TTP-projektet Projektbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TTP-projektet Projektbeskrivning"

Transkript

1 TTP-projektet Projektbeskrivning

2 PROJEKTBESKRIVNING I huvudbeskrivningen ges Bakgrund och Syfte till Projektförslaget, vidare kortfattat om Tillväxtsteorin samt Dynlok-modellen. Planeringsproblematiken på olika nivåer berörs, liksom arenan för de praktiska studierna inkl de olika aktörerna och nytttorna för dessa med projektet. I denna projketbeskrivning ges tankar om projektets innehåll och bedrivande liksom om aktiviteter och kostnader. Under projektet gång kommer dessa frågor att ytterligare diskuteras i samråd med deltagarna i projektet TILLVÄXT OCH REGIONAL UTVECKLING Beträffande den bakomliggande teorin hänvisas till Bilaga 1 till huvudbeskrivningen av projektet. SYFTET Syftet är som tidigare beskrivits mångfaldigt - Primärt att belysa sambandet mellan tillgänglighet och ekonomiskt tillväxt - Utveckla den dynamiska modellen DYNLOK - Belysa betydelsen av planering i anslutning till satsning på ökad tillgänglighet t ex satsningar i form av investeringar i infrastruktur. Planering i syfte att största samhällsekonomiska nytta skall erhållas utifrån den ökade tillgängligheten - Belysa vad samlade effekter av parallell planering nationell-regional-lokal kan innebära - Tillämpade den dynamiska modellen på ett antal praktikfall där samtidigt arbetas med planeringsfrågorna i regioner och kommuner. Detta sker i nära samarbete med regionerna och berörda kommuner. - Visa på nyttor för såväl samhälle som näringsliv med ökad tillgänglighet PROJEKTDELAR NATIONELLT FOKUS Projektet innehåller såväl nationella frågor - Utveckla DYNLOK-modellen - Generellt om planeringsfrågor och samband mellan planering på nationell, regional och lokal nivå. Planeringens koppling till den regionala utvecklingsplaneringen RUP. 1

3 Genom praktikfallen ges också en möjlighet till praktisk tillämpning av planeringsprocesser En inte oväsentlig del i detta är att parallellt under projektets gång bedriva seminarier för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. UTVECKLING AV DYNLOK-MODELLEN Detta delprojekt innebär att utifrån de nya förutsättningar som finns utveckla och förfina Dynlok. Detta arbete kommer i huvudsak att bedrivas vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Detta delprojekt påbörjas så snart projektet kan igångsättas. DYNLOK (DYNamisk LOKaliseringsmodell) är en modell som utifrån tillgänglighetsförhållanden (tidsavstånd i geografin mellan arbetsplatser och bostäder) syftar till att prognostisera tillväxt och utveckling på lokal och regional nivå). Tidsavstånden bestäms i detta fall av restider med bil och kollektiva transportmedel. Modellen utvecklades för omkring tio år sedan av forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och har sedan använts i olika studier och utredningar. DYNLOK kan i första hand ses som ett komplement till den typ av kostnads-nyttokalkyler som görs enligt den praxis som är vanlig i Sverige när förväntade effekter av investeringar i infrastrukturkapital (järnvägar och vägar) analyseras. En fördel med DYNLOK är att resultaten uttrycks i termer av förväntad tillväxt i sysselsättning, ekonomiska aktiviteter (lönesummor), köpkraft och befolkning som kopplas till en investering. Resultaten från DYNLOK erhålls på kommunal och/eller regional nivå vilket skiljer sig från kostnads-nyttokalkyler som i första hand visar resultat för samhället som helhet. En skillnad är också att kostnadsnyttokalkyler utnyttjar olika antaganden som svårfångade värden såsom upplevt värde av reducerad restid, uppskattat värde av statistiskt liv mm. DYNLOK utgår istället från sambandet mellan tillgänglighet och tillväxt/utveckling och låter därmed responsvariablerna vara en funktion av tillgänglighet. Den ena modellen utesluter inte den andra. DYNLOK är närmast lik SAMLOK som är konstruerad på ungefär samma sätt. De båda modellerna har tidigare jämförts i en studie som genomfördes för några år sedan och en stor och viktig skillnad är att DYNLOK förmår att ta hänsyn till konkurrenseffekter mellan platser och regioner. Detta betyder att om en investering bidrar till en förbättrad utveckling i en region så kan utvecklingen där i viss mån ske till priset av att andra regioner minskar i befolkning och tillväxt. Detta är en viktig egenskap för denna typ av modeller som syftar till att spegla en geografisk dynamisk utveckling. Under de senaste åren har ny geografisk data tillhandahållits av SCB som motiverar att denna typ av geografiskt dynamiska modeller kan utvecklas och att det är möjligt att få förbättrade analyser. Det handlar exempelvis om att alla arbetstillfällen i Sverige har erhållit geografiska koordinater. Detta betyder att geografiska modeller av den typ som DYNLOK representerar kan skattas med en större precision och med finare geografiska data jämfört med tidigare. Tillgänglighetsförhållanden som uttrycks i tidsavstånd mellan områden (SAMS-områden som används inom trafiksektorn) behöver inte generaliseras som tidigare till kommunnivå utan kan utnyttjas 2

4 i sin finaste form. SAMS-områdena kan nu utgöra gränser och arbetsplatser och bostäder kan aggregeras till SAMS-områdesnivån som sedan blir observationer. Med dessa data kan sedan DYNLOK-estimeringarna och modellen uppdateras. En annan grund för utvecklingsarbetet med DYNLOK är också möjligheterna till att fånga tidsdynamiska perspektiv på ett mer noggrant sätt. Eftersom det finns data för såväl tillgänglighetens utveckling och arbetsplatserna (både lokalisering och antal från 1990 och framåt) är det nu möjligt att i en utveckling av DYNLOK arbeta med rumslig och tidsbunden dynamik. Detta är viktigt eftersom det då blir möjligt att på ett mer utvecklat sätt analysera de eftersläpningsmekanismer hos utvecklingen som beror på geografiska förhållanden och att tid måste förflyta för att förändringar och anpassningar ska ske. Ur ett tillämpningsperspektiv innebär också den nya geografiska informationen om både arbetsplatser och bostäder att det blir möjlig att koppla samman frågor om trafikering, ekonomisk utveckling och planering på ett mer konkret sätt på den lokala och regionala nivån. Det kommer att finnas nya möjligheter att få svar på frågor om förväntad tillväxt av arbetsplatser, bostäder, service och handel på lokalnivå och även i kommundelar som kan kopplas till infrastrukturinvesteringar. För kommuner och regioner kan det bli tydligare och mer precist vilka förväntningar som det är rimligt att ha i förhållande till planerade investeringar. Detta har betydelse dels eftersom det blir allt vanligare att kommuner och regioner antas vara medfinansiärer och då måste kunna få en uppfattning om vilken tillväxten investering kan förväntas resultera i för kommunen/regionen, dels att erhålla underlag för planering av stadsområden, tätorter och kompletterande infrastruktur som ska kunna realisera kombinationsekonomier och stödja skalekonomier på den lokala och regionala nivån. 3

5 NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING Dessa diskussioner påbörjas så snart projektet kan startas: Detta delprojekt förutsätter medverkan från Blekinge Tekniska Högskola. Texten kompletteras i samråd BTH och Tillväxtsverket. REGIONAL/KOMMUNALT FOKUS Vad innebär förbättrad tillgänglighet genom infrastruktursatsningar för tillväxt och ekonomiskt utbyte vid varierad tillgänglighet interregionalt-regional-lokalt? En viktig aspekt inför framtiden är att bättre kunna beskriva nyttorna för olika parter av satsningar i t ex infrastruktur. Nyttor såväl ur ett nationellt perspektiv men inte minst nyttorna och möjligheter för berörda regioner och kommuner. Även nyttor för näringslivet kan diskuteras t ex för fastighetsbranschen. Detta är inte minst viktigt om man i framtiden ser kommuner och regioner och kanske också näringslivet som medfinansiärer. Här skapas nu en möjlighet inte minst genom praktikfallen att rent konkret belysa detta. Detta arbete kommer också att bedrivas i nära samarbete med representanter för kommuner och regioner. Praktikfallen kan ses i två delar - dels en tillämpning av DYNLOK-modellen för det aktuella fallet - dels planeringsprocessen mellan olika samhällsaktörer och behovet av helhetssyn i fråga om nationellt-regionalt-lokalt intresse. För att kunna tillämpa modellen på praktikfallen förutsätts att en trafikeringsanalys finns och att trafikeringsantaganden görs. Att trafiken i de aktuella stråken samordnas med avseende på nationella, regionala och lokala trafiksystem. Förutom praktikfall ingår följande aktiviteter. De tänkta praktikfallen beskrivs nedan. TRAFIKERINGSANALYS Detta avsnitt gäller i första hand den spårbundna trafiken. Vägtrafiken är till sin karaktär inte bunden till tidtabeller och bytespunkter. Ett nödvändigt underlag för de tänkta praktikfallen och för att kunna tillämpa DYNLOK är att trafikeringsansatser finns tillängliga. Därför måste en trafikeringsanalys genomföras. Förmodligen måste detta ske med hjälp av konsult. Detta är en del som måste startas inledningsvis. Vad som måste studeras är dels olika ansatser för trafiken mellan regioncentran och dels hur denna trafik på ett integrerat sätt ansluter till den regionala och kommunala kollektiva trafiken. Detta gäller främst spårbunden trafik och övriga kollektivtrafik. Med detta menas att kapacitetsbegränsningar i den samlade kollektivtrafiken tas med i analyser om hur trafikering på ett detaljerat sätt bestämmer tillgänglighetsförhållanden på den lokala nivån. Detta är ett viktigt perspektiv både för att regionala och lokala beslutsfattare ska kunna få förståelse för vilken praktisk betydelse som nya tillgänglighetsförhållanden får på enskilda platser. En sådan analys kom- 4

6 mer också att visa på vilka potentiella flaskhalsar som finns och är nödvändig för att kunna genomföra en dynamisk analys (enl DYNLOK) av investeringars potential för att stimulera ekonomisk tillväxt kopplat till rumsliga förutsättningar. En trafikeringsanalys måste göras av experter som har kompetens och kunskap om hela den berörda delen av kollektivtrafiknätet. Även andra planerade investeringar/trafikförändringar som det finns kännedom om måste beaktas liksom alla förhållanden som är styrande för och bestämmer trafikeringen (ban- och vagnkapacitet, busstidtabell, vägstandard). Rimliga antaganden om övrig kollektivtrafik måste göras och ingå som ett underlag till de restidsmatriser och uppskattningar om flöden av personresor. Frågor om val av transportslag mm hanteras också i denna del av projektet. Av naturliga skäl är det av stor betydelse att Trafikverket och Länstrafikbolagen medverkar i denna del av projektet. Länstrafikbolagen besitter en viktig kompetens för att avgöra rimligheten i olika trafikscenarier. Vidare kan regionerna, länstrafikbolagen och regionala samverkansorganisationer fungera som viktiga partners för att kommunicera projektets resultat till aktuella planeringsfunktioner på den lokala och regionala nivån. Trafikeringsanalysen kan på detta sätt bidra till att framställa en sammanhållen bild av trafikeringen på en detaljerad nivå som idag saknas och som kan vara ett viktigt underlagsmaterial för kommuner och regioner i det långsiktiga planeringsarbetet. 5

7 SEMINARIER OCH ERFARENHETSUTBYTE En viktig del inom projektet är öka kunskapen kring modellen och planeringen samt sprida erfarenhet från arbetet. Avsikten är att under projektets gång genomföra seminarier. Seminarierna kan ses uppdelade i olika grupper A. Huvudseminarier Seminarium 1: Startseminarium. Inbjudet seminarium. Ge bilden av hela projektet och bakgrund vad gäller tillväxt, infrastruktur, dynamisk modell, tillämpningsexempel mm. Detta första huvudseminarium bör avhållas någon gång i mars/april 2011 Seminarium 2: Seminarium om ekonomiska modeller med fokus på dynamiska modeller och deras användning. Inbjudet seminarium. och endogen tillväxt. Event inbjudna internationella forskare. Söka finna utländska case-studies som kan presenteras. Beskrivning av DYNLOK. Tid: September 2011 Seminarium 3 Trafikeringsanalysen Redovisning av trafikeringsanalysen när denna är fastlagd Tid: December 2011 Seminarium 4 Seminarium om interregional/regional planering/rup. Hållbarhet. BTH/Boverket/Tillväxtsverket bör deltaga Gärna med internationella utblickar Tid: Mars

8 Seminarium 5 Slutseminarium. Redovisning av resultat mm. Tid: Årsskiftet 2012/2013 B. Seminarier och erfarenhetsutbyte kring praktikfallen. Dessa seminarier kommer i det skede där arbete med praktikfallen påbörjas och kan med fördel förläggas regionalt. Här har respektive region ett ansvar för de regionala seminariernas genomförande. Ovanstående skall ses som ett första utkast. Får närmare diskuteras i projektets samarbetsgrupper. 7

9 PRAKTIKFALLEN Ett angreppssätt på praktikfallen kan vara att betraktar dem i olika nivåer. Nivå 1 Med tanke på de medverkande regionerna känns det naturligt att som ett övergripande praktikfall studera vad olika tillgängligheter mellan regioncentran i det stråket Linköping/Norrköping Jönköping Sjuhärad (Borås) kan innebära för utveckling och tillväxt inom den korridor som berörs. Det blir då ett interregionalt praktikfall och kan innebära följande. Regionalt paraplyprojekt Översiktlig socio-ekonomisk beskrivning av stråket Översiktliga dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) längs stråket Möjliga restidsavstånd med olika färdmedel och alternativa lösningar (fyrstegsresonemang) Trafikeringsanalyser Gemensamma planeringsriktlinjer Nivå 2 och nivå 3 Dessa praktikfall kan ses som mera inomregionala frågor dock med utblickar mot Stockholm och Göteborg. Utgå från paraplyprojektet nivå 1 Precisering av dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) längs stråket inom regionen och med Stockholm och/eller Göteborg Precisering av dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) mellan regioncentra och funktionellt sammanhängande områden till regioncentra Möjliga restidsavstånd med olika färdmedel och alternativa lösningar (inkl fyrstegsresonemang) Trafikeringsanalyser Planeringsprinciper inom regioncentrum och inom berört funktionellt sammanhängande områden De olika regionerna diskuterar f.n. frågeställningarna för de olika praktikfallen. Samsyn finns om praktikfall nivå 1 som en interregional/regional frågeställning. 8

10 PROJEKTDELTAGARE De läroinstitutioner som kommer att deltaga i arbetet med projektet är IHH Internationella Handelshögskolan i Jönköping BTH Blekingen Tekniska högskola VTI Väg och Trafikinstitutet Fortfarande oklart med det nationella deltagandet. Om Trafikverket och Tillväxtsverket inte är med fokuseras på den regionala delen och då kommer BTH ej att vara med. De regioner som möjliggör projektet genom ekonomiska bidrag Regionförbundet Östsam Regionförbundet Jönköpings län Sjuhärads kommunalförbund Beträffande bidrag till den nationella delen Utveckling av modellen kommer så har Trafikverket uttalat att de tyvärr ej har medel för närvarande. Vad gäller den generella planeringsdelen så pågår diskussioner. Kommer den del med så kommer Boverket att inbjudas. För arbetet med praktikfallen kommer berörda kommuner att inbjudas. Denna samverkan samordnas av resp. region. 9

11 PROJEKTORGANISATION Styrgrupp Projektet föreslås ledas av en styrgrupp. I denna bör ingå representanter för högskolorna liksom för de verk och regioner som ekonomiskt stödjer projektet. Ordförande i projektgruppen föreslås vara Varje part utser sin representant i styrgruppen Styrgruppen föreslås sammanträda högst 2 ggr per år Projektgrupp Projektgruppen består på samma sätt som styrgruppen av representanter för de medverkande, högskolan samt de bidragsgivande verken och regionerna. Projektgruppen föreslås sammanträda ca 1 ggr varannan månad. Delprojektgrupper Delprojektgrupper skapas utifrån behov kring projektets olika delar. För t ex praktikfallen måste kommunrepresentanter involveras. Denna samverkan organiseras av resp. region. Referensgrupp Föreslås övervägas att inbjuda till en referensgrupp. I en sådan bör ingå representanter för den privata sektorn. Exempel kan vara större fastighetsägare, handelskammare, svensk näringsliv m fl. Syftet är att sprida information om vad ökad tillgänglighet betyder Huruvida detta skall ske får diskuteras vidare under projektet. 10

12 TIDPLAN och AKTIVITETER Under förutsättning av regionala formella beslut tänker vi oss följande aktiviteter Nedanstående redovisning av aktiviteter och tidplan behandlar den regionala delen eftersom klartecken om deltagande ej erhållits från de statliga verken Översiktlig tidplan finns som bilaga. ( Finns ej nu) Projektet förutsätts pågå under 2011 och 2012 med slutrapportering under första halvåret Vi ser tre huvudspår i arbetet 1 Trafikeringsanalys För detta arbete måste konsult engageras. Det kommer att innebära ett antal samråd med regioner/kommuner/trafikhuvudmän/trafikverket. Ett antal trafikscenarior behöver arbetas fram för hela det berörda området UAO Befintligt system och tillgänglighet UA1 ++ Optimistiskt trafikeringsförslag UA2 + UA3 - UAÖ UAJ UAS Realistiskt trafikeringsförslag Pessimistiskt trafikeringsförslag Trafikeringsförslag ned fokus Östergötland Trafikeringsförslag med fokus Jönköping Trafikeringsförslag med fokus Sjuhärad Denna del av projektet måste startas snarast möjligt. Trafikeringsanalyserna antas pågå under 2011 med målsättning att den skall vara slutförd oktober Detta utgör sedan en av utgångspunkter för de olika praktikfallen. Trafikeringsanalyserna som gör för hela det berörda området ligger sedan fast under projektets gång. Denna del avslutas med en rapport om trafikeringen. 11

13 2. Samhällsekonom Häri innefattas att viss utveckling av modellen så mycket som går inom givna budgetförutsättningar samt anpassa den till praktikfallen. Därefter kan modellering ske för de olika alternativen Fram till hösten 2011 pågår utveckling/anpassning av modell Därefter tillämpas den på praktikfallen under 2011/2012. Från detta arbete kommer resultat om - Ekonomisk tillväxt - Sysselsättning - Möjlig boendeutveckling - Efterfrågan på service och handel Denna utredningsdel avslutas med en delrapport. 3 Praktikfallen Förutsättningarna för de olika praktikfallen diskuteras med berörda regioner och kommuner. Detta arbete blir sedan också en grundförutsättning för modellering Under 2012 bör sedan diskuteras med berörda kommuner hur de i sitt planeringsarbete kan dra nytta av den ökade tillgängligheten i fråga om stadsutveckling och regionutveckling, möjligheter till bostadsbyggande mm Detta arbete kommer att startas under 2011 och på hela Arbetet avslutas med en rapport. 12

14 KOSTNADER Tillgängliga medel. Vi utgår som tidigare sagt från den regionala delen. Tidigare diskuterade finansieringsbidrag Östsam Region Jönköpings Län Sjuhärad Kommunalförbund 1,5 Mkr 1,5 Mkr 1,0 Mkr Högskolans pålägg för OH-kostnader (lokaler, data, telefon, tryck, layout mm utgör ca 30 %). Detta gäller dock inte sådana pengar som bara vänder på IHH främst konsultkostnader. Av de 4 miljoner beräknas ca 1 mkr vara konsultkostnader - Trafikeringsanalys kr - Projektledning 20% 24 mån kr Av resterande 3 Mkr avgår 0,64 mkr till OH-kostnader Resterande summa är Fördelas enligt följande (lönekostnad + soc. avgifter) Projektledning 10% kr Projektsekreterare 15 % kr Övrigt (resor, övriga utlägg) Huvudseminarier Regionala seminarier och erfarenhetsutbyte svarar regionerna för eventuella utlägg kr kr 13

15 IHH-forskare Under 24 månader Professor 5% Docent 20% Ek Dr 20% Doktorand 30% Doktorand 30 % kr Oförutsett Totalt kr kr 14

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet. Anders Björck PM RIKTLINJER FÖR PROJEKTPAKET OCH PROJEKT. Datum 2009-01-2907-24 utkast till styrelsemöte 10/9 2009Fastlagd vid styrelsemöte 1/09 1 (5) Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Utförlig projektbeskrivning

Utförlig projektbeskrivning Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

1 (2) Landstingsrådsberedningen

1 (2) Landstingsrådsberedningen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 LS 2015-0538 Landstingsstyrelsen Avtal angående inträde i gemensam projektorganisation för Götalandsbanan Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Projektplan Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. UPPDRAGET... 3 3. SYFTE... 3 4. MÅL... 3 5. TIDPLAN... 4 6. PROJEKTSTRUKTUR... 4 6.1 ADMINISTRATION...

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011. Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011. Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011 Christer Karlsson Trafikverket Ulrika Åkerlund Boverket Barn och unga i samhällsplanering Bakgrund I december 2009 gav Socialdepartementet uppdraget

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller

Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson / 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum 2009-01-13 1. Problembeskrivning

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering MAH/ Bibliotek och IT 1(6) IT-ledningsgruppen 2012-06-26 Version 1.0 PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Bibliotek och IT 205 06 Malmö

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer