Ansgar Botvid FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING NR 3/2007

Transkript

1 Ansgar Botvid FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING NR 3/2007

2 OM TUPPEN PÅ KYRKTORNET Under min sem ester besökte jag staden Trier, Tysklands äldsta stad. Enligt min turistguide föddes den h elige Ambrosius av M ilano år 340 d är. Ambrosius var bland annat psalmdiktare. Några av hans psalmer finns i vår psalmbok Cecilia. I e n kyrka i Trier h ittade j ag e n m orgonbön m ed e n a v Am brosius psalmer:»hymnus ad galli cantum S Hymn vid hanegället«och jag fastnade för följande verser: Tuppen, dagens härold ropar, väktaren i nattens mörker, han från natten dagen skiljer. För vandraren ett ljus i natten. Res upp er raskt från nattens sömn: tuppen väcker dem som drömmer, och skyndar på de söliga, förnekarna beskyller han. Vid hanegället vaknar hoppet, den sjuke börjar känna lindring, från brottet avstår rövaren, de fallna fylls av tillförsikt. På många kyrktorn finns en tupp som fungerar som vindflöjel. Men det är inte tuppens egentliga uppgift. Tuppen skall påminna oss om Jesus inför stora rådet och Petrus förnekelse. Den manar oss kristna till vaksamhet. Petrus svek och förnekelse lär oss hur svårt det kan vara att bekänna sig till Jesus Kristus och att frestelsen att förneka honom aldrig är långt borta. Varje gång vi ser tuppen på ett kyrktorn vill den väcka vårt medvetande så att vi upptäcker vår feghet, vår opportunism, vår likgiltighet och glömskhet när det gäller att bekänna vår tro i ord och i handling. I detta sammanhang måste jag tänka på Jesu ord till lärjungarna:»var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen.«matt 10:32f Men tuppen ger oss också hop p eftersom den påminner oss om hu r Jesus efter uppståndelsen mötte Petrus. Det är ju trots allt Petrus som av Jesus får i uppdrag att leda kyrkan. Alltså kan även vi, när vi inser våra fel och brister vända om och börja uppfylla det uppdrag vi har fått av vår Herre.

3 BIBELN för barn Gud befriar israeliterna Under må nga å r a rbetade i sraeliterna s om s lavar i Egypten. Gud såg hur de plågades av egyptierna och gav Mose i uppdrag att befria folket och föra det ut ur Egypten. Men farao vägrade att låta israeliterna gå. Då sände Gud tio plågor över Egypten: han förvandlade Nilflodens vatten till blod så att fiskarna dog och vattnet blev onjutbart. Landet vimlade av grodor, myggor och ohyra. Människor och djur blev sjuka. Gräshoppor åt upp skörden och i tre dagar föll ett mörker över hela landet. När farao trots allt detta inte ändrade sig lät Gud den äldste sonen i varje egyptiskt familj dö. I panisk r ädsla jagade farao israeliterna ut ur sitt rike. Men sedan ångrade han sig och förföljde israeliterna med hästar och vagnar. Vid Röda havet satt israeliterna i fällan: framför dem vattnet och bakom dem egyptierna. På Guds befallning sträckte då Mose ut sin hand över vattnet och Gud lät ske ett unde r: v attnet d elades oc h isr aeliterna kunde tå ga genom hav et. E gyptierna stormade efter dem. På andra sidan sträckte Mose ut sin hand igen och vattnet strömmade tillbaka och egyptierna drunknade i havet.

4 FOLK I FÖRSAMLINGEN En serie möten i S:t Ansgar och S:t Botvid Ett sommarjobb i S:t Botvids kyrka En solig eftermiddag i Fittja. Bakom S:t Botvidskyrkan går en motor på högt varv S en g räsklippare. D et är Peter Mecner som har ta git på sig att un der sommaren sköta kyrkans gräsmatta och göra vissa andra arbeten. Peter berättar:»dagen efter skolavslutningen började jag mitt somm arjobb i S:t Botvids kyrka. Mitt första jobb var att klippa g räset med de n stora g räsklipparen (snarare en»traktor«ifall du frågar mig). När jag först satte mig på den trodde jag att det bara var a tt trycka på gasen och köra iväg, men så lätt v ar d et inte fö r i d enna ma skin fanns ingen gaspedal utan där fanns en växelspak, koppling och en bromspedal. När jag väl hade fått rull på g räsklipparn började jag klippa gräset. Senare kom den jobbigaste biten med att klippa gräset med tr immern. D enna ma skin glömmer jag nog aldrig, efter en timme med den var det bar a att läg ga sig på soffan där hemma och ligga där resten av dan. Efter 2-3 dar var gräset borta S som otur växte det ut igen. Ifall ni någon gång går förbi p ingisbordet och ser att det står ett nytt fint fotbollsbord där så var det faktiskt P. Udo och jag som monterade ihop det en hel e ftermiddag ( roligt s pel m ed t re målvakter). Förutom gräsklippning och fotbollsbord gjorde jag andra arbeten också, t.ex. när P. Udo och jag åkte till Södertälje och bytte ut gamla glödlampor mot n ya glödlampor ti ll» EXIT«s kyltarna o ch när jag brände og räs runt kyrkan eller när P. Udo och j ag rensade kyrkan på alla kartonger och andra saker som bara tog plats.

5 Förutom trädgårdsarbete, städning och»vaktmäster«j obb, job bade ja g som sakristan på söndagarna. Att arbeta som sakristan var ett stort jobb för mig, men som t ur s å f ick j ag m ycket h jälp av Francisca. För er där hemma som kanske inte vet vad en sakristan är och som gärna skulle vilja veta vad det är så ska jag berätta lite mer detaljerat: En sakristan är en som ser till att fö rberedda inför mässan d.v.s. h änga upp psalmnumren, göra i ordning kalken, köra ut psalmböckerna fr ån sa kristian, öppna vikväggarna, tända ljusen och l ite mer saker. Men det gäller inte bara att förbereda inför mässan utan också städa undan efter mässan. Arbetet i St. Botvi ds k yrka va r rol igt, lärorikt och det hade varit roligare ifall fler kunde jobba. TINGEN I KYRKAN Det finns många vackra saker att titta på både i S:t Ansgar och i S:t Botvid! De olika föremål som finns där kan hjälpa oss att begrunda och fördjupa vår tro. Serien om»tingen i kyrkan«förklarar för oss föremålens betydelse. Del 3: APOSTLAKORS I trobekännelsen bekänner vi vår tro på Kyrkan, s om ä r en, helig, katolsk o ch apostolisk. När vi säg er»ky rka«kan det vara en byggnad d är människor samlas för att be tillsammans eller också den gemenskap av människor som tror på Jesus Kristus. När han skriver till församlingen i Efesos säger den helige P aulus:»ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten.«och i sitt förs ta brev skrev den helige Petrus: «N är ni kommer til l honom, den levande st enen, d å blir oc kså ni till levande stenar i ett andligt husbygge.«båda apostlar använder byggnaden som en bild eller en symbol för d en kristna gemenskapen. När vi bekänner att vi tror på d en apostoliska k yrkan menar vi att vår kyrka, vår trosgemenskap är byggd på apostlarnas grund. D ärför finns i varje katolsk k yrka, på pelarna eller de bärande väggarna, tolv små kors. De kallas apostlakors. S ymboliken är tydlig: så som kyrkbyggnaden vilar på pelarna och vägg arna som är d en bärande grunden för själva bygget, bygger vår kyrka på apostlarnas förkunnelse och vittnesbörd som är kyrkans fundament och grunden för vår tro. När kyrkan konsekreras (vigs) går biskopen,

6 apostlarnas efterföljare, från kors till kors och smörjer dem med krisma. Kyrkan helgasvigs åt Gud. I många kyrkor är apostlakorsen kombinerade med ljusstakar. Ljusen tänds då på årsdagen av kyrkinvigningen. Korsen och ljusen vill påminna församlingen om kyrkans grund och dess uppdrag i världen. KORSORD 1. Har skrivit brev i Nya testamentet 2. Jesus kallade honom för klippan 3. Tvivlaren 4. Tullindrivaren 5. Kallades för seloten + 6. Johannes bror 7. Petrus bror 8. Sade»Herre, visa oss Fadern!«9. Förrädaren 10. Anses vara identisk med Natanel. 11. Heter också Taddaios 12. Hur kallas tolv av Jesu lärjungar?

7 Kateketerna s om undervisar f örsamlingens bar n oc h un gdomar konfr onteras ofta med deras frågor men också med v erkligheten att ta let om Gud verkar tys tna allt mer i vå r sekula riserade värld. Det är påfallande att för en del av barnen som börjar religionsundervisningen är Gud inte längre en självklarhet. För femton, tjugo år sedan konstaterade vi att barnen inte lä ngre kunde n ågra b öner e ller g öra korstecknet och att Jesus va r e tt främmande b e- grepp f ör dem. Jag kommer ihåg en ått aårig pojke s om ty d- ligen f ör f örsta gången kom in i en kyrka. H an pekade på krucifixet och frågade:»vem är han som hänger där?«den utvecklingen har fortsatt. I dag är Gud ett främmande begrepp för många barn. Det ligger n ära till h ands att många f öräldrar i nte längre t alar o m Gud med barnen, troligen för att de på grund av sin egen biografi inte kan det. Följden är att talet om Gud ty stnar. Därmed tas möjligheten ifrån oss människor att se ut över det jor diska, d et vardagliga och k unna samtala med varandra om detta. När vårt liv här på jorden b lir de n e nda ve rkligheten då gäller det naturligtvis att få ut så mycket som möjligt av vårt liv S för mer kan vi in te förvänta oss. Gud förv isas till vårt undermedvetna och då går det inte längre att nå honom. RELIGIONSUNDERVISNING»Är ni medvetna om att ert barns dop förpliktar er att fostra barnet i den kristna tron, så att det håller Guds bud och älskar Herren och sin nästa så som Kristus har lärt oss?«vid e tt b arns dop f rågar p rästen f öräldrarna:» Är ni m edvetna o m att e rt barns dop förpliktar er att fostra barnet i den kristna tron, så att det håller Guds bud och älskar Herren och sin nästa så som Kristus har lärt oss?«vad ä r re ligiös u ppfostran? De n är i början i nte en specie ll form av up p- fostran utan som all uppfostran framförallt en relation. Det viktigaste är att leva i en g od r elation me d sina ba rn. Detta innefattar också at t ta la med barnen om det so m r ör sig inom oss S även om vår tro. Tro visar s ig f ramförallt i konkreta h andlingar. Vare sig för äldrarna talar med barnen om sin tro eller inte, så v isar den sig i h ur de umgås med varandra, hur de lever, vad som är viktigt och värdefullt f ör dem. Religiös uppfostran är uppfostran under ett särskilt förtecken: Jag litar på att min väg genom livet ledsagas av en kärleksfull Gud som jag har att tacka för mitt liv, en Gud som vill min lycka och min frälsning trots alla m ina m isslyckanden. Förmågan att tro förutsätter erfarenhet av f örtroende: Al lt är gott, världen och mitt liv ligger tryggt i goda händer. Rit ualer kan ge ett så dant förtroende, en sådan trygghet. Kvällsritualet är av särskild betydelse S samtal, läsning, bön och välsi gnelse innan barnen somnar. P å dett a sätt k an religion bli till en väsentlig psykologisk

8 resurs som bidr ar till att barnen får en grundtrygghet och ett grundförtroende. Aftonbön Fader, du är här hos oss nu. Du är alltid vid vår sida. Du ser oss, du hör oss, du älskar oss, du håller oss i din hand. Bli kvar hos oss under nattens timmar. Vaka över oss. Var vid vår sida när morgonen gryr och ge oss kraft att göra din vilja. ÄNGLAR Med tr e tyska salesianer so m var på besök hos mig besökte jag bland annat Millesgården i Stockholm. Jag fascineras mycket av C arl Milles skulpturer o ch särskilt gläder jag mig åt hans änglar. De ty cks vara s å l ätta a tt de s vävar. Medan jag såg på dem tänkte jag på ett ord av författaren Gilbert K. C hersterton, som skapade figuren fader Brown, prästen s om älsk ar at t agera som d e- tektiv:»änglar kan flyga därför att de tar lätt på sig själva!«tänk så bra det vore om vi människor kunde ta lite lättare på saker och ting. Nej, inte i meningen: Ta det inte så hårt eller så allv arligt. Det kunde ka nske vara til l hjälp i vissa fall men för d et mesta skulle det inte vara lämpligt eftersom mycket v i u pplever är s vårt o ch förtjänar att tas på allvar. Kanske är det därför att många människor väljer framställningar av än glar på si na avlidnas gravar ti ll tröst för de s örjande som hoppas att änglarna ledsagar de avlidna till himlen. Nej, det gäller inte att ta det lätt utan att ta lätt på sig själv, och det är något helt annat. Det betyder att inte göra sig själv till världens mede lpunkt. D et berättas att påven Johannes XXIII i vissa situ

9 ationer sade till sig själv:»ta dig inte så på allvar.«just det: Eftersom enbart Gud är viktig för änglarna och för att de själva inte tar sig så viktigt kan de flyga. De är lätta, deras huvud och hjärta är lätt. Att också vi lyckas med detta fastän våra ben ofta känns så trötta och våra armar så tunga S det må Gud skänka oss. Katolikerna i Tyskland kallar september för ängelmånad, troligen för att de heliga ärkeänglarna Mikael, Gabriel och Rafael firas den 29 september. Och tre d agar senare de heliga skyddsänglarna. UTBLICK Hur länge skall du glömma mig, Herre? Hur länge skall du dölja ditt ansikte? Hur länge skall tankarna mala, mitt hjärta ängslas dag efter dag? Se på mig, Herre, min Gud! Jag litar på din godhet, mitt hjärta skall jubla över din hjälp. Jag vill sjunga till Herrens ära, ty han är god mot mig. Ur p sa lm 13

10 LÄTT ATT LÖSA? Martin Luther försvarar sig inför påvens sändebud. Hitta sex stycken fel i denna bild! (Hjälp på vägen? Vissa saker fanns inte än år 1518.) När Jesus var tolv gjorde han sina föräldrar mycket oroliga. På resan tillbaka från Jerusalem var ha n p lötsligen f örsvunnen. Var f anns ha n? Luk as ger oss en liten ledtrå d i sitt evangelium. (Kolla slutet av kapitel två.)

11 RELIGIONSUNDERVISNING SÖDERTÄLJE Barn och ungdomar som går i skolans årskurser 2-9 undervisas i Södertälje kl 10 till kl 13 följande lördagar: 15 september, 13 oktober, 10 november, och 8 december. FITTJA Barn och ungdomar som går i skolans årskurser 2-7 och som bor i Botkyrka kommun undervisas i Fittja kl 10 till kl 13 följande lördagar: 22 september, 20 oktober, 17 november och 15 december. FAMILJEMÄSSA I församlingens religionsundervisning ingår även familjemässorna var fjärde söndag kl 10 i S:t Ansgar i Södertälje och kl 12 i S:t Botvid i Fittja den 30 september, 28 oktober, 25 november och 23 december. FÖRSTA KOMMUNION Kristi himmelsfärds dagen, den 17 maj, tog 8 av församlingens barn emot sin första kommunion i S:t Ansgar i Södertälje: Fadi Alnaser, Erik Blom, Berta Godoy, Paul Gorgis, Eric Kivistö, Miguel Olivares, Adam Pyrzanowski och Rebecca Önder. KONFIRMATION Lördagen den 13 maj tog 11 av församlingens ungdomar emot konfirmationens sakrament genom biskop Anders Arborelius i S:t Ansgar i Södertälje: Robert Balcerzak, Gustavo Farina, Michal Filipczak, Jean-Louis Franso, Katarina Grgurevic, Joyce Johnson Kröger, Kelly Olivares, Axel Tällgård och Anna Zecevic.

12 AVS: S:T ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING BIBORGSGATAN SÖDERTÄLJE TEL HJÄLP FÖR BARN I MOLDAVIEN»Hjälp oss att bygga detta ungdomscentrum«, skriver pater Sergio. Han har redan lyckats bygga ett centrum för gatubarn i Rumänien och börjar nu vid noll igen i Moldavien.»Nej, inte vid noll«skrattar pater Sergio,»vi litar på Gud, på Marias och Johannes Boscos förbön och förhoppningsvis många goda vänner. Jag hoppas att han även får räkna oss till sina goda vänner. Än så länge har vi kunn at bidra med kronor ti ll hans projekt. Under tid en h ar de t k ommit in kronor som vi skall skicka i väg. Barnen fattar mod igen. De hör av pater Sergio om hjälpen som kommer från utlandet och ser att saker och ting börjar hända. Jag hoppas att allt fler f rån v år f örsamling ansluter sig till vår hjälpaktion. De som vill engagera sig ber vi att inbetala sin gåva på plusgirokontot och glöm inte att märka i nbetalningen med ordet»moldavien«.