HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:3 PÅ NYA SPÅR JÄRNVÄGENS BETYDELSE FÖR STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:3 PÅ NYA SPÅR JÄRNVÄGENS BETYDELSE FÖR STOCKHOLM"

Transkript

1 HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:3 PÅ NYA SPÅR JÄRNVÄGENS BETYDELSE FÖR STOCKHOLM

2 Omslagsbild: Jan E Carlsson, Pressens Bild Övriga bilder: Screenbild Repro & tryck: Nordisk Bokindustri AB ISBN ISSN

3 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

4 FÖRORD Utan järnvägen stannar Stockholm En av de viktigaste uppgifterna för Stockholms Handelskammare är att se till att företagens transporter fungerar och att de anställda kan ta sig till och från sina arbetsplatser. Järnvägssystemet intar här en nyckelroll. Få platser i landet är så beroende av järnvägstrafiken som Stockholm. Den aktuella bostadsbristen och det överbelastade vägnätet stärker behovet av snabba interregionala järnvägstransporter. Regeringen överväger sedan en längre tid behovet av förstärkning av järnvägsnätet genom Stockholm. Det är Handelskammarens förhoppning att regeringen skall ta intryck av de problem som råder i Stockholmsregionen och vidta nödvändiga åtgärder för att utvecklingen i regionen inte skall hämmas ytterligare av brist på vägar, järnvägar och flygplatser. Handelskammaren lämnar i rapporten förslag på åtgärder och förändringar som behövs för regionens långsiktiga utveckling. Författare är Carl-Johan Jargenius. Adtranz, Banverket, KFB, Landstingets regionplane- och trafikkontor, Samtrafiken, SJ Cargo Group, SL, Stockholm Shippers, Svenska Järnvägsklubben samt Transek har bidragit med underlag för rapporten. Stockholm i november 2000 Peter Egardt VD

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND HISTORIK LÄGET I DAG TRAFIKINTENSITET KAPACITET HUVUDMÄN PRIVATISERING TRAFIKENS UTFORMNING SLUTSATSER OCH FÖRSLAG H Järnvägar i Mälardalen SID. 14 SID. 16 SID. 18 SID. 10 SID. 13 SID. 16 SID. 20

6 1 1 SAMMANFATTNING Järnvägens betydelse för Stockholmsregionen kan inte överskattas. Tre av fyra järnvägsresor i vårt land slutar eller börjar i Stockholm. Flertalet av dessa resor är arbetsresor eller resor som anställda gör i tjänsten. Medan persontågstrafiken i Västsverige eller Skåne skulle kunna ersättas hjälpligt av busstrafik är detta omöjligt i Stockholm. Skulle pendeltågen i Stockholm sluta att gå finns det inga möjligheter att anordna ersättningstrafik. Om man skulle kunna uppbringa det stora antal bussar som behövs för att ersätta pendeltågen i Stockholm (det behövs ca bussar) skulle dessa bussar ändå inte komma fram på grund av trängseln på vägarna. De anställda skulle utebli eller komma kraftigt försenade till sina arbetsplatser. Och i dålig kondition. Det visar hur viktig järnvägstrafiken är för företagen i Stockholm. Även fjärr- och regionaltågen har stor betydelse för näringslivet i regionen. Däremot är järnvägens betydelse för godstransporterna till och från Stockholm mindre. Godstransporterna på järnväg har i dag liten betydelse för företagen i regionen. Men här finns en potential för ökad godstrafik. Den utan jämförelse viktigaste frågan för regionen är järnvägens kapacitet genom Stockholm mellan Stockholms Central och Södra station. Här finns i dag två järnvägsspår vilket är samma antal spår som när järnvägen anlades för 130 år sedan. Då hade Stockholm knappt invånare. I dag har regionen närmare två miljoner invånare. Banverket har redovisat flera alternativ till förstärkning av kapaciteten på denna sträcka. Handelskammaren förordade tidigare alternativet ett tredje spår över Riddarholmen. Utvecklingen under de tolv år som nu gått sedan förslaget presenterades av SJ Banavdelning (nuvarande Banverket) 1988 har gjort att det är tveksamt om denna kapacitetsökning är tillräcklig ens på halvlång sikt. Dessutom har förslaget kombinerats med krav på nedgrävning av Söderleden, vilket gör den ekonomiska kalkylen i det närmaste omöjlig. Handelskammaren anser därför att en helt ny pendeltågstunnel under stadens centrala 4

7 1 delar och Riddarfjärden är det alternativ som är mest realistiskt och som ger den största utvecklingspotentialen för regionen genom nya stationer i innerstaden. Tunnelbanan och pendeltågen har i dag en dålig image. Det behövs kraftiga förändringar för att förändra allmänhetens inställning till kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken måste ses som något attraktivt inte något som man måste åka med då man inte har andra möjligheter. Kvaliteten i trafiken måste förbättras. Stationer måste byggas om och nya tåg anskaffas. Personalen måste synas mer och tränas i att betjäna resenärerna inte bara kontrollera biljetter och stänga dörrar. Handelskammaren noterar med tillfredsställelse att ett antal beslut nu fattats som verkar i denna riktning. Medan fjärrtrafiken i dag har ändamålsenliga tåg saknas för närvarande lämpliga tåg för den regionala trafiken i Mellansverige. Här behövs nya attraktiva tåg som kan ta hand om de kraftigt stigande passagerarantalen på de nybyggda linjerna i Mälardalen. Antalet aktörer inom järnvägstrafiken ökar. Förutom Banverket och SJ finns nu Citypendeln, Arlanda Express och Tågkompaniet. SJ blir 2001 aktiebolag och delas upp på olika enheter för persontrafik, godstrafik, terminalhantering och fastigheter. Det ställer nya krav på samordning för att vaka över det allmännas långsiktiga intressen inom järnvägssektorn. Handelskammaren uppmärksammar detta förhållande och föreslår att en ny organisation för övervakning av järnvägssystemet inrättas. 5

8 2 1 BAKGRUND HISTORIK Järnvägen blomstrade under 100 år. Därefter inleddes en kraftig tillbakagång. Efter bilismens intåg på 1950-talet ifrågasattes järnvägen av allt fler. Järnvägsnätet minskade från km till km. Allt tydde på att järnvägens utveckling upphört och att järnvägens betydelse för samhällsutvecklingen skulle bli allt mindre. Under de senaste 20 åren har det skett en allmän omsvängning inte bara i Sverige utan i de flesta länder i Europa. Skälen till detta är flera. Framför allt har järnvägens stora kapacitet när det gäller passagerartrafiken fått betydelse i befolkningstäta regioner i Europa. Däremot har den negativa utvecklingen beträffande godstrafiken inte kunnat brytas. Trots många försök förlorar järnvägen år för år marknadsandelar till lastbilstrafiken i de flesta länder. Järnvägsnätets utveckling Få kan i dag föreställa sig den genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen som järnvägen en gång hade. På talets mitt tog man sig fram lika fort genom Sverige som man gjorde tusen år tidigare. Med järnvägen öppnades helt nya möjligheter. En resa från Stockholm till Göteborg som tidigare tog minst en vecka gick nu på ett dygn. Och dessutom avsevärt bekvämare. För statsmakterna var det givetvis av central betydelse att Sveriges huvudstad fick järnvägsförbindelser med vårt lands alla delar. Konstigt nog började man med att bygga järnvägen i Göteborg respektive Malmö mot Stockholm fick Göteborg och Malmö sina första järnvägar. Fyra år senare fick Stockholm sin första järnväg till Södertälje blev järnvägen klar hela vägen mellan Stockholm och Göteborg. Fyra år senare kunde man åka till Uppsala var hela järnvägen mellan Stockholm och Skåne klar. Men redan 1872 hade Stockholm Wästersås Bergslagens Järnvägar öppnat trafik från Stockholm till Västerås och vidare västerut invigdes Nynäsbanan öppnades sammanbindningsbanan, d v s järnvägen från Södra Station på Södermalm förenades med Centralstationen på Norrmalm. Sammanbindningsbanan byggdes redan från början med dubbelspår. Järnvägsnätet genom och runt Stockholm fick sin nuvarande utformning för 100 år sedan. Under och 1930-talen elektrifierades järnvägarna, vilket bland annat medförde en kraftig kapacitetsökning. Vissa dubbelspårsutbyggnader inleddes söder och norr om Stockholm strax efter sekelskiftet, men först på 1950-talet var dubbelspårsutbyggnaden på de stora stambanorna söderoch västerut klar. Den ökade pendeltågstrafiken ledde på 1960-talet till en kraftig förstärkning av det befintliga järnvägsnätet runt Stockholm en utbyggnad som ännu inte är avslutad. 6

9 2 SJ vägrade på 1960-talet att ta ansvar för den djupt olönsamma lokaltrafiken runt Stockholm. Regeringen tillsatte därför 1963 en förhandlingsman (Nils Hörjel). Resultatet blev det första avtalet om pendeltågstrafiken Nya tåg anskaffades och spår och stationer anpassades till den nya trafiken. Halvtimmestrafik infördes på linjerna till Kungsängen, Märsta, Södertälje och Västerhaninge. Nytt var att tågen inte vände på Centralstationen utan fortsatte (pendlade) mellan Märsta och Södertälje respektive Kungsängen och Västerhaninge slöts ett andra avtal mellan SJ och SL. Avtalet gäller till Genom detta avtal gjordes ett antal ytterligare kapacitetsförbättringar. Antalet spår norrut och söderut från Centralen respektive Årstabron ökades från 2 till 4. Södra Station byggdes om helt och på Centralen och flera andra stationer gjordes ett antal förbättringar. Förbättringarna medförde också att antalet pendeltåg kunde öka i slutet av 1990-talet från två till fyra i timmen. Trots kraftiga förstärkningar på flera håll har kapaciteten på den mest ansträngda delen mellan Stockholm C och Södermalm samma antal spår som när järnvägen anlades

10 3 1 LÄGET I DAG Pågående utbyggnad Det mest påtagliga just nu är bygget av den andra Årstabron parallellt med den tidigare bron. Därigenom får järnvägen fyra spår på sträckan från Stockholm Södra via Flemingsberg/Stockholm Syd och vidare via Södertälje till Järna. Arbetet med Mälarbanan vid Kallhäll Kungsängen avslutas under Därmed får järnvägen mellan Västerås och Stockholm en betydligt förbättrad kapacitet och kortare restider. Behov av nya spår Järnvägsnätets radiella uppbyggnad gör att trafiken koncentreras mycket starkt till centrum det vill säga Stockholm C och avsnittet över Stockholms Ström. Helt avgörande för alla andra utbyggnader är att kapacitet på detta centrala avsnitt förstärks. Redan i dag kan flera av de nybyggda banornas kapacitet inte utnyttjas fullt ut på grund av att antalet tåg över Stockholms Ström inte kan utökas. Att t ex låta Arlanda Express gå vidare söderut från Centralen eller att öka trafiken på stambanorna söderut är omöjligt. Förutom detta centrala avsnitt behöver på sikt ytterligare förstärkningar göras. Sannolikt behöver alla järnvägar med pendeltågstrafik, regionaltrafik och fjärrtrafik minst fyra spår det vill säga en utbyggnad med ytterligare två spår på den del av Mälar- banan som ligger närmast Stockholm (på linjen till Västerhaninge förekommer inga andra tåg än pendeltåg). Outnyttjade spår Samtidigt som järnvägen lider av kraftig kapacitetsbrist i vissa avsnitt finns betydande ledig kapacitet i andra delar av systemet. Det är framför allt de stora anläggningarna i Tomteboda och i Hagalund med spåranläggningar som täcker stora ytor centralt belägna i regionen i Solna. Tomteboda används i dag inte alls för sitt ursprungliga syfte (rangering av godsvagnar). Av den enorma bangården används små delar av Posten och Banverket. SJ Gods utnyttjar också delar av bangården, men huvuddelen utnyttjas i dag inte alls eller endast för uppställning av uttjänta godsvagnar. Däremot utnyttjas Hagalundsanläggningen 8

11 3 relativt väl. Det är dock tveksamt om man i framtiden har behov av en sådan jättelik anläggning för städning och underhåll av vagnar och lok så centralt placerad i regionen. Det är knappast troligt att framtidens järnvägsoperatörer väljer att utföra denna typ av service i Stockholm, som rimligtvis inte kan konkurrera prismässigt med motsvarande verksamhet i andra delar av vårt land. Godsbangården Norra station är nu helt nedlagd. Där finns i dag bara genomgående spår till Värtan/Stockholms hamn. De gamla godsmagasinen är i dag butiker och marken utnyttjas för parkering av bilar. Södra stations godsbangård lades ner på 1980-talet. I stället utvidgades bangården vid Årsta. Regionutvidningen Den kraftiga befolkningsökningen i Stockholmsregionen har medfört ett ökat behov av bosättning och arbetsplatser i orter, som på rimliga tider kan nås från Stockholm. Den allvarliga bristen på bostäder i Stockholmsregionen har påskyndat denna utveckling. Järnvägen har goda förutsättningar att binda ihop Stockholm med angränsande orter på upp till tio mils avstånd. Uppsala och Stockholm utgör sedan åtskilliga år en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Strängnäs, Eskilstuna, Mariefred och Nynäshamn är exempel på orter som i dag är attraktiva alternativ till bosättning i regionens mer centrala delar. Bålsta och Enköping kommer sannolikt att få en ökad efterfrågan på bostäder i samband med att järnvägens utbyggnad till dessa orter blir klar Flen och Katrineholm skulle om antalet tågstopp i den regionala järnvägstrafiken till dessa orter kan ökas utgöra attraktiva bosättningsorter för anställda i Stockholm. 9

12 4 1 TRAFIKINTENSITET KAPACITET Järnvägstrafiken ökar nu kraftigt i Sverige resor personkm En stor del ca % av dessa resor börjar eller slutar i Stockholm. Det är såväl fjärrtrafiken, som den regionala och lokala trafiken som ökar. På vissa fjärrtågssträckor har trafiken ökat markant. Så har t ex trafiken Stockholm Sundsvall ökat med 22 % och Stockholm Dalarna med 17 % i år (2000). Kraftiga ökningar noteras också på de upprustade regionala stråken runt Stockholmsregionen miljoner resor Mälarbanan 1,5 2,2 2,8 Örebro Köping Västerås Stockholm Svealandsbanan 1,3 2,2 2,4 Örebro Arboga Eskilstuna Stockholm Däremot sker ingen ökning på Uppsalatrafiken, som de senaste åren haft fyra miljoner resenärer per år. Pendeltågstrafiken runt Stockholm har också ökat kraftigt miljoner resor Arlanda Express har i oktober 2000 ca resenärer per dag (må fre). För 2000 beräknas antalet resenärer till drygt två miljoner. Målet är att uppnå tre miljoner resenärer år Utöver dessa resor beräknas anställda vid flygplatsen och flygbolag göra ca en halv miljon arbetsresor per år. För att få en bild av koncentration av järnvägstrafiken runt Stockholm kan man titta på hur många resenärer som använder stationer runt om i Sverige. 10

13 4 Noteras bör att lilla Ösmo (nr 37 i storleksordning i pendeltågstrafiken runt Stockholm) har fler resenärer per dag än Sundsvall C. Det ger en bild av storleksskillnaden. Av Sverige tio mest trafikerade stationer ligger hälften i Stockholmsregionen. Resor (till och från respektive station) med pendeltåg vintern Stockholm C resor/dag 2 Stockholm S Jakobsberg Älvsjö Stockholm Syd/ Flemingsberg Karlberg Sollentuna Sundbyberg Upplands Väsby Tumba Spånga Södertälje Haninge Märsta Ösmo Exakt statistik saknas över antalet fjärr- och regionaltågsresenärer men antalet har av Banverket modellberäknats för några av de större stationerna i landet. Beräkningen avser de totala resandeströmmarna 1997 med alla typer av persontåg: Totala antalet resor (till och från respektive station) Stockholm C resor/dag Göteborg C Malmö Lund Uppsala Sundsvall Några stora stationer finns också på övriga bannät i Stockholm: Stockholm Ö Roslagsbanan resor/dag Slussen Saltsjöbanan Ropsten Lidingöbanan Alvik Nockebybanan Kapacitet Nästan alla banor runt Stockholm är dubbelspåriga. Under de senaste åren har järnvägen byggts ut kraftigt. Från Arlanda/ Märsta finns i dag fyra spår ända in till Centralen. Från söder finns fyra spår från Järna. I Södertälje delar sig de fyra spåren. Två går via Grödinge direkt mot Stockholms Syd medan de andra två går via Tullinge, Tumba m fl stationer och återförenas med de två andra spåren i Stockholms Syd/Flemingberg. Härifrån går fyra spår parallellt ända till Årsta där de går ihop i två spår in mot Stockholm södra och Stockholm C. På södra station finns dock fyra spår. Från Kallhäll är banan in mot Stockholm C dubbelspårig. Väster om Kallhäll sker nu en utbyggnad med dubbelspår till Kungsängen. Därmed försvinner den mest belastade enkelspårssträckan i vårt land. Väster om Kungsängen blev dubbelspåret förbi Västerås till Kolbäck klart I dag finns två spår från Årsta över Årstabron in mot Stockholm södra. Just nu byggs järnvägen ut med ytterligare två spår från Årsta över Årstaviken in till Stockholm 11

14 4 södra. Därefter återstår den korta sträckan mellan Stockholm C och Stockholm södra. På denna sträcka går pendeltågen till Västerhaninge och Nynäshamn 2 spår in vid Älvsjö pendeltågen till Huddinge och Södertälje 2 spår in vid Älvsjö Svealandsbanan till Strängnäs och Eskilstuna 1 spår in vid Södertälje Södra stambanan till Malmö och nu även Köpenhamn 2 spår in vid Katrineholm Västra stambanan till Hallsberg och Göteborg 2 spår in vid Järna järnvägen till Nyköping Norrköping 1 spår in vid Järna Trafiken på dessa tio spår skall samlas på de två spåren mellan Stockholm södra och Stockholm C. Antal tåg per vardagsdygn max persontåg persontåg alla tåg Mot Centralen från Stockholm S spår Mot Centralen från Solna spår Mot Centralen från Sundbyberg spår Kapaciteten på ett spår är f n ca ett tåg var tredje minut. Om alla tåg har samma prestanda (som på tunnelbanan) kan avstånden mellan tågen minskas. Men på järnvägarna runt Stockholm går X2000, lokdragna fjärr- och regionaltåg, pendeltåg och godståg av olika slag. I synnerhet godstågen kräver betydligt längre accelerations- och bromssträckor, vilket kräver större säkerhetsmarginaler. Tågen är också olika långa. De längsta godstågen blockerar samtidigt flera sektioner på sin färd genom Stockholm. Mellan Stockholm C och Stockholm södra är kapaciteten i dag ca 21 tåg per timme i vardera riktningen. När fyrspåret är utbyggt mellan Stockholm södra och Årstaberg ökar kapaciteten till ca 24 tåg i vardera riktningen. Med tre spår mellan Stockholm C och Stockholms södra beräknas kapaciteten till 34 tåg per timme och riktning. Den föreslagna pendeltågstunneln med dubbelspår från Södermalm till Tomteboda beräknas få en kapacitet på ca 25 tåg per timme i vardera riktningen. Med två spår i nuvarande läge och två i en ny tunnel för pendeltågen blir den totala kapaciteten genom Stockholms centrala delar 45 tåg per timme i vardera riktningen. 12

15 5 1 HUVUDMÄN PRIVATISERING Banverket har i dag nära km järnväg. Förutom Banverket svarar kommuner och vissa industrier för delar av järnvägsnätet - främst industri och hamnspår. Roslagsbanan och Saltsjöbanan ingår inte i Banverkets nät. Ett viktigt undantag är också den nya järnvägen under Arlanda, som ägs av staten men där företaget A-Train AB har byggt banan och dessutom har trafikeringsrätten att driva trafiken mellan Stockholm och Arlanda fram till år Järnvägen har genomgått flera olika skeden när det gäller driftsformerna. Ursprungligen svarade staten för stambanorna medan lokala entreprenörer, ofta i samarbete med kommuner, svarade för anslutande bibanor. Under första hälften av 1900-talet tog staten successivt över i stort sett hela järnvägsnätet bildades Banverket. Avsikten var att renodla statens roll och jämställa järnvägen med vägtrafiken. Statens roll är att tillhandahålla infrastrukturen. I stället för att ständigt subventionera SJ kunde nu staten subventionera järnvägens infrastruktur och genom Banverket upplåta även åt andra företag att sköta trafiken. SJ:s roll hade förändrats redan före tillkomsten av Banverket. Trafiken delades upp på lönsam och icke lönsam trafik. För den icke lönsamma trafiken fick SJ särskilda bidrag. Men eftersom i stort sett ingen järnvägstrafik var lönsam enligt SJ var staten tvungen att överväga andra former för subventionering av järnvägstrafiken. Medan SJ fick behålla ensamrätten till den långväga persontrafiken och godstrafiken överfördes ansvaret för den regionala och lokala järnvägstrafiken till de s k regionala trafikhuvudmännen. Trafikhuvudmännen kunde upphandla trafiken från SJ eller från andra operatörer (om sådana fanns tillgängliga). Många trafikhuvudmän valde också att driva trafiken i egen regi (ibland med SJ eller andra företag som underleverantörer). Försök med andra operatörer inleddes i mindre skala under första hälften av talet. Denna utveckling har inte varit utan komplikationer. Eftersom i stort sett alla konkurrerande företag inom järnvägen avvecklades före 1950 fanns inget egentligt järnvägskunnande i vårt land utanför SJ. 13

16 5 Många av de nya företagen startades av personer med erfarenhet från SJ. Processen ökade trycket också på SJ, som tvingades till långt gående rationaliseringar och personalminskningar. Konkurrensen blev dock mycket ojämn, eftersom SJ alltjämt hade de ekonomiska, personella och materiella resurserna. De nya företagen var ofta på flera sätt bundna till SJ (som underleverantörer, köpare av tjänster, lån av lok och vagnar etc). För SJ var detta också en ny situation, vilket medförde stora brister i SJ:s agerande och åtföljande tvister. De nya järnvägsföretag som startade i början av 1990-talet var av förståeliga skäl mycket små. Under senare delen av talet har ett antal utländska trafikföretag gått in som delägare i olika konsortier, som deltagit i olika svenska anbudsupphandlingar på järnvägsområdet. Därigenom har företagen blivit mer kraftfulla och kunnat delta i upphandlingen av betydligt större uppdrag. Att upphandla järnvägstrafik är dock en svår konst. Varken staten eller de regionala trafikhuvudmännen kan sägas ha den kunskap och erfarenhet som behövs. Misstagen har från alla håll varit många med avtalsbrott, konkurser och inställd trafik som följd. I dag finns fyra operatörer med trafik som berör Stockholmsområdet (på Banverkets nät): SJ, Citypendeln, Arlanda Express och Tågkompaniet. SJ bedriver fjärrtrafiken söderut och västerut samt delar av Norrlandstrafiken Tågkompaniet står för resten av Norrlandstrafiken. Citypendeln svarar för hela pendeltrafiken från år Arlanda Express bedriver direkttrafiken Stockholm C Arlanda. Villkoren för dessa fyra operatörer skiljer sig avsevärt. SJ blir bolag Verksamheten delas upp på separata bolag för persontrafik och godstrafik. Dessutom skapas särskilda bolag för teknik, terminalproduktion, fastigheter och data. Det ger den nya SJledningen möjlighet att införa modernare ledningsformer för företaget, som hittills drivits som statligt verk med alla de restriktioner det innebär. Förutom att SJ i dag på ett eller annat sätt disponerar över i stort sett alla järnvägsfordon och anläggningar (utom den speciella Arlandatrafiken) kan SJ också sägas fungera som samhällets reserv som får träda in då andra operatörer inte klarar sina åtaganden. Citypendeln ägs av franska VIA G.T.I. och svenska BK Tåg. Bolaget är speciellt uppbyggt och bildades för att ta hand om pendeltågstrafiken i Stockholm från januari Citypendeln tog då över ansvaret för hela pendeltågssystemet som tidigare - sedan starten skötts av SJ. Verkstäder och tåg fördes över från SJ en process som ingen hade erfarenhet av. Stora problem uppstod i samband med rekrytering av personal till det nya företaget. Resultatet blev kraftiga trafikstörningar, som medförde stora problem för resenärerna och för berörda företag i regionen. Problemen kvarstår till viss del ännu i november

17 5 Arlanda Express drivs av företaget A-Train AB, som ägs av NCC och Vattenfall samt de brittiska företagen Alstom och Mowlem. Till grund för verksamheten ligger ett statligt avtal som innebär att banan efter 40 år överlämnas till staten. Under denna period har Arlanda Express trafikeringsrätten för trafiken Stockholm C Arlanda. SJ och Tågkompaniet trafikerar Arlanda med sina fjärrtåg för vilka en separat station byggts. Arlanda Express har ett helt eget koncept som skiljer sig i flera avseenden från den konventionella trafik som SJ bedriver. Svenska Tågkompaniet AB ägs av Fylkinvest samt tre privatpersoner alla med bakgrund inom SJ. Företaget trafikerar i dag Norra stambanan till Göteborg respektive Stockholm. Trafiken övertogs från SJ vid årsskiftet 1999/2000. Organisation Den nya situation som nu uppstår ställer också nya krav på det allmännas tillsyn över och insyn i järnvägstrafiken. Förr fanns Kungliga Järnvägsstyrelsen som övervakade alla järnvägar vårt land. I och med att SJ tog över all trafik inordnades Järnvägsstyrelsens funktioner i SJ. Nu har åter uppstått ett antal funktioner och system som behöver samordnas och där SJ inte längre är den naturliga aktören. För samordning av biljettsystem, marknadsföring, tidtabeller, allmänna villkor etc bildades 1993 Samtrafiken i Sverige AB. Företaget ägs gemensamt av tågtrafikföretagen och länstrafikföretagen. Syftet är att underlätta för resenärer som behöver göra byten mellan olika trafikföretag för att nå resmålet. Samtrafiken har skapat Tågplus, d v s en enhetlig samtrafiktaxa och för genomgående biljetter som omfattar förbindelser mellan orter i Sverige. Samtrafiken är en frivillig sammanslutning mellan berörda företag. Samtrafiken omfattar bara persontrafik. Flera trafikutövare med olika uppgifter och olika prioriteringar skall i dag samsas på samma spår. Det medför en mängd avvägningar, som inte alltid bör överlåtas åt enbart trafikföretagen. Banverket tecknar i dag s k trafikeringsavtal med trafikutövarna. I trafikeringsavtalen beskrivs den avsedda utvecklingen beträffande trafiken och banan, gemensamma kvalitetsåtaganden etc. Tidshorisonten är 4 5 år. Banverket kan genom dessa avtal tillvarata vissa samhällsintressen och se till att de transportpolitiska målen blir tillgodosedda. Tågtrafikledningen, som är en del av Banverket, ger tillstånd till trafik och sköter den dagliga trafikledningen. 15

18 6 1 TRAFIKENS UTFORMNING Fjärrtågen Fjärrtågstrafiken domineras i dag av SJ:s X2000-trafik. X2000-tekniken har medfört att restiderna minskat påtagligt på alla sträckor men i synnerhet på de sträckor där tågens egenskaper kombineras med nyanlagda spår av hög kvalitet. X2000 har god komfort och luftkonditionering. Restaurationen är begränsad men kan sägas vara anpassad till de kortare restiderna. De snabbaste X2000-tågen kör i dag sträckan Stockholm Göteborg på tre timmar. Till Malmö tar det drygt fyra timmar. Antalet X2000-tåg är begränsat och tågen används i dag mycket intensivt. Det har medfört att X2000-tågen alltför ofta måste ersättas med vanliga loktåg. För den regionala trafiken saknar SJ i dag lämpliga tågsätt. För trafiken används dels X2000-tåg, dels konventionella lokdragna tåg med moderniserade vagnar. Inget av dessa tåg lämpar sig för denna trafik. X2000 har litet antal sittplatser och accelererar för långsamt. Loktågen accelererar också dåligt och har för låg toppfart. Dessutom måste tågen vändas på ändstationerna genom en omständig procedur där loket kopplas av för hand och växlas till tågets andra ände. De lokdragna tågen saknar luftkonditionering. SJ testade 1998 nya tyska tvåvåningsvagnar för regional trafik. Dessa vagnar är ändamålsenliga för trafiken runt Mälardalen och till Uppsala. De har dessutom en attraktiv utformning och goda utrymmen för resenärer, bagage, barnvagnar, cyklar och rullstolar. Pendeltågen Kollektivtrafiken i Sverige har i stort sett genomgående skötts i offentlig regi med stora inslag av subventioner. Trafiken har utformats av politiker utifrån de resurser som varit tillgängliga. Resultatet har på många håll blivit en produkt som egentligen ingen är nöjd med. turtäthet Pendeltågen går nu fyra gånger per timme mellan kl 06 och kl 21 i de tunga relationerna Stockholm C /Västerhaninge / Södertälje Centrum /Jakobsberg och / Upplands Väsby. Det innebär inte att tågen går var femtonde minut. I stället går tågen 16

19 6 med minuters mellanrum, vilket medför ojämn belastning mellan tågen och svårt för resenärerna att komma ihåg avgångstiderna. Anslutning buss tåg försvåras också av att tågen inte går med jämna mellanrum. Flertalet bussar går med jämna mellanrum. Redan vid mycket små förseningar missar många resenärer anslutande bussar, som då hunnit avgå. En försening på några få minuter på tågen kan således medföra 15 till 30 minuters total försening för resenären p g a missad anslutning. Konsult och analysföretaget Transek har i en nyligen utkommen rapport om bl a förseningar inom kollektivtrafiken i Stockholmsregionen beräknat att 8,7 % av pendeltågen under 1999 var mer än tre minuter försenade. Förseningarna inom SL kostar enligt Transek trafikanterna 3 miljarder kronor per år, vilket är mer än SL:s totala biljettintäkter eller motsvarande ca 0,7 % av bruttoregionprodukten. Pendeltågstrafikens allmänna uppläggning har visat sig mycket effektiv. Pendeltågen tar upp trafik i bägge riktningarna i stor utsträckning. Så är t ex antalet resenärer som åker från de centrala delarna ut mot arbetsområden i ytterområden på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagarna betydande. Pendeltågen har också ett stort antal resenärer mot centrum på lördagar. vagnar I dag har många bilar luftkonditionering. Endast en tredjedel av pendeltågen har luftkonditionering. Och endast i förarhytterna. Inget tåg inte ens de som byggs om år 2000 har luftkonditionering. Det gör att tågen sommartid kan vara olidligt heta. Fukten är också sådan att alla rutor immar igen när resenärerna är blöta av regn eller snö. Man sitter trångt i pendeltågsvagnarna. Samma typ av vagnar används även i andra delar av Sverige (Göteborg, Skåne, Östergötland, Jönköping, Västmanland och Gävle). Som jämförelse anges antalet sittplatser i vagnarna (som alla har exakt samma mått): SL 184 Västtåg Skånetrafiken 168 Östgötatrafiken 124 Västmanlands Lokaltrafik 142 X-Trafik Gävle 166 Stockholmarna får således trängas betydligt mer än resenärer i andra delar av vårt land. Det är svårt att se varför resenärer i Stockholm skall ha betydligt sämre utrymme än andra. För snabb av- och påstigning har pendeltågens vagnar tre stora dubbeldörrar per sida. Alla dörrar öppnas på samtliga stationer även under vintern oavsett om det behövs eller ej för avstigande eller påstigande. Kalla dagar innebär detta att tågen blir nerkylda varje gång tåget stannar på en station. I synnerhet blir resenärer som står invid dörrarna utsatta för denna kyla. I de flesta länder i Europa öppnas på motsvarande tåg dörrarna av resenärerna genom en knapptryckning (men stängs av tågvakten). 17

20 6 Det innebär att värmen behålls inne i vagnarna. bemanning Pendeltågen bemannas med förare och tågvakt. Båda sitter inlåsta under resan i var sin hytt. Tågvaktens uppgift är att öppna och stänga dörrar en uppgift som i tunnelbanan sköts av föraren. stationsmiljö En pendeltågsstation är drygt 200 meter lång. På flertalet stationer täcks ca en fjärdedel av denna längd av tak. På resten står resenärerna helt oskyddade från väder och vind. På vintern täcks den oskyddade delen av plattformen av snö. Eftersom snöröjningsresurserna är begränsade kan det dröja åtskilliga timmar innan snön plogas. På de större stationerna innebär det att flera tusen resenärer tvingas gå i snön på plattformarna innan snön plogas. Detta är inte bara obekvämt det är också en betydande säkerhetsrisk. På några stationer finns uppvärmda väntkurer på plattformarna. Flertalet stationer saknar dock sådana vilket medför att resenärerna kalla dagar trängs i biljetthallen. Belysningen är på många stationer mycket sparsam. Stationerna har normalt en in/utgång med biljettförsäljning och ev vänthall i ena ändan. Bredden på plattformarna är 6 8 meter. Det innebär på de mer belastade stationerna att det blir mycket trångt i synnerhet om två tåg ankommer samtidigt till stationen. Många stationer är i dag inte alls anpassade till dagens trafik. Det innebär en säkerhetsrisk med ett stort antal personer som trängs på plattformen. På sträckan Kungsängen Stockholm C går dessutom fjärrtågen från Mälarbanan på samma spår som pendeltågen. De snabba fjärrtågen passerar plattformar fulla med väntande pendeltågsresenärer med en fart på över 100 km i timmen. Det innebär också en stor säkerhetsrisk, samtidigt som vinddraget från tågen drar upp sand och snö på de väntande resenärerna. Dessutom är ljudnivån av de passerande tågen högre än som tillåts någon annan stans i samhället i dag. På sträckorna norr och söderut finns inte detta problem, eftersom fjärrtågen där går på separata spår som inte berör plattformarna. Godstrafiken Varje år transporteras med alla transportslag totalt drygt 15 miljoner ton gods till Stockholm. Från Stockholm transporteras 18

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef Välkommen till projekt Citybanan 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef 1871 Två spår 1871 10 tåg/dygn 2015 550 tåg/dygn Pendeltågstrafiken Citybanan Två Dubbel nya stationer: kapacitet

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal!

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! Arlanda byggs ut för 13 miljarder Arlanda flygplats ska byggas ut

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Gäller 3/8-12/12 2015

Gäller 3/8-12/12 2015 Bålsta-Stockholm-Västerhaninge-Nynäshamn Tågnummer 2879 2881 2881 2883 2885 2801 2803 2803 2505 2505 2805 2805 2305 2507 2507 Period 3/8 3/8-14/8 17/8-11/12 23/8-6/12 3/8-14/8 17/8-11/12 Dagar Dagl L,SoH

Läs mer

Bålsta-Stockholm-Västerhaninge-Nynäshamn

Bålsta-Stockholm-Västerhaninge-Nynäshamn Bålsta-Stockholm-Västerhaninge-Nynäshamn Tågnummer 2881 2881 2883 2885 2801 2803 2803 2505 2805 2805 2305 2507 2807 2307 2807 Dagar L,SoH M-F L,SoH L,SoH Dagl M-F L,SoH M-F L SoH M-F M-F SoH M-F L 1 2

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen 8859_SJPendlarbroschyr_A5.pdf 1 06-11-16 10.46.58 Börja pendla? Med höga bensinpriser, tätare trafik och ökad belastning på miljön så gör du ett bra val som tar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Uarda 1, Evenemangsgatan 31/Dalvägen 30 Solna, Arenastaden

Uarda 1, Evenemangsgatan 31/Dalvägen 30 Solna, Arenastaden Uarda 1, Evenemangsgatan 31/Dalvägen 30 Solna, Arenastaden E18 KOMMUNIKATIONER Mot Arlanda Infart Sjövägen Enköpingsvägen JÄRVA KROG Infart Signalbron (2015) E4 BERGSHAMRA T Bergshamra Pendeltåg: 7 min

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket

Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket Trygghetshöjande åtgärder finansierade genom Stockholmsförsöket Inledning SL samordnar ett flertal olika investeringar inom ett projekt kallat Trygghetsprojektet. Projektet inför system för kameraövervakning

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Svealandsbanan de första åren

Svealandsbanan de första åren Svealandsbanan de första åren Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet Järnvägsgruppen KTH vid avdelningen för trafik och logistik Svealandsbanan öppnades för trafik den

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Re.Synpunkter: Mobility management-plan för Huddinge kommun vs Remissutgåva

Re.Synpunkter: Mobility management-plan för Huddinge kommun vs Remissutgåva 1 ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard Jessica Elmgren Projektledare Mobility management, Hållbart resande HUDDINGE KOMMUN 141 85 Huddinge

Läs mer

J36. Märsta Södertälje centrum J36. Måndag fredag. Giltighetstid 14 dec. 2014 och tills vidare.

J36. Märsta Södertälje centrum J36. Måndag fredag. Giltighetstid 14 dec. 2014 och tills vidare. J Märsta Södertälje centrum Giltighetstid dec. och tills vidare. Noter b Går 2-4 minuter senare 7/4-2/8. f Går endast 7/4-/6, dock ej /5. t Går ej /-5/1, /5, /6-2/8. u Kommer från Arlanda C/Uppsala C.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station 5. A LT E N AT I V Befintlig/Kista korridor yttre Korridorernas namn och indelning Delen Barkarby Kallhäll Viksjöleden Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Veddesta Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Befintlig

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Fredriksskans Gävles modernaste produktionshus

Fredriksskans Gävles modernaste produktionshus Fredriksskans Gävles modernaste produktionshus 500-10 400 m2 Lokaler för produktion och lager Lokaler anpassade för produktion Fredriksskans är en flexibel fastighet anpassad för produktionsverksamhet

Läs mer