Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006"

Transkript

1 Södertörns Nyckeltal Jämförelse av Lokalkostnader 26 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST

2 2(26) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Inledning Syfte Arbetsgrupp Metod och avgränsning Omfattning 4 3 Nulägesbeskrivning 8 Sida 4 Resultat Fastighetsförvaltning Lokalanvändning 19

3 3(26) Södertörns nyckeltal Jämförelse av lokalkostnader Sammanfattning Detta är det första året som jämförelse av kommunernas lokalkostnader har gjorts. Som alltid när det är första gången ett arbete genomförs finns en rad osäkerheter och vissa brister i de underlag som används. Bland annat finns olika redovisningsmetoder i kommunerna som vi säkert inte har kunnat justera för i alla delar. Olika organisation av fastighetsförvaltningen i kommunerna bidrar även till att lokalkostnaderna hanteras lite olika. Varje kommun har olika principer för hur man hanterar lokalkostnader. Dessutom saknas två kommuners siffror vilket naturligtvis innebär brister i analysen. Av det framkomna resultatet kan sägas följande. De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader. redovisar den högsta andelen (14,6 %) och (9,3 %)den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan procent. uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har man en mer marknadsmässig prissättning på delar av lokalbeståndet. En annan faktor är att i s kostnader ingår även viss infrastruktur i lokalhyran för verksamheten. s nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativt gammalt. Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. Inom Södertörn har störst yta per invånare (5,6 kvm) medan minst yta (4,3 kvm). Södertörn ligger lägre än genomsnitt för SKL: s kommungrupp men högre än de kommuner som ingår i Sextetten. Två andra mått som studerats är hur många nyttjare (barn, elever, äldre) per kvadratmeter som använder våra verksamhetslokaler och vad det kostar per nyttjare. Inom grundskola, gymnasium ligger antal kvadratmeter per elev för Södertörnskommunerna nära övriga landets kommuner. Fristående skolor har dock mindre ytor. Kostnaden per elev ligger på Södertörn ganska lika som övriga kommuner och friskolor. För gymnasieskolor ligger Södertörn, utom, lägre än övriga både när det gäller ytor och kostnad per elev.

4 4(26) För nästa år är målet för arbetet att samtliga kommuner på Södertörn ska delta aktivt i arbetet med lokalkostnadsjämförelser. Det vi i första hand ska arbeta vidare med är att säkra det underlag som vi bestämt ska användas, dvs. förbättra definitioner och mätmetoder. Därutöver finns det önskemål om att ta fram särskilda nyckeltal som visar skadegörelse och mediakostnader. Andra intressanta frågeställningar är: - Vad är en effektiv fastighetsförvaltning? - Finns det fler sätt att mäta lokaleffektivitet på? - Vad vill kommunledningarna veta? 2 Bakgrund 2.1 Inledning Att kunna göra jämförelser av lokalkostnader mellan kommunerna på Södertörn ska ses som ett komplement till övriga jämförelser som sker inom olika verksamhetsområden och för personal. Lokalkostnadernas nivå påverkar ett antal andra nyckeltal där man jämför sig med andra, vilket gör det väsentligt att veta vad lokalerna kostar och att jämföra dessa kostnader med andra kommuner. Att göra jämförelser av lokalkostnader är också viktigt för styrningen av investeringsnivån och investeringsalternativ. Men ska även vara ett underlag för att påverka hur vi använder lokalerna (ytor och tidsanvändning) samt produktiviteten när det gäller fastighetstjänsterna. 2.2 Syfte Det övergripande syftet med södertörnsjämförelserna är: Att för kommunernas politiska ledningar ge en översiktlig bild av dels kostnads- och serviceförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Det övergripande syftet inom lokalgruppen är att få fram jämförbara underlag på kommunernas lokalkostnader så att mått och nyckeltal kan redovisas varje år i samband med de årliga nyckeltalsredovisningarna. Underlagen ska också kunna användas för analys av skillnader och likheter mellan kommunernas mått och nyckeltal. 2.3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med en representant från varje kommun deltar. Nykvarn har inte haft någon deltagare. Sammankallade och samordnare är Bo Garneij. Arbetsgrupp: Peder Ricknell, (från maj 27) Carl-Göran Engman,

5 5(26) Stig Öhman, Björn Wahlberg, Tomas Eriksson och Lennart Hyllengren, Per Olov Lindfors, Petra Karlsson-Ekström, Bo Garneij, 2.4 Metod och avgränsning Respektive kommun har inventerat och samlat ihop sina ekonomiska uppgifter enligt den överenskomna definitionen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Därefter har en övergripande sammanställning och jämförelse av resultaten gjorts så att kommunerna kan jämföras, så långt möjligt. Följande kända avgränsningar har konstaterats under arbetets gång: - Att jämföra fastighetsorganisationer är beroende av att det finns tydliga definitioner, förbrukningstal och areabegrepp och att definitionerna tillämpas i praktiken vid kontering och redovisning. Det har inte kunnat verifieras att kommunerna gör på likartat sätt. - Det material som har använts som underlag i analyserna utgår från de officiella räkenskaperna som finns i respektive kommun. - Kommunerna har olika organisatoriska lösningar för sin fastighetsförvaltning vilket medför olika redovisningsmetoder. - Generellt finns oklarheter om hur redovisning av lokalkostnader hanteras i de olika kommunerna. - Två av kommunerna har inte lämnat något underlag vilket gör en jämförelse och analys mer bristfällig. - Stora skillnader av redovisade siffror har inte analyserats i tillräcklig utsträckning. - I s siffror saknas kostnader för mediaförsörjning (värme och energi). - Nykvarn har inte ingått i arbetsgruppen detta år. 2.5 Omfattning Utgångspunkt och definitioner Som utgångspunkt för gruppens arbete har använts SKL:s dokument Nyckeltalsinsamling instruktioner och definitioner. SKL har använt dessa definitioner för insamling och redovisning av nyckeltalsjämförelser inom kommunernas fastighetsförvaltning 25. Rapporten som SKL tagit fram heter: Förvaltningsnyckeln 26 Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. Följande lokalkategorier har används i Södertörnsrapporten: Förskolor Grundskolor Gymnasier

6 6(26) Äldreomsorg - Särskilt boende Övrig vård och omsorg Särskilt boende för funktionshindrade Förvaltningslokaler Övriga lokaler Kommentarer till de olika indelningarna: Förskola SKL redovisar även renodlade fritidshem i denna grupp. Inom Södertörn finns dessa i huvudsak inom grundskolan. Förvaltningslokaler Här avses lokaler som i huvudsak används för administration och förvaltning. Äldreomsorg och övrig vård och omsorg SKL använder sig av benämningen Särskilda boendeformer som består av både äldreomsorg och lokaler för funktionshindrade. Södertörn redovisar särskilt boende för äldre för sig och särskilt boende för funktionshindrade för sig. har dock inte kunnat göra denna uppdelning utan redovisar siffrorna samlat inom gruppen Äldreomsorg. Övriga lokaler Med denna grupp menas fastigheter som inte passar in i någon av de övriga kategorierna. Det kan vara bibliotek, kulturhus, större idrottsanläggningar, simhallar, lokaler för vuxenutbildning och liknande. Areabegrepp Det som föreslagits ska användas är BRA bruksarea. SKL definierar BRA med bruksarea avses area av nyttjande enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärde utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven beteckning. Det har dock visat sig att vissa kommuner använder sig även av begreppet LOA lokalarea (själva lokalens area) i sina kvadratmeter. Hänsyn har tagits till de olika begreppen och anpassats till begreppet BRA. Kostnadsposter De kostnadsposter som redovisas i rapporten utgår från etablerade begrepp och stämmer med de definitioner som SKL använder sig av, förutom posten kapitalkostnad som Södertörnsgruppen själv beslutat ska ingå. Följande huvudgrupper har använts: Kapitalkostnad Drift Underhåll Övriga kostnader Extern hyra

7 7(26) Kapitalkostnad Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på aktiverade investeringar. Den internränta som ingår i kapitalkostnaden är framräknad lokalt i respektive kommun. Någon omräkning har således inte skett. I de flesta fall följer kommunerna SKL: s rekommendation, f n 5 procent. Avskrivningsprinciperna följer SKL: s rekommendationer. Drift Med drift avses: a) Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll. I denna grupp ingår personalkostnader, externa driftkostnader för skötsel och tillsyn, skötsel av tomtmark och yttre renhållning, sophantering, förbrukningsmaterial, felavhjälpande underhåll, försäkringsskador och skadegörelse. b) Mediaförsörjning energikostnader och energiförbrukning Personalkostnader för vaktmästare, fastighetsskötare o arbetsledning ingår i driftkostnad. Externa driftkostnader för skötsel och tillsyn avser köpta tjänster som den egna organisationen inte utför. Skötsel av tomtmark och yttre renhållning kan avse tjänster som gräsklippning, sandning, sopning och skötsel av planteringar. Sophantering innefattar hantering och hämtning av sopor. Förbrukningsmateriel är kostnader för driftmateriel som filter, glödlampor, lysrör, strömbrytare, maskiner och utrustning som har kortare livslängd än tre år. Felavhjälpande underhåll avser kostnader för material och köpta tjänster som för åtgärder av akut karaktär. Försäkringsskador är kostnader för självrisk samt de skador som understiger självrisk. Med skadegörelse menas kostnader för skador som uppkommit genom avsiktligt vållande och oaktsamhet. Mediaförsörjning avser värmeenergikostnader, elenergikostnader och kostnader för vatten och avlopp. Samt förbrukningskostnader för värme, el och vatten och avlopp. Underhåll (avser planerat) Med planerat underhåll avses underhåll som syftar till att återställa funktionen hos ett objekt. Åtgärder som syftar till att höja ursprunglig

8 8(26) standard ska betraktas som investering. Här finns ett gränsland som kan vara svårt att beskriva och att jämföra olika redovisningsmetoder såväl inom som mellan kommuner. Övriga kostnader Med övrigt avses kostnader för administration, försäkringar och riskskydd samt fastighetsskatt. Kostnader för städning ingår inte i det redovisade underlaget. 3. Nulägesbeskrivning Respektive kommun skulle här ha gjort en beskrivning av Organisation Fastighetsbestånd Hyresmodeller (bl a avskrivningsprinciper och ränta) Investeringsprocessen (lokalförsörjningsprocessen) Detta saknas i denna rapport. Generellt kan sägas när det gäller organisation att fyra kommuner (,, och ) sköter fastighetsförvaltningen i egen regi med kommunen som ägare av lokalerna. Övriga tre kommuner (, och ) har lagt över sina verksamhetslokaler i ett helägt kommunalt bolag inom respektive kommun som även som står ägare. Detta förhållande kan ha viss inverkan på kostnadsnivå, redovisningsmetoder, hyresmodeller, investeringsprocess etc. En annan faktor som har direkt påverkan på lokalkostnaderna är när samt i vilken takt och omfattning som lokalerna har byggts. I dagsläget finns en beskrivning (s utbyggnadstakt redovisas på särskild bild och ingår inte i rapporten) och jämförelse av hur den historiska utvecklingen har sett ut av förskole- och skolutbyggnaderna. Utöver de direkta nybyggnationerna skulle man även behöva kompletta med stora om- och tillbyggnader för att få den kompletta bilden.

9 9(26) 4. Resultat Den redovisning som rapporten omfattar har delats upp i två huvudområden: Kostnaderna för verksamhetslokalerna avser 26 års redovisning. Fastighetsförvaltning (inre effektivitet) Lokalanvändning (yttre effektivitet) Det kommunala fastighetsbeståndet De kommunala verksamhetslokalerna fördelar sig ytmässigt mellan de olika lokalkategorierna enligt följande för Södertörn totalt. Övr lokaler 22% Förskolor 11% Förv lokal 6% Handik Säbo 3% Äldre Säbo 8% Gymnasier 1% Grundskolor 4% Skol- och förskoleverksamheterna tar i anspråk cirka 6 procent av de samlade lokalerna. Mellan kommunerna varierar fördelningarna något såtillvida att har störst andel äldre- och handikappboenden (totalt 27 %), störst andel förskolor (13 %) och grundskolor (45 %), har flest gymnasielokaler (12 %), högst andel förvaltningslokaler (7 %) och övriga lokaler (3 %). Kommunernas befolkning Befolkningens ålderssammansättning (den 31/12 26) återspeglar ganska väl hur mycket lokaler det finns inom de olika kategorierna. har störst

10 1(26) andel barn och ungdomar medan har högst andel ålderspensionärer. Befolkning december 26 fördelat på åldersgrupper 1,% 8,% 11,3% 12,% 11,6% 11,8% 16,8% 12,9% 14,8% 12,8% 6,% 54,7% 55,1% 54,7% 54,7% 53,3% 51,3% 53,3% 52,9% 4,% 2,% 34,% 32,9% 33,7% 33,5% 29,9% 35,7% 31,8% 34,3%,% Nykvarn är den kommun som ligger närmast ett riksgenomsnitt för befolkningssammansättning. Övriga Södertörnskommuner har i huvudsak en betydligt större andel barn och ungdomar samt färre äldre än riksgenomsnittet. ligger någonstans mitt emellan Södertörns genomsnitt och rikets genomsnitt. Övergripande kostnader De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader (enligt RS 26, SCB). redovisar den högsta andelen och den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan procent. En andel på procent är en nivå som inte kan anses som hög i jämförelse med andra sektorer. Några konkreta jämförelsetal har dock inte kunnat fås fram för för kommunsektorn eller statlig sektor. Antal invånare Verksamhetens nettokostnader, Mnkr Totala lokalkostnader, Mnkr Andel lokalkostnader i % 9,3% 14,6% 1,6% 13,4% 13,5% Lokalkostnad per invånare, kr

11 11(26) 4.1 Fastighetsförvaltning Totala lokalkostnader Nedan redovisas totala lokalkostnader. I dessa poster ingår kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och övriga kostnader (administration, försäkringar etc.). Diagrammet avser total kostnad per kvadratmeter för kommunens verksamhetslokaler. I den kostnaden ingår såväl egna lokaler (inklusive lokaler som hyrs av eget kommunalt bolag) samt externt inhyrda lokaler Kostnad (kr) per kvm uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker så pass mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har en mer marknadsprissättning på delar av lokalbeståndet. Andra faktorer är att i s kostnader ingår viss infrastruktur (bullervallar, vägar, vissa mindre vägövergångar) i lokalhyran för verksamheten samt även kostnader för markskötsel (barmarksunderhåll/vinterväghållning) för fastigheterna. s låga nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt (media och viss drift) och har kunnat tas med här. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativ gammalt. De totala kostnaderna kan delas upp i fem delposter utslaget på den totala lokalytan: Kapital, drift, underhåll, övrigt samt externa hyreskostnader. Kapitalkostnader Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på investerat kapital. och redovisar ungefär lika höga kostnader. har den klart lägsta kostnaden. Orsaker till de stora skillnaderna kan fämst

12 12(26) förklaras av att haft få nya byggnationer medan expanderat (särskild grundskola och gymnasium) relativt kraftigt under senaste årtiondet. Kapitalkostnad (kr) per kvm Driftkostnader ligger högst och klart lägst. s låga kostnad (9 kr/kvm) beror till stor del på att man till största delen har kallhyror och att mediakostnader belastar verksamheterna direkt. Vidare har man inga direkta personalkostnader, utan drift och skötsel ligger på entreprenad och löner för t ex vaktmästare belastar respektive hyresgäst. Detta påverkar materialet nedan genomgående. Övriga kommuner ligger relativt lika mellan 3-35 kronor/kvm. s höga kostnad kan möjligen förklaras med att underhållskostnaderna är låga, vilket tyder på redovisningsmetodik samt att man bör ha högre drift och underhåll till följd av att har betydligt äldre lokaler än övriga kommuner. Driftskostnad (kr) per kvm

13 13(26) Underhållskostnader uppvisar den högsta kostnaden vilket till del förklarar den relativt låga kapitalkostnaden. Mer förvånande är att redovisar en relativt hög underhållskostnad plus en hög kapitalkostnad. visar motsatt bild med en låg kapitalkostnad och en låg underhållskostnad. Det kan förklaras med att en del av underhållet redovisas som driftkostnad. För verkar bilden stämma med en hög kapitalkostnad och lågt underhåll. s låga kostnad beror på att avhjälpande underhåll redovisas som driftkostnad. Underhållskostnad (kr) per kvm Övriga kostnader Här syns en ganska splittrad av bild av kostnaderna. har en mycket hög kostnad medan och inte redovisat några siffror alls för denna post. De stora skillnaderna mellan kommunerna tyder i första hand på olika redovisningsprinciper. Det innebär att kostnaderna för administration redovisas i de övriga posterna eller saknas helt eller delvis i. Övriga kostnader (kr) per kvm

14 14(26) Inhyrda lokaler Här ser man kostnaden för inhyrda lokaler oavsett verksamhet. redovisar den högsta kostnaden följt av. Övriga kommuner utom, ligger på ungefär samma nivå. En jämförelse har även gjorts mot SKL: s rapport Förvaltningsnyckeln som visar att normalkostnaden för inhyrda lokaler ligger på 1 kr/kvm (raden Webor i diagrammet). Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm Webor Lokalkategorier Genom att dela upp lokalkostnaderna på de olika lokalkategorierna får man en bild av hur fastighetsförvaltningen belastar de olika verksamheterna. De olika kategorierna är - Förskolor - Grundskolor (inklusvie särskola och fritidshem) - Äldreomsorg särskilt boende - Övrig omsorg - särskilt boende (handikappomsorg/psykiatri) - Förvaltningslokaler (huvudsakligen för administration) - Övriga lokaler (t ex bibliotek, sporthallar, kulturhus)

15 15(26) Förskola Resultatet ger ungefär motsvarande bild som för de totala kostnaderna. har högsta kostnaden och den lägsta. Även och ligger på en lite högra nivå. Förklaringar till siffrorna är att har högt födelseöverskott som innebär kontinuerlig utbyggnad medan inte har byggt nytt på länge. Även och har haft relativt stor utbyggnad av förskolan det senaste decenniet. Kostnad (kr) per kvm Grundskola Grundskolans lokalkostnader visar ungerfär motsvarande bild som för förskolan. visar på den högsta kostnaden, följt av och. Även här kan noteras att haft relativt stor byggnation av nya skolor sedan år 2. Medan inte haft någon utbyggnad alls. 1 4 Kostnad (kr) per kvm

16 16(26) Gymnasium visar den högsta kostnaden. Främsta förklaring kan vara att man nyligen byggt en ny skola (färdig hösten 25). Även visar här en högre kostnad än genomsnittet vilket beror på en stor ny-, till- och ombyggnad. Övriga kommuner ligger klar under genomsnittet. Kostnad (kr) per kvm Äldreomsorg särskilt boende Här ligger kostnaden per kvm mer nära varandra även om bilden är densamma som för övriga kategorier. Det vill säga att har högst kostnad följt av och. Kostnad (kr) per kvm

17 17(26) Övrig omsorg särskilt boende För särskilt boende inom handikapp är siffrorna mer osäkra eftersom det funnits svårigheter med att fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och handikappomsorg. Av redovisade siffror visar den högsta kostnaden vilket beror på många nyproducerade gruppbostäder. Detta är således en motsatt bild jämfört med övriga kategorier. 1 6 Kostnad (kr) per kvm Förvaltningslokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna visar en ganska splittrad bild med ett spann mellan 47-2 kr/kvm. s höga kostnader beror sannolikt på att man hyr en relativt dyr lokal för den centrala administrationen. s låga kostnader beror på att det här ingår ett fåtal äldre byggnader som till stor del är avskrivna. Övriga kommuner ligger ganska nära varandra. 2 5 Kostnad (kr) per kvm

18 18(26) Övriga lokaler Här är jämförelse svår att göra eftersom det inte är avstämt (inom arbetsgruppen) vilka lokaler som ingår i respektive kommuns redovisning. Dessutom innebär den använda definitionen att gruppen består av olika typer av lokaler vilket gör det generellt svårt att jämför denna kategori. Det betyder att kostnaderna kommer att skilja sig åt en del. redovisar högst kostnad medan övriga kommuner ligger i intervallet 4-7 kr Kostnad (kr) per kvm

19 19(26) 4.2 Lokalanvändning Med lokalanvändning avses hur vi använder de kvadratmetrar som disponeras. Hur många nyttjare (barn, elever, äldre etc.) som finns i lokalerna och vad det kostar per nyttjare. De nyckeltal och kostnadsmått som redovisas används normalt även av andra aktörer. Övergripande Ett generellt övergripande mått som även SKL använder sig av i Förvaltningsnyckeln är antal kvadratmeter per invånare. Här har två jämförelser lagts in utöver Södertörnskommunerna. Dels från Webor som är SKL undersökning där 86 kommuner ingår och dels Sextetten (ett samarbete mellan Gnesta,, Trosa, Knivsta, Nykvarn och Håbo kommuner). Webor: s värde är det genomsnittliga värdet för de 86 kommunerna. Inom Södertörn har lägst yta per invånare medan har den högsta. Södertörn ligger totalt lägre än genomsnitt för SKL: s kommuner men högre än de små kommunerna som ingår i Sextetten. 7, 6, 5, 5,6 4,3 5,3 5,1 5, 4,9 6 4,3 4, 3, 2, 1,, WebOr Sextetten Ser man till de totala lokalkostnaderna (både egna plus inhyrda) per invånare hamnar på den högsta kostnaden medan får den klart lägsta. Variationerna inom Södertörn är dock i övrigt inte så stora. Jämförelsen med Sextetten visar att dessa kommuner sammantaget ligger lägre än Södertörn.(Se diagram nästa sida) Här blir inte en jämförelse med SKL: s rapport rättvisande eftersom man i den inte har en samlad bild av kostnaderna för samtliga lokalkategorier. En jämförelse av drift- och underhållskostnader för lokalkategorin skolor visar att Södertörnskommunerna (exkl som inte tagit med

20 2(26) mediaförsörjning i sin redovisning) totalt har en kostnad på 381 kronor/kvm mot SKL:s kommuner som har en kostnad cirka 31 kronor/kvm Sextetten Sextetten Antal kvadratmeter och kostnad per barn i förskola Antal kvadratmeter per barn i förskola visar att och har störst yta per barn medan och ligger betydligt lägre. En förklaring till s siffra kan vara att man där har flera små förskolor som kan ge en större yta per barn jämfört med ytan i större enheter. ommenteras därför inte. En jämförelse med Sextetten visar att dessa kommuner ligger mittemellan Södertörnskommunerna. Antal kvadratmeter/barn 14, 12, 1, 11,3 11,7 11,9 9,7 9,3 1,5 11, 8, 6, 4, 2,, Sextetten Kostnaden per barn i förskola visar att har den högsta kostnaden vilket sannolikt beror på många små enheter. Därefter kommer, och. s siffra är lägre huvudsakligen p g a att mediakostnaderna inte ingår i beloppet ovan (vid enkel kalibrering blir

21 21(26) s mediakostnad cirka 4 1 kr/kvm).jämförelsen med Sextetten visar att den kommungruppen ligger lägre än men högre än övriga Södertörnskommuner. Kostnad per barn, kr Sextetten Antal kvadratmeter och kostnad per elev i grundskola Ytan för eleverna i grundskolan visar en viss spridning. s siffra känns relativ osäker eftersom man redovisat 16 kvm/elev till Skolverket år 25. I övrigt ligger högst med 15,6 kvm och lägst med sina 13,2 kvm. I jämförelse med Sextetten ligger dessa kommuner något högre än Södertörn. Antal kvadratmeter/elev 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 16,3 14, 15,3 13,2 15,6 15,7 15,7 Sextetten Här har vi gjort ytterligare en jämförelse med andra kommungrupper plus fristående skolor (se nästa sida).

22 22(26) antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Storstad Förort Större stad Jämförelsen visar att Södertörnskommunerna (i genomsnitt) ligger på i princip samma nivå som övriga kommungrupper. Även om förorter och större städer ligger något lägre. Anmärkningsvärt är att nyckeltalet för fristående skolor ligger så mycket lägre än de kommunala skolorna. Kostnader per kvadratmeter och elev visar att har den högsta kostnaden och den klart lägsta, eller mindre än hälften av s. Övriga kommuner, utom, ligger runt kronor. Kostnaden per elev för samtliga landets kommuner var 13 8 kr år 25 och för fristående skolor samma år 13 9 kr (enligt Skolverkets databas). Södertörnskommunerna ligger således både över och under rikets genomsnitt. Kostnad per elev, kr Sextetten

23 23(26) Antal kvadratmeter och kostnad per elev i gymnasiet Ytan för eleverna i gymnasiet visar på en ganska stor spridning vilket kan bero på hur många och vilken sorts utbildningslinjer de olika gymnasieskolorna har. och har de största ytorna per elev, cirka 19 kvadratmeter medan har knappt 13 kvadratmeter. 25, Antal kvadratmeter/elev 2, 18,9 19,2 15, 1, 1,7 12,7 14, 14,6 15,5 5,, Sextetten Även här har en jämförelse gjorts med övriga kommungrupper. Jämförelsen visar att storstäder och förorter har en mindre yta än Södertörn medan genomsnittet för samtliga kommuner ligger över snittet på Södertörn. När det gäller gymnasieskolor i Kommunalförbund har dessa betydligt större ytor än övriga grupper. 23 Kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Kommunalförb Storstad Förort Större stad Lokalkostnaden per elev i gymnasiet visar att har den klart högsta kostnaden, drygt 25 kr, vilket främst kan förklaras av man nyligen

24 24(26) byggt ett nytt gymnasium., och har en kostnad som är cirka 35-4 procent av s. Kostnad per elev, kr Sextetten Samtliga rikets kommuner hade 25 en kostnad per elev på 17 3 kr och samtliga kommunalförbund en kostnad på 17 9 kr. Samtliga Södertörnskommuner utom ligger lägre än dessa siffror.

25 25(26) Övriga områden För övriga områden såsom särskilt boende, förvaltningslokaler och övriga lokaler har endast 2-3 till kommuner lämnat uppgifter för att räkna fram nyckeltal. Därigenom blir redovisade uppgifter och nyckeltal mycket osäkra. Äldreomsorg särskilt boende Här har fyra kommuner lämnat underlag. Av de kommuner som lämnat uppgifter uppgår antalet kvadratmeter per brukare till cirka 75 kvadratmeter utom som har en högre siffra (92 kvm). Södertörn redovisar därmed ett högre snitt än Sextetten som har 67 kvadratmeter. Antal kvadratmeter/plats 1, 9, 8, 7, 92,5 75,7 72,2 75,1 66,8 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Sextetten Lokalkostnaden per brukare varierar mellan 71 kronor till 94 kronor på Södertörn medan Sextetten redovisar knappt 63 kronor. Kostnad per plats, kr Sextetten

26 26(26) Förvaltningslokaler Även här har endast tre kommuner lämnat underlag för att få fram nyckeltal. Antalet kvadratmeter per anställd är högst i, därefter och. När det gäller kostnaden är bilden den omvända, har högst kostnad och lägst. Antal kvadratmeter per anställd Kostnad per anställd

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2008

Jämförelse av Lokalkostnader 2008 l Jämförelse av Lokalkostnader 28 29-9-15 POSTADRESS Ekonomiavdelningen BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(3) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Trendanalys av nyckeltal

Trendanalys av nyckeltal FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Trendanalys av nyckeltal LANDSTINGENS LOKALANVÄNDNING OCH KOSTNADER 1994-2012 Trendanalys av nyckeltal 1 Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in kostnadsnyckeltal

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

IT-nyckeltal Södertörn 2007

IT-nyckeltal Södertörn 2007 Datum 2008-08-29 Version 1.0 IT-nyckeltal Södertörn Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 februari 2015 KS 2015/146.189 1 (2) HANDLÄGGARE Bo Garneij 08-535 302 80 bo.garneij@huddinge.se Kommunstyrelsen Södertörns nyckeltal

Läs mer

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Skollokalutredning Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Inledning Våren 2012 presenterade Barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012. Utredningen beskriver

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014

Södertörns nyckeltal 2014 Södertörns nyckeltal 2014 Parkskötsel SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-11 Handläggare/referens Petra Lindvall 08-606 84 95 petra.lindvall@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning

Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning Förord Att arbeta med nyckeltal och jämförelser är något som är centralt för att kunna utveckla och effektivisera all verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting har under ett tiotal år arbetat med att

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Revisionsrapport Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Eslövs kommun December 2008 Mattias Haraldsson Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...4 2 Kartläggning

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009 IT-nyckeltal Södertörn 2009 Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal för IT-området. De i år

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson RAPPORT Lidingö kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet Uppdragsnummer 3580545 Stockholm Sweco Eurofutures AB Erik Bergfors Helena Lund Ulf Johansson 1 (12) Sweco Vasagatan 36 Box 415,

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Nyckeltal Fristående skolor

Nyckeltal Fristående skolor www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv s riksförbund Nyckeltal Fristående skolor 1. Inledning och metod har fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv och s riksförbund att göra en oberoende granskning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

2014 års priser för utbildningar inom naturbruksgymnasierna

2014 års priser för utbildningar inom naturbruksgymnasierna TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Datum Diarienummer 2013-11-21 RS130300 Skolförvaltningen Christer Henriksson, utvecklare, 0703282958 Anders Hallberg, ekonomichef, 0730377955 Regionstyrelsen 2014 års priser för

Läs mer

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed SAMMANFATTNING 2012-11-21 Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed - en studie över förutsättningar och alternativ för att anpassa och optimera skolans och barnomsorgens lokaler utifrån nuvarande

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010

Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010 Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010 Om Företagarna Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar 70 000 företagare, varav

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Produktionsstart av tillbyggnad av Wijbackens vård- och omsorgsboende

Produktionsstart av tillbyggnad av Wijbackens vård- och omsorgsboende 1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-18 Social- och omsorgskontoret Kommunstyrelsen Äldreomsorgsnämnden Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Produktionsstart av tillbyggnad av Wijbackens vård- och omsorgsboende Dnr: ÄON

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Tjänstegarantier Norsjö kommun

Tjänstegarantier Norsjö kommun Tjänstegarantier Norsjö kommun Vad innebär tjänstegarantier? För att stärka kvalitén på de tjänster vi erbjuder våra invånare har Norsjö kommun tagit fram tjänstegarantier inom en rad olika områden. En

Läs mer

I Årets redovisning har antalet konton och e-postadresser per anställd tagits bort från redovisningen.

I Årets redovisning har antalet konton och e-postadresser per anställd tagits bort från redovisningen. ITnyckeltal Södertörn 2008 Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett ITverksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal för ITområdet. De i år presenterade

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Avsnitt: Krav och råd. Beslutad av Bo Jonsson. Version: 2

Avsnitt: Krav och råd. Beslutad av Bo Jonsson. Version: 2 1(15) Bilaga 1-1. Allmänt Kvalitetsmåtten för inrikes fastighetsdrift mäter effektiviteten i driftorganisationen och ska genomföras inom inrikes förvaltning oavsett om driften bedrivs i egen regi eller

Läs mer

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 i. Barn- och ungdom 2 ii. Utbildning, arbetsmarknad och integration 3 iii. Kultur och fritid 4 iv. Vård och omsorg 5 v. Social omsorg 6 vi. Bygg och

Läs mer

FF1 Drift- och Underhållsplanering

FF1 Drift- och Underhållsplanering FF1 Drift- och Underhållsplanering Drift- och underhållsplaner utgör en viktig del av den fastighetsekonomiska analysen. Denna uppgift syftar till att göra en detaljerad plan för drift- och underhåll för

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Bostadsföreningen Pionen 4 u.p.a.

Bostadsföreningen Pionen 4 u.p.a. Bostadsföreningen Pionen 4 u.p.a. Karlbergsvägen 40 113 27 Stockholm Årsredovisning 2011 Bostadsföreningen Pionen 4 u.p.a. Förvaltningsberättelse avseende verksamheten 2011 Styrelsen för Bostadsföreningen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen

Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen Resultatanalys Gatuavdelningen, Tekniska förvaltningen Mattias Johansson Auktoriserad revisor och Certifierad kommunal revisor Trelleborgs Kommun April 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

BRF JAKTEN 785000-1434. Bostadsrättsföreningen JAKTEN. Årsredovisning 2002. Årsredovisningen framställd av Förvaltnings AB Castor 1 av 10

BRF JAKTEN 785000-1434. Bostadsrättsföreningen JAKTEN. Årsredovisning 2002. Årsredovisningen framställd av Förvaltnings AB Castor 1 av 10 Bostadsrättsföreningen JAKTEN Årsredovisning 2002 1 av 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för BRF JAKTEN får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2002 01 01-2002 12 31. Styrelse Styrelsen har

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 BO 32 SM 1201

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 BO 32 SM 1201 BO 32 SM 1201 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2010 I korta drag Hyresintäkter År 2010 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Ola Sabel Lars Magnusson Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-35 71 54 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

Investeringsbeslut och sammanställning tertial 2 år 2014 fritidsnämnden

Investeringsbeslut och sammanställning tertial 2 år 2014 fritidsnämnden 2014-09-25 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2014/140-041 KFKS 2014/240-041 Fritidsnämnden Investeringsbeslut och sammanställning tertial 2 år 2014 fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6

Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6 Sida 1 av 8 Förvärvet Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6 Ägaren av bolaget Rörsjöborg AB har erbjudit Brf Sankta Thora att förvärva bolaget Rörsjöborg AB, vars enda tillgång är

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Enklare idrottshallar

Enklare idrottshallar FASTIGHETSKONTORET IDROTTSFÖRVALTNINGEN 2013-01-29 Kontaktperson fastighetskontoret Jenny Rydåker Projektavdelningen Telefon: 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-03-05

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post KROKOM Januari 2015 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL info@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer