Mickes kravlösa krypin Kyrkstaden mötesplats och världsarv

Transkript

1 Kyrknyckeln N Nederluleå församlingstidning Nr Tema: Vi förvaltar ett världsarv Mickes kravlösa krypin Kyrkstaden mötesplats och världsarv KYRKNYCKELN

2 Nr på gång >>>>>> ett urval av det som händer i Nederluleå församling juni, Folkmusikkonsert. Spelledare Anders Hällström, Skäggmanslaget, KRAJA, Magnus Holmström, David Eriksson. Vuxna 100 kr, barn/ungdom 50 kr (t o m 15 år). Förköp: Kulturens Hus och Turistbyrån i Gammelstad. Förköpsavgift 10 kr. Nederluleå kyrka. 15 juni, Spelmansgudstjänst. Gunnar Olsson, Carolina Dawidson, Magnus Holmström, David Eriksson, Anders Hellström. Kyrkmarsch till Hägnan efter gudstjänsten. Nederluleå kyrka. 15 juni, Sommargudstjänst. Staffan Klingert. Bergnäskyrkan. 20 juni, och Konfirmation med mässa. Sommarkonfirmander, Lars- Gunnar Ottestig, Kajsa Nordenstorm, Lennart Johansson. Nederluleå kyrka. 21 juni, Konfirmation med mässa. Sommarkonfirmander, Mirjam Eriksson, Carolina Dawidson. Nederluleå kyrka. Vårt världsarv är inte en samling röda stugor runt en kyrka, hur vackert det än är. Vårt världsarv är människornas möten och liv i dessa stugor och i kyrkan. kyrkoherde ulla-lena bäckman i krönikan rötter Arv En turkosskimrande kofta. Gröna ögon. En stuga. En lögn. En guldklocka. Smilgropar. En soffa. En släktfejd. En svag rygg. En boksamling. Ett gott hjärta. Vi bär med oss arv, var och en, som vi måste förhålla oss till på ett eller annat sätt. Ibland kan ett arv vara lätt att förvalta, andra gånger tungt, för att inte säga omöjligt. Det här numret handlar om Världsarvet Gammelstads kyrkstad. På namnet hör man att det inte är en enskild människas uppgift att bära det arvet på sina axlar. Det är allas vårt arv. Ditt och mitt. Oavsett om vi är kyrkstugägare eller inte. Lulebon Micke Boström är en relativt nybliven sådan, dessutom har han ingen koppling till kyrkstugorna genom släktband som de flesta av hans kyrkstugegrannar. Tillsammans med sin son Nore njuter han av att vara i sitt kravlösa krypin, i stuga 297. Läs om Micke på sidorna 3-5. Maurits Nyström, verksam vid Uppsala universitet och med rötterna i Antnäs, berättar om kyrkstaden som mötesplats. Att så många ålderdomliga inslag bevarats och att de gång på gång kunnat bli betydelsebärande för en ny tid kan närmast liknas vid ett under skriver han i artikeln på sidorna 6-7. Hur håller man ett världsarv levande? Hur bevarar vi utan att konservera? Kyrkoherde Ulla-Lena Bäckman funderar över de frågeställningarna i sin krönika på sidan nio. Visst är det fantastiskt att ha ett världsarv inpå knuten och att världsarvskusinerna har namn som Kinesiska muren, Egyptens pyramider och Grand Canyon. Och vilken tur att vi är många som kan förvalta dessa arv tillsammans. Fotnot: Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Eva Bergman 21 juni, Konfirmation med mässa. F 21-konfirmander, Staffan Klingert, Carolina Dawidson. Bergnäskyrkan. 28 juni, Konfirmationsgudstjänst. Sundets konfirmander, Magnus Lind, Lina Sundström. Nederluleå kyrka. 28 juni, Konsert med barn och ungdomskör från Minnesota, USA, Lennart Johansson, Teen Gospel Choir. Nederluleå kyrka. Församlingens fullständiga program finns på hemsidan och i lokaltidningarnas predikoturer Kyrkorna öppna för alla på fredagar. INNEHÅLL Arv...sid. 2 Eva Bergman Mickes kravlösa krypin...sid. 3 5 Ulf Boström Kyrkstaden gammal som mötesplats, ny som världsarv...sid. 6 7 Maurits Nyström I luren med Ann-Louise Narinen-Selberg...sid. 8 Eva Bergman Rötter...sid. 9 Ulla-Lena Bäckman Notiser...sid Sommarkrysset...sid. 12 omslagsbild: Anders Alm sid sid. 3 5 sid. 8 2 KYRKNYCKELN 2 08

3 Pernilla Sanfridsson och Pierre Bergsten besöker Nore och Micke i kyrkstugan. Mickes kravlösa krypin En liten skylt i fönstret till Micke Boströms kyrkstuga signalerar ett inbjudande budskap: Öppen kyrkstuga, välkommen in. Jag tycker att jag kan bjuda på det. Jag bestämmer ju själv när jag vill sätta dit skylten. Sedan kunde skoltyskan ju vara lite bättre, skrattar han och berättar om ett knaggligt möte med några turister tidigare på dagen. Men pekar man bara och visar lite anspråkslöst, så löser det sig. Alla är ju så glada att få titta in. Micke visste precis vad han ville ha när han köpte sin stuga för två år sedan. Ett kravlöst krypin med vedspis och elektricitet. Han sökte en plats där han bara kunde få vara, ta en fika, umgås med kompisar och tillbringa tid med sin son Nore. De strikta villkor som reglerar kyrkstugeägandet kändes snarare som en befrielse än en begränsning för Micke. På Malmudden där jag bor finns det badstrand och där kan vi meta och paddla. Jag ville ha en antistuga där man inte behöver göra saker. En kyrkstuga var det ultimata just för mig. Micke har ingen självklar koppling till kyrkstugorna genom släktband som de flesta av kyrkstugegrannarna. Men han har alltid bott i Luleå och stugorna har alltid funnits där. Och han behövde inte leta länge, stuga 297 stod och väntade på honom. Det var som om det var meningen, det var som att köpa en häst, bara skåda stugan i munnen sedan var det klart. Eller som att gå på dans och den första man bjuder upp blir den man gifter sig med och lever med resten av livet. Något som är otroligt bra med kyrkbyn är att det går bussar hit, påpekar Micke. En enkel bussresa och plötsligt är du några hundra år bak i tiden. Lagom är bäst. Han gillar det primitiva men är inte fanatisk på något sätt. Lagom är bäst. Elvärmen fjärrstartar han via telefon hemifrån. Och jag tycker det är roligt att ta hit datorn så att Nore kan se på video. Samtidigt värmer jag köttsoppan på vedspisen istället för att ta hit en mikro. Överhuvudtaget försöker han ha så lite apparater som möjligt i stugan. Det är som att grejerna ropar på att bli använda. Micke har just passerat 40 år, men för att vara kyrkstugeägare är han tämligen ung. Man är lillpojken när man är här, skrattar han. Pappa kan vi inte sova över? Nore fyller 6 år i augusti och bor hos sin pappa varannan vecka. Han gillar att vara i stugan. Här finns småspindlar och fåglar och brännässlor som man kan bränna sig på. Men framför allt ett enda rum där man får rå om pappa helt och hållet. Det är han som säger pappa kan vi inte sova över? och det är han som KYRKNYCKELN

4 4 KYRKNYCKELN 2 08

5 Kyrkstugeregler För att förvärva någon av kyrkstadens 408 stugor måste den nya ägaren vara bosatt i Luleå kommun, dock ej i Gammelstad. Den nya ägaren får underteckna ett markupplåtelseavtal där bland annat följande punkter måste följas: Kyrkstugan får bara nyttjas under veckoslut och större kyrkhelger. Ingen fast telefon får installeras och ingen TV-antenn sättas upp. Planteringar kring kyrkstugan är inte tillåtna. På grund av eldfaran är det inte tillåtet med öppen eld i området. Om man bara är lyhörd så blir kyrkan närvarande hela tiden Jag tycker det är roligt att ta hit datorn så att Nore kan se på video. Samtidigt värmer jag köttsoppan på vedspisen istället för att ta hit en mikro. Micke med ett av sina loppisfynd. vill att jag ska elda. Han ser inget hinder i det primitiva, även när jag inte ids. Jag känner inte att han ska ta kyrkstugan i arv, för mig är det viktigt att han trivs här just nu. Och skulle han bli less så kan jag åka hit när han bor hos sin mamma. Kyrkans närvaro. Micke har inte för vana att gå i kyrkan annat än vid speciella tillfällen som dop och begravning. Här i kyrkbyn blir kyrkan närvarande på ett annorlunda sätt. När vi är runt och går, Nore och jag, så går vi väldigt ofta in i kyrkan och tittar. På det där fanstastiska altarskåpet och Jesus på korset. Det blir tusen anledningar till att prata om tro och att det finns olika sätt att tro. Sedan får han välja själv vad han ska tro på så småningom. Om man bara är lyhörd så blir kyrkan närvarande hela tiden, menar Micke. Han funderade länge på varför kyrkstugedörren öppnas inåt. Det var ju för att de skulle kunna komma till kyrkan mitt i vintern och ändå kunna ta sig in i stugan, trots all snö. Om somrarna märker han kyrkans närvaro genom alla konfirmander och brudpar. Det är charmigt när det ringer i kyrkklockorna, men när det börjar krylla av brudpar kan det bli lite för mycket. En dragning åt det genuina. Micke har hängt upp en skomakarlampa med tofsar över bordet. Han har en dragning mot det genuina men känner inte några krav på att vara konsekvent. Det finns ju stugor som har pizzeriavalv och klickgolv, det är inget för mig. Samtidigt behöver jag inte ha såpa skurat eller originaltapeter från Gysinge byggnadsvårdscentrum. Jag känner ett otroligt lugn när jag kommer ut hit, men jag behöver inte gå omkring i vadmalskläder. Det märks tydligt hur Micke börjat prägla stugan med hjälp av loppisfynd och arvegods; Näverburkar och virkade grytlappar, en kaffekvarn, en målning av Bruno Liljefors och korsstygnstavlor med gamla ordspråk på väggarna. Det är jättemycket här som jag inte hade valt till mitt hem, men här i stugan känns det rätt. Han plockar fram en gammal lokförarlampa från morfar och en näverdosa från en morbror och ett flätat näverfat som mormor gjort. Det är absolut inget monumentbygge det handlar om. Men samtidigt känns det skönt att stugan blivit en plats där alla de här sakerna kan få ett hem. Ulf Boström Foto: Anders Alm KYRKNYCKELN

6 Kyrkstaden gammal som m Kyrkplatsen och kyrkobyggnaden i Gammelstad har en särställning i Lulebygdens historia. Samhällsgrundandet och samhällsutvecklingen kan med en helt annan dignitet än för andra platser kopplas till denna flacka berghäll. Det är just den långa historiska förankringen som ger Gammelstad dess status som mötesplats för bygden än idag. Att så många ålderdomliga inslag bevarats och att de gång på gång kunnat bli betydelsebärande för en ny tid kan närmast liknas vid ett under. Detta har gjort platsen till ett världsarv. Tillkomst. Kyrkobyggnaden och kyrkstadens stugor hänger ihop som ler och långhalm. Det ena kan inte tänkas utan det andra. Som byggnad är naturligtvis kyrkan äldre än de enskilda stugorna, timmerväggar är självklart förgängligare än stenväggar. Som fenomen är de mer jämnåriga. Stenkyrkan byggdes under senare delen av 1400-talet, ska man tala om ett invigningsår så ligger 1492 nära till hands. Mycket talar för att övernattningsstugor började uppföras under byggnadstiden. Ur dessa provisorier växte kyrkstaden fram. Vi vet med säkerhet att kyrkstaden framåt sekelskiftet 1600 hade fått en funktion och form som vi kan känna igen i dagens kyrkstad. Funnes bara källorna skulle vi troligen kunna konstatera detsamma om 1550-talets kyrkstad och Det är i Gammelstad bygdens stora folkliga manifestationer gått av stapeln. Så var det 1992 vid 500-årsminnet av 1492 och så var det 1927 och 1817 för att välja två exempel längre bak i tiden hölls stor samling i kyrkan till åminnelse av kolonisationsbrevet från var det 300-årsminnet av Martin Luthers spikning av de 95 teserna på kyrkporten i Wittenberg, ett viktigt led i reformationens upptakt. Det första var ett jubileum över en världslig händelse med stora kyrkliga konsekvenser och det andra var en kyrklig händelse med stora världsliga konsekvenser uppläts det nuvarande nordligaste Norrland (egentligen Norra Bottnen på båda sidor av Bottenviken) till fyra stormän från mellersta Norrland och från Mellansverige för kolonisering. Området var förvisso inte folktomt, däremot var samhällsorganisationen betydligt svagare än i de mer folktäta delarna av Sverige. Där pågick sedan mer än ett sekel ett nationsbygge. Den framväxande riksstyrelsen ville ha nationell överhöghet över Norra Bottnen. Det innebar bland annat att kunna hålla yttre fiender som trängde på från öster och väster borta från området. Norra Bottnen skulle göras svenskt. Det var över detta det hölls ett storstilat jubileum i Gammelstads kyrka 2 februari 1927, exakt 600 år efter datu- Dagens besökare har inga problem att känna igen kyrkans interiör från de första åren av 1900-talet. Bilden är från åren före 1905 eftersom då byttes denna bänkinredning från 1747 ut. Interiören visar att kyrkan var sliten. Korläktarna från sent 1700-tal revs några år efter bänkbytet. (Det var dessa läktare som förorsakade tumultet 1817.) De båda kaminerna (en dold av predikstolen) var kyrkorummets första uppvärmningsanordning. De installerades De första fyra hundra åren var tjocka kläder den naturliga munderingen för kyrkobesökare vintertid. Observera att triumfkrucifixet hängde på östra kortväggen, numera är det flyttat till mittgången nära altaret. Foto: Edla Röckner (Luleå kommuns bildarkiv) 6 KYRKNYCKELN 2 08

7 ötesplats, ny som världsarv met för brevet. Lokaltidningarna presenterade ingående bakgrunden till jubileet och efteråt skrevs långa och detaljerade reportage. De främsta anförandena hölls av kyrkoherde Albert Nordberg och landshövding Gösta Malm. Vid sidan av sitt prästämbete var Nordberg en för sin tid källkritisk och analytisk amatörhistoriker. Hans skrifter hade karaktär av populärvetenskap men var ändå helt präglade av grundforskning. Många av hans texter är än idag fullt hållbara. Gösta Malm var som ämbetsman i hög grad inriktad på utbyggnad av länets infrastruktur. Basnäringarna inom skog och malm hade svåra år på 1920-talet och de behövde moderniseras och förstärkas för att få konkurrenskraft för överlevnad. Detta engagemang präglade Malms samhällsanalyser. Jubileet var en angelägenhet för hela bygden. Extratåg trafikerade sträckan Luleå- Gammelstad. Anslutningen blev över förväntan, alla fick inte plats i kyrkan. Som avslutning på högtiden proklamerades att en hembygdsförening för Nederluleå skulle grundas. Som interimsordförande valdes prosten Nordberg. Dagens hembygdsförening räknar sina anor till detta tillfälle och Om 1817 års reformationssammankomst kan sägas att även den lockade så stora människoskaror att kyrkan inte räckte till. Att den blivit uppmärksammad i församlingens annaler beror bland annat på att en överbelastad pelare till korläktaren satte sig under gudstjänsten, läktaren rasade dock inte ner. Några människor föll och andra hoppade, ingen skadades allvarligt. Skrämda strömmade folket ut på kyrkbacken och många vågade sig inte in igen av rädsla för rasrisken. Landshövding Koskull var närvarande och han sägs ha behållit ett värdigt lugn i sin bänk framme vid koret. Kyrkoherden Isak Nordmark fann råd som verkade lugnande på menigheten. Han lovade predika med så hög röst att även de utanför kyrkan skulle höra. Kvarlevande rykten säger att predikan skall ha hörts ända ner till prästgården. Incidenten med läktarpelaren har en koppling, visserligen lös, men ändå, till sammankomsten Det fanns nämligen de som avstod besök i kyrkan vid detta tillfälle med hänvisning till en sägen om en spådom som sa att kyrkans valv skulle rasa in vid en stor folksamling. Min numera avlidna mamma som var med vid jubileumshögtiden som 14-åring, berättade om en gubbe i Antnäs som menat att det nog var klokast att avstå, för som han sa, man vet ju aldrig. Historia och framtid. Kyrkstadsmiljön spelar en central roll i många nederlulebors liv, det gäller såväl religiöst troende som tvivlare. Historiskt är det kopplat till kyrkans starka ställning i samhället. Hela förklaringen är dock inte så enkel att det bara varit en fråga om tvång. Gammelstadsmiljön bjöd nämligen gemene man en tillfällig flykt undan en mestadels mödosam arbetsvardag. I Gammelstad, där kunde man ägna sig åt att vara en fri människa. Kyrkstadslivet var dessutom frapperande jämlikt. I kyrkstaden var hemmarollerna som storbonde eller småbonde mindre framträdande, där var man i första hand besökare. Kyrkstaden i Gammelstad har överlevt ett halvt årtusende och vårdats av bygdens folk. Att den togs upp på FN:s världsarvslista 1996 var sannerligen inte oförtjänt. Den representerar värden som gör att den tål att jämföras med de flesta kulturarv runt om i världen. Dess styrka är inte storslagen arkitektonisk lyskraft, den är istället en kunskapsbärare om landsdelens livsvillkor i ett långt tidsperspektiv. En världsarvsplacering är ingen garanti för evigt liv. Kyrkstadens framtida användning och anpassning till förändrade omvärldsvillkor återstår ännu att forma. Maurits Nyström Maurits Nyström, född 1945 och bördig från Antnäs. Filosofie doktor i ekonomisk historia. Han har undervisat och forskat i ämnet vid Uppsala universitet sedan Veterligen finns det endast ett foto bevarat som visar den medeltida bogårdsmuren som omgav kyrkan. Muren revs mellan 1897 och 1903 efter beslut av kyrkostämman. Den var då förfallen och ansågs kräva allt för mycket underhåll. Den ursprungliga muren var förmodligen samtida med stigluckorna. Observera att den tycks ha varit uppbyggd av naturformade stenar. Den nu existerande muren uppfördes 1932 av huggen sten och utfördes som beredskapsarbete i en svår arbetslöshetstid. Den rödbruna putsen på kyrkväggarna knackades bort Den ensamma telefonstolpen med en tråd visar att telefonen var en nymodighet i Gammelstad år Sannolikt fanns endast en eller två abonnenter. Bilden är från Foto: Henny Tegström (Luleå kommuns bildarkiv) KYRKNYCKELN

8 rangemang, till exempel midsommar, Persmäss och spelmansstämman. Varje höst har föreningen luckstängning och varje vår lucköppning då vi informerar om vad som är på gång och får träffas över en kopp kaffe för att diskutera gemensamma frågor. Hur kommer det sig att du började engagera dig i styrelsen? Jag kommer från Smedsbyn och vi har alltid haft kyrkstuga. Min farfar och släkten använde den till kyrkhelgerna och som övernattningsställe när de åkte in till stan i ärenden. Men mina föräldrar, som bott där i sin ungdom och under konfirmationsläsning, avstod kyrkhelgsboende. Dels hade de bil och kunde fara fram och tillbaka, dels var kyrkobesöken nog inte så frekventa. Men stugan har främst använts till att konfirmander bott där. Många släktingar och smedsbybor har bott i den vid konfirmationsläsning, även jag och min syster. Men den hade stått öde många år när en biltjuv en sommarmorgon körde rätt in i gaveln så att väggen bågnade. Då beslöt min syster Elisabeth och jag att rusta stugan, och sedan har vi använt den ganska mycket. Öppen kyrkstuga har vi vid marknaden och vi använder den när det är andra arrangemang i Gammelstad. Vi firar också födelsedagar där. Pappa gick på kyrkstugägarmöten och jag och min syster följde med; jag gick en guidekurs och sedan gav det ena det andra, så på den vägen är det! I luren med Ann-Louise Narinen-Selberg Kyrkstugägarföreningens vice ordförande Hur är läget? Tack, bara bra. Vad är Kyrkstugägarföreningen? Hur många är med? Det är en intresseförening för kyrkstugägare med ett gemensamt intresse för kyrkstugorna och kyrkseder. Alla som har en kyrkstuga är med, men det finns drygt 400 stugor och vi når tyvärr inte alla. Hur förvaltar ni världsarvet? Kyrkstugorna bebos främst vid konfirmation och stora kyrkhelger, och när det är marknader och andra ar- Vad tycker du om bestämmelserna för hur man får nyttja kyrkstugorna? Är de för stränga? I stort sett är de bra, men det finns väl vissa saker man kan se över, de kan verka förlegade. Och eftersom vi ska verka för en levande kyrkstad så måste man kunna nyttja stugan för övernattning mer än vid kyrkhelger. Vad gör föreningen för att intressera unga människor för världsarvet? Det är nog inte bara föreningens ansvar, det är nog var och en av oss som är del i världsarvet. Där har vi ju hjälp av Världsarvskontoret, församlingen, Hägnan och hembygdsföreningen och deras olika arrangemang. Eva Bergman Foto: Anders Alm 8 KYRKNYCKELN 2 08

9 Stod en vårdag vid Lulälvens södra strand tillsammans med kyrkvärden Birger. Vi stod bredvid varandra, och tittade ut över älven bort mot kyrkan. Birger berättade, som bara Birger kan. Om vintrar och vårar, om sommar och slåtter, om fiske och bad i älven i kvällningen efter varma sommardagar. Om ungdomshelger i kyrkstugorna, och om Persmäss som en paus efter höslåttern. Om kor på sommarbete bortom Bälingeberget och om arbete. Och ännu mera arbete. Högtid och hemkänsla. Om alla kaffestunder i kyrkstugan, om gamla vänner och bekanta från de andra byarna som tittat in och suttit ner och språkat en stund. Om helgmålsringning och högmässa, om de gamla psalmerna med alla verser, som många kunde utantill. Om högtid och hemkänsla i kyrkan. Och om konfirmandtid och boende i kyrkstugorna och om konfirmandkullar så stora att de knappt rymdes på ett foto, och om gamla konfirmandsalen och Lilla katekesen. Och om alla caféer som fanns, om Togo s café, där Jordbrukskassans kassör satt med kassaskrin vid ett bord en gång i veckan och där ett lån till en nyinvestering, en ny häst kanske, kunde ges i förtroende med ett handslag. Och om Ribbs café på Rutviksvägen, och Beata Berlins lilla café mellan kyrkstugorna. Om gamle prosten Norberg och hans enastående gärning för att bevara ett kulturarv. Och om kärleken till en bygd och om gemenskap och om sammanhang och om rötter. Nära och långt borta. Vi stod bredvid varandra, Birger och jag, och tittade mot kyrkan, axel vid Rötter axel. I fantasin föreställde jag mig att på Birgers andra sida stod Birgers mamma, född 1886, jämnårig med min mormor. Och i min fantasi sträckte jag armen bakom Birgers rygg och nuddade vid dessa kvinnors skuldror, så nära i tiden och så långt borta. Om jag sträckte ut min andra arm, i fantasin och in i framtiden, förbi nästa generation, så skulle jag röra vid någons skuldra född ungefär år 2126 Så nära och så långt borta. Rötter. Arv. Varsamhet om levande människors historia och sammanhang, arbete och liv. Och samtidigt den där andra armen sträckt in i framtiden. Någons skuldra i framtiden. Någon som också kommer att behöva tillhörighet och sammanhang och rötter. Vårt världsarv är inte en samling röda stugor runt en kyrka, hur vackert det än är. Vårt världsarv är människornas möten och liv i dessa stugor och i kyrkan. Kyrkhelg i vår egen tid. Hur bevarar vi utan att konservera? Hur värnar vi om det vi inte kan vara utan? Vad kan vi släppa taget om? Hur håller man ett världsarv levande? Ibland leker vi gamla tider. På Persmäss, till exempel, där gamla seder och bruk gestaltas med mycket engagemang och humor. Det är roligt och det behöver vi. Men hur firar vi kyrkhelg i vår egen tid? Vad behöver vi och vad längtar vi efter? Och hur samtalar man med framtiden? I all anspråkslöshet är kanske församlingens stilla dagar och retreater med boende i kyrkstugor, en form för kyrkhelg i vår tid. Tystnad och enkelhet och sökande efter andlighet. Vi är nybörjare i denna form, vi har prövat ett par helger, men det stora gensvaret för dessa helger berättar att detta ska vi fortsätta med. Faddrar. Mormorshelg eller farfarshelg med barnbarn skulle det kunna vara något? Att få bo med mormor eller farfar, att få rå om sitt barnbarn, att få dela en helg i kyrkstugan med ett roligt och meningsfullt program för barn och äldre? Det sker ett generationsskifte i en del av kyrkstugorna. Och det är inte alldeles självklart att man vet vilket arv man blir en del av eller känner sig delaktig. Tänk om gamla, kloka, gästfria kyrkstugeägare skulle vara faddrar åt den som kommer ny, säga välkommen och bjuda på en kopp kaffe i den egna stugan och berätta? Falu rödfärg och varsam renovering vid behov det är vården på utsidan av vårt världsarv. Men människors möten i alla åldrar och samtal om livet, det vardagliga och det högtidliga, vid köksbordet och i kyrkan, skrattet och allvaret, och en plats för vila och helg i en röd liten stuga det är insidan av vårt världsarv och det vi har att förvalta. Ulla-Lena Bäckman, kyrkoherde Foto: Anders Alm KYRKNYCKELN

10 En sommar för alla, program 30 juni 10 augusti Den här sommaren är Prästgården, den gamla kyrko herdebostaden vid Hägnan, vår fasta mötesplats för barn, ungdomar och vuxna. Vissa aktiviteter har vi kvar i Socken stugan, till exempel musikcaféerna med Sommarkyrkans ungdomar. Hoppas att något passar dig. Varmt välkommen! Onsdagar Veckomässa. Sommarkyrkan medverkar. Nederluleå kyrka Musikcafé. Sockenstugan. Torsdagar Barn och familjedag med lekar, sång och musik. Enkelt café. Prästgården. Fredagar Allsångsdag. Prästgården Ungdomskväll med olika teman. Prästgården. Söndagar Skärgårdsgudstjänster i juli, se nedan. Måndagar Diakonal mötesplats med enkelt fika. Prästgården. Tisdagar Barn och familjedag med lekar, sång och musik. Enkelt café. Prästgården Sång och musik, andakt i trädgården utanför restaurangen eller i entrén vid regn. Sunderby sjukhus. Skärgårdsgudstjänster Hindersön, skolan, söndag 6 juli Sommarkyrkan medverkar. Ingen gemensam båtfärd. Brändöskär, kapellet, söndag 13 juli Sommarkyrkan medverkar. Avfärd från Norra Hamn med Laponia. Åter ca Rödkallen, kapellet, söndag 20 juli Sommarkyrkan medverkar. Avfärd från Norra Hamn med Favourite. Åter ca Junkön, museet, söndag 27 juli Sommarkyrkan medverkar. Avfärd från Norra Hamn med Favourite. Åter ca Bokning och Biljettpriser: Favourite: Vuxna 200 kr, barn 6-16 år 50 kr, barn under 6 år gratis. Laponia: Medlem i Svenska kyrkan, vuxna 250 kr, barn 60 kr. Ej medlem, vuxna 340 kr, barn 120 kr. Biljettförsäljning hos församlingsexpeditionen, Församlingsvägen 12, Gammelstad, öppet mån-fre 9-12,13-15, tel OBS! Ev. kvarvarande biljetter till Brändöskär bokas och säljs till ordinarie pris av Laponia, tel Båtturerna kan inställas vid otjänlig väderlek. Sommarkonserter i Nederluleå kyrka Torsdag 10 juli kl Klassiska pärlor från tenor- och gitarrepertoaren med Duo Grande. Simon Byhamre, tenor och Erol Teskeredzic, gitarr. Torsdag 17 juli kl Klassisk musik på saxofon och piano! Kom och upplev den annorlunda och vackra klanglystern. Duo Wäppling-Haak. Niklas Haak, saxofoner och Andreas Wäppling, piano. Torsdag 24 juli kl Romantiska pärlor från Norden. Gustav Jannert, orgel/piano och Ramona Jannert-Telcian, violin. 31 juli framför Ambrosia musik från medeltiden. Foto: Carl Höög. Torsdag 31 juli kl Musik med medeltidsensemblen Ambrosia. Med scenisk gestaltning och tidstypiska kläder framför gruppen musik från medeltiden. Torsdag 6 augusti kl Romantisk orgelmusik med bl a Widors 6:e symfoni på programmet. Ismo Hintsala, orgel. Fri entré. Arrangör: Nederluleå församling och Sensus. 10 KYRKNYCKELN 2 08

11 Nyfiken på kristen tro? Är det så att Jesus verkligen har gått omkring på den här jorden, finns Gud och bryr han sig om hur jag har det? Vad står det i Bibeln egentligen? Vad är det att vara människa och kristen? Konfirmation är ett erbjudande till alla som är nyfikna på vad en kristen tro innebär. De alternativ vi erbjuder är vinterkonfirmation, sommarkonfirmation, EFS konfirmandläger och Här är jag - konfirmation för elever i särskolan. På hemsidan finns mer information om träffar, läger, anmälan etc. Du som är född 1994 eller går i åttan kommer att få en inbjudan hemskickad. Om du går på gymnasiet och vill konfirmeras, kontakta Skolkyrkan! Ny hemsida Vi har ny hemsida! Adressen är Persmäss i 30-talet I år firar vi Persmäss med fokus på 30-talet i Gammelstads kyrkstad den juni. Filmvisning i Visitor Centre, utställning av gamla bilder i Separatiststugan och torgliv är några saker du får uppleva när du kommer. Retreat i Prästgården En helg i stillhet och tystnad med möjlighet att pröva kristen djupmeditation är ett stående inslag i Prästgårdens utbud. Höstens retreat äger rum den september. 654 Registrerade ägare finns det till de 553 kamrarna (de 408 kyrkstugorna är uppdelade i kamrar). Sommarläsning Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda från Porsön har nyligen utkommit med diktsamlingen Hemlängtan. Diktsamlingen är hennes skönlitterära debut. Dikterna är lättillgängliga till sin karaktär och passar alltså även den som aldrig tidigare läst poesi. Det handlar om vardagen den som ibland kräver alldeles för mycket av oss, om existentiella frågor, om tro och tvivel, om föräldraskap där distriktssköterskebarnmorskan Lisbeth förärats en hyllning, om drömmar, lycka, sömnsvårigheter, älgjakt och kvinnors vrede. Om livet som är både skönt och skört och inte alltid helt enkelt. Diktsamlingen är utgiven på det norrbottniska bokförlaget Barnets Publisher. Gravsättningsrutiner på kyrkgården Med anledning av det uppmärksammade inslaget om gravsättning i TV-programmet Uppdrag granskning har många hört av sig till församlingen. Här berättar arbetsledare Åsa Sahba om gravsättningsrutinerna på kyrkogården i Gammelstad: Jag känner mig lugn och trygg med våra rutiner i samband med gravsättning på kyrkogården. För det första används alltid kisttransportbil ända fram till graven och kistan sänks ner av fyra personer under värdiga former. Sedan fylls graven med skopa, jordmassan tippas försiktigt, stora stenar plockas bort för att minimera skador på kistan. Jorden packas och stampas manuellt efter återfyllningen, inga maskiner används till detta. Det kan innebära att det blir stora sättningar sommartid vilket gör att vi får bättra på eftersom, men det är något som ingår i arbetet. Har ni funderingar, ring gärna oss på kyrkogården! Åsa Sahba. Nederluleå församlingstidning KN-Kyrknyckeln utges med fyra nummer per år av Nederluleå kyrkoråd. Tidningen finns också att ladda ner som en PDF-fil på vår hemsida Nästa nummer utkommer i september 2008 ansvarig utgivare Ulla-Lena Bäckman redakt r Eva Bergman i redaktionen Anders Alm, Eva Bergman och Ulf Boström redaktionens adress Box Gammelstad Har Du synpunkter på Kyrknyckeln? Hör av dig till: Eva Bergman, tel eva.bergman@svenskakyrkan.se Redaktionen tar inte ansvar för obeställt bild- eller textmaterial. nederluleå f rsamling Församlingsexpeditionen, Petrigården, Församlingsvägen 12, Gammelstad. Telefon: växel nederlulea.forsamling@svenskakyrkan.se Tryckt på miljövänligt papper hos Luleå Grafiska AB i juni KYRKNYCKELN

12 ino TOK TERRASS RIKT- NING REDBAR RIK BER UNS 500 ANA- KORET ZEUS EJ UR BUSKE 400 BRITT. TITEL BÄR BLÅ BÄR NIX! FÖRST MOPPEN ROND GER BILARNA STAD 6 JANUARI RED- SKAPEN SAMS PLAGG SÖMNIGA FORD TROND- HEIM SPAR- SYMBOL SKIVA FLASKA OAV- GJORT NORGE VISST! SLUT- ORD DRIFTIGA ÄR ESKI- MÅER? 100 M 2 URAN BÄST FÖRR ÖBOR LISA KARL ISLAMIST TUSEN EN MILJON- DEL DÄMPAT NÅGRA VIRKE EJ VÅR ÖLAND ORT GRUS IGEN SKYNDAR KORALL- REV GOSSE DEN ÄLDRE INDIAN- STAM KALIUM FALSK NYANS DAM VATTEN- HÅLEN ANNA IS RÖNTGEN KNIXADE SIGNAL BELGIEN ÄPPLE LEN- NARTS Ö ODJUR DAM KÄRRA INGET EDGAR ALLAN NEON ALFA FÖRE F BRIE O KVIBILLE ORNE HALVT UPPROR GUDINNA STRATEGI KVÄVE UPP- HETSANDE EJ VI AKKA OLGA LAMM TITEL BRASA UT- REDARE SKVALA FÖRE S FÖRE L STAD MUR- STAD ORM FÖRE O KVICK- HET KÄRL SAUNA YTA PAVA- ROTTI STAD RAD PÅ ÖK EFTER M DANS BÄR JA- PANEN MÄRR REN OCH FISK GRANNE ORDER I EKA EFTER Q HÅRD- GUMMI FÖRE F SELA DIADE EJ UR FÖRSÄK- RING ONA FODER HAR ORV ITU VALUTA KOTA GUDOM RITA NORR SEGER- TECKEN ÅTER- KLANG PIPPI VAG EFTER D MIN RÖRLIG NR 1 "TÄTA" KAN MAN SEGEL TVÅ I NORGE Sommarkrysset Kryssa med Kyrknyckeln i sommar! Skicka lösningen till Kyrknyckeln, Nederluleå församling, Box 42, Gammelstad, senast 25 juni. Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får två båtbiljetter till valfri skärgårdsgudstjänst denna sommar (läs mer på föregående uppslag). Två vinnare har fina bokpriser att se fram emot. Lycka till! Namn: Adress: Postnr/Ort: 12 KYRKNYCKELN 2 08