TNS Sifo Medierna och riksdagsvalet

Transkript

1 Jonathan Wennö

2 Innehåll 1 Frågor i fokus 03 2 Partierna förekomst och vinkling 13 3 Effekt 16 4 Medierna 20 2

3 1. Frågor i fokus 3

4 Sakfrågor i fokus 70/30 50/50 under EU-valrörelsen i maj 4

5 Sakfrågor i fokus i toppnyheter 15 sakfrågor i topp under 13 jan 31 mars 5

6 Sakfrågor i fokus i toppnyheter 15 sakfrågor i topp under 1 april 18 juni 6

7 Moderaterna 1 april 18 juni andel artiklar och vinkling Sakfrågor Icke-sakfrågor 7

8 Socialdemokraterna 1 april 18 juni andel artiklar och vinkling Sakfrågor Icke-sakfrågor 8

9 Miljöpartiet 1 april 18 juni andel artiklar och vinkling Sakfrågor Icke-sakfrågor 9

10 2. Partierna förekomst och vinkling 10

11 Hur medierna har rapporterat om aktörerna? 13 jan 31 mars 2014 Frekvens Vinkling netto Antal toppnyheter och nettovinkling partierna 13 jan 31 mars 2014 Baserad på toppnyheter med politiskt innehåll i DN, Svd, GP, AB, Ekot och Rapport Vinkling netto = antalet positivt vinklade nyheter subtraherat med antalet negativt vinklade. Vinklad = positiva/negativa värdeord kopplade till analysobjektet 11

12 Hur medierna har rapporterat om aktörerna? 1 april 18 juni 2014 Frekvens Vinkling netto Antal toppnyheter och nettovinkling partierna 1 april 18 juni 2014 Baserad på toppnyheter med politiskt innehåll i DN, Svd, GP, AB, Ekot och Rapport Vinkling netto = antalet positivt vinklade nyheter subtraherat med antalet negativt vinklade. Vinklad = positiva/negativa värdeord kopplade till analysobjektet 12

13 3. Effekt 13

14 Andel förekomst i toppnyheter vs EU-valresultatet 1 maj 25 maj 14

15 Balansmått vs valresultat 1 maj 25 maj 15

16 Fyra olika analyser vs valresultat 1 maj 25 maj Förekomst i storstadspress, all press, toppnyheter (sex medier) och balansmått i toppnyheter under perioden 1-25 maj. För resp parti har vi använt det mått med minst avvikelse från valresultatet. 16

17 4. Medierna 17

18 Moderaterna i toppnyheter 1 april 18 juni 18

19 Moderaterna i toppnyheter 13 jan 18 juni 19

20 Folkpartiet i toppnyheter 1 april 18 juni 20

21 Folkpartiet i toppnyheter 13 jan 18 juni 21

22 Centerpartiet i toppnyheter 1 april 18 juni 22

23 Centerpartiet i toppnyheter 13 jan 18 juni 23

24 Kristdemokraterna i toppnyheter 1 april 18 juni 24

25 Kristdemokraterna i toppnyheter 13 jan 18 juni 25

26 Socialdemokraterna i toppnyheter 1 april 18 juni 26

27 Socialdemokraterna i toppnyheter 13 jan 18 juni 27

28 Miljöpartiet i toppnyheter 1 april 18 juni 28

29 Miljöpartiet i toppnyheter 13 jan 18 juni 29

30 Vänsterpartiet i toppnyheter 1 april 18 juni 30

31 Vänsterpartiet i toppnyheter 13 jan 18 juni 31

32 Sverigedemokraterna i toppnyheter 1 april 18 juni 32

33 Sverigedemokraterna i toppnyheter 13 jan 18 juni 33

34 Feministiskt initiativ i toppnyheter 1 april 18 juni 34

35 Feministiskt initiativ i toppnyheter 13 jan 18 juni 35

36 Partierna i SvD 1 april 18 juni 36

37 Partierna i SvD 13 jan 18 juni 37

38 Partierna i Aftonbladet 1 april 18 juni 38

39 Partierna i Aftonbladet 13 jan 18 juni 39

40 Partierna i Dagens Nyheter 1 april 18 juni 40

41 Partierna i Dagens Nyheter 13 jan 18 juni 41

42 Partierna i Göteborgs-Posten 1 april 18 juni 42

43 Partierna i Göteborgs-Posten 13 jan 18 juni 43

44 Partierna i SR Ekot 1 april 18 juni 44

45 Partierna i SR Ekot 13 jan 18 juni 45

46 Partierna i SVT Rapport 1 april 18 juni 46

47 Partierna i SVT Rapport 13 jan 18 juni 47

48 Om undersökningen 48

49 Vad är det för typ av undersökning? Den genomgång vi gjort är en del av ett större projekt som TNS Sifo gör på eget initiativ. Vi kommer följa olika kommunikationskanaler under 2014 med valresultatet i september i riksdagsvalet som slutligt effektmått. Vi vill söka förstå vad och vilken kommunikation som driver opinioner inför riksdagsvalet, inte bara beskriva dem. Förutom att följa toppnyheter kommer vi också i det större projektet följa allmänt genomslag i medier för partier, hur politiken/politiker speglas i sociala medier samt i vilken utsträckning och hur mycket de olika partierna köper reklamplats. En (hög) ambition är att genom statistisk modellering se om det finns mönster som är generella, där vi kan se vilken typ av synlighet som driver effekt (valresultat och opinion) och för vilka partier. Vi ser detta som viktig kunskap att ha med sig till våra kunder inom näringsliv, offentlig sfär och intresseorganisationer som varje dag brottas med frågor om på vilket sätt och var de ska synas för att det budskap de vill förmedla ska nå fram till rätt målgrupp. Vi har valt riksdagsvalet som slutpunkt för undersökningen av flera skäl. Vi kommer vi då att ha ungefär åtta månaders data. Vi får se om det räcker, om inte, kommer vi att fortsätta studien. Det är en intressant tidsperiod då mediernas intresse under hela den perioden är riktad mot riksdagsvalet, på ett eller annat sätt. Intressant är också att riksdagsvalet i någon mån är ett nollsummespel där 349 mandat är på spel. Dessa kan inte växa och därför blir målet för kampen om den mediala agendan tydligt definierad. 49