Beskrivning av mål och syfte:

Transkript

1

2 Beskrivning av mål och syfte: att institutionens lärare som undervisar inom inriktningarna Svenska för tidigare åldrar och Svenska skall uppnå en sådan IKT-kompetens att de kan arbeta medieöverskridande och med multimediala verktyg att de lärare som deltar i kompetensutvecklingen först i omedelbar anslutning till denna inom delkursen Sagor och skönlitteratur, myter och medier (LSK230) kan integrera och till lärarstudenterna förmedla kunskaper och mediepedagogiska modeller i syfte att ge dem redskap att i sin kommande pedagogiska verksamhet som lärare i svenska bättre kunna utgå från elevernas mediaerfarenheter och våga använda IKT (t ex program för datoranimation och multimediaverktyg) för skapande verksamhet i arbetet med ett vidgat textbegrepp. att de lärare som deltar i kompetensutvecklingen lär sig att pedagogiskt till fullo utnyttja den nya lärplattformen GUL:s möjligheter till interaktiv kommunikation och förnyade examinationsformer (länkning, bloggar, läsloggar, portfolier med mer än bara verbala presentationer) och att dessa kunskaper sprids till övriga lärarlag och förnyade arbetsformer med GUL som redskap används i alla delkurser inom inriktningar och specialiseringar.

3 Lgr 11: Ur Kursplan i svenska i grundskolan Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

4 LSK230 Ur KURSPLANEN Delkurs 2. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (11,2 hp). Delkurs 3: VFU (7,6 hp) Delkursens kärna utgörs av ett tvärkulturellt och tvärvetenskapligt anlagt studium av berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner. Här studeras hur man som lärare från ett elevcentrerat - jämställt och mångkulturellt - perspektiv kan använda sig av och arbeta med berättelser och berättande. Med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp analyseras, bland annat via tematiskt upplagda studier, likt och olikt i berättelser från skilda tider, kulturer och medier. /---/ I denna delkurs studeras berättelsens roll som mellankulturell kunskapskälla, dess betydelse för identitetsbildning och språkutveckling. /---/ I delkursen diskuteras ingående hur man i undervisningen på olika sätt kan arbeta med estetiska läroprocesser, berättelse- och dramapedagogik och därigenom också tillämpa ett vidgat textbegrepp innefattande mer än ord. /---/ Stoffet spänner över allt från olika kulturers skapelsemyter, guda-, hjälte- och kärleksberättelser till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser, som är en del av elevernas liv, och som läraren därför måste ha goda kunskaper om. Vid sidan av muntligt och skriftligt berättande behandlas även film, musikvideo, TV-serier och dataspel. Skolans olika sätt, förr och nu, att förhålla sig till populärkultur och barns mediekonsumtion studeras, varvid olika mediepedagogiska modeller, med tyngdpunkt vid erfarenhetspedagogik och genusperspektiv, introduceras. Under den andra vfu-perioden planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studenten ett arbete fokuserat kring berättande och estetiska läroprocesser. Studenten väljer med utgångspunkt i delkursens stoff ut och berättar för eleverna muntligt en skapelsemyt eller saga samt genomför tillsammans med dem någon form av skapande bearbetning av denna berättelse.

5 BERÄTTELSEN Under olika tider I olika kulturer I olika former Muntligt Skriftligt Medialt

6 Arbets- och redovisningsformer Att undervisa om att använda IKT. Att undervisa genom att använda IKT. Att integrera digitala medier som en naturlig form bland andra informationssökning (muntligt, skriftligt, digitalt) berättelser och berättande (muntligt, skriftligt, medialt/digitalt) gestaltning/bearbetning (muntligt, skriftligt, medialt/digitalt) Fyra fasta arbetsgrupper/studentlag (Ada, Beda, Celine och Dion). Överföra den nätbaserade undervisningens fasta diskussionsgrupper till den omedierade verkligheten. Vid alla gruppdiskussioner och gruppredovisningar behölls denna indelning. Lärarlag med flera olika perspektiv + teaterbesök och dramapedagog.

7 Försök till formativ examination och att integrera IKT vid informationssökning och redovisningar En översikt över samtliga examinationsuppgifter delades ut vid kursstart. Muntligt, skriftligt, digitalt 1. Gruppuppgift om utomeuropeiska sagor. Informationssökning. Upprättande av skriftlig bibliografi. Muntlig presentation 2. Gruppuppgift om dataspel och dataspelande. Skriftligt protokoll över över gruppens arbete/källor Muntlig och digital presentation/analys av dataspel 3. Individuell skriftlig uppgift: gammalt nytt, högt lågt, manligt kvinnligt. Didaktisk reflektion utifrån ett vidgat textbegrepp. 4. VFU: Muntligt berättande av en myt/saga, gestaltande bearbetning med eleverna. Skriftligt rapport, seminariediskussion av rapporter/erfarenheter i halvklass. Diskussionsforum i GUL under VFU-perioden. VFU-blogg nästa!

8 Några rubriker och exempel från undervisningen Epos saga, muntligt skriftligt "Sinbad sjöfararen ur Tusen och en natt Homeros. Ur Odysséen Ong, Walter J. Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Folksagor barnsagor filmsagor Snövit, Törnrosa, Grodkungen, Askungen, Askungesaga från Kina "Askungen" i valfri utgåva, antologi eller bilderbok. Disney-filmen Askungen Persson, Magnus (red). Populärkulturen och skolan, s Bettelheim, Bruno. "Grodkungen". Ur Sagans förtrollade värld. Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär?

9 Några rubriker och exempel från undervisningen Berättandets roll i förskola och skola (VN) Didaktiker Dahlin, Bo. Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, s Fast, Carina. "Hur blir vi goda berättare?" Ur Berätta! Inspiration och teknik. Kursplaner i svenska och svenska som andra språk Presentation av VFU-uppgiften Myter och värdegrunder. Föreläsning (LB) Religionsvetare Kemp, Peter. Urberättelse, livshistoria, grundberättelse Branegård, Lars. Myter, Berättelser, Språk och Verklighetsuppfattning Skapelsemyter (LB) Stiessel, Lena. Skapelsemyter från hela världen Kemp, Peter. Urberättelse, livshistoria, grundberättelse Branegård, Lars. Myter, Berättelser, Språk och Verklighetsuppfattning Armstrong, Karen. Myternas historia, kap. Vad är en myt? Rönnberg, Margareta. Reklam som dagens myter?

10 Några rubriker och exempel från undervisningen Presentation av grupparbete. Att hitta sagor från olika kulturer. Första Examinationsuppgiften: Afrika, Latinmerika+Oceanien, Mellanöstern, (övriga) Asien Hur man hittar digitala verktyg http;// Svenska barnboksinstitutet: Utbildningsradions webbtänster: Barnens bibliotek (med Barnbokskatalogen och Bokjuryn): SLI (Svenska läromedel på internet): GR utbildning: Multimediabyrån:

11 Några rubriker och exempel från undervisningen Berättarverkstad (VN) Didaktiker Lindmark, Elisabeth. "Det vidgade textbegreppet i kursplanerna Tag med en saga eller myt till passet. Med utgångspunkt från en saga/myt arbetar vi med olika tekniker för att lära in en berättelse. Hur man berättar muntligt Sagodrama (AH) Dramapedagog Att med myter och sagor som utgångspunkt arbeta med drama och andra kreativa uttrycksformer. Workshop med Annika Halvarson, dramapedagog och berättare. Hur man gestaltar/bearbetar Antikens sagovärld: Hjältar och kärlek. Sagor och genus. "Herakles" och Disney-filmen Herkules "Eros och Psyke", "Pyramus och Thisbe x 2 En valfri bok med grekiska guda- och hjältesagor. Populärkulturen och skolan, s Bearne, Myth, legend, culture and morality Rönnberg, Herkules arla stod upp för de svaga Fundera över moderna varianter, intertextualitet, i litteratur, teater, filmer, tv-serier

12 Några rubriker och exempel från undervisningen Från antik teater till barnteater. Text och föreställning Sofokles. Kung Oidipus Euripides. Medea Lysander/Osten. Medeas barn Osten. "Medeas barn en barntragedi" Helander. "'Det var roligt när mamman grät' barns tankar om teater Teaterbesök. Medas barn på BackaTeater Föreställningen pågår c:a Därefter "teatertjat" i gruppens (se Projektgrupper i GUL) chatkanal. TEATERTJAT.docx VFU 25/11 10/12 GUL: DISKUSSIONSFORUM VFU-DISKUSSION Inte så många inlägg från studenterna Utveckling: Ge varje student möjlighet att skapa en egen VFU-blogg

13 Några rubriker och exempel från undervisningen Folksagan, konstsagan och den moderna litteraturen Lagerlöf, En herrgårdssägen Edelfeldt, Skönheten och odjuret "Skönheten och Odjuret" och "Snövit H C Andersen, Den lilla sjöjungfrun Disney-filmen Den lilla sjöjungfrun Edström, ur Selma Lagerlöf. Livets vågspel Brostrøm, ur Folksagan och den moderna litteraturen Populärkulturen och skolan. Sagans nya kläder Populärkulturen och skolan, s Skolan och de kulturella förändringarna, s Sök före lektionspasset information om, fundera över och diskutera i (GUL-)grupper om var och hur ni kan hitta gamla sagomotiv och sagomönster i moderna filmer, tv-serier, dokusåpor, musiktexter. http//

14 Några rubriker och exempel från undervisningen Den sagolika barnlitteraturen. Intertextualitet och adaptation Gripe. Glasblåsarens barn Rowling. Harry Potter och de vises sten Ur Den poetiska Eddan: "Trymskvida Stiessel. "När jätten Trym stal Tors hammare Nikolajeva. Hur man skapar en succé. Fenomenet Harry Potter Sök information via nätet före lektionspasset om nordisk mytologi/nordiska gudasagor, särskilt om Oden Perspektiv på populärkultur: Data och TV-spel I (CL) Littvetare och filmvetare Linderoth. Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur Fast. Vad kan vi lära av sjuåriga Oskar och hans dataspelande? Introduktion av grupparbete om data- och TV-spel. Perspektiv på populärkultur: Data och TV-spel II (CL) Linderoth. Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur Fast. Vad kan vi lära av sjuåriga Oskar och hans dataspelande? Buckingham. "Re-Constructing the Child Audience" Redovisning av grupparbete om dataspel (CL) samma grupper Examination av VFU. Obligatorisk närvaro (VN) Ada+Beda, Celine+Dion Individuell skriftlig uppgift. Kursvärdering i grupp(delkurs) och på nätet.

15 Slutreflektioner Givande att tänka från andra hållet inspireras av och integrera nätundervisningens former Möjligheterna att aktivera studenterna (och sig själv) via GUL: diskussionsforum, chatkanal, lätt att nå och hålla kontakt med alla även under VFU Fasta arbetsgrupper forum för samtal, socialt och intellektuellt givande, positiv stämning, visst tjôt mellan grupperna, visst positivt socialt tryck Stora fördelar med formativ examination, att ge alla examinationsuppgifter vid start arbeta mot målen (öppnare, mer problematiserande uppgift) Stoff, arbetsmetoder. Förankring i både i skolans kursplaner för svenska och barns fritidserfarenheter Att integrera digitala medier som en naturlig form bland andra informationssökning berättelser och berättande gestaltning/bearbetning (muntligt, skriftligt, digitalt) (muntligt, skriftligt, medialt/digitalt) (muntligt, skriftligt, medialt/digitalt) Problem Viss osäkerhet rörande den individuella skriftliga uppgiften. Viss tröghet att få igång GUL-aktiviteter Tidsbrist p g a nya lärarutbildningen: digital gestaltning/bearbetning

16 Snövit, Agnetha, Ulla och Suzanne eller Den återupprättade Drottningen Snövit - Agnetha Fältskog Snövit och de sju dvärgarna (Youtube) Snövit - Reuter & Skoog (Snövit och "Underbara människor ) (Youtube)