål är kopplade till strategin och samtliga har inriktningen av att vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Arbetet sker genom ett underifrånperspektiv i samverkan med offentliga aktörer. 1.1 Bakgrund och syfte till det tematiska LAG arbetet LAG består av ett trepartnerskap med lika delar ideella, privata och offentliga aktörer som tillsammans och oavsett uppdrag ska arbeta för den gotländska landsbygden. Det sker i första hand genom att möta olika projektidéer och välja vilka av dessa man tror bäst bidrar till att uppnå visionen beslutade styrelsen att arbeta mer aktivt med strategiska landsbygdsutvecklingsfrågor inom ordinarie verksamhet. Syftet var att genom gemensamma aktiviteter och genom att föra dialog med nyckelaktörer öka LAG:s kunskap och därmed synliggöra det som kan förbättra landsbygdens villkor. Arbetet delades upp i tre olika teman vilka valdes med utgångspunkt från strategins målområden som ansågs ha störst angelägenhetsgrad. Resultatet blev tre breda ämnesområden: Samhällsplanering Landsbygdens ekonomi Infrastruktur, boende, och kommersiell service 6

7 LAG delades sedan in i tre grupper där man efter intresse valde tema enligt ovan. Medlemmar i LAG byts ut efter hand och i bilaga AA finns en lista på samtliga inom LAG som under arbetat med analysen Mål och metod Under LAG:s första arbetsmöte inom projektet i januari 2012 fick varje grupp sätta upp sina egna mål med arbetet och på vilket sätt man ville uppnå dessa. Uppgiften att tillsammans komma med en tydlig plan inom ett brett ämnesområde var inte helt lätt. Tanken blev därför att man efterhand skulle fånga upp frågeställningar att arbeta med och nedan presenteras det som grupperna så småningom enades om. Samhällsplaneringsgruppens (SAM) mål blev att öka den egna kompetensen kring samhällsplaneringsfrågor och bidra med ökad kompetens i LAG. För att nå målet ville man lära om regionala och nationella handlingsplaner, anordna kreativa möten och även föra dialog med nyckelaktörer. Arbetsgruppen ville lyfta goda exempel och göra studiebesök. Resultatet går att läsa i kapitel 2. Landsbygdens ekonomi (LEK) gruppens mål har varit att inventera och presentera nya finansieringslösningar för landsbygdsföretag och också att inventera hinder och möjligheter för nyetablering och expansion av företag på landsbygden. För att nå dit har man valt att hålla interna möten, dialogmöten med andra aktörer samt delta i studieresor. Gruppen har även tittat på regionala och nationella näringslivsstrategier och andra styrdokument för att lyfta landsbygdsföretagens förutsättningar. I kapitel 3 finns resultatet. Infrastruktur, boende, service (IB); IB gruppen har haft som syfte att hitta modeller för dialog och ett ökat nätverk gällande landsbygdens infrastrukturfrågor och boende. Service ingick först i ämnesområdet men valdes bort, frågan tas redan upp av flera andra landsbygdsaktörer. Servicefrågan kommer dock in som del av det övriga arbetet till viss del. Inom infrastruktursområdet har man avgränsat arbetet till att handla om digital infrastruktur. Gruppen har även tittat på metoder för energisnålt boende som ett sätt att skapa attraktivitet för boende på landsbygden. Metoden har även här handlat om att inhämta kunskap från handlingsplaner, regionala och nationella mål, hålla både interna och externa möten, föra dialog med aktörer i både Sverige och andra länder för att hitta goda exempel. IB gruppens resultat finns i kapitel 4. Inriktningen för samtliga tre grupper har varit att inhämta kunskap från strategiska dokument, hemsidor, studier, rapporter med mera och länkar till dessa finns i vissa fall dels direkt i texten men även markerade med en asterisk (*) där de hittas i bilaga AB. I slutet av 2012 gjordes en delrapport och man beslutade sedan att fortsätta arbetet för att ytterligare fördjupa sig i sina teman. I slutet av 2013 hölls ett seminarium med temat Leader 7

8 gör skillnad där resultatet av omvärldsanalysen presenterades och även den utvärdering av sju Leaderområden som Leader Gotland varit del av. Till mötet kom förutom LAG även politiker och tjänstemän och representanter från ett antal organisationer och tog del av arbetet. Föredragshållare var inbjudna och resultatet finns som bilaga AC Rapportens upplägg Omvärldsanalysen är ett resultat av tre olika arbetsgrupper som arbetar med leadermetoden. Underifrånperspektivet är viktigt och i dialog med de offentliga aktörerna skapas en spännande dynamik. Gruppernas arbete är därmed som ett flöde av olika händelser, intryck från möten och resor, nya kontakter och nya insikter. I detta bakgrundsoch metodkapitel får läsaren insikt i hur arbetet uppkom och vad som är syftet med det hela. I följande kapitel presenteras varje grupps arbete i sin helhet och i sammanfattningen i rapportens början åskådliggörs de viktigaste slutsatserna från samtliga grupper. Det är viktigt att framhäva att synpunkterna kommer från Leader Gotlands styrelse LAG och är LAG:s bidrag till att lyfta landsbygdens frågor både lokalt, regionalt och nationellt. Allt innehåll går inte att statistiskt säkerställa utan de är kvalitativa värden som resultat av erfarenhet av olika projekt och olika aktörers inlägg under de många möten som genomförts. I arbetet med omvärldsanalysen har grupperna påvisat ett antal problemområden. Dessa åskådliggörs i ett antal SWOT analyser där man lyfter styrka, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet är något som kan arbetas vidare på inför kommande strategiarbeten. LAG har endast haft möjlighet att fördjupa sin analys inom några av punkterna. Avslutningsvis presenteras hur resultatet av omvärldsanalysen är tänkt att spridas. 8

9 LAG:s resultat, analys, slutsatser och rekommendationer 9

10 2. Inkluderande samhällsplanering och nyttan med bra dialogverktyg Att arbeta med samhällsplanering säger egentligen allt och inget. Det innefattar hela det livsrum vi befinner oss i och att med några enkla ord beskriva hur man bäst planerar är en omöjlighet. Förutsättningen är tillgång till bra dialogverktyg eftersom en demokratisk process innebär inkludering. På Gotlands landsbygd finns det många olika intressen att ta hänsyn till vad gäller markanvändning. Ibland blir detta en grogrund för meningsskiljaktigheter och konflikter. Gotland behöver samtidigt bli fler invånare. Det kräver ett ödmjukt helhetsperspektiv och samråd med alla parter. Landsbygdsprogrammet under har förordat ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet vilket genomsyrar Leader Gotlands utvecklingsstrategi för samma period. Leader ska arbeta för att ett ökat gemensamt ansvar tas för jordbrukslandskap, kulturmiljövärden och biologisk mångfald. Samhällsplaneringsgruppen (SAM) har arbetat för att stärka den egna kompetensen kring samhällsplanering dels på Gotland och dels letat efter goda exempel på andra platser. Samhällsplanering med landsbygden i fokus Goda exempel på planeringsverktyg Utgångspunkt har varit att lära om metoder för samhällsplanering så att det kan bli fler invånare på Gotland. Fokus ligger på landsbygden men gruppen är medveten om vikten av helhetssyn på Gotland som landskap och då behöver även stadens landskap involveras i planerandet. Kunskap har hämtats från Europeiska landskapskonventionen* som Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att implementera i den svenska samhällsapparaten, de olika fördjupade översiktsplanerna på Gotland* och Vision 2025* bland annat. Dessutom har gruppen fördjupat sin kunskap om biosfärsområden och fått erfarenheter från studieresor i Norge, i Småland och i Östergötland kring både bevarande och inkludering som utvecklingsmöjlighet. Inför det nya landsbygdsprogrammet kan resultat från gruppens arbete användas i Gotlands lokala strategi med kopplingen internationella mål ned till konkreta åtgärder. Europeiska landskapskonventionen är en överenskommelse för Europarådets medlemsländer. Ratificeringen i Sverige skedde den 1 maj Den vill få oss att aktivt arbeta för skydd, förvaltning och planering av landskapen och innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Konventionen talar om landskapets sociala betydelse och att det är viktigt att människor genom samarbete aktivt deltar i värdering av landskapet och 10

11 2.1 Visionen om fler människor på ön år 2025 Region Gotlands vision säger att vi ska bli invånare på Gotland till år Meningen är att det ska finnas arbeten och försörjningsmöjligheter samt ekonomisk tillväxt. Gotlands bruttoregionalprodukt, BRP, är summan av alla tjänster och varor som produceras på Gotland under ett år och den behöver öka. Samtidigt säger visionstexten att vi ska ha en hållbar miljö. Friskfaktorer för gotlänningen är att ha tillgång till rekreation, fysisk aktivitet samt natur och kultur. Med andra ord en god och hälsosam bebyggd miljö där det arbetas för en hållbar förvaltning av produktiv mark och förutsättningar för att bevara olika natur och kulturmiljöer. Det är också viktigt med en ökad mångfald bland befolkningen. I begreppet hållbar utveckling ingår tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga Inspiration från Bråbygden en bygd i tillväxt SAM gruppen har varit på besök i Småland och i Östergötland för att titta på utvecklingsområden som grundar arbetet på bevarandevärden och om inkludering. Bråbygden i Småland har skapat en inflyttningsökning genom att arbeta för ett attraktivt landskap. Samtidigt söker man unika lösningar kring service, tjänster och diversifierade företag för att utveckla bygden. De förutsättningar som gör detta möjligt är för det första verksamma bönder med betande djur påpekar Mårten Aronsson som under många år varit aktiv kring utvecklingsfrågor i Bråbygden. Det krävs även andra invånare i bygden som kan stå för service och tjänster men de flesta av invånarna har eller hittar arbete i närområdet. Attraktionskraften är därmed beroende av ett visst avstånd till större orter. För det tredje behöver det finnas en infrastruktur så att folk kan förflytta sig eller kommunicera. Infrastrukturen går inte att upprätthålla om endast några bönder bor i ett område. Med andra ord hänger allt samman, det är viktigt att se helheten avslutar Aronsson Grön integration i Valdemarsvik Bild 1. Jätteek i Bråbygden (foto C Hellström Engström) I Valdemarsvik gjorde kommunens flyktingsamordnare Djamal Hamaili klart för SAM gruppen att landsbygden i Sverige är den bästa platsen för integration. Vi kommer att behöva mycket arbetskraft i framtiden och om landsbygden satsar på inkludering kommer det att påverka möjligheterna till ett välfärdssamhälle även i framtiden. Djamal har redan i sina första projekt involverat lantbrukarna i trakten. Projektet Flykting söker bonde skapade många kontakter och har nu resulterat i ytterligare en satsning som tar det ett steg längre med lantbruksutbildning i vad som ska kallas ett basår. Praktik vill Djamal inte kalla det för, han menar att ordet har en dålig klang, känns mer som något tillfälligt. Utbildning är det rätta uttrycket fastslår han och har i projektet fått till ett samarbete mellan lantbrukare, 11

12 Arbetsförmedlingen och kommunen. Målet är kvalificerade lantarbetare som har insikt i svenskt skogsbruk samt djur och spannmålsproduktion eftersom det finns ett behov inom de gröna näringarna att anställa. Djamals arbete som flyktingsamordnare med inriktning mot de gröna näringarna har gett honom uppskattning av självaste kung Carl XVI Gustaf. Han sprider sina insikter och erfarenheter till andra kommuner. Bland annat har han varit i en norrländsk kommun och fått till en bra dialog mellan företag, organisationer och offentliga aktörer som ser en potential i ny arbetskraft genom nya svenskar. Som ett led i detta marknadsföringsarbete har Djamal gjort en film som riktar sig till landsbygdskommuner där nya svenskar berättar om värdet av att få leva och bo i en trygg miljö på landsbygden; Befolkningsstatistik visar att landsbygdskommuner som växer oftast är de som tar emot nya svenskar. Frågan är bara hur man lockar dessa människor och får dem att trivas. Fler människor på landsbygden kan även kopplas till ett hållbart samhälle vilket Thorsten Laxvik skriver om i SKL:s tidning Dagens samhälle : behoever ett nyttmiljonprogram Drömmarnas hus i Skåne arbetar med inkludering av främst nya svenskar på skolor med goda resultat. Titta på ett av deras nyhetsbrev och då särskilt på Må bra projektet och Drömmarnas trädgård; Alla goda exempel som finns att hitta är ett steg närmare ett inkluderande samhälle som är så viktigt att arbeta för. Goda möten och öppna sinnen är viktiga ingredienser i framtida projekt Vilka är förutsättningarna för fler boende på Gotland? SAM gruppen har sammanfattat sin omvärldsbevakning kring boende på ön med inkludering som möjlighet i en så kallad SWOT för att se vilka utmaningar som finns. Resultatet bidrog till en gemensam problembild och blev användbart när gruppen valde studiebesök för att inhämta mer kunskap. Det finns mycket att arbeta vidare med och gruppen föreslår några insatser i slutet av rapporten. Styrkor Ökad medvetenhet om lokalt värdskap; hur talar vi om vår bygd t.ex. Bra försök som exempelvis Leaderprojektet Provgute där mottot är inkludering Tillgång till byggbar mark i vissa lägen Det finns hus till salu Ön har ett starkt föreningsliv Det finns relativ mångfald av yrken Svagheter Språkkunskaper Liten erfarenhet av att arbeta med integration Bostadsbrist vad gäller hyreslägenheter Svårigheter kring utvecklandet av liten arbetsmarknad Pendlare som inte är mantalsskrivna på ön 12

13 Möjligheter Integrering ger mångfald Gott om plats för fler boende Inflyttade skapar fler arbetsmöjligheter Nya människor medför ökad kompetens Fler småföretag Utnyttja kompetenshöjandet som nyinflyttade kommer med inom idrott, näringsliv, kultur Hot Satsningar på att ta emot nya gotlänningar görs halvhjärtat Osäkerhet om hur man bäst tar tillvara möjligheterna och istället ser ökad befolkning genom bland annat nya svenskar som ett hot Bristande marknadsföring/konkurrenskraft gällande attraktivt boende och sysselsättningsmöjligheter Ökad internationalisering inom näringslivet produktion/export Utbyten/samverkan med andra regioner, kommuner med många invandrare Ökat samarbete med Campus Gotland Internationalisering Figur 1. SAM gruppens SWOT över förutsättningar för fler boende på Gotland 2.2 Metoder för dialog mellan produktions och bevarandeintressen SAM gruppen har funderat på hur en befolkningsökning kan matcha utmaningarna med öns känsliga miljö. För att få inspel från andra områden med liknande förhållanden valde man biosfärsområden. Biosfärsområden är ett nytt verktyg i det svenska naturvårdsarbetet och omfattar större landskapsavsnitt med höga naturvärden. Man arbetar enligt metoder som tar tillvara bevarandeintressen men även utvecklandet av miljön, området och marken bland annat. Kortfattat handlar det om att ett biosfärsområde ska: Gynna de boende i området genom social och ekonomisk utveckling Värna den biologiska mångfalden Vara arena för forskning och bildning Som en del av UNESCOs verksamhet bildades 1973 MAB programmet (Man and the Biosphereprogramme). Svenska biosfärsområden utses av FN organet UNESCO efter godkännande av den svenska regeringen. Programmet arbetar utifrån en ekosystemansats och vill uppmuntra 13

14 tvärvetenskaplig forskning. Att bilda ett biosfärsområde för inte med sig nya restriktioner utan bygger på befintlig lagstiftning. Biosfärsområden innebär en zonering i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. Ett biosfärsområde har i regel fler kärnområden och buffertzoner. Kärnområdena består av redan befintliga områden som är skyddade enligt lag och syftar till att bevara befintliga natur och friluftsvärden; kultur och naturreservat till exempel. Buffertzoner omgärdar eller förbinder kärnområden och aktiviteter och resursutnyttjande ska vara förenligt med skydd av kärnområdet. Detta bygger på frivilliga överenskommelser på lokal nivå och kan omfatta ekonomiska styrmedel. I utvecklingszonen prioriteras lokalt förankrat långsiktigt uthålligt utvecklingsarbete. Till biosfärsområdet kopplas minst en koordinator som har ett gränsöverskridande uppdrag från biosfärsområdets intressenter, t.ex. kommun, länsstyrelse, markägare, näringsidkare, intresseföreningar m.fl Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Johanna MacTaggart är koordinator i biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle som SAMgruppen bjöd in till ett öppet möte för att diskutera ämnet bevarande och utveckling hand i hand*. Efter genomgång av biosfärsområdesmetoden påpekade representanter från utvecklingsbolagen att de redan arbetar på liknande sätt; tittar på helhetslösningar med ekologisk, ekonomisk och social balans. Johanna menade att det går att finnas med i nätverken som certifieringen ger tillträde till även utan certifiering. Huvudsaken är att man har tänket och konstruktivt arbetar med frågorna i sin bygd. Det är inget självändamål att skapa biosfärsområden. Arbetssätten skiljer sig något i de olika biosfärsområdena och i Johannas område är den väldigt lik leader med en styrgrupp med lika delar privat, ideell och offentlig representation samt ett kontor. Skillnaden är att kontoret inte har några resurser annat än till personal (hälften kommunerna, hälften Naturvårdsverket) och uppgiften är att fiska in pengar till olika projekt och föra dialog med bygden, regionen, kommunen och andra myndigheter och aktörer. Restriktioner kan uppfattas som något negativt i biosfärsområdeskonceptet. Johanna MacTaggart menar att det inte finns något som tvingar markägare i ett biosfärsområde att göra på ett visst sätt. Konceptet vill föra dialog och visa på goda exempel och hoppas på att jordbrukare ser det som en fördel att arbeta på det vis man förespråkar. Frivillighet och dialog är byggstenarna för ett biosfärsområde. Sammanfattningsvis konstaterade deltagarna att eftersom man redan arbetar på detta sätt ganska enkelt skulle kunna få till en certifiering som gör arbetet mer legitimt, ger en status och blir en snabbare väg in i större sammanhang. SAM gruppen vill påpeka vikten av initiativ underifrån och tror att Region Gotland skulle kunna ställa sig positiv till ett sådant initiativ. Bild 2. Vänerskärgården (foto från hemsidan vanerkulle.org) 14

15 2.2.2 Markägarperspektiv i Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna Anders Råsberg från LRF Jönköping bjöds in för att prata om markägarperspektivet i biosfärsområdet Östra Vätterbranterna*. Anders arbetar som verksamhetsutvecklare för LRF i Jönköping och bor själv på en fårgård mitt i det nya biosfärsområdet Östra Vätterbranterna i landskapet kring Gränna och Huskvarna, öster om Vätterstrandens urbergsvägg. Det småbrutna landskapet där brukningsenheterna är små och innefattar både betesmark, skog och åkermark. Närheten till utkomst i närbelägna orter och städer har lagt grunden till att småbrukandet har fortsatt. Misstro och konflikter hade pyrt i området under många år där Gränna Skogsgrupp stod på den ena sidan och Södra skogsägarna på den andra. I mitten fanns markägarna, LRF, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen och konflikten handlade om att stora naturvärden ansågs falla för motorsågen. Efter år av pajkastning kom man till slut fram till att detta inte gagnade någon och man beslöt att lägga ned stridsyxan då LRF öppnade upp för dialog. Biologerna byggde upp en förståelse för markägarnas situation. Markägarna byggde på sin förståelse om växter och insekter som fallit bort under år i traktorn och med rationellt jordbruk i åtanke. Arbetet i biosfärsområdet är uppdelat i teman kring: Varumärke Lövskogsproduktion Turism Lokalproducerade varor Förnyelsebar energi Landskapshistoria och ekologi Vad man hittills i projektform gjort i biosfärsområdet är bland annat olika paketlösningar för markägare gällande hållbar ekonomi och naturvård där WWF bidragit med medel. Det har även gjorts hamlingsprojekt, salamanderdammar där teknikutveckling och kunskapsöverföring varit stor del. Ett Leaderprojekt i området tar upp återfotografering. I ett arkiv har man hittat landskapsbilder från 1930 och 1940 talen och sedan ber man allmänheten fotografera samma område igen. På så vis får man en kunskap om förändringar i landskapet och kan diskutera varför detta skett och hur man ställer sig till detta. Biosfärsområdet innebär inga nya restriktioner för markägarna utan ska istället ses som ett utvecklingsområde som för med sig forskning och kompetens men framförallt samverkan där alla inte behöver tycka likadant. Det är ett långsiktigt arbete, en fortlöpande process där man samarbetar med både näringsliv, kommun och myndigheter. De markägare som i början av processen var negativa kan nu istället åberopa biosfärsområdet som en viktig utvecklingsfaktor för bygden. 15

16 Sammanfattningsvis menar Anders Råsberg att det utifrån hans synvinkel blir intressant att i biosfärsområdet titta mer på utveckling och förnyelsebar energi. Ibland är det lite mycket naturvårdsfokus menar han och arbetet med samarbetsmodellen som hyllats så mycket är inte friktionsfri. Där finns ännu mycket att göra. Biosfärsområdet ger större möjligheter till projektverksamhet av olika slag Balansen materiellt, socialt och estetiskt för attraktivitet SAM gruppen har lärt sig mycket av erfarenheterna från de båda biosfärsområdena. I ett pilotprojekt arbetar Vänerskärgården med Kinnekulles biosfärsområde med att ta fram konkreta handlingsplaner kopplat till den Europeiska landskapskonventionen. På så vis kan arbetet i SAM gruppen kopplas ihop och påvisa konkreta handlingsplaner för Gotland även utan certifierade biosfärsområden. På studiebesök i Norge* fick SAM gruppen ta del av mycket intressanta lösningar som även de övriga grupperna visar exempel på i denna rapport. Till exempel Roald Lysø ifrån Trøndelags Forskning och utveckling som presenterade resultat av studier kring upplevelsers betydelse för attraktionen i en kommun. Essensen är att näringslivet (det materiella), samhällsutvecklingen (det sociala) och infrastruktur och översiktsplaneringen (det estetiska) ska vara i balans genom samverkan för att skapa attraktivitet. Under SAM gruppens besök i Ombergs Ekopark* fick gruppen kunskap kring hur dialog kan föras med en stor markägare. Markägaren Sveaskog arbetar för att till stor del återskapa naturbetesmarker och måna om ett eklandskap. Samtidigt vill man kunna möta alla besökare som kommer till området och ge förutsättningar för entreprenörer i området att använda sig av varumärket. Till stor del styrs arbetet genom den anställde ekologen vilket gör att just hans/hennes synsätt och vilja till kommunikation har stor betydelse för utvecklingen i området. På Gotland finns det mycket skogsmark även om våra turistiska landskapsbilder visar upp en annan bild. Företaget Urnatur i Östergötland visade SAM gruppen att skogen skulle kunna ge så mycket mer i inkomst om man använde den mer för upplevelseturismen. Urnatur bygger exklusiva trädkojor och kan erbjuda konferensanläggning i vad de kallar skogseremitaget. Smakfulla kojor med virke från egen skog och byggda enligt gamla traditioner från olika länder lockar en internationell publik och ger Ekoturismpriser. Skogen på Gotland är en outnyttjad resurs för upplevelseturism vilket skulle kunna lyftas mer genom enskilda entreprenörers initiativ eller genom gemensamma projekt för vandringsleder till exempel Strandskydd och landsbygdsutveckling Gotlands mark ha Produktiv skogsmark ha Åkermark ha Berg ha Bebyggd mark ha Naturbete ha Myr ha Övrig mark ha Figur 2. Markanvänding på Gotland 2013 enligt Skogsstatistisk årsbok Kommunerna fick år 2010 möjlighet att utse områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Kritik har framförts från både länsstyrelser och kommuner att LIS inte är flexibelt. Det är svårt att definiera begreppen landsbygd och landsbygdsutveckling och hur LIS kan bidra till utveckling av landsbygden. På Gotland pågår dubbelt arbete kring detta, dels arbetar Länsstyrelserna på att se 16

17 över utökade strandskyddsområden för att bevisa att dessa ska befästas annars blir det 100 m gräns som innan 300 m gränsen infördes på 90 talet. Dels arbetar regeringen och Boverket på att se över reglerna, bland annat att småvatten och vattendrag mindre än två meter breda ska kunna undantas i områden där det finns mycket kust och vatten. Detta på grund av att landsbygdsutveckling inte gynnats av de nya reglerna. På Gotland har dialogmöten erbjudits i områden som Storsudret, Fårö och Östergarnslandet och när rapporten skrivs även i Lau och i Grötlingbo. Dialogverktygen kan utvecklas mycket mer, till exempel behöver både Länsstyrelsen och Region Gotland ha en större närvaro i samtliga områden under en längre tid för att känna av vad befolkningen tycker. Det viktiga är att det i likhet med andra strategier för utveckling ska finnas möjlighet till revidering av beslut allteftersom tiden och förhållanden förändras. För tillfället arbetar flera myndigheter med olika uppdrag och underifrånperspektivet har svårt att göra sin stämma hörd. Europeiska landskapskonventionen med hänsyn även till områdets sociala och ekonomiska betydelse tillämpas inte fullt ut. Om lokalbefolkningen fått möjlighet att påverka den nya hårdare strandskyddsgränsen på minst 100 meter för nyanlagda bevattningsdammar och viltvatten hade förmodligen en annan lösning kommit fram som gynnat både lokala befolkning, näringslivet, myndighet och det rörliga friluftslivet Förutsättningar för Gotlands markanvändande SAM gruppen har gjort ytterligare en SWOT med markanvändandet som grund vars resultat även bidragit till de möten som gruppen valt. Här finns en hel del utmaningar att ta tag i inför vidare arbete med gotländsk landsbygdsutveckling. Styrkor Fördjupad översiktsplan Bygg Gotland är väl förankrad Gynnsamt odlingsläge Kulturlandskapet Naturen Attraktivt landskap Många mindre markägare skapar engagemang i markanvändningsfrågor Unga och aktiva lantbrukare Stor andel hävdad mark Närheten till naturen Möjligheter Ny teknikanvändning kan skapa detaljplaner med nya vatten och Svagheter Bristande samsyn mellan myndigheter gällande översiktplanering Bristande delaktighet bland lokalbefolkningen Svårigheter att hantera motstridiga intressen Vattenbrist Färre barn/unga/nya svenskar som kan identifiera sig med skog o natur Långsam tillstånds och ärendehantering när det gäller markfrågor Liten kunskap kring ny kunskap inom markanvändning Hot Vattenfrågan För attraktivt många vill åt vissa områden 17

18 avloppslösningar Närhet till naturen skolskogar Ökad delaktighet i planeringsprocesser Närproduktion Skogen är en av få platser där barn leker jämställt enligt studier Nya produkter för naturturism på ön Höga fastighetspriser Svårt med förståelse för värden och dess betydelse för både utveckling och bevarande Klimatförändringar kan ge oönskade effekter Starka konflikter kring markanvändning Att inte kunna skapa delaktighet/förståelse Figur 3. SAM gruppens SWOT över förutsättningar gällande markanvändning på gotländsk landsbygd 2.3 Regionala mål kopplat EU 2020 och ELC Region Gotlands Vision 2025* har SAM gruppens arbete en klar och konkret koppling till. Miljömålen är något som genomsyrar hållbarhetstanken i arbetet med programmet hittills och som kommer att vara ännu tydligare i nästa programperiod inom EU. Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden kommer att arbeta fondövergripande i nästa programperiod Det övergripande målet för EU 2020 är Smart hållbar tillväxt för alla och för Landsbygdsprogrammet kan SAM gruppens arbete även kopplas till åtgärden Främja social inkludering genom fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Arbetet passar även bra kopplat till övriga fonder inom EU. Dialogverktyg genom Europeiska landskapskonventionen har Länsstyrelserna nu fått i uppdrag att hjälpa Riksantikvarieämbetet att implementera då uppdraget förs in i regleringsbreven. På Länsstyrelsen i Gotlands län är Beatrice Rydén ansvarig för detta och på ett möte visar Beatrice att man redan arbetar i denna form och tar rapporten Landskapsstrategi för Östergarnslandet där man tillsammans med Region Gotland och bygden tagit fram riktlinjer för bevarande och utveckling av just detta område. Riksantikvarieämbetet har också påtalat vikten av Europeiska landskapskonventionen vid planering av vindkraftsutbyggnaden på ön. I Ar projektet har man också arbetat tvärsektoriellt och i samråd med bygden; ochmiljo/ar_projektet_2012_04_05.pdf Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen ansöker om stöd hos Riksantikvarieämbetet för att arbeta fram metoder och för att skapa interna diskussionsgrupper kring Europeiska landskapskonventionen. Sociotopkartering finns som intressant verktyg och har använts i arbete med fördjupad översiktsplan över Burgsvik och i Slite. Metoden handlar om intervjuer med människor i det utvalda området där man berättar om hur man använder sig av sitt område över tid. Det blir kvalitativa resultat som verkligen ger ett brukarperspektiv. Metoden är resurskrävande men kanske kan studenter kopplas till specifika arbeten som detta. Helhetsbilden är svår att få till om man inte beaktar landskapsperspektivet. 18

19 Biosfärsområden har varit uppe till diskussion på Gotland men Länsstyrelsen menar att lokalbefolkningen tror sig fastna i ännu fler restriktioner även om det är fel uppfattning. Det är viktigt menar man att kunna visa upp möjligheterna med eller utan certifiering och inte fastna i det som inte går Samverkan kring regionalt Landsbygdsprogram Regionalt utvecklingsprogram har tillsammans med det nationella Landsbygdsprogrammet varit grunden till den regionala strategin. Inför skrivandet av det förra Landsbygdsprogrammet kopplades en referensgrupp för att bemöta de olika ämnesområdena inom myndigheten och man hade och har även ett litet partnerskap (LRF, Region Gotland, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Tillväxt Gotland och Leader) som ser till att strategin blir så förankrad som möjligt med landsbygdsutveckling i fokus. Det finns även ett stort partnerskap där den ideella sektorn haft chans att påverka programmet. Det regionala landsbygdsprogrammet har reviderats under resans gång mycket p.g.a. att resurser omfördelats. Till exempel har bredbandssatsningen fått mer resurser på bekostnad av utvald miljö där söktrycket varit lågt. Inför det nya Landsbygdsprogrammet har arbetet fungerat på liknande sätt men den regionala handlingsfriheten har minskat. Urvalsprocessen är väldigt uppstyrd vilket man hoppas ska visa insatsernas måluppfyllelse på ett tydligare sätt än hittills. Programmet blir mindre flexibelt regionalt sett. Även inom Landsbygdsprogrammet som helhet ska man arbeta fondövergripande och det är viktigt att ha ett brett partnerskap. 2.4 Slutsatser och rekommendationer För att öka tillväxten och samtidigt vara rädd om miljön behöver man balansera mellan olika intressen. Samverkan, dialog och inkludering i arbete med olika intressen är del i en demokratisk process. Det som gruppen erfarit är att om delaktigheten brister blir resultatet därefter. Under arbetets gång har gruppen sett exempel på lyckade och mindre lyckade processer bland annat i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Beroende på hur förarbetet och förankringen hos lokalbefolkningen har sett ut så har det gett olika förutsättningar för resultatet. Det är därför viktigt att offentligheten känner till Europeiska Landskapskonventionen som syftar till att stärka samverkan kring landskapet och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Se exemplet där biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle arbetar fram det första handlingsprogrammet kopplat till konventionen här. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Sammanhängande landskapsområden har tagit fram material till både lokala och offentliga aktörer för att visa hur man använder sig av landskapskonventionen Figur 4. Material från Landsbygdsnätverkets landskapsområdesgrupp till olika målgrupper 19

20 som ett sätt att hitta vägar till samverkan och utveckling av en bygd där det finns stora värden. Vill vi bli fler på Gotland är frågor om inkludering och attityder av stor vikt att arbeta vidare med. Leader Gotland har under programperioden sett att underifrånperspektiv och stor delaktighet skapar goda förutsättningar för hållbara lösningar på landsbygdsutveckling. SAM gruppen ser det som viktigt att arbeta med följande åtgärder och insatser: Befolkningsutveckling, till exempel med invandring som möjlighet föra dialog med andra områden i landet, väcka idéer om årsuthyrning av hus på landet, till exempel se Leaderprojektet Provgutes metod sprida sig på ön, arbeta med attityder kring inflyttning, fungerande infrastruktur, kompetensutveckling/lärande inom alla sektorer Markanvändning dialog kring översiktsplanerna, näringslivsutbildning (ta hand om inflyttare), arbeta med attityder kring markanvändning, mer riktig dialog kring skyddad natur, långsiktigt arbete i trepartnerskap, skogen som resurs på nya sätt, kompetensutveckling/lärande i alla sektorer Den inre resan Deltagarna i SAM gruppen har växlat med tiden eftersom LAG medlemmar kommer och går. Gruppen talar om "den inre resan" med en alltmer ökad insikt och kunskap om att entusiasm, engagemang, samverkan och kompetenser oftast ligger till grund för en bygds utveckling. Den inre resan hos själva gruppen har varit lite likadan. Först förvirring kring att greppa ett så stort ämnesområde som man inte haft så stor kunskap om. Samtidigt har gruppen genom entusiasm och ett ökande intresse trattat ned det icke övergripbara till insikt om lyckade samhällsprocesser i möten och dialog. SAM gruppen har helt enkelt lärt av andra och kan på så sätt bjuda på de erfarenheterna som ett tips till alla som vill något i en bygd; försöka greppa ett stort sammanhang genom att se delarna och lära både genom att läsa, resa och utbyta erfarenheter. SWOTerna resulterade i stora steg på den inre resan och klargjorde det ogreppbara. Nu är uppdraget att sprida kunskapen vidare och föregå med gott exempel. 20

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND Den Självförsörjande Regionen VAD ÄR LEADER? En del i det svenska landsbygdsprogrammet En metod för att utveckla landsbygden 48 leaderområden i Sverige 7 leaderområden

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Projekt Lokal samverkan Trepartnerskap Underifrånperspektiv Innovativitet Nätverkande Överförbarhet Långsiktighet Ideell Offentlig Privat näringsliv Tips Identifiera

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Na sum den 14 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Na sum den 14 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Na sum den 14 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs en

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva

Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva STRATEGI 2014-2020 1 Vi är ett ledande hållbart leaderområde där kreativitet, samverkan och öppenhet ger en hög tillväxt. Man vill, kan och vågar starta och driva företag. Här finns ett gott entreprenörsklimat.

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström Vad säger utvärderingen av Leader 2007-2013? Preliminära resultat Cecilia Waldenström 2015-10-07 Utvärderingen av Leader 2007-2013 1. Frågorna och hur vi jobbat 2. Leadermetoden - tillämpas den? 3. Projektens

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Guide för att bilda Leaderområden Version 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Lokalt ledd utveckling gör skillnad

Lokalt ledd utveckling gör skillnad Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden

Läs mer

Upplandsbygd. Lokalt Ledd Utveckling

Upplandsbygd. Lokalt Ledd Utveckling Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling 2015-2021 Lokalt Ledd Utveckling genom Leader Leader står för samverkande åtgärder för att stärka utvecklingen på landsbygden. Underifrånperspektiv där den lokala förankringen

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom

Läs mer

Vad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland

Vad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland Vad är Leader? Liane Persson Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland EU:s Landsbygdsprogram 2007-2013 Tre insatsområden Förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket

Läs mer

Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp

Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp Övergripande mål Övergripande mål Landsbygdsnätverket ska förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet och förstärka programmets insatser

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi framtidens Söderslätt!

Tillsammans utvecklar vi framtidens Söderslätt! Leader Söderslätt Tillsammans utvecklar vi framtidens Söderslätt! www.soderslatt.com Vad är LEADER? Leader* är ett EU initiativ och en del av Sveriges Landsbygdsprogram. Målet är att stödja en hållbar

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer