Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg. Delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg. Delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess"

Transkript

1 Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg Delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess

2 Förord Inera AB har fått i uppdrag av Center för ehälsa i samverkan (CeHis) att under 2012 göra utredningar, förstudier och utveckling för att kartlägga hur arbetet med de intyg som vården skriver och kommunicerar ytterligare kan förbättras, effektiviseras och kvalitetssäkras. Arbetet genomförs i projektet Framtidens intygsprocess, som är en del av CeHis program Utökat elektroniskt informationsutbyte. Programmet, som även inrymmer Ineras projekt Mina intyg, har etablerats för att uppfylla en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom ramen för sjukskrivningsmiljarden Denna delrapport, från projektets etapp ett, är den första av projektets två leveranser. En slutrapport levereras den 23 november i år. Förstudieprojektet bedrivs inom programområdet Vårdtjänster. Projektgruppen har under etapp ett bestått av följande persoenr: Anna Dahlström, projektledare Kristin Schoug Bertilsson, sammanhållande informatiker Zara Sarén, informatiker Carina Sundlöf, informatiker Linda Ahlqvist, utredare Gabriella Lundin, utredare Ulf Hallgårde, sakkunnig Lena Severin, kommunikatör Programmet har en styrgrupp med följande medlemmar: Peter Alvinsson (ordf), CeHis Anders Björklind, Landstinget i Uppsala län Eva Hansson, Region Skåne Helena Andersson, Landstinget Blekinge Ingela Heimann, Västra Götalandsregionen Jan-Olov Strandberg, Inera AB Solgerd Lublin, Jämtlands läns landsting Etapp ett pågick mellan den 1 februari och den 18 maj. Utredningsarbetet startade i mitten av mars. Delrapporten har remissats i en intern referensgrupp, en extern referensgrupp samt programmets styrgrupp. Sid 1/57

3 Sammanfattning Den här sammanfattningen är skriven för att kunna stå som ett fristående dokument, och kan med fördel passeras av läsare av den kompletta rapporten. Inledning Beskrivning av uppdraget Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att elektronisk överföring av intyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan effektiviserar hanteringen av och ökar kvaliteten på intygen, samtidigt som behovet av kompletteringar av intyg minskar. Detta stärker rättssäkerheten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Under 2011 möjliggjordes för landsting och regioner att elektroniskt skicka läkarintyget (FK 7263) 1 till Försäkringskassan. Parterna kan även kommunicera kring befintliga ärenden gällande dessa intyg via en funktion för elektronisk ärendekommunikation. Inera AB och projekt Framtidens intygsprocess har fått i uppdrag av Center för ehälsa i samverkan (CeHis) att under 2012 göra utredningar, förstudier och utveckling för att kartlägga hur arbetet med alla de försäkringsmedicinska intyg som vården skriver och kommunicerar ytterligare kan förbättras, effektiviseras och kvalitetssäkras. CeHis bedömer att liknande vinster kan erhållas även för intyg utanför sjukförsäkringsområdet, varför även dessa ingår i uppdraget, dock på en mer övergripande nivå. Arbetet görs inom ramen för sjukskrivningsmiljarden Projektet omfattar således de två områdena 1. intyg inom sjukförsäkringsområdet intyg som har Försäkringskassan som mottagare 2. övriga intyg intyg utanför sjukförsäkringsområdet, där mottagare kan vara arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, försäkringsbolag, Transportstyrelsen, annan aktör. Det här projektets utgångspunkt ska vara vårdens verksamhet och behov. Arbetet ska genomföras i samarbete med Försäkringskassan, som har ett liknande uppdrag inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Lösningsförslagen ska beskrivas och konsekvensbeskrivas ur en rad olika aspekter juridiska och administrativa (eventuellt även tekniska), kostnadsmässiga, utifrån risk, med prioriteringar och vägval samt med förslag avseende realisering. 1 FK 7263 är Försäkringskassans beteckning på Läkarintyg (FK 7263) enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Fortsättningsvis i sammanfattningen används läkarintyg för detta. Sid 2/57

4 Projektet har två leveranser: Etapp 1 den 23 maj 2012 Etapp 2 den 23 november 2012 Område 1 Intyg inom sjukförsäkringsområdet Vad som kan förbättras och/eller effektiviseras behov, målbild och nyttor Område 1 Intyg inom sjukförsäkringsområdet Hur förbättringar och/eller effektiviseringar kan göras beskrivning och konsekvensbeskrivning av lösningsförslag Område 2 Övriga intyg (övergripande) Vad och hur Syftet med förstudien är att ta fram underlag för fortsatta diskussioner, framtida förhandlingar och efterföljande överenskommelser om sjukskrivningsmiljarden Angreppssätt i etapp ett Mängden arbete som har gjorts inom det här området redan tidigare är mycket stor. Projektet har därför haft stort fokus på att hitta, samla in, sammanställa, verifiera och därefter bygga på redan känd kunskap. Projektet hann under den här etappen genomföra en större workshop med vårdrepresentanter, där i princip allt utredningsmaterial presenterades, diskuterades, verifierades och därefter lyftes ytterligare en nivå. Workshopgruppen utgjordes, i linje med etappens angrepssätt, till stor del av initierade personer inom området, i det här skedet från landsting/regioner 2. För att få en så god helhetsbild som möjligt och kunna se vilka förbättringar/effektiviseringar som är relevanta har projektet haft ambition att arbeta brett. Det betyder att den här rapporten lyfter upp ett antal förbättringsåtgärder som inte nödvändigtvis kommer att utredas vidare under nästa etapp. De förbättringsförslag med tillhörande nyttor som utredningen har identifierat har i det här skedet inte värderats gentemot varandra eller rangordnats. Enligt uppdraget ska projektet arbeta ur vårdens perspektiv. Arbetet innefattar dock i viss mån även patientens perspektiv, då det är denne som är huvudaktör i en sjukskrivningsprocess. På grund av den korta genomförandefasen i etapp ett har förankringen under arbetets gång, och inom vården, väsentligen bestått av det arbete som gjordes vid workshopen samt remissarbetet till referensgrupp och styrgrupp. Utredningens resultat kommer att spridas bredare. Rapportens resultat ska representera vårdens viljeinriktning. Att harmonisera denna med andra aktörers, framför allt Försäkringskassans, är ett arbete som ligger i nästa etapp. 2 I nästa etapp kommer arbetsgruppens sammansättning att utökas med privata läkare, representanter från olika sammanslutningar för läkare och arbetsgivare, och relaterat till utökat utredningsområde med Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter/verk med flera. Sid 3/57

5 Introduktion till området Det här avsnittet ska ge en huvudsakligen faktabaserad introduktion till området. Vissa förbättringsområden berörs dock redan här. Allmänt Vården och Försäkringskassan kommunicerar med varandra i ett flertal sammanhang. Den gemensamma nämnaren för dessa är att Försäkringskassan behöver underlag från vården för att bedöma om en person har rätt till ersättning eller för att kunna utföra sitt samordningsuppdrag kring rehabilitering. Det är oftast sjukskrivningsprocessen som är i fokus. Med det avses i de flesta fall den process som resulterar i att en person blir sjukskriven eller inte, samt att ett beslut fattas gällande dennes rätt till sjukpenning, och på sikt eventuellt även sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är inom den processen som Försäkringskassan hanterar den största mängden ärenden och där en effektivisering skulle få mycket stor effekt. Dock finns det flera andra situationer där Försäkringskassan behöver intyg från vården. Varje år tar Försäkringskassan emot stora mängder intyg av olika slag från vården. Inom Försäkringskassans så kallade förmåner (ärendetyper) används 16 olika intygstyper tillsammans med andra blanketter och ett stort antal brevmallar i sin kommunikation med vården. Utöver skriftlig kommunikation används även telefonsamtal och fysiska möten. Sjukskrivningens aktörer I processen kring en patients sjukskrivning är patienten, vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren viktiga aktörer (men även Arbetsförmedlingen och socialtjänsten kan vara aktuella). Det gemensamma målet är att få patienten att så fort som möjligt återgå till arbete. Dock är detta inte det primära målet för alla inblandade, vilket kan leda till missförstånd och brist på förståelse mellan de olika aktörerna. Försäkringskassans primära mål är att den försäkrade får eller återfår arbetsförmåga, sjukvårdens mål är att bidra till att återställa patientens funktionsförmåga och arbetsgivarens att få arbetstagaren åter i arbete. Trots aktörernas olika fokus är de ändå beroende av varandra för en fungerande process kring patientens sjukskrivning, och information utbyts dem emellan. Försäkringskassans fokus är patientens funktionsstatus i förhållande till arbetets krav. Försäkringskassan efterfrågar därför information om patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i förhållande till aktuella arbetsuppgifter. Denna information, så kallad försäkringsmedicinsk information, är inte något som vården i vanliga fall inhämtar i den form som Försäkringskassan efterfrågar. Vårdens fokus är patientens hälsa i form av medicinsk status, diagnoser och åtgärder. Detta leder till att såväl skapandet av intyget som bedömningen av exempelvis funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning är separata aktiviteter som vården behöver genomföra på ett anpassat sätt för att skapa rätt underlag till Försäkringskassan. Vårdens och Försäkringskassans olika fokus är också en bidragande faktor till att de uppgifter läkaren dokumenterar i läkarintyget ofta inte är de som Försäkringskassan efterfrågar. Sid 4/57

6 Intygshantering Försäkringskassan äger och förvaltar intygen och styr intygens innehåll utifrån vilken information som behövs för att besluta om rätten till en viss förmån. Formuleringarna i intygen grundar sig delvis i de lagkrav som styr rätten till ersättning. Det innebär att informationen inte nödvändigtvis efterfrågas på ett sätt som är anpassat för den som ska fylla i intyget, exempelvis skiljer sig språket från det som vårdpersonal är van att använda sig av. Aktörernas olika fokus återspeglas i den mängd kompletteringar som krävs. När det gäller ifyllandet av intygen finns det i dagsläget ingen automatiserad koppling mellan intygen och vårdens journalsystem. Det är upp till varje leverantör att bestämma hur intygen ska integreras, om alls. Informationen fylls i antingen som ett PDF-formulär eller motsvarande via journalsystemet alternativt för hand på papper. Intyget skrivs sedan ut på papper och skickas via patienten till Försäkringskassans inläsningscentral för skanning och tolkning. All kommunikation med externa parter runt ett sjukskrivningsärende sker idag via brev, telefon, e-post eller fysiska möten. Som ett undantag finns det elektroniska läkarintyget som skickas direkt till Försäkringskassan från vårdens journalsystem (gäller endast landstingsdriven vårdverksamhet). Till detta intyg är även en funktion för elektronisk ärendekommunikation kopplad, vilket innebär att vården när det gäller befintliga ärenden har möjlighet att kommunicera direkt med Försäkringskassan för exempelvis kompletteringar av innehåll. Intygens innehåll Vissa intyg är direkt kopplade till en specifik förmån, medan andra intyg nyttjas av flera förmåner. Innehållet i de olika intygen varierar men en genomgång av samtliga informationsfält visar dock att många informationsmängder är eftersökta på flera ställen eller i en stor andel av intygen. Det är särskilt intressant i de fall då flera olika intyg följer på varandra för en och samma patient. Ju vanligare en informationsmängd är desto viktigare blir det att den går att återanvända och efterfrågas på ett konsekvent sätt. Det förekommer även i ett par av intygen att centrala informationsmängder efterfrågas i flera olika fält, fast med olika fokus. Resultat Förbättrad intygshantering Det är tidskrävande att fylla i dagens intyg, både det elektroniska läkarintyget och resterande intyg, ofta i form av pappersblanketter. Dagens intyg är statiska och uppbyggda för att försöka passa alla typer av diagnoser, åtgärder eller situationer. Olika fält i intygen är relevanta vid olika tidpunkter och vid olika typer av åtgärder och diagnoser. Detta ger omfattande intyg som inte är anpassade för gällande situation. Det är svårt att överblicka och se vad som är relevant att fylla i för ett specifikt fall. De flesta läkarintyg som skrivs avser okomplicerade tillstånd där patienten redan är åter i arbete innan Försäkringskassan hinner ta ställning till intyget. Det generella behovet av att digitalisera fler intyg är stort och är en förutsättning för en mer effektiv hantering av framtidens intyg. En digitalisering skulle innebära att informationen i de försäkringsmedicinska intygen kunde återanvändas, att intygen kunde skräddarsys efter behov och att intygen skulle bli mer homogena och likriktade. Sid 5/57

7 Följande förbättringspunkter inom området har identifierats: Elektroniska intyg Effektivisering genom digitalisering fordrar i sig en strukturerad informationshantering. En sådan informationshantering gör att en gemensam uppsättning återanvändbara informationsmängder då kan lagras för att sedan "sättas ihop till olika elektroniska intyg eller presenteras i vyer anpassad för mottagaren. En central, nationell hantering av intygsmallar skulle möjliggöra uppdateringar som slår igenom direkt oberoende av journalsystem och journalsystemsleverantör. Vården behöver också ett ökat stöd vid intygsskrivande genom att enkelt kunna söka efter diagnoser och kodverk enligt ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) direkt från intygets gränssnitt, inte genom länkar till andra webbplatser eller system. Dynamiska och situationsanpassade intyg Då informationen återanvänds kan den presenteras i olika vyer eller intyg beroende på mottagare. Intygen anpassar fälten utifrån fördefinierade, ifyllda parametrar som kan vara diagnos eller åtgärd. Exempelvis skulle fältet för att motivera till längre sjukskrivningsperiod än rekommenderats endast synas när en sådan period har överskridits. Den sammanlagda informationen kring ett ärende skulle kunna öka successivt i och med att dialogen mellan olika parter pågår. Detta utan att samma information behöver efterfrågas flera gånger. Intygen anpassar fält och hjälptexter utifrån behov och situation. För att ytterligare effektivisera intygsskrivandet ser vården även ett stort behov av förenklade, anpassade intyg för kortare sjukskrivningar eller enkla tillstånd. Förbättrat innehåll i intygen En digitalisering av dagens försäkringsmedicinska intyg kommer i sig inte att ge de effekter intygsskrivning som är önskvärda. Det krävs förändringar och förbättringar i arbetssätt gällande metoder, riktlinjer och nytt informationsstöd för att i framtiden arbeta på ett modernt och effektivt sätt. Utöver vad som har nämnts ovan om överlappande informationsmängder har följande förbättringspunkter inom området identifierats: Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Bedömningen av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning vid utfärdande av försäkringsmedicinska underlag är komplicerad. Bedömningsmodellen är otydlig och krav på diagnoser är i vissa fall svåra att uppfylla. En viktig faktor för förbättring bedöms vara att införa ICF-klassifikation (International Classification of Functioning, Disability and Health), vilket är en internationell standard för klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ICF ska då gälla för alla användare: vården, socialtjänsten och Försäkringskassan. All vidareutveckling av ICF bör ske centralt av Socialstyrelsen, inga egna dialekter eller egna varianter av ICF får förekomma. Ett bra stöd för användandet av ICF bör också utvecklas och finnas integrerat direkt i intygen tillsammans med ICD-10, exempelvis i nytt förbättrat beslutsstödsystem hos Socialstyrelsen, som föreslås i rapporten. Sid 6/57

8 Samband mellan diagnoser I dagsläget finns ingen möjlighet att ange samband mellan diagnoser, vid exempelvis samsjuklighet, eller mellan åtgärd och diagnos. Det finns ett behov av att kunna beskriva samsjuklighet på ett strukturerat sätt. Relationen mellan flera olika ICD-koder med tillhörande DFA-kedjor måste gå att beskriva på ett tydligt sätt. Det behöver finnas möjlighet att ange och beskriva flera DFA-kedjor parallellt och hur de påverkar varandra. Det behöver också finnas bättre förutsättningar att beskriva funktionsnedsättning strukturerat för varje diagnos. Sjukskrivning för behandling eller åtgärd I dagsläget är en sjukskrivning kopplad till en diagnos. Men ibland är det en åtgärd eller en behandling som ger upphov till ett behov av sjukskrivning, inte diagnosen i sig. Det bör vara möjligt att sjukskriva på grund av den faktiska orsaken till patientens arbetsoförmåga, som kan vara antingen en diagnos eller en behandling. Genom att integrera de befintliga kodverken ICF (för att korrekt beskriva funktionstillstånd) och Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ 3 kan detta ske med bibehållen hög kvalitet. En utveckling av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd krävs för att få med kopplingen mellan en behandling och dess påverkan på en patients tillstånd. Integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet Det elektroniska läkarintyget länkar idag till Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för diagnoser och rekommendationer. Beslutsstödets innehåll är inte integrerat direkt i intyget utan länken leder till Socialstyrelsens webbplats med beslutsstödet i fritext. Det medför dels att den intygsskrivande läkaren måste hoppa ur intyget för att söka information, dels tillgänglighetsproblem relaterade till länkbrott som kan uppstå vid omstruktureringar på webbplatsen. Ett nytt, förbättrat beslutsstödsystem enligt vad som föreslås i rapporten skulle innebära att informationen i beslutsstödet blir strukturerad och modellerad, vilket i sin tur möjliggör att beslutsstödet kan helintegreras i intygen. Förbättrad kommunikation mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren Utbyte av information mellan vården, Försäkringskassan, arbetsgivaren och patienten är nödvändig för att bland annat möjliggöra bedömning och beslut om rätt till ersättning, planera rehabiliteringsinsatser och återgång i arbete. Dock har alla aktörer olika fokus och arbetar utifrån olika processer. Inom vården finns ingen specifik process för sjukskrivning utan sjukskrivningen är en del av vård och behandling, och där främst en del av rehabiliteringsprocessen. 3 KVÅ är ett beskrivningssystem för att exempelvis beskriva åtgärder inklusive operationer. Sid 7/57

9 Det lyfts i olika sammanhang fram att kommunikationen mellan vården och Försäkringskassan inte fungerar optimalt och att det finns en brist på förståelse för varandras uppdrag. Idag saknas ett modernt och effektivt informationsutbyte mellan de olika aktörerna, vilket även hindrar en konstruktiv samverkan dem emellan. Det kan vara svårt för varje enskild aktör att definiera nästa steg och veta vem som har ansvaret för det. Återkoppling om en aktörs beslut eller aktiviteter saknas ofta. Kvaliteten på den information som kommuniceras kan vara bristfällig vilket leder till onödigt merarbete, olägenhet för patienten och stora kostnader. Idag är det ofta patienten som förmedlar informationen mellan de olika aktörerna. Samtliga aktörer bidrar idag till långa ledtider och passiv väntan. Alla kan vinna på att effektivisera sjukskrivningsprocessen för patienten. Det finns även ett behov av att förtydliga roller och ansvar samt skapa en samsyn kring olika typer av ärenden som kommunikationen kring intygen avser. Det behövs ett förbättrat stöd för hela dialogen mellan olika parter, inte bara digitalisering av fler intyg. Utredningen har identifierat följande förbättringsområden vad gäller kommunikationen: Ökad samverkan och tidigare insatser Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan 4 har ökat pressen på alla inblandade att agera, samverka och kommunicera för att patienten ska få rätt åtgärder i tid. Från vården finns önskemål om att kommunikationen och tidpunkter för olika insatser i en patients sjukskrivning i högre grad anpassas till vårdens och den enskilde patientens behov. Arbetsgivaren behöver också tidigt få kännedom om patientens kvarvarande resurser och förmågor för att underlätta återgång i arbetet. Ökad återkoppling Rutiner och verktyg för snabb och relevant återkoppling mellan Försäkringskassan och vården saknas. Det kan till exempel vara information om avbruten sjukskrivning, vid beslut om avslag till ersättning eller att patienten har en pågående eller nyligen avslutad sjukskrivning. Vården får inte den information den anser sig behöva för en effektiv och kvalitetssäker handläggning och fortsatta åtgärder i enskilda ärenden. Förbättrad kommunikation inför sjukskrivning Olika aktörers processer bör samordnas vid första sjukskrivningstillfället. För att kunna utfärda ett bra intyg inför sjukskrivning behöver läkaren veta vilka arbetsuppgifter patienten har och vilka krav som ställs för att klara av arbetet. Information från arbetsgivaren, eventuellt företagshälsovården och patienten skulle underlätta vårdens bedömning. Vården vill även kunna kommunicera med Försäkringskassan inför en eventuell sjukskrivning, vilket skulle kunna leda till kortare eller utebliven sjukskrivning. 4 En person som är sjukskriven får sin rätt till sjukskrivning prövad vid vissa specifika tidpunkter. Detta kallas för rehabiliteringskedja. Sid 8/57

10 Förbättrad kontinuitet Både vården och Försäkringskassan upplever det problematiskt att kommunicera effektivt och med kvalitet när handläggare eller intygsskrivande läkare byts ut under ett och samma sjukskrivningsärende. Vården upplever att relevant information om ett och samma ärende ibland saknas vid kontakt med ny handläggare eller att överenskomna beslut ändras. Tydligare överlämningar och riktlinjer behövs kring vilken information och kommunikation som kan vara relevant att dokumentera och spara. Inom vården behöver det bli enklare för läkarkollegor att till exempel bevaka ärenden åt varandra vid frånvaro. Förbättrad tillämpning av informationsmaterial På Försäkringskassans webbsida finns bra, stödjande information för vården vid sjukskrivningar och i samband med utfärdande av intyg. Informationen finns i form av broschyrer och faktablad. Materialet behöver i större utsträckning vara utformat som konkreta råd och finnas tillgängligt i den aktuella situationen och i det interaktiva system där intygen hanteras. På det viset blir informationen mer anpassad till vårdens behov, mer använd och mer användbar. Ökad tydlighet gällande bedömning av arbetsförmåga När det gäller ansvar för arbetsförmågebedömning är det formellt bestämt att läkaren i läkarintyget (gäller FK 7263) gör denna bedömning, medan Försäkringskassans uppgift är att besluta om ersättning. Trots detta upplever vården att det finns en otydlighet kring olika aktörers ansvar. Vården uppfattar det ibland också som att Försäkringskassan kräver in omotiverat mycket information och därigenom kontrollerar läkarens bedömning och ibland underkänner själva bedömningen som sådan. Den medicinska bedömningen som görs kan inte vara förhandlingsbar, det måste vara tydligt för berörda aktörer och systemet måste styrka det. Ansvarförhållanden samt kommunikation kring arbetsförmågebedömning behöver bli tydligare. Målbilden när den gäller kommunikationen är en elektronisk lösning som kan hantera bland annat gemensam information, ärendekommunikation och notifiering vid olika tidpunkter och insatser, anpassad till de olika aktörernas behov. Med en fullt digitaliserad kommunikation kring olika typer av ärenden mellan samtliga inblandade parter skulle patientsäkerheten öka samt ledtiderna och olika typer av kostnader minska. Det finns även många andra nyttor, exempelvis förbättrad informationskvalitet förbättrad kvalitet i mötet med patienten ökad samsyn och förståelse för varandras uppdrag ökad tillgänglighet för samtliga aktörer ökad enhetlighet i rekommendationer och bedömningar bättre anpassning av information en aktör får enbart tillgång till den information som är aktuell för just den bättre möjlighet till uppföljning, utvärdering och forskning om sjukskrivningspraxis. Sid 9/57

11 Det finns ett omfattande juridiskt regelverk kring överföringen av vårdens intyg till Försäkringskassan. Regelverket kring Försäkringskassans sekretessklassning av information har till exempel stor betydelse när det gäller att kunna tillgodose vårdens behov av återkoppling av information om ett sjukskrivningsärende. Frågor om säkerhet och samtyckeshantering är särskilt viktiga. Ökad patientmedverkan Patienten har idag liten makt, delaktighet och insyn i hur försäkringsmedicinska intyg och sjukpenningärenden hanteras. Ett rättssäkert elektroniskt informationsutbyte behövs, där patienten kan vara delaktig och följa både den egna sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsprocessen. Det innebär också tillgång till information om andra aktörers roller och aktiviteter. Ökad patientmedverkan bedöms få följande nyttor: Om patienten själv får bidra med skriftlig information angående arbetsuppgifter, symtom, möjligheter och hinder för arbete inför möten med vården, får läkaren bra beslutsunderlag och kan skapa intyg på verifierade grunder. Det kan också ge en snabbare och djupare förståelse för patientens situation. Vid längre sjukskrivningar kan det till exempel vara värdefullt, både för patienten själv och för berörda aktörer, att patienten löpande kan kommunicera, göra självskattningar och statusuppdateringar. Vid förebyggande sjukskrivning skulle patienten själv kunna hantera sin ersättningstid i samband med behandling, till exempel ha en timbank som är synlig för berörda parter. Patientens ökade delaktighet och förmåga att påverka kan öka patientens eget engagemang, egen initiativförmåga och synliggöra förmågor som finns. Det kan leda till högre kvalitet och effektivitet i sjukskrivningsprocessen. Många som är sjukskrivna är för sjuka eller kan av andra orsaker inte förväntas klara av att vara aktiva i informationsutbytet. Därför finns behov av alternativa och individualiserade lösningar. Arbete i nästa etapp Nästa etapp kommer att starta med visst kompletterande arbete, exempelvis inhämtning av patienters behov och nyttor, kartläggning och modellering av vissa processer och flöden samt framtagning av en informationsmodell avseende behandlade intyg. Fokus under nästa etapp ligger på att ta fram övergripande lösningsförslag för de förbättringsåtgärder som har identifierats och bedöms vara relevanta att gå vidare med. Förslagen kommer att utredas med avseende på möjligheter, begränsningar och risker ur olika aspekter, som juridiska, administrativa, i viss mån tekniska samt kostnadsmässiga. Även en nyttovärdering kommer att göras. Om tillämpligt kommer prioriteringar att föreslås och vägval ges. Även förslag avseende realisering ska lämnas, som exempelvis pilot eller införande. Målet är att så långt det är möjligt hitta generiska lösningar. Nästa etapp innehåller också ett övergripande arbete från start till slut avseende intyg utanför sjukförsäkringsområdet, som ännu inte behandlats alls. Det är högst väsentligt att arbetet genomförs i samverkan med alla berörda verksamheter och organisationer och att utredningens resultat blir förankrat i dessa. Projektet kommer därför att söka nya angreppssätt för att öka deltagandet i kommande samverkansaktiviteter. Sid 10/57

12 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Förkortningar och definitioner Inledning Bakgrund Beskrivning av uppdraget Angreppssätt i etapp ett Rapportens struktur och innehåll Introduktion till området Inledning Sjukskrivningens olika delar Sjukskrivningens olika aktörer Dagens intygshantering mellan vården och Försäkringskassan Innehåll i intygen Regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Resultat Inledning Förbättrad intygshantering Inledning Elektroniska intyg Dynamiska intyg Förbättrat innehåll i intygen Inledning Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Samband mellan diagnoser Sjukskrivning för behandling eller åtgärd Sid 11/57

13 3.4. Förbättrad kommunikation mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren Inledning Ökad samverkan och tidigare insatser Ökad återkoppling Förbättrad kommunikation inför sjukskrivning Förbättrad kontinuitet Förbättrad tillämpning av informationsmaterial Generell målbild och nyttor för samtliga kommunikationsåtgärder Bedömning av arbetsförmåga Bakgrund Tydlighet i ansvar Vem som bör ansvara för bedömningen Ökad patientmedverkan Inledning Utredningsresultat Slutsatser och arbete i nästa etapp Slutsatser Arbete i nästa etapp Referenser Bilagor Sid 12/57

14 Förkortningar och definitioner Förkortning AG CeHis DFA FK ICD-10 ICF KVÅ LUH MVK RK SIG SKL SLU TMU Arbetsgivare Center för ehälsa i samverkan Diagnos funktionsnedsättning aktivitetsbegränsning Försäkringskassan International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av vårdåtgärd Läkarutlåtande om hälsotillstånd Mina vårdkontakter Rehabiliteringskedja Sjukpenninggrundande inkomst Sveriges Kommuner och Landsting Särskilt läkarutlåtande för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete Läkarutlåtande efter teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete Sid 13/57

15 Begrepp DFA-kedja Försäkringsmedicin ICD-10 ICF Intyg inom sjukförsäkringsområdet KVÅ Läkarintyg Rehabiliteringsgaranti Rehabiliteringskedja Vården Definition Relationen mellan en patients diagnos och de funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som den innebär. Information kring dessa delar efterfrågas på olika sätt i de olika intyg vården kommunicerar med Försäkringskassan. Uttrycket har skapats av Försäkringskassan i syfte att få en mer enhetlig beskrivning av en patients tillstånd. Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner Ovanstående definition antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum En internationell standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av Världshälsoorganisationen Exempel: E11 - Diabetes mellitus typ 2 En internationell standard för klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utgiven av Världshälsoorganisationen Exempel: d110 Att se, b7102 Allmän rörlighet i leder Intyg som används inom Försäkringskassans sjukförmåner En åtgärdskod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Exempel: DT108 Cytostatikatillförsel UNS Läkarintyg (FK 7263) enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken Rehabiliteringsgarantin är till för den som är sjukskriven eller riskerar att bli sjukskriven och ska se till att behandling snabbt kan erhållas och arbetsförmåga återfås. Garantin gäller patienter med långvarig smärta samt ångest, depression och stressrelaterade besvär. En person som är sjukskriven får sin rätt till sjukskrivning prövad vid vissa specifika tidpunkter. Detta kallas för rehabiliteringskedja. Läs mer i avsnitt 2.2 Sjukskrivningens olika delar. Hälso- och sjukvården Sid 14/57

16 1. Inledning 1.1. Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att elektronisk överföring av intyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på intygen, samtidigt som behovet av kompletteringar av intyg minskar. Detta stärker rättssäkerheten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Under 2011 möjliggjordes för landsting och regioner att elektroniskt skicka Läkarintyg (FK 7263) till Försäkringskassan. Parterna kan idag även kommunicera kring befintliga ärenden gällande detta läkarintyg via en funktion för elektronisk ärendekommunikation. Till följd av en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL [1], ska det här projektet göra utredningar och förstudier för att kartlägga hur arbetet med de intyg som vården skriver och kommunicerar med Försäkringskassan ytterligare kan förbättras, effektiviseras och kvalitetssäkras. Detta arbete innefattar dels det redan nu elektroniska Läkarintyg (FK 7263), dels övriga intyg inom området sjukförsäkringar. CeHis bedömer att liknande vinster kan erhållas även för intyg utanför sjukförsäkringsområdet, varför även dessa ingår i uppdraget, dock på en mer övergripande nivå. Arbetet görs inom ramen för sjukskrivningsmiljarden Projektets arbete ska utgöra ett steg på vägen mot ett mer effektivt samt kvalitets- och rättssäkert arbete med intyg, särskilt inom sjukförsäkringsområdet ett för landstingen, privata vårdgivare och övriga berörda enklare arbete kring intyg i allmänhet, och intyg inom sjukförsäkringsområdet i synnerhet en ökad drivkraft hos landstingen/regionerna att prioritera sjukskrivningsfrågor. Sid 15/57

17 1.2. Beskrivning av uppdraget Uppdraget som handlar om att identifiera, analysera och på olika sätt beskriva förbättringsförslag och effektiviseringsåtgärder kan delas in i två större områden: 1. arbete med och kommunikationen kring intyg inom sjukförsäkringsområdet, det vill säga intyg som har Försäkringskassan som mottagare Kommentar: Här ingår området förbättrad integration av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd [1]. 2. arbete med och kommunikationen kring övriga intyg, det vill säga intyg utanför sjukförsäkringsområdet, där mottagaren kan vara annan än Försäkringskassan, exempelvis försäkringsbolag eller Transportstyrelsen. Projektets absoluta tyngdpunkt ligger i punkt 1, som innebär att ta ett helhetsgrepp om och göra en grundläggande kartläggning av i det närmaste alla processer för intyg inom sjukförsäkringsområdet. Punkt 2 ska utredas på en mer övergripande nivå. Utgångspunkten är vårdens verksamhet, processer och behov, och de lösningar som föreslås ska utgå ifrån hur vården arbetar med aktuella frågeställningar och intyg, för att därigenom underlätta arbetet i vården. Lösningsförslagen ska beskrivas och konsekvensbeskrivas eller belysas ur en rad olika aspekter juridiska och administrativa (eventuellt även tekniska), kostnadsmässiga, utifrån risk, med prioriteringar och vägval samt med förslag avseende realisering. Arbetet ska genomföras i samarbete med Försäkringskassan, som har ett liknande uppdrag inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Projektets löptid är 1 februari till och med 31 december Projektet är indelat i två etapper, med innehåll enligt: Etapp ett Etapp två Område 1 Intyg inom sjukförsäkringsområet Vad som kan förbättras eller effektiviseras behov, målbild och nyttor Område 1 Intyg inom sjukförsäkringsområdet Hur förbättringar och/eller effektiviseringar kan göras beskrivning och konsekvensbeskrivning av lösningsförslag Område 2 Övriga intyg Vad som kan förbättras och/eller effektiviseras och hur förbättringar och/eller effektiviseringar skulle kunna göras Förstudiens huvudsakliga syften är 1. att generera underlag för fortsatta diskussioner, framtida förhandlingar och efterföljande överenskommelser om sjukskrivningsmiljarden att ta fram material som ska användas som underlag för eventuella pilotprojekt under 2012 och i det fortsatta arbetet. Sid 16/57

18 1.3. Angreppssätt i etapp ett Mängden arbete som har gjorts inom det här området redan tidigare och som är relevant för det här projektet är mycket stor. Därför har fokus varit på att hitta, samla in, sammanställa, verifiera och använda redan känd kunskap, för att inte behöva börja om från början. För att förenkla detta har vissa sakkunniga nyckelpersoner knutits till projektet. Plattformen med känd kunskap har även via traditionellt utrednings- och undersökningsarbete till del byggts på med ny kunskap. Ovanstående angreppssätt var också nödvändigt utifrån tillgänglig tid, men kan innebära att mer input inom redan utredda frågor erhålls under nästa etapp. Projektet hade, mot bakgrund av idén om att inte börja från början, ambitionen att i den här etappen etablera en arbetsgrupp (extern) bestående av främst vårdrepresentanter med erfarenhet och kunskap inom området, men även av personer med stort intresse av sakfrågorna. Frågan om deltagande gick ut brett till alla landsting/regioner 5. En arbetsgrupp på sju personer tillsammans med projektgruppen genomförde under den här etappen en workshop, där i princip allt utredningsmaterial presenterades, diskuterades, verifierades och därefter lyftes ytterligare en nivå. Det gedigna workshopresultatet har utgjort ett relativt stort bidrag till den här delrapporten. Projektets utredningssfär har under den här etappen varit indelad i de fem delarna 1. hur den försäkringsmedicinska plattformen ser ut 2. förbättrad intygshantering 3. förbättrat innehåll i intygen 4. förbättrad kommunikation mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren 6 5. ökad patientmedverkan. De fyra sista delarna är förbättringsområden, vart och ett innehållande en rad olika utredningsfrågor. Ett antal av utredningsfrågorna erhölls som utdata från föregående års etablering av det elektroniska Läkarintyg (FK 7263), i form av förslag till fortsatt arbete. Övriga utredningsfrågor har identifierats av projektgruppen under själva utredningsarbetet i dels litteraturstudier, dels intervjuer med nyckelpersoner men även under workshopen. 5 Till nästa etapp kommer arbetsgruppens sammansättning att utökas med privata läkare, representanter från olika intresseorganisationer/motsvarande, Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter/verk, arbetsgivare med flera. 6 I nästa etapp, då fler aktörer blir aktuella, görs motsvarande breddning av detta område. Sid 17/57

19 För att få en så god helhetsbild som möjligt och därmed kunna se vilka förbättringar/effektiviseringar som är kopplade till intyg, hantering av eller kommunikation kring intyg, och i vissa fall också elektroniska lösningar för dessa delar, har projektet haft ambition att arbeta brett. Det betyder att den här rapporten lyfter upp ett antal förbättringsåtgärder som ligger utanför det här projektets uppdrag. Dessa åtgärder kommer projektet därmed inte att arbeta vidare med under nästa etapp. De förbättringsförslag med tillhörande nyttor som utredningen har tagit fram har i det här skedet inte värderats gentemot varandra, rangordnats eller lagts i någon prioritetsordning. Ingen analys är heller gjord avseende vad som är tekniskt, juridiskt eller ur annat perspektiv realiserbart eller möjligt. Dessa arbeten görs inom ramen för nästa etapp. Följande punkter innehåller några av de framgångsfaktorer som projektet identifierade tidigt och har haft ambition att arbeta efter: att utgå ifrån vårdens verksamhet och processer hur vården arbetar med sjukskrivning att via arbetsgrupper, och exempelvis i workshopform, engagera personer inom vården tidigt och i så stor utsträckning som möjligt att representanter från intresseorganisationer/motsvarande för läkare (exempelvis Sveriges läkarförbund) inkluderas att skapa väl fungerande samarbetsformer och arbeta nära tillsammans med Försäkringskassan och systerprojektet Mina intyg [11] att göra en grundlig intressentanalys och att ha stort fokus på förankring och kommunikation. Enligt uppdraget ska projektet ha utgångspunkt i vårdens verksamhet, processer och behov. Arbetet måste dock även i viss mån innefatta även patientens perspektiv, då det är patienten som är huvudaktör i en sjukskrivningsprocess. Under etapp två kommer projektet att göra visst utredningsarbete för att undersöka patientens behov. Försäkringskassan, som har i uppdrag att genomföra en liknande förstudie men ur eget perspektiv, har medverkat i arbetet och bidragit till projektets progress. Däremot har samverkan mot en gemensam leverans enligt överenskommelsen [1] inte varit möjlig, då Försäkringskassans projekt startade sent. På grund av den korta genomförandefasen i etapp ett bestod förankringen under arbetets gång, och inom vården, väsentligen av det arbete som gjordes vid workshopen samt remissarbetet till referensgrupp och styrgrupp. Utredningens resultat kommer däremot att spridas brett. Angreppssättet avseende samverkan och förankring är i etapp två, då mer tid finns, ett annat. Rapportens resultat ska representera vårdens viljeinriktning. Att harmonisera denna med andra aktörers, framför allt Försäkringskassans, är ett arbete som ligger i nästa etapp. Sid 18/57

20 1.4. Rapportens struktur och innehåll Rapporten är strukturerad i följande huvuddelar: Inledning Introduktion till området Resultat Slutsatser och arbete i nästa etapp ger en bakgrund till och beskriver själva uppdraget samt berättar om etappens angreppssätt består av en försäkringsmedicinsk plattform med information om intyg, förmåner, DFA-kedjan (Diagnos funktionsnedsättning aktivitetsbegränsning), rehabiliteringskedjan, sjukskrivningens aktörer och lagar/regelverk kring intyg från vården innehåller utredningsresultatet i form av förbättringsförslag med tillhörande nyttor Innehåller några korta slutsatser samt information om det arbete som kommer att göras under nästa etapp. Sid 19/57

21 2. Introduktion till området 2.1. Inledning Vården och Försäkringskassan kommunicerar med varandra i ett flertal sammanhang. Den gemensamma nämnaren för dessa är att Försäkringskassan behöver underlag från vården för att bedöma om en person har rätt till ersättning eller för att kunna utföra sitt samordningsuppdrag kring rehabilitering. När det talas om kommunikation mellan Försäkringskassan och vården är det oftast sjukskrivningsprocessen som är i fokus. Med detta avses i de flesta fall den process som resulterar i att en person blir sjukskriven eller inte, samt att ett beslut fattas gällande dennes rätt till sjukpenning, och på sikt eventuellt även sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är inom den processen som Försäkringskassan hanterar den största mängden ärenden och där en effektivisering skulle få mycket stor effekt. Det finns dock flera andra situationer där Försäkringskassan behöver intyg från vården, exempelvis då en person behöver ekonomiskt stöd från Försäkringskassan för att ha möjlighet att vårda en sjuk anhörig eller ett sjukt barn. Då kommunikationen mellan vården och Försäkringskassan ses över behöver hänsyn tas till många olika processer, även hos andra aktörer. Varje år tar Försäkringskassan emot stora mängder intyg av olika slag från vården. Idag finns 16 olika typer av intyg som kommuniceras från vården till Försäkringskassan. Endast ett av dessa, Läkarintyg (FK 7263), kan hanteras helt elektroniskt. Övriga intyg fylls i för hand (eller som PDF-filer eller liknande i elektroniska patientjournalsystem) och skickas sedan till Försäkringskassans inläsningscentral för skanning och tolkning. Innehållet i intygen rör främst olika aspekter av arbetsoförmåga vid sjukdom, men också vård av barn eller svårt sjuka närstående. Inom Försäkringskassan benämns olika ärendetyper förmåner och de förmåner som i någon form dialogiseras med vården är sjukpenning sjuk- och aktivitetsersättning assistansersättning handikappersättning vårdbidrag närståendepenning tillfällig föräldrapenning bilstöd arbetsskada. Försäkringskassan använder utöver intygen även blanketter och ett stort antal brevmallar i sin kommunikation med vården. Kommunikation sker skriftligt, via telefon och fysiska möten. Eftersom det först och främst är i hanteringen av sjukskrivningsärenden som de största behoven av effektivisering finns fokuserar vissa av de kommande avsnitten helt på de processer som rör sjukskrivning, andra avser all kommunikation mellan vården och Försäkringskassan. Sid 20/57

22 2.2. Sjukskrivningens olika delar Med sjukskrivningsprocess avses här den övergripande process som startar med att en person gör en sjukanmälan och som resulterar i ett beslut om en den personens rätt till ersättning från Försäkringskassan (FK). Ersättning kan fås i form av sjuklön, sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuklön Sjukpenning Sjukersättning Aktivitetsersättning Betalas ut av arbetsgivare mellan sjukdag 2 och 14 för personer som har en anställning med rätt till sjuklön. Betalas ut av FK från och med sjukdag 15 för personer som har en anställning och från och med sjukdag 2 för personer som saknar anställning. Ersättningen betalas i normalfallet ut i max 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Det är även möjligt att få ut sjukpenning på fortsättningsnivå som då varar i ytterligare 550 dagar. Betalas ut av FK till personer mellan 30 och 64 år som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen är inte tidsbegränsad. Betalas ut av FK till personer mellan 19 och 29 år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Processen kring en persons sjukskrivning involverar ett flertal aktörer och omfattar ett antal aktiviteter. I Bild 1 nedan ges en schematisk beskrivning av processens olika skeden och när vilka aktiviteter förväntas ske. Observera att bilden endast beskriver hur processen ser ut för en person som har en anställning med rätt till sjuklön. För övriga personer gäller andra regler avseende sjukanmälan och sjuklön då dessa hanteras direkt av Försäkringskassan. Syftet med bilden nedan är endast att ge en övergripande förståelse för processen. För en detaljerad beskrivning av de olika stegen hänvisas till bilaga 1 Arbetsflöden för ansökan om sjukpenning. I bilden används följande förkortningar: AG (arbetsgivare), FK (Försäkringskassan) och RK (rehabiliteringskedjan). Med termen intyg avses i bilden Läkarintyg (FK 7263). Sid 21/57

23 Bild 1 Sjukskrivningsprocessens olika delar för en person med anställning Sid 22/57

24 När en person som har en anställning blir sjuk ska denne sjukanmäla sig till sin arbetsgivare samma dag som personen är hemma från arbetet på grund av sjukdom. Arbetsgivaren är skyldig att betala ut sjuklön från och med den andra sjukdagen. Om behov finns så har arbetsgivaren rätt att kräva ett förstadagsintyg, vilket är ett intyg som bekräftar sjukdom redan den första sjukdagen, intygets utformning är inte centralt reglerat. Det vanliga är dock att arbetsgivaren kräver ett läkarintyg från och med dag 8 för att fortsätta betala ut sjuklön i ytterligare sju dagar. Läkarintyget skapas vid en kontakt med vården där en bedömning av personens hälsotillstånd görs. I dagsläget används samma läkarintyg till arbetsgivaren som till Försäkringskassan även om all information i intyget inte är relevant att delge arbetsgivaren 7. Sjuklönen går över i sjukpenning från och med dag 15 förutsatt att arbetsgivaren har sjukanmält sin arbetstagare, att arbetstagaren har ansökt om sjukpenning och skickat in läkarintyget till Försäkringskassan samt att Försäkringskassan baserat på uppgifterna i läkarintyget (den bedömning om nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom som läkaren har gjort) beslutar att personen har rätt till ersättning. Sjukpenning på normalnivå betalas ut i högst 365 dagar inom en ramtid 8 på 450 dagar. Om behov finns kontaktar Försäkringskassan vården, eller vice versa, för kompletteringar eller frågor. Detta görs antingen via befintlig tjänst för ärendekommunikation, e-post, telefon eller post. Den största delen av kommunikationen mellan vården och Försäkringskassan sker mellan dag 15 och 90. Vid längre sjukskrivningsperioder sker ofta avstämningsmöten där patienten, vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren deltar. Syftet är att tillsammans se över patientens möjligheter att återgå i arbete. Det första avstämningsmötet bör i vanliga fall ske mellan dag 60 och 90 men kan även ske tidigare ifall indikationer på lång sjukskrivning finns redan tidigt i processen. En person som är sjukskriven får sin rätt till sjukskrivning prövad vid vissa specifika tidpunkter. Detta kallas för rehabiliteringskedja och innebär följande: Under de första 90 dagarna som patienten är sjukskriven kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om patienten inte kan utföra sitt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos sin arbetsgivare. Efter 90 dagar kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om patienten inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. 7 Den process som idag ska vara på plats i landstingen innebär att intyget skickas elektroniskt till Försäkringskassan direkt från vården men att patienten får en pappersutskrift att använda till exempel i kommunikation med arbetsgivaren. 8 En person kan få sjukpenning på normalnivå i högst 365 dagar under en period på 450 dagar. Denna period kallas ramtid. Sid 23/57

25 Efter 180 dagar kan patienten få sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Denna regel gäller inte om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. I dessa fall bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Regeln gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. Egna företagares arbetsförmåga bedöms i förhållande till de vanliga arbetsuppgifterna fram till och med dag 180. Sedan bedöms arbetsförmågan i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. För arbetslösa bedöms arbetsförmågan i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden redan från första dagen i sjukperioden. Efter dag 365 är det möjligt för patienten att få sjukpenning på fortsättningsnivå i upp till ytterligare 550 dagar. En ny ansökan måste då inkomma till Försäkringskassan för att en bedömning av patientens rätt till fortsatt ersättning ska vara möjlig. Det kan finnas behov hos Försäkringskassan av att få ytterligare underlag för att kunna bedöma rätten till fortsatt sjukpenning. I dessa fall ber Försäkringskassan vården att utfärda ytterligare underlag för bedömningen. Detta görs idag i form av Läkarutlåtande om hälsotillstånd, LUH (FK 3200), Särskilt läkarutlåtande, SLU (FK 7264), eller Läkarutlåtande efter teamutredning, TMU (FK 7266), som har följande funktioner: Ett LUH har större utrymme för att beskriva exempelvis åtgärder än ett Läkarintyg (FK 7263) men är mindre omfattande än ett SLU eller ett TMU. Ett LUH kan fyllas i av patientens ordinarie läkare. Ett SLU eller TMU utförs av en läkare som av Försäkringskassan är särskilt utbildad i försäkringsmedicin. Intygen syftar till att skapa en begränsnings- och resursprofil för att kunna se vilka uppgifter som kan matchas mot respektive krav från arbetet. Ett TMU innehåller information som är insamlad av både läkare, sjukgymnast, psykolog och arbetsterapeut. TMU är aktuellt i de fall omfattande funktionsutredning behövs. I övrigt efterfrågar de båda intygen samma information. När i sjukskrivningsperioden behovet av ytterligare beslutsunderlag i form av LUH, SLU eller TMU uppstår varierar mycket mellan olika ärenden. I vissa fall kan Försäkringskassan först begära in ett LUH och senare i processen även vilja ha in ett SLU eller ett TMU. Varje sjukskrivning bedöms idag individuellt och variationer i processen förekommer. Målet är att ständigt agera för att patienten så tidigt som möjligt ska återgå i arbete. Försäkringskassan har olika behov av underlag i olika fall vilket leder till att kommunikationen med vården ser olika ut beroende på ärendets karaktär. Ibland används de befintliga intygen för att få in underlag, ibland kontaktas läkarna via telefon och ibland sker kommunikationen via brev. Vilket alternativ som används styrs av vad handläggaren på Försäkringskassan anser vara mest lämpligt i ett visst ärende. Sid 24/57

Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg. Sammanfattning av delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess

Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg. Sammanfattning av delrapport från förstudien Framtidens intygsprocess Förbättring och effektivisering av vårdens arbete med intyg Sammanfattning av delrapport från förstudien Sammanfattning Inledning Beskrivning av uppdraget Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

Elektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ

Läs mer

Försäkringskassan Sverige

Försäkringskassan Sverige Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Ett bättre och enklare intygsarbete

Ett bättre och enklare intygsarbete 1 (85) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Ett bättre och enklare intygsarbete Slutrapport

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Intygstjänster

Intygstjänster Intygstjänster 2018-09-26 Vad är Intygstjänster? Navet för hantering av elektroniska intyg mellan vård, myndigheter och invånare. Omfattar en infrastruktur och flera webbapplikationer som vänder sig till

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården

Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården 1 (6) Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården Inledning Sedan 2006 har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (13) Svar på regeringsuppdrag Rapport Slutrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården (villkor 4) Försäkringskassan Datum: 2018-12-13

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan

Läs mer

Seminarium 5b torsdag

Seminarium 5b torsdag Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.

Läs mer

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Ändra till startrubrik

Ändra till startrubrik Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen? Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team [Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga). Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Försäkringskassan Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Hjärnkraft 170529 Mathias Holmlund 010 116 3493 mathias.holmlund@forsakringskassan.se Sid 1 2017 Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig

Läs mer

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU 1 (11) Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 1 januari 2018-31 december 2018 2 (11) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Landstingens kontaktpersoner... 3 3 Hantering av

Läs mer

Information nollplacerade På rätt väg

Information nollplacerade På rätt väg Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Stöd för rätt sjukskrivning (SRS)

Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv,

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté, Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas

Läs mer