MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT
|
|
- Maj-Britt Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA Joakim Löf, leg psykolog Peder Björling, Överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK Utvecklad av George Gergely, Peter Fonagy och Mary Target. Anknytningsrelationens evolutionära syfte är att skapa en arena för inlärning. En trygg anknytning förmedlar att personen är att lita på som källa till inlärning ( epistemisk tillit ). Det signaleras enligt studier särskilt med tonläge, mimik och kroppsspråk (s.k. ostensive cues ). 2 FÖRMEDLING AV TILLIT Otrygg anknytning kan innebära att personen som vuxen är fast i oflexibla mönster och ha svårt att lära om eftersom andra uppfattas som opålitliga. Syftet med psykoterapi är att återaktivera epistemisk tillit. Relationen till terapeuten blir till något som öppnar för ett mer öppet och tillitsfullt förhållande till andra i framtiden. 3 1
2 FRÅN PSYKISK EKVIVALENS TILL MENTALISERING Från början förutsätter barnet att all erfarenhet det har och all kunskap det får delas av alla. Anknytningspersonen markerar vad som är barnets mentala tillstånd och utmanar barnet milt med sina egna mentala tillstånd. Det leder till en gradvis differentiering mellan själv och andra. Vid otrygg anknytning kan en person få svårt att ta sig ur känslan av att andra borde känna och tänka precis det man själv tänker och känner. 4 Perhaps one reason that toddlers are so prone to outbursts of rage and frustration is that as the world and individual minds are not yet clearly demarcated, they expect other people to know what they are thinking and feeling, and to see situations in the same way they do. Thus crossing their intentions seems malign or wilfully obtuse, rather than the result of a different point of view, alternative priorities, etc. Fonagy, P., Gergely, G. & Target, M. The parent-infant dyad and the construction of the self, The journal of child psychology and psychiatry, 48:3/4, 2007, s HYPERMENTALISERING OCH PSEUDOMENTALISERING Från början ansedd vara en vuxen form av låtsasläge, men betraktas numera som en särskild form av bristande mentalisering. Kallas också pseudomentalisering då det kan likna reflektionsförmåga men vid närmare betraktelse är förvrängt. Består av två komponenter: dels överaktiva försök till mentalisering utan grund i nyfiken, icke-vetande hållning och dels en förvrängning på grund av negativa affekter eller självcentrerat tänkande. 2
3 HYPERMENTALISERING - EXEMPEL Jag är väldigt stresskänslig och min sambo förstår inte det, när han tjatar på mig över något jag ska göra så förstår han inte hur jag känslig jag är och då är det klart att det blir konflikt. Oftast kan jag läsa av folk direkt när jag kommer in i ett rum, det är en särskild förmåga jag har för att jag växte upp i en familj där mina föräldrar hade psykiska problem, jag har en slags antenner ute som fångar upp andras problematik. HYPERMENTALISERING EXEMPEL FORTS. Jag vet varför hon sa att hon är osäker när Maria är tyst, man förstår ju när hon pratar om sina problem på arbetet att hon alltid söker konflikter på grund av sin inre otrygghet och aggressionsproblem. När jag kom hem idag var min kille passiv och gav mig inte någon uppmärksamhet, då förstod jag att han börjat flirta med en annan tjej och att det kanske är nu han ska lämna mig. UTVECKLING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGAN Handlingar förstås/länkas samman med mentala tillstånd (i kontrast till teleologisk hållning). Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en förbindelse mellan dem. Mentaliseringsförmågan varierar hos alla beroende på affektläge. Hos borderlinepatienter, och vid andra svårare psykiska problem, sviktar förmågan snabbare. 3
4 MENTALISERING OCH REFLECTIVE FUNCTIONING: ANKNYTNINGSINTERVJUN Utvecklad av Mary Main och Erik Hesse. Man identifierade vilka svarsmönster som mödrar till barn med de olika anknytningsmönstren hade. Intervjun tar minuter och går ut på att aktivera personens anknytningssystem genom att man frågar om föräldrarelationer och barndomserfarenheter. Intervjun skattas för hur personen svarar på frågorna, vilket sedan kodas för att stämma med de fyra olika anknytningskategorierna. Syftet är att skatta inre arbetsmodeller för anknytningspersonerna, och alltså inte ett mått på hur traumatiska barndomserfarenheter man haft. 10 MENTALISERING OCH REFLEKTERANDE FUNKTION: HUR SER EN TRYGG BERÄTTELSE UT? Lagom långa svar. Relevant innehåll. Svarar på ett sätt som hjälper intervjuaren. Återger erfarenheter som stämmer med påståenden. Öppenhet för olika personers perspektiv. Bekväm med att tala om känslomässigt svåra erfarenheter. Trauma och förluster är lösta, dvs kan beskrivas koherent. Utifrån denna kategori utvecklades Reflective Functioning Scale (RF-skala), som är det operationaliserade sättet att mäta mentalisering. 11 REFLEKTERANDE FUNKTION EXEMPEL Medvetenhet om mentala tillstånds natur Jag trodde min mamma kände sig arg på oss, men jag är inte säker på om hon kände så själv. Explicit ansträngning att beskriva mentala tillstånd bakom beteende Jag tror att jag kanske var otrygg, ett väldigt krävande barn som behövde mycket uppmärksamhet. Så klart att jag gjorde henne upprörd genom att vara så krävande och gråta så fort hon skulle gå ut. 12 4
5 Erkännandet av mentala tillstånds utvecklingsaspekter Det är först som vuxen som jag insett att hon var sjuk. Som barn trodde jag att hon antingen inte brydde sig om mig så mycket eller att hon var blyg och inbunden. Nu kan jag känna mer för henne och hon gör mig inte så ledsen och arg längre. Interaktion kring mentala tillstånd med intervjuaren Att förlora ett barn sådär helt utan mening är hemskt och bara att höra om det kan vara jobbigt, det måste vara rätt svårt att lyssna på. 13 FORSKNING KRING RF-SKALAN Grupp M Sd Grupp M Sd Population Personlighetsstörda Depression Ätstörning Ångest Borderline Missbruk Dömda för våldsbrott Korrelationer Trygg anknytning (AAI) 0.75 Intelligens (WAIS) VARFÖR ÄR MENTALISERING VIKTIGT? Beteende blir förutsägbart Trygg anknytning gynnas och stärks Det hjälper till att skilja mellan fantasi och verklighet Kommunikation med andra förbättras Det etableras meningsfulla länkar mellan den inre och den yttre världen 15 5
6 MED MENTALISERINGSFÖRMÅGAN PÅ PLATS Mentaliseringsförmågan gör det möjligt för oss att själva reglera våra känslor. Med mentaliseringsförmågan följer agentskap ( agency ) = en förmåga att själv styra sitt liv. Mentaliseringsförmågan hjälper oss att känna att vi hela tiden är samma person, även om våra tankar och känslor förändras. Därmed får vi en mer integrerad upplevelse av oss själva och en säkrare känsla för vår egen identitet. 16 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI: EFFEKTFORSKNING Randomiserade kontrollerade studier 1999 och Dagvårdsbehandling 5 ggr /vecka jämfört med Treatment as usual Öppenvårdsbehandling 2 ggr/vecka jämfört med stödterapi 2 ggr/vecka. Öppenvårdsstudien visar att den aktiva delen i mentaliseringsbaserad terapi ger signifikant effekt på självmordsförsök, symptom, interpersonella problem och social funktion. Replikerat i en RCT för ungdomar och tre naturalistiska studier för vuxna i Nederländerna, Danmark och Norge. FORSKNING OM HYPERMENTALISERING Nytt instrument för att mäta mentalisering: Movie Assessment for Social Cognition (MASC). Deltagaren får se en video med olika sociala situationer kring en middagsbjudning och ska sen vid stopp i filmen svara på vad olika personer har för mentala avsikter. Forskning på tonåringar med borderlinedrag av Carla Sharp med kollegor visar att icke-mentalisering och låg mentalisering inte är påverkat, till skillnad från vid autismspektrumstörning. Hypermentalisering var förhöjt och tydligt kopplat till grad av borderlineproblematik. Klinisk betydelse: hypermentalisering minskade vid lyckad behandling. Patienter har negativa förvrängningar i övertolkningar av sociala situationer och behandlingsfokus på detta förbättrar affektreglering. 6
7 EXEMPEL PÅ SVAR I MASC Scen: Sandra ringer Betty, och försöker få henne, som är tveksam och säger att hon har bättre saker att göra, att komma på en middag. I nästa samtal ler Sandra och säger jag lovar, om du inte kommer på middagen på lördag, så kommer jag inte prata med dig igen. Varför säger Sandra det hon säger? Icke-mentaliserade svar: för att Betty har bättre saker att göra på lördag. Låg mentalisering: om Betty inte kommer, så kommer hon inte prata med henne igen. God mentalisering: för att övertala Betty på ett skämtsamt sätt att komma. Hypermentalisering: för att försöka utöva utpressning mot Betty så att hon kommer. INTERVJU OM MENTALISERINGSSVIKT Utvecklad av Sigmund Karterud och kollegor för att kartlägga mentaliseringsproblem. Syftet är att få mer kunskap om patientens svårigheter inför problemformuleringen som görs inför starten av mentaliseringsbaserad terapi Semistrukturerad intervju som tar minuter att genomföra. FORSKNING MED INTERVJUN OM MENTALISERINGSSVIKT ALLT ÄR SÅ ÖVERDRIVET HELA TIDEN: UPPLEVELSER AV MENTALISERINGSSVIKT HOS PATIENTER MED BORDERLINE PERSONLIGHETSSTÖRNING Malena Kedegård & Emil Sörman Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer då de kände sig lämnade, kränkta eller ensamma. Avskärmning, våld eller självskada karaktäriserade patienternas sätt att beskriva sina reaktioner. I efterhand förklarade patienterna att de svåra episoderna var orsakade av egenskaper hos dem själva eller av att andra gjort fel. Patienterna resonerade även kring hur andra människor räddat dem vid mentaliseringssvikt. 7
Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merMentalisering Att leka med verkligheten
Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merMentaliseringsbaserad terapi (MBT)
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?
Läs merKorttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor
Läs merFÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler
FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merMentalisering Utveckling och skador
Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån
Läs merJoakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge
Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde
Läs merBehandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT
Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merMBT och gruppbehandling
MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller
Läs merMentalisering och borderline
Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merMentalisering och mentaliseringsbaserad terapi
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling
Läs merMENTALISERINGSBASERAD TERAPI
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki
Läs merV d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i
Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och
Läs merOm arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska
Läs mer43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se
43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merMBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge
MBT i teori och praktik Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge Observera! Åhörarkopior till de här PowerPointbilderna kan hämtas på MBTteamet hemsida: www.mbtsverige.se Vad/vilka är MBT-teamet? Peder
Läs merMBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm
MBT för f r patienter med borderline och substansberoende Björn Philips, Roland Pålsson, P Eva Sjölander & Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm Projektledning Björn Philips, projektledare Peter Wennberg
Läs merSkära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande
Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar
Läs merMBT. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?
MBT Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna + litteraturlista (+ en massa annat)
Läs merMentalisering och mentaliseringsbaserad terapi
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Dagens schema Vad är mentalisering? Utveckling
Läs merBjörn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet
Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori
Läs merMBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:
MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merMBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån
MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593
Läs merHål i huden. Om flickor* som skär** sig.
Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor
Läs merMentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. www.mbtsverige.se. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Läs merUpplägg. Pretend mode 2009-10-09. Till att börja med. Varje gång
Upplägg 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?
Läs merBorderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS
1 Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för f dubbeldiagnos Björn Philips Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet 1. Borderline Personlighetsstörning rning (BPS) 2. Teorin om mentalisering 3. Mentaliseringsbaserad
Läs merDet finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:
Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student
Läs merBORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.
BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning
Läs merMBT Behandlingsupplägg och teamarbete
MBT Behandlingsupplägg och teamarbete Peder Björling & Fredrik Tysklind MBT-teamet 3 december 2015 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och får information
Läs merMBT - MentaliseringsBaserad Terapi
MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad
Läs merChild Parent Psychotherapy, CPP
Child Parent Psychotherapy, CPP BUP Traumaenhet Kristin Österberg leg psykolog, leg psykoterapeut kristin.osterberg@sll.se BUP Traumaenhets målgrupper 1. Barn och unga med komplex traumatisering Interpersonella,
Läs mer2009-10-0909 2009-10-0909
Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700
Läs merReflektivitetens betydelse och stödjandet
Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs mer2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller
Läs merEtt mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 61 Jennifer Sternberg Stockholm Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling I sitt
Läs merDIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI
DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI Brief Dynamic Interpersonal Therapy Alessandra Lemma, Mary Target & Peter Fonagy Anders Jacobsson Historisk överblick Freud och den tidiga psykoanalysen Alexander
Läs merVinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?
Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan
Läs merVÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Läs merMentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.
Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds
Läs merUtvecklingspsykologi tonår GPU vt-17. Anders Jacobsson Ericastiftelsen
Utvecklingspsykologi tonår GPU vt-17 Anders Jacobsson Ericastiftelsen Anders.jacobsson@ericastiftelsen.se Introduktion Ungdomsserien Skam första avsnittet: Eva och Jonas, 16 år, åk 1 gymnasiet Globala
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merMentaliseringsintervju ungdom
Mentaliseringsintervju ungdom Denna intervju är sista momentet i kartläggningen inför behandling och sker efter att diagnostisk bedömning och övrigt kartläggningsarbete är genomfört. Intervjun syftar till
Läs merMENTALISERINGS BASERAD TERAPI
AGENDA MENTALISERINGS BASERAD TERAPI Peder B jörling, överläkare, KBTterapeut MB T-team et Psykiatri Sydväst, Hudding e P e d e r. b jo r li ng @ s ll.se Mentalisering - Vad är mentalisering? - Mentaliseringsförmågans
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merMBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merNär är det lagom hett?
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 54 Anna Fröberg Stockholm När är det lagom hett? Reflektioner kring användningen av
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merVad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige
ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta
Läs merDIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI
DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI Brief Dynamic Interpersonal Therapy Alessandra Lemma, Mary Target & Peter Fonagy Lärare : Anders Jacobsson Competence framework www.ucl.ac.uk/core - a practical
Läs merEn introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 51 Gudrun Engström Riedel Stockholm En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi,
Läs merPsykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel
Psykoterapeutisk teknik 2 Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel Kvar från förra gången: Rummet: -att ta hand om rummet själv efteråt eller att göra det
Läs merLågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Läs merBedömning inför psykoterapi. 2. Barnet
Bedömning inför psykoterapi 2. Barnet Rummet Ett rum anpassat för barn och lek Samma rum varje gång Inte för mycket saker, barnet i fokus Material Skapande material (papper, färg, lera) Sandlådor Hela-världen
Läs merRollmodeller och metaforer hjälp eller hinder i psykoterapihandledningen?
Rollmodeller och metaforer hjälp eller hinder i psykoterapihandledningen? Åsa Peterson Ericastiftelsens handledar- och lärarutbildning Seminarium 2016-10-27 Övning: Visualisera en bra handledning och sammanfatta
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling
Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små
Läs merMöten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt
Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merMentaliseringsintervju förälder/vårdnadshavare
Mentaliseringsintervju förälder/vårdnadshavare Denna intervju är sista momentet i kartläggningen inför behandling och sker efter att diagnostisk bedömning och övrigt kartläggningsarbete är genomfört. Intervjun
Läs merAtt synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie
Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merMentaliseringsteori och symbolisering
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 46 Susanna Billström Stockholm Mentaliseringsteori och symbolisering Mentaliseringsteorin
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merMBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merMina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Läs merMamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor?
Institutionen för psykologi Mamma Pappa har ni tid att prata om tankar och känslor? En studie om mentaliseringsförmågans utveckling i samspelet mellan föräldrar och barn Linda Wiik & Linda Oxblad Psykologexamensuppsats,
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merMentaliseringsbaserad barnterapi att leka med verkligheten
Mentaliseringsbaserad barnterapi att leka med verkligheten Karin Lindqvist Denna text är en sammanfattande beskrivning av tidsbestämd mentaliseringsbaserad barnterapi (MBT-C), en transdiagnostisk behandling
Läs merBarnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?
MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 56 Anders Schiöler Stockholm Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Läs mer