Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006"

Transkript

1 Södertörns Nyckeltal Jämförelse av Lokalkostnader 26 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST

2 2(26) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Inledning Syfte Arbetsgrupp Metod och avgränsning Omfattning 4 3 Nulägesbeskrivning 8 Sida 4 Resultat Fastighetsförvaltning Lokalanvändning 19

3 3(26) Södertörns nyckeltal Jämförelse av lokalkostnader Sammanfattning Detta är det första året som jämförelse av kommunernas lokalkostnader har gjorts. Som alltid när det är första gången ett arbete genomförs finns en rad osäkerheter och vissa brister i de underlag som används. Bland annat finns olika redovisningsmetoder i kommunerna som vi säkert inte har kunnat justera för i alla delar. Olika organisation av fastighetsförvaltningen i kommunerna bidrar även till att lokalkostnaderna hanteras lite olika. Varje kommun har olika principer för hur man hanterar lokalkostnader. Dessutom saknas två kommuners siffror vilket naturligtvis innebär brister i analysen. Av det framkomna resultatet kan sägas följande. De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader. redovisar den högsta andelen (14,6 %) och (9,3 %)den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan procent. uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har man en mer marknadsmässig prissättning på delar av lokalbeståndet. En annan faktor är att i s kostnader ingår även viss infrastruktur i lokalhyran för verksamheten. s nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativt gammalt. Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. Inom Södertörn har störst yta per invånare (5,6 kvm) medan minst yta (4,3 kvm). Södertörn ligger lägre än genomsnitt för SKL: s kommungrupp men högre än de kommuner som ingår i Sextetten. Två andra mått som studerats är hur många nyttjare (barn, elever, äldre) per kvadratmeter som använder våra verksamhetslokaler och vad det kostar per nyttjare. Inom grundskola, gymnasium ligger antal kvadratmeter per elev för Södertörnskommunerna nära övriga landets kommuner. Fristående skolor har dock mindre ytor. Kostnaden per elev ligger på Södertörn ganska lika som övriga kommuner och friskolor. För gymnasieskolor ligger Södertörn, utom, lägre än övriga både när det gäller ytor och kostnad per elev.

4 4(26) För nästa år är målet för arbetet att samtliga kommuner på Södertörn ska delta aktivt i arbetet med lokalkostnadsjämförelser. Det vi i första hand ska arbeta vidare med är att säkra det underlag som vi bestämt ska användas, dvs. förbättra definitioner och mätmetoder. Därutöver finns det önskemål om att ta fram särskilda nyckeltal som visar skadegörelse och mediakostnader. Andra intressanta frågeställningar är: - Vad är en effektiv fastighetsförvaltning? - Finns det fler sätt att mäta lokaleffektivitet på? - Vad vill kommunledningarna veta? 2 Bakgrund 2.1 Inledning Att kunna göra jämförelser av lokalkostnader mellan kommunerna på Södertörn ska ses som ett komplement till övriga jämförelser som sker inom olika verksamhetsområden och för personal. Lokalkostnadernas nivå påverkar ett antal andra nyckeltal där man jämför sig med andra, vilket gör det väsentligt att veta vad lokalerna kostar och att jämföra dessa kostnader med andra kommuner. Att göra jämförelser av lokalkostnader är också viktigt för styrningen av investeringsnivån och investeringsalternativ. Men ska även vara ett underlag för att påverka hur vi använder lokalerna (ytor och tidsanvändning) samt produktiviteten när det gäller fastighetstjänsterna. 2.2 Syfte Det övergripande syftet med södertörnsjämförelserna är: Att för kommunernas politiska ledningar ge en översiktlig bild av dels kostnads- och serviceförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Det övergripande syftet inom lokalgruppen är att få fram jämförbara underlag på kommunernas lokalkostnader så att mått och nyckeltal kan redovisas varje år i samband med de årliga nyckeltalsredovisningarna. Underlagen ska också kunna användas för analys av skillnader och likheter mellan kommunernas mått och nyckeltal. 2.3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med en representant från varje kommun deltar. Nykvarn har inte haft någon deltagare. Sammankallade och samordnare är Bo Garneij. Arbetsgrupp: Peder Ricknell, (från maj 27) Carl-Göran Engman,

5 5(26) Stig Öhman, Björn Wahlberg, Tomas Eriksson och Lennart Hyllengren, Per Olov Lindfors, Petra Karlsson-Ekström, Bo Garneij, 2.4 Metod och avgränsning Respektive kommun har inventerat och samlat ihop sina ekonomiska uppgifter enligt den överenskomna definitionen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Därefter har en övergripande sammanställning och jämförelse av resultaten gjorts så att kommunerna kan jämföras, så långt möjligt. Följande kända avgränsningar har konstaterats under arbetets gång: - Att jämföra fastighetsorganisationer är beroende av att det finns tydliga definitioner, förbrukningstal och areabegrepp och att definitionerna tillämpas i praktiken vid kontering och redovisning. Det har inte kunnat verifieras att kommunerna gör på likartat sätt. - Det material som har använts som underlag i analyserna utgår från de officiella räkenskaperna som finns i respektive kommun. - Kommunerna har olika organisatoriska lösningar för sin fastighetsförvaltning vilket medför olika redovisningsmetoder. - Generellt finns oklarheter om hur redovisning av lokalkostnader hanteras i de olika kommunerna. - Två av kommunerna har inte lämnat något underlag vilket gör en jämförelse och analys mer bristfällig. - Stora skillnader av redovisade siffror har inte analyserats i tillräcklig utsträckning. - I s siffror saknas kostnader för mediaförsörjning (värme och energi). - Nykvarn har inte ingått i arbetsgruppen detta år. 2.5 Omfattning Utgångspunkt och definitioner Som utgångspunkt för gruppens arbete har använts SKL:s dokument Nyckeltalsinsamling instruktioner och definitioner. SKL har använt dessa definitioner för insamling och redovisning av nyckeltalsjämförelser inom kommunernas fastighetsförvaltning 25. Rapporten som SKL tagit fram heter: Förvaltningsnyckeln 26 Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. Följande lokalkategorier har används i Södertörnsrapporten: Förskolor Grundskolor Gymnasier

6 6(26) Äldreomsorg - Särskilt boende Övrig vård och omsorg Särskilt boende för funktionshindrade Förvaltningslokaler Övriga lokaler Kommentarer till de olika indelningarna: Förskola SKL redovisar även renodlade fritidshem i denna grupp. Inom Södertörn finns dessa i huvudsak inom grundskolan. Förvaltningslokaler Här avses lokaler som i huvudsak används för administration och förvaltning. Äldreomsorg och övrig vård och omsorg SKL använder sig av benämningen Särskilda boendeformer som består av både äldreomsorg och lokaler för funktionshindrade. Södertörn redovisar särskilt boende för äldre för sig och särskilt boende för funktionshindrade för sig. har dock inte kunnat göra denna uppdelning utan redovisar siffrorna samlat inom gruppen Äldreomsorg. Övriga lokaler Med denna grupp menas fastigheter som inte passar in i någon av de övriga kategorierna. Det kan vara bibliotek, kulturhus, större idrottsanläggningar, simhallar, lokaler för vuxenutbildning och liknande. Areabegrepp Det som föreslagits ska användas är BRA bruksarea. SKL definierar BRA med bruksarea avses area av nyttjande enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärde utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven beteckning. Det har dock visat sig att vissa kommuner använder sig även av begreppet LOA lokalarea (själva lokalens area) i sina kvadratmeter. Hänsyn har tagits till de olika begreppen och anpassats till begreppet BRA. Kostnadsposter De kostnadsposter som redovisas i rapporten utgår från etablerade begrepp och stämmer med de definitioner som SKL använder sig av, förutom posten kapitalkostnad som Södertörnsgruppen själv beslutat ska ingå. Följande huvudgrupper har använts: Kapitalkostnad Drift Underhåll Övriga kostnader Extern hyra

7 7(26) Kapitalkostnad Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på aktiverade investeringar. Den internränta som ingår i kapitalkostnaden är framräknad lokalt i respektive kommun. Någon omräkning har således inte skett. I de flesta fall följer kommunerna SKL: s rekommendation, f n 5 procent. Avskrivningsprinciperna följer SKL: s rekommendationer. Drift Med drift avses: a) Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll. I denna grupp ingår personalkostnader, externa driftkostnader för skötsel och tillsyn, skötsel av tomtmark och yttre renhållning, sophantering, förbrukningsmaterial, felavhjälpande underhåll, försäkringsskador och skadegörelse. b) Mediaförsörjning energikostnader och energiförbrukning Personalkostnader för vaktmästare, fastighetsskötare o arbetsledning ingår i driftkostnad. Externa driftkostnader för skötsel och tillsyn avser köpta tjänster som den egna organisationen inte utför. Skötsel av tomtmark och yttre renhållning kan avse tjänster som gräsklippning, sandning, sopning och skötsel av planteringar. Sophantering innefattar hantering och hämtning av sopor. Förbrukningsmateriel är kostnader för driftmateriel som filter, glödlampor, lysrör, strömbrytare, maskiner och utrustning som har kortare livslängd än tre år. Felavhjälpande underhåll avser kostnader för material och köpta tjänster som för åtgärder av akut karaktär. Försäkringsskador är kostnader för självrisk samt de skador som understiger självrisk. Med skadegörelse menas kostnader för skador som uppkommit genom avsiktligt vållande och oaktsamhet. Mediaförsörjning avser värmeenergikostnader, elenergikostnader och kostnader för vatten och avlopp. Samt förbrukningskostnader för värme, el och vatten och avlopp. Underhåll (avser planerat) Med planerat underhåll avses underhåll som syftar till att återställa funktionen hos ett objekt. Åtgärder som syftar till att höja ursprunglig

8 8(26) standard ska betraktas som investering. Här finns ett gränsland som kan vara svårt att beskriva och att jämföra olika redovisningsmetoder såväl inom som mellan kommuner. Övriga kostnader Med övrigt avses kostnader för administration, försäkringar och riskskydd samt fastighetsskatt. Kostnader för städning ingår inte i det redovisade underlaget. 3. Nulägesbeskrivning Respektive kommun skulle här ha gjort en beskrivning av Organisation Fastighetsbestånd Hyresmodeller (bl a avskrivningsprinciper och ränta) Investeringsprocessen (lokalförsörjningsprocessen) Detta saknas i denna rapport. Generellt kan sägas när det gäller organisation att fyra kommuner (,, och ) sköter fastighetsförvaltningen i egen regi med kommunen som ägare av lokalerna. Övriga tre kommuner (, och ) har lagt över sina verksamhetslokaler i ett helägt kommunalt bolag inom respektive kommun som även som står ägare. Detta förhållande kan ha viss inverkan på kostnadsnivå, redovisningsmetoder, hyresmodeller, investeringsprocess etc. En annan faktor som har direkt påverkan på lokalkostnaderna är när samt i vilken takt och omfattning som lokalerna har byggts. I dagsläget finns en beskrivning (s utbyggnadstakt redovisas på särskild bild och ingår inte i rapporten) och jämförelse av hur den historiska utvecklingen har sett ut av förskole- och skolutbyggnaderna. Utöver de direkta nybyggnationerna skulle man även behöva kompletta med stora om- och tillbyggnader för att få den kompletta bilden.

9 9(26) 4. Resultat Den redovisning som rapporten omfattar har delats upp i två huvudområden: Kostnaderna för verksamhetslokalerna avser 26 års redovisning. Fastighetsförvaltning (inre effektivitet) Lokalanvändning (yttre effektivitet) Det kommunala fastighetsbeståndet De kommunala verksamhetslokalerna fördelar sig ytmässigt mellan de olika lokalkategorierna enligt följande för Södertörn totalt. Övr lokaler 22% Förskolor 11% Förv lokal 6% Handik Säbo 3% Äldre Säbo 8% Gymnasier 1% Grundskolor 4% Skol- och förskoleverksamheterna tar i anspråk cirka 6 procent av de samlade lokalerna. Mellan kommunerna varierar fördelningarna något såtillvida att har störst andel äldre- och handikappboenden (totalt 27 %), störst andel förskolor (13 %) och grundskolor (45 %), har flest gymnasielokaler (12 %), högst andel förvaltningslokaler (7 %) och övriga lokaler (3 %). Kommunernas befolkning Befolkningens ålderssammansättning (den 31/12 26) återspeglar ganska väl hur mycket lokaler det finns inom de olika kategorierna. har störst

10 1(26) andel barn och ungdomar medan har högst andel ålderspensionärer. Befolkning december 26 fördelat på åldersgrupper 1,% 8,% 11,3% 12,% 11,6% 11,8% 16,8% 12,9% 14,8% 12,8% 6,% 54,7% 55,1% 54,7% 54,7% 53,3% 51,3% 53,3% 52,9% 4,% 2,% 34,% 32,9% 33,7% 33,5% 29,9% 35,7% 31,8% 34,3%,% Nykvarn är den kommun som ligger närmast ett riksgenomsnitt för befolkningssammansättning. Övriga Södertörnskommuner har i huvudsak en betydligt större andel barn och ungdomar samt färre äldre än riksgenomsnittet. ligger någonstans mitt emellan Södertörns genomsnitt och rikets genomsnitt. Övergripande kostnader De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader (enligt RS 26, SCB). redovisar den högsta andelen och den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan procent. En andel på procent är en nivå som inte kan anses som hög i jämförelse med andra sektorer. Några konkreta jämförelsetal har dock inte kunnat fås fram för för kommunsektorn eller statlig sektor. Antal invånare Verksamhetens nettokostnader, Mnkr Totala lokalkostnader, Mnkr Andel lokalkostnader i % 9,3% 14,6% 1,6% 13,4% 13,5% Lokalkostnad per invånare, kr

11 11(26) 4.1 Fastighetsförvaltning Totala lokalkostnader Nedan redovisas totala lokalkostnader. I dessa poster ingår kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och övriga kostnader (administration, försäkringar etc.). Diagrammet avser total kostnad per kvadratmeter för kommunens verksamhetslokaler. I den kostnaden ingår såväl egna lokaler (inklusive lokaler som hyrs av eget kommunalt bolag) samt externt inhyrda lokaler Kostnad (kr) per kvm uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker så pass mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har en mer marknadsprissättning på delar av lokalbeståndet. Andra faktorer är att i s kostnader ingår viss infrastruktur (bullervallar, vägar, vissa mindre vägövergångar) i lokalhyran för verksamheten samt även kostnader för markskötsel (barmarksunderhåll/vinterväghållning) för fastigheterna. s låga nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt (media och viss drift) och har kunnat tas med här. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativ gammalt. De totala kostnaderna kan delas upp i fem delposter utslaget på den totala lokalytan: Kapital, drift, underhåll, övrigt samt externa hyreskostnader. Kapitalkostnader Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på investerat kapital. och redovisar ungefär lika höga kostnader. har den klart lägsta kostnaden. Orsaker till de stora skillnaderna kan fämst

12 12(26) förklaras av att haft få nya byggnationer medan expanderat (särskild grundskola och gymnasium) relativt kraftigt under senaste årtiondet. Kapitalkostnad (kr) per kvm Driftkostnader ligger högst och klart lägst. s låga kostnad (9 kr/kvm) beror till stor del på att man till största delen har kallhyror och att mediakostnader belastar verksamheterna direkt. Vidare har man inga direkta personalkostnader, utan drift och skötsel ligger på entreprenad och löner för t ex vaktmästare belastar respektive hyresgäst. Detta påverkar materialet nedan genomgående. Övriga kommuner ligger relativt lika mellan 3-35 kronor/kvm. s höga kostnad kan möjligen förklaras med att underhållskostnaderna är låga, vilket tyder på redovisningsmetodik samt att man bör ha högre drift och underhåll till följd av att har betydligt äldre lokaler än övriga kommuner. Driftskostnad (kr) per kvm

13 13(26) Underhållskostnader uppvisar den högsta kostnaden vilket till del förklarar den relativt låga kapitalkostnaden. Mer förvånande är att redovisar en relativt hög underhållskostnad plus en hög kapitalkostnad. visar motsatt bild med en låg kapitalkostnad och en låg underhållskostnad. Det kan förklaras med att en del av underhållet redovisas som driftkostnad. För verkar bilden stämma med en hög kapitalkostnad och lågt underhåll. s låga kostnad beror på att avhjälpande underhåll redovisas som driftkostnad. Underhållskostnad (kr) per kvm Övriga kostnader Här syns en ganska splittrad av bild av kostnaderna. har en mycket hög kostnad medan och inte redovisat några siffror alls för denna post. De stora skillnaderna mellan kommunerna tyder i första hand på olika redovisningsprinciper. Det innebär att kostnaderna för administration redovisas i de övriga posterna eller saknas helt eller delvis i. Övriga kostnader (kr) per kvm

14 14(26) Inhyrda lokaler Här ser man kostnaden för inhyrda lokaler oavsett verksamhet. redovisar den högsta kostnaden följt av. Övriga kommuner utom, ligger på ungefär samma nivå. En jämförelse har även gjorts mot SKL: s rapport Förvaltningsnyckeln som visar att normalkostnaden för inhyrda lokaler ligger på 1 kr/kvm (raden Webor i diagrammet). Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm Webor Lokalkategorier Genom att dela upp lokalkostnaderna på de olika lokalkategorierna får man en bild av hur fastighetsförvaltningen belastar de olika verksamheterna. De olika kategorierna är - Förskolor - Grundskolor (inklusvie särskola och fritidshem) - Äldreomsorg särskilt boende - Övrig omsorg - särskilt boende (handikappomsorg/psykiatri) - Förvaltningslokaler (huvudsakligen för administration) - Övriga lokaler (t ex bibliotek, sporthallar, kulturhus)

15 15(26) Förskola Resultatet ger ungefär motsvarande bild som för de totala kostnaderna. har högsta kostnaden och den lägsta. Även och ligger på en lite högra nivå. Förklaringar till siffrorna är att har högt födelseöverskott som innebär kontinuerlig utbyggnad medan inte har byggt nytt på länge. Även och har haft relativt stor utbyggnad av förskolan det senaste decenniet. Kostnad (kr) per kvm Grundskola Grundskolans lokalkostnader visar ungerfär motsvarande bild som för förskolan. visar på den högsta kostnaden, följt av och. Även här kan noteras att haft relativt stor byggnation av nya skolor sedan år 2. Medan inte haft någon utbyggnad alls. 1 4 Kostnad (kr) per kvm

16 16(26) Gymnasium visar den högsta kostnaden. Främsta förklaring kan vara att man nyligen byggt en ny skola (färdig hösten 25). Även visar här en högre kostnad än genomsnittet vilket beror på en stor ny-, till- och ombyggnad. Övriga kommuner ligger klar under genomsnittet. Kostnad (kr) per kvm Äldreomsorg särskilt boende Här ligger kostnaden per kvm mer nära varandra även om bilden är densamma som för övriga kategorier. Det vill säga att har högst kostnad följt av och. Kostnad (kr) per kvm

17 17(26) Övrig omsorg särskilt boende För särskilt boende inom handikapp är siffrorna mer osäkra eftersom det funnits svårigheter med att fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och handikappomsorg. Av redovisade siffror visar den högsta kostnaden vilket beror på många nyproducerade gruppbostäder. Detta är således en motsatt bild jämfört med övriga kategorier. 1 6 Kostnad (kr) per kvm Förvaltningslokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna visar en ganska splittrad bild med ett spann mellan 47-2 kr/kvm. s höga kostnader beror sannolikt på att man hyr en relativt dyr lokal för den centrala administrationen. s låga kostnader beror på att det här ingår ett fåtal äldre byggnader som till stor del är avskrivna. Övriga kommuner ligger ganska nära varandra. 2 5 Kostnad (kr) per kvm

18 18(26) Övriga lokaler Här är jämförelse svår att göra eftersom det inte är avstämt (inom arbetsgruppen) vilka lokaler som ingår i respektive kommuns redovisning. Dessutom innebär den använda definitionen att gruppen består av olika typer av lokaler vilket gör det generellt svårt att jämför denna kategori. Det betyder att kostnaderna kommer att skilja sig åt en del. redovisar högst kostnad medan övriga kommuner ligger i intervallet 4-7 kr Kostnad (kr) per kvm

19 19(26) 4.2 Lokalanvändning Med lokalanvändning avses hur vi använder de kvadratmetrar som disponeras. Hur många nyttjare (barn, elever, äldre etc.) som finns i lokalerna och vad det kostar per nyttjare. De nyckeltal och kostnadsmått som redovisas används normalt även av andra aktörer. Övergripande Ett generellt övergripande mått som även SKL använder sig av i Förvaltningsnyckeln är antal kvadratmeter per invånare. Här har två jämförelser lagts in utöver Södertörnskommunerna. Dels från Webor som är SKL undersökning där 86 kommuner ingår och dels Sextetten (ett samarbete mellan Gnesta,, Trosa, Knivsta, Nykvarn och Håbo kommuner). Webor: s värde är det genomsnittliga värdet för de 86 kommunerna. Inom Södertörn har lägst yta per invånare medan har den högsta. Södertörn ligger totalt lägre än genomsnitt för SKL: s kommuner men högre än de små kommunerna som ingår i Sextetten. 7, 6, 5, 5,6 4,3 5,3 5,1 5, 4,9 6 4,3 4, 3, 2, 1,, WebOr Sextetten Ser man till de totala lokalkostnaderna (både egna plus inhyrda) per invånare hamnar på den högsta kostnaden medan får den klart lägsta. Variationerna inom Södertörn är dock i övrigt inte så stora. Jämförelsen med Sextetten visar att dessa kommuner sammantaget ligger lägre än Södertörn.(Se diagram nästa sida) Här blir inte en jämförelse med SKL: s rapport rättvisande eftersom man i den inte har en samlad bild av kostnaderna för samtliga lokalkategorier. En jämförelse av drift- och underhållskostnader för lokalkategorin skolor visar att Södertörnskommunerna (exkl som inte tagit med

20 2(26) mediaförsörjning i sin redovisning) totalt har en kostnad på 381 kronor/kvm mot SKL:s kommuner som har en kostnad cirka 31 kronor/kvm Sextetten Sextetten Antal kvadratmeter och kostnad per barn i förskola Antal kvadratmeter per barn i förskola visar att och har störst yta per barn medan och ligger betydligt lägre. En förklaring till s siffra kan vara att man där har flera små förskolor som kan ge en större yta per barn jämfört med ytan i större enheter. ommenteras därför inte. En jämförelse med Sextetten visar att dessa kommuner ligger mittemellan Södertörnskommunerna. Antal kvadratmeter/barn 14, 12, 1, 11,3 11,7 11,9 9,7 9,3 1,5 11, 8, 6, 4, 2,, Sextetten Kostnaden per barn i förskola visar att har den högsta kostnaden vilket sannolikt beror på många små enheter. Därefter kommer, och. s siffra är lägre huvudsakligen p g a att mediakostnaderna inte ingår i beloppet ovan (vid enkel kalibrering blir

21 21(26) s mediakostnad cirka 4 1 kr/kvm).jämförelsen med Sextetten visar att den kommungruppen ligger lägre än men högre än övriga Södertörnskommuner. Kostnad per barn, kr Sextetten Antal kvadratmeter och kostnad per elev i grundskola Ytan för eleverna i grundskolan visar en viss spridning. s siffra känns relativ osäker eftersom man redovisat 16 kvm/elev till Skolverket år 25. I övrigt ligger högst med 15,6 kvm och lägst med sina 13,2 kvm. I jämförelse med Sextetten ligger dessa kommuner något högre än Södertörn. Antal kvadratmeter/elev 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 16,3 14, 15,3 13,2 15,6 15,7 15,7 Sextetten Här har vi gjort ytterligare en jämförelse med andra kommungrupper plus fristående skolor (se nästa sida).

22 22(26) antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Storstad Förort Större stad Jämförelsen visar att Södertörnskommunerna (i genomsnitt) ligger på i princip samma nivå som övriga kommungrupper. Även om förorter och större städer ligger något lägre. Anmärkningsvärt är att nyckeltalet för fristående skolor ligger så mycket lägre än de kommunala skolorna. Kostnader per kvadratmeter och elev visar att har den högsta kostnaden och den klart lägsta, eller mindre än hälften av s. Övriga kommuner, utom, ligger runt kronor. Kostnaden per elev för samtliga landets kommuner var 13 8 kr år 25 och för fristående skolor samma år 13 9 kr (enligt Skolverkets databas). Södertörnskommunerna ligger således både över och under rikets genomsnitt. Kostnad per elev, kr Sextetten

23 23(26) Antal kvadratmeter och kostnad per elev i gymnasiet Ytan för eleverna i gymnasiet visar på en ganska stor spridning vilket kan bero på hur många och vilken sorts utbildningslinjer de olika gymnasieskolorna har. och har de största ytorna per elev, cirka 19 kvadratmeter medan har knappt 13 kvadratmeter. 25, Antal kvadratmeter/elev 2, 18,9 19,2 15, 1, 1,7 12,7 14, 14,6 15,5 5,, Sextetten Även här har en jämförelse gjorts med övriga kommungrupper. Jämförelsen visar att storstäder och förorter har en mindre yta än Södertörn medan genomsnittet för samtliga kommuner ligger över snittet på Södertörn. När det gäller gymnasieskolor i Kommunalförbund har dessa betydligt större ytor än övriga grupper. 23 Kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Kommunalförb Storstad Förort Större stad Lokalkostnaden per elev i gymnasiet visar att har den klart högsta kostnaden, drygt 25 kr, vilket främst kan förklaras av man nyligen

24 24(26) byggt ett nytt gymnasium., och har en kostnad som är cirka 35-4 procent av s. Kostnad per elev, kr Sextetten Samtliga rikets kommuner hade 25 en kostnad per elev på 17 3 kr och samtliga kommunalförbund en kostnad på 17 9 kr. Samtliga Södertörnskommuner utom ligger lägre än dessa siffror.

25 25(26) Övriga områden För övriga områden såsom särskilt boende, förvaltningslokaler och övriga lokaler har endast 2-3 till kommuner lämnat uppgifter för att räkna fram nyckeltal. Därigenom blir redovisade uppgifter och nyckeltal mycket osäkra. Äldreomsorg särskilt boende Här har fyra kommuner lämnat underlag. Av de kommuner som lämnat uppgifter uppgår antalet kvadratmeter per brukare till cirka 75 kvadratmeter utom som har en högre siffra (92 kvm). Södertörn redovisar därmed ett högre snitt än Sextetten som har 67 kvadratmeter. Antal kvadratmeter/plats 1, 9, 8, 7, 92,5 75,7 72,2 75,1 66,8 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Sextetten Lokalkostnaden per brukare varierar mellan 71 kronor till 94 kronor på Södertörn medan Sextetten redovisar knappt 63 kronor. Kostnad per plats, kr Sextetten

26 26(26) Förvaltningslokaler Även här har endast tre kommuner lämnat underlag för att få fram nyckeltal. Antalet kvadratmeter per anställd är högst i, därefter och. När det gäller kostnaden är bilden den omvända, har högst kostnad och lägst. Antal kvadratmeter per anställd Kostnad per anställd

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2008

Jämförelse av Lokalkostnader 2008 l Jämförelse av Lokalkostnader 28 29-9-15 POSTADRESS Ekonomiavdelningen BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(3) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011 l Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 2011 2(22) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 7 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Trendanalys av nyckeltal

Trendanalys av nyckeltal FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Trendanalys av nyckeltal LANDSTINGENS LOKALANVÄNDNING OCH KOSTNADER 1994-2012 Trendanalys av nyckeltal 1 Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in kostnadsnyckeltal

Läs mer

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Hultsfreds kommun Revisionsrapport 24 mars 2011 Elisabeth Rye Andersson Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen

Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen 2013-11-14 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/512-040 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl 18.00

Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl 18.00 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Tekniska nämnden 212-11-1 Tid 212-11-12, Kl 19: Plats Kommunalhuset i Tumba, plan 2, rum 2 Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl 18. (M), (FP) och (KD), plan

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fortsatt arbete... 6 Barn... 7 Antal barn i förskola och andel små barn... 7 Servicegrad...

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28 Gator och vägar Södertörns nyckeltal 29 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-28 2 1. INLEDNING... 4 2. DEFINITIONER... 4 3. VÄGYTOR... 5 4. BELÄGGNING... 7 5. VINTERVÄGHÅLLNING... 9 6. GATUBELYSNING...

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för internhyra

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för internhyra Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för internhyra Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta. Incit AB Lena Johansson Walter

Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta. Incit AB Lena Johansson Walter Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta Incit AB Lena Johansson Walter lena.walter@incit.se 2 Agenda Vad är REPAB Faktaböcker? - Underhållskostnadsboken vanliga /antikvariska

Läs mer

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Revisionsrapport Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Alf Wahlgren, uppdragsledare Bengt-Åke Hägg, projektledare Fredrik Anderberg, projektmedarbetare Klippans kommun Innehållsförteckning

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

IT-nyckeltal Södertörn 2007

IT-nyckeltal Södertörn 2007 Datum 2008-08-29 Version 1.0 IT-nyckeltal Södertörn Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016

Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016 Sida 1(25) Datum Diarienummer 2015-11-18 B-2015-128 Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016 Mål antagna av barn- och utbildningsnämnden 2015-12-10, 123 Gränsvärden antagna av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Uppföljning volymprognos 2011

Uppföljning volymprognos 2011 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-03-14 Barn- och utbildningsförvaltningen 14 bilaga 1 Dnr 2011/BUN 0040-010 Barn- och utbildningsförvaltningen Uppföljning volymprognos 2011 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation Ärendet Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har inkommit med en skrivelse

Läs mer

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 februari 2015 KS 2015/146.189 1 (2) HANDLÄGGARE Bo Garneij 08-535 302 80 bo.garneij@huddinge.se Kommunstyrelsen Södertörns nyckeltal

Läs mer

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Skollokalutredning Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Inledning Våren 2012 presenterade Barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012. Utredningen beskriver

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013

Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013 Bilaga 5 Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013 Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 1: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola, % Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola, kommunala förskolor 54 70 71 54

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll

Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll Teknisk fastighetsförvaltning Grundbegrepp drift och underhåll Förvaltningsföretag: bolag vars verksamhet består i att äga och förvalta fast eller lös egendom, t.ex. fastigheter eller värdepapper. Förvaltning:

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

1... 2... 2... 3... 4... 4... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 5... 6 2 I Kommunplan 2015-2017 gav Kommunfullmäktige ett uppdrag 2015:1, Fastighetsbolag Utreda och successivt införa en bolagisering av kommunens

Läs mer

Etablering av friskola i Vallentuna kommun

Etablering av friskola i Vallentuna kommun 07-11-14 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-02-04, 49 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014

Södertörns nyckeltal 2014 Södertörns nyckeltal 2014 Parkskötsel SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-11 Handläggare/referens Petra Lindvall 08-606 84 95 petra.lindvall@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Ekonomisk analys av fastigheter. Källa foto: https://www.flickr.com/photos/

Ekonomisk analys av fastigheter. Källa foto: https://www.flickr.com/photos/ Ekonomisk analys av fastigheter Källa foto: https://www.flickr.com/photos/ Varför ekonomisk analys av fastigheter? Bedöma fastighets marknadsvärde Bedöma fastighets individuella avkastningsvärde 22 april

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning

Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning Förord Att arbeta med nyckeltal och jämförelser är något som är centralt för att kunna utveckla och effektivisera all verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting har under ett tiotal år arbetat med att

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Kyrkfakta 2007. Fakta och nyckeltal om församlingsverksamhet, fastighetsförvaltning och administration

Kyrkfakta 2007. Fakta och nyckeltal om församlingsverksamhet, fastighetsförvaltning och administration Kyrkfakta 2007 Fakta och nyckeltal om församlingsverksamhet, fastighetsförvaltning och administration Jörgen Emanuelsson, Svenska kyrkan i Göteborg Christine Löfvenberg, FM Konsulterna jorgen.emanuelsson@svenskakyrkan.se

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Handläggare Datum Diarienummer Kristina Olson 2010-04-27 xxxx 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Bakgrund Enligt en lagändring

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Vad tycker Gävleborna om Gävle?

Vad tycker Gävleborna om Gävle? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning - Gävle kommun 2014 Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning Gävle kommun 2014 Författare Per-Erik

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016 Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009

Inledning Metod IT-nyckeltal Södertörn 2009 IT-nyckeltal Södertörn 2009 Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal för IT-området. De i år

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen 291 deckf15 Rättvisande lokalkostnader barn-

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Förslag till hyror för bostadsrätter för särskilt boende

Förslag till hyror för bostadsrätter för särskilt boende GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-08-20 Handläggare: Kristina Rosqvist Fastighetsförvaltningen AO Sjukhem Tel: 508 270 44 Kristina.rosqvist@gfk.stockholm.se 2002-06-25 Till Gatu- och

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunfullmäktige 2006-12-18 268 608 Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tekniska

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011

Södertörns nyckeltal 2011 Södertörns nyckeltal 2011 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20120917 Handläggare/referens Artur Carlsson 070-6064615 artur.carlsson@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Utredning bad. Kävlinge Kommun. Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016

Utredning bad. Kävlinge Kommun. Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016 Utredning bad Kävlinge Kommun Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016 AGENDA Kostnadsindikation Driftkostnader Personalkostnader Underhållskostnader Kapitalkostnader TRE ALTERNATIV 1. Alternativ

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola

Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola Inledning I lokalförsörjningsplanen fastställer högskolestyrelsen årligen högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen. Planen är avsedd

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Kostnadsindikation bad. Kävlinge Kommun

Kostnadsindikation bad. Kävlinge Kommun Kävlinge Kommun 2016-09-05 Kävlinge kommun VÖD PLS 2016-09-05 16002 2 (14) Detta är en rapport upprättad av. Fiskhamnsgatan 10 414 58 Göteborg Telefon 031-797 04 20 Epost info@predevo.se Detta material

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning, exkl. kostenheten Belopp i mkr Budget juli /budget Verksamhetens intäkter 63,7 66,0 2,3 Personalkostnader -417,9-416,2 1,7 Lokalhyror -105,8-105,3 0,5 Köp av tjänster

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Ekonomisk analys av fastigheter. Källa foto: https://www.flickr.com/photos/

Ekonomisk analys av fastigheter. Källa foto: https://www.flickr.com/photos/ Ekonomisk analys av fastigheter Källa foto: https://www.flickr.com/photos/ Idag 1. PP om Ekonomisk analys 2. Sammanfattning på tavlan 3. Genomgång av redovisning av fastighet på tavlan 30 mars 2015 Sara

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer