VÄRD SIN VIKT I KOPPAR

Transkript

1 Från Elsäkerhetsverket Nr 1 maj 2007 VÄRD SIN VIKT I KOPPAR Stölder av kopparkablar ett växande problem. Sidan 4 Elbranschens framtid: Ljus men risk för kompetensbrist Elsäkerhet: Norge bättre än Sverige? Nya rapporter: Fastighetsskötsel, hemelektronik och bostadsrätter

2 »Det har varit en ren fröjd att välja och vraka mellan de kvalificerade sökande som anmält sitt intresse.«när regeringen för snart två år sedan fattade beslut om att omlokalisera Elsäkerhetsverket till Kristinehamn, protesterade jag högljutt. Skälet var att jag inte trodde det skulle vara möjligt att på kort tid rekrytera nya, kompetenta medarbetare, något som i sin tur skulle bli nödvändigt eftersom jag snart insåg att ingen eller mycket få skulle välja att följa med flyttlasset. Följden skulle då bli en kompetenssvacka, som skulle sätta djupa spår i elsäkerheten och riskera människors hälsa och t o m liv. Farhågorna om att ingen skulle följa med har väl i stort sett besannats. Men däremot har det visat sig lättare än väntat att rekrytera nya medarbetare. Det har varit en ren fröjd att välja och vraka mellan de kvalificerade sökande, som anmält sitt intresse. Risken för kompetenssvacka kvarstår dock, eftersom det av naturliga skäl tar tid att nå upp till den erfarenhetshöjd som de gamla medarbetarna hunnit skaffa sig. Gunnel Färm Generaldirektör Elsäkerhetsverket gunnel.farm@elsakerhetsverket.se Det har också visat sig svårare än jag trodde att genomföra en planerad kompetensöverföring från de gamla till de nya. Elsäkerhetsverkets anställda är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden och i Stockholmsregionen har man inte haft någon svårighet att hitta nya jobb. Därför försvinner den gamla kompetensen snabbare än man möjligen skulle önska utifrån ett överföringsperspektiv. Å andra sidan kan man bara önska dem lycka till som fått nya arbetsuppgifter så snabbt! Allt detta har inneburit att vi drabbats av växtvärk i Kristinehamn och måste flytta till större lokaler redan före sommaren. Det återstår då mer än ett halvår till dess att våra permanenta lokaler blir färdiga efter ombyggnad. Så det får bli en mellanlandning i tillfälliga lokaler, som förhoppningsvis inte lockar lika mycket till inbrott och skadegörelse som den fina järnvägsstationen med sitt lite avsides läge. Vem hade trott att lilla Kristinehamn skulle vara så drabbat av brottslighet? Mitt i den här turbulensen så känns det som om något nytt och spännande håller på att växa fram. Det nya Elsäkerhetsverket! Vill Du vara med och bygga upp det? Välkommen i så fall med en intresseanmälan och håll utkik efter jobbannonser på vår hemsida! Gunnel Färm Redaktör Aktuellt: Monica Ewert, Ansvarig utgivare: Gunnel Färm. Form: Jamendåså. Produktion: Publik

3 ELKOMPETENS BRIST HOS FASTIGHETSSKÖTARE Många arbetsgivare brister i tillämpningen av Skötselföreskrifterna och den interna kontrollen vid elektriskt arbete är ofta otillräcklig. Det är några av slutsatserna när Elsäkerhetsverket undersökte rutiner och kompetens vid fastighetsskötsel av elanläggningar. Jag är inte förvånad. Arbetsgivare som saknar egen elkompetens har i regel svårt att själva reda ut vilken typ av rutiner som krävs för elsäkerhetsarbete, säger Kenneth Gustafsson, elsäkerhetsansvarig vid YIT Sverige AB. Elsäkerhetsverket har gjort en studie vid 41 verksamheter inom branscherna fastighetsbolag, fastighetsskötsel och fastighetsförvaltning. Syftet med undersökningen var att kontrollera rutinerna för tillsyn av fastigheter samt kompetens och rutiner för den personal som utför skötseln av elanläggningarna. Många saknar elkompetens Bland annat visade studien att hela 70 procent av de undersökta företagen brast i internkontrollen vid elektriskt arbete. Ofta på grund av att man saknar kunskap om reglerna. Och 61 procent av arbetsgivarna instruerade inte heller tillräckligt och i enlighet med avdelning C, Skötselföreskrifterna. Jag är inte förvånad. Arbetsgivare som saknar egen elkompetens har i regel svårt att själva reda ut vilken typ av rutiner som krävs för elsäkerhetsarbete, säger Kenneth Gustafsson. När arbetsgivaren saknar kompetens är det viktigt att se till att dessa arbetsuppgifter delegeras till en person som har den elkompetens som krävs. Det ska även finnas en utsedd arbetsledning som säkerställer den elsäkerhetsplanering som löpande ska utföras inom verksamheten, säger Kenneth Gustafsson, som har arbetat med elsäkerhet sedan 1980-talet. Han är idag elsäkerhetsansvarig vid YIT som har verksamhet i hela Sverige inom installationstjänster, drift & underhåll samt facilities management. Rutiner och anvisningar behövs Undersökningen visade även att tolv av de undersökta företagen eller verksamheterna har någon person anställd med behörighet att utföra elinstallationer. De andra innehavarna av elanläggningar eller företag som arbetar med fastighetsskötsel köpte in behörighetskrävande installationsarbeten. Av de tolv som hade en person anställd med behörighet gav fem inte tillräckliga instruktioner eller någon skriftlig beskrivning av det arbete som skulle utföras. Detta trots att 75 procent av dem visste att en tydlig instruktion ska ligga till grund för hur kontroll av utfört elarbete ska göras och att det ger en bättre kvalitetssäkring. Fem av de tolv tillfrågade saknade också rutiner för uppföljning av att kontrollarbetet fungerade enligt givna instruktioner. För att få kontrollen av elinstallationer att fungera behövs rutiner och tydliga kontrollanvisningar som anger hur kontrollen ska göras. Anvisningarna bör vara anpassade efter den typ av elinstallationsarbeten som utförs inom verksamheten, till exempel för servicearbeten eller projekt. Det är varje elinstallatörs ansvar att se till att rutiner följs så att utförda elinstallationer blir kontrollerade vid inspektion eller provning, säger Kenneth Gustafsson. Efter att ha tagit del av rapporten tog YIT fram ett informationsunderlag. Bland annat en broschyr som visar vad vi som entreprenör kan erbjuda för olika tjänster. Vi har även ordnat kundträffar för att informera och svara på frågor om de olika arbetsuppgifterna som berörs av innehavarens ansvar för skötsel av anläggningen. Reaktionerna har varit positiva, framför allt från de innehavare som saknar egen elkompetens. De behöver hjälp med de rutiner som behövs för att ha en fungerande tillsyn av anläggningen. Läs rapporten på elsakerhetsverket.se Anm: Efter Elsäkerhetsverkets undersökning har nämnda Skötselföreskrifter Avdelning C beträffande ansvar vid arbete ersatts av ELSÄK-FS 2006:1 (arbete i yrkesmässig verksamhet) med tillhörande standard SS-EN (skötsel av elektriska anläggningar). AKTUELLT SID 3

4 HEAVY METAL Små värden men stora konsekvenser. Den kopparkabel som stjäls kostar ibland inte mer än ett par tior. Men resultatet kan bli både strömavbrott och höga reparationskostnader och i värsta fall innebära fara för människors liv. Metallstölderna är ett samhällsproblem, säger Claes Schlyter, koncernsäkerhetschef på E.ON.

5 KOPPAR HÅRDVALUTA PÅ SKROTEN Claes Schlyter, koncernsäkerhetschef på E.ON. Historiskt har energibolagen alltid utsatts för stölder av metall och då framför allt koppar. De senaste åren har det dock varit en markant ökning på grund av de höjda metallpriserna. Det beror i sin tur på att efterfrågan har ökat, bland annat från det expansiva Kina. Värst utsatt är Göteborg. Här ligger Nordens största hamn så det är lätt att få metallerna ut ur landet, säger Lennart Bernram, säkerhetscontroller på Göteborgs Energi. Bolaget utsätts regelbundet för kopparstölder och har därför höjt skyddet på sina anläggningar. Tjuvarna stjäl kabel från trummor på arbetsplatser, de klipper bort kopparlinor från transformatorer, de stjäl aluminiumdörrar från nätstationer, de tar loss kopparskoningar som sitter på taken till nätstationerna och de gräver upp jordkabel i marken. Ibland stjäl de även kabel som är i drift, och Göteborgs Energi har nu förstärkt stängslen, installerat fler kameror och ronderar oftare. Personalen är mer vaksam och rapporterar allt misstänkt till polisen. Men det är svårt att bevaka allt, säger Lennart Bernram. Den ökade stöldrisken har också inneburit att företagen fått ändra sitt arbetssätt. E.ON har till exempel centraliserat sina förråd till övervakade platser. Vi kan inte heller lägga ut kabelrullar i förväg eftersom de stjäls då. Om vi bygger nytt och det sticker upp en kabelstump ur backen som ska anslutas, då vet vi att den stjäls under natten om den inte bevakas, säger Claes Schlyter, som sitter i Malmö men som arbetar med säkerhetsfrågor i hela Norden. Många miljoner årligen Metallstölderna kostar energibolagen många miljoner, trots att det inte handlar om så stora värden som stjäls. En kabelstöld kan resultera i många timmars felsökning, långa strömavbrott och dyra reparationer av stängsel, säger Lennart Bernram. Det som tjuvarna får en femtiolapp för kan därför kosta oss tiotusentals kronor. Det största problemet är dock inte de ekonomiska förlusterna det är säkerheten, för både personalen och allmänheten. > AKTUELLT SID 5

6 > Om någon har stulit koppardetaljer som ingår i nollpunktsutrustningen kan det innebära livsfara eftersom reläskyddet inte fungerar. Och om tjuvar klipper upp ett stängsel kan barn ta sig in. Om de då kommer åt en ledning som är spänningssatt med 10 kilovolt riskerar de att dö, säger Lennart Bernram. Energibolagen menar därför att metallstölderna är en samhällsfara. Förutom riskerna och de ekonomiska förlusterna finns det också en allmän säkerhetsaspekt eftersom landet kan utsättas för sabotage om elnätet släcks ner. Tyvärr har detta varit lågprioriterat hos polis och rättsväsende, säger Claes Schlyter. De ser bara till stöldernas omfattning, inte till konsekvenserna. Rikspolisstyrelsen behöver ta ett större grepp om detta och samarbeta med andra myndigheter, till exempel Skatteverket många av de som handlar med stulna metaller får ju samtidigt A-kassa. Så vad ska man göra åt problemet? En del görs faktiskt redan, säger Claes Schlyter. Det har blivit bättre sista halvåret och vi välkomnar den nya lagen om god-tro-köp tidigare har det varit alldeles för lätt att hävda god tro när man köpt stöldgods. Claes Schlyter tycker också att metallbranschen behöver självsaneras, eftersom många köpare vet att metall är stöldgods utan att anmäla det. Och så borde man återinföra det tillstånd som tidigare krävdes för att handla med metaller, menar han. Lennart Bernram tror att mycket skulle vara vunnet om myndigheterna kunde komma åt hälarledet. Om vi kan få bort de oseriösa»om vi kan få bort de oseriösa skrothandlarna har vi kommit en bra bit på vägen«lennart Bernram, säkerhetscontroller på Göteborgs Energi. skrothandlarna har vi kommit en bra bit på vägen tjuven måste ju kunna sälja sin brända kabel någonstans. De organiserade ligor som stjäl flera ton åt gången kommer vi inte åt på det viset, deras stöldgods går direkt på export. Men småtjuvarna och knarkarna skulle få svårare då, och vi samarbetar i vår branschförening Svensk Energi för att få detta till stånd. Likväl är det svårt att helt slippa metallstölderna och det är sannolikt en viss rundgång där ute. Om polisen stöter på en person som bär omkring på bränd kabel har de svårt att göra någonting eftersom märkningen är borta. Och då är det svårt för oss att kunna hävda att det är vår kabel som stulits, säger Lennart Bernram. Stöldfakta Koppartjuvarna delas in i två grupper: småtjuvar och organiserad brottslighet. Drabbas gör bland annat Banverket, Spårvägen, metallföretag, kyrkor och energibolag. Göteborg är värst utsatt och polisen har därför startat en specialgrupp som arbetar med kopparstölder i regionen anmäldes metallstölder i Västra Götalands län och 200 personer greps. Utöver detta finns sannolikt ett stort mörkertal. Ett kilo koppar köps av metallföretagen för cirka 40 kronor. Priset har stigit med 300 procent på fem år. TACK FÖR ATT DU SVARAT! Är du en av de närmare personer som deltagit i vår webbplatsundersökning? I så fall vill vi tacka dig för att du tagit dig tid att svara på vad du tycker fungerar och vad som kan förbättras på vår hemsida. Undersökningen startade i slutet på oktober och kommer att fortsätta hela våren. Hela 695 så kallade öppna svar har kommit in. Där har de som svarat själva skrivit in vad som kan förbättras. En sådan mycket påtaglig sak var att många klagade över den sega hemsidan. Det ska nu vara åtgärdat, testa gärna! Dessutom anmälde över 500 personer att de var villiga ingå i en så kallad Client panel, det vill säga att ge oss möjlighet att vid annat tillfälle få fråga dem mer ingående om deras åsikter. Många landsortsbor Sammantaget visade mätningen att hemsidan besökts av övervägande delen män och att det var betydligt fler från landsorten än från storstäderna. De från utlandet visade sig vara mindre nöjda med oss och storanvändarna av Internet var betydligt mer negativa än låganvändarna. Behörigheter och försäljningsförbud ska bli bättre Undersökningen visar också att det finns två delar på webbplatsen som inte är riktigt bra. Det är information om behörigheter och försäljningsförbud som är producerade i en omodern IT-miljö och är svåra att uppdatera. De ska göras om. Bra betyg Det som var glädjande var att många av dem som svarat tyckte att hemsidan är bra.vi har också lyft oss ifrån jumboplatsen som vi hade i Statskontorets mätning i början av 2004 och ligger nu i mittfåran jämfört med andra i offentlig verksamhet som gör liknande mätningar. Det är också roligt att konstatera att nästan 50 procent av dem som besökt hemsidan från mitten av december till mitten av april är nya besökare. AKTUELLT SID 6

7 Besök Elsäkerhetsverket nya webbplats Hemelektronikverkstäder Arbetsplatser där elsäkerheten kan förbättras På elsakerhetsverket.se hittar du mer information och fakta om vår verksamhet.välkommen! Håll dig uppdaterad Få det senaste om elsäkerhet i din e-post. Här kan du prenumerera på nyhetsbrev, pressmeddelanden och årsredovisningar. Mer information om elsäkerhet Beställ trycksaker om tillsyn, föreskrifter, standarder, vägledningar och mycket annat. Vilka elprodukter är farliga? Elsäkerhetsverket har listor över elprodukter med försäljningsförbud. Mediebevakning Vi bevakar vad som skrivs om elsäkerhet i pressen. Behörighet så funkar det Här finns blanketter och fakta om hur du går till väga för att söka behörighet. Arbetsplatsens utformning och personalens kompetens i hemelektronikverkstäder är viktig för att elsäkerheten ska bli optimalt tillgodosedd. En rapport från Elsäkerhetsverket visar att förbättringar finns att göra. För en tid sedan besökte Elsäkerhetsverket hemelektronikverkstäder och några skolor som utbildar elever inom el, automation och data i norra Sverige. Syftet med besöken var att kontrollera elsäkerhet i dessa verksamheter, säger Roland Ekenkrantz på Elsäkerhetsverket. De verkstäder som kontrollerades hade alla mer än en anställd och bedriver hemelektronikservice. Bland de undersökta verksamheterna fanns också sex skolor som utbildar inom el, automation och data. Vid besöken ställdes ett antal frågor kring organisation, ansvar, lokalers och arbetsplatsers utformning och personsäkerhet. Vid besöken har den av SEK Svensk elstandard, utgivna Handbok 430, tillämpats. Handboken behandlar elsäkerhet vid service av elektronikutrustning och är även avsedd som vägledning till innehavare vid utformning av serviceverkstäder. Hos samtliga verkstäder hittades brister gällande planering av arbetet gällande elsäkerhet. Medan skolorna skötte den biten utan anmärkning. Däremot hade vare sig verkstäderna eller skolorna skyltar vid sina arbetsplatser som gav anvisningar om hur man utför ett personsäkert elarbete. Det vi såg som en stor brist var att hälften av elanläggningarna saknade jordfelsbrytare för nätanslutna uttag som inte var försedda med annan skyddsmetod mot indirekt beröring. Och många hade arbetsplatsen så utformad att det fanns risk för att serviceteknikern som arbetade med att åtgärda fel på ett objekt kunde komma åt spänningsförande del i objektet och samtidigt beröra jordförbunden arbetsbänk. Sådana brister påtalades självklart för arbetsgivaren, enligt Roland Ekenkrantz. Många arbetsgivare brast dessutom i uppdateringen av personalens kunskaper om elsäkerhet och det tycker vi är beklagligt, säger Roland Ekenkrantz. För att få bukt med bristerna föreslår Elsäkerhetsverket en informationsinsats angående skyldigheten att säkerhetsplanera och för att göra SEK handbok 430 mer känd och tillämpad. Läs rapporten på AKTUELLT SID 7

8 LJUSA FRAMTIDS- UTSIKTER Elbranschen spås en blomstrande framtid med en total tillväxt på minst 20 procent fram till Men de ljusa framtidsutsikterna grumlas av oro för kompetensbrist. Om inte branschen satsar på kompetensutveckling och på att attrahera fler ungdomar riskerar man att tappa marknad till andra branscher. Det visar en framtidsstudie som presenteras på Framtidsdagen på Elfack AKTUELLT SID 8

9 »Det behövs fler personer med högre utbildning. Dessutom måste branschen bli bättre på att anställa lärlingar«. Johan Lysholm, EIO Elinstallationsbranschen står inför stora förändringar i framtiden. Redan idag pågår en snabb teknikutveckling och nya delbranscher tillkommer inom bland annat larm, säkerhet och data. Dessutom utvecklas byggbranschen ständigt och utvecklingen inom EU kommer i allt högre grad att ställa nya krav. För att kunna stå rustade inför framtidens förändringar har Elektriska installatörsorganisationen, EIO, Svenska elektrikerförbundet, SEF och Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, EUU, gjort en omfattande framtidsstudie av hur branschen kan förväntas se ut om fem år. Del ett av studien lanserades i maj 2006 och fick ett stort genomslag i branschen. Del två är en uppföljning och lanseras på Elfack 2007 i maj. Båda studierna bygger på statistik och prognoser samt djupintervjuer med nyckelpersoner inom och utanför branschen. I del två har man dessutom tillfrågat 353 elinstallationsföretag. Nya marknader nya kunskaper I stora drag ser framtiden mycket ljus ut för hela branschen. Och den absolut största tillväxten får med stor sannolikhet svagströmsmarknaden, med tyngdpunkt på säkerhet och integrerade system med tillhörande marknader, säger Johan Lysholm. Det kommer att kräva allt mer omfattande kunskap inom systemering, datateknik och projektledning Om inte elteknikbranschen skaffar sig denna kunskap och kapacitet kommer IT-konsulter och andra aktörer att ta hand om denna marknad, säger Johan Lysholm. De tillfrågade i studien är också mycket eniga om att byggmarknaden kommer att öka. Efter många år av extremt låg bostadsproduktion har byggandet nu tagit fart och har dessutom en bra utvecklingspotential. Även småhusmarknaden har goda möjligheter att öka. På infrastruktursidan finns flera stora projekt på gång - med allt från järnvägsutbyggnaden i Norrland till ringleder i Stockholm och citytunneln i Malmö. Flera industrier investerar också tungt i nya anläggningar. Marknaden inom industri anses något mer osäker, men kravet på ny teknik gör att området ändå spås en positiv utveckling. Attrahera unga och kvinnor Naturligtvis är branschen beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen. Dessutom kan politiska beslut både bromsa och ge extra skjuts till marknaden. Alla typer av energibeslut påverkar branschen i hög grad. Mycket talar dock för en god marknadsutveckling för hela branschen. Det är svårt att komma på något område som inte kan komma att utvecklas positivt eftersom nya tekniklösningar kommer att efterfrågas på många områden, säger Johan Lysholm. Men i takt med att branschen blir allt mer komplex och tekniktät behövs också fler personer med högre utbildning. Dessutom måste branschen bli bättre på att anställa lärlingar. Här ser vi det verkligt stora hotet inför en annars så ljus framtid. Hur ska vi kunna attrahera ungdomar till elteknikbranschen? Vi har snart en lång rad pensionsavgångar framför oss och då kommer detta att bli ett stort problem. Många andra branscher har redan satt kompetensutveckling högt på dagordningen. Det måste även elteknikföretagen göra. Idag gör vi fel prioriteringar om vi har mycket att göra tar vi oss inte tid att utbilda oss och om vi har lite att göra tar vi oss inte råd att utbilda oss. Den inställningen fungerar inte längden. Och hur ska elteknikbranschen attrahera kvinnor? Branschen är extremt enkönad bara 230 av behöriga elinstallatörer är kvinnor. En sådan sned fördelning mår ingen bransch bra av. Men utvecklingen på svagströmssidan med tele, data och integrerade system borde få kvinnor att finna en plats i branschen. Nya åtgärdsprogram När del ett av framtidsstudien presenterades i maj 2006 gav det genast ringar på vattnet och satte fart på många företag i branschen. EIO undersökte genom-slaget av studien i augusti 2006 och då hade 25 procent av de tillfrågade företagen tagit del av resultatet. Av dessa angav hela 40 procent att man skulle använda informationen för att vidareutveckla företaget. Sedan dess vet jag att ytterligare många företag har läst studien och satt igång en inventering av verksamheten. Flera har också dragit igång åtgärdsprogram med utbildning och andra förändringar för framtiden, säger Johan Lysholm. Tillsammans med branschens företag har EIO också tagit fram ett gemensamt kompetensförsörjningsprogram inom mål 3 för omkring 120 medlemsföretag som anmält sitt intresse. Programmet ska fungera som ett avstamp för en mera strategisk företagsutveckling. Del två av framtidsstudien - som presenteras på Elfack följer upp vad som har hänt under det senaste året. I den andra studien har vi mer kött på benen. Vi har inkluderat elinstallatörer i enkätundersökningen och vi visste dessutom bättre vad vi skulle fråga och kunde få mer spets på frågorna. Därmed kunde vi också få högre kvalitet på svaren, säger Johan Lysholm. Vår förhoppning är att studien ska sätta ytterligare fart på elteknikföretagen. Hela branschen måste hjälpas åt för att framtiden ska bli så ljus som vi hoppas. Läs rapporten på Framtidsstudie 2010, del 2, lanseras på Framtidsdagen 9 maj på Elfack i Göteborg. AKTUELLT SID 9

10 ELSÄKERHET ÄR NORGE BÄTTRE ÄNVI? Den frågan ställde Ole Petter Sørensen, seniorinstruktör på Trainor vid en temadag kring elsäkerhet arrangerad av STF Ingenjörsutbildning i december, varpå några svenskar säkert satte kaffet i halsen. Men det var ingen sanning, utan bara en fråga för att väcka debatt.vi norrmän är bättre på vissa saker, medan ni svenskar är bättre på andra.tillsammans kan vi bli riktigt bra. Det är det som är min poäng, säger han. Våra gränser håller på att suddas ut. Den norska landsgränsen är inte längre vår yttergräns utan elsäkerhet är en gemensam angelägenhet. Därför är det viktigt att vi är samstämmiga utöver landsgränserna, säger Ole Petter Sørensen, som är elektriker med 18 års erfarenhet som utbildare och konsult. Lära av varandra Ett tydligt exempel är arbetet efter stormen Gudrun, där sju olika nationers elektriker skulle arbeta tillsammans. Under arbetets gång stötte man på en del språkliga och kulturella skillnader som skapade problem. Bara en sådan sak som att skarvsladd heter skjøteledning på norska och underhåll heter vedlikehold på norska. Men länderna har också en del skillnader i regler, föreskrifter och standarder, vilket komplicerade samarbetet. Å andra sidan är de olika länderna bra på olika saker och kan lära av varandra. Viktigt med samarbete Norrmännen har till exempel lång dokumenterad erfarenhet från elektriska installationer på oljeplattformar. Denna breda kompetens kan också användas i underhåll i andra sammanhang. För inte länge sedan hade vi norrmän också lite bättre kunskap vad gäller de långsiktiga effekterna vid en strömgenomgång och vad sjukvården kan göra för att hjälpa till. Men nu har Sverige börjat komma ikapp - mycket tack vare samarbete mellan Elsäkerhetsverket, EIO, SEF och de norska forskarna Lars Goffeng och Bo Veiersted. De forskar om elskador vid Statens arbeidsmiljöinstitutt i Norge. Idag vet vi mer om elolyckornas effekter både i Sverige och i Norge. Under förra året arrangerades fyra välbesökta seminarier i ämnet runt om i Sverige. Det visar tydligt hur viktigt det är att vi driver ett nordiskt samarbete. Om vi gör så kommer det att underlätta elsäkerhetsarbetet för oss alla. Samarbete i kommittéer Normkommittén för elinstallationer i explosionsfarliga områden TC 31 och det norska NK 31 har årligen möten där vi utbyter erfarenheter och diskuterar gemensamma strategier för internationellt normarbete. Trainor är Norges största privata utbildningsföretag inom Elsäkerhet. Läs mer om samarbetet och information om elskador på AKTUELLT SID 10

11 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV EGET ELEKTRISK MATERIEL Mindre företag som i den egna verksamheten utför reparationsarbeten som inte kräver elbehörighet har potential att förbättra sin syn på elsäkerhet. Även rutiner för tillsyn och kontroller av egen elutrustning kan bli mycket bättre. Det visar en undersökning som Elsäkerhetsverket nyligen gjorde hos 41 företag i norra Sverige. Syftet med undersökningen var att kontrollera rutinerna för tillsyn och reparationer av handhållen och annan kroppsnära elmateriel, säger Roland Ekenkrantz, ansvarig för projektet inom Elsäkerhetsverket. Vi besökte 41 mindre företag med upp till 20 anställda och företag med egen underhållsavdelning av totalt 280 liknande företag i norra tillsynsdistriktet. Gemensamt för dessa är att personalen utför reparationsarbeten av elektrisk materiel som inte kräver behörighet. Vid besöken ställde vi ett flertal frågor angående ansvaret för elverktyg, egentillsyn, elarbeten och användande av jordfelsbrytare. Besöken avslutades med en granskning av nämnda elmateriel. Bristande kunskap och information Det mest anslående var att hela 90 % av företagen inte informerar sina anställda om vilka regler som gäller beträffande elsäkerheten, säger Roland Ekenkrantz i en kommentar till resultatet av tillsynsbesöken. Ett annat påtaligt minus var att så många som 70% av företagen inte förvissat sig om att de anställda som utförde reparationsarbeten av elmateriel hade rätt kompetens för detta. Enligt Ekenkrantz kan det bero på att man helt enkelt inte känner till att rätt kompetens måste finnas. Det fanns också en viss osäkerhet kring vilka arbeten som får utföras av den egna personalen utan behörighetstvång. Slutligen noterade Ekenkrantz att de företag som han besökte som i så många andra verksamheter hade potential att förbättra sina rutiner för egen tillsyn. Det saknades rutiner för löpande, allmän och planerad tillsyn och detta kan bara bli bättre. Förhoppningsvis är det faktum att vi uppmärksammar dessa brister och publicerar rapporten från projektet ett sätt att få upp frågorna på agendan även hos de företag som vi inte besökt. Läs rapporten på AKTUELLT SID 11

12 »Idag kanske vi skrattar lite smått generat åt 1950-talets amerikanska instruktionsfilmer om hur man skyddar sig mot en atom- eller vätebomb genom att dyka ned under ett bord.«kunskap är färskvara När jag växte upp var det få som tänkte på vare sig moped- eller cykelhjälmar. När vi barn åkte med i bilen var bilbarnstolen inte något som de vuxna reflekterade över - fanns det ens bälten i bilen? Och var det egentligen någon som använde öronproppar eller hörselskydd om det dånade eller bullrade på jobbet? Om vi vrider fram klockan, ungefär år och hamnar i nutid, är mopedhjälmar, bilbarnstolar, hörselskydd lika självklara som att vi får vatten ut kran. Inget att fundera över, det bara finns och vi accepterar det ja, nästan alla gör det. Synen på säkerhet förändras ständigt. En alltmer aktiv fritid spelar en större roll. Klättringsväggar har ersatt bridgekvällarna. De arbetsmoment som var aktuella i går är ofta förlegade i dag. Likadant är det med vad som påverkar oss i arbetsmiljön. De som jobbade på 1960-talet tänkte inte i första hand på asbest och eventuella bekymmer med det. I dag vet vi bättre. För elektriker är ett aktuellt fall synen på elolyckor vid strömgenomgång, där det har visat sig att medicinska problem kan uppstå många år efter olyckan. Det är ett exempel på hur aktuell och uppdaterad forskning kan förändra synen på säkerheten i arbetslivet. Kunskap är alltså färskvara och ska behandlas därefter. Skyddsnätet är en webbplats som bevakar och analyserar den vetskap och kunskap om skydd och säkerhet som berör dig och mig. För den som behöver och vill veta mer spelar Skyddsnätet en betydelsefull roll, eftersom vi ser till att hålla våra läsare uppdaterade med det som är aktuellt inom området. Oavsett om det är i arbetslivet eller på fritiden, ställs vi ofta inför frågor och funderingar om hur vi ska leva säkert och tryggt, men samtidigt inte ge upp ett spännande och utvecklande liv. Vi hamnar förr eller senare i olika risksituationer och det är alltid bättre att veta hur vi ska bete oss då. Det gäller både när man på jobbet får ett nytt verktyg i handen och när man ska lära barnen att använda den nyinköpta studsmattan. För ytterst handlar det om att inte slå sig till ro och inte bara acceptera att dagens sanningar alltid är allenarådande, utan se kunskap som något som förändras över tid, och ta till sig den utvecklingen. I dag kanske vi skrattar lite smått generat åt talets amerikanska instruktionsfilmer om hur man skyddar sig mot en atom- eller vätebomb genom att dyka ned under ett bord. Hur kommer framtiden att betrakta vår syn på säkerhet? Vad hamnar då i skamvrån? Kunskap är som sagt alltid färskvara och vi på Skyddsnätet ser till att övermogen kunskap sorteras bort och att du kan tänka efter före. Magnus Forsheden Redaktionssekreterare Skyddsnätet AKTUELLT SID 12

13 TVÄTTSTUGAN ELSÄKER FÖR BARN Elsäkerheten för barn i tvättstugor, torkrum och hobbylokaler med mera i bostadsrätter i norra Sverige är bra, visar en undersökningsrapport som Elsäkerhetsverket tagit fram. Däremot kan den så kallade periodiska tillsynen som utförs med bestämda tidsintervaller, gällande elinstallationer och elmateriel i gemensamma utrymmen, bli klart mycket bättre. Det riktigt glädjande är att samtliga föreningar som vi besökte hade en positiv inställning till att förbättra elsäkerheten eller komplettera sina elanläggningar med jordfelsbrytare för att öka elsäkerheten, säger Birger Thomas som ansvarat för projektet från Elsäkerhetsverkets sida. I allmänna utrymmen i flerfamiljshus/ bostadsrätter vistas vuxna och barn i stort sett alla tider på dygnet. För att de boende ska ha en säker miljö krävs att den som ansvarar för fastigheten underhåller elanläggningen och med jämna mellanrum kontrollerar att allt är som det ska med elinstallationer och elmateriel. För att ta reda på hur statusen är beträffande elsäkerhet besökte Elsäkerhetsverket under 2006 ett 40-tal bostadsrättsföreningar med sammanlagt cirka 150 fastigheter i norra Sverige. Vid besöken gjordes en normal kontroll och extra tonvikt lades på kontroll av barnens säkerhet i föreningarnas allmänna utrymmen. Mindre brister I norra Sverige är sannolikt bostadsbeståndet yngre än i södra Sverige. De kontrollerade fastigheterna var byggda mellan 1933 och Det kan vara ett skäl till Elsäkerhetsverket vid sina besök inte hittade något allvarligt fel på elsäkerheten i de föreningar som kontrollerades. En del mindre brister konstaterades dock som har eller kan ha inverkan på barnsäkerheten. Av dessa kan nämnas att i de 40 föreningarna fanns det: 9 eluttag i gemensamma utrymmen var utsatta för lättare åverkan och måste bytas 14 eluttag/strömbrytare måste åtgärdas beträffande fastsättningen mot underlaget 14 anslutningskablar till maskiner i bl.a. tvättstugor och torkrum måste åtgärdas beträffande dragavlastning för kabeln. Ingen av ovan nämnda brister var av uppenbar allvarlig eller farlig karaktär. De föreningar som haft brister har fått föreläggande om att åtgärda. Att några riktigt allvarliga fel inte påträffades tyder förutom på att byggnaderna i de flesta fall inte är så gamla även på att föreningarna faktiskt håller efter sina allmänna utrymmen på ett hyfsat sätt, kommenterar Birger Thomas. Kunskap saknas Där det främst saknades kunskap var om vilka regler som gäller för egen besiktning och periodisk tillsyn. Föreningarna var även mindre bra på att dokumentera brister som upptäckts, konstaterar Birger Thomas. Rapporten visar att 2 av 3 föreningar hade bristfälliga kunskaper om vilka myndighetskrav som åvilar innehavaren kring egen tillsyn/ besiktning av sin elanläggning. 9 av 10 föreningar gjorde ingen noggrannare periodisk elbesiktning med fastställda tidsintervaller. 2 av 3 föreningar kunde redovisa ett system för att direkt åtgärda upptäckta elektriska fel och brister. Hos hälften av dessa (1 av 3) gjordes noteringar av bristerna i en loggbok ed. Det fanns även en del övrigt att önska gällande dokumentationen (ritningsunderlag) av anläggningarna och av utförd tillsyn, avslutar Birger Thomas. Läs rapporten på ÖKNING AV FARLIGA PRODUKTER INOM EU Förra året steg antalet anmälningar av farliga produkter inom EU kraftigt. Näst flest anmälningar gällde elektriska apparater. Detta visar rapporten Rapex från EU-kommissionen. Det rapporterades 924 ärenden, en stor ökning från de 388 ärenden som rapporterades år Var fjärde anmälan gällde risk för elektriska stötar. Informationen om de farliga produkterna skickas till tillsynsmyndigheter i 30 europeiska länder och sedan följer begränsning eller förbud av försäljning. Flest anmälningar fick leksaker. Källa: Göteborgs-Posten AKTUELLT SID 13

14 SJU NYA I KRISTINEHAMN 1.Vilken är din bakgrund? 2.Varför valde du Elsäkerhetsverket? 3.Vad är roligast med ditt nya jobb? 4.Vad tror du det innebär att ni är så många nya på verket? 5.Vad gör du när du inte jobbar? Patrik Solvelius, handläggare Katarina Olofsson, handläggare Mikael Schmidt, chef för produktsäkerhet Ulf Johansson, handläggare 1. Jag har läst systemvetenskap och industriell projektledning vid Karlstad Universitet. Innan dess jobbade jag som IT-koordinator på Volvo IT. 2. Det lät spännande med den nya omorganisationen i samband med flytten till Kristinehamn. Det är en utmaning och otroligt lärorikt att få vara med från början. 3. Att jag har stora möjligheter att påverka mitt eget arbete och kan hålla ett högt tempo med många bollar i luften. 4. Jag tror att det är bra att få in nya tankar och arbetssätt i en organisation, samtidigt som den kunskap och erfarenhet som finns hos alla som inte flyttar med inte får gå förlorad. 5. Jag och min sambo har lagt mycket fritid på att renovera och bygga om vårt hus. Jag tycker dock inte att det finns en glasklar gräns mellan arbete och fritid. Jag anser att de båda skall komplettera varandra, vilket jag tycker att de gör nu. 1. Jag är civilingenjör i elektroteknik på KTH, med inriktning "antenn- och vågutbredningsteori". 2. Arbetet verkade utmanande och dynamiskt precis vad jag letade efter. 3. Marknadskontrollen är roligast, då det är väldigt fritt att själv åka runt och försöka hitta så många som möjligt av de farliga produkter som faktiskt finns på marknaden. 4. Fördelen är att det är lättare att genomföra förändringar då de flesta inte har hunnit skaffa sig så många rutiner ännu. Nackdelen är att saker kan ta lite längre tid eftersom vi som är nya måste slå upp saker vi inte känner till. 5. Mina intressen är krukväxter främst pelargoner min katt, matlagning, jakt och skytte samt populärvetenskapliga tv-program och tidningar när jag får tid över. 1. Jag är civilingenjör i botten och har jobbat inom telekombranschen i 18 år med forskning och utveckling inom mobila system och tjänster. 2. Det kändes rätt och spännande att byta bransch och Elsäkerhetsverket låg tillräckligt nära mitt kompetensområde samtidigt som det var tillräckligt annorlunda för att vara utmanande. 3.Att vi har ett positivt arbetsklimat på hela verket.vi är inte fler än att man kan vara med och påverka och det finns gott om utrymme för att utvecklas och lära sig nya saker. 4. Standardsvaret är väl att det innebär både utmaningar och möjligheter. Visst kommer vi att förlora tempo och precision under en period, men det finns en väl uppbyggd struktur att luta sig emot, vilket gör att vi redan har kommit igång bra på många områden. 5. Jag har fru, fyra barn och ett hus som tar rätt mycket energi i anspråk. Jag är också fotbollstränare på sommaren och bandytränare på vintern för ett av mina söners lag. 1. Jag är utbildad forskningsingenjör vid Vattenfall Research and Development. 2. Det är en intressant organisation, som nu är inne i en tuff förnyelseprocess där jag kan bidra med mina kunskaper. Elsäkerhetsverket sysslar också med frågeställningar som jag tycker är intressanta och mycket viktiga. 3. Jag har inte hunnit känna efter ännu 4.Tufft och utmanande. En hel del bra kompetens har redan hunnit försvinna, vilket innebär att inskolningen i verksamheten och arbetssättet har blivit lidande. Nästan hela vår enhet är ny och har bemannats under vårvintern.vi har alla kompetens och erfarenheter från olika områden och det har än så länge visat sig fungera väldigt bra. 5. Den behagligare formen av friluftsliv, vilket ibland resulterar i några abborrar eller andra fiskar till middagsbordet. AKTUELLT SID 14

15 Omlokaliseringen av Elsäkerhetverket till Kristinehamn har inneburit att verket på kort tid fått rekrytera flera nya medarbetare, eftersom få ville följa med flyttlasset från Stockholm. Det visade sig dock dyka upp gott om kvalificerade sökande och sju nya medarbetare har hittills anslutit under våren.vi ställde några frågor om dem och deras nya jobb. Kristin Johansson, ekonomiansvarig 1. Jag är civilekonom och har arbetat som ekonomikonsult på WM-data i Karlstad. Jag arbetade dels med förvaltning av detta ekonomisystem, dels som ekonomikonsult inom statlig verksamhet. Dessförinnan arbetade jag som ekonom på Birka Nät (numera Fortum). 2. Arbetet verkade väldigt intressant. Dessutom tycker jag att myndigheten har en spännande verksamhet. 3. Just nu är allt roligt! 4. Det är klart att det kommer att ta tid innan alla nyanställda kan fylla alla kunskapsluckor som uppkommer då så många erfarna medarbetare slutar samtidigt. Det blir en utmaning att försöka föra över så mycket kunskap som möjligt till oss som tar vid när de andra slutar. 5. Läser böcker, tränar löpning och styrketräning samt umgås med familjen förstås. Martin Gustafsson, handläggare 1. Jag är utbildad elektro- och datoringenjör vid Karlstad Universitet 2. Det är ett intressant jobb och en mycket trevlig arbetsplats. 3. Det händer hela tiden nya saker. 4. Det innebär givetvis att det kommer att ta ett tag att få upp kompetensen, men också att vi har många nya tankar och idéer att tillföra organisationen. 5. Umgås med min fru, kör motorcykel eller skapar musik på synthesizer. Susanne Sundström, handläggare 1. Jag är högskoleingenjör med inriktning på elektroteknik samt magister i medicinsk teknik. 2. Det kändes som spännande och omväxlande arbetsuppgifter. 3. Kontakterna med allmänheten och deras funderingar kring elsäkerhet. 4. Jag tror att vi kan påverka verksamheten på ett positivt och konstruktivt sätt och få en större gemenskap i gruppen. 5. Jag läser, sitter vid datorn eller jobbar med villan. Elbasen är här En komprimerad version av kraven i svenska elinstallationsstandarder Elbasen är en bok som vänder sig till dem som utför mindre elinstallationer i bostäder, kontor och i andra lokaler för små verksamheter. Den ger en praktisk tillämpning av reglerna i det nya "systemtänkandet" med kortfattade övergripande föreskrifter och mer detaljerade installationsstandarder. Elbasen består främst av bearbetade utdrag från elinstallationsstandarder och SEK-handböcker. De förenklingar som gjorts ger en god marginal på "den säkra sidan". Den är dessutom framtagen för att elinstallationen med en god elsäkerhet ska bli funktionell och ändamålsenlig för användaren. För dem som vill ha de mest väsentliga kraven från svenska elinstallationsstandarder samlade så är Elbasen ett självklart val - istället för, eller som komplement till, Elinstallationsreglerna (SS ). Elbasen kostar 300 kronor och beställs på AKTUELLT SID 15

16 TRÄFFA OSS PÅ ELFACK- MÄSSAN 7-11 MAJ, SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG. Du hittar oss i Kongresshallen, monter K00:05. I montern medverkar även Elektriska Nämnden och SEK Svensk elstandard. MÅNDAG 7 MAJ Gunnel Färm, Att jobba på Elsäkerhetsverket TISDAG 9 MAJ Mats Olsson, "Elregler under förändring". Kl TORSDAG 10 MAJ Horst Blüchert, Det är så lätt att göra fel planera för att undvika elolyckor. kl FREDAG 11 MAJ Mikael Schmidt, Elsäkra produkter idag och imorgon. Kl ÖKAR ELLER MINSKAR PROBLEMEN MED ELOLYCKOR VID ELMÄTARBYTEN? ELSÄKERHETSVERKET TESTAR VINDKRAFTVERK FÖR HEMMABRUK Ökande anser facket avtagande anser Elsäkerhetsverket. Bakgrunden är att av totalt 284 elolyckor som anmäldes till Elsäkerhetsverket 2006 var det 29 elolyckor som skedde i samband med elmätarbyten. Det var främst under årets senare hälft som det kunde konstateras en ökning av denna typ av olyckor. Under det första halvåret 2006 inträffade 8 stycken mätarolyckor av totalt 132 anmälda elolyckor (6 %) medan under det senare halvåret var motsvarande siffror 21 av 152 (13,8 %). Elsäkerhetsverket noterade trenden och införde därför en ökad bevakning av denna typ av elolyckor. Bland annat kunde vi konstatera att två olika företag hade haft fyra olyckor var. Det är ganska mycket och det fick oss att agera, säger Horst Blüchert, överinspektör på Elsäkerhetsverket.Vi besökte därför de aktuella företagen och har genom att informera om vad som gäller sett att antalet olyckor upphört. Men vi följer givetvis utvecklingen i allmänhet och kommer att vidta åtgärder om och när det behövs.vi för också en kontinuerlig dialog med facket om våra ställningstaganden i ämnet. Under de fyra första månaderna 2007 har det till Elsäkerhetsverket anmälts två nya olyckor i samband med elmätarbyten trenden är således vikande. Portabla vindkraftverk som finns på marknaden och kan köpas av privatpersoner har testats av Elsäkerhetsverket. Detta eftersom de saknar bl a CE-märkning och har otydliga instruktionsböcker. Fredrik Kagerud, handläggare på Elsäkerhetsverket säger att provningen visade att det testade vindkraftverket hade 20 anmärkningar. Den allvarligaste av dessa är vindkraftverket saknar beröringsskydd mot spänningsförande delar.