Universums historia. Kosmologi. Universums uppkomst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Universums historia. Kosmologi. Universums uppkomst"

Transkript

1 Universums historia Kosmologi Kosmologi är läran om kosmos, och då särskilt om hur kosmos uppkommit och fungerar. Den beskrivning som ges här bygger på obeorende observationer och mätningar, samt på vetenskaplig teori. Med oberoende observationer och mätningar menas iaaktagelser som kan upprepas av var och en med exakt samma resultat. Kultur, religion eller andra skillnader hos observatörerna spelar alltså ingen roll för vilka fakta som kan konstateras. Vetenskapen bygger alltså på sådant alla kan vara överens om. Iaaktagelser som inte kan upprepas av andra, och som rent av kräver att man måste tro på en viss lära eller ha uppnått en viss medvetandenivå, kan inte godtas som vetenskapliga fakta. En vetenskaplig teori ska vara sådan att den förklarar så mycket som möjligt med så litet som möjligt. Teorin får inte innehålla något som inte kan kontrolleras med iaaktagelser och experiment. Däremot ska den på ett korrekt och exakt sätt förutsäga vad man kommer att iaakta och mäta under kända omständigheter. Dessutom ska den vara maximalt användbar, dvs förklara så många omständigheter som möjligt. Enkelhet och användbarhet är de två viktigaste ledstjärnorna. Vetenskaplig historieskrivning och framtidsanalys utgår alltid ifrån att det vi idag observerar som naturlagar är oföränderliga. De vetenskapliga teorier som är hållbara för det vi iaaktar idag förutsätts också kunna förklara vad som tidigare hänt och vad som kommer att hända i framtiden. Universums uppkomst Universum, dvs. tid, rum och materia, uppkom för ca 13,7 miljarder år sedan. Då var alla avstånd noll, ingen tid fanns och temperaturen var oändligt hög. Det är den tidpunkten som kallas stora smällen eller Big Bang, för då startar tid och rymd i en våldsam och fortfarande pågående expansion åt alla håll precis som i en explosion. En sekund efter stora smällen hade universum utvidgats tillräckligt för att temperaturen ska ha sjunkit till ungefär 10 miljarder grader Celsius. Det är ungefär tusen gånger temperaturen i solens centrum, eller ungefär samma temperatur som uppnås i vätebombsexplosioner. Vid den tiden innehöll universum huvudsakligen fotoner, elektroner och neutriner, samt en del tyngre elementarpartiklar som protoner och neutroner. Efterhand som universum utvidgade sig och temperaturen sjönk hade de flesta elektronerna förintats av kollisioner med sina anti-partiklar positroner och istället blivit fotoner. Fotonerna är elektromagnetisk strålning som exempelvis ljus, och strålningen från denna period av universums historia kan mätas än idag som värmestrålning med extremt låg temperatur. Efter hundra sekunder hade temperaturen i universum sjunkit till en miljard grader, samma temperatur som råder inne i de hetaste stjärnorna idag. Då bildade ungefär en fjärdedel av neutronerna och protonerna atomkärnor (heliumkärnor) och återstoden av neutronerna föll sönder till protoner. Efter dessa tumultartade första minuter av universums historia följde en miljon år av utvidgning utan att det hände så värst mycket annat än att temperaturen gradvis sjönk. Det var ett hett och expanderande universum med intensiv strålning och huvudsakligen bestående

2 av väte- och heliumkärnor som for med enormt hög hastighet åt alla håll. Efter en miljon år hade temperaturen sjunkit till några tusen grader, och då kunde atomer bildas av elektronor, protoner och neutroner. Atomerna var mest väteatomer och i mindre grad heliumatomer. De bildade heta moln som successivt drar ihop sig av gravitationen. Molnen utvecklas till enorma roterade skivor, som i sin tur blir galaxer. I galaxerna bildas en rad olika typer av stjärnor, planetsystem och andra himlakroppar genom gravitationskraftens ökande inflytande i takt med att temperaturen i universum sjunker. Universum som vi ser det På natthimlen kan vi med blotta ögat i bästa fall se ungefär 5000 stjärnor. Alla dessa hör till vår galax, Vintergatan, där solen är den närmaste stjärnan. Men det finns ca stjärnor i Vintergatan som vi kan se med moderna teleskop och analysmetoder. Med blotta ögat ser vi alltså bara 0, % av stjärnorna i vår egen galax. Dessutom är Vintergatan bara en galax bland mer än iaaktagna galaxer i Universum! Galaxerna bildar, genom gravitationens inverkan, superhopar, och inom dessa galaxgrupper. Alla galaxhopar rör sig bort ifrån varandra. Ju längre bort en galaxhop befinner sig desto snabbare åker den bort ifrån oss. Det ljus som vi ser med våra bästa teleskop från de galaxer som är längst bort är nästan lika gammalt som galaxerna själva, dvs drygt 13 miljarder år. Ljusets hastighet är kilometer per sekund, och därmed är avståndet till dessa galaxer som vi ser allra längst bort ca km bort från oss.

3 Dessutom rör de sig bort ifrån oss med nära ljushastigheten, så det är nog bara att konstatera att universum är och förblir obegripligt stort! Vår galax heter Vintergatan och är en spiralgalax som bildades för ca 13 miljarder år sedan. Den är ungefär hundratusen ljusår i diameter, ser ut som en jättelik skiva med ett uppsvällt centrum och roterar långsamt. Stjärnorna i de 4 stora och 4 mindre spiralarmarna gör ett varv kring galaxens centrum på tvåhundra miljoner år. Det innebär att vårt solsystems hastighet, i förhållande till Vintergatans centrum, är 250 km/sekund. Vintergatan ingår tillsammans med Andromedagalaxen, Triangelgalaxen och Stora Magellanska molnet i den Lokala galaxgruppen. I den Lokala galaxgruppen finns också ett 40-tal dvärggalaxer. Utsträckningen för Lokala galaxgruppen är ca 5 miljoner ljusår, dvs den sträcka ljuset tillryggalägger på 5 miljoner år. Det kan jämföras med att de äldsta fossilen av människosläktet är 2,5 miljoner år gamla. Andromedagalaxen (till vänster) är något större än Vintergatan. Den Lokala galaxgruppen ingår tillsammans med andra galaxgrupper i Lokala superhopen som har sitt centrum i Virgogruppen, den stora galaxgruppen i Jungfruns stjärnbild. Lokala galaxgruppen ligger i utkanten Lokala superhopen. Utsträckningen för Lokala superhopen är ca 100 miljoner ljusår. Alla de stjärnor vi ser med blotta ögat är näraliggande stjärnor i Vintergatan. Den stjärna som ligger närmast heter Proxima Centauri. Avståndet dit är 4 ljusår. Om vi skulle resa dit med den snabbaste rymdfarkost som finns på ritbordet idag skulle det ta ungefär tiotusen år att komma fram. Det kan jämföras med att istiden slutade för sjutusen år sedan. Varför är det mörkt om natten? Lite tillspetsat kan vi säga att det faktum att det är mörkt om natten är själva beviset för att vi lever i ett expanderande universum som har uppkommit i en stor smäll. Med våra teleskop har vi avslöjat att det finns ca 100 miljarder galaxer åt alla håll på natthimlen. Hela himlen borde lysa vit eftersom det kryllar av stjärnor åt alla håll! Förklaringen till att det mesta av natthimlen är mörk är att galaxerna åker bort ifrån oss

4 med så hög hastighet att våglängden på ljuset de sänder ut sträcks ut, blir rödare och till slut osynligt för vårt öga. Detta kallas för Dopplereffekten eller rödförskjutningen. Dessutom blir strålningseffekten mindre eftersom den utstrålade energin kommer till oss under ett väldigt utdraget tidsintervall. Det är också förklaringen till att vi inte badar i den enorma ljuspuls som uppkom sekunden efter stora smällen. Den ljuspulsen är i fronten på universums expansion, och rör sig med nära ljushastigheten bort ifrån oss. Detta ljus når oss idag med strålningstemperaturen 2,7 K (- 271,35 grader Celsius). Det ska jämföras med att den var 10 miljarder K en sekund efter stora smällen. Så 13,7 miljarder år av expansion har kylt ner Universum ganska bra. De två bevisen för stora smällen är alltså dels att det faktiskt 2,7 K varmt åt alla håll i universum, och dels att galaxerna åker ifrån varandra, snabbare ju längre bort de är. Bilden visar bakgrundstrålningen bortom stjärnor och galaxer, som kommer från tiden närmast efter Stora smällen. Eftersom den rör sig bort från oss med nära ljushastigheten är den en ytterst låggradig värmestrålning på 2,7 K eller -270,45 grader Celsius. Stjärnors födelse och död Stjärnor föds, tänds, brinner, tar slut och dör. Det är princip två krafter som förklarar förloppet; gravitationskraften och kärnkraften. Gravitationskraften drar ihop materia till ständigt större klumpar. Ju större kropp desto större gravitationskraft, och desto starkare dras klumpen ihop. Det innebär samtidigt att temperaturen i klumpen ökar. Rörelsenergin omvandlas till värmeenergi när klumparna slår ihop. Om enormt mycket materia klumpas ihop kan temperaturen bli så hög att kärnreaktioner startas ungefär som att man tänder en vätebomb. För detta krävs i storleksordningen 10 miljoner grader eller mer. Då frigörs enorma mängder strålningsenergi som strålar utåt, som alltså motsatt riktning till gravitationen. När en stjärna brinner,

5 som solen gör just nu, så råder en balans mellan dessa två krafter som gör att stjärnan har samma storlek och avger samma ljus dag efter dag. Detta kan pågå i flera miljarder år - solen har lyst på ungefär samma sätt i 5 miljarder år nu och sannolikt kommer den att fortsätta i ytterligare 5 miljarder år. Stjärnor uppkomer i stoft- och gasmoln i världsrymden. Gravitationen drar ihop stoftet till en eller flera växande klumpar, och tillförs tillräckligt med materia startar kärnreaktionerna. Då syns de nyfödda stjärnorna som globuler i gasmolnen. Bilden på Trifidnebulosan är en ihopsatt bild från fler bilder tagna av Hubbleteleskopet som går i en bana runt Jorden, utanför atmosfären. Bilden visar en nebulosa där stjärnor föds. Globulerna är små lysande prickar i nebulosan. En stjärnas uppkomst, brinntid och dödsförlopp beror på hur mycket materia den innehåller. Ju mer materia, desto högre temperatur och fler kärnreaktioner. Tunga stjärnor brinner snabbt och får dessutom våldsamma förlopp i sina slutfaser. Detta leder också till att tyngre atomer bildas genom våldsammare fusion. Lättare stjärnor brinner långsammare och avslutas på ett mindre dramatiskt sätt. Själva slutfasen, dvs den utbrunna stjärnan, kommer få olika egenskaper beroende på hur mycket materia det var från början. Det hela är mycket komplicerat och inte helt kartlagt. För enkelhetens skull tänker vi oss fyra varianter: 1. En liten stjärna Stjärnans massa är betydligt mindre än solens. Den kommer brinna långsamt, kanske i 20 miljarder år. När kärnbränslet börjar ta slut kommer gravitationen gradvis dra ihop stjärnan, vilket generar mer värme så att stjärnan brinner ytterligare någon tid. Till slut är den en vit dvärg, en glödande superkompakt stjärnrest. Den svalnar under många årmiljoner till en svart dvärg. Densiteten i en dvärg är ca 1 miljon kilo per liter materia. 2. En stjärna i solens storlek Den kommer att brinna i ca 10 miljarder år. När bränslet börjar ta slut i stjärnans centrum (där det är hetast och kärnreaktionerna pågår som mest) tar gravitationen över och drar ihop den. Men då blir den också hetare, vilket gör att nya fusionsprocesser (lätta atomkärnor slås ihop) sätter igång. Den ökande strålningen från centrum trycker ut de yttre delarna av stjärnan så att den sväller till en röd jätte. Solen kommer i detta stadium svälja både Merkurius och Venus. Att stjärnan ser röd ut beror på att ytan på stjärnklotet blivit mycket större och därmed också avkyls snabbare. Yttemperaturen är alltså lägre på en röd jätte. Jätten brinner snabbare eftersom den är hetare i centrum. När även detta kärnbränsle tagit slut så kollapsar den döende stjärnan till en vit dvärg. Det är möjligt att kollapsen kan lämna en del material kvar i utkanterna av jätten som då blir interstellärt stoft och kanske material till nya stjärnor. Den vita dvärgen svalnar långsamt till en svart dvärg. Solen till höger. Här ser man tydligt solfläckarna och hur stjärnan kokar av kärnreaktioner! Reaktionerna får materia och strålning att vräkas utåt, men gravitationen drar tillbaka det.

6 3. En stor stjärna Den brinner snabbare på grund av den större gravitiationen och därmed högre temperaturen, kanske bara i en miljard eller några hundra miljoner år. När den sedan kollapsar blir det så varmt nya kärnreaktioner mellan lätta och även tyngre atomkärnor. Det blir först kol och syre, och om det fortsätter tyngre grundämnen upp till järn. De grundämnen som bygger upp oss och andra levande varelser har till stor del uppkommit på det här sättet. Stjärnan sväller nu till en röd superjätte. Superjätten brinner snabbare än en vanlig jätte, och kollapsar så småningom till en neutronstjärna. Kollapsen blir så våldsam att ett glödande gasmoln samtidigt stöts iväg åt alla håll. Det kan också bli så att stjärnan i kollapsen lyser oerhört starkt, så starkt att man kan se den med blotta ögat där man natten innan inte såg någon stjärna alls. Den kallas då för en nova, dvs en ny stjärna. I det glödande molnet finns en lång rad av de nybildade grundämnena, sådana som vi till stor del består av. Neutronstjärnan som blir kvar är så tung att elektronerna i atomerna mosas in i atomkärnorna och förvandlar protonerna till neutroner därav namnet! I neutronstjärnan finns inga atomer kvar, bara neutroner. Densiteten i en neturonstjärna är ca 1 biljard kilo per liter materia. Bilden visar ringen från en supernova. Ringen med utkastat stjärnmaterial rör sig med hög hastighet utåt. Materian i denna ring kommer att bli nya stjärnor. I mitt finns en neutronstjärna kvar. 4. En mycket stor stjärna Den brinner ännu snabbare, kanske bara några tiotals miljoner år, och lyser då starkt. När bränslet börjar ta slut kollapsar den och tänder om som en superjätte. När jätten kollapsar bildas en supernova. En supernova kan lysa lika starkt som en hel galax av stjärnor. Sist det hände i Vintergatan var år den novan såg från Jorden lika ljus ut som planeten Jupiter i flera månaders tid. Någonstans i universum sker en supernovaexplosion varje sekund! I varje supernova slungas enorma mängder materia iväg i explosionen. Stjärnresteni centrum kan vara en superstor neutronstjärna, kanske består den av ännu tyngre elementarpartiklar än neutroner. De kanske inte alls syns i det synliga spektrat, utan sänder ut högenergistrålning som röntgen- eller gammastrålning. Gravitationen kring dessa supertunga stjärnrester är enorm, och mycket av strålningen från dem uppkommer genom att partiklar fångas upp och rusar ner mot ytan i nära ljushastigheten - och där avges strålningen. De kan i de allra mest extrema fallen bli så tunga att inte ens ljuset kan lämnar dess yta. Förmodligen är detta vanligare vid galaxkollisioner och liknande. Då har det bildats ett svart hål. Om planeten Jorden skulle tryckas ihop till ett svart hål skulle diametern bli mindre än 9 mm. Densiteten i ett svart hål är i princip oändlig.

7 Solsystemet Även solen är en stjärna. Avståndet dit är 8,3 ljusminuter eller 15 miljoner mil. Den sol vi ser är alltså sådan den var för 8 minuter och 19 sekunder sedan. Solsystemet domineras helt av solen. Solen är helt enormt stor jämfört med allt annat som ingår i solsystemet. Trots det är solen en ganska liten stjärna. Förutom solen ingår i solsystemet de inre planeterna, de yttre planeterna, dvärgplaneterna, asteroiderna och kometerna. De inre och yttre planeter snurrar i ett och samma plan runt solen, och dessutom har avstånden mellan dem av en bestämd matematisk regelbundenhet. Sett från sidan bildar alltså planetsystemt en skiva med solen i mitten. De andra delarna av solsystemet kan däremot röra sig i helt andra banor. Solsystemets delar uppradade intill varandra för att åskådliggöra de relativa storlekarna. Avstånden emellan dem är mycket stora, i synnerhet när man kommer till de yttre planeterna. De inre planeterna De fyra inre planeterna (Merkurius, Venus, Jorden och Mars) är ganska nära solen, är relativt små och har hård bergyta. Merkurius är på 57,9 miljoner km avstånd från solen. 100 kg vägar bara 38 kg på Merkurius på grund av att planeten är mindre och därför också har mindre gravitationskraft än Jorden. Merkurius har inga årstider, ingen atmosfär och ingen vulkanism. Venus är på 108 miljoner km avstånd från solen och är bara något mindre än Jorden. Den har tät atmosför och mycket stark växthuseffekt, vilket gör att markytan är fler hundra grader varm. Det finns flera jättevulkaner. Venusdagen är 243 jorddagar lång, och det finns inga årstider. Jorden är på 150 miljoner km avstånd från solen. Har årstider och en måne. Atmosfär och jordskorpa är starkt påverkade av levande varelser enda planeten med syrgas (som ju helt

8 har tillverkats av växter). Är till 75 % täckt av vatten. Mars är på 228 miljoner kilometer från solen. Är ganska liten och har en gravitation på ytan som Merkurius. Har två månar, årstider och en tunn atmosfär. Har solsystemet högsta berg (2,5 ggr Mt Everests höjd) som är en vulkan. De yttre planeterna De fyra yttre (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) ligger mycket långt från solen, är jättelika och har ingen fast yta. Jupiter är på 778,4 miljoner km avstånd från solen och är solsystemets största planet. 100 kg på Jorden skulle väga 250 kilo på Jupiters yta. Den består mest av väte och helium och roterar ett varv kring sin egen axel på 9,9 timmar. Jupiter har 63 månar och en skiva med tunna ringar av stoft. Saturnus är på 1400 miljoner km avstånd från solen och är den näst största planeten. Men eftersom planeten består mest av komprimerad gas är tyngdkraften på ytan bara en aning större än på Jordens yta. Saturnus har 56 månar och en jättelik skiva med tunna ringar av stoft. Uranus är på 2900 miljoner km avstånd från solen, har 27 månar och en tyngdkraft på sin ytan som är mindre än på Jorden 100 kilo på Jorden vägen 86 kilo på Uranus yta. Atmosfären innehåller mycket metan, vilket ger planeten i blåaktig färg. Neptunus är på 4500 miljoner km avstånd från solen och har 13 månar. 100 kilo på Jorden väger 110 kilo på Neptunus yta. Vindhastigheterna är uppåt 1400 km/h, och därmed är Neptunus solsystemets värsta blåshål. Dvärgplaneterna Dvärgplaneterna är för små för att anses vara planeter och för stora för att vara asteroider. Storleksmässig är de i nivå med många månar. De saknar alltid atmosfär, men är tillräckligt stora för att på håll se runda ut. Liksom övriga planeter går de i banor runt solen, men inte alltid i samma rotationsplan som de äkta planeterna och dessutom ofta i i mer elliptiska banor. Ceres är på 414 km avstånd från solen, och ligger alltså mellan Mars och Jupiter. Den är liten 100 kg på Jorden väger bara 3 kg på Ceres. Den ligger i asteroidbältet och anses ofta vara en asteroid. Pluto är på 5900 miljoner km avstånd från solen och har en omloppsbana kring solen som starkt avviker ifrån det plan som alla planeterna rör sig i. 100 kg på Jorden skulle väga 8 kg på Pluto. Planeten består av sten, vattenis och frusen metan. Pluto ligger i Kuiperbältet utanför det egentliga planetsystemet, men kan trots det tidvis finnas innanför Neptunus bana. Pluto har 3 månar. Eris är på miljoner km avstånd från solen. 100 kilo på Jorden skulle väga 9 kg på Eris. Den har en måne, är störst i Kuiperbältet och liknar Pluto.

9 De större asteroiderna i asteroidbältet i jämförelse med Mars nederst i bild. Ceres räknades tidigare till asteroiderna - men nu som dvärgplanet! Asteroiderna Asteroider är mindre än dvärgplaneter och kan liknas vid klippblock och berg. De egentliga asteroiderna finns i ett bälte mellan Mars och Jupiter. Men även i Jupiters bana finns mängder av asteroider, och de kallas trojaner. Sedan har vi mängder av asteroider i ett enormt bälte utanför planetsystemet, och det kallas Kuiperbältet. Liksom planeterna så snurrar alla asteroider runt solen. Vi känner till banorna för ca asteroider. Kometerna Utanför Kuiperbältet ligger Oorts kometmoln som omger solsystemet i form av ett nästan runt

10 moln bestående av isklumpar som kretsar runt solen på avstånd mellan 3 biljoner och 30 biljoner km. Det är härifrån, eller från Kuiperbältet, som kometerna kommer. Kometer består av en porös smutsig isklump med några kilometers diameter. De uppträder som kometer när de går i en bana närmare solen. När solen lyser på den så förångas den smutsiga isen så att det bildas en bred, krökt, diffus och gulaktig stoftsvans. En svagare, blåaktig plasmasvans bildas av joniserade ämnen från kometen som fångas av solvinden. Kometens svansar pekar alltså bort från solen, oavsett vilken riktning kometen rör sig. Ju närmare solen kometen kommer, desto större blir svansarna och desto synligare blir kometen. Bilderna visar till vänster Oortska molen i vårt solsystems utkanter och några av planetbanorna för de yttre planerterna samt Pluto. Till höger en komet fotograferad från Jorden. Där syns tydligt de två kometsvansarna som uppkommer när kometen närmare sig solen. Vår tideräkning är astronomi Astronomi är vetenskapen om rymden och universum. Ursprungligen användes astronomin för att beräkna tiden, som kalender. Ett dygn motsvarar den astronomiska händelsen att Jorden snurrar ett varv kring sin egen axel. En månad motsvarar den astronomiska händelsen att månen snurrar ett varv runt Jorden. Eftersom tidvattenrörelserna beror på månens dragningskraft får vi dessutom ebb och flod två gånger i månaden. Ett år motsvarar den astronomiska händelsen att Jorden går ett varv i sin banan runt solen. En timme är alltså tiden för 1/24-dels varv. Tidszonerna är därför 24 stycken. Datumgränsen ligger i Stilla Havet och är där tidszonen 24 gränsar till tidszonen 1. Eftersom jordaxeln lutar i förhållande till rotationsplanet runt solen, så har vi årstider. Av det följer att en rad årstidsbundna händelser är astronomiska händelser. Midvintersolståndet är när Jordens nordpol lutar som mest mot solen under Jordens rotation kring solen. Det innebär att dagen är som kortast i norr och som längst i söder. Vid vårdagjämning och höstdagjämning är dag och natt exakt 12 timmar vardera överallt på Jorden. Det beror på att Jordaxeln vid de två tillfällena är exakt vinkelrät mot Jordens rotationsplan runt solen. Sommarsolståndet innebär att Jorden i sin bana runt solen har hamnat så att nordpolen pekar maximalt mycket mot solen och sydpolen pekar maximalt mycket bort från solen.

11 Bilden visar schematiskt årstiderna som uppkommer av att Jordens rotationsaxel lutar mot Jordbanan runt solen. Mänskligheten gick från att vara fiskare, samlare och jägare, till att bli jordbrukare för ca år sedan. Då blev det också mycket viktigare att hålla ordning på tider för sådd, skörd, konstbevattning, vinterlagring m.m. Astronomiska kalendrar och ur växte då fram som svampar ur jorden i alla agrara civilisationer. För nordeuropéerna har sommar- och vintersolstånden samt vår- och höstdagsjämningarna spelat stor roll. För att hålla reda på dessa har speciellt i England och Irland byggts sinnrika ceremonianläggningar. Mest ryktbar är den i Stonehenge, vars första byggnadsfas daterar sig från ca 3100 f.kr. Ett årtusende senare restes stora stenblock med överliggare, de största 9 m långa och vägande 50 ton. Hur denna 'kalender' har använts är inte klart utrett. Dock vet man att året delades i fyra delar av ovan nämnda dagar och att dessa delar i sin tur var uppdelade i fyra 'månader' om dagar.

12 Även här i Sverige har vi enligt arkeoastronomen Curt Roslund ett stenmonument, som kan förknippas med soldyrkan och astronomiska observationer. Ale stensättning från omkring 500 f.kr. har formen av en skeppssättning, men det är obestridligt faktum, att för och akter pekar mot de platser, där solen går upp vid vintersolståndet respektive ned vid sommarsolståndet. Relingarna utgörs inte av två cirkelbågar, vilket är det vanliga när det gäller liknande stensättningar, utan stenarna bildar två motställda parabler. Stenarna befinner sig lika långt från brännpunkten som från en tänkt styrlinje, vilket är just det som karakteriserar denna kurvtyp. Brännpunkten visar sig även sammanfalla med roderstenens plats. För att kunna sätta ut stenarna, som sedan skulle komma att fungera som en almanacka, var man tvungen att observera solens uppgång varje dag under en viss tidsperiod kring solstånden. För varje dag markerade man med en sten den plats, där man måste stå för att se solen gå upp över ett visst märke vid horisonten. Ett annat tidigt bruk av astronomin är för geografiska ändamål, och navigering i synnerhet, Under antiken och medeltiden utvecklades geografin och astronomin jämsides. Detta var avgörande för sjöfartens utveckling och utveckling av handel mellan kontinenterna. Bilden visar en arab som tidig medeltrid använder ett astrolabium. Han mäter vinkeln till stjärnor vid bestämda tidpunkter och kan därigenom bl.a. räkna ut på vilken latitud (breddgrad) han befinner sig. Det är samma princip med en sextant, en motsvarande instrument som senare användes av européerna för att navigera på de sju haven.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Lärarhandledning COSMONOVA

Lärarhandledning COSMONOVA Lärarhandledning COSMONOVA 1 INLEDNING Kosmos den oändliga resan Eftersom människan är nyfiken till sin natur har hon alltid velat utforska världen och vår tid är inget undantag. Förr i tiden hade hon

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. börja läsa Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av. EN RESA GENOM UNIVERSUM av Peter Lundström Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av. Universums dimensioner är så ofantligt

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läs Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4

Läs mer

Vår galax, Vintergatan

Vår galax, Vintergatan Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels

Läs mer

Grundläggande fakta om stjärnor

Grundläggande fakta om stjärnor Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Jordens historia Jordens bildande

Jordens historia Jordens bildande Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum

Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum Det svarta hålet och dubbelstjärnesystemet Inom astronomi och kosmologi är svarta hålet det mest intressanta och

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri

Läs mer

Universums mörka hemlighet

Universums mörka hemlighet Universums mörka hemlighet En kort presentation av neutrinoastronomin av Sverker Johansson Neutrinoastronomi, vad är det, och vad ska det vara bra för? Astronomi har vi väl alla ett visst begrepp om, stjärnor

Läs mer

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett

Läs mer

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike Livet eller döden. Det tredje alternativet finns inte. Man kan jämföra vår galax med ett frö. Av frön uppstår liv, men efter en viss tid försvinner livet och döden dyker upp. Observera att jag i detta

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

Introduktion till Kosmologi

Introduktion till Kosmologi Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens. Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,

Läs mer