Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden"

Transkript

1 Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden En enkätstudie av företagens agerande och attityder inom ramen för EU s system för handel med utsläppsrätter rapport 5679 mars 2007

2 Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden En enkätstudie av företagens agerande och attityder inom ramen för EU s system för handel med utsläppsrätter NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Elektronisk publikation

4 Förord EU:s system för handel med utsläppsrätter infördes den 1 januari Syftet med systemet är att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att EU uppfyller sina åtagande enligt Kyotoprotokollet. Systemet innebär att ett utsläppstak begränsar de samlade utsläppen av koldioxid från energianläggningar och energiintensiv industri i EU:s medlemsstater. Företag som kan minska sina utsläpp till en låg kostnad kan göra det och sälja eventuella överblivna utsläppsrätter till företag med högre kostnader. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur handeln med utsläppsrätter fungerar som klimatpolitiskt styrmedel. Fokus ligger på företagens agerande, bland annat hur företagens arbete med utsläppshandeln organiseras, vilka strategier som företagen har för handeln med utsläppsrätter, i vilken grad systemet leder till utsläppsminskningar inom företagen samt vilken syn företagen har på den framtida utvecklingen av utsläppshandeln. Rapporten är framtagen vid företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Författare har varit Anders Sandoff, projektledare samt Daniel Helgstedt, Petter Rönnborg och Gabriela Schaad. Författarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser. Från Naturvårdsverket har Fredrik von Malmborg och Bengt Johansson, klimatenheten, ansvarat för uppdraget. Stockholm i februari 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Författarnas förord Denna rapport är resultatet av många människors engagemang och kompetens. Jag vill inleda med att tacka Naturvårdsverket för förtroendet att få genomföra den första heltäckande utvärdering av hur företagen i den handlande sektorn hanterar och uppfattar EU:s system för utsläppsrättshandel. Det har varit en mycket stimulerande studie att genomföra med många positiva kontakter till följd. Jag vill rikta ett stort tack till alla de kontaktpersoner på företagen som tagit sig tid att besvara enkätens minst sagt omfattande batteri av frågor. Det står oss nu klart att det tagit långt längre tid än de tjugo minuter vi utlovade i missivbrevet och i många fall dessutom involverat flera personer på varje företag. Viktigt att nämna är även de företagsrepresentanter som deltagit i den inledande intervjuundersökningen. Ett stort tack till er alla! I min projektgrupp har jag haft förmånen att få ta del av betydande nit och kompetens hos flera personer. Daniel Helgstedt som svarat för design och genomförande av enkätundersökningen samt strukturering av enkätresultaten, Petter Rönnborg som svarat för analys av enkätresultaten och Gabriela Schaad som svarat för beskrivningen av utsläppsrättssystemet och sammanfattningar. Tack till Christer Johansson på Abdera Konsult AB som erbjöd oss att använda deras Webbenkätvertyg och som också frikostigt ställt upp med teknisk hjälp i utvecklandet av enkäten. Sist men inte minst vill jag tacka Fredrik von Malmborg och Bengt Johansson som varit våra kontaktpersoner vid Naturvårdsverket. Fredrik som med stor entusiasm tillförde avgörande kompetens i studiens inledningsskede och Bengt som med ett kritiskt öga fick oss att höja nivån på den slutliga rapporten. Anders Sandoff Projektledare Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 5

7 6

8 Innehåll FÖRORD 3 FÖRFATTARNAS FÖRORD 5 SUMMARY 10 SAMMANFATTNING 12 Tio viktiga resultat 12 Sammanfattning av företagens klimatarbete ur ett storleks- och sektorsperspektiv 14 Sammanfattning av klimatarbetets organisering ur ett storleksoch sektorsperspektiv 14 Systemets effekter på företagens verksamhet utifrån ett storleks- och sektorsperspektiv 15 1 FRÅN KLIMATHOT TILL UTSLÄPPSREDUKTION Människan påverkar klimatet Internationellt klimatsamarbete EU:s åtaganden Utsläppsrättshandeln i praktiken Sveriges klimatarbete Lagstiftning för energi, miljö och klimat Ekonomiska styrmedel Genomförandet av EU-direktiven Handelssystemets införande och omfattning i Sverige Tilldelningsprinciper Handelssystemets andra handelsperiod och vidare utveckling Rapportering och redovisning Sveriges utsläpp av växthusgaser Näringslivets roll i klimatarbetet Företagens miljöarbete Miljöledningssystem och miljöcertifiering Miljöredovisning och miljörapport 31 2 STUDIENS SYFTE OCH CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR 32 3 STUDIENS GENOMFÖRANDE Enkätens utformning och struktur Analyskategorier Utvärdering av felkällor Inferensfel 35 Bortfallsanalys av branscher inom energisektorn 36 Bortfall industrisektorn 37 7

9 Bortfallets betydelse för representativiteten på sektorsnivå Bortfallsanalys baserad på företag och tilldelade utsläppsrätter 39 Representativitet för klassen 0 > utsläppsrätter 40 Representativitet klassen > utsläppsrätter 40 Representativitet för klassen eller fler utsläppsrätter Bortfallsanalys baserad på företag och omsättningens storlek Mätfel Bearbetningsfel 41 4 REDOVISNING OCH ANALYS AV ENKÄTSVAR Verksamheten och klimatarbetet Systematiskt arbete med miljöfrågor Miljörelaterade mål i verksamheten Mål om reduktion av CO 2 -utsläpp Mätning av utsläpp av växthusgaser Uppskattning av indirekta utsläpp Organisatorisk enhet som vanligtvis initierar företagets utsläppsreducerande investeringar Organisering av utsläppsrättshandeln Resursbehov knutna till hantering av utsläppsrätter Organisatorisk enhet med ansvar för utsläppsrätterna Organisering av handeln med utsläppsrätter Företagens handel med utsläppsrätter Handelsstrategier Joint Implementation och Clean Development Mechanisms Systemets effekter på företagens verksamhet Utsläppsreducerande åtgärder och därtill kopplade lönsamhetskriterier Systemets påverkan på produktionskapaciteten Utgör politiska insatser mot klimatförändringar en risk eller möjlighet? Nuvarande tilldelnings omfattning och uppfattningar om priset 2006/ Uppfattningar om handelsperioden : reduktionspotential, tilldelning, åtgärder och prisutveckling 41 Företagens troliga utsläppsminskningar under perioden 1990 tom Minskning genom effektivisering av befintliga produktionsprocesser 41 Minskning genom utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser 41 Tilldelning Åtgärder för att klara utsläppsåtaganden Prisutveckling Omdömen om systemet 41 Framtidens utsläppsbegränsande system 41 5 DISKUSSION 41 8

10 REFERENSER 41 FÖRKORTNINGAR 41 BILAGOR 41 Bilaga 1: Individuella åtaganden enligt Annex B till Kyotoprotokollet 41 Bilaga 2: Bördefördelning inom EU 41 Bilaga 3: Tidsschema för utsläppsrätter 41 Bilaga 4: Drivkrafter bakom miljö- och hållbarhetsarbetet 41 Bilaga 5: Missivbrev 41 Till ansvarig för bolagets hantering av utsläppsrätter för koldioxid 41 Bilaga 6: Enkätfrågor 41 Bilaga 7: Företag i totalpopulationen 41 9

11 Summary This report gives an overview on how companies from the Swedish Trading Sector perceive and act under the European Union Emissions Trading Scheme. The study is based on a comprehensive survey that encompasses all companies operating installations included in the Swedish Emission Trading Registry. We present the most important findings and conclusions in the ten points below. 1) The emission trading scheme has already resulted in a reduction of companies carbon dioxide emissions and will lead to further reductions in the short term. The majority of companies that have implemented emission reductions are energy-producing companies. Large companies have to a larger extent already invested in emission reduction measures, whereas middle-sized and small companies more often still are in the process of planning such measures. 2) The majority of large companies and internationally operating ones already have implemented an environmental management system in its operation. Nevertheless, it is less common for companies to set concrete objectives for the reduction of carbon dioxide emissions. Almost all large companies and emission-intensive ones measure their carbon dioxide emissions whereas this is less common amongst smaller firms. It seems to be crucial that companies establish specific objectives for the reduction of carbon dioxide emissions as this in many cases has resulted in emission reduction measures or concrete plans to reduce emissions. 3) Nearly four out of ten companies in the survey view that they have been allocated sufficient emission allowances. Hence there is no need for them to take any measures during the period However, more than half of the energy-producing companies do not have any notion whether or not they are going to have sufficient emission allowances during the period ) The most common strategy to handle a deficit in emission allowances is to reduce carbon dioxide emissions internally. More than half of all energy-producing companies have adopted this strategy. Only one third of the companies intend to purchase emission allowances on the European carbon market in order to cover a deficit. Large companies and internationally operating ones more often use a combination of several different strategies. 5) Responsibility for the administration of the emissions trading scheme is usually allocated to either company management, production or the environment department, whereas the three solutions are equally common. 10

12 Industrial companies more often allocate this responsibility to the environment department whereas mostly production department assumes responsibility for the emissions trading scheme among energy-producing companies. Emission-intensive and small companies have more often allocated this responsibility to company management. In general, many different solutions can be found as to the allocation of responsibility for the emissions trading scheme and its organization. 6) Internal emission reductions are mainly achieved by development and introduction of new production processes, which even encompasses switching fuel or raw material. Moreover, more than half of the companies assess that it would be possible for them to reduce CO 2 -emissions by introducing new production processes. The estimated reduction potential of these companies is in average 41 percent by The number is even higher when only looking at energy-producing companies. Hence, their emission reduction potential by switching fuel is considered to be substantial. 7) As a rule, company management is responsible for decisions regarding transactions on the European carbon market. Nearly half of the companies have a trading strategy. The most common strategy is to cover the required emission allowances continuously according to an emission forecast. However, so far only half of the companies have actively traded in emission allowances. Twice as many companies have sold allowances than bought, which reflects the fact that only few companies expect a deficit in emission allowances during the first trading period. 8) The emission trading scheme has for the most not affected decisions on companies production volumes. On the other hand, predominantly industrial companies state that their investment decisions are affected by the long-term price of emission allowances. 9) More than half of companies view that the political efforts to mitigate climate change represent both risks and opportunities. Expectations are that the emissions trading scheme leads to increased research and development of low-carbon techniques. Most companies do not believe that the emissions trading scheme will force companies to leave Sweden. 10) Knowledge about the project-based mechanisms Joint Implementation (JI) and Clean Development Mechanism (CDM) is surprisingly low, even among large companies. So far only a few pioneers have participated in such projects and some more companies have shown interest in participating. The idea of reducing emissions globally with the help of the project-based mechanisms has not yet gained much support. 11

13 Sammanfattning Föreliggande rapport utgör en första utvärdering av hur företagen i den handlande sektorn hanterar och uppfattar EU:s system med utsläppsrättshandel. Studien baseras på en totalundersökning av samtliga företag med anläggningar registrerade i det svenska registret för handel med utsläppsrätter. Studiens viktigaste resultat sammanfattas nedan på två sätt, först i tio generella punkter, därefter utifrån företagsstorlek och sektorstillhörighet 1. Diskussionen i det avslutande kapitlet (kapitel 5) utgör en tolkning av de resultat som framkommit i studien. Tio viktiga resultat 1) Systemet för handel med utsläppsrätter har redan lett till en minskning av företagens koldioxidutsläpp och kommer att medföra ytterligare minskningar framöver. Framförallt är det företag i energisektorn (traditionella energibolag och bolag med förbränningsanläggningar) som minskningar genomförts. Granskas resultatet ur ett storleksperspektiv så ser man att det främst är de stora företagen som redan har investerat i utsläppsreducerande åtgärder, medan de mellanstora och små företagen oftare befinner sig i planeringsfasen. 2) En majoritet av stora och internationellt verksamma bolag i den handlande sektorn har tillgång till ett miljöledningssystem i sin verksamhet. Trots det är konkreta mål för en minskning av koldioxidutsläppen mindre vanligt förekommande bland dessa bolag. 3) Närmare fyra av tio bolag i undersökningen bedömer att de har blivit tilldelade tillräckligt med utsläppsrätter och därmed inte behöver genomföra några åtgärder under första handelsperioden. Osäkerheten är dock utbredd, bl.a. anger mer än hälften av energisektorns företag att de inte vet huruvida de kommer att ha ett underskott av utsläppsrätter eller ej under första handelsperioden. 4) Den allra vanligaste strategin för att hantera ett underskott av utsläppsrätter är genom en intern minskning av koldioxidutsläppen. Mer än hälften av företagen i energisektorn använder denna strategi. Endast en tredjedel av företagen avser att täcka sina underskott genom att handla på den europeiska koldioxidmarknaden. Stora samt internationellt verksamma företag använder sig ofta av en kombination av flera olika tillvägagångssätt. 1 En närmare beskrivning av analyskategorierna återfinns i avsnitt och

14 5) Ansvaret för företagets administration av systemet med utsläppsrätter placeras i ungefär lika stor utsträckning hos företagsledningen, produktionen som hos miljöavdelningen. Företagen i industrisektorn (bestående av företag med verksamhet inom: raffinaderi, järn och stål, mineralindustri samt massa och papper) placerar oftare ansvaret hos en miljöavdelning, medan det bland energisektorns företag mestadels ingår i produktionens uppgifter. Utsläppsintensiva företag samt mindre företag har oftare förlagt ansvaret till företagsledningen. Överlag finns det många olika lösningar hur ansvaret fördelas och arbetet med utsläppsrätterna organiseras på företagen. 6) Interna utsläppsminskningar åstadkoms huvudsakligen genom utveckling och införande av nya produktionsprocesser, vilket även omfattar byte av bränsle eller råvaror. Mer än hälften av företagen uppskattar dessutom att de, med hjälp av nya produktionsprocesser, skall kunna minska koldioxidutsläppen. 7) I regel svarar företagsledningen för beslut avseende transaktioner på koldioxidmarknaden. Knappt hälften av företagen har en strategi för hur man avser bedriva sin handel. Bland de företag som anger en handelsstrategi är det vanligast att behovet av utsläppsrätter täcks löpande enligt en utsläppsprognos. Vid enkättidpunkten (april/maj 2006) hade enbart hälften av företagen aktivt handlat med utsläppsrätter. Att det är dubbelt så stor andel som har sålt utsläppsrätter än som har köpt, torde förklaras av att det är få företag som förväntar sig ett underskott på utsläppsrätter under den första handelsperioden. 8) Systemet för handel med utsläppsrätter har för det mesta inte haft någon effekt på beslut angående bolagens produktionsvolymer. Däremot anger främst industriföretagen att deras investeringsbeslut påverkas väsentligt av det långsiktiga priset på utsläppsrätterna. 9) Mer än hälften av företagen anser att de politiska insatserna mot den globala klimatförändringen innebär både risker och möjligheter. Förväntningen är att systemet leder till minskade koldioxidutsläpp och större satsningar på forskning och utveckling av koldioxidsnål teknik. De flesta av respondenterna tror inte att systemet för handel med utsläppsrätter kommer att tvinga bort företag från Sverige. 10) Kännedomen om de projektbaserade mekanismerna Joint Implementation (JI) och Clean Development Mechanism (CDM) är förvånande låg, även bland stora företag. Några enstaka pionjärer har hittills deltagit, och endast ett fåtal ytterligare företag har visat intresse för JI och CDM. Idén om en global minskning av utsläppen med hjälp av de projektbaserade mekanismerna har således ännu inte fått något större genomslag. 13

15 Sammanfattning av företagens klimatarbete ur ett storleks- och sektorsperspektiv Ett systematiskt arbete med miljöfrågor, främst i form av ett miljöledningssystem, är mest förekommande bland stora företag. Även detaljerade miljömål och konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2 är betydligt vanligare hos stora företag än hos små och mellanstora. Trots det har mer än hälften av de mindre företagen detaljerade miljömål. Överlag är det dubbelt så vanligt att företag har detaljerade miljömål än konkreta minskningsmål för CO 2. Avslutningsvis kan sägas att något fler industriföretag än företag i energisektorn har infört ett miljöledningssystem samt har satt upp konkreta mål för minskning av CO 2 -utsläpp. Sammanfattning av klimatarbetets organisering ur ett storleks- och sektorsperspektiv Undersökningen visar att det finns många tänkbara lösningar på hur klimatarbetet organiseras inom företagen. Den för det enskilda företaget optimala lösningen beror givetvis på olika faktorer såsom verksamhetsinriktning, storlek, organisationsstruktur mm. Utifrån en storleksindelning finns det tydliga skillnader vem som ansvarar för systemet med utsläppsrätterna. Stora företag ger oftast ansvaret till miljöavdelningen. Hos mellanstora företag är det vanligast att produktionen ansvarar, medan det oftast är företagsledningen som har ansvaret hos små företag. Industrisektorns företag ger främst miljöavdelningen ansvaret, vilket skiljer sig från företagen i energisektorn som oftast förlägger det till produktionsavdelningen. Initiativ till investeringar i utsläppsreducerande åtgärder utgår främst ifrån företagsledningen hos små och mellanstora företag. Bland stora företag är det i stället produktionen som tar flest initiativ. Beslut kring själva handeln med utsläppsrätter fattas främst av företagsledningen. Särskilt tydligt framstår det bland industrisektorns företag. Oavsett storlek och sektor är ansvaret för de finansiella besluten kring utsläppsrätter i större omfattning koncentrerat hos företagsledningen än vad det operativa ansvaret är. Vad gäller strategier för att hantera eventuella underskott har betydligt fler energiföretag än industriföretag (52 respektive 27 procent) angett att de kommer att hantera underskott genom en intern minskning av CO 2 -utsläpp. Sett ur ett storleksperspektiv avser mindre företag i större utsträckning hantera brister genom att minska utsläpp. Det kan utläsas att det finns störst utrymme att använda denna strategi bland energiföretagen. Av de stora företagen anger en tredjedel att eventuella underskott kommer att täckas genom en intern omfördelning av utsläppsrätter mellan anläggningar. Betydligt fler av företagen i industrisektorn än i energisektorn tänker använda sig av denna möjlighet. Endast tre av tio företag tänker anskaffa utsläppsrätter på den europeiska CO 2 -marknaden för att täcka ett eventuellt underskott. Medelstora och små företag har angivit detta svar i något större utsträckning än stora företag. Deltagandet i själva handeln med utsläppsrätter har varit lågt. På grund av den snävare tilldelningen till energisektorn är det föga förvånande att andelen företag i industrisektorn som sålt utsläppsrätter är större än andelen i energisektorn. Gene- 14

16 rellt är stora och mellanstora företag något mer aktiva på CO 2 -marknaden än små företag. Systemets effekter på företagens verksamhet utifrån ett storleks- och sektorsperspektiv Nästan hälften av de stora företagen, har som en konsekvens av systemets införande, redan genomfört åtgärder för utsläppsminskningar i de utsläppspliktiga anläggningarna. Motsvarande siffra för medelstora och små företag ligger kring 25 procent. Däremot planerar nästan hälften av de medelstora och små företagen att genomföra utsläppsminskande åtgärder. Drygt 30 procent av företagen anger att de inte planerar några utsläppsreducerande åtgärder. Betydligt fler företag i energisektorn än i industrisektorn har redan genomfört utsläppsminskningar. Oavsett företagsstorlek är utveckling och införandet av nya produktionsprocesser, inklusive byte av bränsle/råvaror det vanligaste tänkta tillvägagångssättet för att huvudsakligen reducera företagens CO 2 -utsläpp. Cirka hälften av respondenterna angav detta alternativ. En något större andel företag i energisektorn än i industrisektorn har angivit detta svar (61 respektive 45 procent). En något större andel av industrisektorns företag än energisektorns avser minska sina CO 2 -utsläpp genom en effektivisering av befintliga produktionsprocesser (23 respektive 16 procent). Över 90 procent av företagen svarade nej på frågan om systemet med utsläppsrätter leder till att företaget undvikit att genomföra eller skjutit upp kapacitetshöjande investeringar i Sverige. Av de företag som svarade ja är sju stycken från industrisektorn och endast två är från energisektorn. Det kan även konstateras att beslut angående produktionsvolymer har påverkats mycket lite av systemet för handel med utsläppsrätter. Angående investeringar anger hela 43 procent av industrisektorföretagen och 19 procent av energisektorföretagen att det långsiktiga priset på utsläppsrätter är mycket viktigt för deras beslut kring investeringar i Sverige. Det nämns även att investeringsplanerna i hög grad styrs av hur elpriset påverkas av den långsiktiga utvecklingen av priset på utsläppsrätter. Ungefär var femte respondent i industri- som i energisektorn väntar sig en brist på marknaden för utsläppsrätter vid utgången av nuvarande handelsperiod. Hela 45 procent av industrisektorns företag förutser dock inte någon brist medan motsvarade andel för energisektorn är 25 procent. Osäkerheten i frågan är dock betydande, 35 procent i industrisektorn och 50 procent i energisektorn saknar en uppfattning om troligt utfall. 15

17 16

18 1 Från klimathot till utsläppsreduktion I denna studie redovisas erfarenheter från svenska företag som berörs av systemet för handel med utsläppsrätter. För att ge dessa erfarenheter rättvisa är det på sin plats att återge några av de utgångspunkter som ligger till grund för denna del av de tillståndspliktiga företagens verksamhet. Även om själva systemet endast är ett knappt ett och ett halvt år gammalt när studien genomförs så har det föregåtts av mycket arbete; internationellt, inom EU, i svenska myndigheter och departement och naturligtvis i företagen själva. I detta inledande kapitel ger vi en kortfattad bakgrund till dagens system för handel med utsläppsrätter och det arbete med att reducera utsläpp av växthusgaser som bedrivs i företagen. Inledningsvis i kapitlets första avsnitt presenteras problemets art. Därefter ges i avsnitt två en beskrivning av de internationella ansträngningar som gjorts för att minska detsamma. I kapitlets tredje avsnitt vänder vi blicken mot Sverige och det arbete som bedrivits för att utveckla ett svenskt deltagande i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Då själva grundidén med systemet är att låta marknadskrafterna vara det som driver reduktionen av utsläppen, läggs ett stort ansvar för klimatarbetet på företagen. I det fjärde avsnittet ges en översikt över hur stora utsläppen av CO 2 är från olika branscher och därigenom erhålls en fingervisning om den betydelse olika branscher har för det svenska klimatarbetet. Då det är i företagen som besluten fattas avseende vilka åtgärder som skall genomföras, så har kunskap om företagens klimat- och miljöarbete en mycket viktig roll att fylla. I kapitlets två sista avsnitt ges därför en introduktion till företagens betydelse för svenskt klimatarbete och företagens organisering av miljöarbetet. 1.1 Människan påverkar klimatet Växthuseffekten är ett av de största hoten som mänskligheten just nu står inför. Människans utsläpp av växthusgaser bidrar till att temperaturen på jorden ökar vilket kan orsaka klimatförändringar med katastrofala följder. Det krävs världsomspännande insatser och kraftiga åtaganden för att förhindra att människans påverkan på klimatet resulterar i en farlig störning av klimatsystemet. De flesta är överens om att klimatet håller på att förändras delvis på grund av att koldioxid och andra växthusgaser som metan, lustgas och fluorerade gaser släpps ut i atmosfären i allt större utsträckning. En ökande koncentration av växthusgaser i atmosfären innebär att mer värme hålls kvar nära jordytan och därmed stiger jordens medeltemperatur. Utsläppen av koldioxid svarar för den största inverkan på den förstärkta växthuseffekten, främst genom den allt större användningen av fossila bränslen. Transport, industri och uppvärmning av bostäder anses vara de största utsläppskällorna 2. Den senaste rapporten från FN:s världsmeterologiska organisation WMO som kom ut i mars 2006 upplyste om att halten av koldioxid 2 UNFCCC, Climate Change Information Kit (2002) 17

19 fortsätter att öka och inte visar några tecken på att plana ut talet har varit det varmaste decenniet sedan mätningarna påbörjats 4. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 C sedan slutet av 1800-talet och prognosen är att ökningen fortsätter med mellan 1,4 C och 5,8 C fram till år Följderna kan bland annat bli stigande havsyta, kraftiga orkaner, fler översvämningar eller extrem torka. Under senare tid har ökningen av extrema väderfenomen varit särskilt utpräglad och en samlad bedömning ger vid handen att de inte längre enbart kan förklaras som slumpmässiga. De betraktas som ett tecken på att en klimatförändring redan är på gång 5. Klimatförändringen är ett globalt miljöproblem som hänger ihop med flera andra uppgifter som vår generation ställs inför såsom fattigdom, ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt. Åtgärderna mot växthuseffekten får inte hota jordens livsmedelsproduktion eller förutsättningarna för en hållbar ekonomisk utveckling. Länder i snabb tillväxt som Kina och Indien med ökande användning av fossila bränslen måste erbjudas alternativa vägar för att täcka sitt energibehov. Den stora utmaningen ligger i att stabilisera halten av växthusgaser på en nivå som hejdar människans påverkan på klimatsystemet. FN:s klimatpanel IPCC pekar på att en temperaturökning över 2 C kan medföra påtagliga klimatförändringar. För att inte överskrida två-graders målet måste halten av växthusgaserna stabiliseras på högst 550 ppm 6 vilket innebär att industriländerna bör minska sina utsläpp mellan procent fram till Utsläppsminskningarna kan åstadkommas genom ökad energieffektivitet, en successiv övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor som biobränsle, sol- och vindkraft, och bättre hushållning med energin. Även utvecklingen av nya tekniker inom industri och transport kan medföra stora förbättringar. 1.2 Internationellt klimatsamarbete Efter att hotet om klimatförändringar uppmärksammades av meteorologer grundades den internationella klimatpanelen IPCC år 1988 för att samla kunskaper om den förstärkta växthuseffekten. IPCC:s insatser ledde till att FN utarbetade en ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC 8. Den trädde i kraft 1994 och har undertecknats av 189 länder. Konventionens huvudsyfte är att stabilisera halten av växthusgaser 9 i atmosfären på en nivå som inte medför en allvarlig störning av klimatsystemet. Industriländerna har åtagit sig att årligen rapportera sina utsläpp av växthusgaser samt att ställa upp en nationell plan för att begränsa klimatpåverkan 10. År 1997 lyckades parterna efter intensiva förhandlingar i Kyoto enas om ett 3 WMO, Greenhouse Gas Bulletin, No. 1:14 March unfccc.int/essential_background/feeling_the_heat/items/2904.php 6 En stabilisering på 550 ppm (parts per million) bedöms dock av allt fler forskare inte räcka för att förhindra en temperaturökning över 2 C. 7 Europeiska Unionens Råd, möte Pressmeddelande Miljö (Bryssel 10/03/2005). 8 United Nations Framework Convention on Climate Change 9 Främst koldioxid (CO2 ), men även metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O) och fluorerade gaser (HFC, PFC och SF6). 10 unfccc.int/essential_background/feeling_the_heat/items/2914.php 18

20 protokoll som fastslår bindande regler för utsläppen av växthusgaser samt upptagning och lagring av koldioxid. Detta Kyotoprotokoll 11 anses vara ett betydelsefullt steg för att uppnå klimatkonventionens syfte, då det medför bindande åtaganden för de stora industrinationerna att minska sina utsläpp enligt individuella mål. De sammanlagda åtagandena innebär att utsläppen av växthusgaser i dessa länder skall minska med minst 5 procent under den första perioden jämfört med 1990 års nivå 12. Protokollet trädde i kraft i februari 2005 och har för närvarande undertecknats av 163 nationer 13. Av dessa har hela EU samt 12 ytterligare nationer fastlagda minskningsmål 14. Det faktum att USA och Australien inte har ratificerat protokollet anses försvaga dess slagkraft avsevärt. Utvecklingsländer har inga konkreta åtaganden men kan medverka i utsläppsreducerande åtgärder genom den så kallade mekanismen för ren utveckling, en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Utsläppsminskningar kan åstadkommas genom inhemska åtgärder som exempelvis investeringar i miljövänlig teknologi och byte till förnybara energikällor, eller genom de flexibla mekanismerna som syftar på ett förstärkt internationellt samarbete och mer kostnadseffektiva utsläppsminskningar. De flexibla mekanismerna är handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande (Joint Implementation JI) och mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanisms CDM). De två sistnämnda kallas också för projektbaserade mekanismer. Idén är att det ger samma nytta för miljön oberoende av var utsläppen minskar, medan kostnaderna för en reduktion kan variera betydligt från region till region. Den internationella handeln med utsläppsrätter (International Emission Trading IET) träder i kraft 2008 när Kyotos första åtagandeperiod börjar. Då kommer varje deltagande land att tilldelas utsläppsenheter (Assigned Amount Units AAUs) som täcker landets tillåtna utsläpp för den aktuella perioden. En utsläppsenhet motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter 15. Utsläppsenheterna kan säljas eller köpas på den internationella marknaden allt efter deltagarens behov. Europa införde dock ett regionalt handelssystem (EU-ETS) redan i januari De flexibla mekanismerna avser att ge kostnadseffektiva alternativ till att genomföra nationella utsläppsminskningar genom att erbjuda möjligheten till handel med utsläppsrätter eller investeringar i projekt som syftar till utsläppsreduktioner i andra regioner. Gemensamt genomförande (JI) innebär att industriländer kan göra utsläppsminskande åtgärder i andra länder med ett fast åtagande enligt Kyotoprotokollet och tillgodogöra sig utsläppskrediter för att uppfylla sina egna åtaganden. Utsläppskrediterna kallas Emission Reduction Unit (ERU) och får användas från Mekanismen för ren utveckling (CDM) har samma syfte som JI-projekt men de genomförs i länder utan utsläppstak, dvs. mestadels i utvecklingsländer. Investerarlandet får utsläppskrediter, så kallade Certified Emission Reduction Units (CER) som kan användas för att uppfylla sina egna åtaganden. 16 CDM-projekt skall även bidra till 11 Texten finns på: //unfccc.int/essential_background/kyoto_protocol/items/1678.php 12 Se Bilaga 1 för individuella åtaganden. 13 unfccc.int/essential_background/kyoto_protocol/items/2830.php 14 För detaljerade uppgifter se unfccc.int/essential_background/kyoto_protocol/items/3145.php 15 Det motsvarar förbränning av ca 370 liter eldningsolja, 420 liter bensin eller 400kg kol

21 tekniköverföring samt till hållbar utveckling i värdlandet. Utsläppsminskningar från CDM-projekt kan användas redan nu. Investeringar i de projektbaserade mekanismerna kan göras direkt eller genom fonder som exempelvis Världsbanken förvaltar. I och med Marrakech-överenskommelsen 2001 enades parterna om mer detaljerade regler för Kyotoprotokollet och dess fortsatta genomförande. Överenskommelsen undertecknades vid ett möte i Montreal i december 2005 och parterna kom överens att samtal skulle påbörjas för att slå fast en klimatstrategi för den mer avlägsna framtiden EU:s åtaganden Under senare år har den Europeiska unionen blivit drivkraften bakom de internationella klimatförhandlingarna. År 2002 utgjorde de europeiska utsläppen av koldioxid cirka 15 procent av de globala utsläppen 18. EU har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 procent fram till 2012 jämfört med 1990 års nivå 19. EU-länderna har kommit överens om en intern fördelning av minskningen 20 som bland annat tar hänsyn till ländernas industristruktur, energiförsörjning och utsläpp per capita 21. EU har påbörjat ett gemensamt klimathandlingsprogram, European Climate Change Programme (ECCP) 22, som består av en rad styrmedel som syftar till att komma tillrätta med klimatproblemet. I oktober 2003 antog EU ett direktiv som reglerar handeln med utsläppsrätter inom unionen 23. Handelssystemet omfattar cirka anläggningar från energisektorn och vissa energiintensiva industrigrenar. Anläggningarna som berörs under första handelsperioden är förbrännings- och fjärrvärmeanläggningar med en kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, anläggningar för produktion eller bearbetning av järn, stål, glas, keramik och cement samt anläggningar för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa. Kollektivt kallas dessa även för den handlande sektorn. Alla medlemsländer sätter upp ett nationellt register där alla transaktioner förtecknas. De nationella registren är anslutna till varandra och till ett centralt EU-register (CITL) 24. Förutom företagen från den handlande sektorn kan även andra företag, organisationer eller privatpersoner delta i handeln, förutsatt att de har ett konto i ett av de nationella registren 25. Inom det Europeiska handelssystemet benämns utsläppsrätterna European Union Allowances (EUA). Dessa enheter är konverterade AAU-enheter och kan bara användas inom EU United Nations Statistics Division ( De nya medlemsländerna (utom Malta och Cypern) har egna minskningsmål mellan 6-8 procent 20 Se Bilaga 2 för individuella åtaganden 21 För europeisk statistik se: epp.eurostat.ec.europa.eu 22 ec.europa.eu/environment/climat/eccp.htm 23 Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2003/87/EG Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2005) Handel med utsläppsrätter 20

22 I oktober 2004 tillkom EU:s länkdirektiv 26 som binder samman det europeiska handelssystemet med Kyotoprotokollets regler och de flexibla mekanismerna. Detta gjorde det möjligt för parterna att även utnyttja de flexibla mekanismerna för att uppfylla sina åtaganden. Medlemsländerna bör dock sätta en gräns för användningen av de flexibla mekanismerna, vilka främst är en kompletterande åtgärd utöver de inhemska satsningarna. Alla EU-länder lämnade in en plan för fördelning av utsläppsrätter för handelsperioden och i februari 2005 delades de första utsläppsrätterna ut till den handlande sektorn. Huvuddelen av utsläppsrätterna delades ut gratis fast det är tillåtet att auktionera ut en mindre del enligt EU-direktivet om utsläppshandel. Handel med utsläppsrätter kan bedrivas genom en av de existerande börserna 27, via mäklare, bilateralt, dvs. direkt mellan företag, eller även företagsinternt. Handelssystemet gäller enbart utsläpp av koldioxid och det beräknas att ca 50 procent av alla koldioxidutsläpp inom EU omfattas av handelssystemet. Handeln med utsläppsrätter anses av EU vara ett viktigt verktyg för att uppnå överenskomna åtaganden enligt Kyotoprotokollet med minsta möjliga negativa påverkan på den ekonomiska utvecklingen Utsläppsrättshandeln i praktiken Handeln med utsläppsrätter bygger på att EU-kommissionen sätter ett tak för de totala utsläppen inom unionen under en viss period. Därefter delas utsläppsrätter motsvarande taket ut till anläggningarna från den handlande sektorn. Utsläppsrätter fördelas till anläggningarna bland annat med hänsyn till deras historiska utsläpp och förutsättningar för att reducera utsläppen. Principen är att det tilldelas färre utsläppsrätter än företagens efterfrågan. På det viset sätter handelssystemet ett pris på rätten att släppa ut koldioxid. Den totala tilldelningen av utsläppsrätter inom EU har stor inverkan på priset på utsläppsrätter men det påverkas även av råvaru- och bränslepriser samt ekonomisk tillväxt 29. Systemet utnyttjar att kostnaderna för att minska utsläpp varierar mellan olika företag och länder. Företag som har höga kostnader för att åstadkomma utsläppsminskningar kan köpa utsläppsrätter av företag med lägre kostnader. Handeln med utsläppsrätter stimulerar därmed företag att vidta åtgärder för att minska sina utsläpp om det kostar mindre än att köpa motsvarande utsläppsrätter. Priset på utsläppsrätter borde därför vara betydelsefullt för företagen när det handlar om att fatta beslut om utsläppsminskande åtgärder 30. Kostnadseffektiviteten förstärks ytterligare då det kan antas att de billigaste åtgärderna genomförs först. 26 Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2004/101/EG 27 Störst är Europan Climate Exchange (ECX). Viktiga är även Nord Pool, EEX och Powernext Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2005) Handel med utsläppsrätter 30 Se Figur 4 på sidan 72 för ett diagram över prisutvecklingen för utsläppsrätter. 21

23 1.3 Sveriges klimatarbete Enligt EU:s bördefördelning får Sverige öka sina utsläpp av växthusgaser med högst 4 procent fram till perioden jämfört med utsläppen år 1990, vilket avspeglar att Sverige har ett något bättre utgångsläge än många andra Europeiska länder som mycket starkare är beroende av fossila bränslen 31. Sveriges regering har dock satt upp ett skärpt mål i sin klimatstrategi, där de genomsnittliga utsläppen för perioden i stället skall minska med 4 procent. Detta mål skall dessutom uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller genom användning av flexibla mekanismer. Sveriges regering har satt målet att utsläppen av växthusgaser år 2020 skall ligga 25 procent under 1990-års nivå 32. Sveriges oljeberoende skall dessutom brytas på lång sikt. Sveriges regering vill ta sitt internationella ansvar och visa att ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand med minskande utsläpp av växthusgaser Lagstiftning för energi, miljö och klimat Redan 1997 antog Riksdagen en proposition om en uthållig energiförsörjning som fastställde omställningen av energisystemen och principerna för det fortsatta miljöoch klimatarbetet. Omställningen innebär att landets elförsörjning skall tryggas. I propositionen betonas vikten av en energipolitik som skapar goda villkor för en effektiv och hållbar energianvändning, en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg påverkan på hälsa, miljö och klimat samt skapar gynnsammare förutsättningar för omställning till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Sverige är idag ledande inom EU på utveckling av hållbara energisystem baserad på biobränsle. Dessutom hör Sverige till ett av de fåtal länder med växande ekonomier som har något lägre utsläpp i början av 2000-talet jämfört med Ett centralt verktyg för att omsätta miljöpolitiska grundregler till praktiska åtgärder är miljöbalken (MB) som trädde i kraft Miljöbalken bygger på försiktighetsprincipen, grundregeln att förorenaren betalar, samt att bästa möjliga teknik skall användas vid yrkesmässig verksamhet. Hänsynsregeln om resurshushållning föreskriver dessutom att verksamhetsutövare skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återvinning 35. År 2001 antog Riksdagen miljömålspropositionen (2000/01:133) som ligger till grund för miljöarbetet i Sverige. Begränsad klimatpåverkan är ett av 15 miljökvalitetsmål som fastställdes i samband med antagandet av propositionen. En vägledande strategi för att uppnå dessa mål syftar till att minska miljöpåverkan från energisektorn. Fokus ligger på kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användningen av energi samt främjar användningen av ny teknik med goda miljöegenskaper 36. Under 2002 antogs en klimatpolitisk proposition (2001/02:55) som lade fram en svensk klimatstrategi, vilket samtidigt innebar att Riksdagen godkände Kyotopro- 31 Det kan tilläggas att Sverige även har god tillgång till vattenkraft. 32 Regeringens proposition 2005/06:184, Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan epp.eurostat.ec.europa.eu

24 tokollet. Samma år tillkom även en ny energiproposition (2001/02:143). Däri presenteras en strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn. De stora målen som framgår av propositionen är en mer effektiv energianvändning samt att skapa ett samhälle som bygger på förnybar energi. I det senaste klimatpolitiska beslutet (2005/06:172) bekräftades klimatmålen och åtgärderna som nämnts inledningsvis under 1.3. Dessutom skall målen kontinuerligt följas upp vid kontrollstationer vart femte år Ekonomiska styrmedel Sverige använder sig av en rad ekonomiska styrmedel för att nå de uppsatta målen om minskad klimatpåverkan och en ökad andel förnybar energi. Traditionellt sett har skatter och avgifter varit det mest betydelsefulla styrmedlet för att påverka utvecklingen inom energiområdet. Ett exempel är koldioxidskatten som införts på grund av energiproduktionens påverkan på miljö och klimat. Ett annat styrmedel som varit vanligt förekommande är investeringsstöd, vilket har använts i många sammanhang t.ex. vid etablering av vindkraftanläggningar. Under senare tid har dock marknadsbaserade styrmedel väckt ett allt större intresse, en anledning är att de generellt anses vara mer kostnadseffektiva (Prop 2001/02:143). År 2003 introducerades det marknadsbaserade styrmedlet el-certifikat vilket innebar att man införde kvoter över andelen förnybar energi som marknadens aktörer måste uppfylla. Det senaste exemplet på marknadsbaserade styrmedel är EU:s handel med utsläppsrätter som bygger på att det sätts ett tak för de totala utsläppen av växthusgaser. De har gemensamt att resultaten redan är givna när styrmedlen införs, medan det är marknadens aktörer som bestämmer vilka åtgärder som genomförs för att nå resultaten 37. I och med införandet av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer finns det nu även klimatpolitiska styrmedel på internationell nivå Genomförandet av EU-direktiven Hittills har Riksdagen antagit fyra propositioner om utsläppshandel som regeringen tagit fram med utgångspunkt i betänkanden som har utarbetats av den parlamentariska FlexMex2-delegationen. Den första propositionen Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (2003/04:31) angav riktlinjerna för genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning. I och med att propositionen Handel med utsläppsrätter (2003/04:132), som innehöll förslag till lag om utsläpp med koldioxid, antogs kunde handelssystemet för utsläppsrätter för handelsperioden påbörjas. Det avslutande steget i genomförandet av utsläppshandelsdirektivet i svensk lagstiftning utgjorde propositionen Handel med utsläppsrätter II (2004/05:18) som trädde i kraft den 1 januari I förordningen om handel med utsläppsrätter (2004:1205) finns dessutom tilldelningsprinciperna i den nationella fördelningsplanen för den första handelsperioden. Införandet av handelssystemet präglades av en mycket stor tidspress och begränsad tillgång på klara riktlinjer, vilket försvårade myndigheternas arbete

25 I ett andra skede behandlades länkdirektivets tillämpning i svensk rätt samt riktlinjerna för handelssystemets omfattning och tilldelning av utsläppsrätter för perioden i propositionen Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan (2005/06:184). I och med att lagändringarna i den senaste propositionen började gälla den 1 juli 2006 blev det också möjligt för företagen att använda sig av de projektbaserade mekanismerna för att uppfylla sina åtaganden. Energimyndigheten, vilken är den officiella projektmyndigheten i Sverige, har uppdraget att auktorisera företag och organisationer som vill delta i CDM- och JI-projekt. Samtidigt har Sverige genom Energimyndigheten påbörjat ett eget internationellt klimatinvesteringsprogram (SICLIP) som omfattar investeringar i CDM- och JIprojekt 38. För närvarande finns det samarbeten som syftar till energieffektiviseringar och bränslebyten med länder i Baltikum, samt med Rumänien, Brasilien och Indien Handelssystemets införande och omfattning i Sverige Deltagandet i handelssystemet är bindande för alla anläggningar som omfattas enligt bestämmelserna i Lagen om utsläpp av koldioxid (2004:656) samt i förordningen om utsläpp av koldioxid (2004:657). Införandet av handelssystemet har varit påfrestande för många företag då det innebar att på kort tid sätta sig in i och anpassa företags verksamhet till ett omfattande regelverk samt att hantera kraven på mätning och administration. Företagen som omfattas av handelssystemet måste först ansöka om ett särskilt tillstånd att släppa ut koldioxid för att få bedriva verksamhet. Ansökan om tillstånd ställs till länsstyrelsen. I ansökan skall anges hur företaget övervakar sina koldioxidutsläpp, vilket inte är helt trivialt. Det krävs olika övervakningsnivåer beroende på typ av verksamhet och storlek på utsläpp 39. Ansökan beviljas om företaget uppfyller kraven på kontroll, övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp. Företagen skall vidare ställa en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter till Naturvårdsverket. Beslut om tilldelning har beretts av Rådet för utsläppsrätter, bestående av representanter för Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK). Tilldelningen har baserats på företagens uppgifter samt tilldelningsreglerna i förordningen om utsläpp av koldioxid. De svenska företagen erhåller samtliga utsläppsrätter gratis. Respektive företags tilldelning av utsläppsrätter krediteras deltagarnas konto i det svenska utsläppsrättssystem SUS, en databas som möjliggör att kontoinnehavaren kan administrera sina utsläppsrätter själv. I Sverige omfattas cirka 720 anläggningar av EU:s utsläppshandel. De flesta är förbränningsanläggningar. Nedan redovisas hur anläggningarna är fördelade på olika sektorer. El- och fjärrvärmeanläggningar svarar för den största andelen anläggningar inom handelssystemet. 38 Mer om flexibla mekanismer och SICLIP finns på 39 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (2004), Mätteknik för koldioxidutsläpp 24

26 Figur 1 Fördelning av utsläppspliktiga anläggningar Källa: Naturvårdsverket Sammanlagt tilldelas anläggningarna under den första perioden utsläppsrätter motsvarande cirka 22,6 miljoner ton koldioxid per år. För nya deltagare som tillkommer under den första handelsperioden finns en särskild reservpott på 2,4 miljoner ton. Det är dock bara ett mindre antal anläggningar som delar på huvuddelen av de tilldelade utsläppsrätterna. De 40 anläggningar med störst tilldelning svarar för nästan 80 procent av utsläppsrätterna. De största utsläppskällorna finns inom järn- och stålindustri, cementindustri och mineraloljeraffinaderier. Industrisektorn står för en förhållandevis stor andel av utsläppen i Sverige, medan energisektorn är dominerande i ett flertal andra europeiska länder. Figur 2 Branschvis tilldelning av utsläppsrätter Källa: Naturvårdsverket Sverige står för ungefär fem procent av alla anläggningar som ingår i handelssystemet och har tilldelats cirka en procent av den totala europeiska fördelningen Regeringens proposition 2005/06:184, Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan 25

27 1.3.5 Tilldelningsprinciper Under den första handelsperioden ( ) grundas tilldelningen av utsläppsrätter till befintliga anläggningar på de genomsnittliga historiska utsläppen under perioden Denna fyraårsperiod valdes för att utjämna variationer mellan olika år beroende på konjunktur- och väderförhållanden ansågs också vara det senaste år då tillförlitliga data stod till förfogande. Industrisektorn har tilldelats utsläppsrätter motsvarande omfattningen av deras historiska utsläpp. 41 För tilldelning till el- och fjärrvärmeanläggningar har en nedskalningsfaktor på 0,8 använts. Anledningen är dels att den konkurrensutsatta industrin värnas samt att det anses finnas mer utrymme för förbättringar inom energisektorn. Det uppskattas att den handlande sektorn orsakar cirka 38 procent av alla svenska växthusgasutsläpp år För råvarubaserade utsläpp som uppkommer vid exempelvis malmbaserad stålproduktion och cementtillverkning grundades tilldelningen på prognostiserad produktion för åren Vid fördelning av utsläppsrätter till nya anläggningar baseras tilldelning på riktmärken eller på bästa möjliga teknik Handelssystemets andra handelsperiod och vidare utveckling Den nationella fördelningsplanen för handelsperioden skulle ha lämnats in till EU-kommissionen i slutet av juni I planen redovisas den totala mängden utsläppsrätter som skall fördelas samt vilka anläggningar som ingår i den handlande sektorn. Under handelssystemets andra period kommer enligt förslaget i den svenska fördelningsplanen i genomsnitt utsläppsrätter motsvarande cirka 25 miljoner ton koldioxid per år att tilldelas svenska anläggningar. Ökningen orsakas av att flera typer av förbränningsanläggningar kommer att omfattas av utsläppshandelssystemet. Tilldelning av utsläppsrätter till företagen kommer att vara kostnadsfri även i nästa handelsperiod. Fördelningsprinciperna är huvudsakligen samma som under innevarande handelsperiod. Befintliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn kommer dock att få en mer restriktiv tilldelning än i innevarande period på grund av sin potential att minska utsläppen av växthusgaser. Planen anger även att företagen får tillgodogöra sig utsläppsminskningar från Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer CDM och JI motsvarande högst 20 procent av Sveriges totala antal utsläppsrätter. Sverige ställer sig positivt till att handelssystemet utvidgas längre fram för att omfatta ytterligare växthusgaser och sektorer. Enligt FlexMex2-utredningen bör regeringen verka för att transport- och aluminiumsektorn inkluderas i handelssystemet 43. Sverige vill också arbeta för en ökad harmonisering inom EU av han- 41 En närmare redogörelse över vilka branscher som ingår i industri- respektive energisektorn återfinns i avsnitt Prop. 2005/06:184, sida Prop. 2005/06:184, s

28 delssystemets omfattning och tilldelning, samt av systemen för övervakning, rapportering och verifiering, detta för att öka handelssystemets legitimitet och undvika snedvridning av konkurrensen (ibid). I november 2006 har EU-kommissionen publicerat en agenda för en översyn av handelssystemet. Bland annat kommer kommissionen at göra ett förslag på hur flyget kan inkluderas Rapportering och redovisning Alla företag som ingår i handelssystemet måste redovisa sina faktiska utsläpp för året och överlämna motsvarande utsläppsrätter till staten senast 30 april varje år. Naturvårdsverket samt en oberoende kontrollör granskar om företagens utsläppsrapporter stämmer överens med deras innehav av utsläppsrätter. Om företaget inte lämnar in tillräckligt många utsläppsrätter utgår för närvarande en avgift på 40 euro 45 per ton koldioxidutsläpp. Vidare är företaget skyldigt att köpa in de utsläppsrätter som fattas. Företagen får dock utsläppsrätterna för det aktuella året redan i februari och kan även använda dessa för att täcka förra årets utsläpp. Utsläppsrätterna kan även sparas från ett år till nästa, så kallad bankning, dock inte mellan innevarande och nästkommande handelsperiod 46. Dessutom kan företag använda utsläppskrediter från CDM-projekt för att uppfylla sina åtaganden. 1.4 Sveriges utsläpp av växthusgaser Sverige redovisar årligen sina utsläpp av växthusgaser till EU-kommissionen. År 2004 släpptes knappt 70 miljoner ton växthusgaser ut, vilket är en minskning med 1 miljon ton jämfört med Totalt var utsläppen 2004 cirka 3,5 procent lägre/mindre än motsvarande siffror för Koldioxid, som kommer från användning av fossila bränslen, står för knappt 80 procent av de totala utsläppen. Metan och Dikväveoxid svarar sammanlagd för cirka 19 procent och de fluorerade gaserna för cirka 1,5 procent av utsläppen. Sedan 1996 visar de totala utsläppen en svagt nedåtgående trend. Variationen av utsläppen mellan åren orsakas främst av temperatur och nederbörd men är även konjunkturberoende. Under år med kalla vintrar och god ekonomisk tillväxt är energiförbrukningen som störst 48. Utsläpp av växthusgaser i samband med uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat sedan Minskningen förklaras till stor del av övergång från enskild uppvärmning med olja till fjärrvärme och förnybara energikällor. Utsläpp från jordbruk och avfall, främst av metan men även Dikväveoxid, minskar också. Däremot ökar utsläppen från transportsektorn stadigt, främst pga. ökande godstransporter på vägar europa.eu.int/rapid/pressreleasesactions.do 45 Avgiften kommer att höjas till 100 euro per ton koldioxid från Se Bilaga 3 för ett tidsschema. 47 miljomal.nu/pub/indikator.php?mmid=1&inkid=kli-6-nv&loctype=cc&locid=se Prop. 2005/06:172 27

29 Figur 3 Utsläpp av växthusgaser per sektor; faktiska utsläpp samt prognos Transporter kton CO 2 -ekvivalenter Bostäder och service El- och värmeproduktion Industrins energianvändning Jordbruk Industrins processer inkl f-gas 5000 Avfall Källa: Naturvårdsverket En prognos för framtida utsläpp som tagits fram av Naturvårdsverket och Energimyndigheten visar att utsläppen förblir relativt stabila fram till år Med nuvarande klimatpolitik uppskattas utsläppen hamna en procent under 1990-års utsläpp, vilket betyder att Sverige klarar sitt åtagande enligt EU:s bördefördelning. Det nationella klimatmålet om en utsläppsminskning på 4 procent jämfört med 1990 kommer dock troligen att överskridas. Efter 2010 förväntas utsläppen, främst av koldioxid, att öka. Ökningen förväntas främst komma från el- och värmeproduktion, den växande transportsektorn samt vissa industribranscher Näringslivets roll i klimatarbetet Näringslivet spelar en mycket viktig roll för att det svenska klimatarbetet skall bli framgångsrikt. Ett systematiskt miljöarbete inom företagen bidrar till minskande utsläpp och en effektivare råvaru- och energianvändning. Ett första steg för att få grepp om utsläppen av växthusgaser är att konsekvent mäta energiflöden och bränsleförbrukning inom exempelvis uppvärmning, produktionsprocesser etc. En kartläggning av utsläppen ger ett bra underlag för att formulera konkreta reduktionsmål och prioritera åtgärder. Det är viktigt att ta hänsyn även till indirekta utsläpp från exempelvis transport, affärsresor samt utsläpp vid användning av företagets produkt, för att reducera sin klimatpåverkan. Byte av bränsle från fossilt till förnybart är en relativt enkel åtgärd om användningen inte är processrelaterad. Andra åtgärder som exempelvis effektivisering av produktionsprocesser eller investering i koldioxidsnål teknologi kräver större resur

30 ser och en bättre framförhållning. I det sammanhanget är det mycket viktigt att regelverket tillåter en långsiktig planeringshorisont. Hittills har dock osäkerheten varit ganska stor vad gäller tilldelning för nästkommande handelsperiod samt hur handelssystemet kommer att utvecklas i det långa loppet. Sammantaget kan detta antas ha försvårat företagens investeringsbeslut. Utöver denna begränsning finns det skäl att tro att den praxis som vägleder företagens investeringsbedömningar i många företag missgynnar långsiktiga investeringar 51. Införandet av utsläppsrättshandel vilar på den politiska tilltron att företagen agerar rationellt i enlighet med klassisk ekonomisk teori; i sammanhanget innebär det en föreställning om att företag med höga åtgärdskostnader för utsläppsreduktioner köper utsläppsrätter från företag med låga åtgärdskostnader. Ett rationellt agerande är rekvisitet för att uppnå kostnadseffektivitet. Företagen ges alltså en valmöjlighet mellan egna åtgärder och inköp av utsläppsrätter. Tidigare forskning pekar dock på att företagen i den handlande sektorn är tveksamma mot att tillvarata möjligheten till utsläppshandel och föredrar att vidta utsläppsminskande åtgärder själva, trots att det i ett kortsiktigt perspektiv är dyrare. Det kan finnas flera skäl bakom detta beteende. Några av dem kan vara att företagen anser att interna åtgärder är lättast kontrollerbara avseende både kostnader och utfall (egna intervjuer) samt att det anses vara fult att betala andra för att göra utsläppsreduktioner i stället för att vidta egna åtgärder 52. Tidigare forskning indikerar även att det inte är ovanligt att strategiska beslut resulterar i irrationellt beteende 53. Det förefaller således som om det krävs ytterligare ansträngningar inom det företagsekonomiska området vad gäller klimatfrågan, då det i dagsläget inte finns mycket forskning om hur företagen hanterar problematiken Företagens miljöarbete Även om det finns finansiella aspekter som påverkar vilka åtgärder som görs inom ramen för företagens klimatarbete torde engagemanget för dessa åtgärder i stor utsträckning påverkas av hur företaget engagerar sig i sitt miljöarbete. Företagens miljöarbete är oftast en del av den övergripande strategin och påverkar deras position på marknaden. För vissa företag har miljöfrågor även utvecklats till ett viktigt konkurrensmedel. Det visar sig att företagens policy och ledningssystem är den starkaste drivkraften bakom företagens miljö- och hållbarhetsarbete 55. I hur stor utsträckning klimatarbetet lyfts ut ur företagens miljöarbete och huruvida även klimatarbetet har en strategisk betydelse är i dagsläget inte klarlagt. Tidigare forskning visar att företag uppfattar klimatfrågan på olika sätt och därav utvecklar olika strategier för att hantera den 56. Om klimatfrågan behandlas som en av många uppgifter inom företagens miljöarbete kan det antas att frågan inte får lika stor uppmärksamhet som om den omfattas av företagsledningens agenda. I en enkätstudie 51 Sandoff, A. (2006a), Sandoff, A. (2006b), Sandahl, G. & Sjögren, S. (2005) och Sandoff, A. (2003) 52 Kolk A. & Pinkse J. (2005) 53 Pinske, J. (2006) 54 Pinkse, J. (2006) 55 Se Bilaga 4 för ytterligare information. 56 Kolk A. & Pinkse J. (2004); Kolk A. & Pinkse J. (2005) 29

31 som genomförts av Näringslivets Miljöchefer framgår det att allt färre miljöchefer ingår i ledningsgruppen (23 procent år 2004) samt att miljöchefer anser det som en av de största utmaningarna att engagera ledningen i (för dem) viktiga frågor 57. Det verkar rimligt att anta att ett framgångsrikt klimatarbete hos företagen kräver att frågan prioriteras högt av företagsledningen samt att de anställda är medvetna om och engagerade i frågan Miljöledningssystem och miljöcertifiering De allra flesta stora företag men även allt fler mindre företag i Sverige har infört ett miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som används av företagen för att organisera miljöarbetet 58. Det baseras på en miljöutredning som kartlägger den miljöpåverkan som verksamheten orsakar. Med utredningen som grund fastställer företagsledningen riktlinjerna i miljöarbetet, ofta kallad miljöpolicy, samt konkreta miljömål. En regelbunden utvärdering av de uppnådda resultaten i form av en miljörevision ger underlag för planeringen av nya åtgärder. Allt fler företag väljer också att redovisa resultaten av miljöarbetet i en årlig miljöredovisning som ofta granskas av en oberoende miljöexpert för att stärka dess trovärdighet. Speciellt för företag som ofta uppmärksammas av allmänheten eller i media är det viktigt att skapa förtroende och få sin legitimitet bekräftad 59. Att skapa en bra miljöprofil kan vara ett av många sätt att lyckas med detta. En skicklig kommunikation av miljöarbetet främjar även varumärkesbyggandet. Dessutom lägger många företag idag stor vikt vid att deras leverantörer skall vara miljöcertifierade, vilket kan anses ha bidragit till att miljöcertifiering har blivit allt vanligare. I januari 2006 fanns det drygt 4000 svenska företag som hade certifierat sitt miljöledningssystem enligt ISO , en internationell standard för miljöledningssystemets utformning och innehåll. Miljöstandardens övergripande syften är att underlätta att miljöarbetet görs på ett systematiskt och effektivt sätt, att säkerställa att företagets totala miljöbelastning minskar samt att se till att företagsledningen har god kontroll över miljöarbetets utveckling. EU har tagit fram EMAS (Eco Management and Audit Scheme), en miljöstyrnings- och miljörevisionsordning baserad på ISO 14001, som syftar till att ständigt förbättra och effektivisera företagens miljöarbete. På företag som frivilligt ansluter sig till EMAS ställs kravet på en offentlig redovisning av deras miljöarbete. Runt 75 svenska företag är idag EMAS-certifierade 61. Förutsättningen för miljöcertifiering är att företagen uppfyller gällande miljölagstiftning. Det krävs dessutom att företagsledningen preciserar företagets miljöambitioner och att dessa skall höjas från år till år. Det ställs dock inga specifika krav på exempelvis utsläpp eller energiförbrukning. Även om en miljöcertifiering borde ses som en positiv signal, är det ingen garanti för ett bra miljöarbete. Starka drivkrafter och god kompetens är viktiga för ett seriöst arbete med miljöfrågor, men resultaten är i mycket stor utsträckning beroende av varje För praktiska råd se t.ex. IVF Industriforskning och utveckling AB:s hemsida på aspx 59 Jiang and Bansal (2003)

32 enskilt företags ambitionsnivå 62. Av den tidigare nämnda undersökningen framgår det dock att 64 procent av de tillfrågade miljöcheferna ansåg att införandet av ett miljöledningssystem minskade företagets miljöpåverkan något. Dessutom angav merparten att införandet av ett miljöledningssystem hade en positiv påverkan på företagets kundrelationer samt medförde konkurrensfördelar Miljöredovisning och miljörapport Upplysning om företagens miljöarbete efterfrågas allt mer av företagens olika intressenter såsom aktieägare, leverantörer och kunder. Till stor del har det varit krav från omgivningen som lett till att de flesta stora företag numera bedriver ett omfattande miljöarbete. Massmedia, politiker och allmänheten anses generellt vara de starkaste externa drivkrafterna bakom miljö- och hållbarhetsarbetet enligt undersökningen bland svenska miljöchefer. Företagens klimatarbete står allt mer i fokus, speciellt för de större börsnoterade företagen. Ett bra exempel är Folksams Klimatindex som redovisar de svenska börsbolagens klimatarbete och redogör för de enskilda företagens ansträngningar på klimatområdet i en årlig rapport 64. Företagen kan redogöra för sina ansträngningar på miljöområdet i årsredovisningen eller i en fristående miljöredovisning. Mot bakgrund av att allt fler företag tar fram en särskild miljöredovisning måste det tolkas som att det är ett bra medel för företagen att förmedla sitt miljöansvar och betydelsen av miljörelaterade frågor för den fortsatta utvecklingen. En miljöredovisning är i de flesta fall helt frivillig och inte reglerad i lag. För vissa verksamheter, som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, är det dock ett krav att lämna in en årlig miljörapport till tillsynsmyndigheten. Miljörapporten syftar till att redovisa hur verksamheten har tillgodosett kraven och hänsynsreglerna i miljöbalken. Tillståndspliktiga verksamheter bedriver miljöfarlig verksamhet som kan innebära bl.a. utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten. Inom den handlande sektorn, som omfattas av systemet med utsläppsrätter, finns det ett stort antal tillståndspliktiga verksamheter. Exempelvis är de flesta anläggningar för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa tillståndspliktiga. Tillverkning av mineraliska produkter som cement, glas och keramik faller också under bestämmelserna. Stålverk, anläggningar för bearbetning av metallmalmer och metall är tillståndspliktiga, liksom de flesta förbränningsanläggningar 65. Detta innebär att dessa företag i de flesta fall har arbetat systematiskt med miljöfrågar under många år och har god vana att redovisa sitt miljöarbete. 62 Dagens Miljö (2004) Enligt bilagan i Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 31

33 2 Studiens syfte och centrala frågeställningar I egenskap av svensk tilldelnings- och tillsynsmyndighet, administratör av stora delar av utsläppshandeln i Sverige och miljömålsmyndighet med ansvar för uppföljning av de svenska klimatmålen och klimatstrategierna, önskar Naturvårdsverket få ökad kunskap om hur utsläppshandel fungerar som klimatpolitisk styrmedel. Syftet med denna studie är att bidra till sådan kunskap. Centrala frågeställningar i denna studie är: Hur hanteras och organiseras klimatfrågan i de handlande företagen? Hur organiseras handeln med utsläppsrätter? Vilken strategi har företagen för handel med utsläppsrätter? I vilken grad leder handelssystemet till utsläppsminskande åtgärder? Vilken syn har företagen på den framtida utvecklingen av utsläppshandeln? 32

34 3 Studiens genomförande Studien har genomförts som en totalundersökning av samtliga företag som har anläggningar i Sverige som är registrerade i det svenska registret för handel med utsläppsrätter. En sammanställning över dessa företag, deras anläggningar och kontaktansvariga har erhållits från Naturvårdsverket. Underlag för enkätfrågor och svarsalternativ erhölls bl. a. genom intervjuer med ansvariga för utsläppsrättshandeln inom fyra större bolag. Enkäten genomfördes som en Webbenkät med en stor andel kryssfrågor (se bilaga 6). Enkätverktyget som användes är framtaget av Abdera Konsult AB. Enkäten skickades med hjälp av ett e-postbrev den 21 mars till de kontaktpersoner som Naturvårdsverket hade registrerade. De bolag som inte erhållit några utsläppsrätter uteslöts ur undersökningen. Bolag som saknar egen hantering av utsläppsrätter eftersom de ingår som dotterbolag i bolag som finns representerade i registret uteslöts även de ur undersökningen. Anläggningarna för dessa bolag inkluderades i moderbolagets anläggningar. Totalt skickades enkäten till 221 bolag 66. De e-postadresser som visade sig vara felaktiga korrigerades och nya utskick gjordes. Totalt inkom ett tiotal e- postbrev från respondenter med frågor om enkäten och dess ifyllande vilka besvarades. I flera av dessa kontakter bad man om ytterligare tid för ifyllande då bredden i frågorna krävde insatser från flera personer i företaget. E-postbrevet innehöll en projektbeskrivning och en anonymitetsförsäkran (se bilaga 5). Enkäten stängdes för svar i början av maj. Då hade två påminnelser via e-post skickats till de respondenter som inte besvarat enkäten. För de bolag som ingick i gruppen stora bolag gjordes i slutskedet även påminnelser per telefon. Efter att enkäten stängdes erhölls en Excelfil med samtliga respondenters svar från Abdera Konsult AB. Resultaten har sedan bearbetats så att de finns strukturerade i en användarvänlig Excel mall som på ett enkelt sätt erbjuder möjlighet att åskådliggöra svarsmaterialet utifrån flera olika indelningsgrunder. 3.1 Enkätens utformning och struktur För att säkerställa frågornas inriktning, svarsalternativ och enkätens struktur genomfördes i inledningsskedet fyra besöksintervjuer med ansvariga för utformning av bolagets hantering av utsläppsrättssystemet samt hantering av löpande verksamhet. Bolagen som valdes ut var företrädesvis bolag med betydande CO 2 - utsläpp då det antogs att en mer omfattande verksamhet ställer större krav på utvecklade rutiner och strategier för att hantera utsläppsrättssystemet. Representanter för såväl energiproducerande verksamheter som industribolag intervjuades. Intervjuerna varade cirka en och en halv timme. En viktig resurs i utformningen av enkäten utgjordes även av kontaktpersonerna på Naturvårdsverket. 66 I bilaga 7 återfinns namnen på samtliga 221 företag i populationen. 33

35 Totalt omfattar enkäten 51 frågor indelade i följande sju områden: Bakgrundsfrågor om företaget Verksamheten och klimatarbetet Handel med utsläppsrätter Företagets utsläppsreduceringar JI/CDM Prissättning av utsläppsrätter Förväntningar inför nästa handelsperiod 3.2 Analyskategorier För att analysera svarsmaterialet har flera olika analyskategorier använts. De analyskriterier som använts är företagsstorlek, sektorstillhörighet, internationell orientering, utsläppsintensitet samt ägarförhållanden. I resultatanalysen används dock huvudsakligen analyskategorin storlek grundad på respondentföretagens omsättning. Omsättningens storlek anses ofta vara det viktigaste särdraget hos ett företag och fångar flera centrala egenskaper hos ett företag och dess agerande såsom t ex resurstillgång, organisering och rutiner. Respondentföretagen delas här in i de tre storleksklasserna små, medelstora och stora företag. 67 Övriga analyskategorier och deras respektive indelningsgrunder presenteras nedan. Tabell 3-1 Fördelning av företag i de olika analyskategorierna Analyskategori Klassbenämning och klassbredd Antal Andel av svaren Storlek (omsättning) Små 0 < 100 Mkr % Medelstora 100 > Mkr % Stora Mkr % Sektorstillhörighet Energi % Industri % Internationell orientering Verksamhet i utlandet % Ingen verksamhet i utlandet % Utsläppsintensivitet Låg utsläppsintensivitet < 10 utsläppsrätter/mkr oms % Medelmåttlig utsläppsintensivitet 10 > 100 utsläppsrätter/mkr oms % Hög utsläppsintensivitet > 100 utsläppsrätter/mkr oms % Ägarförhållanden Enbart privat ägande % Både privat och offentligt ägande 6 5 % Enbart offentligt ägande % 67 Små företag har en omsättning upp till 100 Mkr, medelstora företag har en omsättning mellan 100 Mkr och upp till 1000 Mkr och stora företag har en omsättning på 1000 Mkr eller mer. Indelningen är godtyckligt vald men avser fånga skillnader i resurstillgång, organisering och rutiner. 34

36 Indelningen av företagen i sektorstillhörighet baseras på den indelning som finns i EU:s handelsdirektiv. Till energisektorn hänförs el- och fjärrvärmeanläggningar och förbränningsanläggningar inom industrier som ej specificeras i direktivet. I industrisektorn ingår anläggningar inom industribranscher som specificeras i handelsdirektivet. Indelningen innebär att energisektorn inte enbart innefattar traditionella energiföretag utan även industrier som inte har som huvudsakligt syfte att producera energi. Dock är mer än 80 procent av de anläggningar som i denna studie hänförs till energisektorn producenter av el- och fjärrvärme. Som en konsekvens innefattar industrisektorn å andra sidan inte samtliga industrier som ingår i handelssystemet. Dock erhåller dessa industrier en liten del av den totala mängd utsläppsrätter som tilldelas industrin. Indelningen i de övriga analyskategorier har gjorts mot bakgrund av respondenternas svar. Det offentliga ägandet representeras av 49 kommunala och nio statliga bolag. 3.3 Utvärdering av felkällor Trovärdigheten i en undersökning av det här slaget beror inte bara på den svarsfrekvens som erhålls utan minst lika viktigt är en noggrann analys av eventuella felkällor och deras konsekvenser på svarsmaterialet. Avseende enkätstudier kan det generellt sägas att de kan påverkas av tre möjliga felkällor; inferensfel, mätfel och bearbetningsfel. Inferensfel är kopplat till huruvida de slutsatser man drar i studien representativa för de verkliga förhållanden som man avser undersöka. Inferensfel är måhända mer påtagligt vid stickprovsundersökningar där urvalsfel kan leda till att urvalet inte är representativt för den undersökta populationen. Vid en totalundersökning undviker man urvalsfel men bortfall kan ändå leda till att resultat och slutsatser av studien inte är representativa för totalpopulationen. Mätfel uppstår om de verktyg eller procedurer man nyttjar för undersökningen inte ger korrekta värden. Bearbetningsfel uppstår om insamlad data hanterats eller bearbetats så att man drar felaktiga slutsatser av det insamlade datamaterialet. Förekomsten av ovan nämnda felkällor i denna studie diskuteras nedan Inferensfel Föreliggande studie är en totalundersökning som omfattar 612 väl definierade utsläppspliktiga anläggningar tillhörande 221 företag med utsläppsrätter Studerar vi svarsfrekvensen så finner vi att svaren representerar 70 procent av det totala antalet anläggningar, 52 procent av företagen och 51 procent av det totala antalet utsläppsrätter. Även om nivån på denna svarsfrekvens kan anses vara godtagbar är det viktigt att analysera vilka typer av anläggningar och företag som finns representerade i svaren. Vi inleder bortfallsanalysen med att granska hur svaren som inkommit fördelas med avseende på antalet anläggningar och deras tilldelning i de representerade branscherna. 35

37 Tabell 3-2 Svarsfrekvenser uppdelat på bransch- och sektorstillhörighet Sektor Bransch Antal utsläppspliktiga anläggningar Antal tilldelade utsläppsrätter Svar Totalt Andel Svar Totalt Andel Energi Energi % % Energi - kemi % % Energi - livsmedel % % Energi - metall % % Energi - papper % % Energi - sjukhus % % Energi - textil % % Energi - trävaru % % Energi - verkstad % % Industri Järn o stål % % Malmtillverkning % % Massa o papper % % Mineral - cement % % Mineral - glas % % Mineral - kalk % % Mineral - keramik % % Raffinaderi % % Totalt % % Energisektorn % % Industrisektorn % % Granskar vi svaren utifrån denna indelning så ser vi att svarsfrekvensen för energisektorn är betydligt högre än för den industriella sektorn. Detta gäller såväl för antalet anläggningar som för antalet utsläppsrätter. Det innebär att sektorn blir överrepresenterad då resultaten presenteras för den totala svarspopulationen. Svarsfrekvenserna i respektive bransch skiljer sig även de relativt mycket vilket betyder att det inom respektive sektor finns en risk för snedvridning. För att ge en tydligare bild av bortfallet inom respektive sektor och hur det kan tänkas påverka resultatet av studien följer nedan en djupare analys av svarsbortfallet i de branscher där bortfallet är 50 procent 68 eller mer i termer av antal anläggningar och/eller utsläppsrätter. Bortfallsanalys av branscher inom energisektorn I energisektorn är det endast branscher med sk industripannor som det föreligger ett bortfall på 50 procent eller mer. Av tabell 3-2 ovan framgår att så är fallet inom branscherna Energi metall, Energi textil, Energi trävaru och Energi verkstad. Av samma tabell kan man också sluta sig till att de fyra branscherna 68 Vi antar således att om mer än hälften av anläggningarna och utsläppsrätterna inom en bransch täcks av svaren speglar svaren i tillräckligt god utsträckning populationen i branschen. 36

38 utgör en mycket liten del av populationen. De fyra branscherna utgör i termer av anläggningar fem procent av totalpopulationen 69 och knappt en procent av utsläppsrätterna. Risken för snedvridning i resultatanalysen till följd av detta bortfall bedöms som försumbart. Bortfall industrisektorn Av tabell 3-2 ovan framgår att den industriella sektorn tilldelats den största andelen utsläppsrätter. Fyra av branscherna i sektorn: järn och stål, massa och papper, mineral cement samt raffinaderi svarar för hela 69 procent av det totala antalet utsläppsrätter. Av tabellen framgår att svarsandelarna för branscherna järn och stål samt massa och papper är oroväckande låga. Även inom branscherna malmtillverkning samt mineral kalk är svarsfrekvensen otillfredsställande. Nedan följer därför en djupare analys avseende svarsandelen för de nämnda branscherna. Järn och stål I branschen järn och stål kan den låga svarsfrekvensen i termer av utsläppsrätter främst härledas till att en aktör som svarar för hela 92 procent av branschens totala utsläppsrätter inte besvarat enkäten. Å andra sidan representerar denna aktör endast två av branschens totalt 15 anläggningar. Rensat för denna aktör är svarsfrekvensen i termer av anläggningar inom gruppen dock fortsatt låg, endast tre av 13 anläggningar (23 procent) av anläggningarna täcks in av svaren. De tre anläggningar som besvarat enkäten utgör 21 procent 70 av gruppens utsläppsrätter (rensat). Vid en närmare granskning visar det sig att branschens anläggningar fördelas över åtta koncerner: Tre av åtta koncerner har inkommit med svar. I två av de koncerner som besvarat enkäten ingår två anläggningar som inte besvarat enkäten men dessa representerar å andra sidan en mycket liten del (ca 4 procent) av utsläppsrätterna. Det kan dock inte hållas för otroligt att det finns koncerngemensamma riktlinjer avseende hur utsläppsrätteshandeln skall hanteras. Det finns visst fog för att anta att svaren från koncernens övriga anläggningar kan representera de uteblivna svaren från de nämnda anläggningarna. Svaren kan sägas representera 38 procent 71 av anläggningarna i branschen. Bortfallet inom branschen får dock fortsatt anses vara stort och en viss underrepresentation föreligger således. Massa och papper Inom branschen massa och papper är svarsandelen 45 procent i termer av anläggningar och 40 procent i termer av utsläppsrätter. Vid en närmare analys visar det sig att även inom denna grupp kan en relativt stor del av bortfallet förklaras av att en stor aktör inte besvarat enkäten. Denna aktör svarar för 14 procent 72 av bran av totalt 679 anläggningar respektive av totalt utsläppsrätter / = 0,21 71 Om vi antar att två anläggningar som tidigare räknades in i bortfallet representeras av svar från koncernbolag blir antalet svar i termer av anläggningar fem stycken. Om vi fortsatt rensar branschen från den aktör som förfogar över 92 procent av klassens utsläppsrätter blir svarsfrekvensen på anläggningsnivå: 5/13 = 0, /58 = 0,14 37

39 schens anläggningar respektive 25 procent 73 av utsläppsrätterna. Rensar vi för denna aktör visar det sig att svarsandelen i termer av utsläppsrätter ökar till 53 procent och avseende anläggningar stiger svarsandelen till 59 procent. Vi kan således konstatera att svarsfrekvensen (rensat) täcker in mer än hälften av anläggningarna och utsläppsrätterna. Givet att vi antar att det finns koncerngemensam policy avseende handel med utsläppsrätter visar en närmare analys att ytterligare en del av bortfallet täcks upp av att svar inkommit från en anläggning inom samma koncern. För tre av anläggningarna som ej finns representerade i svaren har en annan anläggning inom samma koncern svarat. Om bortfallet rensas från dessa tre anläggningar stiger svarsfrekvensen i termer av anläggningar liksom utsläppsrätter till 55 procent. Malmtillverkning Bortfallet inom denna bransch förklaras till fullo av att den aktör som förfogar över klassens samtliga anläggningar och utsläppsrätter ej besvarat enkäten. Totalt representerar branschen knappt 3 procent av industrisektorns utsläppsrätter varför bortfallet kan anses som försumbart. Det skall dock påpekas att om jämförelsen görs på företagsnivå hör aktören inom malmtillverkning till en grupp om totalt åtta företag av totalt 221 som tilldelats mer än utsläppsrätter per år. Ur ett utsläppsperspektiv får man således betrakta företaget som tämligen utsläppsintensivt. Mineral kalk Bortfallet i termer av anläggningar är 75 procent och i termer av utsläppsrätter 63 procent. Vid en närmare analys framgår att branschens åtta anläggningar ägs av fem stycken företag. Av dessa fem företag har svar inkommit från ett företag som besitter två stycken anläggningar. Bortfallet i branschen får således betraktas som högt. Bortfallets betydelse för representativiteten på sektorsnivå Om vi analyserar svarens representativitet avseende utsläppspliktiga anläggningar utgör energisektorn 83 procent 74 av totalpopulationen men representerar 90 procent av svaren. I termer av utsläppsrätter utgör energisektorn 23 procent av totalpopulationen men representerar 38 procent av svaren. Energisektorn är således något överrepresenterad i termer av antal anläggningar och ytterligare något mer vad gäller antal utsläppsrätter. Denna skevhet torde ha mindre betydelse vid analyser på anläggningsnivå, men vid analyser på sektorsnivå torde den kunna ha viss påverkan på utfallet. I Tabell 3-3 ges en översikt över svarens representativitet på bransch såväl som på sektorsnivå i termer av anläggningar och utsläppsrätter. Av tabellen framgår varje branschs absoluta och relativa storlek i uttryckt i antal anläggningar och antal utsläppsrätter. Vidare framgår respektive bransch absoluta och relativa svarsfrekvens / = 0, /612 = 0,83 38

40 Tabell 3-3 Enkätsvarens representativitet på bransch och sektorsnivå med avseende på antal anläggningar och tilldelade utsläppsrätter Bransch Antal utsläppspliktiga anläggningar Antal tilldelade utsläppsrätter Totalt Andel Svar Andel Totalt Andel Svar Andel Energi ,5 % ,3 % ,6% ,3 % Energi - kemi 16 2,5 % 13 3,0 % ,7 % ,5 % Energi - livsmedel 15 2,2 % 11 2,6 % ,5 % ,3 % Energi - metall 3 0,5 % 0 0 % ,3 % 0 0 % Energi - papper 6 1,0 % 6 1,4 % ,1 % ,2 % Energi - sjukhus 21 3,4 % 15 3,5 % ,1 % ,1 % Energi - textil 2 0,3 % 0 0 % ,07 % 0 0 % Energi - trävaru 16 2,6 % 15 3,3 % ,1 % ,1 % Energi - verkstad 13 2,1 % 5 1,2 % ,4 % ,2 % Järn o stål 15 2,5 % 3 0,7 % % ,2 % Malmtillverkning 3 0,5 % 0 0 % % 0 0 % Massa o papper 58 9,4 % 26 6,1 % ,8 % ,3 % Mineral - cement 3 0,5 % 3 0,7 % % ,6 % Mineral - glas 4 0,6 % 2 0,5 % ,2 % ,4 % Mineral - kalk 8 1,3 % 2 0,5 % ,5 % ,3 % Mineral - keramik 5 0,8 % 4 0,9 % ,2 % ,5 % Raffinaderi 5 0,8 % 5 1,1 % ,8 % ,9 % Totalt % % % % Energisektorn % % % % Industrisektorn % % % % Vi har nu redogjort för bortfallet på bransch- och sektorsnivå. Eftersom studien anlägger ett företagsperspektiv på agerande och attityder inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter, är det även relevant att inkludera en analysnivå med företaget som analysenhet. För att fånga bortfallet har vi här valt att dela in företagen i tre storleksgrupper utifrån antalet tilldelade utsläppsrätter Bortfallsanalys baserad på företag och tilldelade utsläppsrätter I populationen ingår som tidigare nämnts 612 anläggningar fördelat på 221 företag. Vi kunde i Tabell 3-2 ovan se att svaren som inkommit representerar 70 procent av anläggningarna och 51 procent av utsläppsrätterna. Om vi istället riktar uppmärksamheten mot hur många företag som besvarat enkäten framgår det att svarsfrekvensen är 52 procent. Delas företagen i populationen in utifrån tilldelning av utsläppsrätter i absoluta tal och en klassbredd i enlighet med tabellen nedan får vi följande fördelning av svars- och bortfallsfrekvenser Det huvudsakliga motivet för klassindelningen är att visa på svarsrepresentativiteten bland de företag som har en liten tilldelning och de företag som har en stor tilldelning. 39

41 Tabell 3-4 Svarsfrekvens fördelat på företag Storleksklass (tilldelade utsläppsrätter) Utsläppsrätter Företag Andel Svar Andel 0 > % % > % % % % Totalt % % Som framgår av tabellen ovan är det god överensstämmelse mellan respektive klass relativa storlek och dess relativa andel av svaren. Nedan följer en redogörelse för de olika branscher som finns representerade i klassen samt deras svarsrepresentativitet. Representativitet för klassen 0 > utsläppsrätter Av Tabell 3-4 ovan framgår att majoriteten av företagen i populationen (61 procent) återfinns i den klass som i absoluta termer tilldelats minst antal utsläppsrätter. Varje företag i klassen har i medeltal tilldelats utsläppsrätter årligen. Mediantilldelning är utsläppsrätter per år vilket indikerar att de flesta företag erhållit en betydligt mindre andel utsläppsrätter än genomsnittet för klassen. Faktum är att av klassens 134 företag har 106 företag (79 procent) tilldelats färre än utsläppsrätter per år. Knappt hälften av företagen i klassen (49 procent) har besvarat enkäten. Av Tabell 3-5 nedan framgår även att svarsfördelningen inom storleksklassen relativt väl speglar branschernas respektive del av populationen. Tabell 3-5 Svarsfördelning med avseende på bransch för företag med 0 > tilldelade utsläppsrätter Tilldelade utsläppsrätter per år 0 > Bransch Antal företag Andel Antal svar Andel Energi 81 60,4 % 41 62,1 % Energi trävaru 5 3,7 % 4 6,1 % Energi sjukhus 8 5,9 % 2 3,0 % Energi verkstad 6 4,5 % 3 4,5 % Energi textil 2 1,5 % 0 0 % Energi livsmedel 5 3,7 % 3 4,5 % Energi kemi 5 3,7 % 3 4,5 % Energi metall 1 0,75 % 0 0 % Järn o stål 5 3,7 % 2 3,0 % Massa o papper 11 8,2 % 4 6,1 % Mineral keramik 4 3,0 % 3 4,5 % Mineral glas 1 0,75 % 1 1,5 % Summa % % Representativitet klassen > utsläppsrätter Denna storleksklass består av 57 företag vilket motsvarar 26 procent av populationen. I medeltal har företagen i klassen tilldelats utsläppsrätter per år och 40

42 medianvärdet för klassen ligger på utsläppsrätter per år. Knappt hälften av företagen i klassen (47 procent) har besvarat enkäten. Av Tabell 3-6 nedan framgår att svarsfördelningen inom storleksklassen relativt väl speglar branschernas respektive del av populationen. Tabell 3-6 Svarsfördelning med avseende på bransch för företag med > tilldelade utsläppsrätter Tilldelade utsläppsrätter per år > Bransch Antal företag Andel Antal svar Andel Energi 18 31,6 % 10 37,0 % Energi livsmedel 3 5,2 % 1 3,7 % Energi kemi 7 12,3 % 4 14,8 % Järn o stål 6 10,5 % 3 11,1 % Massa o papper 17 29,8 % 6 22,2 % Mineral glas 2 3,5 % 1 3,7 % Mineral kalk 1 1,7 % 1 3,7 % Mineral keramik 1 1,7 % 1 3,7 % Summa % % Representativitet för klassen eller fler utsläppsrätter I klassen som tilldelats fler än utsläppsrätter per år ingår 30 företag vilket motsvarar 13 procent av populationen. I medeltal har företagen i klassen tilldelats utsläppsrätter per år medan mediantilldelningen är utsläppsrätter per år. Förklaringen till den stora differensen mellan medelvärde och medianvärde är att en aktör tilldelats hela 37 procent av klassens utsläppsrätter. Hela 70 procent av företagen i klassen har besvarat enkäten. Av Tabell 3-7 nedan framgår respektive branschs absoluta och relativa andel av populationen och svaren. De skillnader som uppträder måste till stor del tillskrivas det ringa antal företag som ingår i varje bransch. Tabell 3-7 Svarsfördelning med avseende på bransch för företag med > tilldelade utsläppsrätter Tilldelade utsläppsrätter per år > Bransch Antal företag Andel Antal svar Andel Energi 7 23,3 % 7 33,3 % Energi kemi 1 3,3 % 1 4,8 % Energi livsmedel 2 6,6 % 2 9,5 % Energi papper 1 3,3 % 1 4,8 % Massa o papper 8 26,6 % 4 19,0 % Järn o stål 2 6,6 % 0 0 % Mineral glas 1 3,3 % 1 4,8 % Mineral kalk 3 10 % 1 4,8 % Mineral cement 1 3,3 % 1 4,8 % Malmtillverkning 1 3,3 % 0 0 % Raffinaderi 3 10 % 3 14,3 % Summa % % 41

43 3.3.3 Bortfallsanalys baserad på företag och omsättningens storlek Vi kommer att avsluta bortfallsanalysen genom att jämföra de svarande företagens omsättning med totalpopulationens. För att kunna genomföra denna jämförelse har vi inhämtat kompletterande information om omsättningens storlek för de bolag som inte besvarat enkäten samt för de respondenter som valt att inte uppge omsättningens storlek vid ifyllandet av enkäten. Det senare gäller 11 bolag. Uppgifter om omsättningens storlek 2005 har hämtats från databasen Affärsdata. Det har inte varit möjligt att spåra eller urskilja omsättningsdata för samtliga bolag. Nio av bolagen som inte ingick i svarspopulationen har därför utelämnats ur totalpopulationen. Nedan i Tabell 3-8 presenteras en jämförelse mellan fördelning av de bolag som besvarat enkäten och totalpopulationen indelad i storleksklasser med avseende på omsättning. Tabell 3-8 Svarsfördelning med avseende på företag och omsättningens storlek Totalpopulation Svarspopulation Storleksklass (omsättning Mkr) Antal företag Fördelning Antal svar Fördelning Små företag 0 > % % Medelstora företag 100 > % % Stora företag % % Totalt % % Som framgår av Tabell 3-8 så är andelen små företag något underrepresenterade i den totala svarspopulationen och stora företag något överrepresenterade. Det torde innebära att resultat som presenteras utifrån den totala svarspopulationen i större utsträckning präglas av stora företag. Studerar vi skillnaden i genomsnittliga omsättningen för svarspopulationen jämfört med totalpopulationen (se Tabell 3 9 nedan) så ser vi dock att den genomsnittliga omsättningen i svarspopulationen ligger väldigt nära totalpopulationens. Tabell 3-9 Enkätsvarens representativitet med avseende på omsättningens storlek Storleksklass (omsättning Mkr) Totalpopulation Genomsnittlig omsättning Median omsättning Svarspopulation Genomsnittlig omsättning Medianomsättning Små företag 0 > Mkr 52 Mkr 53 Mkr 58 Mkr Medelstora företag 100 > Mkr 260 Mkr 362 Mkr 272 Mkr Stora företag Mkr Mkr Mkr Mkr Totalt Mkr 325 Mkr Mkr 525 Mkr I de fall då resultaten presenteras utifrån storleksklasstillhörighet torde representativiteten vara mycket god. 42

44 3.3.4 Mätfel De mätfel som kommer att diskuteras är respondent- respektive instrumenteffekter. Tyvärr är båda dessa felkällors storlek svåra att uppskatta. Inledningsvis kan konstateras att det endast var ett fåtal respondenter som hörde av sig och undrade över innebörden i olika frågor eller svarsalternativ. Genom de intervjuer och samtal med representanter för utsläppshanteringen i företagen och sakkunniga på Naturvårdsverket, både före och efter det att enkäten utvecklats, bedöms många potentiella felkällor ha undvikits. Särskild vikt har lagts vid att använda ett språkbruk i frågeställningar och svarsalternativ som är så verksamhetsnära som möjligt. Ett stöd i detta arbete utgjordes av de intervjuer som genomfördes med företagsrepresentanter inför utformningen av enkäten. Med hjälp av Naturvårdsverkets kontaktuppgifter kunde vi direkt nå de personer som var ansvariga. Risken att fel person besvarade enkäten minskades därigenom. Genom att använda ett webbaserat verktyg som tillät respondenten att avbryta ifyllandet, ökades möjligheten för respondenten att kontrollera med andra i företaget. Genom att flera frågor hade inbyggda kontroller t ex hur många alternativ som ifyllas så minskades risken för att respondenterna gjort felaktiga ifyllningar Bearbetningsfel Förekomsten av bearbetningsfel är hänförlig till hanteringsfel, analysfel och tolkningsfel. Avseende hanteringsfel har dessa i möjligaste mån undvikits genom att respondenten själv har fyllt i webbenkäten och från vilken data sedan direkt kunnat föras över till en databas. På så sätt har bearbetningsfel till följd av felaktig stansning kunnat undvikas. Avseende analysen av data så har den skett med hjälp av kalkyl- och statistikprogrammet Excel i vilket makron har utvecklats för att visualisera insamlad data i form av frekvenstabeller. I de fall korstabuleringar har utförts har data extraherats och därefter bearbetats manuellt i Excel. Eventuella fel avseende analysförfarandet har motverkats genom att noggrant studera rådata i de fall eventuella tveksamheter har uppstått vid datakörningar. 43

45 4 Redovisning och analys av enkätsvar I detta kapitel redovisar och analyserar vi de svar som erhållits. För att skapa en bredare bild av svarsfördelningen analyseras svaren utifrån bolagets omsättningsstorlek och i de flesta fall även utifrån branschtillhörighet. I förekommande fall då stora skillnader föreligger analyseras även resultaten utifrån utsläppsintensitet, internationell orientering och ägarförhållanden. I de fall där det befinns lämpligt specialgranskas svaren i ljuset av svaren på andra frågor. Resultatpresentationen inleds med att vi i avsnitt 4.1 undersöker hur integrerat klimatarbetet är i företagets verksamhet i form av system, målangivelse, mätning och reduceringsinvesteringar avseende CO 2 utsläpp. I avsnitt 4.2 riktas fokus mot hur utsläppshandeln organiserats och bedrivs. I avsnitt 4.3 studeras systemets effekter på företagets verksamhet. I det sista avsnittet (avsnitt 4.4) så redovisar vi ett antal omdömen om dagens system och förväntningar på framtida system. I samtliga avsnitt förekommer flertalet tabeller. I tabellerna representerar N antalet respondenter som besvarat studien och n antalet respondenter som besvarat den specifika frågeställningen. Data presenteras både som absolutbelopp och som procentuella andelar för att tydliggöra svarens utbredning. 4.1 Verksamheten och klimatarbetet Nedan redogörs för hur klimatarbetet är kopplat till företagens verksamhet. För att fånga detta redogörs för förekomsten av miljöledningssystem, detaljerade miljömål för verksamheten samt konkreta mål avseende minskningar av CO 2 -utsläpp. Därefter redovisas hur företagen arbetar med sina direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser och vilken organisatorisk enhet i företaget som vanligtvis initierar utsläppsminskande investeringar Systematiskt arbete med miljöfrågor Införandet av ett miljöledningssystem kan sägas vara ett sätt att på frivillig väg standardisera verksamhetens miljöarbete. Då effektiviteten i dessa system är mycket svår att bedöma torde det snarare vara tilltron till att systemen är effektiva och det signalvärde som systemen har som motiverar införandet (Ernstson, 2006). Bland respondentföretagen är det två av tre företag (65 procent) som har någon form av miljöledningssystem. Om tillgången till ett miljöledningssystem tas som intäkt för ett systematiskt miljöarbete framstår det således som om en majoritet av företagen i den handlande sektorn arbetar systematiskt med miljöfrågor. Endast ett av tio företag som hade miljöledningssystem har angivit när i tiden det infördes. Av de företag som besvarat frågan anges år 1996 som första tidpunkt för införande av ett miljöledningssystem och 2005 som senaste år för införande, övriga svar ligger mellan 1998 och Med hänsyn till den ringa svarsfrekvensen vad gäller införandetidpunkten är det svårt att dra några slutsatser om hur länge de studerade 44

46 företagen på ett mer systematiskt sätt arbetat med miljöfrågor. Möjligen kan det konstateras att det förefaller vara en relativ ny företeelse för dessa organisationer. Bryter man ner resultatet sorterat utifrån storlek på företaget framträder vissa tydliga skillnader bland svaren (se Tabell 4-1). Tabell 4-1Har företaget ett miljöledningssystem? N=114 Totalt Fördelning Små Medlestora Stora N=110 n=18 n=53 n=39 Ja % 28 % 58 % 92 % Nej % 72 % 32 % 8 % Av tabellen framgår att ju större företag desto högre andel som har tillgång till ett miljöledningssystem. Det kan tolkas som att det främst är de stora och medelstora företagen som på ett mer systematiskt sätt arbetar med miljöfrågor. Kategoriseras istället svaren utifrån sektorstillhörighet framträder inga större skillnader mellan energi- och industrisektorn. Industriföretagen uppvisar en något högre andel med tillgång till ett miljöledningssystem än företag i energisektorn (71 respektive 63 procent). Det skall dock påpekas att av de företag som svarat på enkäten är industriföretagen något underrepresenterade vilket kan snedvrida resultatet. Huruvida företaget är privat eller offentligt ägt, verkar inte heller leda till några betydande skillnader avseende om man systematiserat sitt miljöarbete eller ej. Det är dock något vanligare bland privat ägda företag än bland offentligt ägda företag (70 respektive 63 procent). I stor utsträckning sammanfaller av förklarliga skäl dessa procentsatser med de ovan där resultatet analyserats utifrån sektorstillhörighet eftersom en betydande andel av företagen i energisektorn är offentligt ägda. Intressant att notera är däremot att bland de företag som kategoriserats som mycket utsläppsintensiva (> ton) har samtliga företag infört ett miljöledningssystem. Vidare visar det sig vara vanligare bland de företag som är internationellt verksamma att man systematiserat miljöarbetet än bland de bolag som angivit att de ej har internationell verksamhet (77 respektive 59 procent) Miljörelaterade mål i verksamheten Att ställa upp detaljerade miljömål för verksamheten är ett sätt att tydliggöra kraven på miljöarbetet. Hela 76 procent av respondenterna har angivit att de har detaljerade miljömål för verksamheten i termer av t.ex. minskade spill- och avfallsmängder och minskad energiförbrukning. Analyseras resultaten utifrån en storleksindelning (se Tabell 4-2 nedan) så kan det konstateras att i stort sett samtliga av de stora bolagen har detaljerade miljömål men endast vart annat bland de små. 45

47 Tabell 4-2 Finns det detaljerade miljömål för verksamheten? (t.ex. minska spill- och avfallsmängden med x % under en 12 månaders period eller minska energianvändning med x % under en 12 månaders period)? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=105 n=18 n=50 n=37 Ja % 53 % 70 % 97 % Nej % 47 % 30 % 3 % Vi kan vidare konstatera att det är något vanligare bland privat ägda bolag än bland de offentligt ägda att ha detaljerade miljömål (84 respektive 70 procent). Intressant att notera är att de mindre utsläppsintensiva företagen har en något större benägenhet att ha detaljerade miljömål för verksamheten; av de minst utsläppsintensiva bolagen (< 10 ton utsläppsrätter/miljon omsättning) har 88 procent angivit att de har denna typ av detaljerade miljömål, motsvarande siffra bland de mest utsläppsintensiva bolagen (>100 ton utsläppsrätter/miljon kr omsättning) är 75 procent. Det kan slutligen konstateras att bolag som är internationellt orienterade har en större andel respondenter som angivit att bolaget har detaljerade miljömål (91 procent) än de där verksamheten begränsas till Sverige (69 procent). En djupare granskning av resultatet visar att det finns ett samband mellan att företagen arbetar på ett mer systematiserat sätt med miljöfrågor och att man uppställer detaljerade miljömål för verksamheten. Det visar sig att av de 103 respondenter som besvarat de båda frågorna anger hela 53 procent att de har både ett miljöledningssystem och detaljerade miljömål. Endast 7 procent anger att de har ett miljöledningssystem och samtidigt saknar detaljerade miljömål för verksamheten. Sambandet kan sägas bli än tydligare då det studeras utifrån en storleksindelning (se Tabell 4-3 nedan). Tabell 4-3 Miljöledningssystem och detaljerade miljömål för verksamheten (procentandel avser andel av respektive storlekskategori) Har företaget ett miljöledningssystem? (t ex EMAS eller ISO 14001) Finns det detaljerade miljömål Ja Nej för verksamheten? Små Medelstora Stora Små Medelstora Stora Ja 28 % 51 % 68 % 33 % 17 % 11 % Nej 0 % 4 % 5 % 39 % 28 % 16 % *Antal företag som besvarat frågan är: Stora 38, Medelstora 47, Små 18 Bland gruppen stora och medelstora företag framstår det särskilt tydligt att det finns ett samband mellan ett mer systematiserat miljöarbete och förekomst av detaljerade miljömål för verksamheten. 46

48 4.1.3 Mål om reduktion av CO 2 -utsläpp I avsnitten ovan framgår att en majoritet av företagen har systematiserat sitt miljöarbete och att en majoritet av företagen också har detaljerade miljömål för verksamheten. Frågan är om vi kan förvänta oss att företagen i lika hög utsträckning har satt upp konkreta mål för att reducera CO 2 -utsläppen? Det framgår av svaren i enkäten att en betydligt mindre andel av företagen, endast 37 procent, har konkreta mål för att reducera sina CO 2 -utsläpp (se Tabell 4-4 nedan). Det kan tyckas något underligt, med tanke på omfattningen av och intensiteten i växthuseffektdebatten, att just mål för att reducera koldioxidutsläpp är så pass mycket mindre vanligt förekommande än andra detaljerade miljömål avseende t.ex. avfallsreduktion och minskad energianvändning. Tabell 4-4 Förekomsten av konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2 N=114 Totalt Fördelning Små Medlestora Stora n=106 n=18 n=50 n=38 Ja % 28 % 36 % 42 % Nej % 72 % 64 % 58 % En viktig fråga är naturligtvis varför det är så pass mycket vanligare att uppställa detaljerade miljömål för verksamheten än att uppställa mål för företagets CO 2 - utsläpp (76 respektive 37 procent). Speciellt gäller detta gruppen stora företag. Det skall dock påpekas att även bland de medelstora och små företagen är det nästan dubbelt så vanligt att de har detaljerade miljömål än reduktionsmål avseende CO 2. Bland de företag som tilldelats många utsläppsrätter (> ton) är det endast 35 procent som angivit att de har konkreta mål att reducera sina utsläpp av CO 2. Kanske hade man kunnat förvänta sig att de mera aktivt arbetade med att reducera utsläppen av just CO 2 och därför i större utsträckning uppställt reduktionsmål. Det framstår inte heller som om det föreligger några större skillnader avseende mål för att reducera CO 2 -utsläppen mellan de olika sektorerna som ingått i studien (se Tabell 4-5 nedan). Tabell 4-5 Har ni konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2 uppdelat på bransch N=114 Totalt Fördelning Energisektorn Industrisektorn n=106 n=76 n=30 Ja % 36 % 40 % Nej % 64 % 60 % 47

49 En granskning av resultaten uppdelat på förekomsten av internationell orientering visar att uppställande av CO 2 -reduktionsmål är något vanligare bland de företag som har internationell verksamhet, än bland de företag som endast är verksamma i Sverige (42 respektive 34 procent). Intressant att notera är också att det bland gruppen offentligt ägda bolag är vanligare att man har konkreta CO 2 -reduktionsmål än bland gruppen privat ägda bolag (43 respektive 33 procent). Omvända förhållanden gäller avseende förekomsten av detaljerade miljömål, där andelen privat ägda aktörer var större. Om man jämför andelen som har detaljerade miljömål med andelen som har konkreta reduktionsmål för CO 2 (se Tabell 4-6 nedan), så framgår det att det är 76 procent har detaljerade miljömål men endast hälften så stor andel (36 procent) som har konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2. Tabell 4-6 Detaljerade miljömål och konkreta reduktionsmål avseende CO 2 n=105 Finns det detaljerade miljömål för verksamheten? Har ni konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2? Ja Nej Totalt Ja 33 % 3 % 36 % Nej 43 % 21 % 64 % Totalt 76 % 24 % 100 % En tolkning av skillnaden mellan de två målen är att förekomsten av detaljerade miljömål avseende t ex avfall och energianvändning tydligare har kunnat kopplas till en resursförbrukning och därmed ger upphov till en kostnad för det enskilda företaget. Under senare år torde detta särskilt gälla kostnader för energiförbrukning. Priserna på energi har ökat kraftigt och därmed kommit att utgöra en allt större andel av företagens kostnadsmassa. I takt med att systemet för handel med utsläppsrätter utvecklas är det inte otroligt att kostnaderna för att släppa ut växthusgaser ökar och andelen företag som inför konkreta reduktionsmål avseende CO 2 kommer att öka. En annan möjlig förklaring är att det i vissa fall finns en koppling mellan en minskad energianvändning och reduktion avseende CO 2. Det skulle då kunna anses som överflödigt att uppställa ett särskilt reduktionsmål för CO 2. En tredje förklaring till det begränsade antalet företag som angivit att de har reduktionsmål för CO 2 -utsläpp, skulle kunna vara att de miljöledningssystem som företagen arbetar med inte fokuserar utsläppsreduktion av CO 2 i samma utsträckning som de fokuserar på reduktion av andra miljöstörande aktiviteter och restprodukter. Av enkätsvaren framgår det också att ett mer systematiserat miljöarbete inte med nödvändighet leder till mål om att reducera CO 2 -utsläppen. Endast en fjärdedel (26 procent) av företagen som besvarat båda frågorna har angivit att de både har ett miljöledningssystem och konkreta reduktionsmål avseende utsläpp av CO 2. Lika vanligt är det att varken ha miljöledningssystem eller konkreta mål för CO 2. 48

50 Ett systematiskt miljöarbete verkar inte medföra en ökad benägenhet att ställa upp reduktionsmål avseende CO 2 än vad ett ickesystematiserat miljöarbete skulle ha medfört. (se Tabell 4-7 nedan). Tabell 4-7 Miljöledningssystem relaterat till mål om reduktion av CO 2 utsläpp n=106 Har företaget ett miljöledningssystem? Har ni konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2? Ja Nej Totalt Ja 26 % 10 % 36 % Nej 38 % 26 % 64 % Totalt 64 % 36 % 100 % Av de företag som inte infört ett miljöledningssystem (35 st.) saknar också en majoritet av dessa (60 procent) konkreta mål för att reducera utsläppen av CO 2. Det framstår dock som inte alltför långsökt att påstå att ett systematiskt miljöarbete bland företagen, med hänsyn tagen till debatten om växthuseffekten i högre utsträckning borde avspegla sig i konkreta mål för att reducera utsläppen. Som diskuterats ovan har frågor kopplade till utsläpp och reduktion av CO 2 varit i rampljuset under senare tid. Det borde kanske ha givit större avtryck bland de företag som mer systematiskt arbetar med miljöfrågor. Ur ett institutionellt teoretiskt perspektiv kunde man ha förväntat sig att andelen respondenter som angivit att de har konkreta reduktionsmål skulle ha varit högre. Det har t.ex. visat sig i tidigare studier (Brunsson, 1989; Jansson, 1993; Rövik, 2000) att organisationer för in idéer och normer från sin omgivning och sätter upp mål eller rutiner kring dessa för att framstå som mer legitima. Mål kan i ett sådant institutionellt perspektiv användas för att kommunicera handlingskraft och visa att man tar en viss frågeställning på allvar, även om man sedan väljer att ignorera målen och bedriva verksamheten precis som man alltid gjort. Trots att växthusproblematiken varit synnerligen uppmärksammad noteras i föreliggande studie att respondenterna inte i någon större utsträckning har satt upp konkreta reduktionsmål. 49

51 4.1.4 Mätning av utsläpp av växthusgaser Det är inte endast CO 2 som ger upphov till förändring av klimatet. Därför är det av intresse att följa upp vilka växthusgaser som företagen mäter utsläppen för. Om vi startar med CO 2 visar resultaten i Tabell 4-8 nedan att sex av tio företag mäter företagets CO 2 utsläpp. Detta kan ställas i kontrast till att det endast är 39 procent av respondenterna som uppger att de har CO 2 -reduktionsmål. Bland de övriga växthusgaserna är det endast Dikväveoxid som mäts i någon större utsträckning. Övriga växthusgaser mäts i betydligt mindre omfattning. Det är viktigt att påpeka att flera företag har valt att inte besvara frågan vilket kan tyda på att uppgiftslämnaren saknat kunskaper om huruvida företaget mäter dessa. Tabell 4-8 För vilka av nedanstående växthusgaser mäter ni utsläppen? N=114 n=104 Mäter (fördelning) Mäter ej (fördelning) Ej svarat (fördelning) Koldioxid (CO 2 ) 67 % 30 % 9 % Metan (CH 4 ) 9 % 72 % 19 % Dikväveoxid (N 2 O) 36 % 48 % 14 % Väteflourkolföreningar (HFC) 10 % 72 % 18 % Perfluorkarboner (PFC) 3 % 78 % 19 % Svavelhexafluorid (SF 6 ) 5 % 76 % 18 % Om vi studerar resultatet uppdelat på storlek så ser vi att det framförallt är stora och medelstora företag som mäter utsläpp av växthusgaser och då främst sina CO 2 - utsläpp. 76 Dikväveoxider mäts i relativt stor omfattning av samtliga storleksgrupper, speciellt gäller detta gruppen medelstora företag där över hälften av företagen mäter denna växthusgas. Tabell 4-9 Mätning av utsläpp fördelat på storlek på företag N=114 Små Medelstora Stora n=17 n=49 n=38 Koldioxid (CO 2 ) 40 % 76 % 94 % Metan (CH 4 ) 7 % 10 % 12 % Dikväveoxid (N 2 O) 27 % 54 % 38 % Väteflourkolföreningar (HFC) 0 % 11 % 19 % Perfluorkarboner (PFC) 0 % 4 % 3 % Svavelhexafluorid (SF 6 ) 0 % 7 % 9 % 76 Alla företag som ingår i handelssystemet måste övervaka och mäta eller beräkna utsläppen av CO2. Om frågan hade varit om man övervakar sina CO 2 utsläpp borde samtliga respondenter ha angivit att man gör detta, eftersom man annars inte skulle ha erhållit något tillstånd för att släppa ut koldioxid. Det är således möjligt att fler bolag övervakar sina utsläpp av andra växthusgaser. 50

52 Avseende de övriga växthusgaserna mäts de i liten eller ingen omfattning. Benägenheten att mäta sjunker med minskad storlek. Det bör dock påpekas att andelen företag som övervakar sina utsläpp av växthusgaser är större än vad som här framkommit eftersom det kan finnas företag som övervakar sina utsläpp genom olika beräkningsmetoder snarare än direkt mätning. Studerar vi resultatet utifrån en sektorsindelning (Tabell 4-10 nedan) så finner vi att företag i industrisektorn är något mer benägna att mäta utsläppen av växthusgaser. Tabell 4-10 Mätning av växthusgaser fördelat på sektorstillhörighet N=114 Företag i energisektorn Företag i industrisektorn n=73 n= 34 Mäter Mäter ej Mäter Mäter ej Koldioxid (CO 2 ) 63 % 27 % 77 % 23 % Metan (CH 4 ) 12 % 88 % 7 % 93 % Dikväveoxid (N 2 O) 43 % 57 % 41 % 59 % Väteflourkolföreningar (HFC) 14 % 86 % 7 % 93 % Perfluorkarboner (PFC) 2 % 98 % 7 % 93 % Svavelhexafluorid (SF 6 ) 8 % 92 % 4 % 96 % Det kan tyckas något förvånande att andelen företag i industrisektorn som mäter CO 2 är så pass mycket större än andelen i energisektorn. En förklaring härtill kan vara att företagen i industrisektorn generellt sett är större. Avslutningsvis kan sägas att det inte föreligger några markanta skillnader mellan privat ägda företags mätningar av växthusgaser kontra offentligt ägda. Inte heller visar resultaten på några skillnader mellan internationellt och nationellt verksamma bolag Uppskattning av indirekta utsläpp Det är inte bara i verksamhetens produktionsprocess som växthusgaser bildas. Även många kringaktiviteter ger indirekta utsläpp. Exempel på sådana indirekta utsläppskällor är affärsresor, produktanvändning och materialhantering (supply chain). Enligt enkätresultaten är det främst storleken på de direkta utsläppen av växthusgaser som uppskattas av företagen i den handlande sektorn. Utsläpp som kan relateras till indirekt verksamhet såsom t.ex. affärsresor storleksuppskattas i betydligt mindre omfattning (se Tabell 4-11 till Tabell 4-13 nedan). 51

53 Tabell 4-11 Uppskattar ni storleken på utsläppen av växthusgaser inom företaget som är indirekt kopplade till produktionen (t.ex. orsakade av affärsresor)? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=108 n=18 n=51 n=39 Ja % 22 % 14 % 28 % Nej % 78 % 86 % 72 % Tabell 4-12 Uppskattar ni mängden utsläpp av växthusgaser som eventuellt uppstår när företagets produkter används? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=108 n=18 n=51 n=39 Ja % 17 % 14 % 28 % Nej % 83 % 86 % 72 % Tabell 4-13 Uppskattar ni mängden utsläpp av växthusgaser associerade med företagets anskaffning av bränsle och annat utgångsmaterial (sk supply chain)? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=109 n=18 n=52 n=39 Ja % 17 % 15 % 54 % Nej % 83 % 85 % 46 % Av tabellerna framgår att det främst är företagen i gruppen stora bolag som uppskattar storleken på de indirekta utsläppen av växthusgaser i någon mer betydande omfattning. Speciellt gäller detta storleksuppskattningar av utsläpp associerade med företagets anskaffning av bränsle och annat utgångsmaterial (Tabell 4-13). Detta görs av drygt hälften av alla företagen. Även om resurstillgång troligtvis förefaller vara den betydande förklaringen till varför de stora företagen i så pass mycket större utsträckning uppskattar storleken på företagets indirekta utsläpp kan även andra förklaringar ha betydelse. En sådan är att det bland de stora företagen är klart vanligare att ha infört någon form av miljöledningssystem där just övervakning av växthusgaser, direkta såväl som indirekta, ingår som en del i miljöledningssystemet. Studerar vi mätningen av indirekta utsläpp av växthusgaser mot bakgrund av bolagens internationella orientering så finner vi att det bland de företag som är internationellt verksamma är det betydligt vanligare att uppskatta storleken på samtliga ovan angivna indirekta utsläppskällor än det är bland de företag som enbart är verksamma i Sverige. 52

54 4.1.6 Organisatorisk enhet som vanligtvis initierar företagets utsläppsreducerande investeringar En viktig del av företagens klimatarbete utgörs av att begränsa utsläppen genom utsläppsreducerande åtgärder. En indikator på betydelsen av och engagemanget för företagets klimatarbete kan erhållas genom att undersöka var i organisationen dessa åtgärder vanligtvis initieras. Av Tabell 4-14 framgår att utsläppsreducerande åtgärder vanligtvis initieras i produktionen eller av företagsledningen. Därutöver kan sägas att företagens miljöavdelningar svarar för de resterande initiativ som tas. Tabell 4-14 Vilken eller vilka avdelning/funktion i ert företag brukar vanligtvis initiera investeringar i utsläppsreducerande åtgärder N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=110 n=19 n=52 n=39 Företagsledningen % 68 % 56 % 24 % Ekonomi 1 1 % 0 % 0 % 2 % Produktion % 47 % 52 % 63 % Trading 0 0 % 0 % 0 % 0 % Risk 0 0 % 0 % 0 % 0 % Analys 2 2 % 0 % 2 % 2 % Miljö % 16 % 19 % 34 % Konsulter 2 2 % 0 % 0 % 5 % Annan 5 4 % 0 % 4 % 7 % Granskas svaren ur en storleksindelning så finner vi inte så förvånande, att företagsledningen i små bolag svarar för en mycket stor andel av initiativen i denna grupp. Med ökad företagsstorlek tas istället en stor del av initiativen av produktionen och miljöavdelningen. 4.2 Organisering av utsläppsrättshandeln I detta avsnitt redovisas hur företagen valt att organisera arbetet med utsläppsrättshandeln. Inledningsvis diskuteras de personella resurser som bundits upp genom deltagandet i utsläppsrättssystemet. Därefter presenteras var företagen har valt att organisatoriskt förlägga ansvaret för utsläppsrätterna, beslut om handel och själva handeln. Detta avsnitt följs av en redogörelse för omfattningen av företagens handel och de handelsstrategier som används. Avsnittet avslutas med en diskussion avseende företagens användning av CDM- och JI-projekt för att erhålla utsläppsrätter. 53

55 4.2.1 Resursbehov knutna till hantering av utsläppsrätter En viktig egenskap hos ett nytt styrmedel är att det upplevs som effektiva att administrera. En indikation på detta kan erhållas genom att studera hur många personer i företaget som är involverade i det löpande arbetet med utsläppsrätterna. Resultaten visar (se Tabell 4-15) att det, trots styrmedlets relativt höga krav på rapportering, är ganska få personer involverade i det löpande arbetet med utsläppsrätterna, vanligtvis någonstans mellan två till fyra personer. Intressant att notera är dock att detta antal är relativt konstant oavsett storlek på företaget. Tabell 4-15 Hur många personer i er organisation är totalt involverade i det löpande arbetet med utsläppsrätter? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=109 n=17 n=53 n= % 18 % 21 % 8 % % 82 % 68 % 64 % % 0 % 11 % 15 % % 0 % 0 % 8 % Fler än % 0 % 0 % 5 % Fem av de företag som besvarat enkäten (4 procent) sysselsätter fler än 10 personer i det löpande arbetet, samtliga dessa företag kategoriserades föga förvånande som stora. Av tabellen nedan (Tabell 4-16) framgår också att den mesta av tiden läggs på mätning/verifikation och övergripande administration. I genomsnitt lägger företagen en knapp halv arbetsvecka per månad med att hantera utsläppsrättssystemet. Tabell 4-16 Uppskatta tidsåtgången i form av arbetstimmar per månad som företaget lägger ner på följande moment i samband med arbetet med utsläppsrätter N=114 Genomsnitt Totalt (h) Fördelning av genomsnittlig totaltid Genomsnitt Små Genomsnitt Medelstora Genomsnitt Stora n=96 n=15 n=45 n=37 Mätning/verifikation 14,8 55 % 9,6 (55%) 10,6 (59%) 22,6 (53%) Handel 3,1 12 % 2,1 (12%) 1,4 (8%) 5,9 (14%) Redovisning bokföring 3,4 13 % 2,1 (12%) 2,2 (12%) 5,7 (13%) Övergripande administration 5,4 20 % 3,6 (21%) 3,8 (21%) 8,4 (20%) Total tidsåtgång per månad 26,7 100 % 17,4 (100%) 18,1 (100%) 42,5 (100%) 54

56 Föga förvånande är det bland de stora företagen som man totalt sett lägger ned mest tid på det löpande arbetet med utsläppsrätter. Bland dessa företag arbetar man mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för totalpopulationen med utsläppsrätter. I övrigt framträder inga nämnvärda skillnader då materialet analyseras utifrån indelningsgrunderna: utsläppsintensitet, ägartyp, internationell orientering och sektortillhörighet. En viktig fråga för såväl företagen som för ansvariga myndigheter vid införandet av nya styrmedel är hur själva implementeringen upplevdes. En bild av detta kan erhållas genom resultaten i Tabell 4-17 som visar respondenternas ställningstaganden till ett antal påståenden om implementeringsarbetet. Av tabellen nedan framgår att en betydande andel av företagen riktar olika former av kritik mot hur arbetet med erhållande av tillstånd och upprättande av rutiner fungerat. Överlag är det få respondenter som håller med om positiva påståenden avseende implementeringsarbetet. Tabell 4-17 Hur skulle du karaktärisera det arbete som företaget genomfört i samband med erhållande av tillstånd och upprättande av rutiner för handeln? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=54 n=7 n=23 n=24 Det har varit mycket tidskrävande % 3 % 35 % 24 % Det har inte varit så tidskrävande 6 5 % 0 % 7 % 5 % Instruktionerna från myndigheterna har varit otydliga % 26 % 28 % 24 % Instruktionerna från myndigheterna har varit tydliga 5 4 % 5 % 0 % 10 % Information från myndigheterna har varit svårtillgänglig % 35 % 11 % 7 % Information från myndigheterna har varit lättillgänglig 9 8 % 0 % 7 % 12 % Information från myndigheterna har kommit sent % 21 % 22 % 37 % Information från myndigheterna har funnits när vi behövt den 7 6 % 0 % 7 % 7 % Annan 4 4 % 0 % 2 % 7 % Det kan noteras att det är väldigt få företag som angivit att de tycker att instruktionerna från myndigheterna har varit tydliga. Var fjärde företag har också angivit att de tycker att informationen från myndigheterna kommit sent. Den mest utbredda kritiken torde dock vara att det varit mycket tidskrävande att erhålla tillstånd och upprätta handelsrutiner. Vi bad även respondenterna ta ställning till ett antal påståenden rörande hur de uppfattar att arbetet med mätning, verifiering, och deklaration fungerar. En majoritet av respondenterna anser att rutinerna för utsläppsrätter borde kunna förenklas (se Tabell 4-18 nedan). Något förvånande är det främst bland de stora och medelstora företagen man anser att detta arbete borde kunna förenklas. Samtidigt visar de stora och medelstora företagen större förståelse än de små företagen för att det på grund av krav från EU är svårt att förenkla arbetet. 55

57 Tabell 4-18 Hur tycker du arbetet med mätning, verifiering och deklaration av utsläppen fungerar? N=114 Antal Fördelning Små Medelstora Stora (Ett eller flera alternativ) n=107 n=19 n=51 n=37 Borde kunna göras enklare % 47 % 57 % 63 % Utifrån de krav som ställs från EU, går arbetet inte att göra mycket enklare % 5 % 17 % 2 % Det ställs allt för höga krav på små anläggningar som är rimligt i förhållande till deras miljöpåverkande effekt % 47 % 46 % 29 % Föga förvånande är det också bland gruppen medelstora och små företag som man tycker att kraven på små anläggningar är för höga i förhållande till den miljöpåverkan man anser att deras verksamheter medför. Det visar sig också att det är betydligt vanligare att de företag som kategoriserats som mindre utsläppsintensiva (<10 ton rätter/miljon kr omsättning) anser att det ställs för höga krav på små anläggningar i förhållande till deras miljöpåverkande effekt. Hälften av dessa bolag har angivit detta alternativ medan motsvarande andel endast är en tredjedel bland gruppen utsläppsintensiva företag. De företag som tillhör energisektorn representerar i högre grad än industriföretagen uppfattningen att det ställs för höga krav på små anläggningar i förhållande till deras miljöpåverkande effekt; 45 procent av företagen i energisektorn respektive 29 procent av industriföretagen anger detta alternativ Organisatorisk enhet med ansvar för utsläppsrätterna Den organisatoriska enhet som ges ansvaret för utsläppsrätterna kan säga oss något om den roll systemet ges i verksamheten. Resultaten ger vid handen att det främst är tre enheter som ges detta ansvar: företagsledningen, produktionen och miljöavdelning. Intressant nog är de tre organisatoriska lösningarna lika populära. Om vi studerar resultaten utifrån en storleksindelning (se Tabell 4-19 nedan) så finner vi dock vissa skillnader. Bland de stora företagen är det vanligast att ålägga miljöavdelningen ansvaret, bland de medelstora ges ansvaret företrädesvis till produktionen medan det för de små företagen vanligen ligger hos företagsledningen. 56

58 Tabell 4-19 Vilken avdelning/funktion i ert företag har ansvaret för utsläppsrätterna? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=110 n=18 n=53 n=39 Företagsledningen % 50 % 25 % 23 % Ekonomi 3 3 % 0 % 2 % 5 % Produktion % 33 % 36 % 18 % Trading 2 2 % 0 % 2 % 3 % Risk 1 1 % 0 % 2 % 0 % Analys 1 1 % 0 % 0 % 3 % Miljö % 11 % 28 % 38 % Extern konsult 1 1 % 0 % 2 % 0 % Annan 7 6 % 6 % 4 % 10 % En ytterligare indikation på utsläppsrätternas roll i organisationen kan erhållas genom att analysera i vilken utsträckning som ansvaret för utsläppsrätterna samlokaliseras med ansvar för utsläppsreducerande investeringar. Resultaten i Tabell 4-14 visar att det i stor utsträckning är samma tre organisatoriska enheter som även initierar utsläppsreducerande investeringar, nämligen företagsledningen, produktionen och miljöavdelningen. Om vi granskar resultaten utifrån en storleksindelning ser vi att det i gruppen stora företag är vanligast att ansvaret för utsläppsrätterna läggs på miljöavdelningen trots att initiativet till utsläppsreducerande åtgärder främst kommer från produktionen. En sådan separation kan försvåra företagets förmåga att upptäcka och värdera utsläppsminskande åtgärder. Denna risk torde vara mindre bland de små och medelstora bolagen. Bland de medelstora bolagen är det vanligast att produktionen ansvarar för utsläppsrätterna samtidigt som denna enhet också vanligtvis initierar utsläppsreducerande åtgärderna. Bland de små bolagen sammanfaller ansvaret för utsläppsrätterna med initiativ för investeringar i företagsledningen. Om vi studerar lokalisering av ansvaret för utsläppsrätterna utifrån bolagens utsläppsintensitet så finner vi att det är vanligast att placera ansvaret för utsläppshandeln hos företagsledningen om företaget är utsläppsintensivt. Hos 33 procent av de utsläppsintensiva företagen (>100 ton rätter/miljon omsättning) ligger ansvaret hos företagsledningen. Bland de icke utsläppsintensiva företagen (<10 ton rätter/miljon omsättning) är motsvarande andel endast 20 procent. Bland dessa bolag är det istället vanligast att miljöavdelningen åläggs ansvaret (36 procent). Detta kan tolkas som att de utsläppsintensiva företagen i högre utsträckning tillskriver utsläppsrättshandeln en större strategisk betydelse. Bland företagen i energisektorn verkar ansvaret främst ha förlagts till produktionsavdelningen (37 procent) medan industriföretagen främst förlagt ansvaret till företagets miljöavdelning (48 procent). Det kan nämnas att det bland företagen i industrisektorn endast är 10 procent som förlagt ansvaret till produktionen. Avslutningsvis kan vi konstatera att det organisatoriska ansvaret för utsläppsrätterna måste anses ha funnit sin plats i organisationen då det endast är fyra procent av respondenterna som angivit att ansvaret flyttats under

59 4.2.3 Organisering av handeln med utsläppsrätter Vi har tidigare granskat var i organisationen ansvaret för utsläppsrätterna läggs och var i organisationen utsläppsreducerande investeringar initieras (se avsnitten och ) Resultaten visade att företagsledningen, produktionen och miljöavdelningen var de avdelningar som framför allt hade ansvar för dessa delar. Mycket kunskap om utsläppsrätternas ekonomiska värde och företagets hållning till detsamma torde dock besittas av dem som beslutar om köp och försäljning av utsläppsrätterna. Resultaten i Tabell 4-20 visar att köp- och säljbeslut avseende utsläppsrätter är en fråga som främst hanteras av företagsledningen. Det gäller särskilt bland de medelstora och små företagen. Det kan också noteras att det är väldigt få företag som låter produktionen och miljöavdelningen fatta köp- och säljbeslut. Tabell 4-20 Vilken avdelning/funktion beslutar om att utsläppsrätter skall köpas eller säljas? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=110 n=18 n=53 n=39 Företagsledningen % 88 % 68 % 46 % Ekonomi 5 5 % 6 % 0 % 10 % Produktion % 0 % 12 % 15 % Trading 7 6 % 0 % 6 % 10 % Risk 2 2 % 0 % 2 % 3 % Analys 0 0 % 0 % 0 % 0 % Miljö 6 5 % 6 % 8 % 3 % Konsulter 0 0 % 0 % 0 % 0 % Det finns en intern policy som bestämmer om utsläppsrätter skall köpas eller säljas. 7 6 % 0 % 4 % 13 % Annan 0 0 % 0 % 0 % 0 % Studerar vi resultaten utifrån sektorstillhörighet finner vi att företagen i industrisektorn har en mycket större benägenhet att allokera köp- och säljbesluten till företagsledningen. Hela 77 procent av dessa företag låter företagsledningen fatta köp- säljbeslut medan motsvarande andel bland företagen i energisektorn endast är 58 procent. Granskar vi resultaten utifrån bolagens utsläppsintensitet finner vi att det är 71 procent av de utsläppsintensiva företagen som anger att det är ledningen som fattar beslut om att köpa eller sälja utsläppsrätter; bland de mindre utsläppsintensiva är det endast 48 procent som svarar detsamma. Allokeringen av köp- och säljbesluten säger en del om den roll utsläppsrätterna spelar i organisationen. Var själva handeln sköts ger ytterligare kunskap om detta. Resultaten ger här en mycket större spridning. I Tabell 4-21 nedan anges vilka avdelningar inom företagen som de facto handlar med utsläppsrätter. Det alternativ 58

60 som erhållit flest antal svar är återigen företagsledningen; detta gäller för såväl stora som medelstora och små företag. Det är alltså samma organisatoriska enhet som ansvarar för handeln som också genomför densamma. En relativt stor andel av de större företagen har dock angivit att de har en Tradingavdelning som handlar med utsläppsrätter. Tabell 4-21Vilka avdelningar/funktioner handlar med utsläppsrätter? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=56 n=7 n=25 n=24 Företagsledningen % 75 % 40 % 31 % Ekonomi 8 12 % 13 % 17 % 8 % Produktion 8 12 % 13 % 17 % 8 % Trading % 0 % 13 % 27 % Risk 0 0 % 0 % 0 % 0 % Analys 0 0 % 0 % 0 % 0 % Miljö 4 6 % 0 % 7 % 8 % Konsulter 1 2 % 0 % 0 % 4 % Annan 6 9 % 0 % 7 % 15 % Företagens handel med utsläppsrätter I detta avsnitt granskas själva inriktningen och omfattningen på den handel företagen bedrivit. Detta sker genom frågor om vilka transaktioner man genomfört, genom vilka marknadsplatser, hur ofta och med vilka volymer. Företagens erfarenheter från handeln avser perioden fram till tidpunkten för enkäten april Det är ett välkänt faktum att likviditeten i handeln under första halvan av 2006 var mycket låg, men förbättrades dock något under den andra halvan. Det är således inte så förvånande att endast hälften av respondenterna utfört någon transaktion överhuvud taget. Bland dessa visar resultaten i Tabell 4-22 att det är dubbelt så vanligt att ha sålt som att ha köpt utsläppsrätter vid enkättidpunkten. Tabell 4-22 Vilka transaktioner har ni genomfört hittills på den europeiska koldioxidmarknaden? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=55 n=6 n=24 n=25 Vi har köpt utsläppsrätter % 43 % 40 % 23 % Vi har sålt utsläppsrätter % 57 % 60 % 77 % Handel via mäklare är den handelsform som störst andel av företagen utnyttjat sig av. Endast stora och medelstora företag har handlat direkt på en CO 2 -börs. 59

61 Tabell 4-23 På vilken/vilka marknadsplats/platser agerar ni? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=65 n=7 n=28 n=30 Via mäklare % 57 % 57 % 50 % På CO 2 -börs % 0 % 11 % 53 % Bilateralt, dvs. handlar direkt med annat företag som inkluderas i EU:s handelssystem % 43 % 32 % 23 % Bland de stora företagen har en större andel angivit att man agerar på flera olika marknadsplatser, bland de små företagen är det inget företag som angivit att man är verksam på mer än en marknadsplats. Att aktiviteten på olika marknadsplatser inte varit så stor indikeras också av närmare hälften av respondenterna anger att de endast handlar någon enstaka gång per år. Tabell 4-24 Hur ofta handlar ni på utsläppsmarknaden? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=54 n=7 n=24 n=23 Dagligen 1 2 % 0 % 0 % 4 % 2-3 gånger i veckan 0 0 % 0 % 0 % 0 % ca 1 gång i veckan 2 4 % 0 % 4 % 4 % ca 1 gång i månaden 8 15 % 0 % 8 % 26 % någon enstaka gång per år % 100 % 88 % 66 % Även om handeln bedrivs mycket sporadiskt skulle dock de handlande volymerna kunna vara stora vid dessa tillfällen. Av resultaten i Tabell 4-25 framgår att så inte är fallet. Tabell 4-25 Hur många kontrakt (1000 utsläppsrätter) handlar ni vid ett typiskt transaktionstillfälle? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=50 n=6 n=23 n= % 67 % 9 % 5 % % 33 % 74 % 29 % % 0 % 13 % 33 % 11 eller fler 8 16 % 0 % 4 % 33 % Det vanligaste förfarandet är att handla med 2 till 5 kontrakt åt gången. Sammantaget kan företagens handelsmönster tolkas som att de fram till enkättidpunkten främst handlat i ett kompetenshöjande syfte för att lära sig hur handeln går till. Det är värt att poängtera att andelen företag som besvarat frågorna om omfattningen på handeln är relativt liten. 60

62 4.2.5 Handelsstrategier I detta avsnitt redovisas dels de strategier företagen har för att täcka eventuella underskott, dels vilka generella handelsstrategier de har. De företag som angivit att de förväntar sig ett underskott av utsläppsrätter har även ombetts att ange hur man planerar att täcka detta. Resultaten i Tabell 4-26 visar att bolagen i stor utsträckning planerar att hantera eventuella underskott genom att minska sina egna utsläpp av CO 2. Det är rimligt att anta att aktörerna ser det som mer ekonomiskt fördelaktigt att minska utsläppen av växthusgaser än att täcka eventuella underskott genom att köpa utsläppsrätter på marknaden. Detta ger, för de prisnivåer som förutsågs vid enkättidpunkten, en indikation på systemets effektivitet. Tabell 4-26 Hur planerar ni att hantera eventuella underskott? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=63 n=12 n=28 n=22 Andel som anskaffas på den europeiska CO 2 -marknaden % 31 % 37 % 23 % Andel som anskaffas genom att delta i JI/CDM projekt 1 1 % 0 % 0 % 2 % Andel som anskaffas genom att internt i bolaget minska utsläppen av CO % 60 % 45 % 38 % Andel som anskaffas genom att omfördela utsläppsrätter internt mellan anläggningar i olika länder som ingår i ETS* % 8 % 15 % 29 % % Annat 2 4 % 0 % 3 % 8 % *(endast aktuellt för företag som ingår i en internationell koncern) Om vi granskar resultaten utifrån en storleksindelning finner vi att mindre företag i större utsträckning hanterar brister genom att minska utsläppen. De stora bolagen använder å andra sidan i relativt stor omfattning möjligheten att täcka eventuella underskott genom att omfördela utsläppsrätter internt mellan anläggningar i olika länder som ingår i ETS. En sektorsindelning av resultaten visar att en betydligt högre andel av företagen i industrisektorn än företagen i energisektorn kommer att hantera underskott genom att omfördela utsläppsrätter internt; 42 procent av företagen i industrisektorn har angivit detta alternativ medan endast 11 procent av företagen i energisektorn gjort detsamma. Delvis som en följd av detta har betydligt fler företag i energisektorn (52 procent) än i industrisektorn (27 procent) angivit att de kommer att hantera underskott genom att internt minska CO 2 utsläppen. 61

63 På frågan vilken generell handelsstrategi företaget tillämpar ser vi att det finns en stor spridning bland svarsalternativen (se Tabell 4-27 nedan). Att handla så att första handelsperiodens prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta är den strategi som angivits av flest respondenter. En tredjedel av respondenterna har angivit detta alternativ. Det är inte alls lika populärt att handla så att årets prognostiserade utsläpp täcks. Detta kan indikera att respondenterna anammar en lågriskstrategi. Den relativt stora populariteten hos strategin att avvakta köp av utsläppsrätter tills årets slut kan indikera att det finns en betydande grupp företag som inte visar systemet ett speciellt stort intresse utan handlar då det är aktuellt att uppfylla sin redovisningsskyldighet. Tabell 4-27 Hur skulle ni beskriva er huvudsakliga handelsstrategi? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=50 n=6 n=22 n=22 Handla så att årets prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta 5 10 % 17 % 9 % 9 % Handla så att den första handelsperiodens prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta % 33 % 41 % 27 % Avvakta köp av utsläppsrätter tills årets slut % 33 % 18 % 18 % Köpa utsläppsrätter så snart som möjligt 3 6 % 17 % 5 % 5 % Sälja överskott så snart som möjligt 1 2 % 0 % 0 % 5 % Behålla överskott så länge som möjligt 6 12 % 17 % 14 % 14 % Spekulation, dvs. handla för att utnyttja differens mellan köp-och säljpris 3 6 % 0 % 5 % 9 % Basera köp- och säljtillfällen på prisprognoser 3 6 % 0 % 9 % 5 % Köp- och säljtillfällen baseras på uppskattningar av likviditeten i handeln, t ex genom skillnaden mellan köp och säljpriser 7 14 % 33 % 14 % 9 % Ingen på förhand fastslagen handelsstrategi 3 6 % 0 % 9 % 5 % Annan 8 16 % 17 % 5 % 27 % Totalt % 167 % 129 % 133 % Av de företag som angivit svaret Annan anger man skäl som t.ex. att sälja när priset bedöms vara det bästa ; att man arbetar enligt en koncernstrategi ; att man försöker sprida riskerna i handeln över tiden ; att man har en rullande 3-års strategi samt att man avser att spara utsläppsrätter till nästa handelsperiod. Eftersom endast hälften av bolagen bedrivit någon handel överhuvudtaget vid enkättidpunkten begränsar det naturligtvis starkt det antal bolag som kan besvara frågorna om själva handeln. Även om det är rimligt att anta att den låga aktiviteten i handeln bidragit till att endast fyra av tio respondenter (43 procent) angivit en huvudsaklig handelsstrategi, så är det rimligt att anta att deltagande företag ändå har en handelsstrategi. Den låga svarsfrekvensen indikerar att frågan inte är högt prioriterat bland bolagen. 62

64 Studerar vi den huvudsakliga handelsstrategin utifrån ett sektorsperspektiv (se Tabell 4-28 nedan) så finner vi att den största skillnaden mellan sektorerna utgörs av att energisektorns företag i mindre utsträckning handlar så att första handelsperiodens prognostiserade utsläpp ständigt är täckta. Bland industrisektorns företag verkar däremot denna strategi vara mycket utbredd. Tabell 4-28 Hur skulle ni beskriva er huvudsakliga handelsstrategi? (fördelad på sektor) N=114 Fördelning Fördelning (Kryssa i ett eller flera alternativ) Energisektorn Industrisektorn n=34 n=16 Handla så att årets prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta 12 % 6 % Handla så att den första handelsperiodens prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta 29 % 44 % Avvakta köp av utsläppsrätter tills årets slut 21 % 19 % Köpa utsläppsrätter snart som möjligt 9 % 0 % Sälja överskott så snart som möjligt 3 % 0 % Behålla överskott så länge som möjligt 12 % 12 % Spekulation, dvs handla för att utnyttja differens mellan köp och säljpris 6 % 6 % Basera köp- och säljtillfällen på prisprognoser 6 % 6 % Köp- och säljtillfällen baseras på uppskattningar av likviditeten i handeln,t ex genom skillnaden mellan köp och säljpriser 15 % 12 % Ingen på förhand fastslagen handelsstrategi 9 % 0 % Annan 12 % 25 % Totalt 134 % 130 % 63

65 4.2.6 Joint Implementation och Clean Development Mechanisms En ytterligare möjlighet att tillskansa sig erforderliga utsläppsrätter är genom att företaget kan tillgodoräkna sig utsläppsrätter från de s.k. projektbaserade mekanismerna; Joint Implementation (JI) och Clean Development Mechanisms (CDM). Den generella kunskapsnivån om denna möjlighet förefaller dock vara låg. Endast en mindre del (13 procent) ansåg sig vara insatta medan majoriteten (55 procent) endast hade hört talas om dem eller inte kände till dem alls (32 procent). Den låga kännedomen indikerar att det krävs betydande informationsinsatser från myndighetshåll om vad JI/CDM-projekt innebär och vilka möjligheter de för med sig. Tabell 4-29 Är du bekant med JI/CDM? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=113 n=19 n=54 n=40 Ja, jag är insatt i det % 5 % 3 % 30 % Jag har hört talas om det, men är inte närmare insatt i det % 32 % 67 % 50 % Nej % 63 % 30 % 20 % Det visar sig också, föga förvånande, att andelen företag som faktiskt deltagit i något JI/CDM projekt är mycket liten. Bland respondenterna är det endast ett företag som genomför direkta investeringar i utsläppsminskande projekt och två som har investerat indirekt genom fonder (se Tabell 4-30 nedan). Tabell 4-30 Har företaget hittills deltagit i något JI/CDM-projekt? N=114 Antal Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=112 n=19 n=54 n=39 Ja, genom direkta investeringar i utsläppsminskande projekt 1 1 % 0 % 0 % 2 % Ja, genom att investera i fond (t ex European Carbon Fund) 2 2 % 0 % 0 % 5 % Nej % 100 % 100 % 93 % Det företag som de facto genomfört direkta investeringar i utsläppsminskande projekt är ett privatägt industriföretag verksamt inom pappers- massaindustrin. Två offentligt ägda energiproducerande företag, det ena med verksamhet i utlandet, har investerat i någon form av fond. Det skulle dock kunna vara så att det framförallt är den korta tid som förflutit sedan systemet startade som förklarar varför så få varit aktiva att utnyttja JI/CDM. Det verkar dock som intresset är svalt även i framtiden för att medverka i JI/CDM projekt. Endast fem företag har angivit att det finns konkreta planer på att antingen medverka genom direkta investeringar eller genom att investera i fond. Bland gruppen stora företag har dock en fjärdedel angivit att man trots avsaknad av konkreta planer ändå planerar att titta närmare på frågan och undersöka möjligheterna. 64

66 Tabell 4-31 Finns det planer på att medverka i JI/CDM-projekt? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=111 n=19 n=53 n=39 Ja, det finns konkreta planer på att medverka genom direkta investeringar 1 1 % 0 % 0 % 2 % Ja, det finns konkreta planer på att medverka genom att investera i fond 4 4 % 0 % 0 % 10 % Det finns inga konkreta planer, men vi planerar att titta närmare på frågan och undersöka möjligheterna % 0 % 11 % 26 % Nej, det finns för närvarande inga planer på att medverka i JI/CDMprojekt % 100 % 89 % 62 % Ytterligare stöd för en utbredd okunskap om JI/CDM-projekten erhålls genom respondenternas uppfattningar om de projektbaserade mekanismernas effekter och effektivitet. Av Tabell 4-32 nedan framgår att majoriteten av företagen inte har någon direkt åsikt om systemet med JI/CDM. Den lilla andel som besvarat frågan förefaller dock vara positivt inställd till mekanismerna. Tabell 4-32 Ange i vilken grad du instämmer i nedanstående påståenden N=114 Håller inte med Instämmer helt Ingen åsikt Systemen med JI/CDM främjar utsläppsreduktion n=111 2 % 3 % 5 % 19 % 9 % 62 % Systemen med JI/CDM är ett kostnadseffektivt sätt att reducera utsläpp inom EU n=112 5 % 4 % 7 % 13 % 6 % 64 % Systemen med JI/CDM kommer att innebära att mer pengar satsas på forskning och utveckling av utsläppsbegränsande teknik n=112 4 % 7 % 10 % 12 % 3 % 65 % 65

67 4.3 Systemets effekter på företagens verksamhet Nedan redogörs för de undersökta företagens uppfattningar om systemets förväntade effekter på företagets verksamhet och systemets utveckling över tiden. Avsnittet inleds med att undersöka hur systemet antas påverka företagens framtida utsläppsreduceringar, deras investeringar i produktionskapacitet och risksituation. Därefter redovisas uppfattningar om systemets utveckling över tid gällande framtida tilldelning och därtill kopplade prisnivåer, för såväl innevarande som nästa handelsperiod Utsläppsreducerande åtgärder och därtill kopplade lönsamhetskriterier Vi inleder granskningen av utsläppsreducerande åtgärder med att studera vilket behov som kan antas föreligga för att vidta dessa åtgärder. En central fråga för detta intresse är naturligtvis huruvida den tilldelade mängden anses tillräcklig givet nuvarande utsläppsmängder. En granskning av resultaten visar att hela två tredjedelar av respondenterna anser att de har en tillräcklig mängd utsläppsrätter för att kunna bedriva verksamheten vidare på oförändrat sätt. Tabell 4-33 Är den mängd utsläppsrätter som företaget har tilldelats för perioden tillräcklig i förhållande till den mängd som krävs för att bedriva verksamheten på oförändrat sätt? N= 114 Totalt Fördelning Små Medlestora Stora n=108 n=18 n=49 n=41 Ja, vi har i princip tillräckligt med utsläppsrätter för att bedriva vår verksamhet oförändrat % 72 % 57 % 78 % Nej, de utsläppsrätter företaget tilldelats är ej tillräckliga % 28 % 43 % 22 % Som framgår av tabellen tycks en klar majoritet av företagen som besvarat enkäten inte anse sig behöva genomföra några förändringar av verksamheten för att ha tillräckligt med utsläppsrätter. Studerar vi resultatet uppdelat i storleksgrupper kan vi notera är att det är en betydligt större andel i gruppen stora och små företag än i gruppen medelstora som uppger att tilldelningen av utsläppsrätter innebär att de kan bedriva verksamheten på oförändrat sätt. Om resultatet istället granskas utifrån utsläppsintensitet så finner vi inga skillnader mellan utsläppsintensiva och mindre utsläppsintensiva företag. I båda dessa grupper har hälften av respondenterna uppgivit att de fått tillräcklig tilldelning. Studeras resultaten utifrån ägartyp så har 77 procent av de privat ägda företagen fått en tillräcklig tilldelning, motsvarande andel för de offentligt ägda bolagen är 59 procent. Föga förvånande anger företagen i energisektorn i större grad att de inte kan täcka sina behov genom tilldelning än företagen i industrisektorn. Vidare framstår det som om de bolag vilka har internationell verksamhet anser att tilldelningen är tillräcklig i större utsträckning än de bolag som bara har verksamhet i Sverige. 66

68 Möjligen kan det förklaras av att dessa bolag i högre utsträckning kan byta/omfördela utsläppsrätter mellan länder och anläggningar. Av de 26 respondenter som angivit hur stort deras underskott beräknas bli är medelvärdet avseende den beräknade årliga bristen utsläppsrätter och medianvärdet är utsläppsrätter. Totalt anger de respondenter som redovisat ett underskott en årlig brist om utsläppsrätter. 77 Vidare är två tredjedelar av dessa (67 procent) verksamma inom den energisektorn; vilket inte är förvånande då denna sektor fick en lägre tilldelning relativt sett jämfört med anläggningar i den industriella sektorn. Om vi studerar uppgivna brister utifrån ett storleksperspektiv finner vi att de fem små företagen anger i medeltal en brist om utsläppsrätter, motsvarande siffra för de 15 medelstora företagen är utsläppsrätter och för de sex stora företagen utsläppsrätter. Mot bakgrund av den stora andel respondenter som upplever sig ha tillräckligt med utsläppsrätter för den första handelsperioden, är det inte förvånande att endast en av tre respondenter vidtagit utsläppsreducerande åtgärder (se Tabell 4-34 nedan). Givet den korta tid som systemet varit i bruk så kanske denna andel faktiskt skall anses vara tillfredsställande. En närmare granskning av resultaten av frågan om vilka effekter systemet har haft för utsläppsreduktionen på kort sikt, dvs. under första handelsperioden, visar att endast en tredjedel av företagen inte gjort någonting. Den kvarvarande tredjedelen har planerat utsläppsreducerande åtgärder. Två tredjedelar av företagen (68 procent) svarar således att systemet har lett till eller kommer att leda till utsläppsreducerande åtgärder i företagets anläggningar. Att drygt två tredjedelar av respondenterna vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp trots att en stor andel anger att de har ett tillräckligt antal utsläppsrätter för att bedriva verksamheten vidare på oförändrat sätt kan indikera att företagen förutser en ökning av utsläppen framöver. Studerar vi svaren utifrån en storleksindelning finner vi att det är mycket vanligare bland de stora företagen att ha genomfört utsläppsreducerande åtgärder än bland de små och medelstora; Bland de stora företagen är det 44 procent som har genomfört åtgärder medan andelen bland de medelstora och små är drygt hälften så stor. Avseende planerade men ännu ej initierade åtgärder är aktiviteten den omvända då fler medelstora och små företag planerar utsläppsreduceringar i större omfattning än de stora. Även om andelen stora bolag som genomfört utsläppsreducerande åtgärder är större så är aktiviteten, och även brist på aktivitet, lika i samtliga storleksgrupper. 77 Om vi antar att svarspopulationen bristuppfattningar speglar den totala populationens så skulle totalpopulationens brist uppskattas till ca 4 miljoner utsläppsrätter. 67

69 Tabell 4-34 Har systemet med utsläppstak och handel med utsläppsrätter hittills initierat någon form av utsläppsreducerande åtgärd i företagets utsläppspliktiga anläggningar? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=107 n=17 n=39 n=51 Nej, inga planer för sådana projekt finns för tillfället % 29 % 33 % 31 % Nej, men utsläppsreduceringar planeras % 47 % 41 % 26 % Ja, utsläppsreduceringar har genomförts % 24 % 25 % 44 % En tänkbar förklaring avseende skillnaden mellan planerade och genomförda utsläppsreduceringar är att det inom de större företagen finns en bättre framförhållning avseende hanteringen av strukturella förändringar av verksamheten än bland de medelstora och små företagen. En möjlig förklaring härtill är att stora företag torde ha bättre organisatorisk kapacitet att anpassa sin verksamhet i enlighet med nya riktlinjer, dvs. att det på de större företagen finns speciella organisatoriska enheter som har till uppgift att hantera och initiera miljörelaterade åtgärder. I de mindre företagen är detta vanligen inte fallet. En indikator som skulle kunna ge stöd åt denna hypotes är hur företagen svarat avseende var man organisatoriskt har placerat ansvaret för frågor som rör utsläppsrätter (se Tabell 4-19). Det framgår då att det är vanligare att de små och medelstora företagen antingen förlagt ansvaret till företagsledningen eller produktionen. Bland de stora företagen är det vanligast att en miljöavdelning har ansvaret. Av de bolag som genomfört utsläppsreduceringar är majoriteten företag i energisektorn (73 procent). Det visar sig också att 38 procent av de företag som genomfört utsläppsreduceringar kategoriserats som utsläppsintensiva. En tredjedel av företagen som angivit att de planerar utsläppsreduceringar tillhör kategorin utsläppsintensiva företag. Sammantaget förefaller det alltså som att systemet med utsläppsrätter ökar företagens benägenhet att planera och genomföra utsläppsreducerande åtgärder. I sammanhanget är det också av intresse att analysera hur man besvarat frågan om företaget initierat någon form av utsläppsreducerande åtgärder kopplat till frågan om förekomst av reduktionsmål avseende CO 2 (se Tabell 4-35 nedan). Tabell 4-35 Konkreta mål för CO 2 reduktion och initierade utsläppsreducerande åtgärder n=102 Har ni konkreta mål för utsläppsreduktion av CO 2? Har systemet hittills initierat någon form av utsläppsreduktion i företagets anläggningar? Ja Nej Totalt Nej, inga planer för sådana projekt finns för tillfället 4 % 26 % 30 % Nej, men utsläppsreduceringar planeras 14 % 24 % 38 % Ja, utsläppsreduceringar har genomförts 20 % 12 % 32 % Totalt 38 % 62 % 100 % 68

70 Av de företag som faktiskt har genomfört utsläppsreduceringar har de flesta också konkreta reduktionsmål för CO 2. Det är faktiskt så att nästan samtliga företag som inte planerar att reducera sina utsläpp inte heller har konkreta reduktionsmål. Bland de företag som inte genomfört men planerar utsläppsreducerande åtgärder är det också ovanligt med utsläppsmål; det är nästan dubbelt så vanligt att de saknar konkreta reduktionsmål än att de har sådana mål. Summeras resultaten för företag som genomfört eller planerar att genomföra utsläppsreducerande åtgärder är det totalt sett vanligare att dessa saknar reduktionsmål än att de har sådana. Resultaten visar också att frånvaron av utsläppsmål inte hindrar företagen från att planera eller genomföra utsläppsreducerande åtgärder. På frågan hur man avser att åstadkomma utsläppsreduceringar (se Tabell 4-36 nedan) så visar resultaten att en majoritet av företagen (56 procent) anger att det är genom utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser (inkl. byte av bränsle/råvaror) som man i huvudsak avser åstadkomma utsläppsreduceringar i verksamheten Endast en mindre andel av företagen (5 procent) anger att de åstadkommer utsläppsreduktion genom att minska sina produktionsvolymer. Tabell 4-36 På vilket sätt åstadkommes utsläppsreduceringar i huvudsak i ert företag N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=110 n=19 n=51 n=40 Genom att minska produktionsvolymen 6 5 % 10 % 6 % 3 % Genom effektivisering av befintliga produktionsprocesser % 16 % 16 % 22 % Genom utvecklandet och införandet av nya produktions processer (inkl. byte av bränsle/råvaror) % 53 % 59 % 55 % Genom att utveckla/producera nya produkter % 16 % 18 % 20 % Har ej genomfört någon utsläppsreducerande åtgärd 2 2 % 5 % 2 % 0 % Annat 0 0 % 0 % 0 % 0 % Det är värt att notera att det inte föreligger några större skillnader i svaren mellan utsläppsintensiva och mindre utsläppsintensiva företag. Vidare har en något högre andel av företagen i energisektorn än i industrisektorn angivit att utsläppsreduceringar främst kommer att ske genom att utveckla och införa nya produktionsprocesser (61 respektive 45 procent). Det bör påpekas att det är fler företag som har besvarat denna fråga än som angivit att de genomfört utsläppsreduceringar. En möjlig förklaring är att man besvarat frågan utifrån ett tänkt eller planerat tillvägagångssätt. 69

71 Då utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser förutsätter betydande investeringar är det av intresse att granska vilka avkastningskrav dessa åsätts. Resultaten visar att det är mycket ovanligt att företagen har andra lönsamhetskriterier för utsläppsreducerande investeringar än för andra produktionsrelaterade investeringar (se Tabell 4-37 nedan). Tabell 4-37 Använder ni er av andra lönsamhetskriterier för utsläppsreducerande investeringar jämfört med andra produktionsrelaterande investeringar? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=110 n=19 n=51 n=40 Nej % 90 % 98 % 80 % Ja, lägre kalkylränta 0 0 % 0 % 0 % 0 % Ja, lägre avkastningskrav 4 4 % 5 % 0 % 7 % Ja, längre återbetalningstid 3 3 % 5 % 0 % 5 % Ja, 3 3 % 0 % 2 % 5 % Ett företag som svarat att de gör en annan bedömning har angivit att CO 2 priset kommer in som en faktor i den investeringskalkyl som ligger till grund för bedömningen av investeringen Systemets påverkan på produktionskapaciteten Det framstår inte som om systemet med utsläppsrätter har inneburit att företagen undvikit eller skjutit upp kapacitetshöjande investeringar i Sverige (se Tabell 4-38). Tabell 4-38 Har systemet med utsläppsrätter inneburit att företaget undvikit att genomföra eller skjutit upp kapacitetshöjande investeringar i Sverige? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=109 n=19 n=51 n=39 Ja 9 8 % 11 % 8 % 8 % Nej % 89 % 92 % 92 % Av de företag som svarat att man undvikit eller skjutit upp kapacitetshöjande investeringar är 8 stycken privat ägda industriföretag och ett företag ett offentligt ägt värmeverk (medelstort). Tre stycken av dessa företag har angivit att de har brist på utsläppsrätter och fyra av företagen är även verksamma utomlands. 70

72 4.3.3 Utgör politiska insatser mot klimatförändringar en risk eller möjlighet? En så omfattande förändring av de energipolitiska styrmedlen som utsläppshandeln utgör, kan innebära stora förändringar i företagens riskexponering. Resultaten visar dock att det är knappt var femte företag som anser att de politiska insatserna mot den globala klimatförändringen endast skall ses som en risk för företaget. Istället är det uppfattningen att det innebär både risker och möjligheter som dominerar. Tabell 4-39 Anser du att de politiska insatserna mot den globala klimatförändringen utgör risker och/eller möjligheter för ert företag? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=109 n=18 n=52 n=39 Nej 2 2 % 6 % 2 % 0 % Ja, de utgör risker % 11 % 19 % 15 % Ja, de innebär möjligheter % 28 % 15 % 3 % Ja, de innebär både risker och % 50 % 52 % 77 % möjlighet Saknar uppfattning 9 8 % 4 % 12 % 5 % Speciellt intressant att notera är att det är hela 86 procent av de företag som tilldelats mycket utsläppsrätter (> ton) som angivit att de politiska insatserna innebär både risker och möjligheter. Granskas resultaten utifrån ägartyp finner vi att en betydligt större del av de privat ägda bolagen (25 procent) har angivit att de politiska insatserna utgör risker medan en betydligt mindre del av de offentligt ägda aktörerna (6 procent) anser detsamma Nuvarande tilldelnings omfattning och uppfattningar om priset 2006/2007 En viktig ingång för att bedöma framtida prisnivåer är naturligtvis uppfattningen om huruvida det kommer att finnas brist eller överskott på utsläppsrätter på marknaden vid utgången av den första handelsperioden dvs. vid årsskiftet 2007/2008. Resultaten visar att endast två av tio respondenter förutser en brist. Hela tre av tio förutser ingen brist på marknaden vilket kan tolkas som att de inte heller tror att utsläppsrätterna kommer att betinga något värde. Närmare hälften av respondenterna (48 procent) anger att de inte har någon uppfattning. Sammantaget kan sägas att det finns en utbredd osäkerhet huruvida utsläppsrätterna kommer att betinga något värde överhuvudtaget. Tabell 4-40 Förutser du en brist på utsläppsrätter på marknaden vid utgången av handelsperioden? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora n=113 n=19 n=54 n=41 Ja % 18 % 24 % 22 % Nej % 26 % 28 % 35 % Har ingen uppfattning % 56 % 48 % 43 % 71

73 Granskar vi resultaten utifrån ett storleksperspektiv så finner vi att de stora företagen är något mindre osäkra än de medelstora och små företagen och anger i något högre utsträckning att de inte förutser någon brist på utsläppsrätter. Andelen som förutser en brist är ungefär densamma i energisektorn och industrisektorn (23 respektive 19 procent). En av de allra viktigaste frågorna för systemet är naturligtvis vilka prisnivåer som etableras och hur dessa svarar mot de förväntningar som ställts. Vi kan se av resultaten i Tabell 4-41 nedan att en majoritet av respondenterna förväntar sig ett pris på per ton. Knappt någon respondent förutser ett pris lägre än 10 per ton. Tabell 4-41 På vilken nivå tror du att priset på utsläppsrätter kommer att ligga vid årsskiftet 2006/2007? N=114 Totalt Andel Små Medelstora Stora n=113 n=19 n=54 n=40 Lägre än 10 euro per ton 1 1 % 0 % 2 % 0 % Mellan euro per ton % 5 % 13 % 6 % Mellan euro per ton % 58 % 55 % 55 % Mellan euro per ton % 16 % 13 % 10 % Över 40 euro per ton 4 4 % 0 % 2 % 8 % Har ingen uppfattning % 21 % 15 % 20 % Typsvaret avseende det förväntade priset ligger något över de ca 15 per ton som var det marknadspris som gällde under den period som enkäten besvarades (20 mars t.o.m. början på maj) (se Figur 4 nedan). Figur 4 Prisutveckling av utsläppsrätter Källa: Vattenfall,

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 1 2 Förord Sveriges nuvarande klimatstrategi beslutades av riksdagen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Regleringen av utsläppshandeln

Regleringen av utsläppshandeln Regleringen av utsläppshandeln Vad är det som regleras? Vad handlas det med? EU ETS = EU Emissions Trading System EUA = EU allowance Tilldelning Straff Kvotpliktiga sektorer Rapportering Påföljder Överlämnande

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Informationsdag om flyget in i handelssystemet

Informationsdag om flyget in i handelssystemet Informationsdag om flyget in i handelssystemet Ulla Jennische Naturvårdsverket Ulla.jennische@naturvardsverket.se 08/698 1473 2008-12-19 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Handel

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2007:742 Utkom från trycket den 23 oktober 2007 utfärdad den 11 oktober 2007. Regeringen föreskriver

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Svensk klimatstrategi

Svensk klimatstrategi Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164

Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164 Bilaga 6 Rådspromemoria 2006-06-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 28 juni 2007 Dagordningspunkt 8. Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:1324 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet och EU:s

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Kyotoprotokollet MEMO/03/154. Vad är Kyotoprotokollet? Bryssel 23 juli 2003

Kyotoprotokollet MEMO/03/154. Vad är Kyotoprotokollet? Bryssel 23 juli 2003 MEMO/03/154 Bryssel 23 juli 2003 Kyotoprotokollet Vad är Kyotoprotokollet? Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll är den enda internationella ramen för

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Internationellt ledarskap för klimatet

Internationellt ledarskap för klimatet Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens

Läs mer

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser ER 2011:09 Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insatser Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Handel med utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter Handel med utsläppsrätter Kalle Keldusild Luftfartsavdelningen F-AGA 1 Handel med utsläppsrätter Innehållet i presentationen Bakgrund klimatmål Inblandade myndigheter i Sverige Hur handelssystemet fungerar

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.3.2015 2013/0376(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:643 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Konsekvensanalys av klimatmål. Delrapport 4 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Konsekvensanalys av klimatmål. Delrapport 4 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Konsekvensanalys av klimatmål Delrapport 4 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens publikationsservice

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Allmänheten och klimatförändringen 2008 Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:31

Regeringens proposition 2003/04:31 Regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

TIDSPLAN ÅR 2009-2016 (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET

TIDSPLAN ÅR 2009-2016 (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET TIDSPLAN ÅR 2009-2016 (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET Johan Bogren Naturvårdsverket johan.bogren@naturvardsverket.se 08-698 1696 2009-04-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Tidsplan

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar Regeringsbeslut III:4 Miljö- och energidepartementet 2017-12-18 M2017/03180/S (delvis) M2017/00842/Kl Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2011 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2011:25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10 Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:685 Utkom från trycket den 23 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:1109 Utkom från trycket den 19 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen

Läs mer

De projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet och länkdirektivet

De projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet och länkdirektivet Ds 2005:19 De projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet och länkdirektivet Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:132

Regeringens proposition 2003/04:132 Regeringens proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I Prop. 2003/04:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Leif Pagrotsky (Näringsdepartementet)

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Flyget och miljöbalken

Flyget och miljöbalken Promemoria Flyget och miljöbalken Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär att utsläpp från flygverksamheter, på samma sätt som utsläpp från

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer