Op5 Utvecklingsverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Op5 Utvecklingsverksamheten"

Transkript

1 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Op5 Utvecklingsverksamheten Polisens utvecklingscentrum Rapport etapp 2 15 februari 2014

2 1 Innehåll 1 Op 5. Sammanfattning och rekommendationer Uppdraget Kommittédirektivet och direktivet för Op Projektdeltagare Projektets genomförande Sju föreslagna utvecklingscentrum Styrning av utvecklingsverksamheten Beredning av utvecklingsplanen Styrning av utvecklingscentrum Gränssnitt mot utbildning Gränssnitt mot it Gränssnitt mot upphandling Avgränsningar inom verksamhetsområden Definition av utvecklingsverksamhet Projekt Utveckling i förvaltning Vardagsutveckling Utvecklingsverksamhetens organisering Utvecklingsavdelningens ansvar och kompetens De sju utvecklingscentrumens ansvar och kompetens Samverkan Kommunicera Utveckla Införa Följa upp Förvalta Föreslagna verksamhetsområden Dagens sakkunnigmyndigheter Placering av utvecklingscentrum på ort Bilaga 1 Begrepp... 27

3 2 1 Op 5. Sammanfattning och rekommendationer Projektet för Op 5 Utvecklingsverksamheten rekommenderar att sju nationella utvecklingscentrum upprättas för att tillsammans med utvecklingsavdelningen utgöra den nationella utvecklingsavdelningen. Utvecklingscentrumen placeras i varje region och som regel i huvudorten, för att säkerställa samarbete med regionledningen. Projektet har lämnat förslag på kriterier för val av ort. Projektet rekommenderar också att chefen för utvecklingscentrum i varje region ingår i regionpolischefens ledningsgrupp för att få en bred förankring i utvecklingsfrågor på regionnivå. Projektet föreslår att samtliga polisiära verksamhetsområden ges en hemmahörighet i ett utvecklingscentrum, vilket innebär att samtliga verksamhetsområde förvaltas. Fördelen är att verksamheten alltid har en kontaktpunkt att vända sig till i spörsmål om tillämpning och tolkning och att utvecklingsinsatser alltid kan adresseras till ett ansvarigt utvecklingscentrum. Utvecklingsavdelningens chef styr det strategiska utvecklingsarbetet via en nationell utvecklingsstrategi och möjliggör rätt inriktning av polisiära metoder och utrustning via utvecklingsplanen. Utvecklingsavdelningen gör en komplett analys av utvecklingsplanen innan den bereds för rikspolischefen, där hänsyn tas till vilka angränsande krav på utbildning, it-utveckling och upphandling som planen ställer och om tidsplaneringen av införandena är optimal för de åtaganden som den polisiära verksamheten har. Utvecklingsavdelningen leder och fördelar arbetet för de sju utvecklingscentrumen och allt operativt utvecklingsarbete sker på utvecklingscentrum. Arbetet i utvecklingsprojekt bedrivs i kärnverksamheten och är lokalt placerat vid den ort som utifrån verksamhetsskäl eller geografiska skäl är lämplig. Genom att arbetet sker på polisområdes- och lokalpolisområdesnivå får medarbetarna möjlighet att varva utvecklingsarbete med ordinarie tjänstgöring samtidigt som utvecklingscentrum får tillgång till färsk verksamhetskunskap. Alla utvecklingscentrum har samma ansvar, men kan vara olika stora resursmässigt och är placerade i regioner med olika inriktning och bärkraft, vilket också påverkar utvecklingscentrumens omfattning. Utvecklingscentrum måste dock ha en lägsta-nivå av kompetens för att kunna axla ansvaret att utveckla, förvalta och följa upp sina tilldelade verksamhetsområden och samordna det införande som sker i regionen. Det innebär att utvecklingscentrum har en liten kärna fast anställd personal som behärskar de processer och metoder som utvecklingsverksamheten gemensamt använder. Den kompetens som inte finns på utvecklingscentrumet ska finnas på utvecklingsavdelningen och finnas till förfogande vid behov, exempelvis kravanalytiker av it-projekt. Utvecklingscentrum kan också samarbeta med varandra i resursfrågan.

4 3 Projektet lämnade i delrapport 1;2 en definition av polisiär utvecklingsverksamhet: Utvecklingsverksamhet är ett systematiskt arbete där man använder forskningsresultat, erfarenhetsbaserad kunskap, beprövade metoder eller nya idéer för att förbättra verksamheten. Utvecklingsverksamheten bedrivs enligt nationella processer och metoder. Begreppet utveckling har också detaljerats och delats in i de tre metoderna projekt, utveckling i förvaltning och vardagsutveckling. Vardagsutveckling är värt att nämna särskilt eftersom det avser kärnverksamhetens metod för att i vardagen lösa problem som beror på variationer i situationen eller att lägga till ett lokalt perspektiv på en införd standard. Det är också vad som menas med medarbetardrivet utvecklingsarbete, dvs. förslag till ständiga förbättringar som kommer från medarbetarna och som enkelt kan införas i det löpande arbetet. Vardagsutveckling sker i samverkan med utvecklingscentrum så att utvecklingscentrum känner till vad som sker, både för att kunna föra upp goda idéer till nationell nivå, men också för att agera om nationella metoder riskerar att utvecklas åt olika håll och enhetligheten hindras. Projektet anser att en nationell utvecklingsavdelning organiserad och bedriven på detta sätt skapar ett utvecklingsarbete som finns nära den polisiära verksamheten och därför ges goda förutsättningar att dels fånga verksamhetens behov och dels återföra nyutvecklade metoder och utrustning till verksamheten. Projektet rekommenderar att en djupare analys sker på några områden som har redogjorts för i rapporten: Förslaget att införliva administrationen för utbildning med utvecklingsverksamheten Se över gränssnitt it-utveckling och polisiär utvecklingsverksamhet, dito avseende förvaltning, och förändra systemägare-begreppet Tydliggör gränssnitt mot upphandling Se över avgränsningar som har skett mellan de nationella stödavdelningarna men som är sammanhängande i kärnverksamheten, ex service Tydliggör ansvarsfördelning mellan Utvecklingsavdelningen och analysfunktionen.

5 4 2 Uppdraget 2.1 Kommittédirektivet och direktivet för Op 5 Den 16 oktober 2013 kom ett inriktningsbeslut från Genomförande-kommittén (Ju 2012:16) för nya polismyndigheten gällande myndighetens övergripande organisation och styrning. I den berördes bland annat att det ska finnas en utvecklingsavdelning med ansvar för nationell strategisk styrning och ledning av utvecklingsverksamheten. Inriktningsbeslutet anger att kommittén arbetar med inriktningen att utvecklingsverksamheten avseende polisiära arbetsmetoder ska bedrivas vid utvecklingscentrum (uc) i polisregionerna. Enligt projektdirektiven för Op5 ska en samlad slutrapport lämnas senast den 15 februari 2014 som ska: 1. Ge förslag på vilken av dagens utvecklingsverksamhet som kan finnas inom polisregionerna respektive vara nationellt organiserad vid huvudkontoret eller vid någon avdelning eller annan nationell enhet. En rapport ska lämnas och datum beslutas i samråd med projektet förstudie Huvudkontoret och Kärnverksamheten. 2. Ge förslag, utöver punkt 3, på nya tänkbara områden samt 3. Ge motiverade förslag på inom vilken polisregion och ort utvecklingsverksamhet som inte ska samlas nationellt, kan bedrivas. 2.2 Projektdeltagare I projektet har följande personer deltagit: Lisbeth Johansson, Genomförandekommittén Projektledare Niclas Klint-Bohman/Susanna Segelberg, RPS/POA Projektsekreterare Frida Kröger Nygren, Region Nord Jan Mill, Region Bergslagen Stefan Johansson, Region Mitt Mona Cewenhielm, Region Stockholm Anki Svennemar, Region Öst Stefan Liljenberg, Region Väst Håkan Jarborg Eriksson, Region Syd Lena Tysk/Anders Hall, RPS/POA Björn Holck-Clausen, RPS/RKP Jan Carlsson, RPS/PHS Mikael Björk, Åklagarmyndigheten Göran Hellstrand, Åklagarmyndigheten Lena Bogren Ovaska, OFR/S Göran Malmborg, OFR/P Jens Pedersen, SACO-S

6 5 2.3 Projektets genomförande Projektgruppen har under etapp 2 haft fyra heldagsmöten och ett tvådagars internat. Samtliga möten har varit arbetsmöten där grunden för denna slutrapport har tagits fram. Gruppdeltagarna har dessutom mellan mötena, genom bland annat inskickat material, bidragit med fördjupningar i olika delar i uppdraget. Under etapp 1;1, som pågick mellan juni och oktober 2013, gjordes en kartläggning av nuvarande utvecklingsverksamhet inom polisen och hur den är organiserad. Efterföljande etapp 1;2 kartlade förändringsbehoven och gav förslag på styrning och ledning av utvecklingsverksamheten. En delrapport för etapp 1;2 lämnades den 15 december år 2013 till Genomförandekommittén. Utgångspunkten för arbetet har varit att föreslå en utvecklingsverksamhet som bedrivs i nationell regi, men där utvecklingsarbetet utförs i polisregionerna via sju nationella utvecklingscentrum. Utgångspunkten har också varit att utvecklingsverksamheten ska utföras på ett enhetligt och flexibelt sätt och präglas av effektivitet och kvalitet. Hänsyn har tagits till att regionerna har olika förutsättningar numerärt, kompetensmässigt och därför har bärkraft blivit ett nyckelord i arbetet med att ge förslag på hur polisens nya utvecklingsverksamhet ska organiseras. Projektgruppen står bakom denna rapport.

7 6 3 Sju föreslagna utvecklingscentrum Utvecklingsavdelningen och utvecklingscentrum utgör den nationella utvecklingsavdelningen. Utvecklingscentrum är en nationell resurs som är geografiskt placerad i en region och styrs av utvecklingsavdelningen. Projektet föreslår att den polisiära verksamheten delas in i verksamhetsområden och att ansvaret att förvalta verksamhetsområdena tilldelas sju utvecklingscentrum. Varje utvecklingscentrum får ett nationellt ansvar för uppföljning, förvaltning och utveckling av sina tilldelade verksamhetsområden. Varje utvecklingscentrum ansvarar dessutom för allt införandearbete i den regionen där utvecklingscentrumet finns, även för det som andra utvecklingscentrum har utvecklat inom sina tilldelade verksamhetsområden. Projektet föreslår att det ska finnas ett utvecklingscentrum i varje region: Tabell 1 Förslag sju utvecklingscentrum Polisens Utvecklingscentrum Nord Polisens Utvecklingscentrum Bergslagen Polisens Utvecklingscentrum Stockholm Polisens Utvecklingscentrum Öst Polisens Utvecklingscentrum Mitt Polisens Utvecklingscentrum Väst Polisens Utvecklingscentrum Syd UC Nord UC Bergslagen UC Stockholm UC Öst UC Mitt UC Väst UC Syd Projektet föreslår en flexibel organisation där ett utvecklingscentrum består av en relativt liten kärna fast anställd personal som leder och samordnar utvecklingsverksamheten. När polisiära metoder eller utrustning ska utvecklas sker det i arbetsgrupper med personal från kärnverksamheten. Projekt kan drivas i regioner, polisområden eller lokalpolisområden. Arbetsgrupperna upplöses när utvecklingsarbetet är avslutat. Bild 1. Organisationsbild över den nationella utvecklingsavdelningen

8 7 Styrkan med att ha ett utvecklingscentrum i varje region är att utvecklingen bedrivs nära polisverksamheten och ges bättre förutsättning att dels fånga verksamhetens behov och dels återföra nyutvecklade metoder och utrustning till verksamheten. Genom att göra tydligt vilket utvecklingscentrum som förvaltar vilket verksamhetsområde skapas tydliga kontaktpunkter dit verksamheten kan anmäla behov av utveckling och diskutera tolknings- och tillämpningsfrågor. Med principen att verksamhetskunskap i de temporära arbetsgrupperna hämtas från kärnverksamheten får medarbetarna möjlighet att varva utvecklingsarbete med ordinarie tjänstgöring samtidigt som utvecklingscentrum får tillgång till färsk verksamhetskunskap. Ytterligare en fördel är att utvecklingscentrum blir kanal för allt införande i regionen eftersom varje utvecklingscentrum ansvarar för samtliga införanden i den region där utvecklingscentrumet finns. Med det skapas förutsättning för utvecklingscentrum att inarbeta fungerande arbetssätt för införande samtidigt som det skapar förutsättning för varje polisregion att inarbeta fungerande arbetssätt att ta emot metoder och utrustning. Projektet föreslår att utvecklingsverksamheten för Nationella Operativa Avdelningen (NOA) sköts av utvecklingsavdelningen och det utvecklingscentrum som är närmast NOA:s verksamhet, enligt närhetskriteriet, se kapitel 8. NOA:s utvecklingsprojekt prioriteras i den nationella utvecklingsplanen och när projektet startar tillhandahåller utvecklingscentrum resurser för projektdrift och metodikstöd. Utvecklingscentrum sköter också införandet av den utvecklade metoden. Fördelen är att gränssnittet mellan utvecklad metod och den verksamhet som tar emot metoden alltid är detsamma, dvs. det utvecklingscentrum som finns i regionen, vilket skapar förutsättning att arbeta in goda rutiner för införande respektive mottagande på regionen. NOA kan dra nytta av den kompetens och den metodik för utveckling som finns på utvecklingscentrum och behöver inte tillhandahålla egen sådan. Enligt samma princip kommer utvecklingscentrum lägga ut projekt på polisområden och lokalpolisområden eftersom utvecklingsverksamhet ska bedrivas nära kärnverksamheten, vilket gör att upplägget för NOA överensstämmer med hur arbetet bedrivs i polisregionerna.

9 8 4 Styrning av utvecklingsverksamheten Styrning av utvecklingsverksamheten beskrevs utförligt i delrapport 1;2 och kompletteras i vissa delar i detta kapital. I delrapport 1;2 påpekade projektet att utvecklingscentrums chef bör ingå i polisregionens ledningsgrupp likt de andra nationella avdelningarna, för att få en bred förankring i utvecklingsfrågor på regionnivå 1. Med en sådan ordning skulle besluts- och informationsvägarna för utvecklingsfrågor se ut enligt nedan med region Nord som exempel: Bild 2. Utvecklingsverksamhetens deltagande i ledningsgrupper När chefen för det utvecklingscentrum som är placerat i regionen ingår i regionpolischefens ledningsgrupp underlättas förankringen av utvecklingsfrågor på regional nivå. Informationen från rikspolischefen går två vägar till regionen, via utvecklingsavdelningen och chefen för utvecklingscentrum och via regionchefen. För att få framgång i införandearbetet och stöd i den utveckling som bedrivs är det av stor vikt att utvecklingsavdelningen har direktkontakt med regionledningen, vilket uppnås om chefen för utvecklingscentrum deltar i regionpolischefens ledningsgrupp. 1 Delrapport 1;2, sidan 12 första stycket

10 9 4.1 Beredning av utvecklingsplanen I delrapport 1;2 påpekade projektet att utvecklingsavdelningen styr, leder och samordnar utvecklingsverksamheten genom att bereda Polismyndighetens utvecklingsplan på kort och lång sikt, 1 år respektive 3-5 år. Planen beslutas därefter av rikspolischefen 2. Före beredning till rikspolischefen bör vägas in vilka krav på utbildning, itutveckling och upphandling som den sammanlagda utvecklingsplanen ställer och om de kraven är rimliga. Man får också möjlighet att göra en rimlighetsbedömning av verksamhetens förmåga att ta emot de nyutvecklade metoderna och utrustningen och undvika perioder då den operativa verksamheten inte bör störas av införanden. 4.2 Styrning av utvecklingscentrum I denna rapport detaljeras begreppet utveckling och delas in i tre kategorier: projekt, utveckling i förvaltning och vardagsutveckling, se kapitel 5. De två förstnämnda styrs av utvecklingsavdelningen i huvudsak via två styrdokument med tillhörande budget: utvecklingsplan som styr projektverksamheten förvaltningsplan som styr storleken på förvaltningen Bild 3. Utvecklingsavdelningens styrdokument och huvudansvar 2 Delrapport 1;2, sidan 5, kapitlet Nationell styrning och samordning av utvecklingsverksamheten

11 Gränssnitt mot utbildning I avsnittet om beredning av utvecklingsplanen, kapitel 4.1, nämndes att utvecklingsverksamheten har särskilda gränssnitt mot utbildning, it och upphandling som bör beaktas. När en metod eller utrustning har utvecklats och ska införas i verksamheten fordras ofta att personalen utbildas. Utbildning kan vara en betydande del i införandet och utbildningens utformning kan vara avgörande för hur metoden eller utrustningen tas emot av verksamheten. Utbildningen kan vara temporär och kopplad till införandet, men den kan också vara av sådan art att polisens grundutbildning och vidareutbildning behöver anpassas. Även efter att en metod eller utrustning har tagits i förvaltning kan man behöva fortsätta utbilda i den nya metoden eller användning av utrustningen för att vidmakthålla kompetensen inom området. Utvecklingsavdelningens förutsättningar att lyckas med att utveckla och förvalta är därför beroende av hur väl samverkan med området utbildning fungerar i den nya organisationen. Projektet är medvetet om att Org-HR 1.1 Utb utreder frågan varifrån utbildning ska administreras, men vill ändå framföra att det finns fördelar med att införliva utbildningsverksamheten i utvecklingsavdelningen. Förutom synpunkterna ovan finns erfarenheter i polisorganisationen att utveckling och utbildning skapar synergier när de får verka i nära anslutning till varandra. Utbildning tenderar till att successivt utvecklas när den får verka nära kärnverksamheten och utbildning ges också förutsättning att stärkas på regional nivå om den införlivas med utvecklingsavdelningen, vars verksamhet ska bedrivas i regionerna nära kärnverksamheten. 4.4 Gränssnitt mot it Verksamhetens behov bör styra utvecklingen av it. När processägaren av en metod anser att ett it-stöd behöver utvecklas eller förändras måste utvecklingsavdelningen ha förmåga att kravställa de ändrade behoven ur ett verksamhetsperspektiv. För att lyckas med det fordras att utvecklingsavdelningen har förmåga att göra kravanalys- och verksamhetsanalysarbete och har tillgång till verksamhetsspecialister. Verksamhetsspecialister finns i kärnverksamheten och kan göra punktinsatser i utvecklingsarbetet för att därefter återgå till ordinarie tjänstgöring. Krav- och verksamhetsanalytiker däremot bör finnas inom utvecklingsavdelningen. Det är också viktigt att utvecklingsavdelningen har möjlighet att styra itutvecklingen ur ett verksamhetsperspektiv, exempelvis att kravställningen efterlevs, att acceptanstester och att slutprodukten godkänns av utvecklingsavdelningen.

12 11 I dag finns rollen systemägare hos beställarna av it-stöd. Rollen är problematisk och bör i den nya organisationen ses över och helst ändras så att ägarskap för processer och information ligger på samma nationella avdelning som förvaltar processen dvs. Ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, Kommunikationsavdelningen, Rättsavdelningen och Utvecklingsavdelningen. På samma sätt bör ansvar för val av applikationer och teknik ligga på Itavdelningen: Tabell 2. Förslag ny fördelning av systemägaransvar Anvarsområde Ansvarig Process och information Nationella avdelningar Applikation och teknik It-avdelningen Med en sådan lösning sammanförs ägarskap för process och information till samma avdelning som förvaltar processerna samtidigt som ansvaret renodlas och exkluderar krav på it-expertis. It-avdelningen står för all it-kompetens och utvecklar det it-stöd som bäst följer de nationella avdelningarnas kravställning. It-avdelningen beslutar vilken typ av applikation som ska väljas och med vilken teknik it-stöden ska utvecklas. Även inom området förvaltning finns gränsdragningsproblem mot It-avdelningen som bör belysas. I förvaltning av en polisiär metod, som utvecklingscentrum ansvarar för, kan det finnas överlappning gentemot den förvaltning av it-stöd som sker på It-avdelningen. Den utveckling i förvaltning som förväntas ske på båda avdelningarna måste harmoniseras så de inte divergerar. Det är därför väsentligt att samverkansformer utvecklas i den nya organisationen mellan den förvaltning som sker på utvecklingsavdelningen respektive Itavdelningen. 4.5 Gränssnitt mot upphandling Övergången till en polismyndighet innebär att en större del av det Polisen anskaffar måste upphandlas eller avropas från ramavtal och allt färre inköp kommer ha en sådan relativt liten volym att det kan hanteras som direktupphandling. Det kommer resultera i att långt flera anskaffningar måste genomföras av en central upphandlingsorganisation inom Polisen för att säkerställa att gällande lagstiftning på området följs. Utvecklingsavdelningen måste därför ha kompetens att specificera verksamhetens krav i de underlag som används i upphandlingen. Samverkansformer mellan utvecklingsavdelningen och upphandlingsorganisationen bör därför utvecklas och göras tydliga för att säkerställa effektiva och professionella upphandlingar.

13 Avgränsningar inom verksamhetsområden Projektet har identifierat att avgränsningar, som beskrivs nedan, kan bli problemområden och rekommenderar därför att avgränsningarna hanteras i det fortsatta arbetet med ny polisorganisation. Metodutveckling för service till allmänheten är ett område där ansvaret på nationell nivå är delat mellan utvecklingsavdelningen och rättsavdelningen medan de i kärnverksamheten ofta är integrerade, exempelvis kontaktcenterverksamheten, passhantering, tillståndsgivning. Avseende förundersökningsledarskap kan verksamheten behöva en kontaktpunkt att vända sig till med tillämpnings- och tolkningsfrågor av juridisk karaktär men där ansvaret på nationell nivå är delat mellan utvecklingsavdelningen, som ansvarar för utredningsprocessen, och rättsavdelningen, som ansvarar för rättsliga tolkningar. Att ansvaret delas på nationell nivå kan medföra problem såtillvida att det är oklart vem som ansvarar för att driva utveckling inom området och vem som ska utgöra den kontaktpunkt som verksamheten kan vända sig till.

14 13 5 Definition av utvecklingsverksamhet I delrapport 1;2 föreslog projektet en definition av polisiär utvecklingsverksamhet 3 : Utvecklingsverksamhet är ett systematiskt arbete där man använder forskningsresultat, erfarenhetsbaserad kunskap, beprövade metoder eller nya idéer för att förbättra verksamheten. Utvecklingsverksamheten bedrivs enligt nationella processer och metoder. Begreppet medarbetardriven utveckling, så kallad vardagsutveckling 4 behandlades inte i delrapport 1;2 men har tagits med i denna rapport och benämns vardagsutveckling. Utveckling som begrepp har också detaljerats och delats in i tre metoder efter var ansvar för beslutsfattande och genomförande finns: Tabell 3. Tre metoder för utveckling Metod Beslutar Genomför Styrdokument Projekt Utvecklingsavdelningen Utvecklingscentrum Utvecklingsplan Utvecklingscentrum Utveckling i förvaltning Utvecklingscentrum Förvaltningsbudget Vardagsutveckling Kärnverksamhet (i samverkan med Uc) Kärnverksamhet 5.1 Projekt Vid större förändringar eller nyutveckling bedrivs arbetet i projektform i ett utvecklingsprojekt som prioriteras via den nationella utvecklingsplanen. Ett utvecklingsprojekt är tillfälligt till sin karaktär och avslutas när projektet har gjort en godkänd överlämning till förvaltning. Projektgruppen bemannas med kompetent personal från i första hand den region där utvecklingscentrumet är placerat. På så sätt skapas möjlighet till vidareutveckling för de personer som arbetar i kärnverksamheten och utvecklingsverksamheten förses med personal med färsk operativ erfarenhet. Det utvecklingscentrum som driver projektet ansvarar för att säkerställa att metoden är nationellt applicerbar, eftersom ansvaret för ett verksamhetsområde alltid innebär ett nationellt ansvar. Utvecklingscentrumet ansvarar också för att styra det nationella införandet av den utvecklade polisiära metoden eller utrustningen. Det kan handla om att identifiera vilka personalgrupper som berörs, när i tiden ett införande är 3 Delrapport 1;2, sidan 3, där det också redogjordes för att begreppet polisiär utvecklingsverksamhet har hämtats från inriktningsbeslutet. 4 Delrapport 1;2, sidan 3

15 14 lämpligt, att kravställa relevant utbildning, att ta fram en nationell införandeplan. Varje utvecklingscentrum ansvarar för att följa den nationella införandeplanen och säkerställa att metoden införs i den region där utvecklingscentrumet är beläget. Huvudansvaret och den största arbetsinsatsen ligger dock på det utvecklingscentrum som har utvecklat metoden. Respektive regionpolischef och i förekommande fall chefen NOA är ansvariga för att kärnverksamheten har förmåga att ta emot metoden eller utrustningen och att ett samarbete finns mellan utvecklingscentrum, som leder införandet regionalt, och kärnverksamheten. Utvecklingscentrums ansvar är att driva införandet enligt riktlinjer uppsatta av det utvecklingscentrum som har utvecklat metoden och regionpolischefens ansvar är att ta emot metoden och säkerställa att det används i kärnverksamheten, se bild Utveckling i förvaltning Vid mindre förändringar av en metod bör utvecklingen ske inom ramen för förvaltningen. Ett inarbetat begrepp som idag används inom it-verksamheten och som också kan appliceras på övrig förvaltnings- och utvecklingsverksamhet är utveckling i förvaltning. Formaliakraven är inte lika omfattande för utveckling som sker i förvaltning som för ett projekt eftersom utvecklingsinsatsen görs i mindre skala. Informationen till användarna kan också skötas i mindre omfattning eftersom utvecklingsinsatsen inte har medfört någon genomgripande förändring utan det snarare rör sig om en justering. Beslut om utveckling i förvaltning finansieras inom ramen för förvaltningsbudgeten. 5.3 Vardagsutveckling Vardagsutveckling handlar om att lösa problem som beror på variationer i situationen eller att lägga till ett lokalt perspektiv på en införd standard. Det är också vad som menas med medarbetardrivet utvecklingsarbete, dvs. förslag till ständiga förbättringar som kommer från medarbetarna och som enkelt kan införas i det löpande arbetet. Vardagsutveckling skapar alltså flexibilitet i vardagen genom att en enhetlig metod kan modifieras i sin praktiska tillämpning så att arbetet får effektiva flöden. Vardagsutveckling bör ske i samverkan med utvecklingscentrum. Utvecklingscentrum måste känna till att vardagsutveckling sker, både för att kunna föra upp goda idéer till nationell nivå, men också för att agera om nationella metoder riskerar att utvecklas åt olika håll. Det är viktigt att lokala initiativ som visar sig framgångsrika, sprids till andra och blir kända och ytterst är det utvecklingscentrum som förvaltar metoden som ansvarar för att alla får kännedom om detta. Det är dock viktigt att inte alltför stora avsteg görs från det ursprungliga arbetssättet och även här är det utvecklingscentrums ansvar att via uppföljning

16 15 och löpande kontakt med användarna identifiera när sådana avsteg har skett och agera på det. Utvecklingscentrum bör stötta det idédrivna arbete som sker i kärnverksamheten med metodik för själva genomförandet. En sådan metodik som redan används inom polisen och som är lämplig bland annat för vardagsutveckling, är Lean. Bild 4. Utvecklingsverksamheten i de olika organisationerna

17 16 6 Utvecklingsverksamhetens organisering I delrapport 1;2 per den 15 december 2013 beskrivs hur utvecklingsverksamheten ska organiseras och vilka de övergripande ansvaren är. Detta är en komplettering och ett förtydligande av det materialet. 6.1 Utvecklingsavdelningens ansvar och kompetens I delrapport 1;2 har ansvaret för utvecklingsavdelningen utförligt beskrivits (sid 12-14) och kan kortfattat förklaras med att utvecklingsavdelningens chef styr det strategiska utvecklingsarbetet via en nationell utvecklingsstrategi och möjliggör rätt inriktning av polisiära metoder och utrustning via utvecklingsplanen. Det strategiska utvecklingsarbetet ska vara drivet av signaler från medarbetare, medborgare, åklagare och andra partners och inhämta forskningsoch omvärldskunskap. Utvecklingsavdelningen leder och fördelar arbetet för de sju utvecklingscentrumen. Allt operativt utvecklingsarbete sker på utvecklingscentrum. Utvecklingsavdelningen bereder utvecklingsplanerna, både den årliga och fleråriga. Utvecklingsplanerna föredras i rikspolischefens ledningsgrupp och förankras därmed hos de sju regioncheferna innan de beslutas av rikspolischefen. Utvecklingsavdelningen bedriver omvärldsbevakning nationellt och internationellt ur ett strategiskt perspektiv för att stötta Polisens nationella ledning med strategisk vägledning inom nya utvecklingsområden eller där genomgripande förändringar av polisiära metoder bör ske för att möta kommande behov. I utvecklingsavdelningens ansvar ingår nationellt ägarskap för de processer och metodik som utvecklingscentrumen använder sig av, som projektstyrningsmetod, metod för införande osv. Genom att utvecklingsavdelningen ansvarar för att förvalta, utveckla och utbilda i de processer och metoder som utvecklingsverksamheten använder så skapas enhetlighet och igenkänning oavsett var i landet arbetet bedrivs. De idéer om utveckling som kommer från verksamheten bör prioriteras på nationell nivå och vara underlag till utvecklingsplanen. Idéerna måste också kommuniceras tillbaka till verksamheten för att beskriva hur de har tagits emot och hur de hanteras fortsättningsvis. Återkopplingen är viktig för att skapa förtroende för utvecklingsverksamheten. Utvecklingsavdelningens ansvarar också för att uppföljning och nyttoberäkning av införda polisiära metoder görs på regionerna och att de görs på ett enhetligt sätt. Utvecklingsavdelningen är också ansvarigt för uppföljning av den nationella utvecklingsstrategin. Utvecklingsavdelningen ska ha relevant kompetens för att klara sitt uppdrag. Mer specifika kompetenser är god kännedom i nationella och internationella

18 17 polisiära metoder, processtöd och förmåga att inhämta omvärldskunskap. På utvecklingsavdelningen finns exempelvis processansvariga och controllers. Det finns flera beröringsytor mellan vad som ska utföras på rikspolischefens kansli, och vad som ska utföras på utvecklingsavdelningen. En skärningspunkt som är värd att notera är den omvärldanalys som ingår i utvecklingsavdelningens ansvar och det analysarbete som sker på den blivande analysfunktionen. Ansvarsfördelningen bör bli så tydlig som möjligt för att undvika dubbelarbete. 6.2 De sju utvecklingscentrumens ansvar och kompetens Utvecklingscentrum är en nationell resurs som är geografiskt placerad i regionen och är en del av utvecklingsavdelningen. Utvecklingscentrum leder uppföljning, förvaltning och utveckling av sina verksamhetsområden och ansvarar för samtliga införanden på regionen, dvs. även av andra regioners utvecklade metoder och utrustning och kan sägas ha fyra huvudansvar: Utveckla Införa Följa upp Förvalta Bild 5. Utvecklingscentrums huvudansvar Samverka Kommunicera Utveckla Utvecklingsprojekt Förvalta Nationell kontaktpunkt Omvärldsbevakning Utveckling i förvaltning Styra nationellt införande Nyttoberäkna projekt Följa upp Införa (regionalt) Leda regionalt införande Bistå i nyttoberäkning på regional nivå Uppföljning och tillsyn Stötta i vardagsutveckling För att lyckas som utvecklingscentrum måste förmågan att kommunicera och att samverka vara väl utvecklad. Ansvar att kommunikation och samverkan fungerar åligger chefen på utvecklingscentrum, som inte minst via sitt deltagande i både utvecklingsavdelningens och regionpolisledningens

19 18 ledningsgrupper och via sin införandeorganisation, har kanaler att kommunicera och samverka genom. Alla utvecklingscentrum har samma ansvar, men kan vara olika stora resursmässigt. De olika regionerna kommer ha olika bärkraft vad gäller utvecklingsarbete eftersom regionerna skiljer sig åt avseende numerär, kompetens och vilka uppdrag som är relevanta för regionen 5. Varje region bör ha ett utvecklingscentrum, eftersom förmågan att förvalta och införa alltid uppbärs av det utvecklingscentrum som finns i regionen. Ambitionsnivån är dock att försäkra sig om en viss lägsta-nivå av kompetens för att kunna axla ett utvecklingscentrums ansvar. Samtliga utvecklingscentrum måste kunna fullfölja sitt ansvar även om inte alla kompetenser finns på anställda på utvecklingscentrum. Det löses genom att använda resurser från andra utvecklingscentrum eller från regionen för att utföra arbetet. De sju utvecklingscentrumen bör under alla omständigheter ha ett nära samarbete med varandra för att arbeta så resurseffektivt som möjligt och för att agera referens och bollplank åt varandra. Tillfällen kan också uppstå då ett utvecklingscentrum behöver ta över projektledning av ett utvecklingsprojekt eller att två utvecklingscentrum samarbetar i projektledningen. En förutsättning för att det ska fungera är att alla utvecklingscentrum är disciplinerade och använder utvecklingsavdelningens överenskomna metodik och processer. Varje utvecklingscentrum bör ha en fast kärna med anställda som behärskar den metodik och processer som används i utvecklingsarbetet och kan förvalta de verksamhetsområden som regionen har tilldelats och som kan driva införandeprojekt. Kompetens bör också finnas för att stödja regionerna i metodik kring vardagsförbättring. Utvecklingsavdelningen som helhet behöver ha kompetens att kravställa it (kravanalytiker) och att kravställa utbildning, liksom att kommunicera med högskolor och universitet Samverkan Samverkan är liksom kommunikation ett centralt ansvarsområde för chefen för utvecklingscentrum. Samverkan ingår i alla huvuduppdragen: i förvaltning för att hantera den vardagsutveckling som sker inom verksamhetsområdet och som utförs i andra regioner, i utveckling för att samverka med andra ansvarsområden och i införande för att god samverkan med det utvecklingscentrum som är ansvarig för det nationella införandet och med mottagarna i regionen. Även ur ett organisatoriskt perspektiv är samverkan med andra utvecklingscentrum grundläggande, framför allt för de utvecklingscentrum som har lägre numerär eller som har svårare att attrahera relevant kompetens. 5 Exempelvis kommer storstadsproblematik var mer intressant för Region Syd, Väst och Stockholm och fjällräddning vara mer intressant för Region Nord.

20 19 Samverkan med högskola och universitet är viktig för att knyta samman svensk polis till den forskning kring polisverksamhet som pågår. Varje utvecklingscentrum ansvarar för att samverka med högskola och universitet inom de verksamhetsområden som utvecklingscentrum fått sig tilldelat. Inom vissa verksamhetsområden är kontakterna med EU frekventa och de hanteras också av utvecklingscentrum. Polis och åklagares arbete hänger tätt samman. Av den anledningen finns det sannolikt vinster att göra med att samordna utvecklingsarbetet mellan åklagarmyndigheten och polisen Kommunicera Ansvaret för kommunikation och information åligger chefen för utvecklingscentrum som också ansvarar för att övergripande samordna utvecklingscentrums arbete på nationell nivå. Chefen på utvecklingscentrum har också ett ansvar att informera om utvecklingsarbetet i regionen. Eftersom regionpolischefen deltagit i processen med den nationella utvecklingsplanen så åligger det även regionpolischefen att i sin region informera om och stötta i utvecklingsarbetet. Chefen för utvecklingscentrum kan behöva hjälp från regionledningens kansli avseende kommunikationsstöd. Chefen för utvecklingscentrum måste också informera och samverka med andra chefer för utvecklingscentrum, inte minst avseende den vardagsutveckling som pågår inom de egna verksamhetsområdena. Alla behov som signaleras från verksamheten till ansvarigt utvecklingscentrum kommer förmodligen inte kunna bejakas och genomföras eller är redan omhändertaget av annat utvecklingscentrum. Det kan vara förändringar som är planerade att genomföras i ett senare skede, eller som inte är nödvändiga att genomföra. Detta behöver återkopplas till verksamheten för att dels skapa tydlighet om vilka prioriteringar som tas och varför och dels åskådliggöra vilka förändringar som är planerade. En kanal in är medarbetarna som tidigt upptäcker problem i sina kontakter med medborgarna. Förslag och problem kopplade till medborgarens upplevelse kan föras vidare till utvecklingscentrum via medarbetare. Dessa kan då föras vidare och leda till förändrat arbetssätt på samma sätt som utveckling i förvaltning eller vardagsutveckling.

21 Utveckla Utvecklingsprojekt När större förändringar behöver används metoden projekt, som prioriteras i den nationella utvecklingsplanen. Det är utvecklingscentrums ansvar att det nationella intresset tillgodoses, vilket kan innebära att verksamhetsspecialister från hela landet behöver delta i vissa utvecklingsprojekt. De medarbetare som vill delta i utvecklingsarbete som bedrivs inom andra regioners utvecklingscentrum, kan få begränsad möjlighet att göra det, eftersom regionens utvecklingscentrum i första hand förväntas hämta projektdeltagare från den region där utvecklingscentrum är placerat. I ansvaret att driva utvecklingsprojekt ingår att behärska de processer som används i utvecklingsverksamheten. Utvecklingscentrum bör ha egen kompetens att leda projekt och agera metodstöd i projektledning när genomförandet har lagts ut på ett polisområde eller lokalpolisområde. Förmåga att kravställa har redan beskrivits i kapitel och är en viktig förmåga i projektarbetet. I slutet av ett utvecklingsprojekt sker överlämning dels till förvaltningen, som finns på utvecklingscentrum, och dels till kärnverksamheten som ska ta emot och arbeta i den nya metoden eller med utrustningen. De vita kryssen i bild nummer 6 illustrerar överlämningsfasen och att det finns utrymme för justeringar om förvaltning eller kärnverksamhet identifierar sådana behov, när metoden börjar införas. Bild 6. Gränssnitt mellan utvecklingscentrum och kärnverksamheten.

Op5 Utvecklingsverksamheten

Op5 Utvecklingsverksamheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Op5 Utvecklingsverksamheten Delrapport etapp 1;2 15 december 2013 1 Innehåll OP 5. Rapport. Första etappen del 2... 2 Projektets genomförande...

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 PM 2014-06-25 Rev 2014-08-07 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Principer för inmappning Principer för inmappning Mappningen innebär att alla medarbetare som berörs av verksamhetsövergång

Läs mer

NÄRMARE MEDBORGARNA OCH MER ENHETLIGT. Arbetet inför beslut om polismyndighetens detaljorganisation 2015

NÄRMARE MEDBORGARNA OCH MER ENHETLIGT. Arbetet inför beslut om polismyndighetens detaljorganisation 2015 NÄRMARE MEDBORGARNA OCH MER ENHETLIGT Arbetet inför beslut om polismyndighetens detaljorganisation 2015 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 Fas 1 beslut om arbetsplan

Läs mer

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Direktiv till Polisens chefer att informera sina medarbetare om preliminär inplacering, senast den 15 september 2014 Beslutet handlar om var, inte hur

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 En naturlig fortsättning på arbetet som

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Chef för arkitektur, IT-avdelningen

Chef för arkitektur, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för arkitektur, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Förnyad förvaltning. Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26

Förnyad förvaltning. Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26 Förnyad förvaltning Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26 Förnya förvaltning Innehåll» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Chef för leverans och support, IT-avdelningen

Chef för leverans och support, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för leverans och support, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2014-09-04 Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2 Bakgrund De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Chef till Nationellt forensiskt centrum

Chef till Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Projektdirektiv Utfärdat 2010-05-19. Utvecklingsprojekt - en strategisk kommunikationsmodell för Göteborgs Stad

Projektdirektiv Utfärdat 2010-05-19. Utvecklingsprojekt - en strategisk kommunikationsmodell för Göteborgs Stad Projektdirektiv Utfärdat 2010-05-19 Utvecklingsprojekt - en strategisk kommunikationsmodell för Göteborgs Utvecklingsprojekt - en strategisk kommunikationsmodell för Göteborgs Projektbeställare Ulrika

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy 2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015 SiS inköps- och upphandlingspolicy 2 [5] 1 Inledning Syftet med denna policy är att skapa ett rättsenligt och enhetligt arbetssätt för inköp och upphandling inom SiS. Denna

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED09-675 148 Samverkan kring upphandling med Landstinget Västmanland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören

Läs mer

På väg mot en sammanhållen Polismyndighet. Fas 2: Beslut om polisregioner och huvudorter

På väg mot en sammanhållen Polismyndighet. Fas 2: Beslut om polisregioner och huvudorter På väg mot en sammanhållen Polismyndighet Fas 2: Beslut om polisregioner och huvudorter Innehåll Innehåll... 1 Beslut om polisregioner och huvudorter... 2 1 Uppdraget... 3 2 Indelning i polisregioner...

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer