HÄLSOKUNSKAP Frigörelsen från familjen. + KÄRLEK Robert J. Sternberg Närhet - Passion - + De ungas parförhållanden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOKUNSKAP Frigörelsen från familjen. + KÄRLEK Robert J. Sternberg Närhet - Passion - + De ungas parförhållanden."

Transkript

1 HÄLSOKUNSKAP 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv Nina Westerback LEKTION 7 - Frigörelsen från familjen ATT BLI VUXEN SAMLEVNAD 1a stadiet frigörelseprocessen inleds när den unge börjar reglera sitt beroende till föräldrarna. Föräldrarna reagerar ofta starkt på denna utveckling. 2a stadiet Den unge är medveten om att han går igenom en frigörelseprocess. Mån om att framhäva sin individualitet och sitt oberoende. Testar gränser. 3e stadiet Känslomässiga reaktionerna som hör ihop med frigörelsearbetet bli allt mer framträdande känna sig ensam o nedstämd och drabbas av skuldkänslor 4e stadiet Den unge identifierar sig med föräldrarna och framhäver sin likhet med dem 5e stadiet den unge och föräldrarna etablerar ett nytt och jämbördigt förhållande. Den unge upplever sig själv som en självständig individ KÄRLEK Robert J. Sternberg Närhet - Passion - Engagemang 1 Sammansmältningsfasen. Den blinda kärleken 2.Isärväxande. Man söker utrymme för sig själv och ser nya sidor hos sin partner 3. Allians- och samlevnadsfasen. Hänförelse har utvecklats till sympati, närhet och kärlek De ungas parförhållanden 1. Tillfälliga kontakter, en kväll 2. Några dagars månaders sällskapande 3. Stadigt sällskapande som syftar till gemensam framtid 1

2 Harmonisk parrelation Uppgift: Makarna klarar av att leva självständigt men tar ändå hänsyn till varandra Ger varandra tillåtelse att förändras. Ger tid för varandra och vårdar relationen Jämlikhet Ömsesidig respekt Ömsesidigt förtroende Vill du leva singel eller i en parrelation, gift? Kan otrohet accepteras Vill du bo ensam eller sambo innan du gifter dig? Vill du ha borgerlig eller kyrklig vigsel? Skall par av samma kön kunna gifta sig i kyrka? Sexualitet När den är som vackrast är den ett uttryck för två personers kärlek för varandra och kännetecknas av Öppenhet Tillit ömsinthet omtanke Olika i olika åldrar Självtillfredsställelse masturbation och onani: ett sätt att bekanta sig med sin kropp och sexualitet viktig för den sexuella autonomin och självkänslan grunden för ett tillfredsställande sexliv naturlig också i vuxenålder och i ålderdomen ett sätt att ge utlopp för sexuella spänningar män kan öva upp sin kontroll över erektionen och sädestömningen för att förebygga för tidig utlösning om sex De flesta tror att de flesta har mer sexuell erfarenhet än de har Medierna ger en falsk bilda av sexualitet som kan leda till prestationsfixering Kvinnor kan behöva träning i att få orgasm Viktigt att man kan diskutera sitt sexualliv med sin partner Fysisk beröring behöver inte leda till samlag Kärlek och ömhet kan också uttryckas med kyssar och smekningar Sexuell aktivitet och psykisk ohälsa Samlag i ung ålder förknippas med beteendestörningar som förvärrats efter samlagsdebuten. Depression, självdestruktivitet och olika riskbeteenden är vanligare hos sexuellt aktiva åringar (för att inte tala om ännu yngre) Narkomaner, schizofrena, antisociala ungdomar har mer riskbenäget sexuellt beteende än övriga 2

3 Pubertet och sexuell aktivitet Tidig pubertet medför ofta tidig sexdebut Pojkar som haft tidig sexdebut har fler partners och ett mer riskbenäget sexbeteende än de som börjat senare Undersökning Riittakerttu Kaltiala-Heino överläkare flickor ja pojkar, v Ingen erfarenhet (ca 30%) Endast kyssar (ca 11%) Smekningar (ca 18%) Intima smekningar (ca 17%) Samlag (flickor 25%, pojkar 22%) riskbenäget sexuellt beteende Många partners Oskyddad sex Varför korrelerar tidig sexdebut med med psykiska problem? Sexuell debut är en livshändelse som den unga ångrar Man inleder en sexuell relation innan man är färdig för den (kultur, påtryckningar av kompisar/partner, narkotika) Strävan att finna närhet och tröst Form av riskbeteende Oförmåga att skydda sig från sex pga psykisk störning VÄLLUST OCH BEROENDE S Olika beroenden Psykiskt tvångsmässigt begär att upprätthålla en viss aktivitet Fysiskt abstinensbenägenhet Socialt kopplat till situationer där man använder ett visst ämne eller sysslar med en viss aktivitet 3

4 Hjärnan och lustkänslor De områden i hjärnan som styr lustkänslorna finns i pannloben, mellanhjärnan och i hjärnbarken Dopaminer är centrala för regleringen av lustkänslor Endorfiner är morfinliknande föreningar som kroppen producerar vid bl.a. fysisk ansträngning Låga serotoninhalter har ett samband med känslor av nedstämdhet Dopaminbanorna förmedlar även lustkänslor som framkallas av njutningsmedel Naturliga stimuli framkallar utsöndringen av dopamin i mycket mindre utsträckning än vad rusmedel och narkotika gör Det addiktiva beteendet kännetecknas av upprepning och omättlighet Det känns även övermäktigt att kontrollera med viljan Även förknippat med skuldkänslor, skam, smussel och förnekelse Beroendet utvecklas till ett problem när personen börjar försumma sådant som varit viktigt för henne Ensamhet addiktion Människorelationerna ersätts med en viss aktivitet eller ämne Beroendet blir det viktigaste i hennes/hans liv Dessutom blir hon/han mästare på att manipulera omgivningen =relmfu relmfu Sexuell addiktion ritualmässigt upprepande av ett visst handlingsmönster. Samlag eller onani blir mekaniskt och skänker endast tillfälligt välbefinnande efteråt uppstår en känsla av tomhet Spelberoende Upprepande av handlingsmönstret. Vinster tillfredsställer inte personen och spelet upphör inte trots vinst. Arbetsnarkoman arbetar tvångsmässigt, försummar sig själv, sin hälsa och människorrelationerna lider. 4

5 Medberoende ett fenomen som utvecklas i en familj där en av familjemedlemmarna är beroende. Allt börjar kretsar kring beroendet eller så förnekar man det Beroende av motion tvångsmässigt beroende av fysisk aktivitet. Personen blir ångestfylld och irriterad om han/hon inte når målet för sitt dagliga motionerande. Motion kan också fungera som straff för att de ätit Frågeställningar: Andra beroenden? Vilka beroenden är mera negativa än andra? Varför? Kan ett beroende vara positivt? VÅRA KRAFTRESURSER Sid Aristoteles: Man uppnår välbefinnande genom aktivitet och gott socialt kapital Ett liv utan utmaningar är värdelöst Våra kraftresurser Psykisk hälsa kännetecknas av: Fullständig lycka och välbefinnande är omöjligt att uppnå Själsliga välbefinnande är inte ett statiskt tillstånd, utan varierar under olika skeden av livet En förmåga att utvecklas på ett psykiskt, emotionellt, intellektuellt och andligt plan En förmåga att skapa och upprätthålla givande människorelationer En förmåga att känna empati inför andra människor En förmåga att även I stunder av psykisk vånda se en möjlighet att utvecklas 5

6 Grundtrygghet Utkomst ett jobb eller studieplats ett hem mat för dagen nära människorelationer Fritidsintressen ger oss kraft att orka och ger vårt liv mening Arbete En tredjedel av vardagen tillbringas på jobbet Trivsamt arbete måste vara meningsfullt och tillräckligt utmanande Arbetet löper smidigt och arbetsomgivningen är trygg och trivsam Varken studier eller jobb ska vara betungande ska inte ta alla krafter Kraft även för fritid Tillhörighet Kunna vara sig själv i sin närmiljö Få utvecklas i egen takt Familj skapar trygghet i vardagen Kan även bestå av andra personer än familj som skänker motsvarande trygghet Viktigt att tillhöra någon grupp Våra kraftresurser Lycka enligt professor Markku Ojanen: En lycklig människa längtar varken efter det som varit eller det som ska komma Hon lever här och nu Hon grämer sig inte över egna eller andras misstag Amerikansk studie visar: Att man är lyckligast när man har sex Olyckligast när man är på väg till jobbet Vad tär på krafterna? Gräl och meningsskiljaktigheter i människorelationer Brådska Brist på egen tid viktigt att komma underfund med vad som grämer en och göra något åt saken Brådska Konstant brådska är ett resultat av egna val och värderingar Viktigt att ge tid för att bara vara, njuta av livet och träffa vänner Måste ha tid för att lugna ner sig och ta pauser även under jäktiga dagar Undvik onödiga förpliktelser och lata sig med gott samvete Alltför uppskruvat nervsystem kan ge upphov för till många problem fysiskt och psykiskt hela tiden på högvarv 6

7 Leva livet/bemästra livet Människan behöver visserligen mål I livet men vid behov borde man också kunna göra avkall på dem Om man försöker för mycket blir följden istället försvagad prestationsförmåga Orealistiska mål och ständig prestationsångest tär på nerverna Varenda minut behöver inte utnyttjas optimalt Ibland kan man bara vara och förundra sig Källor till välbefinnande Någon kanske målar, en annan tröstar sig med läckerheter, pratar med vänner, bara är för sig själv, umgås med husdjur, går i kyrkan och en tredje tränar Alldeles för ofta tyr sig människor till alkoholen och tobaksröken Det psykiska illamåendet förskjuts bara en smula Bekymren finns kvar de dränks inte i alkohol eller försvinner av tobaksrök Källor till välbefinnande Viktigt att lära sig att vara för sig själv och lyssna till sinnesintryck och känslor Inte ignorera negativa känslor Lär dig istället att lyssna till de budskap de förmedlas Man behöver inte alltid vara glad och energisk, men nedstämdhet och ångest kan tyda på att allt inte är som det skall vara Lyssna på vänners bekymmer och prata om egna Ensamhet Vara ensam känna sig ensam Kan känna sig ensam även i sällskap Behöver inte känna sig ensam fastän man lever ensam Ensamhet är subjektivt tillstånd Kan vara förknippad med väntan på nåt nytt Kan vara en kraftkälla ställs öga mot öga med oss själva och tvingar oss att begrunda våra värden Men kan vara ett täcken på något psykiskt problem om man varje morgon helst skulle stanna en hemma under täcket Att möta kriser Få människor klarar sig genom livet utan att möta kriser Förlust av anhörig, skilsmässa, arbetslöshet, problem i arbetslivet Utvecklingskriser Många vändpunkter i människans normala uppväxt och utveckling kan utlösa kriser Pubertet, flytta hemifrån, studietiden, svårigheter med levnadsbana, ny relation Förknippat med förlust, sorgearbete, anpassning och utveckling För en del är de dramatiska för andra mindre Traumatiska kriser Ofta plötsliga och utom vår kontroll Ex. olyckshändelser, självmord, våld, dödsfall Uppfattningen om att livet är relativt tryggt och rättvist slås I spillror Arbetet, ekonomiska värden, karriären förlorar sin betydelse Trygghet behövs fås från vänner, familj och yrkeskunniga Behovet av krishjälp är störst och krishjälpen effektivast inom tre dygn från en traumatisk händelse 7

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

INNEHÅLL. Vad är sexualitet? Vad bär vi med oss? Sexualitetens årstider Sexualitetens vardagsutmaningar Vad tänder Vad avtänder Goda val

INNEHÅLL. Vad är sexualitet? Vad bär vi med oss? Sexualitetens årstider Sexualitetens vardagsutmaningar Vad tänder Vad avtänder Goda val INNEHÅLL Vad är sexualitet? Vad bär vi med oss? Sexualitetens årstider Sexualitetens vardagsutmaningar Vad tänder Vad avtänder Goda val Och de älskar sin kropp tittar på varandra uppifrån och ända ner.

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen

Läs mer

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.

Läs mer

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,

Läs mer

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén

SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

INNEHÅLL. sig till yttre och inre engagemang Dåliga handlingsmodeller. handlingsmodeller

INNEHÅLL. sig till yttre och inre engagemang Dåliga handlingsmodeller. handlingsmodeller INNEHÅLL Att Inresatsa vägskäl på sin parrelation Bygg Reflexmässiga upp en stark handlingsmodeller parrelation några hörnstenar AttBra binda handlingsmodeller sig till yttre och inre engagemang Perspektiv

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD

Läs mer

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

SYnförlust vid lhon.   och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt

Läs mer

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA INNEHÅLL Barnet har rätt till en pappa och en mamma Föräldraskapet är När vi får ett barn En modell för tillhörighet Ett engagerat föräldraskap syns Familjer med en förälder Engagemang i alla åldrar Förälderns

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Att samtala med patienter om sex och intimitet

Att samtala med patienter om sex och intimitet Att samtala med patienter om sex och intimitet Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2008 Malin Drevstam, socionom, leg psykoterapeut, sexolog Vad är sexuell njutning?

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN -förälskelse, positiva känslor för varandra ATT ARBETA MED: -skapa vi-identitet -formulera och förhandla fram -en ömsesidigt acceptabel

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION Verksamheten stöds av: Att känna igen sexualbrott och vikten av att söka hjälp 6.4.2018 DEFINITION PÅ SEXUALBROTT Finlands lagstiftning fastställer vilka handlingar

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter Röster om RA Röster om RA Under september månad 2016 genomförde Reumatikerförbundet, med ekonomiskt stöd av läkemedelsbolaget Lilly, en enkät bland sina medlemmar. Undersökningen samlar erfarenheter från

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Pass C3 Självskadebeteende

Pass C3 Självskadebeteende Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,

Läs mer

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010 Gruppträff 5 Tema: Min kropp & mina gränser Budskap: Min kropp är min, och jag har kroppsliga och sexuella gränser. Syfte: Att uppmärksamma att en individ har både kroppsliga och sexuella gränser, samt

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan. INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker

Läs mer

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att:

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att: Rädsla för återfall. Många som drabbas av cancer upplever en cancerbaksmälla i form av rädsla för att cancern ska komma tillbaka. Att en gång ha fått ett cancerbesked gör att rädslan för att få det igen

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta

Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta Hulter, SESAM AB ATT LÄNGTA EFTER BARN Möjligheten till fortplantning

Läs mer

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för alla människor oavsett funktionsgrad Personer med

Läs mer

stereotyper spelarutveckling växthuset framtidsfrågor

stereotyper spelarutveckling växthuset framtidsfrågor stereotyper spelarutveckling växthuset Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare flickor är mer sociala än pojkar Båda könen är lika intresserade av sociala relationer, svarar på sociala förstärkningar

Läs mer