FINLAND BOSÄTTS f.v.t. Jordbruk, boskapsskötsel och tillverkning av keramik inleds i Mellanöstern SUOMUSJÄRVIKULTUREN ca f.v.t.
|
|
- Ann-Charlotte Amanda Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SPÅR I TIDEN FINLAND BOSÄTTS f.v.t. De första invånarna anlände till nuvarande Finland i små grupper från öst och söder för ca år sedan, genast efter att inlandsisen dragit sig undan så mycket att detta blev möjligt. De tidigaste tecknen på efteristida bosättning känner man till från Utsjoki, Sankt Andree i Karelen, Ristola i Lahtis, Orimattila och Suomussalmi. Bosättningen växte under de följande årtusendena och blev samtidigt småningom fast. Finlands första invånare lämnade efter sig bl.a. verktyg gjorda av kvarts och tunna kvartsskärvor, så kallade avslag, som bildades vid bearbetningen av verktygen. På bilden ses ett kvartsavslag som hittats vid en stenåldersboplats. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum. Jordbruk, boskapsskötsel och tillverkning av keramik inleds i Mellanöstern SUOMUSJÄRVIKULTUREN ca f.v.t. Den tidigaste kulturella traditionen som tog form i Finland benämns Suomusjärvikulturen, som är känd för en viss typ av stenföremål, bl.a. klotformade klubbor. Till denna kulturkrets hörde även de invånare som anlände till nuvarande Mellersta Österbotten för ca 9000 år sedan. På grund av landhöjningen låg havskusten då omkring km från den nuvarande strandlinjen, i trakterna kring Halso, Perho, Vetil, Toholampi, Ullava och Lestijärvi. De tidiga invånarna var jägare, fiskare och säljägare, som bosatte sig nära havskusten. På dessa boplatser har man påträffat stenföremål och delar av föremål som de lämnat efter sig. Den klotformade klubban, vars användningssyfte man inte känner till med säkerhet, tillverkades av sandsten och täljsten. Av glimmerskiffer tillverkade man mejslar, yxor och spjutspetsar och av kvarts tillverkades mindre föremål såsom skrapor, knivar och pilspetsar. Största delen av fynden från Finländska stenåldersboplatser är just kvarts. Kvarts är ett hårt material som klyver sig i vassa ytor och passar väl som råmaterial för små
2 vassa föremål. Ofta är fynd av kvartsföremål och kvartsavslag i terrängen säkra tecken på en stenåldersbosättning. Alla dessa stenmaterial var relativt lätta att få tag på på nära håll, antingen som stenblock eller som bitar från kvartsvener ur berggrunden. Inget organiskt material såsom trä, ben eller skinn har bevarats från denna tid. Små hyddbottnar tillhörande Suomusjärvikulturen i Soidinkangas, Kelviå. ( Längst fram på bilden står Ari Luomala i mitten av en hyddbotten, i bakgrunden står Marcus Riska i en andra hyddbotten. På bilden även Erkki Keskinen, Marja-Liisa Keskinen och Antti Kyyrö. Bilden är tagen på en höstutflykt i samband med arkeologikursen vid Karlebynejdens institut.) Rund klubba tillhörande Suomusjärvikulturen, en så kallad pallonuija från Perho, Perho hembygdsmuseum. Bild Hans-Peter Schulz/Kotiseudun muisti -projektet
3 Skrivkonsten uppfinns i Mellanöstern TILLVERKNINGEN OCH BRUKET AV KERAMIK inleds ca 4200 f.v.t. Konsten att tillverka lerkärl uppfanns ca f.v.t. i Mellanöstern, varifrån den relativt snabbt spred sig till hela Europa. I Finland lärde man sig tillverka lerkärl ca 4200 f.v.t. Då inleddes den så kallade kamkeramiska kulturperioden, som fått sitt namn efter de för perioden typiska kamstämpeldekorationerna. Dekoreringen av lerkärl var sin tids modetrend, som på vida områden kunde utvecklas mycket enhetligt, men ändrade med tiden. Också kamkeramiken kan indelas i olika stilskeden och därför kan man redan av en liten lerkärlsbit bedöma vilket kulturskede eller vilken tidsperiod den tillhör. Den äldsta stilen kallas tidig kamkeramik, där dekorationen kännetecknas av tryckta gropar ovanpå kamstämplarna. Typiskt för påföljande stilskede var däremot att groparna och kamstämplarna utgjorde egna zoner, medan sen kamkeramik dekorerades med enbart gropar. Under tidig kamkeramisk tid, liksom under stenåldern över lag, sökte människorna sig gärna intill kusten, oftast till åmynningar och skyddade havsvikar. I Mellersta Österbotten fanns bosättning särskilt vid Perho ås forntida mynning i Puusaarenoosi i Vetil samt i Brusträsk intill stränderna och mynningen av Lestijoki å. Aningen äldre tidig kamkeramik som hittats i Vetil. Vetil hembygdsmuseum. Bild Hans-Peter Shulz/Kotiseudun muisti-projektet.
4 Typisk kamkeramik som hittats i Kelviå vid Pahanportaanrämes utgrävningar på en stenåldersboplats. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum. Mejslar av glimmerskiffer från den tidiga kamkeramiska kulturen. Vetil hembygdsmuseum. Bild Hans-Peter Schulz/Kotiseudun muisti- projektet.
5 Stonehenge i Storbritannien, Megalitiska kulturen i västra och södra Europa, pyramiderna byggs i Egypten SÄLFÅNGST OCH HANDEL ca f.v.t. Under tidsperioden omkring f.v.t. sker en klar förändring i bosättningen vid Bottenvikens kust. Människan började allt kraftigare bearbeta sin levnadsmiljö, vilket märks tydligt i det arkeologiska materialet som en ökning av antalet och diversiteten av fornlämningar. Människorna blev mera bofasta, levebrödet var allt mer knutet till havskustens resurser, speciellt till sälfångsten. De tidigare lätt konstruerade hyddorna ersattes av stadiga timrade hus som delvis var nergrävda i marken. Vid forntida flodmynningar och havsvikar bildades t.o.m. byar som var bebodda året runt. Sådana känner man till bl.a. i Ylijoki i Kaustby, i Nedervetil och i Kelviå. I benanalyser som gjorts på dessa boplatser är sälben den dominerande typen. På den tiden var klimatet betydligt varmare än idag. Man tror att det då fanns ett rikligt sälbestånd i norra delen av Bottenviken och att man troligen har fångat säl utöver eget behov även till handel. Sälfett eller tran och sälskinn har varit värdefulla handelsvaror även senare. Förbindelserna till områden bortom havet ökade i form av handelsvaror och rikligt med den tidens värdeföremål. Flinta och bärnsten, som inte naturligt förekommer i Finlands natur, har påträffats också i Österbotten. Flinta passar väl som tillverkningsmaterial för olika verktyg och jaktredskap, såsom yxor, mejslar och pilspetsar. Av bärnsten gjordes vackra smycken och knappar. Men dessa föremål var så pass värdefulla, att bara få hade råd med dem. Som råmaterial användes fortfarande ännu mycket kvarts och glimmerskiffer som fanns till hands på närmare håll. Samhällena kring Bottenviken uttryckte sig också genom monumentala stenbyggen såsom stenrösen och jättekyrkor. Idag urskiljs timrade stenåldershus i terrängen som runda eller ovala boplatsvallar. Boplatsen på bild finns i Veneharju i Kelviå. Inne i boplatsvallen står lapphunden Sammeli. Framför hunden urskiljer man ännu en ingång som varit i ändan av boplatsen. Bild Lauri Skantsi/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum.
6 Rekonstruktion av ett stenåldershus i Saarijärvi stenåldersby. Bild Lauri Skantsi/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum. En bit av bränt ben från Pahanportaanrämes stenåldersbosättning i Kelviå. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum.
7 Mejsel tillverkad av glimmerskiffer från Pahanportaanrämes stenåldersboplats i Kelviå. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum Hettiterna uppfinner användningen av järn i Mindre Asien FRÄMMANDE FOLK ANLÄNDER FRÅN SÖDER ca f.v.t. Ett främmande folkslag anlände söderifrån till nuvarande Finland kring 2500 år f.v.t. Kulturen som detta folk representerade benämns båtyxekulturen eller stridsyxekulturen på grund av de båtformade hålyxorna som de använde. Den finländska båtyxekulturen är en del av det allmäneuropeiska stridsyxekulturfenomenet, som sträckte sig från Dnjepr-floden i öst till Reinfloden i väst samt från Alperna ända upp till Norden. I Finland spred sig båtyxekulturen till landets sydvästra del, så att gränsen löpte väster och söder om Karleby-Viborg axeln. Föremålen, boplatserna och begravningssätten typiska för båtyxekulturen avvek tydligt från den kamkeramiska kulturens och asbetskeramiska Pöljä-kulturens traditioner som ursprungsbefolkningen representerade. I Finland har man tolkat fenomenet som en massförflyttning från söder, huvudsakligen från Baltikum. Immigranterna smälte snart samman med urbefolkningen och bildade en relativt enhetlig båtyxekultur. Detta märks på boplatser där man funnit föremål både från den kamkeramiska kulturen och från båtyxekulturen. Man antar att de kamkeramiska och asbestkeramiska samhällena vid Bottenviken varit så pass starka och välorganiserade att båtyxekulturen inte spred sig till de områdena, utan avstannade vid trakten av nuvarande Pedersöre. Det är intressant att lägga märke till hur södra gränsen av ursprungsbefolkningens jättekyrkor eller stora stenvallsformationer, stenrösen och boplatsvallar ligger i samma trakter som båtyxekulturens norra gräns. Båtyxekulturens population i Finland har antagligen varit relativt liten, men dess inverkan är påtaglig ännu idag, förutom i arkeologiskt material även i det finländska språket och i finländarnas genetiska arv.
8 En del av den förstörda jättekyrkans ringgrav i Kettuharju, Kelviå. Jättekyrkorna i Mellersta och Norra Österbotten tros ha byggts av Pölja-kulturens folk som också verkade i östra Finland. stridsyxefolket trängde sig tydligen inte långt in i Pölja-folkets kulturkrets. Jättekyrkor förekommer för det mesta endast på Österbottens forntida kustområde. Deras användningssyfte är fortfarande osäkert. De har hållits bl.a. för kultställen, baser för säljägare, forntida slott och gigantiska astronomiska kalendrar jämförbara med megalitkulturernas byggen i Västeuropa. Hur som helst har de att göra med en kulturell, ekonomisk och social förändring på Österbottens kust, som karaktäriserades av en tillväxt av invånarantal, handel, fast bosättning och ökande social hierarki. I jättekyrkornas vallar förekommer ibland resta stenar, så kallade Bauta-stenar. Sådana stenar, om än märkbart större, känner man till i bl.a. Frankrike och Storbritannien i samband med de så kallade megalitiska kulturerna. I bild Bauta-stenar i Jäknabackens jättekyrkas stenvall, Purmo.
9 Rom grundas, de första olympiaderna ordnas BRONS FRÅN ÖST OCH VÄST f.v.t. Bronsåldern tros ha börjat i Finland ca 1500 f.v.t. Brons framställdes genom att tillägga ca 10 % tenn i koppar. Föremål tillverkades genom att hälla smält brons i gjutformar. Brons var ett värdefullt material som fördes hit genom handel och bara få hade möjligheten att äga bronsföremål. Redan i slutet av stenåldern delade sig Finland i två kulturområden, den östra och den västra. Under bronsåldern blev denna tudelning även klarare. Kustområdet hade riktat sig västerut och fick sina bronsföremål från det hållet, medan inlandets och norra Finlands handelsrelationer riktade sig mot öst och sydöst. Det intressanta är att samma regionala uppdelning kan ses även idag, såväl inom folkkultur och dialekter som i finländarnas gener. I Mellersta Österbotten, liksom även i andra kustområden, gör sig bronsåldern mest synlig i de stora gravrösena. Till skillnad från stenåldern känner man däremot till bara få boplatser. I vår nejd förekommer gravrösen från bronsåldern på meters höjd över havsytan, d.v.s. ungefär där kusten låg under bronsåldern, främst i Karleby, Kronoby, Nedervetil, Kelviå, Lochteå och Kannus. I början av bronsåldern var rösena stora och de byggdes på synliga platser t.ex. på toppen av en hög kulle eller klippa i närheten av havskusten. I Mellersta Österbotten mäter de största gravarna ca meter i diameter och är ungefär två meter höga. Den avlidnes rester placerades på marken, ofta i en stenkista, i en stenring eller i någon slags murkonstruktion. Även träkistor har troligen använts, men de har inte bevarats till vår tid. Ovanpå själva gravkonstruktionen byggde man sedan ett stenröse. En del mellanösterbottniska gravrösen ger ett intryck av att de inte blivit färdigbyggda på en gång. I dessa fall kan det eventuellt vara frågan om någon form av släktgrav, som använts som gravplats under flera generationer. Speciellt de så kallade långgravarna, en gravtyp som eventuellt började byggas redan under stenåldern, kan vara just sådana. I slutet av bronsåldern minskade gravarna i storlek och byggdes inte längre på lika synliga platser. I Mellersta Österbotten bildades bronsåldersbosättningar även i inlandet. Kring Lestijärvi sjö känner man till flera boplatser som kan dateras till bronsåldern, och i närheten av dem, vid Kasalankangas, finns ett stort fångstgropssystem. Invånarna utövade tydligen massjakt av skogsren och handeln riktade sig mot södra Skandinavien. På en boplats i Anttila, i Lestijärvi har man funnit en spjutspets av brons, som antagligen ursprungligen kommer från nuvarande Danmark.
10 En bronsåldersgrav i Grusbacka, Nedervetil. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum En bronsåldersgrav vid Hundraberget, Pedersöre. Bild Lauri Skantsi/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum
11 Så kallad långgrav från stenålderns slut eller bronsålderns början i Navettapellonkangas, Kannus. Bild Marcus Riska/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum Kinesiska muren byggs JÄRN TILLVERKAS ÄVEN HOS OSS ca 500 f.v.t. 400 v.t. Järn visade sig vara ett betydligt bättre material än brons vid tillverkning av blankvapen och verktyg, och det ersatte snabbt bronsen även i Finland. Brons användes dock ännu för tillverkning av smycken och andra föremål där hållbarhet och skarphet var mindre viktigt. Dessutom kunde man producera järn lokalt från myr- och sjömalm, vilket betydde att materialanskaffningen inte var bunden till handel. I Mellersta Österbotten har järntillverkningen långa traditioner, och bl.a. i Lochteå och Toholampi var den under historisk tid en viktig inkomstkälla. Järnåldern indelas enligt händelser i Europa i den förromerska järnåldern (ca 500 f.v.t. 0), den äldre romerska järnåldern (ca v.t.), den yngre romerska järnåldern ( v.t.), folkvandringstiden (ca v.t.), merovingertiden (ca v.t.), vikingatiden (ca v.t.) och korstågstiden (ca v.t). I Mellersta Österbotten känner man till relativt många gravar som daterar till början av järnåldern. Gravarna är oftast ganska små (2 4 meter i diameter) och låga stenrösen som förekommer meter över havsytan på dåtida kustzonen i Karleby, Kelviå, Lochteå och Kronoby. På en gravplats kan det finnas flera gravar. Bosättningen var troligen även i Mellersta Österbotten belägen i närheten av gravplatser, så var det åtminstone i Södra Österbotten och i Sverige. Man har undersökt endast några gravar från denna tid i Mellersta Österbotten. Den kändaste gravplatsen finns i Rajakallio, Lochteå, och daterar till tidig romersk järnålder/folkvandringstiden. I Rajakallio finns det fem små stenrösen, ungefär 1,5 2 meter i diameter, samlade på klippraviner. I rösena har man tidigare funnit brända ben samt ett armband och en ring i brons.
12 Ett av rösena vid Rajakallio gravplats, Lochteå. Bild Lauri Skantsi/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum Många olika typer av gravar förekom på Mellersta Österbottens kustområde under den förromerska järnåldern (ca 500 f.v.t. 0). På bilden ses ett gravröse som är byggt runt ett stort stenblock i Palojärvi, Såka, i Karleby. Bild Lauri Skantsi/K.H.Renlunds museum Mellersta Österbottens Landskapsmuseum
13 Folkvandringar, krig och oroliga tider i Europa KYRO ÄLVS ÅDAL BLOMSTRAR UPP ca e.v.t. Från och med den yngre romerska järnåldern blev Österbotten klart förmögnare. Gravgåvorna ökar, men samtidigt koncentreras fyndmaterialet till vissa platser mer än under någon annan tidsperiod. Bosättningen, som under de första århundradena e.v.t. spridit sig jämnt längs kusten mellan Brahestad och Borgå, koncentrerades nu till några speciellt för jordbruket gynnsamma centrumområden, skyddade stränder och ådalar. Karaktäristiskt för dessa områden är en begravningssed inom vilken gravgåvorna blir rikligare samt importföremål och vapen vanligare. Detta berättar även om ett högre välstånd samt om den sociala hierarkin. I Österbotten bildades välbärgade bosättningscentrum i områdena kring Malax, Laihela, Vörå, Lillkyro och Storkyro, där begravning i stenrösen fortsatte. En blomstrande handel idkades under den romerska järnåldern speciellt med Baltikum. Gravgåvorna kom att omfatta speciellt smycken och spännen. Under folkvandringstiden (ca v.t.) var Österbottens centrala områden rikare än någonsin och bland gravgåvorna påträffas särskilt smycken och dekorationer tillhörande dräkter. Handelns tyngdpunkt flyttades nu från Baltikum västerut, till Skandinavien. Under merovingertiden (ca v.t.) börjar fynd från gravar gradvis minska. Typiskt för denna tid är brandgravsfält och riddarsymbolik. I stället för stenrösen spred man den avlidnes aska tillsammans med gravgåvorna på jämn mark mellan stenar och täckte över med stenar och jord. Antalet vapen i gravarna ökar kraftigt. Gravarna innehåller bl.a. svärd, spjutspetsar och sköldbucklor. På basen av fynd och fornlämningar verkar bosättningen i Mellersta Österbotten ha minskat avsevärt i jämförelse med tidigare tidsperioder. Man har inte kunnat säkerställa boplatser, gravplatser och fynd från denna tidsperiod. Det betyder ändå inte att det inte skulle ha funnits bosättning även här. Några gravrösen kan eventuellt, utgående från deras läge, vara gravplatser från denna tid. I Strömmes i Såka by i Karleby har man undersökt två stenrösen, på vilkas bottnar man hittade rester av brända ben. Det kan eventuellt vara frågan om en gravplats från folkvandringstiden eller merovingertiden. Vid stranden av Ullavanjärvi sjö har man hittat en fornskida och kälkskida, som dateras till ca 700-talet. Vikingaresor, Ryska riket grundas VIKINGATIDEN UTAN VIKINGAR? ca v.t. Österbottens blomstringstid tog slut runt år 800. Man känner inte till någon säker orsak till detta. Österbottens tidigare centrumområden Malax, Vörå, Laihela, Lillkyro och Storkyro tynade bort och handeln förflyttade sig söderut. Man känner till endast få fynd från vikingatiden i Mellersta Österbotten, och även de är alla från inlandet. Öster om Räyringinjärvi sjö har man funnit en spännbuckla i brons och en järnyxa, möjliga gravfynd. I Karhulahti vid Halsuanjärvi sjö har man hittat en bågfibula i brons från 800-talet och i Pirttijärvi i Perho en spjutspets av järn. Även fiskeplatsen i Ahoniemi vid Ullavanjärvi sjö och offerstenen eller skålgropen i Hiidenluoto härstammar möjligen från denna tidsperiod. Det vikingatida kustområdet i Mellersta Österbotten är förvånansvärt fyndfattigt och bosättningen verkar ha koncentrerat sig till inlandet. Det verkar
14 som om det senast under vikingatiden skulle ha börjat bildas fast bosättning kring sjöarna i Mellersta Österbottens inland. Kopparspänne och yxa som hittats öster om Räyringinjärvi sjö i Vetil, hembygdsmuseet i Vetil. Bild Hans-Petter Schulz/Kotiseudun muisti-projekt Text: Lauri Skantsi
18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merNorra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merHAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av
Läs merLundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merDämstasjön under stenålder/bronsålder
Dämstasjön under stenålder/bronsålder Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under stenålder/bronsålder ca 1800 f Kr. Då var havet 40 m högre än idag. Ångermanälven
Läs merF O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning
F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad förhistoria
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad förhistoria landhöjningen skärvstensvall kustboplats kalvträskskidan prästsjödiket maksjöfyndet l a n d h ö j n i n g e n Under istiden var Sverige täckt av ett
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs merStenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
Läs merBRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
Läs merForntiden i Rosengård
Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.
Läs merNättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning
Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),
Läs merFORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN?
FORNTIDEN Västerbotten är ett stort län som sträcker sig från kust till fjäll. 9 000 år har gått sedan den senaste inlandsisen försvann härifrån. Det är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Under
Läs merInnehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta
Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merForntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.
FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merHemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Läs merLÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR
Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs mermänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter
LAXBÄCKEN GRÅTANÅN skogligt demonstrationsområde mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter Fornlämningsområdet Gråtanåns fornminnen Gråtanåområdet med sina boplatslämningar
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merVarga den vandrande järnsmältaren
Varga den vandrande järnsmältaren Foto: Marie Lundgren Norrbottensmusiken Lärarhandledning 2019 Varga den vandrande järnsmältaren Handledningen är framtagen i anslutning till musikföreställningen Varga
Läs merVästerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2017 Dnr 164/15
Populärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk undersökning 2016 av fyra boplatser på Gerdalsmon, Själevad socken, Ångermanland, Örnsköldsvik, Västernorrland. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten
Läs merUppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen
Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merVad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Läs merFAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merInnehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans
Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 20 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988
Läs merBilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)
Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50
Läs merFORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merStensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.
Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merHovgårdsgravfältet på Adelsö
Hovgårdsgravfältet på Adelsö En analys av gravfältets relation till Birkas kungsgård Uppsats arkeologi II Stockholms universitet VT 2017 Natalie Löfstedt Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning
Läs merÖlmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Läs merRapport av utförd arkeologisk undersökning
Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-14565-2006 Eget Dnr NOK 263-2006 Kontonr A 252 Socken/stad Skee Sn/stadsnr 1595 Fornl.nr 307 Landskap Bohuslän Län Västra Götaland
Läs merHur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
Läs merSYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Läs merNy dagvattendamm i Vaksala
Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning
Läs merJakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida 1/6 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T
02.0.206 Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida /6 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 Alahärmä film 734-86 70-876 750 845-878 837-844 734-95 696-884 854-878 700-853 707-836, 683-865 Brottmål -844 852
Läs merRapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merMärlax användning i historisk tid
Ulrika Rosendahl, Lovisa stads museum 27.5.2019 Märlax användning i historisk tid Enligt tidiga kartor har området öster om Lovisaviken, numera Märlax stadsdel, främst varit ett obebyggt skogsområde under
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merArkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merÅsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Läs merENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517
14 Enkla maskiner Enkla maskiner, eller som man ibland säger, enkla mekanismer, hör till de allra tidigaste tekniska uppfinningarna som människan känner till. Kilen Enkla maskiner har varit kända ända
Läs merVästnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
Läs merDjulönäs. Schakt intill en stenåldersboplats. Jenny Holm. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:90 Djulönäs Schakt intill en stenåldersboplats Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stora Malm 285 Katrineholm Trolldalen 1:1 Stora
Läs merFrån järnålder till Gustav Vasa
Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns
Läs merPagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson
Pagelsborg 6:1 Arkeologisk förundersökning Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson Bakgrund I samband med kabelnedläggningar i Järnaviksområdet under våren 2011
Läs merE22 Sölve - Stensnäs Klart i slutet av
E22 Sölve - Stensnäs Klart i slutet av 2014 www.trafikverket.se/e22blekinge Stensnäs Karlshamn Pukavik Gamla E22 Nya E22 Norje Pukaviksbukten Sölvesborg Sölve 2 Vägen byggs i ny sträckning till en motorväg
Läs merBilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Läs merKumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida
, arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet
Läs merVarför besöka Lödösehus som en del av undervisningen?
LÄRARHANDLEDNING Varför besöka Lödösehus som en del av undervisningen? Välkommen hit! Detta häfte är en handledning för lärare som vill gå själva med sin klass i utställningen Bilder av våra förfäder på
Läs merM Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län i samband med detaljplaneläggning inom fastigheten Varan 2:24 i Västra Karups socken,
Läs merBohusläns museum RAPPORT 2018:12
Bohusläns museum RAPPORT 2018:12 Arkeologisk förundersökning av del av Ljung 92 Arkeologisk förundersökning RAÄ Ljung 92:1, Korsviken 2:33, 2:34 Ljungs socken, Uddevalla kommun Oscar Ortman Bohusläns
Läs merVäg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015
Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015 Forntida försvar vid Finsta Sidan 1 av 10 Björkarn Gammelgården Vägens planerade sträckning korsar Finstaån mellan Björkarn och Gammelgården. Sidan
Läs merInnehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet
Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merKompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
Läs merRegional variation i finska naturnamn
HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Regional variation i finska naturnamn Antti Leino antti.leino@cs.helsinki.fi 3 maj 2006 Institutionen för datavetenskap Institutionen
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
Läs merLäs mer! Läs mer om de olika utgrävningsplatserna och om hur arkeologer arbetar
Läs mer! Läs mer om de olika utgrävningsplatserna och om hur arkeologer arbetar Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum i samarbete 2016 Slaget vid Genevad 1657 2012 genomförde arkeologerna
Läs merArkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.
Arkeologisk rapport 2014:3 Vistelse vid havet Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merFornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare
Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare I marken, havsbotten och i sjösystemen i Finland finns det rikligt med olika lämningar i olika åldrar och som har uppstått genom mänsklig verksamhet.
Läs merArkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merSTENÅLDER. ca 5000-1800 f Kr. Hur var det på stenåldern?
STENÅLDER En liten guide till stenåldersrummet i utställningen Gryningsland, Enköpings museum ca 5000-1800 f Kr I utställningen betonar vi tre teman. Enköpings plats i världen visar på kontakter med omvärlden
Läs merVIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Läs merKöpingebro 9:19 m fl Promenadvägen UTBYGGNAD AV FJÄRRVÄRMENÄTET
Arkeologisk förundersökning 2014 Köpingebro 9:19 m fl Promenadvägen UTBYGGNAD AV FJÄRRVÄRMENÄTET RAÄ Stora Köpinge 99:2, Stora Köpinge socken i Ystads kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:6
Läs merUPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag
UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands
Läs merNordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt.
22 Kapitlet är under bearbetning Nordens kulturmöten Människor i Norden har sedan mycket lång tid tillbaka haft kontakt med människor i andra delar av världen. I slut et av järnåldern ökade dessa kontakter.
Läs merBackanäset i Töcksmark socken
, Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merRapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Läs merFaktakort bondestenåldern
n Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: n Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bondestenåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och
Läs merArkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.
Arkeologisk utredning Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Jans Heinerud 2003 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Syfte 4 Landskap
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom fastigheten Löddeköpinge 93:1, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört
Läs mer