Aleforsstiftelsen 25 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-2 Aleforsstiftelsen 25 år"

Transkript

1 Aleforsstiftelsen 25 år - 1 -

2 Integritetsskydd och alkohol- eller narkotikatestning Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet har lagt fram ett lagförslag (SOU 2009:44). Utredningen har föreslagit en reglering av när en arbetsgivare får begära att en arbetstagare ska genomgå ett alkohol- eller narkotikatest eller delge arbetsarbetsgivaren resultatet av ett genomfört test. Förutom arbetstagare gäller förslaget för arbetssökande, inhyrd eller inlånad personal och praktikanter. Förslaget gäller inte alkotest med användande av alkolås i fordon, däremot omfattas användning av så kallade alkoskåp (nyckelskåp med alkolås). Den föreslagna regleringen innebär att arbetsgivaren får kräva alkohol- eller narkotikatest bara om det sker för ett berättigat ändamål och att åtgärden framstår som ett godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i förhållande till det ändamål som motiverat åtgärden. I lagförslaget räknar man upp de ändamål som kan göra alkohol- eller narkotikatest tillåtet: 1. För bedömning av tillståndet hos en arbetstagare som har eller avses få sådana arbetsuppgifter där alkohol-, narkotika- eller annan drogpåverkan i arbetet medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller betydande skador på miljö och egendom. Morgan Karlsson 2. Som ett led i rehabilitering av en arbetstagare. 3. För bedömning av tillståndet hos en arbetstagare när detta är av avgörande betydelse för verksamheten på grund av dess speciella karaktär. Det ska enligt förslaget vara tillåtet att lägga till ytterligare ändamål genom centrala kollektivavtal. Det införs enligt förslaget starkare krav på att annan provtagning än utandningsprov ska genomföras av hälso- och sjukvårdspersonal och att proverna ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Redan nu har Arbetsdomstolen godtagit provtagning för arbetstagare med farliga arbetsuppgifter (ställningsbyggare AD 1991 nr 45) förare av tunga fordon (AD 2009 nr 36) för samtliga arbetstagare, oberoende av arbetsuppgifter, på säkerhetskänsliga arbetsplatser (kärnkraftverk AD 1998 nr 97) och för arbetstagare i verksamhet av speciell karaktär där drogfrihet krävs för att bedriva verksamheten ( kamratstödjare för skolungdom AD 2001 nr 3). Om arbetsgivaren har tillräckligt starkt intresse av alkohol- eller narkotikatestning i en viss verksamhet krävs det inte att arbetsgivaren testar alla arbetstagare utan man kan välja ut en arbetstagare som arbetsgivaren misstänker för missbruk. Här krävs inte ens att misstankarna är särskilt välgrundade (AD 2001 nr 3). Vill arbetsgivaren i detta fall testa alla i verksamheten krävs det inte ens att det finns misstankar om missbruk. Källa Sören Öhman, Alkohol- och narkotikatestning i arbetslivet

3 Vad blir nytt när det gäller testning i arbetslivet? Som tidigare ingår det självklart i arbetsledningsrätten att förbjuda bruk eller hantering av alkohol och droger på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan också förbjuda arbetstagaren att vara påverkade på fritiden om den anställde är klädd i uniform eller kläder som visar var han eller hon arbetar. Arbetsgivaren behöver heller inte acceptera att en arbetstagare kommer till jobbet i så påverkat skick att det inverkar negativt på arbetsförmågan, den anställde kan avvisas med innehållen lön för den period det gäller. När det gäller prover som kan visa vad den anställde gjort på sin fritid är kraven mycket högre ställda. En arbetstagares bruk av alkohol på fritiden och utan koppling till arbetet eller till arbetsgivaren ger normalt inte rätt till alkohol eller drogtestning. Om arbetstagarens bruk av alkohol eller droger på fritiden påverkar förmågan att utföra arbetet, tex bakfull eller uttröttad, eller att den anställde uteblir från arbetet, eller när bruket leder till förlust av för arbetet nödvändigt körkort, eller frihetsberövande, kan den anställde inte hänvisa till privatlivets helgd. Slutsatsen av allt detta blir att, trots ett stort utbud av möjliga tester, måste arbetsgivaren ha bra rutiner för att upptäcka när en medarbetare fungerar dåligt eller inte alls. När man misstänker att den försämrade prestationen eller andra problem beror på alkohol- eller drogmissbruk rekommenderar vi att ärendet lämnas över till specialister för utredning och förslag på åtgärder. Kom ihåg att det normalt inte ingår i chefens jobb att ställa diagnos på sina medarbetare. Morgan Karlsson Föreståndare Aleforsstifelsen Aleforsstiftelsen i Göteborg Första Långgatan Göteborg Tfn: 031: , Aleforshemmet Aleforsvägen Alingsås Tfn:

4 Aleforsstiftelsen blir till ur Leva med beroende som utgavs i samband med Aleforsstiftelsens 20-årsjubileum. På och 80-talen var en del av landets arbetsgivare starkt engagerade i missbruksfrågor. Volvos dåvarande chef PG Gyllenhammar var en av dem som agerade för att företagen skulle medverkat till insatser inom missbruk. På Volvo producerade man bland annat egna filmer som skulle hjälpa företagets chefer att upptäcka Dr Clas Sjöberg, Medicinskt ansvarig Aleforsstiftelsen missbruksproblem bland de anställda. I mitten av 80-talet efterlyste flera arbetsgivare andra behandlingsformer än de gamla torkarna. De få platser som fanns var det också lång väntetid till. Även sjukvårdspolitikerna i Göteborg efterlyste bättre vårdformer för att bota alkoholister. Två av politikerna Gunnar Simonsson (m) och Per Gunnar Martinsson (s) blev särskilt intresserade av minnesotamodellen som vid denna tid introducerades i Sverige. De började arbeta på att skapa en sådan behandling i Västsverige. Modellen som till en början kallades Islandsmodellen (eftersom islänningarna med gott resultat använt sig av denna metod) intresserade även politikern och Volvos dåvarande företagsläkare Irma Wright. Hon lämnade in en motion till Göteborgs kommunfullmäktige med förslag om en behandlingsenhet som byggde på minnesotamodellen. Grundläggande synsätt för modellen är att beroende av alkohol och droger betraktas Gösta Carlsson och Britt Carlström, föreståndare Alefors-siftelsen Aleforshemmet, Alingsås som en kronisk men behandlingsbar sjukdom. Med anledning av denna motion började frågan diskuteras inom Göteborgs sjukvårdsförvaltning. Dr Clas Sjöberg, chef för Nordhemskliniken , var en av de personer som tidigt involverades, liksom Britt Carlström som då var kurator på Nordhemsklinken. Tillsammans med informationschefen inom sjukvårdsförvaltningen, Gösta Classon, reste dessa till Alingsås för att undersöka om ett nedlagt sjukhem, Aleforshemmet, där kunde användas för att bilda ett minnesotabehandlingshem. Dessa initiativtagare med Britt Carlström i spetsen tog dessutom kontakt med en rad företag för att lösa kostnadsbiten. Man presenterade för företagarna ett förslag till behandlingshem, baserat på minnesotamodellen, och som skulle finansieras enligt självkostnadsprincipen stod det klart att ett antal företag som kontaktats gick in som stiftare med ekonomiskt bidrag: Volvo, SKF, Posten, Telia, Chalmers, Göteborgs Hamn, Konsum och Marks Stiftelse. Göteborgs sjukvårdsförvaltning upplät det nedlagda sjukhemmet Aleforshemmet i Alingsås. I samband med detta bildades Aleforsstiftelsen behandlingshemmet Aleforshemmet invigdes den 11 juni De första patienterna togs emot i september samma år. Källa: Leva med beroendeav Pia Mattzon Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforshemmet Grundläggande synsätt för modellen är att beroende av alkohol och droger betraktas som en kronisk men behandlingsbar sjukdom

5 Missbruk är som vänsterprassel Sjukdomsbegreppet är centralt inom 12-stegsmodellen Orden är doktor Clas Sjöbergs, alkoholläkare sedan mer än 50 år tillbaka och medicinskt ansvarig på Aleforsstiftelsen. Han menar att missbruket styrs av starka krafter någonstans i känslohjärnan krafter som är starkare än förnuftet. Missbruket i sig blir därmed jämförbart med vänsterprassel. När missbrukaren drivs mellan begäret och de närstående tummar han eller hon allt mer på sin moral och etik. Men när en missbrukare väl har vänt är det fantastiskt säger han. När någon söker hjälp för sitt missbruk är det första besöket ofta avgörande för om det ska gå att nå fram till personen och få denne att vilja ta emot behandling. Dr Sjöberg berättar att han har utarbetat en taktik som han kallar Tellemarmetodiken. Det går ut på att prata om till synes andra saker innan han lägger in sitt batteri och utan att patienten vet ordet av har han accepterat kontrollerad nykterhet och Antabus. Det handlar med andra ord om mer än ett mottagande när en missbrukare söker hjälp man måste som behandlare vara aktiv och försöka få igång det hela. Det är viktigt att patienten inte känner sig mindervärdig men ändå ser problemet som det är. Det går ut på hjälp till självhjälp. Clas Sjöberg använder Elsa Beskows saga Pelles nya kläder när han beskriver hur en bra missbruksvård ska bedrivas enligt honom: Om du ger grisarna mat ska jag sy din rock dvs Vi hjälper dig gärna men då måste du göra så här och så här. Dr Sjöberg anser att hjälp utan krav inte är någon hjälp eftersom risken då är att personen inte tar något eget ansvar för att behandla sitt beroende. Om patienten är villig att ta emot hjälp gäller det att handla snabbt för ofta är det någon akut händelse som har lett till att man sökt hjälp. Det De allra flesta får något slags genombrott i att se sig själva i grupperna gäller att smida medan järnet är varmt eller medan fönstret är öppet, förklarar Clas Sjöberg. Första steget mot varaktig nykterhet är avgiftning, polikliniskt eller genom att läggas in på klinik. Nästa steg kan vara motivationsprogram eller liknande och så småningom behandling. Clas Sjöberg har tjänstgjort på Aleforsstiftelsen sedan starten 1987 och även om han sett andra behandlingsmetoder som fungerat bra så förordar han 12-stegebehandling som används inom Aleforsstiftelsen. Modellens styrka är att den är inriktad på att komma åt själva alkoholberoendet, dvs drivkraften eller begäret och insikten om hur missbruket förändrar en person och gör denne oförmögen att kontrollera sitt drickande. Sjukdomsbegreppet är centralt inom 12- stegsmodellen. Genom lektioner, filmer och föreläsningar får man en ny syn på sitt drickande men den viktigaste påverkan sker genom gruppverksamhet. Ett behandlingsprogram inom Aleforsstiftelsen innebär mycket arbete i grupp vilket är ett bra sätt att inse vem man blivit genom sitt missbruk. De allra flesta får något slags genombrott i att se sig själva i grupperna och får insikt i att de är alkoholister - och att det inte är något att skämmas för. - Det är märkligt att man kan ändra sig på det sättet. Det är verkligen ett spännande yrke säger dr Sjöberg och berättar att drivkraften under alla år har varit just detta: att hjälpa människor ur en svår situation till något som är mycket bättre. Källa: Leva med beroende (Pia Mattzon) som kom ut i samband med stiftelsens 20-års jubileum Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforshemmet - 5 -

6 Begrepp inom Minnesotamodellen - MAKTLÖSHET För de flesta människor är tanken på att vara maktlös skrämmande. Det är lätt att förknippa maktlöshet med att som individ inte ha någon egen vilja överhuvudtaget, inte den minsta möjlighet att påverka sitt liv. Att vara maktlös under sådana premisser vill ingen vara. Vem önskar inte råda över sitt egna liv? Men maktlösheten kan ha många dimensioner. För den som är beroende av alkohol, narkotika eller tabletter är maktlösheten inför drogen den huvudsakliga anledningen till att beroendesjukdomen fortskrider. Även om den beroende kan råda och styra över många delar i sitt liv, kan han eller hon aldrig lära sig att kontrollera sitt drogintag. Åtskilliga gånger har den beroende önskat och inbillat sig att hans eller hennes förhållande till drogen skulle vara okomplicerat. Att de återkommande negativa konsekvenserna av drogandet eller drickandet är ett resultat av slumpen och endast tillfälliga misslyckanden. Flera blir försöken till att kunna dricka normalt eller att kunna droga utan att få negativa konsekvenser. Inom tolvstegsmodellen talar vi om en fysisk allergi inför drogen. Den som är beroende och får i sig droger väcker missbrukaren inom sig. Han eller hon kan inte stoppa av egen kraft. En alkoholist bestämmer inte över om han eller hon skall/kan dricka en enda öl. I samma stund som ölen är urdrucken är också lampan tänd. Vilket många gånger betyder att alkoholisten dricker tills han/hon somnar eller tills dess att pengarna är slut. Att vara maktlös inför drogen/alkoholen innebär att jag som beroende är utlämnad till att agera på suget efter drogen/alkoholen. Att jag inte kan stå emot situationer, händelser och känslor som för Jan Ivarsson, Alkoholrådgivare Aleforshemmet mig är förknippade med drogen. Tillfällen som inom mig startar upp en förhandling kring om jag skall droga/dricka eller inte och som i så gott som samtliga fall slutar med att jag drogar/dricker. Maktlösheten inför drogen förändrar mitt tänkande. Det är smärtsamt att vara beroende och denna smärta klarar jag som beroende inte fullt ut att möta. Jag bygger försvarsställningar för att få vara kvar i ett beroende som långt ifrån är ett bra liv, men som åtminstone är ett liv som jag är van vid. En beroendesjuk människa lever med maktlösheten inför drogerna/alkoholen. Han eller hon får återkommande negativa konsekvenser av sitt drogande/drickande, hamnar i konflikt med sina närstående, förlorar förtroendet i sin omgivning och odlar en självbild som är långt ifrån positiv. För att kunna tillfriskna från en beroendesjukdom krävs total avhållsamhet från drogen. Först då går det att göra något åt sin situation. Inom Aleforsstiftelsen arbetar vi för att patienten efter avslutad behandling skall äga sitt problem. Att han eller hon lämnar oss med sjukdomsinsikt i bagaget, vilket bland annat innefattar att det aldrig går att lova nykterhet mer än en dag i taget. Inom tolvstegsmodellen kommer vi till tro på en kraft som är större än vår egen och som kan ge oss hälsan åter. Denna kraft ger oss lösningen på vårt gemensamma problem. Som patient inom Aleforsstiftelsen ingår man i en behandlingsgrupp. Att få möta andra med samma problematik ger en beroendesjuk människa styrka och hopp. JAN IVARSSON - 6 -

7 Förebyggande sjukpenning Under behandlingstiden på Aleforshemmet kan man oftast få s k förebyggande sjukpenning. Texten nedan är hämtad på Du kan få förebyggande sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Behandling ordinerad av läkare Du får förebyggande sjukpenning för den tid som du är förhindrad att arbeta på grund av behandlingen. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som är godkänd av Försäkringskassan. För att du ska ha rätt till förebyggande sjukpenning krävs att en läkare har konstaterat en höjd sjukdomsrisk, att sjukdomen som du riskerar att få är sådan att den förväntas sätta ned din arbetsförmåga, att en läkare har ordinerat behandlingen. Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan vara vanlig sjukvård, sjukgymnastik, syn- och hörselrehabilitering, arbetsterapi, utprovning av handikapphjälpmedel samt rådgivning och stödåtgärder. Ingen karensdag Reglerna om karensdagar gäller inte förebyggande sjukpenning. Det innebär att förebyggande sjukpenning kan betalas ut från och med den första behandlingsdagen. Hur gör jag för att få förebyggande sjukpenning? För att få förebyggande sjukpenning behöver du skicka in 1) en ansökan (Blankett 7260) och 2) ett särskilt läkarutlåtande för förebyggande sjukpenning (läkarintyg FK 7265). Det går att ladda ner ansökan, blankett FK 7260, på annars skickar Försäkringskassan en ansökningsblankett till dig när de fått läkarutlåtandet. Ansökan och läkarutlåtandet ska skickas till Försäkringskassans inläsningscentral, Östersund. Ditt ärende behandlas därefter enligt följande: 1) Försäkringskassan skickar ett beslut till dig. Om du har rätt till förebyggande sjukpenning får du också en försäkran hemskickad till dig. På den ska du fylla i vilka dagar som du avstått från att arbeta, söka arbete eller vårda barn på grund av din behandling. Skicka in försäkran till Försäkringskassan adressen står på blanketten. 2) När Försäkringskassan fått din försäkran bedömer man utifrån dina uppgifter om du kan få förebyggande sjukpenning. Hur mycket får jag i ersättning? Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivå är cirka 80 procent av Din sjukpenninggrundande inkomst (bygger på årsinkomsten). Källa: Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforshemmet - 7 -

8 Alkolås efter rattfylleri Nytt system 2012 Trafiken ska vara en alkoholfri zon och åtgärderna mot rattfylleri effektiva. Ett led i arbetet att förhindra alkohol i trafiken är alkolås. Den som ska få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri har möjlighet att ansöka om körkort med alkolåsvillkor i stället för att vara utan körkort. Efter flera års försöksverksamhet infördes 1 januari 2012 ett permanent system. Det nya systemet skapar starkare motiv för att välja alkolås då konsekvenserna av att inte gå med är mer kännbara kostnaderna för körkort med alkolåsvillkor sänks samtidigt som spärrtiden för ett återkallat körkort utan alkolåsvillkor höjs till ett eller två år. Alkolåsvillkor innebär ingen strafflindring dvs fängelsedom eller böter påverkas inte. Villkorat körkort gäller bara i Sverige och alkolåset är personligt, dvs Du får bara köra det fordon som har Ditt lås installerat. Villkorstiden för alkolås är ett eller två år. Den längre villkorstiden gäller för den som dömts för grovt rattfylleri, återfallit i rattfylleri under de senaste fem åren och/eller har diagnosen missbruk eller beroende (högriskgrupp). I villkoret ingår regelbundna läkarkontroller med provtagning samt kontroller och service av alkolåset och dess logg. Om villkorskraven inte uppfylls blir det villkorade körkortet indraget. Användaren står själv för alla kostnader. En förutsättning för att överhuvudtaget få körkort med villkor om alkolås är att personen har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för trafiknykterhetsbrott med alkohol, inte andra droger. De körkortsbehörigheter som omfattas av det nya systemet är personbil, lätt och tung lastbil, buss, motorcykel och moped klass 1 (B, BE, C, CE, D, DE, A och AM). Ansökan att få ett villkorat körkort lämnas till Transportstyrelsen som också följer personen under villkorstiden. Endast av Tranportstyrelsen godkända alkolås får användas. Källa: och Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforshemmet Liten ordlista: Rattfylleri: Minst 0,2 promille alkohol i blodet eller 0,1 mg per liter i utandningsluften eller är påverkad av narkotika eller annat medel. Grovt rattfylleri: Minst 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,5 mg per liter i utandningsluften eller är avsevärt påverkad av annat medel. Spärrtid: Den tid körkortet är återkallat. Under den tiden kan man inte få nytt körkort. Villkorstid: Den tid under vilken man har ett körkort med villkor, dvs man får köra bil med alkolås under förrutsättning att man följer de krav som ställts. Högriskgrupp (2 års villkorstid): Gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, återfallit i rattfylleri under de fem senaste åren och/eller har diagnosen missbruk eller beroende. Lågriskgrupp (1 års villkorstid): Övriga - de som inte tillhör högriskgruppen. Logg: De uppgifter som registreras i alkolåset, till exempel misslyckade startförsök

9 Den kalla sanningen om alkohol och trafik Källa: Det centrala nervsystemet bedövas av alkoholen. Därför blir samspelet mellan muskler och nerver sämre. En krock i 50 km/tim motsvarar ett fall från tredje våningen i ett hyreshus. Hälften av de personbilsförare i åldern år som omkommer i singelolyckor är påverkade av alkohol. Cirka 20 procent av de omkomna personbilsförarna hade alkohol i blodet. Det sker mer än en begravning varje vecka året runt på grund av alkohol i trafiken. Fler killar än tjejer kör på fyllan. Varje år dör cirka 70 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor. En av åtta tjejer mellan 18 och 19 år åker med en alkoholpåverkad bilförare någon gång under ett år. Mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken är onykter. Hälften av singelolyckorna med dödlig utgång är alkoholrelaterade. Var tredje mopedist som dödas är onykter. Osanningar och sanningar om alkohol och trafik Det är inte så farligt, om vi tar den här lilla vägen: Det är just på småvägar som många av rattfylleriolyckorna inträffar. Korta sträckor är ofarliga: Nej, bara att du sätter dig bakom ratten och kör alkoholpåverkad räcker. Det är väl inte så vanligt med rattfylleriolyckor: Varje vecka dör mer än en person i en alkoholrelaterad trafikolycka och mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken är onykter. Nog kan man köra på en folköl : Nej, du kan inte tänka på det sättet. En flaska folköl eller ett glas vin innehåller ungefär lika mycket alkohol som en snaps (alkoholhalt 40 %). Jag har ju druckit kaffe och motionerat efteråt: Det finns ingen mirakelmedicin eller några genvägar som skyndar på tillnyktrandet. Jag känner mig inte bakfull, nu kan jag köra: Även om alkoholen är förbränd är din prestationsförmåga nedsatt. Försök visar på 20 % sämre körförmåga, trots att försökspersonerna inte haft alkohol kvar i kroppen och inte känt sig bakfulla. Sitter jag i baksätet är det inte mitt bekymmer: Sätter du dig i bilen med någon som kör rattfull, utan att försöka stoppa personen, är du medskyldig om något skulle hända. Själv kör jag extra försiktigt när jag är full: Det hjälper inte. Du får sämre reaktionsförmåga och klarar inte av situationer du skulle ha fixat i nyktert tillstånd. Minst bilresor/dag görs av alkoholpåverkade förare, det är 0,2 % av trafiken dog 67 personer i en alkoholrelaterad olycka. Källa: Lizbeth Hallberg Örnefors Aleforshemmet - 9 -

10 Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. Världens största självhjälpsrörelse Alla som har en önskan att sluta dricka är välkomna till Anonyma Alkoholister (AA). Hit kommer människor från samhällets alla hörn, unga, gamla, män, kvinnor med olika yrken och olika social bakgrund. AA består bara av alkoholister, inga anställda läkare eller terapeuter. Grundtanken är att mötet mellan två eller flera alkoholister blir till självhjälp. Många människor tror inte att AA kan hjälpa dem och har olika invändningar som att: jag är för ung, för gammal, för känd, för obildad osv. Inom AA menar man att alkoholism är en sjukdom som kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön, bakgrund, ras, rikedom, yrke eller utbildning. Och följaktligen är vem som helst som har en önskan att sluta dricka välkommen till AA. Många tror också att AA är religiöst men AA har ingen religiös anknytning. AA fungerar för alla såväl för den som har en religion som för den som inte har någon religion och tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 185 länder. AA består bara av AA-grupper dvs AA har ingen anknytning till något behandlingshem, alkoholklinik eller myndighet. AA bygger helt på frivillighet och som nykomling behöver man inte lova något, skriva kontrakt eller liknande. I Göteborg med omnejd finns ett stort antal AA-grupper. Varje vecka hålls ett åttiotal AA-möten i området. Att vara alkoholist i Göteborg har alltså sina fördelar - när beslutet att sluta dricka är fattat. För information om var och när det finns möten kan Du gå in på eller ringa , AA:s officiella hemsida i Sverige, har utförlig information om AA:s gemenskap och program. Om Du ringer telefonjouren så får du prata med en tillfrisknad alkoholist. Öppen alla dagar året om samt Källa: Vi har funnit ett sätt att leva utan att använda droger och vi delar gärna med oss till vem som helst för vilken droger är ett problem Anonyma Narkomaner (NA) är en gemenskap eller förening av män och kvinnor för vilka droger blivit ett allvarligt problem, och som möts regelbundet för att hjälpa varandra att förbli drogfria och hitta ett nytt sätt att leva utan droger. Det finns bara ett villkor för att bli medlem i Anonyma Narkomaner En önskan att sluta använda. AA och NA kostar ingenting, varken för individen eller samhället. AA och NA är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag Anonyma Narkomaners program för tillfrisknande är öppet för alla beroende, eller de personer som tror sig ha problem med droger. Det kostar inget att vara med. NA:s budskap är att alla beroende kan sluta använda droger, bli av med önskan att använda och hitta ett nytt sätt att leva. För mer information ring: eller gå in på Källa: Lizbeth H Örnefors

11 Är Du nyfiken på Aleforsstiftelsens behandlingsprogram? Välkommen till Information på Aleforshemmet Tisdagarna: 25/9, 30/10, 27/ Kl Anmälan om deltagande görs på tfn: Informationen är kostnadsfri. Arbetsplatsprogrammet Aleforsstiftelsens arbetsplatsprogram vänder sig i första hand till våra patienters kontaktpersoner och personer som i sitt arbete behöver kunskap om alkohol och droger. Varje patient som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram bör ha kontaktperson/kontaktpersoner från arbetsplatsen, eller annan remittent. För att kunna fungera som kontaktperson behöver man ha grundläggande kunskap om alkohol och droger. Arbetsplatsprogrammet går i Göteborg vid två tillfällen hösten 2012: onsdag 12/9 och onsdag 21/11. Programmet är ett heldagsseminarium och behandlar bl a: Alkoholism som behandlingsbar sjukdom enligt Minnesotamodellen. Alkoholkonsumtionen i Sverige. Alkoholberoende - en sjukdom. Alkoholproblemens effekter på arbetsplatsen. Aleforsstiftelsens behandlingsprogram - ideologi, innehåll m m. Aktuell drogsituation i Sverige. Tecken på drogmissbruk. Arbetsplatsens ansvar. Utskrivning - vad ska man tänka på? Vill Du veta mer? Ring Per alternativt Aleforshemmet eller Aleforsstiftelsen i Göteborg Anhörigprogrammet Ett kemiskt beroende är en sjukdom, som - på ett eller annat sätt - drabbar hela familjen. Att tillfriskna från den sjukdomen tar tid, inte enbart för den beroende, utan också för hans/hennes anhöriga. Familjeprogrammet pågår 10 gånger under ett år. Programmet, som går i Göteborg, vänder sig enbart till de anhöriga. Plats: Aleforsstiftelsen, Första Långgatan 21, Göteborg. Tid: En onsdag i månaden kl Varje tillfälle består av en föreläsning och ett arbete i en diskussionsgrupp. Har Du frågor om Anhörigprogrammet? Ring Aleforsstiftelsen/Romana tfn:

12 Kysst av spriten - berättelser om alkohol och relationer Förf: Anna Barve är journalist och har arbetat med dokumentärserier för Sveriges Television och Petra Dahlberg är journalist, har arbetat som tidningsskribent och med olika tv-produktioner. Kan man se vem som är alkoholist? Nej, det kan man inte alltid och alkoholproblematiken ser väldigt olika ut för olika människor. Kysst av spriten bygger på tv-serien med samma namn där en rad svenskar öppenhjärtigt berättade om sitt alkoholmissbruk. Några av dem som inte syntes i tv får vi träffa i bokens nitton starka livshistorier. Boken vänder sig till såväl anhöriga och närstående som till den som har eller har haft ett riskbruk eller ett missbruk samt till den som kommer i kontakt med missbruk i sin yrkesroll. Sanna Lundell, journalist och anhörig: Den här boken fick mig att känna mig mindre ensam, och det tror jag alla som lever med eller har levt med alkoholism behöver känna. Känner Du någon med alkoholproblem? En handbok för anhöriga Förf: Isabella Iverus, frilansjournalist och har bland annat varit knuten till Svenska Dagbladets Idag-sida, där en artikelserie om "finalkoholism" blev initiativet till denna bok. Vi associerar gärna alkoholproblem med gubben på bänken. Men vad händer i en alldeles vanlig familj när någon faktiskt dricker för mycket? Det kan vara svårt att hitta hjälp, både för den som är sjuk och för dem som står bredvid och inte orkar längre. Här får du reda på allt om vår allra vanligaste folksjukdom och hur man som anhörig kan göra för att må bättre. Läsaren får möta personliga historier om hopp, insikt, behandling och tillfrisknande. Här förklaras även begreppet medberoende, och hur man som vuxet barn till en alkoholist kan förstå sin situation och få stöd att sätta gränser. Vuxna barn till alkoholister Förf: Janet Geringer Woititz, grundare och chef för Institute for Counseling and Training, New Jersey, USA. Boken handlar om tretton karaktärsdrag, som enligt författaren, är gemensamma för barn som vuxit upp i alkoholistfamiljer och andra dysfunktionella familjer. En recension på Adlibris hemsida: En bok att lästa för att förstå varför man inte vet vad som är normalt eller inte normalt, när man vuxit upp i ett alkoholisthem. Man får svar på allt som man själv tyckt sig vara udda i, många fler än jag gör faktiskt så som jag! Jag är inte ensam!

13 GRÄNSLÖST LÄRANDE! NYHET KÖP IDAG! HANDBOK I MISSBRUKSPSYKOLOGI teori och tillämpning CLAUDIA FAHLKE (RED.) ISBN Antal sidor 572 Upplaga 1/2012 DETTA ÄR EN grundläggande lärobok om alkohol- och narkotikaproblem som utgår från ett psykologiskt perspektiv där också det biologiska och sociala perspektivet finns närvarande. Boken består av två delar teori och tillämpning där vetenskap och klinisk erfarenhet möter varandra. Läsaren får ta del av teorier och idétraditioner som beskriver och förklarar varför ett missbruksproblem uppstår och fortgår. Vidare beskrivs hur missbruksproblem uppmärksammas, utreds och behandlas. I boken berörs också frågor som handlar om etik, evidensbaserad praktik, implementering och samverkan i relation till missbruks- och beroendevården. Boken riktar sig till studerande vid universitet och högskolor, men även till psykologer, socionomer, sjuksköterskor, läkare och andra verksamma inom vård och behandling. OM REDAKTÖREN Claudia Fahlke är professor i psykologi och leg. psykolog vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. I boken medverkar 43 författare, varav cirka två tredjedelar är verksamma inom det psykosociala området (t.ex. psykologi, socialt arbete och sociologi) och de övriga inom naturvetenskapen (t.ex. neurobiologi, psykiatri och socialmedicin) som forskare och/eller kliniker inom missbruksområdet. VID STÖRRE BESTÄLLNINGAR För köp av ett större antal böcker (över 100 ex) är du välkommen att kontakta försäljningschef Tomas Andersson på tel eller e-post LIBER KUNDSERVICE Stockholm Tel: Fax: / libershop.se

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Drogpolicy för Valdemarsviks kommun

Drogpolicy för Valdemarsviks kommun Dnr. KLK 2008/17 026 Drogpolicy för Valdemarsviks kommun Inledning Denna policy gäller från och med 2008-04-28 och avser missbruk av alkohol eller droger. Anställda som brukar, och är påverkade av droger

Läs mer

Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK

Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK 1 Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken

Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken 1 Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen

Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen 2008-2 Läs: Morgans ledare Aleforsstiftelsens styrelse Arbetsgivaren kan göra mest Den nya alkoholisten Kognitiv terapi ett samspel Förebyggande sjukpenning AA-konvent i Älvsbyn mm mm... Läkemedel och

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning 1 Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen Personalavdelningen /MR Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 1 Kommunens målsättning och grundsyn Mönsterås kommun har en kompromisslös syn på droger. Samtliga

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Personalavdelningens PA-handbok Datum Alkohol och andra droger VAD BETYDER DET FÖR OSS? Drogerna ansikte och effekter Bakgrund I alla samhällen och kulturer har droger förekommit. I samhällen med god balans

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger Arbetet med alkohol och droger ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och droger i arbetslivet, ett tema som jag är övertygad om att alla känner igen sig i. Företagshälsovården har alltid jobbat

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED10-755 23 Revidering av Riktlinjer och rutiner för alkohol och droger i arbetslivet Arbetsutskottets förslag till beslut 1.

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

1.2.1 För alla med ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun (inklusive entreprenörer och inhyrs arbetskraft) gäller följande:

1.2.1 För alla med ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun (inklusive entreprenörer och inhyrs arbetskraft) gäller följande: Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige 2013-03-27, 44 Ansvarig: Personalchef Revideras: Vid behov Följas upp: Av personalchef 1. MISSBRUKSPOLICY

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Förbundsstyrelsen Sida 1 Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Idag är den totala konsumtionen av alkohol i Sverige större än de senaste 100 åren. Kvinnors konsumtion har ökat. Enbart

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson 2005-05-16 Ert ÅM 2005/2336 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt rattfylleri;

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 25 november 2011 KLAGANDE Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-06-01/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr KS/2015:166 hanna.adlerteg@upplandsvasby.se Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer