Ett LAG:arbete inom Leader Gotland. Leader Gotlands omvärldsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett LAG:arbete inom Leader Gotland. Leader Gotlands omvärldsanalys 2012 2014"

Transkript

1 Ett LAG:arbete inom Leader Gotland Leader Gotlands omvärldsanalys

2 Förord LAG ordförande Ola Lindvall reflekterar För att stärka LAG:s, styrelsen i Leader Gotlands styrelse, kunskap och förutsättningar att aktivt medverka till en positiv landsbygdsutveckling har LAG under en tvåårsperiod i tre temagrupper fördjupat sig i viktiga utvecklingsområden. Valet av teman har skett utifrån områden som bedömts ha stor betydelse för den gotländska landsbygdens utveckling. Det handlar om näringslivets utvecklingsmöjligheter, samhällsutvecklingens betydelse och infrastruktur och boende på landsbygden. Analysen beskriver ganska detaljerat vilka studier och samråd som grupperna arbetat med. Vissa förslag till åtgärder presenteras men i huvudsak skall rapporten ses som ett försök att lyfta fram framgångsfaktorer och hinder för landsbygdsutvecklingen. Leader Gotlands uppgift har i första hand varit att se till att de tillgängliga pengarna, c:a 100 miljoner kronor, under programperioden i projekt med starkt underifrånperspektiv skall ge bästa möjliga utvecklingskraft för Gotlands landsbygd. Det vi kallar omvärldsanalysen är ett arbete som förhoppningsvis skall kunna utnyttjas i samband med framtagandet av andra planeringsunderlag och åtgärder som skall stärka landsbygdens utveckling. Bland annat kan det gälla framtagandet av nya strategier som för närvarande är under utarbetande av en interimsgrupp som under hösten 2014 skall slutföra ansökan om att bli Leaderområde för Gotland fram till Det råder full politisk enighet om att Gotland skall ha en bestående inomregional balans, d v s landsbygden och Visby skall utvecklas i samma takt då det gäller boende och sysselsättning. Sedan många år tillbaka håller inte den målsättningen. Landsbygden tappar innevånare. Lantbrukets rationalisering med färre sysselsatta som följd ersätts inte med sysselsättning inom övriga näringar. Krafttag krävs om landsbygden fortsatt skall kunna erbjuda boende, sysselsättning och attraktiv miljö. LAG vill genom presentationen av denna skrift påminna om landsbygdens betydelse och nödvändigheten av insatser för att stärka förutsättningarna för utveckling. En viktig del i detta är att fördjupa samarbete och samråd samt tillvaratagande av eldsjälar som finns runt om på Gotland. Ola Lindvall Ordförande Leader Gotland 2

3 Sammanfattning Följande omvärldsanalys som Leader Gotlands styrelse LAG har genomfört är del i leadermetoden att tillsammans med privata, ideella och offentliga aktörer arbeta för landsbygdsutveckling. Initiativet till att göra ett mer strategiskt arbete togs i slutet av 2011 och från och med 2012 har LAG haft ett extra åtagande förutom det ordinarie arbetet med att besluta projektärenden. Arbetet har skett i tre olika grupper och inom tre olika teman valda med hänsyn till de målområden som vid beslutet om analysen ansågs ha störst angelägenhetsgrad i Leader Gotlands strategi: Samhällsplanering (SAM gruppen har lärt mer om samhällsplanering, inkludering och dialogverktyg och arbetat med förslag på åtgärder) Landsbygdens ekonomi (LEK gruppen har studerat hinder och möjligheter kopplat till finansieringsmöjligheter för små företag på landsbygden) Infrastruktur och energisnålt boende (IB gruppen har tittat på digital infrastruktur och på vilket sätt kunskap om energisnålt boende kan spridas) Syftet har varit att genom aktiviteter och dialog med nyckelaktörer öka LAG:s kunskap och därmed synliggöra det som kan förbättra landsbygdens villkor. Grupper har format egna upplägg och arbetsmetoden har varit möten och ett antal studiebesök runt om i Sverige och inom Norden. Genom diskussioner och möten med projekt, allmänhet, tjänstemän och politiker har en tydligare men inte mindre komplex bild trätt fram vad gäller hinder och möjligheter för landsbygden. Slutsatserna vad gäller SAM gruppen är att tillgång på dialogverktyg och kunskap om dessa är av stor vikt för att hitta vägar till samverkan och utveckling av en bygd. Landsbygden har fått möjlighet att via Europeiska Landskapskonventionen påvisa att hållbar utveckling sker i samklang med de som nyttjar det landskap man fastställer planer kring. Att öppna upp för nya gotlänningar skulle kunna medverka till att Gotland når fram till Vision 2025; fler invånare och därmed ett gott välstånd. LEK gruppen har presenterat möjligheter till finansiering för mindre företag på landsbygden. Problemet är att den målgruppen har svårighet att få krediter på grund av problem med säkerheter och bankernas bedömning vilket gör kreditgivningen på landsbygden mer osäker. Särskilda insatser i form av stöd och rådgivning riktade mot generationsskiften bedöms angelägna. Ett särskilt projekt inom Leader Gotland angående generationsskiften kommer med en rapport som kan underlätta generationsväxlingar. De små företagen är de som bidrar med 2/3 av sysselsättningen i Sverige och på Gotland har vi flest antal företag per invånare. Kombinationen av myndigheternas resurser och lokala utvecklingsgrupper kan stimulera utvecklingen av företagandet på landsbygden. Det är även viktigt att synliggöra landsbygdsföretagens behov av kompetens och marknadsföra detta både till unga, studievägledare, Arbetsförmedlingen och till utbildningsväsen. IB gruppen lyfter behovet av samordning och större krav på energieffektivisering. De särskilda behov som hus på den gotländska landsbygden har för att få en minskning av energikostnader behöver lyftas och kvaliteten och kompetensen behöver säkerställas inom hela kedjan vid renovering eller nybygge. Det är viktigt med tillgänglig energirådgivning. Bredbandsutbyggnaden på Gotland sker i snabb takt och frågan om driftsäkerhet och redundans måste det arbetas vidare på i samråd mellan fiberföreningar och offentliga myndigheter. Det finns både möjligheter och hot med ett framtida e samhälle och IB gruppen vill att särskild hänsyn tas till landsbygden i Gotlands Digitala agenda. 3

4 Innehållsförteckning Sida Förord 2 Sammanfattning 3 1. Varför en omvärldsanalys? Bakgrund till det tematiska LAG arbetet Mål och metod Rapportens upplägg 8 2. Inkluderande samhällsplanering och nyttan med bra dialogverktyg Visionen om fler människor på ön år Inspiration från Bråbygden en bygd i tillväxt Grön integration i Valdemarsvik Vilka är förutsättningarna för fler boende på Gotland? Dialogverktyg för produktions och bevarandeintressen Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Markägarperspektiv i Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna Balansen materiellt, socialt och estetiskt för attraktivitet Strandskydd och landsbygdsutveckling Förutsättningar för Gotlands markanvändande Regionala mål kopplat EU 2020 och ELC Samverkan kring regionalt Landsbygdsprogram Slutsatser och förslag på åtgärder Den inre resan Lokal ekonomi och dess påverkan på gotländskt landsbygdsföretagande Gotlands företagsstruktur Samverkan i ny tappning Finansieringsformer Landsbygdens lokala ekonomi i Sverige Norges arbete med att lyfta landsbygden Tema näringslivet, ideellt arbete och ungdomar SWOT analys av landsbygdsföretagens förutsättningar Diskussion kring resultatet kopplat handlingsplaner och studier Ideella krafter som utvecklingsmotor Lokalkapitalbolag 31 4

5 3.7 LEK gruppens slutsatser Digital utveckling och energisnålt boende ger landsbygden fördelar Attraktionskraften i gotländskt boende Vad är ett energisnålt boende? Kunskapskällor Bilden av ett grönt boende på gotländsk landsbygd Fiberutbyggnad som folkrörelse på Gotlands landsbygd Utmaningar med det utbyggda nätet Digital agenda med mål att bli bäst IT kompetens och ansvar Arbete med digital infrastruktur i Norrbotten och i Norge Fibermingel med åländsk närvaro Modern platsobundenhet kan bli Gotlands fördel Styrkor och svagheter kring gotländskt fiberbredband Arbetet kopplat regionala, nationella och internationella mål Slutsatser och åtgärder Spridning av resultat och fler frågor 44 Bild 1. Jätteek i Bråbygden 11 Bild 2. Vänerskärgården 14 Bild 3. Genom en förstudie med delfinansiering från Leader kunde Brogas AB tillsammans med bland andra Arla hitta en samarbetslösning och även kapital till genomförandet av biogasprojektet. Företaget levererar biogas direkt till Arla via en gasledning. 25 Bild 4. Region Gotlands hemsida för att locka företag till ön 30 Bild 5. Det första skoptaget för lokal fiberutbyggnad på Gotlands landsbygd Bild 6. Ulrika Neumanns presentation på Distriktscentret direkt från Dyrøy kommun 40 Figur 1. SAM gruppens SWOT över förutsättningar för fler boende på Gotland 13 Figur 2. Markanvändning på Gotland 2013 enligt Skogsstatstisk årsbok 16 Figur 3. SAM gruppens SWOT över förutsättningar gällande markanvändning på gotländsk landsbygd 18 Figur 4. Material från Landsbygdsnätverkets landskapsområdesgrupp till olika målgrupper 19 Figur 5. Arbetsställen efter storleksklass samt nedan befolkningspyramiden 21 Figur 6. Arbetsfördelning efter bransch 23 Figur 7. Antal företag kopplat till antal sysselsatta 23 Figur 8. LEK gruppens tankebubbla 26 Figur 9. LEK gruppens SWOT gällande hinder och möjligheter för småföretagande på landsbygden_30 Figur 10. IB gruppens SWOT över energisnålt boende på den gotländska landsbygden 36 Figur 11. IB gruppens SWOT över bredbandsutbyggnaden på Gotland 42 5

6 1. Varför en omvärldsanalys? Leader Gotlands styrelse, LAG, som betyder Local action group, driver leaderverksamhet inom Landsbygdsprogrammet genom att i första hand besluta om projektansökningar. Som arbetsunderlag finns Leader Gotlands strategi där visionen under programperioden varit: Gotlands landsbygd är 2013 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang Ett stort antal mål är kopplade till strategin och samtliga har inriktningen av att vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Arbetet sker genom ett underifrånperspektiv i samverkan med offentliga aktörer. 1.1 Bakgrund och syfte till det tematiska LAG arbetet LAG består av ett trepartnerskap med lika delar ideella, privata och offentliga aktörer som tillsammans och oavsett uppdrag ska arbeta för den gotländska landsbygden. Det sker i första hand genom att möta olika projektidéer och välja vilka av dessa man tror bäst bidrar till att uppnå visionen beslutade styrelsen att arbeta mer aktivt med strategiska landsbygdsutvecklingsfrågor inom ordinarie verksamhet. Syftet var att genom gemensamma aktiviteter och genom att föra dialog med nyckelaktörer öka LAG:s kunskap och därmed synliggöra det som kan förbättra landsbygdens villkor. Arbetet delades upp i tre olika teman vilka valdes med utgångspunkt från strategins målområden som ansågs ha störst angelägenhetsgrad. Resultatet blev tre breda ämnesområden: Samhällsplanering Landsbygdens ekonomi Infrastruktur, boende, och kommersiell service 6

7 LAG delades sedan in i tre grupper där man efter intresse valde tema enligt ovan. Medlemmar i LAG byts ut efter hand och i bilaga AA finns en lista på samtliga inom LAG som under arbetat med analysen Mål och metod Under LAG:s första arbetsmöte inom projektet i januari 2012 fick varje grupp sätta upp sina egna mål med arbetet och på vilket sätt man ville uppnå dessa. Uppgiften att tillsammans komma med en tydlig plan inom ett brett ämnesområde var inte helt lätt. Tanken blev därför att man efterhand skulle fånga upp frågeställningar att arbeta med och nedan presenteras det som grupperna så småningom enades om. Samhällsplaneringsgruppens (SAM) mål blev att öka den egna kompetensen kring samhällsplaneringsfrågor och bidra med ökad kompetens i LAG. För att nå målet ville man lära om regionala och nationella handlingsplaner, anordna kreativa möten och även föra dialog med nyckelaktörer. Arbetsgruppen ville lyfta goda exempel och göra studiebesök. Resultatet går att läsa i kapitel 2. Landsbygdens ekonomi (LEK) gruppens mål har varit att inventera och presentera nya finansieringslösningar för landsbygdsföretag och också att inventera hinder och möjligheter för nyetablering och expansion av företag på landsbygden. För att nå dit har man valt att hålla interna möten, dialogmöten med andra aktörer samt delta i studieresor. Gruppen har även tittat på regionala och nationella näringslivsstrategier och andra styrdokument för att lyfta landsbygdsföretagens förutsättningar. I kapitel 3 finns resultatet. Infrastruktur, boende, service (IB); IB gruppen har haft som syfte att hitta modeller för dialog och ett ökat nätverk gällande landsbygdens infrastrukturfrågor och boende. Service ingick först i ämnesområdet men valdes bort, frågan tas redan upp av flera andra landsbygdsaktörer. Servicefrågan kommer dock in som del av det övriga arbetet till viss del. Inom infrastruktursområdet har man avgränsat arbetet till att handla om digital infrastruktur. Gruppen har även tittat på metoder för energisnålt boende som ett sätt att skapa attraktivitet för boende på landsbygden. Metoden har även här handlat om att inhämta kunskap från handlingsplaner, regionala och nationella mål, hålla både interna och externa möten, föra dialog med aktörer i både Sverige och andra länder för att hitta goda exempel. IB gruppens resultat finns i kapitel 4. Inriktningen för samtliga tre grupper har varit att inhämta kunskap från strategiska dokument, hemsidor, studier, rapporter med mera och länkar till dessa finns i vissa fall dels direkt i texten men även markerade med en asterisk (*) där de hittas i bilaga AB. I slutet av 2012 gjordes en delrapport och man beslutade sedan att fortsätta arbetet för att ytterligare fördjupa sig i sina teman. I slutet av 2013 hölls ett seminarium med temat Leader 7

8 gör skillnad där resultatet av omvärldsanalysen presenterades och även den utvärdering av sju Leaderområden som Leader Gotland varit del av. Till mötet kom förutom LAG även politiker och tjänstemän och representanter från ett antal organisationer och tog del av arbetet. Föredragshållare var inbjudna och resultatet finns som bilaga AC Rapportens upplägg Omvärldsanalysen är ett resultat av tre olika arbetsgrupper som arbetar med leadermetoden. Underifrånperspektivet är viktigt och i dialog med de offentliga aktörerna skapas en spännande dynamik. Gruppernas arbete är därmed som ett flöde av olika händelser, intryck från möten och resor, nya kontakter och nya insikter. I detta bakgrundsoch metodkapitel får läsaren insikt i hur arbetet uppkom och vad som är syftet med det hela. I följande kapitel presenteras varje grupps arbete i sin helhet och i sammanfattningen i rapportens början åskådliggörs de viktigaste slutsatserna från samtliga grupper. Det är viktigt att framhäva att synpunkterna kommer från Leader Gotlands styrelse LAG och är LAG:s bidrag till att lyfta landsbygdens frågor både lokalt, regionalt och nationellt. Allt innehåll går inte att statistiskt säkerställa utan de är kvalitativa värden som resultat av erfarenhet av olika projekt och olika aktörers inlägg under de många möten som genomförts. I arbetet med omvärldsanalysen har grupperna påvisat ett antal problemområden. Dessa åskådliggörs i ett antal SWOT analyser där man lyfter styrka, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet är något som kan arbetas vidare på inför kommande strategiarbeten. LAG har endast haft möjlighet att fördjupa sin analys inom några av punkterna. Avslutningsvis presenteras hur resultatet av omvärldsanalysen är tänkt att spridas. 8

9 LAG:s resultat, analys, slutsatser och rekommendationer 9

10 2. Inkluderande samhällsplanering och nyttan med bra dialogverktyg Att arbeta med samhällsplanering säger egentligen allt och inget. Det innefattar hela det livsrum vi befinner oss i och att med några enkla ord beskriva hur man bäst planerar är en omöjlighet. Förutsättningen är tillgång till bra dialogverktyg eftersom en demokratisk process innebär inkludering. På Gotlands landsbygd finns det många olika intressen att ta hänsyn till vad gäller markanvändning. Ibland blir detta en grogrund för meningsskiljaktigheter och konflikter. Gotland behöver samtidigt bli fler invånare. Det kräver ett ödmjukt helhetsperspektiv och samråd med alla parter. Landsbygdsprogrammet under har förordat ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet vilket genomsyrar Leader Gotlands utvecklingsstrategi för samma period. Leader ska arbeta för att ett ökat gemensamt ansvar tas för jordbrukslandskap, kulturmiljövärden och biologisk mångfald. Samhällsplaneringsgruppen (SAM) har arbetat för att stärka den egna kompetensen kring samhällsplanering dels på Gotland och dels letat efter goda exempel på andra platser. Samhällsplanering med landsbygden i fokus Goda exempel på planeringsverktyg Utgångspunkt har varit att lära om metoder för samhällsplanering så att det kan bli fler invånare på Gotland. Fokus ligger på landsbygden men gruppen är medveten om vikten av helhetssyn på Gotland som landskap och då behöver även stadens landskap involveras i planerandet. Kunskap har hämtats från Europeiska landskapskonventionen* som Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att implementera i den svenska samhällsapparaten, de olika fördjupade översiktsplanerna på Gotland* och Vision 2025* bland annat. Dessutom har gruppen fördjupat sin kunskap om biosfärsområden och fått erfarenheter från studieresor i Norge, i Småland och i Östergötland kring både bevarande och inkludering som utvecklingsmöjlighet. Inför det nya landsbygdsprogrammet kan resultat från gruppens arbete användas i Gotlands lokala strategi med kopplingen internationella mål ned till konkreta åtgärder. Europeiska landskapskonventionen är en överenskommelse för Europarådets medlemsländer. Ratificeringen i Sverige skedde den 1 maj Den vill få oss att aktivt arbeta för skydd, förvaltning och planering av landskapen och innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Konventionen talar om landskapets sociala betydelse och att det är viktigt att människor genom samarbete aktivt deltar i värdering av landskapet och 10

11 2.1 Visionen om fler människor på ön år 2025 Region Gotlands vision säger att vi ska bli invånare på Gotland till år Meningen är att det ska finnas arbeten och försörjningsmöjligheter samt ekonomisk tillväxt. Gotlands bruttoregionalprodukt, BRP, är summan av alla tjänster och varor som produceras på Gotland under ett år och den behöver öka. Samtidigt säger visionstexten att vi ska ha en hållbar miljö. Friskfaktorer för gotlänningen är att ha tillgång till rekreation, fysisk aktivitet samt natur och kultur. Med andra ord en god och hälsosam bebyggd miljö där det arbetas för en hållbar förvaltning av produktiv mark och förutsättningar för att bevara olika natur och kulturmiljöer. Det är också viktigt med en ökad mångfald bland befolkningen. I begreppet hållbar utveckling ingår tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga Inspiration från Bråbygden en bygd i tillväxt SAM gruppen har varit på besök i Småland och i Östergötland för att titta på utvecklingsområden som grundar arbetet på bevarandevärden och om inkludering. Bråbygden i Småland har skapat en inflyttningsökning genom att arbeta för ett attraktivt landskap. Samtidigt söker man unika lösningar kring service, tjänster och diversifierade företag för att utveckla bygden. De förutsättningar som gör detta möjligt är för det första verksamma bönder med betande djur påpekar Mårten Aronsson som under många år varit aktiv kring utvecklingsfrågor i Bråbygden. Det krävs även andra invånare i bygden som kan stå för service och tjänster men de flesta av invånarna har eller hittar arbete i närområdet. Attraktionskraften är därmed beroende av ett visst avstånd till större orter. För det tredje behöver det finnas en infrastruktur så att folk kan förflytta sig eller kommunicera. Infrastrukturen går inte att upprätthålla om endast några bönder bor i ett område. Med andra ord hänger allt samman, det är viktigt att se helheten avslutar Aronsson Grön integration i Valdemarsvik Bild 1. Jätteek i Bråbygden (foto C Hellström Engström) I Valdemarsvik gjorde kommunens flyktingsamordnare Djamal Hamaili klart för SAM gruppen att landsbygden i Sverige är den bästa platsen för integration. Vi kommer att behöva mycket arbetskraft i framtiden och om landsbygden satsar på inkludering kommer det att påverka möjligheterna till ett välfärdssamhälle även i framtiden. Djamal har redan i sina första projekt involverat lantbrukarna i trakten. Projektet Flykting söker bonde skapade många kontakter och har nu resulterat i ytterligare en satsning som tar det ett steg längre med lantbruksutbildning i vad som ska kallas ett basår. Praktik vill Djamal inte kalla det för, han menar att ordet har en dålig klang, känns mer som något tillfälligt. Utbildning är det rätta uttrycket fastslår han och har i projektet fått till ett samarbete mellan lantbrukare, 11

12 Arbetsförmedlingen och kommunen. Målet är kvalificerade lantarbetare som har insikt i svenskt skogsbruk samt djur och spannmålsproduktion eftersom det finns ett behov inom de gröna näringarna att anställa. Djamals arbete som flyktingsamordnare med inriktning mot de gröna näringarna har gett honom uppskattning av självaste kung Carl XVI Gustaf. Han sprider sina insikter och erfarenheter till andra kommuner. Bland annat har han varit i en norrländsk kommun och fått till en bra dialog mellan företag, organisationer och offentliga aktörer som ser en potential i ny arbetskraft genom nya svenskar. Som ett led i detta marknadsföringsarbete har Djamal gjort en film som riktar sig till landsbygdskommuner där nya svenskar berättar om värdet av att få leva och bo i en trygg miljö på landsbygden; Befolkningsstatistik visar att landsbygdskommuner som växer oftast är de som tar emot nya svenskar. Frågan är bara hur man lockar dessa människor och får dem att trivas. Fler människor på landsbygden kan även kopplas till ett hållbart samhälle vilket Thorsten Laxvik skriver om i SKL:s tidning Dagens samhälle : behoever ett nyttmiljonprogram Drömmarnas hus i Skåne arbetar med inkludering av främst nya svenskar på skolor med goda resultat. Titta på ett av deras nyhetsbrev och då särskilt på Må bra projektet och Drömmarnas trädgård; Alla goda exempel som finns att hitta är ett steg närmare ett inkluderande samhälle som är så viktigt att arbeta för. Goda möten och öppna sinnen är viktiga ingredienser i framtida projekt Vilka är förutsättningarna för fler boende på Gotland? SAM gruppen har sammanfattat sin omvärldsbevakning kring boende på ön med inkludering som möjlighet i en så kallad SWOT för att se vilka utmaningar som finns. Resultatet bidrog till en gemensam problembild och blev användbart när gruppen valde studiebesök för att inhämta mer kunskap. Det finns mycket att arbeta vidare med och gruppen föreslår några insatser i slutet av rapporten. Styrkor Ökad medvetenhet om lokalt värdskap; hur talar vi om vår bygd t.ex. Bra försök som exempelvis Leaderprojektet Provgute där mottot är inkludering Tillgång till byggbar mark i vissa lägen Det finns hus till salu Ön har ett starkt föreningsliv Det finns relativ mångfald av yrken Svagheter Språkkunskaper Liten erfarenhet av att arbeta med integration Bostadsbrist vad gäller hyreslägenheter Svårigheter kring utvecklandet av liten arbetsmarknad Pendlare som inte är mantalsskrivna på ön 12

13 Möjligheter Integrering ger mångfald Gott om plats för fler boende Inflyttade skapar fler arbetsmöjligheter Nya människor medför ökad kompetens Fler småföretag Utnyttja kompetenshöjandet som nyinflyttade kommer med inom idrott, näringsliv, kultur Hot Satsningar på att ta emot nya gotlänningar görs halvhjärtat Osäkerhet om hur man bäst tar tillvara möjligheterna och istället ser ökad befolkning genom bland annat nya svenskar som ett hot Bristande marknadsföring/konkurrenskraft gällande attraktivt boende och sysselsättningsmöjligheter Ökad internationalisering inom näringslivet produktion/export Utbyten/samverkan med andra regioner, kommuner med många invandrare Ökat samarbete med Campus Gotland Internationalisering Figur 1. SAM gruppens SWOT över förutsättningar för fler boende på Gotland 2.2 Metoder för dialog mellan produktions och bevarandeintressen SAM gruppen har funderat på hur en befolkningsökning kan matcha utmaningarna med öns känsliga miljö. För att få inspel från andra områden med liknande förhållanden valde man biosfärsområden. Biosfärsområden är ett nytt verktyg i det svenska naturvårdsarbetet och omfattar större landskapsavsnitt med höga naturvärden. Man arbetar enligt metoder som tar tillvara bevarandeintressen men även utvecklandet av miljön, området och marken bland annat. Kortfattat handlar det om att ett biosfärsområde ska: Gynna de boende i området genom social och ekonomisk utveckling Värna den biologiska mångfalden Vara arena för forskning och bildning Som en del av UNESCOs verksamhet bildades 1973 MAB programmet (Man and the Biosphereprogramme). Svenska biosfärsområden utses av FN organet UNESCO efter godkännande av den svenska regeringen. Programmet arbetar utifrån en ekosystemansats och vill uppmuntra 13

14 tvärvetenskaplig forskning. Att bilda ett biosfärsområde för inte med sig nya restriktioner utan bygger på befintlig lagstiftning. Biosfärsområden innebär en zonering i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. Ett biosfärsområde har i regel fler kärnområden och buffertzoner. Kärnområdena består av redan befintliga områden som är skyddade enligt lag och syftar till att bevara befintliga natur och friluftsvärden; kultur och naturreservat till exempel. Buffertzoner omgärdar eller förbinder kärnområden och aktiviteter och resursutnyttjande ska vara förenligt med skydd av kärnområdet. Detta bygger på frivilliga överenskommelser på lokal nivå och kan omfatta ekonomiska styrmedel. I utvecklingszonen prioriteras lokalt förankrat långsiktigt uthålligt utvecklingsarbete. Till biosfärsområdet kopplas minst en koordinator som har ett gränsöverskridande uppdrag från biosfärsområdets intressenter, t.ex. kommun, länsstyrelse, markägare, näringsidkare, intresseföreningar m.fl Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Johanna MacTaggart är koordinator i biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle som SAMgruppen bjöd in till ett öppet möte för att diskutera ämnet bevarande och utveckling hand i hand*. Efter genomgång av biosfärsområdesmetoden påpekade representanter från utvecklingsbolagen att de redan arbetar på liknande sätt; tittar på helhetslösningar med ekologisk, ekonomisk och social balans. Johanna menade att det går att finnas med i nätverken som certifieringen ger tillträde till även utan certifiering. Huvudsaken är att man har tänket och konstruktivt arbetar med frågorna i sin bygd. Det är inget självändamål att skapa biosfärsområden. Arbetssätten skiljer sig något i de olika biosfärsområdena och i Johannas område är den väldigt lik leader med en styrgrupp med lika delar privat, ideell och offentlig representation samt ett kontor. Skillnaden är att kontoret inte har några resurser annat än till personal (hälften kommunerna, hälften Naturvårdsverket) och uppgiften är att fiska in pengar till olika projekt och föra dialog med bygden, regionen, kommunen och andra myndigheter och aktörer. Restriktioner kan uppfattas som något negativt i biosfärsområdeskonceptet. Johanna MacTaggart menar att det inte finns något som tvingar markägare i ett biosfärsområde att göra på ett visst sätt. Konceptet vill föra dialog och visa på goda exempel och hoppas på att jordbrukare ser det som en fördel att arbeta på det vis man förespråkar. Frivillighet och dialog är byggstenarna för ett biosfärsområde. Sammanfattningsvis konstaterade deltagarna att eftersom man redan arbetar på detta sätt ganska enkelt skulle kunna få till en certifiering som gör arbetet mer legitimt, ger en status och blir en snabbare väg in i större sammanhang. SAM gruppen vill påpeka vikten av initiativ underifrån och tror att Region Gotland skulle kunna ställa sig positiv till ett sådant initiativ. Bild 2. Vänerskärgården (foto från hemsidan vanerkulle.org) 14

15 2.2.2 Markägarperspektiv i Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna Anders Råsberg från LRF Jönköping bjöds in för att prata om markägarperspektivet i biosfärsområdet Östra Vätterbranterna*. Anders arbetar som verksamhetsutvecklare för LRF i Jönköping och bor själv på en fårgård mitt i det nya biosfärsområdet Östra Vätterbranterna i landskapet kring Gränna och Huskvarna, öster om Vätterstrandens urbergsvägg. Det småbrutna landskapet där brukningsenheterna är små och innefattar både betesmark, skog och åkermark. Närheten till utkomst i närbelägna orter och städer har lagt grunden till att småbrukandet har fortsatt. Misstro och konflikter hade pyrt i området under många år där Gränna Skogsgrupp stod på den ena sidan och Södra skogsägarna på den andra. I mitten fanns markägarna, LRF, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen och konflikten handlade om att stora naturvärden ansågs falla för motorsågen. Efter år av pajkastning kom man till slut fram till att detta inte gagnade någon och man beslöt att lägga ned stridsyxan då LRF öppnade upp för dialog. Biologerna byggde upp en förståelse för markägarnas situation. Markägarna byggde på sin förståelse om växter och insekter som fallit bort under år i traktorn och med rationellt jordbruk i åtanke. Arbetet i biosfärsområdet är uppdelat i teman kring: Varumärke Lövskogsproduktion Turism Lokalproducerade varor Förnyelsebar energi Landskapshistoria och ekologi Vad man hittills i projektform gjort i biosfärsområdet är bland annat olika paketlösningar för markägare gällande hållbar ekonomi och naturvård där WWF bidragit med medel. Det har även gjorts hamlingsprojekt, salamanderdammar där teknikutveckling och kunskapsöverföring varit stor del. Ett Leaderprojekt i området tar upp återfotografering. I ett arkiv har man hittat landskapsbilder från 1930 och 1940 talen och sedan ber man allmänheten fotografera samma område igen. På så vis får man en kunskap om förändringar i landskapet och kan diskutera varför detta skett och hur man ställer sig till detta. Biosfärsområdet innebär inga nya restriktioner för markägarna utan ska istället ses som ett utvecklingsområde som för med sig forskning och kompetens men framförallt samverkan där alla inte behöver tycka likadant. Det är ett långsiktigt arbete, en fortlöpande process där man samarbetar med både näringsliv, kommun och myndigheter. De markägare som i början av processen var negativa kan nu istället åberopa biosfärsområdet som en viktig utvecklingsfaktor för bygden. 15

16 Sammanfattningsvis menar Anders Råsberg att det utifrån hans synvinkel blir intressant att i biosfärsområdet titta mer på utveckling och förnyelsebar energi. Ibland är det lite mycket naturvårdsfokus menar han och arbetet med samarbetsmodellen som hyllats så mycket är inte friktionsfri. Där finns ännu mycket att göra. Biosfärsområdet ger större möjligheter till projektverksamhet av olika slag Balansen materiellt, socialt och estetiskt för attraktivitet SAM gruppen har lärt sig mycket av erfarenheterna från de båda biosfärsområdena. I ett pilotprojekt arbetar Vänerskärgården med Kinnekulles biosfärsområde med att ta fram konkreta handlingsplaner kopplat till den Europeiska landskapskonventionen. På så vis kan arbetet i SAM gruppen kopplas ihop och påvisa konkreta handlingsplaner för Gotland även utan certifierade biosfärsområden. På studiebesök i Norge* fick SAM gruppen ta del av mycket intressanta lösningar som även de övriga grupperna visar exempel på i denna rapport. Till exempel Roald Lysø ifrån Trøndelags Forskning och utveckling som presenterade resultat av studier kring upplevelsers betydelse för attraktionen i en kommun. Essensen är att näringslivet (det materiella), samhällsutvecklingen (det sociala) och infrastruktur och översiktsplaneringen (det estetiska) ska vara i balans genom samverkan för att skapa attraktivitet. Under SAM gruppens besök i Ombergs Ekopark* fick gruppen kunskap kring hur dialog kan föras med en stor markägare. Markägaren Sveaskog arbetar för att till stor del återskapa naturbetesmarker och måna om ett eklandskap. Samtidigt vill man kunna möta alla besökare som kommer till området och ge förutsättningar för entreprenörer i området att använda sig av varumärket. Till stor del styrs arbetet genom den anställde ekologen vilket gör att just hans/hennes synsätt och vilja till kommunikation har stor betydelse för utvecklingen i området. På Gotland finns det mycket skogsmark även om våra turistiska landskapsbilder visar upp en annan bild. Företaget Urnatur i Östergötland visade SAM gruppen att skogen skulle kunna ge så mycket mer i inkomst om man använde den mer för upplevelseturismen. Urnatur bygger exklusiva trädkojor och kan erbjuda konferensanläggning i vad de kallar skogseremitaget. Smakfulla kojor med virke från egen skog och byggda enligt gamla traditioner från olika länder lockar en internationell publik och ger Ekoturismpriser. Skogen på Gotland är en outnyttjad resurs för upplevelseturism vilket skulle kunna lyftas mer genom enskilda entreprenörers initiativ eller genom gemensamma projekt för vandringsleder till exempel Strandskydd och landsbygdsutveckling Gotlands mark ha Produktiv skogsmark ha Åkermark ha Berg ha Bebyggd mark ha Naturbete ha Myr ha Övrig mark ha Figur 2. Markanvänding på Gotland 2013 enligt Skogsstatistisk årsbok Kommunerna fick år 2010 möjlighet att utse områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Kritik har framförts från både länsstyrelser och kommuner att LIS inte är flexibelt. Det är svårt att definiera begreppen landsbygd och landsbygdsutveckling och hur LIS kan bidra till utveckling av landsbygden. På Gotland pågår dubbelt arbete kring detta, dels arbetar Länsstyrelserna på att se 16

17 över utökade strandskyddsområden för att bevisa att dessa ska befästas annars blir det 100 m gräns som innan 300 m gränsen infördes på 90 talet. Dels arbetar regeringen och Boverket på att se över reglerna, bland annat att småvatten och vattendrag mindre än två meter breda ska kunna undantas i områden där det finns mycket kust och vatten. Detta på grund av att landsbygdsutveckling inte gynnats av de nya reglerna. På Gotland har dialogmöten erbjudits i områden som Storsudret, Fårö och Östergarnslandet och när rapporten skrivs även i Lau och i Grötlingbo. Dialogverktygen kan utvecklas mycket mer, till exempel behöver både Länsstyrelsen och Region Gotland ha en större närvaro i samtliga områden under en längre tid för att känna av vad befolkningen tycker. Det viktiga är att det i likhet med andra strategier för utveckling ska finnas möjlighet till revidering av beslut allteftersom tiden och förhållanden förändras. För tillfället arbetar flera myndigheter med olika uppdrag och underifrånperspektivet har svårt att göra sin stämma hörd. Europeiska landskapskonventionen med hänsyn även till områdets sociala och ekonomiska betydelse tillämpas inte fullt ut. Om lokalbefolkningen fått möjlighet att påverka den nya hårdare strandskyddsgränsen på minst 100 meter för nyanlagda bevattningsdammar och viltvatten hade förmodligen en annan lösning kommit fram som gynnat både lokala befolkning, näringslivet, myndighet och det rörliga friluftslivet Förutsättningar för Gotlands markanvändande SAM gruppen har gjort ytterligare en SWOT med markanvändandet som grund vars resultat även bidragit till de möten som gruppen valt. Här finns en hel del utmaningar att ta tag i inför vidare arbete med gotländsk landsbygdsutveckling. Styrkor Fördjupad översiktsplan Bygg Gotland är väl förankrad Gynnsamt odlingsläge Kulturlandskapet Naturen Attraktivt landskap Många mindre markägare skapar engagemang i markanvändningsfrågor Unga och aktiva lantbrukare Stor andel hävdad mark Närheten till naturen Möjligheter Ny teknikanvändning kan skapa detaljplaner med nya vatten och Svagheter Bristande samsyn mellan myndigheter gällande översiktplanering Bristande delaktighet bland lokalbefolkningen Svårigheter att hantera motstridiga intressen Vattenbrist Färre barn/unga/nya svenskar som kan identifiera sig med skog o natur Långsam tillstånds och ärendehantering när det gäller markfrågor Liten kunskap kring ny kunskap inom markanvändning Hot Vattenfrågan För attraktivt många vill åt vissa områden 17

18 avloppslösningar Närhet till naturen skolskogar Ökad delaktighet i planeringsprocesser Närproduktion Skogen är en av få platser där barn leker jämställt enligt studier Nya produkter för naturturism på ön Höga fastighetspriser Svårt med förståelse för värden och dess betydelse för både utveckling och bevarande Klimatförändringar kan ge oönskade effekter Starka konflikter kring markanvändning Att inte kunna skapa delaktighet/förståelse Figur 3. SAM gruppens SWOT över förutsättningar gällande markanvändning på gotländsk landsbygd 2.3 Regionala mål kopplat EU 2020 och ELC Region Gotlands Vision 2025* har SAM gruppens arbete en klar och konkret koppling till. Miljömålen är något som genomsyrar hållbarhetstanken i arbetet med programmet hittills och som kommer att vara ännu tydligare i nästa programperiod inom EU. Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden kommer att arbeta fondövergripande i nästa programperiod Det övergripande målet för EU 2020 är Smart hållbar tillväxt för alla och för Landsbygdsprogrammet kan SAM gruppens arbete även kopplas till åtgärden Främja social inkludering genom fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Arbetet passar även bra kopplat till övriga fonder inom EU. Dialogverktyg genom Europeiska landskapskonventionen har Länsstyrelserna nu fått i uppdrag att hjälpa Riksantikvarieämbetet att implementera då uppdraget förs in i regleringsbreven. På Länsstyrelsen i Gotlands län är Beatrice Rydén ansvarig för detta och på ett möte visar Beatrice att man redan arbetar i denna form och tar rapporten Landskapsstrategi för Östergarnslandet där man tillsammans med Region Gotland och bygden tagit fram riktlinjer för bevarande och utveckling av just detta område. Riksantikvarieämbetet har också påtalat vikten av Europeiska landskapskonventionen vid planering av vindkraftsutbyggnaden på ön. I Ar projektet har man också arbetat tvärsektoriellt och i samråd med bygden; ochmiljo/ar_projektet_2012_04_05.pdf Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen ansöker om stöd hos Riksantikvarieämbetet för att arbeta fram metoder och för att skapa interna diskussionsgrupper kring Europeiska landskapskonventionen. Sociotopkartering finns som intressant verktyg och har använts i arbete med fördjupad översiktsplan över Burgsvik och i Slite. Metoden handlar om intervjuer med människor i det utvalda området där man berättar om hur man använder sig av sitt område över tid. Det blir kvalitativa resultat som verkligen ger ett brukarperspektiv. Metoden är resurskrävande men kanske kan studenter kopplas till specifika arbeten som detta. Helhetsbilden är svår att få till om man inte beaktar landskapsperspektivet. 18

19 Biosfärsområden har varit uppe till diskussion på Gotland men Länsstyrelsen menar att lokalbefolkningen tror sig fastna i ännu fler restriktioner även om det är fel uppfattning. Det är viktigt menar man att kunna visa upp möjligheterna med eller utan certifiering och inte fastna i det som inte går Samverkan kring regionalt Landsbygdsprogram Regionalt utvecklingsprogram har tillsammans med det nationella Landsbygdsprogrammet varit grunden till den regionala strategin. Inför skrivandet av det förra Landsbygdsprogrammet kopplades en referensgrupp för att bemöta de olika ämnesområdena inom myndigheten och man hade och har även ett litet partnerskap (LRF, Region Gotland, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Tillväxt Gotland och Leader) som ser till att strategin blir så förankrad som möjligt med landsbygdsutveckling i fokus. Det finns även ett stort partnerskap där den ideella sektorn haft chans att påverka programmet. Det regionala landsbygdsprogrammet har reviderats under resans gång mycket p.g.a. att resurser omfördelats. Till exempel har bredbandssatsningen fått mer resurser på bekostnad av utvald miljö där söktrycket varit lågt. Inför det nya Landsbygdsprogrammet har arbetet fungerat på liknande sätt men den regionala handlingsfriheten har minskat. Urvalsprocessen är väldigt uppstyrd vilket man hoppas ska visa insatsernas måluppfyllelse på ett tydligare sätt än hittills. Programmet blir mindre flexibelt regionalt sett. Även inom Landsbygdsprogrammet som helhet ska man arbeta fondövergripande och det är viktigt att ha ett brett partnerskap. 2.4 Slutsatser och rekommendationer För att öka tillväxten och samtidigt vara rädd om miljön behöver man balansera mellan olika intressen. Samverkan, dialog och inkludering i arbete med olika intressen är del i en demokratisk process. Det som gruppen erfarit är att om delaktigheten brister blir resultatet därefter. Under arbetets gång har gruppen sett exempel på lyckade och mindre lyckade processer bland annat i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Beroende på hur förarbetet och förankringen hos lokalbefolkningen har sett ut så har det gett olika förutsättningar för resultatet. Det är därför viktigt att offentligheten känner till Europeiska Landskapskonventionen som syftar till att stärka samverkan kring landskapet och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Se exemplet där biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle arbetar fram det första handlingsprogrammet kopplat till konventionen här. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Sammanhängande landskapsområden har tagit fram material till både lokala och offentliga aktörer för att visa hur man använder sig av landskapskonventionen Figur 4. Material från Landsbygdsnätverkets landskapsområdesgrupp till olika målgrupper 19

20 som ett sätt att hitta vägar till samverkan och utveckling av en bygd där det finns stora värden. Vill vi bli fler på Gotland är frågor om inkludering och attityder av stor vikt att arbeta vidare med. Leader Gotland har under programperioden sett att underifrånperspektiv och stor delaktighet skapar goda förutsättningar för hållbara lösningar på landsbygdsutveckling. SAM gruppen ser det som viktigt att arbeta med följande åtgärder och insatser: Befolkningsutveckling, till exempel med invandring som möjlighet föra dialog med andra områden i landet, väcka idéer om årsuthyrning av hus på landet, till exempel se Leaderprojektet Provgutes metod sprida sig på ön, arbeta med attityder kring inflyttning, fungerande infrastruktur, kompetensutveckling/lärande inom alla sektorer Markanvändning dialog kring översiktsplanerna, näringslivsutbildning (ta hand om inflyttare), arbeta med attityder kring markanvändning, mer riktig dialog kring skyddad natur, långsiktigt arbete i trepartnerskap, skogen som resurs på nya sätt, kompetensutveckling/lärande i alla sektorer Den inre resan Deltagarna i SAM gruppen har växlat med tiden eftersom LAG medlemmar kommer och går. Gruppen talar om "den inre resan" med en alltmer ökad insikt och kunskap om att entusiasm, engagemang, samverkan och kompetenser oftast ligger till grund för en bygds utveckling. Den inre resan hos själva gruppen har varit lite likadan. Först förvirring kring att greppa ett så stort ämnesområde som man inte haft så stor kunskap om. Samtidigt har gruppen genom entusiasm och ett ökande intresse trattat ned det icke övergripbara till insikt om lyckade samhällsprocesser i möten och dialog. SAM gruppen har helt enkelt lärt av andra och kan på så sätt bjuda på de erfarenheterna som ett tips till alla som vill något i en bygd; försöka greppa ett stort sammanhang genom att se delarna och lära både genom att läsa, resa och utbyta erfarenheter. SWOTerna resulterade i stora steg på den inre resan och klargjorde det ogreppbara. Nu är uppdraget att sprida kunskapen vidare och föregå med gott exempel. 20

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

REGIONARV SMÅLAND. Preliminär ansökan om projektmedel

REGIONARV SMÅLAND. Preliminär ansökan om projektmedel REGIONARV SMÅLAND Preliminär ansökan om projektmedel 1 Regionarv Småland / cs 20131110 Preliminär ansökan om projektmedel Regionarv Småland kort beskrivning Föreningen Regionarv Småland är stiftad av Hela

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014 Klicka på kartan

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer