Rapport: Utredning av modell för kvalitetsledningssystem för utbildning vid Högskolan i Borås

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Verksamhetsstöd Karen Nowé Hedvall Rektors kvalitetssamordnare RAPPORT Dnr Rapport: Utredning av modell för kvalitetsledningssystem för utbildning vid Högskolan i Borås 1. Uppdraget I denna rapport redovisas slutrapporteringen av rektors uppdrag att utreda en modell för ett systematiskt kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås med fokus på kvalitetssäkring av utbildningen (Rektors beslut dnr ). Bakgrunden till uppdraget var dels att nya visioner och en ny organisation vid högskolan ställde krav på att de styrdokument som tidigare beslutats för kvalitetssäkringen av utbildningen skulle ses över. Dels står svenska lärosäten inför ett nytt nationellt kvalitetsledningssystem vars utformning kommer att beslutas av riksdagen i januari 2016 (Regeringens skrivelse 2015/16:76). Dessutom har det skett omfattande ändringar i de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom högre utbildning (ESG). Arbetsgruppen har ytterst styrts av prorektor. Projektledare var Karen Nowé Hedvall. Övriga deltagare i arbetsgruppen var Sofie Larsson (administrativt stöd), Iréne Arvidsson (kvalitetssamordnare vid akademin för Bibliotek, Information, Pedagogik och IT), Agneta Kullén Engström (kvalitetssamordnare vid akademin för vård, arbetsliv och välfärd), Peter Ahlström (kvalitetssamordnare vid akademin för textil, teknik och ekonomi), Åsa Dryselius (kvalitetssamordnare vid enheten för Verksamhetsstöd), Johan Drotz (utbildningssamordnare), Anders Nylund (kvalificerad handläggare för forskning och forskarutbildning) samt Emelie Johansson (vice ordförande i Studentkåren i Borås med ansvar för utbildningsfrågor). Daniel Palmgren (studentrepresentant i Kvalitetsrådet) har tillsammans med Iréne Arvidsson och Karen Nowé Hedvall deltagit i en arbetsgrupp med fokus på utvärdering av utbildningar. I augusti startade arbetsgruppen med ett internat för att ta fram en gemensam målbild av uppdraget och en tidplan för höstens arbete. Arbetsgruppen delade in sig i tre mindre grupperingar med fokus på processkartläggning, styrdokument och utvärdering av utbildningar. Arbetsgruppen har träffats vid åtta tillfällen under hösten med syfte att stämma av arbetet, lyfta och diskutera aktuella frågor samt stämma av tidplanen. Mellan dessa möten har de mindre grupperingarna träffats för att arbeta fram respektive delar i den föreslagna modellen. Avstämning i kvalitetsrådet, där representanter för högskolans nämnder deltar, har löpande skett under hösten. För att förankra idéer om modellen i organisationen har stor vikt lagts vid att via högskolans kvalitetssamordnare kommunicera arbetsgruppens arbete med ledning och medarbetare. Utifrån en kommunikationsplan (bilaga 1) har arbetsgruppens arbete kommunicerats via 1

2 presentationer och dragningar vid olika tillfällen. Alla kvalitetssamordnare har även blivit intervjuade utifrån sina roller och arbetsgruppens arbete, vilket har publicerats på webben och spridits via nyhetsbrev till högskolan alla medarbetare. Vägledande principer för arbetet har varit att modellen skulle: 2 Omfatta all utbildning vid högskolan inklusive uppdragsutbildning, fristående kurser, program på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning, Omfatta relevant kvalitetsarbete i alla akademier samt i verksamhetsstödet, Utgå från ett kvalitetsbegrepp där studentens lärande står i centrum, Behandla såväl förutsättningar för kvalitet som resultat som påvisar att studenter som examinerats inom utbildningarna uppfyller de krav och mål som ställs i högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna, Utgå från gällande europeiska standarder och riktlinjer (ESG), Beskriva en organisation och ansvarsfördelning med granskande organ som är särskilda från verksamhetsdrivande organ. Dessutom skulle arbetsgruppen lämna ett förslag på hur modellen kan beskrivas och tillgängliggöras för studenter, medarbetare och allmänheten. 2. Kvalitetsledningssystemet för utbildning i text och bild Det finns en olycklig tendens att likställa ett kvalitetsledningssystem antingen med de styrdokument som är tänkta att stödja, reglera och följa upp kvalitetsarbete i organisationer eller med de systematiska uppföljningarna, utvärderingarna och kontrollerna av att systemet fungerar. Medan det både behövs styrdokument och utvärderingar utgör dessa endast en mindre del av ett kvalitetsledningssystem för utbildning. Arbetsgruppen har tidigt identifierat att kärnan i ett fungerande kvalitetsledningssystem snarare ligger i hur medarbetare tillsammans arbetar med sina uppgifter för att skapa de bästa förutsättningarna för studenternas lärande, och hur ledning på alla nivåer, i ett samspel med de kollegiala nämnderna, kontinuerligt uppmuntrar och efterfrågar medarbetarnas (och studenternas) strävan efter att utveckla de egna arbetsuppgifterna i en delad förståelse av vad kvalitet och kvalitetsarbete innebär. Det kollegiala samtalet är här centralt. Nedan ges, i bild och i text, en närmare beskrivning av vem som gör vad i det fullt utvecklade kvalitetsledningssystemet vid Högskolan i Borås. Verksamheten har ett ständigt pågående kvalitetsarbete när medarbetare och studenter interagerar och utvecklar sina aktiviteter, med målet att nå kvalitet i utbildning eller forskning. För att kvalitetssäkra sin verksamhet använder de olika verktyg som kan styras av styrdokument eller vara mer informellt framarbetade. Exempel på sådana verktyg finns i textrutorna. Styrelsen, rektorsnivån, nämnderna och akademier samt enheten för verksamhetsstöd har olika ansvarsområden. Deras roller sammanfattas i versaler i bilden nedan Organisation och ansvarsfördelning En logisk följd av högskolans omorganisation är att akademichefer och förvaltningschefen tillsammans ansvarar för att både kvalitetsarbetet som stödjer studentens lärande från

3 skapandet av en utbildning till att studenter utexamineras, samt uppföljningar och utvärderingar av arbetet, genomförs på ett systematiskt sätt. Därmed har ansvaret för att utvärderingar och uppföljningar av kvalitet i de processer som stödjer att studentens utbildning görs explicit flyttats från rektors nivå till akademierna och verksamhetsstödet. För att styra kvalitetsarbetet så att det blir systematiskt, enhetligt, integrerat och transparent, samt att det uppfyller lagkrav använder ledningen inom varje akademi och enheten för verksamhetsstöd ett urval av verktyg exempel finns igen i textrutorna. Medan akademiernas och enheten för verksamhetsstöds ledning har friheten att välja de verktyg som passar den egna verksamheten bäst, är det ändå att yttersta vikt att dessa är enhetliga över hela högskolan om inte särskilda skäl finns för att avvika från enhetligheten. En tät samordning mellan akademierna och enheten för verksamhetsstöd är därför nödvändig för att säkerställa enhetligheten. Rektor säkerställer att kvalitetsarbetet finns och håller en god nivå genom återkommande dialoger och audits med akademierna och enheten för verksamhetsstöd. Dessutom stödjer rektor akademierna och enheten för verksamhetsstöd i sitt arbete bland annat genom återkommande diskussioner i rektors kvalitetsråd. Nämndernas ansvar, när det gäller kvalitet i utbildningen, har, i de föreslagna styrdokumenten för kvalitetssäkring av utbildning samt i bilden, förtydligats till att gälla att ta fram kriterier för vad kvalitet i utbildningen innebär och att granska att dessa kriterier uppfylls både vid utvecklingen av kurser och utbildningar och i en regelbundet återkommande granskning av utbildningar på alla nivåer i högskolans befintliga utbud. I en parallell process har nämndernas roll förtydligats på dessa punkter i styrelsens organisations- och beslutsordning. Även nämnderna intar främst en stödjande roll, både genom att löpande återkoppla sina erfarenheter och bedömningar av kvalitet till verksamheten och genom att föra en levande diskussion kring vad kvalitet i utbildningen innebär och föra ut den till verksamheten. 3

4 STYRELSEN: BESLUTAR OM KVALITETSPOLICY. TAR EMOT REKTORS RAPPORTER. REKTOR: GRANSKAR OCH STÖDJER KVALITETSLEDNING AKADEMIER/VS: GENOMFÖR, STYR OCH FÖLJER UPP KVALITETSARBETET NÄMNDER: BEDÖMER KVALITET Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete vid akademi/vs (audits, samtal, VP) Uppföljning av myndighetsutövning Kvalitetsarbete: medarbetarnas/studenternas strävan efter kvalitet i sina aktiviteter målmatriser Kvalitet i studentens lärande Bedömning av kompetens vid nyanställning/befordran Bedömning av kursoch utbildningsplaner Kurs- och programutvärdering Kvalitetsledning: ledningens verktyg för att styra, stödja och följa upp kvalitetsarbetet inom akademi/vs Lära av varandra Bedömning av utbildningars kvalitet Kvalitetsdiskussioner i arbetslag alumnistudier Tjänstefördelning verksamhetsplaner (Kvalitet i forskning) ESGkartläggning lönesättning OB kompetensplaner utvecklingssamtal 4

5 2.2. Övergripande styrdokument För att stödja kvalitetsledningen vid Högskolan i Borås har arbetsgruppen under hösten 2015 arbetat fram två övergripande styrdokument som föreslås ersätta de befintliga styrdokumenten om kvalitetsarbete och kvalitetssäkring av utbildning vid högskolan. Styrdokumentet Regler för kvalitetssäkring av utbildningsverksamhet beskriver ansvarsfördelningen och utvärderingen av kvalitetssäkringen av utbildning samt utvärderingen av kvalitet i utbildningen och ersätter därmed styrdokumenten Systematiskt kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås samt riktlinjer för lokal självvärdering (dnr ) i de avsnitt som berör utbildning. Dessutom ersätter det nu föreliggande styrdokumentet Riktlinjer för lokal självvärdering vid Högskolan i Borås (dnr ), Ordning för utvärdering av utbildningar vid Högskolan i Borås (dnr ) samt Riktlinjer för genomförande och uppföljning av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av examen vid Högskolan i Borås (dnr ). Styrdokumentet Policy för Kvalitetsarbetet vid Högskolan i Borås ger en vägledning på mycket övergripande nivå av vad ett kvalitetsledningsarbete vid högskolan överlag ska kännetecknas av och föreslås ersätta den befintliga Policy för Kvalitetsarbetet vid Högskolan i Borås, dnr Ledorden för allt kvalitetsarbete i den nya policyn föreslås vara transparent, integrerat, enhetligt och skarpt. Styrdokumenten har skickats på remiss till organisationen. Behandlingen av remissvaren sker under januari Styrdokumenten kommer sedan att förhandlas fackligt under våren, med sikte på att policy-dokumentet beslutas av styrelsen april 2016 och reglerna beslutas av rektor strax därefter. De remitterade styrdokumenten bifogas som bilaga 2 och 3. Tillsammans stödjer policyn och reglerna målbilden för kvalitetsledning av utbildning vid högskolan på en övergripande nivå i linje med följande vägledande principer: 5 All utbildning vid högskolan inklusive uppdragsutbildning, fristående kurser, program på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning ska kvalitetssäkras och följas upp systematiskt. Ansvaret för detta delas av akademiernas och enheten för verksamhetsstöds ledning och av nämnderna. Utvärderingarna omfattar såväl förutsättningar för kvalitet som resultat som påvisar att studenter som examinerats inom utbildningarna uppfyller de krav och mål som ställs i högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna. Allt kvalitetsarbete i alla akademier samt i verksamhetsstödet som direkt eller indirekt berör utbildningen ska följas upp genom dialoger och audits. I dessa följs upp att kvalitetsarbetet utgår från gällande europeiska standarder och riktlinjer. Organisationen och ansvarsfördelning beskrivs. Nämndernas ansvar som granskande organ särskiljs tydligare från akademierna och enheten för verksamhetsstöds ansvar som verksamhetsdrivande organ. Särskilt ansvar för kvalitetsarbetet i aktiviteter som stödjer studentens lärande läggs på programansvariga och funktionsansvariga Kvalitetssäkrande aktiviteter inom ramen för europeiska standarder Som ett ytterligare verktyg för kvalitetsarbete där särskild fokus läggs på studentens lärande i centrum och högskolans verksamhet i förhållande till ESG har en kartläggning av alla aktiviteter vid högskolan som direkt eller indirekt stödjer studentens lärande, de styrdokument eller informella rutiner som styr aktiviteterna, samt hur aktiviteterna förhåller sig till ESG

6 arbetats fram. Kartläggningen har gjorts av kvalitetssamordnarna vid akademierna och vid enheten för verksamhetsstöd tillsammans med vice ordföranden i studentkåren. Kartläggningen har skett i samarbete med programansvariga vid alla akademier och med input från avdelningschefer vid enheten för verksamhetsstöd. Det har visat sig vara ett givande sätt för kvalitetssamordnare att samordna sina verksamheter över sektions-, akademi- och enhetsgränserna och att arbeta för en större enhetlighet i hur verksamheterna kvalitetssäkrar olika delar i sin utbildning. Kvalitetssamordnarna och studentrepresentanten planerar att även fortsättningsvis arbeta i denna form och utöka mötena till att inkludera funktionsansvariga vid enheten för verksamhetsstöd som ansvarar för aktiviteter som direkt eller indirekt stödjer studenternas lärande. De processbilder som blir resultatet av kartläggningen föreslår arbetsgruppen ska vara ett underlag för en ny utformning av den del av högskolans webbplats som riktar sig till medarbetare som stödjer studentens lärande (se avsnitt 2.4). Samtidigt ska kartläggningen betraktas som ett levande verktyg som kan beskriva rutiner, styrdokument och aktiviteter i ständig utveckling. Nedan ges en schematisk bild av de aktiviteter som kartläggs i en beskrivning som utgår från studentens lärandeprocess. Varje steg har sedan brutits ner till en kedja av interrelaterade aktiviteter med tillhörande styrdokument, som också har relaterats till de relevanta ESG-standarderna. ESG-kartläggningen stödjer strävan mot enhetlighet i kvalitetssäkrande rutiner och besvarar särskilt de vägledande principerna att kvalitetsarbetet ska Utgå från ett kvalitetsbegrepp där studentens lärande står i centrum, samt Utgå från gällande europeiska standarder och riktlinjer (ESG). Dessutom kan den utvecklas som ett verktyg för att skapa kollegiala samtal över akademioch enhetsgränser. 6

7 Utveckling av utbildning Utbildningsutbud Uppföljning, utvärdering, analys Ansökan Studentens lärande i centrum Examen Antagning Genomförande 7

8 2.4. Beskrivning och tillgängliggörande av kvalitetsledningssystemet för utbildning Arbetsgruppen har identifierat transparens och enhetlighet som viktiga framgångsfaktorer för att kvalitetsledningen av utbildningen ska kunna fungera. När det gäller tillgängliggörande av kvalitetsledningssystemet för utbildning föreslår arbetsgruppen därför att styrningen och förvaltningen av den interna informationen inom högskolan ses över. I en sådan översyn föreslås att särskilt anställd-webben utvecklas så att medarbetare som arbetar med att stödja studentens lärande får en helhetsbild av de processer och aktiviteter som ingår i studenternas lärande. Webbsidorna bör också innehålla lättillgänglig, korrekt och aktuell information om ansvarsområden, styrande dokument och kontaktpersoner. Arbetsgruppen föreslår att kvalitetssamordnarnas kartläggning av kvalitetssäkrande aktiviteter för utbildning (se avsnitt 2.4.) används som ett underlag. Under hösten har samråd med avdelningen för Kommunikation skett vilket bland annat resulterat i att en av arbetsgruppens medlemmar (Sofie Larsson) knutits till en arbetsgrupp inom avdelningen för Kommunikation som utför en förstudie av hur anställdwebben bör utvecklas och förvaltas. När det gäller beskrivningen av kvalitetsledningssystemet för utbildning har arbetsgruppen arbetat fram en webbsida om systematiskt kvalitetsarbete med en understruktur där lagar och standarder, mål, organisation och styrdokument för kvalitetsarbetet tillgängliggörs och där resultat av genomförda uppföljningar och utvärderingar publiceras. Strukturen på webbsidorna liknar strukturen från beskrivningen om miljöledningssystemet. Webbsidorna finns på högskoleövergripande nivå och på akademiernas och enheten för verksamhetsstöds nivå och förvaltas av kvalitetssamordnarna. Webbsidorna kommer att publiceras i februari Varför gör vi på detta viset? Stöd från forskning och omvärldsbevakning Sedan kvalitetssäkring av högre utbildning uppmärksammades internationellt i samband med Bolognaprocessen har det funnits en debatt kring huruvida kvalitet i utbildningen bäst kan säkras genom regelbundna kontroller, utförda av särskilda kvalitetsansvariga, med hjälp av en uppsättning nyckeltal och andra instrument för att mäta kvalitet, eller genom en satsning på aktiviteter som utvecklar kvalitet i interaktionen mellan lärosätets medarbetare och studenter. Bollaert (2014, s.59) pekar på att det har skett ett paradigmskifte inom kvalitetssäkringssektorn i stort, där man nu utgår från att kvalitet är komplex, situerad och föränderlig och att alla inblandade bär ansvaret för kvalitet. I förordet till ESG (2015, s.8) beskrivs hur kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är tätt sammanlänkade med varandra. De kan stödja utvecklingen av en kvalitetskultur som omfattar alla: från studenter och lärare till lärosätets ledning och förvaltning. I samma förord pekar man på att högre utbildning är mitt i ännu ett paradigmskifte mot studentcentrerat lärande. Den föreslagna modellen tar fasta på dessa tankegångar genom att beskriva en målbild för kvalitetsledningssystemet där kvalitet och kvalitetsarbete situeras i interaktionen mellan medarbetare och studenter. Utvärderingar och uppföljningar används som ett verktyg för att utveckla en kvalitetskultur där alla tar sitt ansvar för kvalitet snarare än att beskrivas som ett kvalitetsledningssystem i sig själva. Dessutom tar modellen fasta på ett studentcentrerat tänkande i beskrivningen av kvalitetssäkrande aktiviteter. Att kvalitet i utbildningen är ett svårfångat och kontextberoende begrepp innebär att varken detaljerad resultatstyrning eller detaljerad regelstyrning från ledningen kan garantera att 8

9 kvalitet uppnås. Därför gäller det att bygga upp en kvalitetskultur i organisationen där ledningen skapar förutsättningar för medarbetare att ta ett eget kvalitetsansvar och uttrycker förtroende för verksamheten så länge det inte finns signaler om avvikelser ett såkallat grovmaskigt sätt att styra verksamheten (Se bl a Brorström 2015 och Ouchi & Price 1976). Också vår modell på kvalitetsledning utgår från en större decentralisering än tidigare, där en del av den tidigare detaljerade regelstyrningen genom styrdokument på övergripande nivå delegeras ner till nästa nivå: akademierna och enheten för verksamhetsstöd, samtidigt som det uttrycks en stark förväntan på att dessa verksamheter samordnar sin styrning. Å andra sidan måste högskolan förhålla sig till alltmer tydligt uttryckta krav från det omgivande samhället på insyn, kontroll och utvärdering av den offentliga sektorn (se t ex Lindgren 2014). Senast har dessa krav uttryckts i Regeringens skrivelse (2015). Då gäller det att samtidigt som lärosätet följer former av utvärdering som anses legitima i samhället i stort, som t ex externt deltagande i granskningar av process och resultat i utbildningar, anpassa utvärderingarna till att själva kunna utveckla den interna verksamheten. Det är mot bakgrund av detta som vi bland annat föreslår att audits ska användas i utvärdering av både kvalitetsarbete och kvalitet i utbildningen, då auditformen i sig bidrar till att utveckla en kvalitetskultur där det kollegiala samtalet får stor plats. Till slut vill vi påpeka att medan en kvalitetskultur utgår från allas ansvarstagande, visar både forskning och erfarenheter från andra lärosäten enhälligt att ledning på alla nivåer i organisationen spelar en nyckelroll i att skapa och upprätthålla förutsättningar för medarbetare att kunna ta det ansvaret fullt ut (Se t ex Bollaert 2014, s.265, och best practice på Vi flyttar fram positionerna 2014). Därför är det av stor vikt att utbilda all ledningspersonal i kvalitetsledning för att systemet ska kunna fungera. 4. Risker, åtgärder och utvecklingsförslag Att utveckla ett kvalitetsledningssystem som lägger fokus vid att skapa en kultur av eget ansvarstagande för utveckling av kvaliteten snarare än vid en mer detaljerad och centralt styrd kvalitetssäkring genom styrdokument och centrala uppföljningar av nyckeltal är en utmaning. Vi är bara i början av att implementera systemet. Arbetsgruppen har särskilt identifierat tre övergripande risker för implementeringen Strävan mot ökad enhetlighet OCH ökad decentralisering I enlighet med den nya organisationsmodellen får akademichefer och förvaltningschef större frihet att själva bestämma strukturen på sin organisation samt vilka verktyg för kvalitetssäkring av utbildning de vill besluta om. De övergripande styrdokumenten minskar i antal, i omfattning och i detaljeringsgrad. Samtidigt som flexibiliteten ökar, ökar också risken för suboptimering, minskad transparens och olika ambitionsgrader och bedömningar när det gäller kvalitet i utbildning. Det föreligger också en risk att de funktioner som stödjer utbildning inom enheten för verksamhetsstöd inte arbetar integrerat med de funktioner som genomför utbildning inom akademierna. Arbetsgruppen föreslår att riskerna motverkas bland annat genom följande åtgärder: 1. Kvalitetssamordnare i samverkan spelar en nyckelroll för att fortsatt följa upp kvalitetssäkrande rutiner vid akademier och enheten för verksamhetsstöd och utveckla 9

10 dem i en enhetlig riktning. De bör samverka nära med ledning, controllers och övriga samordnare. 2. De olika rektors-rådens roll bör tydliggöras. 3. Arbetsgruppen ser ett behov av att internkommunikationen samordnas inom en gemensam målbild och föreslår ett uppdrag till enheten för verksamhetsstöd att utreda hur det strategiska ansvaret för internkommunikation kan utvecklas. 4. Arbetet med att utveckla anställdwebben bör fortsätta (se 2.4). 5. Gemensamma kvalitetsdrivande indikatorer bör utvecklas och integreras i utveckling av utbildningar. 6. Uppföljningar och utvärderingar av utbildningars kvalitet bör tydligt integreras i strategiska diskussioner om utbildningsutbudet. 7. Ledande funktioner inom organisationen bör kompetensutvecklas i sin roll när det gäller kvalitetsledning av utbildning. Dessa inkluderar nämnderna. Bland annat bör de få en helhetsbild av kvalitetsledningssystemet Strävan mot ökad tillit OCH ökad kontroll Å ena sidan kräver bilden av ett kvalitetsledningssystem, som bygger på ett eget ansvarstagande bland medarbetare och studenter och det kollegiala samtalet, stor tillit till medarbetarnas förmåga och vilja att själva ta ansvar. Dessutom uttrycker organisationens decentraliserade struktur rektors tillit till verksamhetens förmåga att själva formulera mål och verktyg för kvalitetsledning. Å andra sidan har omorganisationen fört med sig ett stort antal nya positioner som behöver utvecklas i sin roll när det gäller kvalitetsledning av utbildning innan de fullt ut kan ta sig an det ansvar som kvalitetsledningssystemet för med sig. Utan kompetensutveckling finns risken att man faller tillbaka på en mer mekanisk styrning och kvalitetssäkring genom enkla men ej kvalitetsdrivande nyckeltal. I kvalitetsledningssystemet ökar samtidigt kontrollen i form av resurskrävande systematiska utvärderingar av utbildningars kvalitet med extern inblandning. Paradoxen är delvis en följd av den samhällsutveckling som beskrivs i avsnitt 3. Arbetsgruppen föreslår följande insatser för att hantera motsättningarna och leda till en kvalitetskultur: 1. Ledande funktioner inom organisationen bör kompetensutvecklas i sin roll när det gäller kvalitetsledning av utbildning. Dessa inkluderar nämnderna. Bland annat bör de få en helhetsbild av kvalitetsledningssystemet. 2. Det bör utredas hur tjänstefördelningsprinciper påverkar medarbetares förutsättningar att ta ett eget kvalitetsansvar. 3. Vid utvärderingar och uppföljningar ska utvecklingssyftet betonas och delaktighet eftersträvas. Underlag ska så långt som möjligt utgöras av befintlig dokumentation som genererats i verksamheten Ökad arbetsbörda i samband med utökade utvärderingar inom verksamheten För att bedriva resurseffektiva och kvalitativa uppföljningar, inte bara resultatgranskningar av utbildning, utan också miljöledningsuppföljningar, samverkansuppföljningar etc., finns behovet av systematisk samordning och handläggning. Behovet finns dels inom linjens ansvarsområde och dels inom ramen för nämndernas ansvarsområde. Högskolans 10

11 utbildningsverksamhet omfattar idag c:a 70 aktiva utbildningar och är ansvarsmässigt fördelat på tre akademier. Handläggarstöd till nämnd och linjen utgår normalt från enheten verksamhetstöd eller rektors stab. Arbetsgruppen föreslår att 1. En ny handläggarroll skapas med tydligt fokus på samordning och handläggning av uppföljning av kvalitetsarbetet vid högskolan. Innan den nya rollen skapas och tillsätts är det viktigt att högskolans enheter tillsammans kommer överens om vad som ska ingå i den systematiska samordningen och handläggningen för att nå kvalitet och effektivitet i uppföljningen. 2. Ett högskoleövergripande system för avvikelsehantering inom kvalitet i utbildningen utreds, med utgångspunkt i det befintliga systemet för avvikelsehantering inom arbetsmiljö. 5. Referenser Bollaert, L. (2014). A manual for internal quality assurance in higher education. With a special focus on professional higher education. Berlin: Raabe Verlag. Brorström, B. (2015). Ledning och styrning inom utbildning och forskning. Föreläsning vid konferensen SUHF: Ledning och styrning inom högre utbildning och forskning, Göteborg, 18 november Kvalitetssäkring av högre utbildning: Regeringens skrivelse 2015/16:76 Lindgren, L. (2014). Nya utvärderingsmonstret: Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.Regeringens skrivelse (2015). Ouchi, W. G., & Price, R. L. (1978). Hierarchies, clans, and theory Z: A new perspective on organization development. Organizational Dynamics, 7(2), 24. Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Översättning av Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education area (ESG), antagna vid ministerkonferensen i Jerevan, maj Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet: konferens Vi flyttar fram positionerna, Stockholm, november