BBIC:s mål m l och syfte

Transkript

1 BBIC:s mål m l och syfte Mål: ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet

2 Brister i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen L granskningar, Sundell & Egelund 2000 Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har påverkat beslutet redovisades inte Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan redovisades barnens behov Mödrarna mest i fokus Hur barns och föräldrars problem utreddes varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet

3 Brister i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen L på p uppdrag av Riksdagens revisorer, Sundell & Egelund 2000 Otillräcklig information samlades in Den insamlade informationen analyserades inte tillräckligt Kunskaper saknades om vilka effekter insatserna gav för barnet Viktig information över- respektive underskattades Dokumentationen hade stora brister Brister i beslutsfattandet, t ex att vara för snabb i beslut och selektivt sortera ut det som bekräftar beslutet

4 Länsstyrelsernas iakttagelser Granskning av sociala barn- och ungdomsvården Utredningar var av varierande kvalitet och dåligt matchade mot det specifika barnet Placeringar i jourhem under lång tid Vårdplaner var ibland ofullständiga eller saknades helt Barn och föräldrar behöver involveras till delaktighet i planeringen av vården Ibland saknades familjehemsutredningar

5 Konceptet krav på p BBIC-kommuner Syfte att bibehålla BBIC som ett nationellt, enhetligt kvalitetssäkert system Förutsättningar för att arbeta enligt BBIC BBIC ska användas i all dokumentation och handläggning Mötesstrukturen rekommenderas Vissa formulär ska alltid användas Formulären används och anpassas efter det enskilda ärendet Permanenta ändringar i formulären och tillägg av formulär får bara göras i samråd med Socialstyrelsen

6 1. Barn och unga i centrum Utgångspunkten är att barnets bästa alltid ska beaktas Socialtjänsten är skyldig att utveckla metoder så att barnet blir delaktigt och får inflytande utifrån ålder och mognad Vara noga med att tydliggöra barnets perspektiv, även då vuxnas problem är omfattande och tenderar att ta överhanden

7 2. Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk teori (Bronfenbrenner 1979)

8 2. Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling Andra teorier om barns och ungas utveckling Anknytningsteori Identitetsutveckling i olika livsfaser Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk och skyddsfaktorer Sårbarhet och motståndskraft (utvecklingspsykopatologi) Det krävs kunskap om barns och ungas utveckling i allmänhet och en förståelse för att utvecklingsförloppet kan variera

9 3. Likvärdiga möjligheter m för f r alla barn Likvärdiga möjligheter innebär inte att alla barn ska behandlas lika. Arbeta för att identifiera det enskilda barnets och familjens behov med hänsyn till t.ex. socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt ursprung. Barn som bedöms vara i behov av skydd och stöd ska få möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Deras behov behöver uppmärksammas och kompenseras för att de ska få bästa möjliga förutsättningar att klara vuxenlivet. Socialtjänsten bör vara uppmärksam på könsskillnader i barnavårdsarbetet.

10 4. Samarbete med barn och deras familjer Stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med hemmet. Ett bra samarbete med barn och föräldrar är avgörande för om insatser kan komma till stånd och få avsedd effekt. Sättet att ge hjälpen på är avgörande för hur innehållet i insatsen uppfattas - förhållningssätt som präglas av dialog och demokratiska spelregler, är det mest framgångsrika. Barn uppskattar att socialtjänsten lyssnar till dem och uppträder öppet och ärligt. Föräldrar värdesätter tydliga förklaringar, öppenhet, ärlighet och vill bli behandlade med respekt. Inledande kontakten betyder mycket för hur samarbetet utvecklas och för hur delaktig familjen blir.

11 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser Helhetssyn viktig - avser barnets hemsituation, relationer, skolsituation, fritid, fysiska och psykiska hälsa - de olika delarna påverkar varandra. Under sin uppväxt kommer barn och unga i kontakt med ett flertal verksamheter i samhället. Dessa har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd. En viktig princip är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsuppdrag.

12 6. Identifiera resurser och svårigheter I såväl utredning som uppföljning ska både positiva och negativa faktorer identifieras och beskrivas. Ofta förbigås sådant som fungerar bra. Att uppmärksamma barnets, föräldrarnas och omgivningens resurser är en viktig del i strävan efter lösningar på problem. När det gäller föräldrar till placerade barn är det viktigt att lyfta fram deras resurser, som kan vara viktiga att bygga på för att främja kontakten med barnet under placeringen. Genom att inte enbart identifiera bristerna i familjens situation, kan en mer realistisk och bättre underbyggd bedömning göras av familjens samlade situation.

13 7. Insatser under utredningens gång Utredningen kan starta en process av insikt och förändring, därför är det viktigt att se utredningen som en utvecklingsstödjande och inte en fristående process. Ingripanden eller erbjudanden om olika insatser ska alltid anpassas till barnets och familjens behov och om så krävs sättas in parallellt med utredningen och inte dröja tills den har slutförts.

14 8. Utredningen som utgångspunkt för r planering och uppföljning av insatser Utredningen - och de behov som identifieras i den -utgör grunden för den fortsatta planeringen och uppföljningen av insatser. Forskning har visat att utredningen ofta betraktas som en isolerad företeelse. De behov som identifierats i utredningen återspeglas inte alltid i planeringen av insatser.

15 9. Kunskap och beprövad erfarenhet Vid utredning, bedömning och uppföljning bör kunskap hämtad från forskning och praktik om barns och föräldrars behov och resultaten av olika insatser användas. Dokumentation bör göras på ett systematiskt sätt, så att insatser kan följas upp för att se om de svarar mot barnets behov. Ett kunskapsbaserat arbete hämtar in och tar hänsyn till barnens och föräldrarnas synpunkter. Genom att kritiskt följa upp det egna arbetet utvecklas yrkeskunnandet.

16 Översikt över BBIC:s formulär r och stöddokument

17 Triangeln Utbildning Hälsa BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Arbete Boende Familjenätverk Ekonomi Familjens bakgrund och situation Social integrering Lokalsamhällets resurser

18 Hälsa Fysisk och psykisk hälsa Kost Motion Hälsorisker; inkl missbruk

19 Kognitiv utveckling Lek och fritid Förskolesituation Utbildning (inlärning under 5 år)

20 Lek Utbildning (5 år r eller äldre) Fritid Skolsituation Prestationer och inlärning Läxor och vuxenstöd Arbete eller praktik

21 Känslo- och beteendemässig Anknytning Känsloreaktioner utveckling Oro och symptom; självdestruktivitet Utsatthet; övergrepp, familjevåld Riskbeteende; utagerande beteende, kriminalitet

22 Identitet Självbild Integritet Förmåga att stå för sin uppfattning och vilja Ursprung För placerade barn och barn med öppna insatser: vet barnet orsaken till placeringen/den öppna insatsen och hur förklarar barnet det för andra?

23 Familj och sociala relationer Barnets relationer till viktiga personer i familjen och nätverket Kamratrelationer För placerade barn: - Relationer till familjehemmet eller personalen - Umgänge

24 Socialt uppträdande Barnets förståelse av hur han eller hon uppfattas av omgivningen Utseende Kommunikation och uppträdande

25 Förmåga att klara sig själv Dagligt liv; alltefter ålder och mognad ta ansvar för praktiska sysslor i hemmet, klädsel, fickpengar etc. Hantera risker; t ex i trafiken Delta i och möjlighet att kunna påverka vardagsbeslut i familjen

26 Grundläggande omsorg En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån m n föräldrarna: f Tillgodoser barnets fysiska behov av mat och dryck, sömn, vila och hygien. Ser till att barnet får adekvat hälso- och sjukvård och tandvård. Håller regelbunden kontakt med förskola eller skola, deltar i utvecklingssamtal och ser till att barnet sköter sina läxor. Ser till att barnet inte behöver ta mer ansvar i hemmet och för familjen än vad han eller hon klarar av.

27 Säkerhet En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Skyddar barnet mot skador och faror. Har kännedom om var barnet befinner sig och vilka miljöer som kan vara riskabla, både i och utanför hemmet. Skyddar barnet från kontakt med vuxna som direkt eller indirekt kan skada barnet, t.ex. misshandel, sexuella övergrepp och våld i familjen.

28 Känslomässig ssig tillgänglighet En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Ser till att skapa tillitsfulla relationer inom familjen. Visar lyhördhet och respekt för barnet. Uppskattar barnet för dess egen skull. Tröstar barnet när det är ledset, oroligt eller skrämt.

29 Stimulans En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Ger barnet möjligheter till utveckling och lärande genom lek, samtal och respons på barnets nyfikenhet. Stimulerar och stödjer barnet i skolarbete. Uppmuntrar barnet att ta hem kamrater. Uppmuntrar barnet att uttrycka sin vilja och uppfattning.

30 Vägledning och gränss nssättning En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Hjälper barnet att kontrollera sina känslor. Stödjer och påverkar barnets beteende i önskvärd riktning. Är goda vuxna förebilder för barnet. Vägleder barnets utveckling av moral, värderingar och ett socialt accepterat beteende.

31 Stabilitet En utredning kan t.ex omfatta i vilken mån föräldrarna: Visar sig pålitliga, förutsägbara och kontinuerliga i kontakten med barnet. Ser till att barnet inte utsätts för fler och längre kontinuitetsbrott i sina nära relationer än nödvändigt. Ser till att barnet kan upprätthålla kontakt med närstående och andra personer som är viktiga för barnet.

32 Att koppla ihop triangeln Barnets behov Vårdnadshavarens förmåga Faktorer i familj och miljö

33 Risk Vad är en riskfaktor? en social, medicinsk, psykologisk eller biologisk faktor som kan leda till problem för hälsa, utveckling, anpassning eller beteende Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 någonting - en egenskap, händelse, förhållande eller process - som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005

34 Risk Vad är en riskprocess? samvariation av faktorer över tid som ökar sannolikheten för en problematiskt utveckling Riskfaktorn ska förebyggas, hindras, undanröjas Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Vad är en riskbedömning? En förutsägelse om att en viss händelse kommer att inträffa eller upprepas i framtiden, ex återfall i missbruk Kan även innefatta en förutsägelse om hur allvarlig denna händelse är Evidensbaserad praktik i socialt arbete IMS Red U Jergeby 2008

35 Riskfaktorer på p individnivå Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Temperament och personlighet: svårhanterlighet och underkontroll oräddhet bristfällig emotionsreglering brist i empati - flackt känsloliv impulsivitet tillbakadragenhet

36 Riskfaktorer på p individnivå Normbrytande beteende i barndomen, H Andershed & A-K Andershed 2005 Kognitiva problem: Låg intelligens Inlärningssvårigheter och bristfällig skolprestation Bristfällig social kognition Fysiologi och neuropsykologi: Låg serotoninnivå Tidig pubertetsutveckling Neuropsykologiska problem Förlossningskomplikationer

37 Riskfaktorer i familjen Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Förälder barn relationen; Bristfälliga uppfostringsmetoder Bristfällig kvalitet i f- b relationen Påverkar föräldrarna barnen, eller tvärtom? Våld i hemmet: Att utsättas för misshandel och övergrepp Att bevittna våld i hemmet Att både utsättas för och bevittna våld

38 Riskfaktorer i familjen Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A- K Andershed 2005 Föräldrars psykopatologi: Föräldrars depression Föräldrars missbruk Föräldrars kriminalitet Familjestruktur: Skilsmässa eller föräldrakonflikter Ensamstående föräldrar Ungt föräldraskap Stor familj Låg socioekonomisk status

39 Riskfaktorer i närsamhn rsamhället Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Problematiska kamratrelationer Bristfällig skolmiljö och anknytning till skolan Bristfälliga bostadsområdesförhållanden

40 Riskfaktorer via myndighet/ samhällsinsatser Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Anderhed 2005 Boot camp Scared straight-program Avvikande träning

41 Skyddsfaktorer Barnavårdutredningar, en kunskapsöversikt K Sundell m fl 2007 s 53 ff Kan ses som ett slags kompensations- eller bufferteffekt för högriskgrupper; stödjande sociala nätverk; släktingar och vänner ökade kunskaper om föräldraskap och barns utveckling konkret och praktsikt stöd i krissituationer stärkande av barns känslomässiga och sociala kompetens

42 Skyddsfaktorer Att växa mot alla odds E Werner & R Smith 1992, ur Utsatt barndom olika vuxenliv G Andersson 2008 s 37 Normal begåvning och en personlighet som väckte ett positivt gensvar i omgivningen Starka känslomässiga band till föräldrasubstitut Ett externt stödsystem (inom kyrkan, ungdomsrörelser eller i skolan) som premierade barnens kompetens och gav dem en känsla av gemenskap

43 Skyddsfaktorer hos individen Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 Förmåga att förstå och komma överens med andra Förmåga att lösa problem Humor Tålighet Uthållighet Förmåga att kontrollera impulser och känslor Initiativförmåga Psykisk energi Nyfikenhet God fysik Framgång i skolan Intelligens

44 Skyddsfaktorer i familj och miljö Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 Få separationer från vårdaren / omsorgspersonen En bra relation mellan förälder och barn God omvårdnad och tillsyn God hälsa hos modern Att barnet är omtyckt av vuxna Yttre stöd från grannar och lärare Möjlighet till fritidsintresse

45 Skyddsfaktorer Utsatt barndom olika vuxenliv G Andersson 2008 s 111 ff - Tidig anknytning till mamma och/eller pappa - Kön - kan vara både skydd och risk - Ålder kan vara både skydd och risk - Förskola och skola - Kamrat- och fritidsmiljö - Omgivningen- grannskap och boendemiljö - Samhällets insatser - kan innebära både skydd och risk

46 Uppföljningsprocessen

47 Dokumentation Vårdplan Genomförandeplan Konsultationsdokument Stöddokument; Samtal med placerade barn/ungdom Övervägande/ Omprövning Stöddokument; Samrådsdokument (3st) Protokoll från Uppföljningsmöte

48 Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a efter 4 v. därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Planeringsmöte Uppföljningsmöte Placeringsinformation Genomförandeplan Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte senast samma dag placering börjar senast 2 v. efter placerings början Inom 3 mån, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

49 Vårdplan Anger övergripande mål med vården utifrån behovsområdena Svarar på frågan vad är det i barnets livssituation som måste förändras? Varför behövs insats/placering? Om placering: Varför kan inte förändringsarbetet göras i barnets hem? Målet bör peka mot den förändring insatsen/placeringen ska leda till SMARTA- mål

50 Placeringsinformation Strax före eller senast vid placeringstillfället Innehåller praktisk information som är viktig i inledningsskedet av placeringen kontaktuppgifter vardagsrutiner umgänge Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård

51 Syfte Placeringsmöte se till att övergången till placeringen blir så skonsam som möjligt för barnet, gå igenom praktiska rutiner Närvarande: barn, föräldrar, nya vårdgivare och socialtjänst När: i god tid innan placering, vid akut placering på placeringsdagen Formulär Placeringsinformation

52 Genomförandeplan Svarar på frågorna Hur? Vem? När? Två versioner: - Genomförandeplan placering - Genomförandeplan öppna insatser

53 Det tredelade föräldraskapetf Föräldrar BARNET Socialtjänst Vårdgivare

54 Det tredelade Teamet runt föräldraskapetf barnet Vänner/socialt nätverk Hälso- och sjukvård Föräldrar BARNET Socialtjänst Släktingar Vårdgivare Förskola/skola Skolbarnomsorg

55 Uppföljningsm ljningsmötet Barnets mötem Syfte ta reda på om beslutade insatser genomförts, effekter av insatser, ev förslag på andra insatser Hur: utformas efter barnets önskemål t ex mötesplats, deltagare, dagordning Närvarande: barnet, föräldrar, vårdgivarna, socialsekreterare, oberoende ordförande När: 2 3 mån efter placering/4 veckor efter att öppna insatser påbörjats/därefter var 6:e månad Formulär/Stöddokument Vårdplan och genomförandeplan Samtal med placerade barn/ungdomar, Samrådsdokument inför uppföljningsmöte och Protokoll uppföljningsmöte