Stort utbrott av Clostridium difficile Storstädning halverade infektionerna. Canceröverlevnaden på väg upp i Danmark KOMMENTAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stort utbrott av Clostridium difficile Storstädning halverade infektionerna. Canceröverlevnaden på väg upp i Danmark KOMMENTAR"

Transkript

1 Läkares olika fallenhet att relatera till patienter NYA RÖN Canceröverlevnaden på väg upp i Danmark KOMMENTAR Traumatisk diafragmaruptur en svårdiagnostiserad skada ORIGINALSTUDIE Läkartidningen.se nr 1 2/2014 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr januari 2014 vol VÅRDUTVECKLING Stort utbrott av Clostridium difficile Storstädning halverade infektionerna

2 Arrangörer Karriärkväll för läkare Sundsvall Torsdagen den 13 februari, kl Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Utbildningsavdelningen hiss 8, 1 tr. blått. Välkommen till årets Karriärkväll i Sundsvall! Vi bjuder in dig som medlem i Läkarförbundet till en intressant karriärkväll. Här får du möjlighet att lyssna på inspirerande föredrag och knyta kontakter med arbetsgivarrepresentanter från olika branscher. Kom och upptäck nya karriärvägar! Preliminärt program Registrering, mat och mingel Inledning Eva Jaktlund allmänläkare, specialist i allmänmedicin. Eva har sedan 1999 jobbat som allmänläkare i glesbygd, både under utbildning och som färdig specialist. Hon driver med kollegor en läkarägd vårdcentral i glesbygd sedan 2006, och 2012 utökades företaget med en vårdcentral i stadsmiljö. Eva kommer att presentera sina erfarenheter av att leda en verksamhet som läkare och entreprenör Poul Kongstad, specialist i neurokirurgi och intensivvård. Poul har under många år arbetat som läkare på olycksplatser och akutmottagningar och har idag en regional chefsfunktion för ambulanssjukvården i Region Skåne. Han har vid flera tillfällen även arbetat som Jeepdoktor i Afrika Kaffe Heba Shemais, specialist i anestesi- och intensivvård. Heba är överläkare på Anestesikliniken, Södersjukhuset i Stockholm. Tidigare verksamhetschef på anestesikliniken på Södertälje sjukhus. Heba är utbildad vid Kairo Universitet och flyttade till Sverige Heba kommer att dela med sig av sina erfarenheter att som läkare med utländsk utbildning göra karriär i Sverige Sammanfattning. Eva Jaktlund Poul Kongstad Heba Shemais Moderator: Jonas Wallvik, ordförande i Medelpads Läkarförening. Anmäl dig på Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Kvällens utställare

3 innehåll nr 1 2 januari 2014 reflexion Välkommen med beröm och kritik»när jag, som nu arbetat en dryg månad som chefredaktör för tidningen, för detta arbete vidare tar jag gärna hjälp av dig som läser tidningen.«läkartidningen organ för Sveriges läkarförbund ska fortsatt vara en medicinskt vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift med tonvikt på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Så inleds den policy som Läkarförbundets centralstyrelse antagit för tidningen. Jag tycker att det är en bra mening. Detta då den framhåller tidningens unika kvalitet och fördel jämfört med andra medicinska tidskrifter i Sverige de vetenskapliga artiklarna. Dessa artiklar fungerar som en enorm kunskapskälla för läkarkåren, vilket bland annat visas genom att läkare ofta söker fram äldre artiklar på Läkartidningen.se. Men Läkartidningen har ytterligare en viktig uppgift. Den är en läkarfacklig tidskrift, vilket kan ses som att tidningen ska berätta om förutsättningarna för att arbeta som läkare. Det kan till exempel handla om klassiska fackliga frågor som rätt till fortbildning, fungerande IT-stöd och tillräckligt med kollegor. Under min företrädare Jonas Hultkvists ledning moderniserades tidningen och verksamheten utökades med symposier och bokutgivning. När jag, som nu arbetat en dryg månad som chefredaktör för tidningen, för detta arbete vidare tar jag gärna hjälp av dig som läser tidningen. Jag uppskattar därför om du hör av dig till mig på par.gunnarsson@lakartidningen.se med dina synpunkter. Varmt välkommen med både beröm och kritik gällande allt som har med tidningen att göra! Pär Gunnarsson chefredaktör och ansvarig utgivare par.gunnarsson@lakartidningen.se Alkoholläkaren Sven Andréasson har skapat en ny modell av alkoholmottagning, som är välkomnande och öppen mot samhället. aktuellt Sidan 10 reflexion 3 Välkommen med beröm och kritik Pär Gunnarsson signerat 7 Tankar från en tankesmedja Marie Wedin lt debatt 8»Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral«, eller: Lite kall skadar inte Nina Rehnqvist Hur det kan gå fel utan att fel begås eller fast ingen gjort fel Nina Rehnqvist nyheter 10 Han avdramatiserar alkoholvården blir genombrott för nätjournalerna 15 Landstinget i Uppsala slipper skadestånd 16 Frågetecken om PDL rätas ut 17 Myndighetskartan ritas om Myndighet för kliniska studier föreslås klinik och vetenskap kommentar 18 Canceröverlevnaden på väg uppåt i Danmark efter 3-punktsplan. Snabb utredning vid misstänkt cancersjukdom är en grund Mef Nilberg 20 EMA-beslut om HES-restriktioner Christer Svensén, Hans Hjelmqvist nya rön 21 Läkares olika fallenhet att relatera till patienter Bengt Mattsson Brunt fett möjlig riskfaktor för diabetes typ 2 Anders Hansen 22 Waran doseras bättre efter genanalys Mia Wadelius, Niclas Eriksson Hormoner i immunsystemet förmedlar läkemedels effekter på aptit John-Olov Jansson 23 Kontakt med apotekare gav bättre behandlingsföljsamhet Anders Hansen Multivitamin och selen prövat vid HIV Anders Hansen Ett infektionsutbrott på Höglandets sjukhus bekämpades med åtgärder som inte varit praxis i Sverige: städning med spordödande medel och övervakning av C difficile-infektionerna på sjukhus. Sidan 24 Foto: Science Photo Library/IBL Bildbyrå Foto: Göran Segeholm läkartidningen nr volym 111 3

4 innehåll nr 1 2 januari 2014 Katarakt orsakar flest fall av blindhet globalt Anders Hansen artiklar 24 Vårdutveckling Lömskt och omfattande utbrott av Clostridium difficile. Ändrade städrutiner och täta utvärderingar halverade infektionerna Michael Toepfer, Cecilia Magnusson, Torbjörn Norén, Inger Hansen, Peter Iveroth, Karsten Offenbartl 28 Originalstudie Fysisk aktivitet på recept efter höftfraktur gav ökad självtillit. Promenader som komplement jämförd med enbart sjukgymnastik Pia Hendberg, Helena Hörder, Lena Zidén 32 Originalstudie Traumatisk diafragmaruptur en svårdiagnostiserad skada Retrospektiv journalstudie av ett svenskt material Hanna Alexandersson, Louis Riddez debatt och brev 36 Etisk analys av nya metoder behöver utvecklas Barbro Westerholm (FP), Catharina Bråkenhielm (S) 37»Tema: Vård av äldre«något fattas! Sara Holmberg, Christer Petersson Replik: Allmänmedicinens roll inte bortglömd Mikael Hasselgren, Eva Nilsson Bågenholm 38 Ska vi bry oss om alla nikotinberoende eller bara om dem som röker? Stefan Willers Rättelse Appen Mitt LM gäller rekommenderade läkemedel i Västernorrland, inte i Värmland, vilket felaktigt uppgavs i artikeln»läkartidningens julappstips«i nr 51 52/2013. läsarkommentarer Läkartidningens artikel om Barna Hedenhös diet (51 52/2013) väckte stor uppmärksamhet bland både läsare och massmedialt. Här är några smakprov. Vem bekostar denna typ av forskning egentligen? För det första så är detta en påhittad historia och för det andra så vet ju folk med sunt förnuft att ensidig kost inte är bra. Att lägga ner tid och pengar på denna typ av forskning är ju helt sjukt. Jesper Olsson hr, UD Detta är helt befängt. Jag är uppväxt på 60-talet med dessa böcker och lider inte av förstoppning eller har någon sned bild av hur man ska äta. I vilken litteratur tjatar man om toabesök eller kolhydrater? Nu får ni väl ge er. Är det sådana resonemang som våra skattemedel går till? Finns bara ett ord löjligt!!! Britt-Marie Backman, sjuksköterska originalstudie Fysisk aktivitet på recept efter höftfraktur gav ökad självtillit. Sidan 28 kultur 39 När döden kom till Jättendal Ögonvittnesskildring av spanska sjukans framfart 1918 Agneta Iveslätt Bohman 41 lediga tjänster 43 platsannonser 57 meddelanden 58 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer ( Jag har lusläst Kalle Anka genom alla mina barndoms år. Ingen skada har jag tagit av detta Vad äter dom? Lars Svensson Jag letar efter effekterna med Kryptonit när ska ni studera hur det ämnet påverkar människokroppen? Ove Andersson Stålmannen, Rymden Den underbara humorn i artikeln kombinerat med att människor tar det för allvar gör detta till en av de roligaste sakerna jag läst i år. Morgan Engström fritidsfilosof, Livets hårda skola Tack :) För skratten! Kul att även Läkartidningen kan ta in lite julkul artiklar! Roligt skrivet men jag måste erkänna att jag skrattade ännu mer åt kommentarerna ;) God Jul! Emelie Svensson läkarstudent Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: fornamn.efternamn@lakartidningen.se annonser@lakartidningen.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström pren@lakartidningen.se Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 111

5

6 ÄR MORMOR SKYDDAD? Det händer att mor- och farföräldrar tar hand om sjuka barnbarn och utsätter sig för risken att bli smittade. Barnen behöver inte vara sjuka för att vara smittbärare. Nära 60 procent av alla friska förskolebarn bär pneumokocker i näsan varifrån de sprids till vuxna. 1,2 Risken att insjukna i invasiv pneumokocksjukdom ökar efter 50 års ålder, med riskfaktorer och komorbiditet. PRE PSE04 LINDH & PARTNERS Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) är det enda konjugerade pneumokockvaccinet för vuxna. PREVENAR 13.. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberade till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl risken för invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper, underliggande sjukdom som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Se www. fass.se för pris, varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen. Datum för översyn av produktresumén 07/2013. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, Referenser: 1. Socialstyrelsen. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) kunskapsunderlag och rekommendationer för handläggning. maj Smittskyddsinstitutet. overvakning-av-pneumokockvaccination.

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Tankar från en tankesmedja Två unga anestesiologer lanserade under sommaren det så kallade Läkaruppropet på nätet. Det har sedan dess undertecknats av drygt personer. Uppropet är ett gott initiativ som beskriver mycket av den frustration som många läkare upplever i sin vardag. Läkarförbundet arbetar sedan två år med ett projekt om läkarrollen och professionens autonomi. Vi har benämnt det»uppdrag läkare«och i det arbete har vi engagerat flera av våra nuvarande såväl nytänkande som verklighetsanknutna tankesmedjor. Jag kan inte räkna upp dem alla men vill ändå nämna några som Sylf, Sjukhusläkarna, DLF och flera specialitetsföreningar. På Läkarförbundets fullmäktiges uppdrag tar vi fram egna förslag på exempelvis hur vården ska styras och organiseras, nu senast inom äldrevården och primärvården. Till vårt stöd har vi ett professionellt kansli som arbetar med utredningar för vårdens utveckling. På Europeiska läkarförbundens (CPME) möte i Bukarest häromsistens framkom dessutom att frågan om läkarrollen är universell i Europa. I våras skrev jag en debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med ordförandena för Polisförbundet och Lärarnas Riksförbund i ämnet professionens autonomi. Den har fått stor uppmärksamhet och har, tillsammans med journalisten Maciej Zarembas artiklar i Dagens Nyheter om biverkningarna av NPM (New public management), gett flera viktiga effekter. Socialdemokraterna har exempelvis i sitt manifest inför valåret inkorporerat tankarna om att låta professionerna styra sig själv i högre utsträckning. Myndigheten för vårdanalys har nyligen presenterat en rapport om vad läkarna gör på jobbet. Läkarförbundet är positivt till den uppmärksamhet som Läkaruppropet gett frågan om hur läkarnas professionella kunskap bör användas och vi vill gärna samarbeta. Inte desto mindre har Läkarförbundet beslutat att som organisation inte underteckna uppropet, och jag har som ordförande inte heller undertecknat det. Jag förstår att det kan tyckas undfallande och inte tillräckligt proaktivt. Det är dock ett problem för Läkarförbundet med sina demokratiskt utsedda företrädare, att ställa sig bakom en beskrivning av vården utifrån enskilda medlemmars upplevelser. Av liknande skäl är det också svårt att bejaka förslaget om att Läkarförbundet skulle medverka till att bilda en tankesmedja med uppgift att finna modeller för ett nytt styrnings- och ersättningssystem för sjukvården. En motion med ett liknande förslag om att bilda en tankesmedja inkom till vårt fullmäktige förra året. Motionen avslogs för att förbundet redan i dag består av en rad tankesmedjor. Läkarförbundet ska fortsätta att konstruktivt arbeta med frågan om vad läkarrollen innehåller och innebär. Vi ska i det arbetet tänka så det knakar i förankrade processer och på ett sätt som gör att problematiseringen går att belägga och förslagen till förbättringar och förändringar ter sig väl genomtänkta. Läkarförbundet har som fackförbund en unik ställning och har därigenom möjlighet till inflytande vid många beslut. Illustration: Colourbox»Läkarförbundet ska fortsätta att konstruktivt arbeta med frågan om vad läkarrollen innehåller och innebär.«marie Wedin ordförande i Läkarförbundet marie.wedin@slf.se Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym 111 7

8 lt debatt Redaktör: Jan Lind: kommt das Fressen, dann kommt die Moral«, eller: Lite kall skadar inte Samarbete över gränserna och att inte ställa upp på mål som styr fel på grund av kortsiktighet och för snäva avgränsningar det är kanske det som är kallet i dagens sjukvård, reflekterar Nina Rehnqvist utifrån en patientberättelse om bristen på inlevelse i den svenska sjukvården. Varför har inte läkarkåren klarat att manövrera i det som kallas New public management? Är problematiken den individualism som är trenden i dag? Annat var det när jag gick i gymnasiet. Om man sade om någon att han eller hon var en som skötte sig själv men struntade (vi använde ett annat ord) i andra så var det ett nedsättande omdöme. Det är klart att man ska sköta sig själv, men Nobelprisbelönad forskning visar att det blir ännu bättre om man dessutom interagerar med andra och hjälps åt. Ett sätt att hjälpas åt är att ha samsyn på vad som är det gemensamma åtagandet och praktiskt t ex genom att ställa upp på den solidariska finansieringen av våra välfärdstjänster. När den fungerar som den är tänkt är det inte individualismen som prioriteras utan det gemensammas bästa ska styra. Är det svårt? Se på länder där det uppfattas som korkat att inte försöka slippa vara med och betala. Se på oss där det ökade välståndet snararast har minskat det gemensamma strävandet. I sjukvården var det länge axiomatiskt att göra allt man kunde för den patient man hade framför sig. Tyvärr hade man inte så mycket att erbjuda som kunde påverka prognosen. Därför den hippokratiska devisen: Sällan bota, ofta lindra, alltid trösta. Med de ökade möjligheter till bot som slog igenom i början på 1900-talet i och med introduktionen av fungerande antibiotika blev situationen en annan. Det blev viktigt och nödvändigt att prioritera dem som hade mest nytta av behandlingen. Men risken var ju då att den som trängde sig före eller på olika sätt mutade sig in var den som kom i åtnjutande NINA REHNQVIST ordförande, Statens beredning för medicinsk utvärdering; kardiolog, adjungerad professor, Karolinska institutet; Rehnqvist@sbu.se av hjälp, även om andra hade större behov eller förväntad nytta. De av riksdagen fastställda prioriteringsprinciperna från 2001 var nog bra i teorin men svåra att applicera i praktiken, samtidigt som synen på individens rätt i förhållande till gruppen och samhället ändrades. Och någon allmän djup fallbeskrivning Intervju med Stefan Palm, en i dag internationellt välkänd, auktoriserad bergs - guide som nästan blev knäckt av bristen på in levelse i den svenska sjukvården. Intervjun gjordes under vår senaste tur, på vulkanerna i Araucania-regionen i Chile. Hur det kan gå fel utan att fel begås eller fast ingen gjort fel Vad var det som hände år 1999? SP: Jag var 34 år när jag blev sjuk. Före dess hade jag gått turistsportlinjen och arbetat som färdledare i Riksgränsen, och jag och fyra kamrater hade sett till att vi blev utbildade internationella bergsguider (UIAGM). En utbildning om sex år som kräver att man har både fysiska och psykiska förutsättningar att guida människor på svåra ställen och få det att gå ihop. Jag hade jobbat som internationell bergsguide över hela världen med klättring och skidåkande i tio år och var i fin form när vi anmälde oss till Eco Challenge, en endurotävling i Sydamerika. Förberedelserna och arrangemangen var kanske inte av den klass som man förväntar sig i dag. Hur som helst, jag drabbades av bölder i huden på bröstet och fick hög feber. Bölderna visade sig vara stafylokocker. Jag fick penicillin och blev bra. När jag kommit hem till Frankrike, ungefär 15 dagar efter tävlingen, gick jag till en naprapat för en gammal ryggskada. I samband därmed fick jag utan förvarning så ont i ena axeln att jag grät. Det gick över, men två tre veckor senare började mina allmänna ledbesvär diskussion tog aldrig fart. Vad var det Martin Luther King menade i sitt berömda tal»i have a dream«? Individen kommer före kollektivet. Var och en ska bedömas»not by the color of their skin but the content of their character«. Och det fick genomslag för gruppen. Uttalandet stämmer också med de principer som riksdagen fastslagit för prioriteringar i sjukvården. Den överordnade principen är människovärdesprincipen. Och den ställer nog de flesta upp på. Därefter kommer behovsoch solidaritetsprincipen. Att de med störst behov, och däri ingår nytta, ska ha företräde. Men eftersom resurserna trots allt är begränsade är det nödvändigt att de med mindre behov/lägre med svullnad och värk i händerna. Jag blev inlagd på sjukhus i Frankrike och fick kortisonsprutor och salipyrin. Man konstaterade att jag hade RA-faktor. Medicinen hjälpte inget vidare. Jag åkte hem till Sverige och sökte sjukhus. Via infektionskliniken fick jag kontakt med en reumatolog som föreslog fortsatt samma behandling och gav beskedet att jag skulle bli sjukpensionär. För värken fick jag Arthrotec (diklofenak/misoprostol), som jag överdoserade så att jag fick ett magsår, men jag kunde genomföra vår Grönlandsexpedition, men jag tror inte ni fattade hur besvärligt jag hade det. (NR:»Det är sant.«) De fortsatta kontakterna med svensk sjukvård innebar ingen förbättring, ingen kontinuitet, och jag fick beskedet att de nya behandlingarna var för dyra för att användas på mig en 35-årig familjeförsörjare! Och trots allt tal om att ta hänsyn till patientens situation var det ingen som fångade upp vad det innebar för mig att förespeglas en framtid som invalid. Annat var det i Grenoble, där fanns en reumatolog som både förstod sig på vad jag sysslade med och som gav mig Humira (adalimumab), trots att han aldrig hört talas om mig eller fått någon remiss. Vilken skillnad det var att få uppleva att personalen i vården gladdes åt att jag svarade så bra på medicinen. NR: Du har ju varit vår familjs guide i över 25 år. Jag kommer ihåg att vi pratades vid före tävlingen, och jag vet att du var i god form. Du har gett mig de journalkopior du fått ut. Det är alltid vanskligt att titta i retrospektroskopet och jag är inte reumatolog, men slås av frånvaron av resonemang kring mer specifik diagnos, vårdplan, behandlingsplan. 8 läkartidningen nr volym 111

9 lt debatt nytta lämnar detta företräde och står tillbaka. Det är inte lika givet att så sker. Både patienter och vården har svårt att se till att så sker. För att ställa upp på det krävs en etisk syn eller moral som inte ställer det egna jaget främst. Men som Brecht uttrycker det i»tolvskillingsoperan«:»erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral.«De egna basala behoven måste tillfredsställas först. Men de flesta av oss får våra basala behov tillfredsställda och mer därtill. Trots det vill vi gärna ha mer. Politiska beslut kan ha effekter som står i motsats till samhällsnyttan. En del av de styrsystem som införts riskerar att sjukvården prioriterar de enkla fallen, och de med mindre behov kan kanske lättare trycka på eftersom de inte är så sjuka. Inte heller förmår sjukvården att stå emot alla gånger. Att arbeta i sjukvården är eller har varit otroligt stimulerande. Man känner att man gör nytta och får återkoppling på det, åtminstone av patienterna. Men när de individuella intressena tar över i form av kortsiktiga ekonomiska styrsystem fungerar sjukvården inte längre för det allmännas bästa. Det blir viktigare att vårdcentralen går med vinst än att den befolkning man ska serva får så mycket hälsa som möjligt. Det blir viktigare att man når produktionskraven i stället för bästa medicinska resultat genom hela vårdprocessen. Givetvis inom de ekonomiska ramar som gäller. Det skapar misstro och misstänksamhet. Man slutar lita på varandra och optimerar för sig själv. Förändringen sker i små steg och märks kanske inte förrän det är lite för sent. Endast genom en öppen diskussion och tydliggörande av de intressekonflikter som är inbyggda kan man förebygga att de etiska principerna sätts åt sidan. Hela vårdprocessen är av betydelse för slutresultatet för patienten. För det krävs ett ledarskap som klarar av att se inte bara den egna verksamheten utan som förstår att tolka och hantera komplexa samband. Det kräver dessvärre, förutom kompetens, både mod och tid. Som tur är finns forskning som tyder på att alla vinner i längden om man tar sig tiden och har modet och kompetensen att samarbeta över gränserna och inte ställer upp på mål som styr fel på grund av kortsiktighet och för snäva avgränsningar. Kanske är det på det sättet kallet i dag ska tolkas. Vi jobbar för patientens bästa,»credden«från myndigheter och vårdgivare kanske kommer någon annan till del, eller patienten uppfattar att den största insatsen för mitt välbefinnande gjordes eller görs någon annanstans men det bjuder vi på. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. kommentera denna artikel på Läkartidningen.se När metotrexat kommer på tal säger anteckningen:» som patienten är intresserad av«. Jag blir inte klar över på vems initiativ det kommer på tal och varför. Inte heller när Hb börjar sjunka avspeglar journalen att man höjer aktivitetsgraden. Kontinuiteten under ett år hade du samma läkare inte illa, men kanske vederbörandes passivitet var en orsak till att det tog tid innan du fick behandling som fungerade. Jag funderar också på om de som arbetar i vården varje dag tänker på vad som står i HSL (hälso- och sjukvårdslagen), nämligen att vården ska fylla kraven på god vård och ges i samråd med patienten och med hänsyn till de individuella förutsättningarna. Du var ingen standardpatient, några försök att samråda med de franska läkarna eller sinsemellan verkar inte vara gjorda. Och kunskapsläget var väl redan år 2000 sådant att ambitionsnivån för behandling av en patient med RF-positiv polyartrit är att förhindra att invaliditet uppstår. Jag har diskuterat med reumatologerna. Deras kommentar är att det har hänt mycket sedan år De biologiska läkemedlen var då nya och man var osäker på deras säkerhet. De flesta, och även Läkemedelsverket, ville reservera de biologiska medlen för patienterna med de svåraste besvären. Och det var under denna tid brist på dessa läkemedel på grund av produktionsstörningar. Samtidigt håller reumatologerna med om att både bemötande och hantering ter sig kanske lite väl passiva när det gått flera år, men det är alltid lättare att vara efterklok, och i dag hade man inte avvaktat med insättande av biologisk läkemedelsbehandling på detta sätt. Som din vän, och eftersom jag bokstavligt varit beroende av att du funkar som guide, kan jag med före detta socialstyrelseglasögon reflektera över hur lätt det kan bli riktigt fel utan att någon gör något uppenbart fel. Du var ju ur funktion under ganska lång tid. Jag tror att det är dags att verkligen ta HSL på allvar. Som läkare har man ansvar att sätta sig in i patientens situation och anpassa vården därefter. Kan man inte det ska man konferera. När det kommit ny behandling ska man uppdatera sig. De nya biologiska läkemedlen hade introducerats Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det aldrig var fråga om att»ditt fall«skulle bli föremål för diskussion bland kollegor. Vi hade ju redan vid den tidpunkten uppfattat att man här hade nya möjligheter både att behandla och att följa effekterna på ett standardiserat sätt i kvalitetsregistren. Reumatologerna hade varit särskilt aktiva. När vi talades vid under den här tiden trodde jag att det gällde alla. Läkekonst innebär inte att man som enskild vårdpersonal får göra som man vill. I konsten ligger just att vara uppdaterad och att kunna anpassa sina åtgärder till det sammanhang som är patientens. Svensk sjukvård håller i princip god klass, men det är för många vittnesbörd om att patienter inte känner att de blir tagna på allvar eller att den personal som patienten möter i vården anstränger sig för just mig. Så måste du ha känt. Jag tror att dagens sjukvård med små steg har fjärmat sig från en ambition att alltid försöka göra det bästa (skyldighetslagstiftningen) till att bara göra det man måste (rättighetslagstiftning) för att undvika klagomål eller repressalier. Undra på att både patient och den som ger vården känner sig besvikna. Din kommentar om att man i Grenoble gav feed-back och gladdes åt att du blev bättre är väl ett uttryck för de olika synsätten. När det gäller tillgång till ny behandling rankas också den franska vården bättre än den svenska. Du har ställt upp med din berättelse. Kan den tillsammans med den frustration som upplevs i vården ge inspiration till ett uppvaknande och motivationshöjning så har du gjort avtryck även här. Vulkanen Lonquimay, Chile, september Stefan Palm (i grönt) och artikelförfattaren. Foto: Joaquin Oyarzun, med Stefans kamera. läkartidningen nr volym 111 9

10 Han avdramatiserar

11 nyheter alkoholvård Fem av sex svenskar som är beroende av alkohol söker inte behandling. De ser dagens missbruksvård som avskräckande, säger alkoholläkaren Sven Andréasson. Med Riddargatan 1 i Stockholm har han skapat en ny modell av alkoholmottagning, som är välkomnande och öppen mot samhället. text: miki agerberg foto: göran segeholm Alkoholmottagningen Riddargatan 1 ligger förstås på just den adressen, på Östermalm i centrala Stockholm, ett stenkast från krog- och nöjesnavet Stureplan. Lokalerna är fräscha, färgsatta i ljust turkos och med ny konst på väggarna; konstnärerna lånar ut tavlorna gratis mot att de har möjlighet att sälja. Det sägs ibland att det var viktigt att mottagningen skulle ligga just vid Stureplan, men det är en myt, säger Sven Andréasson. Man letade efter lokaler som låg centralt och lättillgängligt, nära en tunnelbana. Den här lokalen råkade bli ledig just då. Att mottagningen har samarbetat med kändiskrogen Sturecompagniet är däremot sant. Under några kvällar för två år sedan var personal inne på krogen för att dela ut informationsfoldrar och svara på frågor. Aktionen togs inte emot negativt. Men den var inte heller särskilt effektiv, säger Sven Andréasson, som dock inte utesluter framtida samarbete med Stureplanskrogarna i andra former. Det viktiga är emellertid hur själva mottagningen fungerar. Riddargatan 1 öppnades på hösten 2011, sedan Sven Andréasson hade övertygat landstingspolitikerna om att det behövdes en alkoholmottagning av en ny typ: en mottagning som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Skämmas? Ja, det finns studier som visar att fem av sex svenskar som är beroende av alkohol inte söker hjälp trots att det finns behandlingsmetoder som skulle kunna hjälpa många av dem. När man frågar dem varför, handlar det ofta om deras bild av missbruksvården, säger Sven Andréasson: De flesta inser att de dricker för mycket och att det inte är nyttigt. Men missbruksvård är för utslagna, eländiga personer, tror de. De ser bilden framför sig av alkisen på parkbänken. Eller av Kolingen, Albert Engströms fyllo. Deras bild är att det är sådana personer som behandlas i missbruksvården, och där känner de sig inte hemma. Det finns ett stigma kring missbruksvården, och det är skamligt att vända sig dit. Sven Andréasson är en av Sveriges tongivande alkoholforskare. Han är professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid»de flesta inser att de dricker för mycket och att det inte är nyttigt. Men missbruksvård är för utslagna, eländiga personer, tror de. De ser bilden framför sig av alkisen på parkbänken.«beroendecentrum Stockholm, som driver Riddargatan 1. Han har arbetat med alkoholfrågor i nästan hela sitt yrkesliv, men att han kom in på detta område var en slump. Att han blev läkare var däremot ingen slump, berättar han: Jag har alltid velat bli läkare, ända sedan jag var 8 9 år. Det var fint att vara doktor, tyckte jag, och som doktor kunde jag göra gott för and ra. Sven Andréasson är uppväxt i Indien, där hans föräldrar arbetade som missionärer, och han mötte läkarmissionärer som imponerade på honom med sina insatser. Så småningom blev han också alkoholvården intresserad av läkaryrket som sådant. Han läste medicin i Stockholm, och tillsammans med kollegan Peter Allebeck specialiserade han sig på socialmedicin. Alkohol halkade han in på när han arbetade med sin doktorsavhandling. Den ursprungliga frågeställningen var om cannabis ökar risken för att drabbas av schizofreni. När de diskuterade hur man skulle studera detta, kom Peter Allebeck att tänka på värnpliktsundersökningarna. Varje år registrerade man uppgifter om alla unga män som mönstrade för värnplikt. När vi kontaktade Värnpliktsverket, visade det sig att de hade fullständiga uppgifter för ett år, , identifierade med personnummer, berättar Sven Andréasson. Alla andra årgångar var anonyma. Frågorna handlade bland annat om levnadsvanor, sprit och knark. Uppgifterna hade legat femton år i en källare i Karlstad utan att någon frågat efter dem, och nu var de på väg att förstöras. Vi fick tillgång till materialet, och kunde börja ett projekt som fortfarande pågår. Andra forskare har också fått använda materialet, och fortfarande kommer det nya artiklar varje år. Vad gäller den ursprungliga frågeställningen hittade Sven Andréasson ett starkt samband. Högkonsumenter av cannabis hade kraftigt ökad risk att drabbas av schizofreni senare i livet. Artikeln om detta publicerades i prestige- läkartidningen nr volym

12 nyheter alkoholvård Beroende med stor problemtyngd Beroende med låg till måttlig problemtyngd Skadligt bruk/missbruk Högkonsumtion utan aktuella problem Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar 15 års ålder»putell på er, grevar och baroner«, av Albert Engström. Fördelningen av alkoholproblem på olika nivåer (Sverige). tidskriften Lancet, och är en av de mest citerade artiklarna från svensk beroendeforskning. Materialet från Värnpliktsverket var en guldgruva. Inte minst fanns där utmärkta förutsättningar för alkoholforskning. Han gjorde ett antal studier om alkohol och på den vägen är det. När Sven Andréasson 2010 presenterade sin idé om en ny sorts alkoholmottagning för landstingspolitikerna, förklarade han att det fanns en felande länk. I Stockholm finns det en ambitiös beroendevård för de tyngsta fallen. Och det finns, åtminstone på papperet, en satsning på riskbruk med bland annat utbildning av primärvårdspersonal. Men vad finns det för dem däremellan, den stora gruppen med beroendetillstånd som inte söker vård? Han beskriver fördelningen av alkoholproblem i Sverige med hjälp av en pyramid (se LT nr 45/2011). Basen i pyramiden är de 6,5 miljoner svenskar som inte har några alkoholproblem (alla siffror här avser vuxna). Nästa nivå är de som är högkonsumenter utan aktuella problem. De är i riskzonen, men ofta räcker det med en kort intervention från husläkaren eller företagsläkaren för att de ska dra ner på alkoholen. Nästa nivå är de med skadligt bruk eller missbruk. Här har drickandet börjat få konsekvenser som till exempel högt blodtryck, sömnstörningar eller depression. Men ofta ser varken de själva eller deras läkare sambandet med alkoholen. Ovanför är de som har lågt eller måttligt alkoholberoende, och högst uppe i pyramidens spets de som har ett tungt beroende av alkohol. Av de tungt beroende finns en stor del i missbruksvården, medan de allra flesta av de lågt eller måttligt beroende överhuvudtaget inte söker hjälp. Där finns huvudmålgruppen för Riddargatan 1. Men finns det behandlingar som fungerar? På den punkten har Sven Andréasson fått ompröva sin uppfattning:»min hypotes är att lite kontakt, men inte noll, är optimalt.«när jag var klar med min avhandling arbetade jag en del med hälsoekonomi. En av frågorna var: Är behandling av alkoholproblem effektiv? Min bild var att den inte var det, och det var de flestas uppfattning då. Man kunde bedriva alkoholvård av humanitära skäl, men några effekter skulle man inte vänta sig. Då fick jag anledning att sätta mig in i forskningslitteraturen, och upptäckte att den sade motsatsen. Det fanns behandling, och den var ungefär lika effektiv som behandlingen av andra kroniska hälsoproblem. Men behandlingsmetoderna som beskrevs i studierna var okända i Sverige. Det handlade bland annat om motiverande samtal, KBT och CRA, community reinforcement approach. Ingen av dessa metoder användes då i svensk beroendevård. Under en följd av år bjöd Sven Andréasson in amerikanska, engelska och kanadensiska forskare för att hålla»workshops«i Sverige, och i dag är de här metoderna allmänt accepterade. På Riddargatan 1 har man flera strategier för att nå sin huvudmålgrupp, som tillhör den kvarts miljon svenskar som är beroende av alkohol men fortfarande fungerar socialt. En är den trivsamma fysiska miljön på mottagningen. En annan är att göra det möjligt att få hjälp anonymt, via telefon eller internet. I år har mottagningen patienter som kommer dit personligen, men omkring tio gånger så många får behandling på internet, bland annat via webbplatsen Alkoholhjälpen. I dag sker detta utan kontakt med någon behandlare. Men nu börjar en studie av hur mycket kontakt som är optimal, berättar Sven Andréasson: Min hypotes är att lite kontakt, men inte noll, är optimalt. Man kanske behöver träffa en person i början av processen. Sedan kan man göra saker på nätet: chatta, skicka in uppgifter och få feedback och så vidare, och sedan kanske ses en gång till. Det är ungefär så internetpsykiatrin fungerar, men det återstår att visa att det gäller för alkohol också. En tredje strategi är att sprida behandlingsmetoderna till primärvården. Man har en endagsutbildning för läkare på vårdcentraler och företagshälsovård, och påbörjar nu en studie av resultatet. Sven Andréassons hypotes är att de flesta människor med alkoholproblem ja, till och med de flesta med alkoholberoende kan behandlas i primärvården, om läkarna där fått rätt utbildning. Vad allmänläkarna får lära sig är en behandlingsmodell i tre steg, där man börjar med screening och kort rådgiv- 12 läkartidningen nr volym 111

13 nyheter alkoholvård ning. Räcker inte det går man vidare till en hälsokontroll med inriktning på alkohol, och räcker inte det heller erbjuds läkemedel tillsammans med tre motiverande samtal. Då behöver bara de svåraste fallen gå vidare till specialistmottagningar som Riddargatan 1. Hypotesen är att om en alkoholberoende person träffar en distriktsläkare som gör den här tämligen okomplicerade behandlingen, så blir effekten lika god som i specialistvård. Men då handlar det om måttligt beroende, inte de tyngsta beroendetillstånden. Jag räknar med att procent av alla personer med alkoholberoende kan få optimal behandling i primärvården. När Sven Andréasson argumenterar hänvisar han ofta till vetenskapliga studier, egna eller andras. Har han bara stöd i forskningen, är han inte rädd för att utmana etablerade föreställningar. Som till exempel att den enda vägen ut från ett alkoholberoende är total nykterhet. Fel, säger han och hänvisar till bland annat engelska studier; de visar att drygt hälften av alla alkoholberoende kan lära sig att dricka måttligt. Intresset är stort för den annorlunda alkoholmottagningen på Riddargatan 1. Hit sven andréasson Ålder: 61 år. Bor: Lägenhet i Gröndal, Stockholm. Familj: Gift med Birgitta, tre vuxna barn. Bakgrund: Läkarutbildning i Stockholm. Arbetat länge inom landstingets beroendevård i Stockholm, och varit chef för Folkhälsoinstitutets alkohol- och narkotikaavdelning. I dag adjungerad professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm. Sitter i styrelsen för Systembolaget och är vetenskapligt råd vid Socialstyrelsen. Aktuell: Leder alkoholmottagningen Riddargatan 1, som blivit en modell för nyskapande behandling. kommer många studiebesök, och två mottagningar till ska öppnas inom Stockholms läns landsting under Ytterligare några landsting planerar för liknande mottagningar.»jag räknar med att procent av alla personer med alkoholberoende kan få optimal behandling i primärvården.«tror du att den här modellen kommer att sprida sig snabbt över Sverige? Nej, jag tror det kommer att ta lång tid. Jag vet inte någon medicinsk teknologi som har spridit sig snabbt, även när den haft uppenbara fördelar. Men på lång sikt tror jag det kommer att ta skruv. Det finns dock ett organisatoriskt problem. När Sven Andréasson undersökt vart personer med alkoholberoende helst vill vända sig för att söka hjälp, svarade över 80 procent hälso- och sjukvården. Bara 5 procent ville helst vända sig till socialtjänsten som många förknippar med bilderna av Kolingen och fyllot på parkbänken. Problemet är att det i Sveri- Senast lästa bok:»kärlek, tbc och liberalism«. En biografi över den tidigare folkpartiledaren Sven Wedén av Hans Lindblad.»Det beror på att jag är citerad i den.«oanad talang: Sportdykning. Träffade en patient senast:»i eftermiddags.«viktigaste hälsofrågan:»jämlikhet i hälsan. Alla våra goda råd om levnadsvanor når medelklassen. De tar åt sig och förbättrar sin hälsa. Men vi får en allt större klyfta mot de som inte tar åt sig.«viktigaste läkarfrågan:»att kombinera ett empatiskt förhållningssätt med gedigen evidens. Det tenderar att bli antingen det ena eller det andra.«ge, av historiska skäl, är socialtjänsten som har huvudansvaret för missbruksvården. Där ligger också större delen av pengarna. I den statliga Missbruksutredningen föreslog utredaren Gerhard Larsson en skatteväxling mellan kommuner och landsting, och att huvudansvaret för missbruksvården skulle föras över till landstingen. Men de förslagen sade regeringen nej till. Det är konstigt, säger Sven Andréasson. Gerhard själv lyfte tydligt fram, att ska man nå en större grupp kan man inte göra det i socialtjänsten. Sven Andréasson ger sig inte, men han är pragmatisk. Han pekar på att den nya lagen kräver överenskommelser mellan kommuner och landsting om hur missbruksvården ska bedrivas. Man borde kunna komma överens om gemensam verksamhet med både medicinsk och social kompetens, och med en samlad ekonomi. Socialtjänsten förfogar över rätt mycket pengar, som till stor del går till behandlingshem med tveksam nytta. Kunde man använda de resurserna till mer kvalificerad behandling med modern metodik, skulle man få ut mycket mer för pengarna. Miki Agerberg läs mer Längre versioner, se Läkartidningen.se Remiss om ny läkarutbildning dröjer Utredningen om läkarutbildningen går inte ut på remiss»i detta skede«. Först ska de ekonomiska följderna utredas. Det skriver Utbildningsdepartementet i ett mejl till utredningens experter, och bekräftar därmed uttalandet av statssekreterare Peter Honeth i Läkartidningen nr 48/2013. Tragiskt. Det här borde ha handlagts mycket snabbare. Utredningen innehåller mycket bra, och det är många som har förberett sig för att arbeta med frågorna, säger Emma Spak, ordförande för Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Onkologupprop i Västra Götaland Cancervården i Västra Götaland går på knäna. Det skriver 46 läkare inom verksamhetsområde onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i ett öppet brev, där de varnar för att underbemanningen är så stor att patienterna riskerar att drabbas. Stora kostnader för skador i vården Vid 15 procent av alla vårdtillfällen skadas en patient, enligt Sveriges Kommuner och landsting som granskat journaler från bortåt slutenvårdstillfällen vid landets 63 akutsjukhus. Cirka 5 procent av skadorna ger bestående skada eller leder till att patienten avlider. I rapporten noteras att vårdskador förlänger vårdtiderna och att skadorna medför en kostnad på mellan 6,9 och 8,1 miljarder kronor per år. IVO ska utreda färre ärenden och snabbare Statskontoret har ett regeringsuppdrag att följa hanteringen av patientklagomål mot hälsooch sjukvården. I en delrapport föreslår Statskontoret att landstingens patientnämnder i fortsättningen får ta hand om huvuddelen av klagomålen. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska enligt förslaget fokusera på att utreda klagomålsärenden som är relevanta i ett tillsynsperspektiv. läkartidningen nr volym

14 nyheter 2014 blir genombrott för nätjournalerna Vid utgången av 2014 kommer två till tre miljoner svenskar att kunna läsa sin egen journal på nätet. Efter det konfliktfyllda införandet i Uppsala hoppas Läkarförbundets lokalföreningar att landstingen nu ska lyssna mer på läkarna. Invånarna i Uppsala län har hittills varit ensamma i landet om att kunna logga in på sin journal hemifrån. Men de närmaste åren kommer journal på nätet slå igenom på bred front. Under 2014 kommer, om tidsplanerna håller, ytterligare fem landsting att ha infört eller påbörjat införandet av journal på nätet. Redan vid utgången av året kommer uppskattningsvis mellan två och tre miljoner svenskar att ha tillgång till nätjournaler. Som Läkartidningen har rapporterat har införandet av journal på nätet i Uppsala kantats av kritik från läkarföreningen. En del handlade om att man inte samverkade före införandet, vilket ledde till att landstinget tvingades betala skadestånd till facken. Men den tyngsta kritiken handlar om att man inte lyssnat på läkarnas varningar om riskerna, som att patienter får svåra besked via sin nätjournal i stället för från sin doktor, att osignerad och potentiellt felaktig information leder till att patienter tar olämpliga och kanske ödesdigra beslut samt att tillgången till åtkomstloggar leder till hot mot personalen. I Skåne, som inför nätjournaler redan i februari, har man beslutat att i ett första skede bara tillgängliggöra ren journaltext, inte provsvar. När det gäller frågor om osignerat material, rådrum för att hinna ge svåra besked samt tillgång till åtkomstloggar, har man ännu inte fattat något beslut. Fram till införandet planeras ett antal möten med personalorganisationerna där dessa frågor ska diskuteras, berättar Matz Widerström, chefläkare vid förvaltningen för medicinsk service i Region Skåne. Enligt honom har man dragit lärdomen från Uppsala att det är viktigt att få med sig medarbetarna. Det är absolut mitt mål att vi ska nå en samsyn, och att vi om vi inte når ända fram åtminstone har en hyfsad enighet med de fackliga organisationerna. Björn Widlund, ordförande för Läkarförbundet Skåne, hade gärna sett att man haft mer tid för den dialogen, men att man vill ha en diskussion tycker han är»ett fall framåt«. Tolkar man det positivt har man fortfarande en fot på bromspedalen och kan tänka sig att trycka till om vi för fram relevanta argument. Jönköping är ett annat landsting som planerar att införa journal på nätet under Ordföranden för Jönköpings läns läkarförening, Bengt Hultberg, menar att»allt gick fel i Uppsala«och hoppas och tror att landstinget inte ska göra om misstagen. Att inte samverka i en så viktigt fråga vore katastrofalt. Halland (2016, prel) Västra Götaland Skåne (2014) Ingen framgång i kampen mot nätjournalerna Har infört journal på nätet Har beslutat införa nätjournal (tidpunkt inom parentes) Har ambitionen att införa nätjournal Har inte tagit ställning Jämtland Källa: Landstingen Värmland Örebro (2014, införs stegvis) Uppsala (2012) Stockholm (2014, införs stegvis) Södermanland (2014)* nas frågor om journalerna ska skapa merarbete. Men den viktigaste frågan för oss är att man inte lägger ut osignerade anteckningar. Det kan vara negatio- Östergötland (tidpunkt ej klar) Jönköping (2014) Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Dalarna Västmanland (2015) Västernorrland (tidpunkt ej klar) Gävleborg (2015) Norrbotten Västerbotten (tidpunkt ej klar) * Landstingsdirekören väntas inom kort fatta beslut om införande Enligt CeHis handlingsplan för ska alla svenskar kunna läsa sin egen journal via nätet vid utgången av Planen är inte bindande, men en stor andel av landstingen har som mål att följa planen. Upplands allmänna läkarförening har försökt få flera olika myndigheter att ingripa mot de risker man ser med nätjournalerna. Datainspektionen och JO valde att inte ta upp frågan alls. Socialstyrelsen höll med om att svåra besked måste ges på ett bra sätt, men bedömde vid tillfället inte tiden mogen för en tillsyn. Arbetsmiljöverket avslog ett krav att myndigheten skulle förbjuda tillgång till åtkomstloggar utan föregående menprövning, men krävde däremot att landstinget informerar personalen om hur de ska agera vid hotsituationer kopplade till att patienter fått se loggen. Samtidigt slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en principiellt viktig dom att osignerade journalanteckningar är allmän handling, som normalt ska lämnas ut till patienten. Landstingen har dock ingen skyldighet att lämna ut informationen elektroniskt. Bengt Hultberg säger att nätjournalerna är en fråga som engagerar medlemmarna och diskuteras mycket ute på klinikerna. Bland annat finns en oro för att patienter- många har tittat i sin journal Den 8 november 2012 blev det möjligt för alla vuxna invånare i Uppsala län att läsa sin journal via nätet. Den 11 december 2013 hade användare loggat in inloggningar gjorts personer kontrollerat åtkomstloggen vårdnadshavare kontrollerat sina barns journaler. Källa: Benny Eklund, landstinget i Uppsala län 14 läkartidningen nr volym 111

15 nyheter ner som fallit bort eller läkemedelsordinationer där man lagt till en nolla. Uppgifterna måste vara helt säkra innan de lämnas ut, det är en patientsäkerhetsfråga. Region Skåne kommer att använda den tekniska plattform som tillhandahålls av Center för ehälsa i samverkan, CeHis, som bygger på Uppsalas system. I Stockholm, där journal på nätet införs stegvis med början den 15 januari, har man däremot tagit fram ett eget system. Enligt vad som sagts till läkarföreningen kommer det till skillnad från i Uppsala att finnas ett 14-dagars rådrum från det att ett provsvar eller en journalanteckning skrivs in till dess att den blir tillgänglig. Vi har haft en bra dialog med landstinget, och vi upplever att man har tagit till sig att det är bättre att få rätt besked med en viss fördröjning än att få snabb tillgång till en ofärdig anteckning, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Stockholm läkarförening. Något man däremot inte fått gehör för är möjligheten att menpröva uppgifter. Vi menar att det kan finnas känsliga uppgifter även i till exempel en ortopedijournal och har krävt att det ska gå att klicka i att en uppgift kan tillgängliggöras. Björn Widlund säger att man i Skåne insett att nätjournaler i någon form kommer att införas. Vad gäller mervärdet för patienterna är man dock lika skeptisk som i Uppsala, där en stor del av läkarna enligt en enkätstudie tvivlar på att nätjournaler leder till bättre vård (LT nr 37/2013). Att göra journalen tillgänglig över nätet okommenterat bara för att det är teknisk möjligt tycker vi är en dålig idé, för det är inte ägnat att göra patientens vård bättre. Jag hade hellre sett att man lagt lite tid på att utveckla en modell som ger möjlighet till kommunikation med patienterna. Michael Lövtrup Landstinget i Uppsala behöver inte betala något skadestånd till de anhöriga, enligt Uppsala tingsrätt. Landstinget i Uppsala slipper skadestånd Landstinget i Uppsala behöver inte betala skadestånd till dottern som såg sin döende pappa på tv. Och sjuksköterskorna som lämnade ut sekretessbelagda uppgifter om honom har inte brutit mot tystnadsplikten, enligt en dom i Uppsala tingsrätt. I ett av avsnitt i tv-serien»sjukhuset«syns en 58-årig cancersjuk man som vårdas på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två dagar senare avlider han. Kort efter hans död ser hans dotter och fru honom på TV 3 och hör två sjuksköterskor prata om hans allvarliga tillstånd. Enligt de anhöriga hade varken de eller mannen lämnat något godkännande. Via den ideella stiftelsen Cent rum för rättvisa krävde de Uppsala läns landsting på kronor i skadestånd. Landstinget hävdade å sin sida att man inte brutit mot lagen och Uppsala tingsrätts dom, som kom den 23 december, gav dem rätt. Landstinget behöver inte betala något skadestånd. Tingsrätten anser att målet handlar om en inspelning och sändning av ett tv-program, och då gäller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Sjuksköterskorna har inte begått något brott mot tystnadsplikten trots att de röjt sekretessbelagda uppgifter. Detta eftersom de har meddelarfrihet enligt YGL, vilket innebär att de får lämna uppgifter även sekretessbelagda för publicering. Familjens juridiska ombud Anna Rogalska Hedlund är besviken över tingsrättens bedömning: Alla som tycker att det är viktigt med trygghet när man uppsöker svensk sjukvård bör intressera sig för den här utgången. Rättsläget i och med domen innebär att det är fritt fram för landstinget att låta de kommersiella tv-bolagen filma patienter utan tillstånd. Centrum för rättvisa anser att tingsrättens resonemang går emot Högsta domstolens praxis som säger att myndigheter inte kan åberopa yttrandefrihet för att undgå ansvar. Stiftelsen ska överklaga domen till Svea hovrätt och har startat en insamling för att få in pengar till rättegångskostnaderna på drygt kronor, som de blivit dömda att betala. Enligt Landstinget i Uppsala län tilläts inspelningen av tv-serien i hopp om att locka fler unga att välja ett arbete i vården, ge medborgarna ökad insyn och avdramatisera sjukvården.»vita dokusåpor«har varit ett omdebatterat ämne sedan ett flertal landsting släppt in produktionsbolag på sina sjukhus. Nyligen beslutade Justitiekanslern att inleda en förundersökning gällande programmet»112 på liv och död«som spelades in på Blekingesjukhuset och visades på TV4 och Sjuan. Programmet har, liksom»sjukhuset«, producerats av Titan Television AB och fallen liknar varandra. Enligt anmälan har sjukhuset godkänt att patienter filmas i akutmedicinska situationer utan att de först lämnat sitt samtycke. Anställda på sjukhuset har även gjort sig skyldiga till brott mot tystnadsplikten genom att lämna ut sekretessbelagd information, menar anmälaren.»uppgifterna i anmälan ger anledning att anta att brott mot tystnadsplikt har begåtts genom att uppgifter som omfattas av sekretess har röjts«, skriver JK efter att ha granskat ärendet. Marie Ström Foto: Trons/Scanpix/TT läkartidningen nr volym

16 nyheter Frågetecken om PDL rätas ut På regeringens uppdrag har ett informationsmaterial tagits fram som ska skingra osäkerheten om vad som är tillåtet och inte enligt patientdatalagen. En missuppfattning som man försöker råda bot på är att det inte är okej att ta fram patientfall för undervisning. Som Läkartidningen rapporterat vid flera tillfällen finns det på många håll inom vården en osäkerhet om vilka möjligheter patientdatalagen (PDL) ger för läkare och annan vårdpersonal att ta del av journaluppgifter när man inte är direkt involverad i patientens vård. Bakgrunden är bland annat ett åtal hösten 2012 mot en läkare som gick in i en journal i samband med att han konsulterades av patientens läkare (LT nr 43/2012 och nr 15/2013). För att räta ut en del av frågetecknen har den pågående Utredningen om rätt information i vård och omsorg fått»vi hoppas kunna bidra till att skingra en del av den osäkerhet som finns därute och ge personalen en ökad trygghet «ett särskilt uppdrag från regeringen att beskriva vilka möjligheter som dagens lagstiftning ger att använda journalinformation och att utbyta information mellan olika aktörer. Uppdraget är nu slutfört och överlämnat till regeringen. I ett drygt 90-tal frågor med tillhörande svar går utredningen igenom centrala begrepp som att»delta i vården«och vad som gäller vid exempelvis jourer, remisser, kvalitetsarbete och undervisning. Vi hoppas kunna bidra till Patrik Sundström att skingra en del av den osäkerhet som finns därute och ge personalen en ökad trygghet och visa att regelverket ger ett antal olika möjligheter som vi måste ta vara på, säger Patrik Sundström, utredningens huvudsekreterare. Skälet till att utredningen valt den för regeringskansliet lite ovanliga modellen med frågor och svar är att materialet ska vara enkelt att använda för personal och ledningar. Vi ville inte ta fram en bok på flera hundra sidor som går igenom regelverket på ett mer teoretiskt sätt, utan något som förhoppningsvis kan användas ute i verksamheterna återkommande när det uppstår frågor. Fråga svardelen kompletteras med lite mer djuplodande PM på några utvalda områden, bland annat studenters möjligheter att ta del av journaluppgifter. Det har visat sig råda stor osäkerhet bland vård anställda om huruvida man utan klartecken från patienten får ta fram ett patientfall för exempelvis ett seminarium. Skälet är att undervisning inte är angivet som ändamål i patientdatalagen. Utredningen tydliggör i PM:et att det ingår i vårdens uppgifter att utbilda och att ta fram patientfall för det syftet. Det är dock inget som all personal ska ägna sig åt, utan uppdraget bör av integritets- enligt pdl 4 kap 1 Är röntgenronder lagliga? Får den som deltagit i vården av en patient gå in i journalen för att följa upp hur det gick? Får studenter ta del av journalerna under sin praktik? skäl läggas på särskilda personer. Det är också lämpligt med någon form av IT-stöd som underlättar anonymiseringen. Vad som inte är okej är att studenterna själva loggar in i journalerna för att läsa in sig på intressanta patientfall. Det var inte tillåtet tidigare heller. Visst förekom det sannolikt att man gav studenter en bunt journaler att titta i, men det var lika lite tillåtet då som nu, säger Patrik Sundström, som samtidigt berättar att utredningen överväger om det behöver bli tydligare hur journaluppgifter får användas för undervisning. Vi ser att det kan finnas får den som deltar i vården av patienten ta del av journalen. Utredningen ger exempel på när man anses delta i vården av patienten: om man träffar patienten personligen om man blir konsulterad av en kollega om man deltar i en multiprofessionell rond om man ger patienten sjukvårdsrådgivning på telefon om man kommunicerar med patienten över internet om man tar emot en remiss rörande patienten JA. Vårdgivaren bestämmer hur vården av en patient ska vara organiserad för att ta tillvara den kompetens som finns. JA. Med stöd av uppdrag och riktlinjer. Det ingår normalt sett i arbetsuppgifterna att följa upp resultatet för patienterna. Vårdgivaren ska närmare beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. JA. Om patienten samtyckt till att vårdas av en student och studenten deltar i vården av patienten. Exempel på frågor i informationsmaterialet. I anslutning tlll varje fråga finns en utförligare analys för den som vill veta mer. Materialet är framtaget i samverkan med experter från bland annat Datainspektionen, Socialstyrelsen, SKL och Inspektionen för vård och omsorg. ett signalvärde i att man i PDL uttrycker att patientjournalen är en viktig informationskälla även för undervisning. Mer genomgripande förändringar av lagen kommer det att bli när det gäller möjligheten till informationsutbyte mellan olika vårdgivare. I dag reser juridiken hinder för sådant utbyte, vilket ger problem inte minst i äldreomsorgen, missbruksvården och psykiatrin där många huvudmän är involverade. Det betyder också att informationstillgången blir olika beroende på om ett landsting har få eller många privata aktörer. Om man är tre, fyra olika aktörer har man bara fragment av individen i sin egen dokumentation. Vi vill möjliggöra en mer sammanhållen informationshantering inom sjukvården, socialtjänsten och i vissa fall mellan vården och socialtjänsten. Utredningen ska vara klar den 30 april. Michael Lövtrup 16 läkartidningen nr volym 111

17 nyheter Myndighetskartan ritas om Vårdens myndigheter möblerar om. Vid årsskiftet föddes Folkhälsomyndigheten och ehälsomyndigheten medan Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut försvann gick Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut i graven. De två myndigheternas uppgifter har samlats under den nya Folkhälsomyndigheten med säte i Stockholm och Östersund. Dessutom övertar myndigheten större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Johan Carlson, tidigare generaldirektör på Smittskyddsinstitutet, blir chef över myndigheten. Han tror att det är en fördel att allt nu samlas under samma tak. Många länder har den här samlade funktionen och rent praktiskt är det ganska mycket enklare. På kort sikt bli det ingen större skillnad för läkarkåren. På lång sikt kan och bör en förändring dock märkas, enligt Carlson som själv är infektionsläkare i grunden. Min förhoppning är att den nya myndigheten ska bli en mer kraftfull aktör, gå in och debattera och lyfta upp hälsofrågorna på agendan. Han vill få hälso- och sjukvården att ta ett större ansvar för människors levnadsvanor, särskilt när det gäller kost och motion. Överviktsproblematiken är ett reellt problem som påverkar sjukdomsutfallet. Den enskilda läkaren har naturligtvis fullt upp med sina patienter, men hälso- och sjukvården som system borde komma in mer på banan. Vid årsskiftet bytte även det statliga bolaget Apoteket Service skepnad och blev myndighet. ehälsomyndigheten har sin bas i Stockholm och Torsten Håkansta är generaldirektör. Apoteket Service bildades 2008 i samband med omregleringen av apoteksmarknaden med affärsidén att vara»ett nationellt informationsnav och en oberoende länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer«. Nu avvecklas bolaget och ehälsomyndigheten tar över dess uppgifter. Steg ett blir att föra över verksamheten, säger kommunikationschefen Eva Reimers. För läkare blir förändringen liten. Skillnaden blir egentligen mest att man får en annan samarbetspart när det gäller e-recept, läkemedelsförteckningen och förskrivarprofilerna som många läkare använder i dag, säger Eva Reimers. Myndigheten ska, liksom Apoteket Service gjort, sammanställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. Den ska även fungera som en nationell samordnare för IT-, drift- och infrastrukturfrågor. Under året ska myndigheten själv komma med förslag på hur samordningen ska ske. Marie Ström Myndighet för kliniska studier föreslås»min förhoppning är att den nya myndigheten ska bli en mer kraftfull aktör, gå in och debattera och lyfta upp hälsofrågorna på agendan.«torsten Håkansta, generaldirektör för nya ehälsomyndigheten. Kliniska studier föreslås få egen samordnande myndighet. En statlig utredning föreslår att det inrättas en ny nämndmyndighet med uppgift att samordna kliniska studier. Nämnden ska identifiera patienter och prövare samt ge råd och praktiskt stöd inför och under studier. Nämndens arbete ska kompletteras med regionala stödfunktioner. Ett uppdrag som bör inledas så fort nämnden bildats är att bygga upp en gemensam informationsportal och ett system för att identifiera och få kontakt med patienter som passar för specifika kliniska studier. Ett annat uppdrag för nämnden ska vara att erbjuda utbildningar och genomföra uppföljningar. Minskningen av kliniska Foto: Colourbox Johan Carlson, generaldirektör för nya Folkhälsomyndigheten. studier i Sverige har pågått sedan 1980-talet och har under det senaste decenniet utretts och analyserats i ett antal vändor. En generell slutsats har varit att det behövs en nationell samordning för hitta tillräckligt många patienter för att ge tyngd åt studierna. Staten har avsatt 40 miljoner kronor under 2014 respektive 2015 för stöd och samordning av kliniska studier. Från 2016 satsar man 50 miljoner per år. Michael Lövtrup Nu ska återbesöken rapporteras Från och med årsskiftet ska landstingen rapportera hur väl de klarar att ge återbesök i tid. Det har regeringen och SKL beslutat inom ramen för 2014 års kömiljard. Under året har Sveriges Kommuner och landsting, SKL, arbetat med en modell för att följa upp hur väl landstingen klarar att ge återbesök inom vad som bedöms som medicinskt motiverade tidsramar. Modellen är nu klar att sjösättas, och därför har SKL och regeringen inom ramen för 2014 års kömiljardsöverenskommelse beslutat att landstingen från årsskiftet månadsvis ska rapportera in återbesöken till den nationella väntetidsdatabasen. Inrapporteringen är ett grundkrav för att kunna vara med och dela på nästa års kömiljard. Bakgrunden till att modellen tagits fram är bland annat kritiken från Läkarförbundet och andra om att kömiljardens fokus på nybesök lett till att återbesök trängts undan. Arbetet med att vidareutveckla modellen ska fortsätta under 2014 med målsättningen att återbesöken i nästa års överenskommelse ska ingå i den prestationsbaserade ersättningen. I 2014 års kömiljard inriktas prestationsersättningen precis som tidigare år på nybesöken. Landsting som klarar 70 eller 80 procent av nybesöken inom 60 dagar får dela på en halv miljard. Den andra halvmiljarden delas mellan landsting som genomför 70 respektive 80 procent av beslutade behandlingar inom 60 dagar. Michael Lövtrup Foto: Fotolia/IBL läkartidningen nr volym

18 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CIIP Canceröverlevnaden på väg uppåt i Danmark efter 3-punktsplan Snabb utredning vid misstänkt cancersjukdom är en grund MEF NILBERT, professor, avdelningen för onkologi, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet; chef, Regionalt cancercentrum Syd, Region Skåne; professor, överläkare, Klinisk forskningscenter, Hvidovre hospital, Köpenhamns universitet mef.nilbert@med.lu.se Patienter med cancer är prioriterade i både den svenska och den danska hälsooch sjukvården, men angreppssätten för förbättrad cancerdiagnostik skiljer sig åt mellan länderna. I Danmark utreds patienter med misstänkt cancersjukdom inom några dagar. I Sverige kan motsvarande utredning ta veckor till månader att genomföra. Sådan var situationen i Danmark för några år sedan. Vad är det man gjort annorlunda, och vad kan vi lära av detta? Sverige införde 2009 en strategi för cancervården som har lett till inrättande av sex regionala cancercentrum. Danmark är inne på sin tredje nationella cancerplan,»kreftplan«. De svenska regionala cancercentrumen arbetar inom tio områden, varav tidig dia gnostik och vårdprocesser är två. Den danska 3-punktsplanen kan sammanfattas i optimal service för det enkla, snabbspår med utredningspaket för det uppenbara och diagnostiska centrum för det svåra. Symtomen påverkar utredningstiden Nytillkomna alarmsymtom är tydligt kopplade till ökad risk för cancer [1]. Symtom vid första kontakt med sjukvården kartlades i en dansk studie med drygt patienter med cancer. Av dessa patienter hade 50 procent alarmsymtom, 24 procent allmänsymtom och 26 procent diffusa, okarakteristiska symtom [2]. Patienter med alarmsymtom sökte generellt sett vård senare, medan grupperna med diffusa och okarakteristiska symtom sökte vård tidigare. De bild- och funktionsdiagnostiska undersökningar som allmänläkarna på»det finns data som talar för att snabbare diagnostik kan fånga patienten i det tidsfönster där dagar och veckor kan spela en avgörande roll för chansen till bot «basis av patienternas symtom rekvirerade tog längre tid att genomföra för gruppen med alarmsymtom än för patienter med diffusa symtom. Således fick patienter med alarmsymtom ytterligare förlängd utredningstid, med såväl patientens fördröjning som doktorns (Figur 1). Konklusionerna av dessa observationer var att servicen till allmänläkarna var suboptimal och att patienter med tydliga symtom på cancer hade oacceptabelt långa väntetider. Optimal service för det enkla Diagnostiska undersökningar beställda av allmänläkare i syfte att fastställa eller utesluta en diagnos ska vara enkelt och snabbt tillgängliga. Även om det prediktiva värdet av en undersökning beställd från primärvården är lägre än från specialistvården, motiverar inte detta långa väntetider för de patienter som har en malign diagnos. Röntgenavdelningen på Vejle sjukhus i Danmark är en av föregångarna inom området och har uppmärksammats och prisats för nytänkande och minskade väntetider. Undersökningar som beställs av allmänläkare och som inte kräver förberedelse genomförs i Vejle redan samma eller nästa dag. För undersökningar som kräver förberedelse är väntetiden några få dagar. Utredningstiderna minskade från 2 3 månader till 7 10 dagar. Antalet undersökningar ökade med 5 10 procent, vilket kan spegla en tidigare såväl under- som överdiagno stik. Hur stort problemet med väntetider från primärvården är i dag i Sverige är till stor del okänt, eftersom strukturerad monitorering av väntetider och uppföljning av prioriteringar saknas. Utredningstider vid olika symtom Dagar Alarmsymtom, 50 procent Sekundär ledtid Primär ledtid Allmänsymtom, 24 procent Figur 1. Symtom hos >2 000 cancerpatienter i relation till patientens och doktorns fördröjning samt primära och sekundära systemrelaterade ledtider. Källa: Pilegaard Hansen et al [5]. Snabbspår för det uppenbara I Danmark fick en studie av tumörprogression under väntetiden till strålbehandling för huvud hals-cancer stor betydelse för synen på cancer som akut sjukdom [3]. Långa väntetider för patienter med alarmsymtom ledde till inrättande av»kreftpakker«(cancerpaket). Patienter med en välgrundad misstanke om cancer utreds enligt ett av 32 specialdesignade, diagnosspecifika utredningspaket, som karakteriseras av definierade och samordnade undersökningar. För patienten innebär detta en snabb och koordinerad utredning med besked om resultatet av samtliga undersökningar vid ett och samma tillfälle. Diagnostiska centrum för det svåra Patienter med okarakteristiska symtom på allvarlig sjukdom där allmänläkaren inte kan ställa en diagnos hänvisas till diagnostiska centrum. Dessa centrum sammanfattat Diffusa/ okarakteristiska symtom, 26 procent Doktorns fördröjning Patientens fördröjning I Danmark betraktas cancer som en akut sjukdom. Den danska 3-punktsplanen innebär optimal service för det enkla, snabbspår för det uppenbara och diagnostiska centrum för det svåra. I klinisk praxis betyder det snabb och lättillgänglig diagnostisk service till allmänläkarna, definierade diagnostiska paketlösningar för olika cancerformer och etablering av diagnostiska centrum för patienter med diffusa symtom på allvarlig sjukdom. Överlevnaden vid cancer vänder uppåt i Danmark. Det finns anledning att studera och överväga den danska 3-punktsplanen, eftersom tidig dia gnostik kan fånga patienten i ett prognostiskt gynnsamt tidsfönster. 18 läkartidningen nr volym 111

19 Q @655;=:84 (! & '.#).K* &.!. #" ((. *.. K&'(. (! & '..! $&.%J. -!2! #.B9C3. ''. #(&)". & ) &.' "! 1.")!2 ( %&$ '' $#!!. )(& # #. '$". #(. #2 & ( '. # &(.%J. # &3..(& ( $#!!1. ' * #(!!.)(& # #.& ' & &.% ( #( &. ". )'.'-"($".!J#.)(& # # '2 ( &.".( ''%!!..K* & J# #."!! #. $!.'%! *!# # &3. & & # ( #. &J#.. #'. 2 #$'( '. #(&)" #1.! '$". &J#. (.. #$'( '. #(&)".'$". #$". $2 #!(. # & #(&)". -. &. (! & ('. *. #(&!' ) )' (.. & '( #'( 1. I&.! &( 3. *.% ( #( &.". )'.'-"2 ($".%J.!!* &!.' ) $". &.65E75.%&$2 #(. # &3. ((. '($&(. #(!. #$' &1. I&! #.& )" ($!$ '.' ) $"1. K& 2 $"" &. $'..K*&.% ( #( &# 3. # '(.75.%&$ #(. *.% ( #( &#.)(2 & '.)( #. ((." #.%J* ' &. #. $"! 2 #.' ) $"1.*! (. # & &. ((.!!2 "I#!I &#. ". K. %& ' $#. #( 2 & &.% ( #( &.!I"%!. K&. #$'( '2. #(&)"3 # ( " #( #. (!!.. ' & *#. K&I# 2 & # &#.. #. #'.' ) *J& #'. #2 & #$'(.* &.'I"&.K* &! *#. K&. # &% ( #( &.. #" &. I#..! &. # &.!I# &1. I&! #. * & 3.. %&$! ". '$". #( & '1. (L,.!J#. *I#( ( &. (!!. #$'( '. )#2 &'K # # &. K&. % ( #( &. ".! &"2 '-"($"1. ' * #(!!. )# &'K # # &. ".!J#. )(& # # '( &. '$". K!. $. & '( #. $$& # ( $#. "!! #. $! 2.'%! '( &1. ##'.$ 'J.. #.'* #'2. I!'$2.$.' ) *J& #3. & & # ( &#. $. #. K #. #2 &K* &! *#.. #" &. (! &. K&. #. )# & #. "$!!1. '$". '(&) ()& & (. # & % &.'* ( &# 3. -# #.%J. # &.'$".' ) $".'! &. '.!* '."!! #. * &.$. #" & 3.. * &. ##'. #.(& ( $#. ((. (& (..! '(. ()"K&' ) $" &. '$".!J# 2 ' "". %&$ '' &. "$(. &)#. *. ()2 "K& # ( & #. "J#. J&. K&. #$'3. ((.'-#'I((.! &.(!!. ((.*I#( ( &.%J. * $&1.! #."J# &1. #. %( & '3.. #" &. (& ( '. # &. '$". #. )(.' ) $"3. (. ##'. (.'$".(! &. K&. ((.'# 2 &. #$'(. #. J#.% ( #( #.. (. ( ' K#'( &. I&. &. $. * $&. #. '%!. #. * K& #.&$!!. K&. #' #.(!!. $(.B81.:C3 Q 63. $# '. 1. ( #$*. 1. &!($#. 1. (.!3.! &". '-"%($"'. #. &!-. #$' '.$. # &. #.%& " 2 &-. &?. $ $&(.'() -.)' #. # &!. & (. ' &. ( ' <@889? !' #. 1. #' #. 1. '(. 3. -"%($". %& ' #( ( $#. #. # &.% ( #('. #. # &!.%& 2 ( 3.. ' &. &3.7565@6<7?7=7< #' #. 1.!! " ##. 1. * & &. 3. )2 "$&.%&$ & '' $#. #.+ ( #.( ". $&.& $( & 2 %-. #.. #.#. # &3. $( &. # $!3. 755<@=9?: & &. 1. '(. 3. & # ' ( $#.$. #$2 ' #.% ( #('.+ (.)#'%. # &.'-"%($"'3. ' &. &3.7566@6<8?6<6=2763 :3. G&& #. 1. &- # &. 1. #' #. 1. (.!3. * #.$. # & ' #."$&(! (-.+ (.!$# &. #$'(. #( &*!'. $&. *. $""$#. # &'?.. $ $&(.'() -. #.%& " &-. & 3. )&.. # &3. %).7< $? ; : Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som vård och omsorg, mycket mer än siffror och statistik. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges läkarförbunds nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel Varmt välkommen! B/

20 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2013;110:CMLS EMA-beslut om HES-restriktioner CHRISTER SVENSÉN, professor, överläkare, sektionen för anestesi och intensivvård, Södersjukhuset, Stockholm HANS HJELMQVIST, docent, universitetslektor, överläkare, avdelningen för anestesi, CLINTEC, ANOPIVA-kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge; båda Karolinska institutet European Medicines Agency (EMA) rekommenderade i somras att all användning av hydroxietylstärkelse (HES) skulle upphöra [1]. Denna rekommendation byggde på nyligen publicerade stora studier av kritiskt sjuka där njurskador och överdödlighet kunnat påvisas [2, 3]. Detta väckte en del kritiska röster, som menade att lösningarna använts i många andra kliniska situationer utan påvisbara biverkningar. Dessutom kritiserades framför allt den danska 6Sstudien för att ha ett designfel, eftersom forsknings lösningen getts till patienter som redan fått inledande stabiliserande behandling. Kritikerna menade att patienter med avsaknad av systeminflammatorisk påverkan och vars kärlendotel var intakt inte skulle påverkas i samma utsträckning. En systematisk genomgång av studier med HES som getts till kirurgpatienter visade inte heller på vare sig överdödlighet eller njurskador; uppföljningstiden var dock kortare än i intensivvårdsstudierna [4]. En del nyare studier var heller inte kända då rekommendationen kom i somras [5, 6]. En sådan ny studie (CRISTAL) har nu publicerats i JAMA [6]. I en randomiserad multicenterstudie stratifierad på falltyp (sepsis, trauma eller hypovolem chock utan sepsis eller trauma) inkluderades under patienter från 57 IVA-enheter i ett flertal franskspråkiga länder. Det primära utfallsmåttet var död inom 28 dagar. Sekundära utfallsmått var död vid 90 dagar samt dagar levande utan dialys, mekanisk ventilation eller vasopressorterapi. Värt att notera är att de inkluderade patienterna hade fått endast ringa mängder vätska vid tillfället för inklusion. Kontrollgruppen fick kristalloider, antingen koksalt (isotont eller hypertont) eller buffrad lösning. I behandlingsgruppen gavs olika kolloider såsom gelatin, 4- eller 5-procentigt albumin, fakta 1. EMA-beslutet HES får inte längre användas vid sepsis, brännskador eller till kritiskt sjuka patienter på grund av risk för njurskador och ökad mortalitet. HES får endast användas vid akut hypovolemi i samband med blödning då kristallloider inte anses ge tillräcklig effekt. Det saknas långtidsuppföljning av kirurg- och traumapatienter. Den förväntade nyttan av behandling med HES måste noggrant vägas mot osäkerhet kring långtidseffekter. Andra alternativa behandlingar ska övervägas. Kompletterande studier bör göras med kirurg- och traumapatienter. HES ska användas i minsta möjliga effektiva dos under kortast möjliga tid. När hemodynamiska mål har uppnåtts ska behandlingen avbrytas. HES är kontraindicerad för patienter med njursvikt och patienter i dialys. Patienters njurfunktion ska följas efter behandling med HES. HES är kontraindicerad vid svår koagulopati. Koagulationsparametrar ska följas vid upprepad behandling. dextran, hydroxietylstärkelse eller starkare albuminlösningar. Tid för administration och doser fick den behandlande läkaren bestämma, med den restriktionen att HES fick ges endast till en mängd av 30 ml/kg. Inga skillnader i mortalitet kunde påvisas vid 28 dagars kontroll. Mortaliteten vid 90 dagar var lägre i kolloidgruppen, men detta fynd ansågs explorativt. Ingen skillnad noterades avseende dialysbehandling. Antalet dagar i livet utan mekanisk ventilation och vasopressorterapi var högre för patienterna som fick kolloider. Studien var inte blindad vad avser behandling men väl för analys av utfall. Detta får anses vara en brist, eftersom systematiska fel vad avser exempelvis insatt dialysbehandling kunnat förekomma. Perioden för inklusion var också mycket lång, 9 år, vilket sannolikt påverkat resultaten, eftersom behandlingsprinciper ändras med tiden. EMA har nyligen ändrat sina rekommendationer [7], som nu medger att HES kan användas för särskilda patientgrupper givet vissa restriktioner (Fakta 1). EMA:s beslut under sommaren och hösten har orsakat upprop i framför allt Europa och Australien, där olika grupperingar av läkare argumenterar för och emot HES i syfte att påverka EMA. Hur ska man då ställa sig till elektiv kirurgi? Någon riktigt bra långtidsstudie på elektiva patienter (uppföljning 90 dagar) saknas, varför EMA tills vidare valt att inte rekommendera användning av HES för dessa patienter utan i stället efterlyst ytterligare studier. Eftersom HES på många håll använts regelmässigt för målstyrd terapi under operation, måste rimligen andra lösningar användas tills vidare. Evidensen för andra kolloider är inte stark, men det är uppenbart att användningen av albumin har ökat. Nyligen publicerades en studie som visade på möjligheten av att ge målstyrd terapi med kristalloider i stället för kolloider [8]. Den primära utfallsvariabeln i denna singelcenterstudie var incidens av gastrointestinal morbiditet dag 5. Slutsatsen från denna studie var att HES inte gav ökad fördel, trots att den sammanlagda vätskebalansen var lägre. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Christer Svensén har tidigare erhållit föreläsningsarvode från Fresenius KABI samt vid två tillfällen varit medicinsk rådgivare åt Masimo. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se REFERENSER 1. EMA. PRAC recommends suspending marketing authorisations for infusion solutions containing hydroxyethyl-starch. EMA/349341/2013 (14 jun 2013). 2. Perner A, Haase N, Guttormsen AB, et al. Hydroxyethyl starch 130/0.4 versus Ringer s acetate in severe sepsis. N Engl J Med. 2012;367: Myburgh JA, Finfer S, Bellomo R, et al. Hydroxyethyl starch or saline for fluid resuscitation in intensive care. N Engl J Med. 2012;367: Annane D, Siami S, Jaber S, et al. Effects of fluid resuscitation with colloids vs crystalloids on mortality in critically ill patients presenting with hypovolemic shock: the CRISTAL randomized trial. JAMA. 2013;310(17): European Medicines Agency. PRAC confirms that hydroxyethyl-starch solutions (HES) should no longer be used in patients with sepsis or burn injuries or in critically ill patients. 11 okt index.jsp?curl=pages/news_and_events/ news/2013/10/news_detail_ jsp&mid=WC0b01ac058004d5c1 sammanfattat Europeiska läkemedelsverket (EMA) har beslutat om restriktioner för användning av HES (hydroxietylstärkelse). HES får inte användas vid sepsis, brännskador eller till kritiskt sjuka patienter. HES får användas vid akut hypovolemi där effekten av kristalloider anses otillräcklig. HES ska användas under kortast möjliga tid, och njurfunktion ska följas. 20 läkartidningen nr volym 111

Alkoholmottagningen. nyheter alkoholvård

Alkoholmottagningen. nyheter alkoholvård Han avdramatiserar a LKT1401s10_17.indd 10 2013-12-27 16:57 nyheter alkoholvård Fem av sex svenskar som är beroende av alkohol söker inte behandling. De ser dagens missbruksvård som avskräckande, säger

Läs mer

Din journal på nätet Information från Uppsala

Din journal på nätet Information från Uppsala Din journal på nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Din journal via nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018 delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tipsa oss om karteller!

Tipsa oss om karteller! Tipsa oss om karteller! Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontaktar du Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se

Läs mer

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Innehåll De sex sjukvårdsregionerna Grunden för Samverkansnämnderna s ledamöter, ersättare och tjänstepersoner s roll och uppgifter Samverkansavtal för Västra Sjukvårdsregionen och Utomlänsvård inom tandvården

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Regeringsuppdrag till FHI

Regeringsuppdrag till FHI Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Jamboree i Japan aug 2015. Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl..

Jamboree i Japan aug 2015. Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl.. Jamboree i Japan aug 2015 Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl.. Flödesschema IN EWRS UK 2 ÖLI symtom Telefon Sthlm SL 1 allvarligt fall och ett

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2013-11-25 Dnr: 13/01745 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business

Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Sammanfattning Vad är viktigt för ett stort (forskande läkemedels)företag? Långsiktighet Lönsamhet Vad innebär det?

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vårdindikatorn primärvård

Vårdindikatorn primärvård Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer