Synpunkter på arbetsmaterialet Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde
|
|
- Lars-Erik Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till Länsstyrelsen Gotlands län Att. Peter Landergren Synpunkter på arbetsmaterialet Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Översänder våra synpunkter. Sjaustru För Östra Gotlands Vattenråd Peet Tüll Ordf.
2 Inledning Östra Gotlands Vattenråd (ÖGV) har tagit del av länsstyrelsen utkast till lokalt åtgärdsprogram för vårt avrinningsområde. ÖGV finner att det är ett gott underlag för vidare diskussion. Våra kommentarer och förslag följer länsstyrelsen numreringar med tillägg av några punkter. Följande markeringar har använts: - Befintlig text - ÖGVs tillägg att föras in texten - Synpunkter att beakta Vattenförvaltning och miljömål Bilaga 2 beskriver bakgrunden till att länsstyrelsen utarbetat ett åtgärdsprogram. Den Nya Havsoch Vattenmyndighetens roll behöver beskrivas liksom vilken budget som finns för programmet. 1. Allmän beskrivning Inom kustområdet bor cirka personer med Ljugarn (ca 300) och Katthammarsvik (ca 200) som centralorter. Två kommunala reningsverk finns, ett i Ljugarn och ett i Katthammarsvik. 2. Områdesbeskrivning och ekologisk status ytvatten 2.1 Kemisk status - generellt för området Alla angivna siffervärden är uppskattningar baserade på olika beräkningsmodeller. Vattenflöden i åar över året varierar mycket varför genomsnittligt flöde blir osäkert. Förekomst av P och N varierar efter årstid. 2.2 Djupå 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså 2.4 Övriga vattendrag i området * de vattendrag som inte är klassade utan markerade med asterisk är bristfälligt undersökta och saknar därför underlag för bedömning i dagsläget. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt & Fritid har återkommande kontroll av lekfiskbestånden i samtliga åar och utifrån deras bedömning så är bestånden av havsöring bra i samtliga vattendrag. Dock finns i samtliga åar fisk. 2.5 Kustvattenförekomster Här behövs ett avsnitt om syreförhållanden och släke. Gränsen för var syrebristen finns i Östersjöns botten tycks förskjutas närmare vår östkust. Släken innehåller stora mängder N och P och bör därför uppmärksammas. 2.6 Grundvattenförekomster Indelningen är inte relevant för området. Grundvattentillgången varierar kraftigt även inom socknarna. Som en allmän vägledning kan man dock påstå att i socknarna Anga, Ala, Buttle, delar av Garda, Lau och Norrlanda är vattentillgången god. Gammelgarn, Östergarn, Kräklingbo, Alskog ÖGVs synpunkter (7)
3 och delar av Ardre har lite eller dåligt med vatten speciellt sommartid. Den indelning som finns i figuren motsvarar inte grundvattenförekomsten. 2.7 Grundvattenstatus Bakteriologiska parametrar saknas. Dessa har en central betydelse för bedömning av vattnets kvalitet som dricksvatten. 2.8 Åtgärdsområdetsområdet Åtgärdsområdet Markanvändning Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området. Statistiska uppgifter finns om jordbruksmarkens grödofördelning i området men det saknas en sammanställning Värden i åtgärdsområde Skyddade områden 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Definitioner för öppenmark och jordbruksmark behöver förtydligas. Samma färger bör användas i cirklarna 3.1 och 3.2 för respektive påverkans område. Siffrorna i texten skall överensstämma med cirklarna. Inom ÖGV finns många myrar som likt Paviken inte har haft någon skötselplan. Med kännedom om undersökningarna i Paviken så finns skäl att beskriva vilken grad av på verkan myrarna kan ha på utflödet av P och N. 3.1 Källfördelning Djupå 3.2 Källfördelning Skarnviksån 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster Osäkerheten i siffrorna bör betonas mer samt släkens innehåll av näringsämnen och kadmium bör framhållas Reningsverkens utsläpp genom bräddningar har inte beräknats för P och N. Detta bör kommenteras. En bedömning av privata utsläpp genom åarna eller på annat sätt bör ingå. 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar Nygårdsmyr är nu helt igen vuxet och utgör att vandringshinder för fisken i Skarnviksån och Histilleån. 3.5 Påverkansanalys miljögifter Det saknas ett stycke om läkemedel, lösningsmedel och andra substanser tillförda av människor utöver det som används inom jordbruket. Vad vi vet finns inga sådana undersökningar gjorda. I Ljugarn finns det gamla kraftverket som tycks behövas saneras. Oklart vilken betydelse det har för ytvattnet. ÖGVs synpunkter (7)
4 3.6 Påverkansanalys grundvatten Det bör påpekas att påverkan sker där det finns förtätning av djur eller människor och där avloppsoch lakvatten gåt direkt ut i naturen. Särskilt bör konsekvenser av stora djurbesättningar utredas. Definitionen på en stor djurbesättning är osäker. Antalet djur i begreppet stor beror sannolikt på vilken marktyp det är. I ett område med sprickig kalksten är antalet mindre än i ett område där marken har filtrationskapacitet. 4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt 4.2 Pågående och planerade åtgärder I Region Gotlands plan för utbyggnad/förbättring av avloppsrening ingår att uppgradera reningsverket i Ljugarn under samt för Katthammarsvik under Tidpunkten för utbyggnaden är skjuten framåt i tiden, oklart till när. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt och Fritid har i sin fiskevårdsplan en rad våtmarker som är planerade. I dagsläget ca 20 ha. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning Åtgärder inom jordbruket Ett problem är att markpackningen ökar med större och tyngre jordbruksmaskiner. Årsmånen måste beaktas för att förhindra detta. Idag gäller tidpunkt för spridning av gödsel ett fixt datum oavsett väder och markförhållanden. Vid hård markpackning blir det ökande problem med översvämning etc. Minskad spridningstid på hösten ställer stora krav på maskin kapacitet och personella resurser. Vid ökad vårspridning ställs även stora krav på lagringskapacitet på gårdarna vilket måste lösas för näringen. Mycket av växtnäringsbehovet på öppen mark på våren borde vara i form av naturgödsel om maskinkapacitet och personella resurser utnyttjas optimalt och marken inte riskerar att torka ut. Vid vårspridning måste hänsyn tas till problem med t.ex. sporer inom mjölkproduktionen. Fördjupad kunskap t.ex. genom greppa näringen år nödvändig Skyddszoner RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 och KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 anger inga specifika krav på skyddszoner. Såvitt ÖGV förstår så är preciseringar utfärdade av Jordbruksverket för Sverige. För ÖGV framstår bestämmelsen om vad som får växa inom 6 meter som kontraproduktivt. Det viktiga är att vad som växer inom det området har förmåga att resorbera P och N, att det går att skörda och att det finns en skötselplan så att multnande växtdelar inte stannar kvar inom skyddsområdet. Bestämmelserna om skyddszoner behöver ändras Våtmarker Ambitionen, för att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen, är att inom åtgärdsområdet anlägga 60 hektar våtmarker till år Inom området är ca 40 ha våtmark inne i slutskede för att genomföras, Östra Gotlands Fiskevårdsförening har i sin plan ytterligare 20 hektar våtmark planerat (ytterligare 40 ha finns med i fiskevårdsplanen för framtiden se Dessa våtmarker är planerade i samverkan med markägarna. ÖGVs synpunkter (7)
5 För våtmarker är det av betydelse att det finns skötselplaner så att de ej växer igen utan har lämplig växtlighet runt dammarna för att optimalt resorbera P och N. I planen skall också framgå hur biomassan skall tas hand från skördarna. Ett nytt synsätt behöver tillföras. Kunskap och erfarenhet behöver byggas upp. Vattenråden tillsammans med länsstyrelsen bör bidra till att bistå hugade markägare med projekteringskompetens genom konsulter. Ekonomin för detta behöver utredas. ÖGV stöder starkt ÖGFVFs planer både för att minska N och P utsläpp i Östersjön men också för att bevara så mycket som möjligt av vintervattnet över sommaren Kombinationsdammar ÖGV stöder inriktningen på kombinationsdammar. Inom området är dock tillgången på lämplig mark för kombinationsdammar begränsad Fosfordammar ÖGV stöder inriktningen på fosfordammar. 1 ha för området förefaller vara en lämplig målsättning Reningsverk Oavsett utfallet av bakteriologiska provtagningar i vattnet utanför reningsverken så behöver de snarast byggas ut. Det är inte acceptabelt med så många breddningar och utsläpp utan rening som nu sker. Dagvatten tillrinningen behöver ses över. Det är tveksamt om man skall tillåta dagvatten att gå in i reningsverken. De befintliga avloppsledningarna behöver ses över och repareras. Man kan då också avlägsna dagvatten anslutningar. Ansvariga myndigheter bör utreda om det är möjligt att anlägga avloppsdammar så att så mycket som möjligt av vattnet inte leds ut i Östersjön utan återanvänds på land. Om inget annat så kan vattnet användas för t.ex. energigrödor och åkermark. Ett exempel är Herrviksprojektet (se nedan) Enskilda avlopp Enskilda avlopp har störst betydelse för yt- och grundvatten i närmiljön runt avloppen. För Östersjöns del har de en mycket marginell betydelse för N och P Släketäkt Släke tas nu upp i Histilleviken. ÖGV utreder om nya projekt kan påbörjas. Inom området finns flera områden, som vore lämpliga för släktäkt. Några exempel är Katthammarviks hamn, Lauviken, Sandviken och Sjaustru Biogas Förutsättningar för lokala biogasanläggningar behöver utredas av myndigheterna. Metodiken för biogasanläggningar utvecklas snabbt. För anläggningar i närområdet bör i första hand torr rötning utredas där man använder släke blandat med gödsel. Andra lämpliga rötningsobjekt vore rens från myrar, våtmarker och liknande. Målsättningen är att producera el. Rötmassan bör återgå till gödning. Det finns problem med tungmetaller speciellt kadmium. Metoder håller på och utvecklas för att avlägsna tungmetaller. Även detta bör utredas. ÖGV bedömer att en utredningsfas kommer att omfatta några år varför det är angeläget att arbetet kommer igång omedelbart. ÖGVs synpunkter (7)
6 Innehållet i släke, som togs upp i Histilleviken, visar på mycket höga tal av N och P. Med en något utvidgad släksamling samt med gödselåtervinning så skulle man kunna minska trycket på Östersjön vad gäller P och N mer än med samtliga övriga åtgärder på land. De biogasanläggningar som är etablerade för flytgödsel tycks gå med viss vinst. Det borde gå att få ekonomi i projekten även om den direkta vinsten blir måttlig. Skulle man beräkna miljövinsterna så skulle den indirekta vinsten bli betydande. Detta borde från samhällets sida vara högt prioriterat, väl så högt som vindkraft. Det offentliga genom Länsstyrelsen i samarbete med lämpliga partners bör snarast påbörja ett projekt med syfte att utveckla lokala biogasanläggningar på Gotland Myrar Inom området finns ett flertal myrar varav en del finns inom naturreservat. Myrarna håller på att växa igen. De upphör då att vara myrar, slutar ta hand om P och N och tappar vatteninnehållet. Allt detta motverkar vad alla andra åtgärder inom området syftar till. Myrarna måste underhållas. Varje myr skall ha en skötselplan upprättad som syftar till att behålla vattenytor, behålla vatten samt optimera N och P upptaget. Biomassan bör på sikt kunna användas i biogasanläggningar eller på annat sätt återföras som gödning. Det borde ligga på varje ansvarig ägare att upprätta sådana planer. Det ekonomiska ansvaret för skötseln behöver utredas Herrviks projektet/nygarn AB Vatten och avloppssituationen i Östergarn från Herrvik till Sandviken är bekymmersam. Inom ramen för Nygarn AB har en plan utarbetats för att bygga ut vatten och avloppsnät i området. ÖGV stöder detta projekt och menar att det är absolut nödvändigt. Reningsgraden från reningsverket skall hålla högsta rimliga nivå. Det borde vara angeläget också för det allmänna att projektet kommer till stånd då trycket på Östersjön skulle minska vad gäller N och P utsläpp. I projektet har diskuterats avloppsdammar innan vatten släpps ut i Östersjön. Detta synes vara helt i linje med vad ÖGV eftersträvar och skulle ytterligare förbättra kvaliteten på vatten som kan släppas ut i havet. Länsstyrelsen har avslagit en sådan begäran. Beslutet måste omprövas Förslag på åtgärder Grundvatten ÖGV har inget att tillägga men vill påpeka att alla åtgärder som berör ytvattnet också påverkar grundvattnet, speciellt men den typ av mark som området har Förslag på åtgärder fysiska förändringar Nygårdsmyr utgör ett hinder för fiskvandring. Myren har också en begränsad förmåga att lagra vatten då den är starkt igenvuxen. Något behöver göras. Myrarna har diskuterats generellt i Problematiken i flera myrar är eller kommer att bli likartad som för Nygårdsmyr. ÖGVs synpunkter (7)
7 Förslag på åtgärder miljögifter Planer för att följa upp ämnen i vatten, som används i hushållen inkluderande läkemedel, bör utarbetas. 5. Prioriteringar av åtgärder ÖGVs övergripande prioritering för att minska P och N tillförsel i Östersjön: - Systematisk omhändertagande av släke, biomassa och gödsel att återanvändas t.ex. såsom biogas - Förbättra kommunala avloppsnäten och reningsverken ÖGVs övergripande prioritering för att öka förekomsten av vatten i områden med dålig vattentillgång: - Hindra att vintervatten försvinner snabbt ÖGVs övergripande prioritering för att förbättra grundvatten status - Skötsel av enskilda avlopp, gynna alternativa avloppslösningar med hög reningseffekt - Optimalt omhändertagande av gödsel ÖGVs synpunkter (7)
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs mer2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merLokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05
Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merVattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006
Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merStatus på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Läs merNybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor
27 mars 2018 1 Bilagor Bilaga 1 Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor Mellan den 1 november 2017 och den 30 april
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merVästerås stad- mot god vattenkvalitet
Västerås stad- mot god vattenkvalitet Vattenplanering för kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december 2017 Staffan Jansson, kommunalråd Västerås stad Susanna Hansen, vattensamordnare Västerås
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merDen pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska
Läs merBetter Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merKommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander
2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare
Läs merSynpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt
Kiladalens Vattenvårdsförening Till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt För kännedom Länsstyrelsen i Södermanlands län LRF Regionförbund Södermanland Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund
Läs merVA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merTyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden
Dnr 2015-017171 Sida 1 (5) Handläggare Juha Salonsaari Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-508 287 92 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-15 p 23 Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merHur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund
Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund Övergödning Återkommande algblomningar Syrgasbrist i djupvatten Internbelastning från sediment Begränsat
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merSammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se
BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merMed vad och hur kan ett vattenråd arbeta
Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta Vattenorganisationernas riksmöte 2014-09-22 Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merLokala Åtgärdsprogram
Lokala Åtgärdsprogram -Bilagor och underlag till Åtgärdsprogram 2015 Mikael Gyllström 2014-05-27 VM Åtgärdsprogram 2015-2021 Juridiskt bindande För myndigheter och kommuner Styrmedel Lst ÅP-bilaga ÅP-bilaga
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merBegränsad exploatering av (åkermark) jordbruksmark
Begränsad exploatering av (åkermark) jordbruksmark Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka "väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses" när kommunerna föreslår exploatering
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merLOVA, lokala vattenvårdsprojekt
LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten
Läs merYttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp
YTTRANDE 1(12) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Miljö- och energidepartementets diarienummer: M2016/02191/Nm Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp
Läs merBilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområde
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.
Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merFörordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Svensk författningssamling 1998:915 t.o.m. SFS 2015:250 SFS nr: 1998:915 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS L Utfärdad: 1998-06-25 Ändrad:
Läs merSvensk vattenförvaltning
Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merFöreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016
Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016 5:1 Ordinarie Föreningsstämma Dagordning a) Godkännande av dagordningen. b) Upprättande av förteckning över närvarande röstberättigade medlemmar. c) Val av ordförande
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merSegeåns Vattendragsförbund
Segeåns Vattendragsförbund Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare i Segeå-projektet Alexandra Skopal, Projektsekreterare för Bräddavloppsprojektet LOVA Medel för utredning av bräddavlopp 2014 och
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merLokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial version I
Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial version I 2012-05-07 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med
Läs merRiktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten
2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt
Läs mer