TTP-projektet Projektbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TTP-projektet Projektbeskrivning"

Transkript

1 TTP-projektet Projektbeskrivning

2 PROJEKTBESKRIVNING I huvudbeskrivningen ges Bakgrund och Syfte till Projektförslaget, vidare kortfattat om Tillväxtsteorin samt Dynlok-modellen. Planeringsproblematiken på olika nivåer berörs, liksom arenan för de praktiska studierna inkl de olika aktörerna och nytttorna för dessa med projektet. I denna projketbeskrivning ges tankar om projektets innehåll och bedrivande liksom om aktiviteter och kostnader. Under projektet gång kommer dessa frågor att ytterligare diskuteras i samråd med deltagarna i projektet TILLVÄXT OCH REGIONAL UTVECKLING Beträffande den bakomliggande teorin hänvisas till Bilaga 1 till huvudbeskrivningen av projektet. SYFTET Syftet är som tidigare beskrivits mångfaldigt - Primärt att belysa sambandet mellan tillgänglighet och ekonomiskt tillväxt - Utveckla den dynamiska modellen DYNLOK - Belysa betydelsen av planering i anslutning till satsning på ökad tillgänglighet t ex satsningar i form av investeringar i infrastruktur. Planering i syfte att största samhällsekonomiska nytta skall erhållas utifrån den ökade tillgängligheten - Belysa vad samlade effekter av parallell planering nationell-regional-lokal kan innebära - Tillämpade den dynamiska modellen på ett antal praktikfall där samtidigt arbetas med planeringsfrågorna i regioner och kommuner. Detta sker i nära samarbete med regionerna och berörda kommuner. - Visa på nyttor för såväl samhälle som näringsliv med ökad tillgänglighet PROJEKTDELAR NATIONELLT FOKUS Projektet innehåller såväl nationella frågor - Utveckla DYNLOK-modellen - Generellt om planeringsfrågor och samband mellan planering på nationell, regional och lokal nivå. Planeringens koppling till den regionala utvecklingsplaneringen RUP. 1

3 Genom praktikfallen ges också en möjlighet till praktisk tillämpning av planeringsprocesser En inte oväsentlig del i detta är att parallellt under projektets gång bedriva seminarier för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. UTVECKLING AV DYNLOK-MODELLEN Detta delprojekt innebär att utifrån de nya förutsättningar som finns utveckla och förfina Dynlok. Detta arbete kommer i huvudsak att bedrivas vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Detta delprojekt påbörjas så snart projektet kan igångsättas. DYNLOK (DYNamisk LOKaliseringsmodell) är en modell som utifrån tillgänglighetsförhållanden (tidsavstånd i geografin mellan arbetsplatser och bostäder) syftar till att prognostisera tillväxt och utveckling på lokal och regional nivå). Tidsavstånden bestäms i detta fall av restider med bil och kollektiva transportmedel. Modellen utvecklades för omkring tio år sedan av forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och har sedan använts i olika studier och utredningar. DYNLOK kan i första hand ses som ett komplement till den typ av kostnads-nyttokalkyler som görs enligt den praxis som är vanlig i Sverige när förväntade effekter av investeringar i infrastrukturkapital (järnvägar och vägar) analyseras. En fördel med DYNLOK är att resultaten uttrycks i termer av förväntad tillväxt i sysselsättning, ekonomiska aktiviteter (lönesummor), köpkraft och befolkning som kopplas till en investering. Resultaten från DYNLOK erhålls på kommunal och/eller regional nivå vilket skiljer sig från kostnads-nyttokalkyler som i första hand visar resultat för samhället som helhet. En skillnad är också att kostnadsnyttokalkyler utnyttjar olika antaganden som svårfångade värden såsom upplevt värde av reducerad restid, uppskattat värde av statistiskt liv mm. DYNLOK utgår istället från sambandet mellan tillgänglighet och tillväxt/utveckling och låter därmed responsvariablerna vara en funktion av tillgänglighet. Den ena modellen utesluter inte den andra. DYNLOK är närmast lik SAMLOK som är konstruerad på ungefär samma sätt. De båda modellerna har tidigare jämförts i en studie som genomfördes för några år sedan och en stor och viktig skillnad är att DYNLOK förmår att ta hänsyn till konkurrenseffekter mellan platser och regioner. Detta betyder att om en investering bidrar till en förbättrad utveckling i en region så kan utvecklingen där i viss mån ske till priset av att andra regioner minskar i befolkning och tillväxt. Detta är en viktig egenskap för denna typ av modeller som syftar till att spegla en geografisk dynamisk utveckling. Under de senaste åren har ny geografisk data tillhandahållits av SCB som motiverar att denna typ av geografiskt dynamiska modeller kan utvecklas och att det är möjligt att få förbättrade analyser. Det handlar exempelvis om att alla arbetstillfällen i Sverige har erhållit geografiska koordinater. Detta betyder att geografiska modeller av den typ som DYNLOK representerar kan skattas med en större precision och med finare geografiska data jämfört med tidigare. Tillgänglighetsförhållanden som uttrycks i tidsavstånd mellan områden (SAMS-områden som används inom trafiksektorn) behöver inte generaliseras som tidigare till kommunnivå utan kan utnyttjas 2

4 i sin finaste form. SAMS-områdena kan nu utgöra gränser och arbetsplatser och bostäder kan aggregeras till SAMS-områdesnivån som sedan blir observationer. Med dessa data kan sedan DYNLOK-estimeringarna och modellen uppdateras. En annan grund för utvecklingsarbetet med DYNLOK är också möjligheterna till att fånga tidsdynamiska perspektiv på ett mer noggrant sätt. Eftersom det finns data för såväl tillgänglighetens utveckling och arbetsplatserna (både lokalisering och antal från 1990 och framåt) är det nu möjligt att i en utveckling av DYNLOK arbeta med rumslig och tidsbunden dynamik. Detta är viktigt eftersom det då blir möjligt att på ett mer utvecklat sätt analysera de eftersläpningsmekanismer hos utvecklingen som beror på geografiska förhållanden och att tid måste förflyta för att förändringar och anpassningar ska ske. Ur ett tillämpningsperspektiv innebär också den nya geografiska informationen om både arbetsplatser och bostäder att det blir möjlig att koppla samman frågor om trafikering, ekonomisk utveckling och planering på ett mer konkret sätt på den lokala och regionala nivån. Det kommer att finnas nya möjligheter att få svar på frågor om förväntad tillväxt av arbetsplatser, bostäder, service och handel på lokalnivå och även i kommundelar som kan kopplas till infrastrukturinvesteringar. För kommuner och regioner kan det bli tydligare och mer precist vilka förväntningar som det är rimligt att ha i förhållande till planerade investeringar. Detta har betydelse dels eftersom det blir allt vanligare att kommuner och regioner antas vara medfinansiärer och då måste kunna få en uppfattning om vilken tillväxten investering kan förväntas resultera i för kommunen/regionen, dels att erhålla underlag för planering av stadsområden, tätorter och kompletterande infrastruktur som ska kunna realisera kombinationsekonomier och stödja skalekonomier på den lokala och regionala nivån. 3

5 NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING Dessa diskussioner påbörjas så snart projektet kan startas: Detta delprojekt förutsätter medverkan från Blekinge Tekniska Högskola. Texten kompletteras i samråd BTH och Tillväxtsverket. REGIONAL/KOMMUNALT FOKUS Vad innebär förbättrad tillgänglighet genom infrastruktursatsningar för tillväxt och ekonomiskt utbyte vid varierad tillgänglighet interregionalt-regional-lokalt? En viktig aspekt inför framtiden är att bättre kunna beskriva nyttorna för olika parter av satsningar i t ex infrastruktur. Nyttor såväl ur ett nationellt perspektiv men inte minst nyttorna och möjligheter för berörda regioner och kommuner. Även nyttor för näringslivet kan diskuteras t ex för fastighetsbranschen. Detta är inte minst viktigt om man i framtiden ser kommuner och regioner och kanske också näringslivet som medfinansiärer. Här skapas nu en möjlighet inte minst genom praktikfallen att rent konkret belysa detta. Detta arbete kommer också att bedrivas i nära samarbete med representanter för kommuner och regioner. Praktikfallen kan ses i två delar - dels en tillämpning av DYNLOK-modellen för det aktuella fallet - dels planeringsprocessen mellan olika samhällsaktörer och behovet av helhetssyn i fråga om nationellt-regionalt-lokalt intresse. För att kunna tillämpa modellen på praktikfallen förutsätts att en trafikeringsanalys finns och att trafikeringsantaganden görs. Att trafiken i de aktuella stråken samordnas med avseende på nationella, regionala och lokala trafiksystem. Förutom praktikfall ingår följande aktiviteter. De tänkta praktikfallen beskrivs nedan. TRAFIKERINGSANALYS Detta avsnitt gäller i första hand den spårbundna trafiken. Vägtrafiken är till sin karaktär inte bunden till tidtabeller och bytespunkter. Ett nödvändigt underlag för de tänkta praktikfallen och för att kunna tillämpa DYNLOK är att trafikeringsansatser finns tillängliga. Därför måste en trafikeringsanalys genomföras. Förmodligen måste detta ske med hjälp av konsult. Detta är en del som måste startas inledningsvis. Vad som måste studeras är dels olika ansatser för trafiken mellan regioncentran och dels hur denna trafik på ett integrerat sätt ansluter till den regionala och kommunala kollektiva trafiken. Detta gäller främst spårbunden trafik och övriga kollektivtrafik. Med detta menas att kapacitetsbegränsningar i den samlade kollektivtrafiken tas med i analyser om hur trafikering på ett detaljerat sätt bestämmer tillgänglighetsförhållanden på den lokala nivån. Detta är ett viktigt perspektiv både för att regionala och lokala beslutsfattare ska kunna få förståelse för vilken praktisk betydelse som nya tillgänglighetsförhållanden får på enskilda platser. En sådan analys kom- 4

6 mer också att visa på vilka potentiella flaskhalsar som finns och är nödvändig för att kunna genomföra en dynamisk analys (enl DYNLOK) av investeringars potential för att stimulera ekonomisk tillväxt kopplat till rumsliga förutsättningar. En trafikeringsanalys måste göras av experter som har kompetens och kunskap om hela den berörda delen av kollektivtrafiknätet. Även andra planerade investeringar/trafikförändringar som det finns kännedom om måste beaktas liksom alla förhållanden som är styrande för och bestämmer trafikeringen (ban- och vagnkapacitet, busstidtabell, vägstandard). Rimliga antaganden om övrig kollektivtrafik måste göras och ingå som ett underlag till de restidsmatriser och uppskattningar om flöden av personresor. Frågor om val av transportslag mm hanteras också i denna del av projektet. Av naturliga skäl är det av stor betydelse att Trafikverket och Länstrafikbolagen medverkar i denna del av projektet. Länstrafikbolagen besitter en viktig kompetens för att avgöra rimligheten i olika trafikscenarier. Vidare kan regionerna, länstrafikbolagen och regionala samverkansorganisationer fungera som viktiga partners för att kommunicera projektets resultat till aktuella planeringsfunktioner på den lokala och regionala nivån. Trafikeringsanalysen kan på detta sätt bidra till att framställa en sammanhållen bild av trafikeringen på en detaljerad nivå som idag saknas och som kan vara ett viktigt underlagsmaterial för kommuner och regioner i det långsiktiga planeringsarbetet. 5

7 SEMINARIER OCH ERFARENHETSUTBYTE En viktig del inom projektet är öka kunskapen kring modellen och planeringen samt sprida erfarenhet från arbetet. Avsikten är att under projektets gång genomföra seminarier. Seminarierna kan ses uppdelade i olika grupper A. Huvudseminarier Seminarium 1: Startseminarium. Inbjudet seminarium. Ge bilden av hela projektet och bakgrund vad gäller tillväxt, infrastruktur, dynamisk modell, tillämpningsexempel mm. Detta första huvudseminarium bör avhållas någon gång i mars/april 2011 Seminarium 2: Seminarium om ekonomiska modeller med fokus på dynamiska modeller och deras användning. Inbjudet seminarium. och endogen tillväxt. Event inbjudna internationella forskare. Söka finna utländska case-studies som kan presenteras. Beskrivning av DYNLOK. Tid: September 2011 Seminarium 3 Trafikeringsanalysen Redovisning av trafikeringsanalysen när denna är fastlagd Tid: December 2011 Seminarium 4 Seminarium om interregional/regional planering/rup. Hållbarhet. BTH/Boverket/Tillväxtsverket bör deltaga Gärna med internationella utblickar Tid: Mars

8 Seminarium 5 Slutseminarium. Redovisning av resultat mm. Tid: Årsskiftet 2012/2013 B. Seminarier och erfarenhetsutbyte kring praktikfallen. Dessa seminarier kommer i det skede där arbete med praktikfallen påbörjas och kan med fördel förläggas regionalt. Här har respektive region ett ansvar för de regionala seminariernas genomförande. Ovanstående skall ses som ett första utkast. Får närmare diskuteras i projektets samarbetsgrupper. 7

9 PRAKTIKFALLEN Ett angreppssätt på praktikfallen kan vara att betraktar dem i olika nivåer. Nivå 1 Med tanke på de medverkande regionerna känns det naturligt att som ett övergripande praktikfall studera vad olika tillgängligheter mellan regioncentran i det stråket Linköping/Norrköping Jönköping Sjuhärad (Borås) kan innebära för utveckling och tillväxt inom den korridor som berörs. Det blir då ett interregionalt praktikfall och kan innebära följande. Regionalt paraplyprojekt Översiktlig socio-ekonomisk beskrivning av stråket Översiktliga dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) längs stråket Möjliga restidsavstånd med olika färdmedel och alternativa lösningar (fyrstegsresonemang) Trafikeringsanalyser Gemensamma planeringsriktlinjer Nivå 2 och nivå 3 Dessa praktikfall kan ses som mera inomregionala frågor dock med utblickar mot Stockholm och Göteborg. Utgå från paraplyprojektet nivå 1 Precisering av dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) längs stråket inom regionen och med Stockholm och/eller Göteborg Precisering av dynamiska samband (DYNLOK) vid olika tillgängligheter (restidsavstånd) mellan regioncentra och funktionellt sammanhängande områden till regioncentra Möjliga restidsavstånd med olika färdmedel och alternativa lösningar (inkl fyrstegsresonemang) Trafikeringsanalyser Planeringsprinciper inom regioncentrum och inom berört funktionellt sammanhängande områden De olika regionerna diskuterar f.n. frågeställningarna för de olika praktikfallen. Samsyn finns om praktikfall nivå 1 som en interregional/regional frågeställning. 8

10 PROJEKTDELTAGARE De läroinstitutioner som kommer att deltaga i arbetet med projektet är IHH Internationella Handelshögskolan i Jönköping BTH Blekingen Tekniska högskola VTI Väg och Trafikinstitutet Fortfarande oklart med det nationella deltagandet. Om Trafikverket och Tillväxtsverket inte är med fokuseras på den regionala delen och då kommer BTH ej att vara med. De regioner som möjliggör projektet genom ekonomiska bidrag Regionförbundet Östsam Regionförbundet Jönköpings län Sjuhärads kommunalförbund Beträffande bidrag till den nationella delen Utveckling av modellen kommer så har Trafikverket uttalat att de tyvärr ej har medel för närvarande. Vad gäller den generella planeringsdelen så pågår diskussioner. Kommer den del med så kommer Boverket att inbjudas. För arbetet med praktikfallen kommer berörda kommuner att inbjudas. Denna samverkan samordnas av resp. region. 9

11 PROJEKTORGANISATION Styrgrupp Projektet föreslås ledas av en styrgrupp. I denna bör ingå representanter för högskolorna liksom för de verk och regioner som ekonomiskt stödjer projektet. Ordförande i projektgruppen föreslås vara Varje part utser sin representant i styrgruppen Styrgruppen föreslås sammanträda högst 2 ggr per år Projektgrupp Projektgruppen består på samma sätt som styrgruppen av representanter för de medverkande, högskolan samt de bidragsgivande verken och regionerna. Projektgruppen föreslås sammanträda ca 1 ggr varannan månad. Delprojektgrupper Delprojektgrupper skapas utifrån behov kring projektets olika delar. För t ex praktikfallen måste kommunrepresentanter involveras. Denna samverkan organiseras av resp. region. Referensgrupp Föreslås övervägas att inbjuda till en referensgrupp. I en sådan bör ingå representanter för den privata sektorn. Exempel kan vara större fastighetsägare, handelskammare, svensk näringsliv m fl. Syftet är att sprida information om vad ökad tillgänglighet betyder Huruvida detta skall ske får diskuteras vidare under projektet. 10

12 TIDPLAN och AKTIVITETER Under förutsättning av regionala formella beslut tänker vi oss följande aktiviteter Nedanstående redovisning av aktiviteter och tidplan behandlar den regionala delen eftersom klartecken om deltagande ej erhållits från de statliga verken Översiktlig tidplan finns som bilaga. ( Finns ej nu) Projektet förutsätts pågå under 2011 och 2012 med slutrapportering under första halvåret Vi ser tre huvudspår i arbetet 1 Trafikeringsanalys För detta arbete måste konsult engageras. Det kommer att innebära ett antal samråd med regioner/kommuner/trafikhuvudmän/trafikverket. Ett antal trafikscenarior behöver arbetas fram för hela det berörda området UAO Befintligt system och tillgänglighet UA1 ++ Optimistiskt trafikeringsförslag UA2 + UA3 - UAÖ UAJ UAS Realistiskt trafikeringsförslag Pessimistiskt trafikeringsförslag Trafikeringsförslag ned fokus Östergötland Trafikeringsförslag med fokus Jönköping Trafikeringsförslag med fokus Sjuhärad Denna del av projektet måste startas snarast möjligt. Trafikeringsanalyserna antas pågå under 2011 med målsättning att den skall vara slutförd oktober Detta utgör sedan en av utgångspunkter för de olika praktikfallen. Trafikeringsanalyserna som gör för hela det berörda området ligger sedan fast under projektets gång. Denna del avslutas med en rapport om trafikeringen. 11

13 2. Samhällsekonom Häri innefattas att viss utveckling av modellen så mycket som går inom givna budgetförutsättningar samt anpassa den till praktikfallen. Därefter kan modellering ske för de olika alternativen Fram till hösten 2011 pågår utveckling/anpassning av modell Därefter tillämpas den på praktikfallen under 2011/2012. Från detta arbete kommer resultat om - Ekonomisk tillväxt - Sysselsättning - Möjlig boendeutveckling - Efterfrågan på service och handel Denna utredningsdel avslutas med en delrapport. 3 Praktikfallen Förutsättningarna för de olika praktikfallen diskuteras med berörda regioner och kommuner. Detta arbete blir sedan också en grundförutsättning för modellering Under 2012 bör sedan diskuteras med berörda kommuner hur de i sitt planeringsarbete kan dra nytta av den ökade tillgängligheten i fråga om stadsutveckling och regionutveckling, möjligheter till bostadsbyggande mm Detta arbete kommer att startas under 2011 och på hela Arbetet avslutas med en rapport. 12

14 KOSTNADER Tillgängliga medel. Vi utgår som tidigare sagt från den regionala delen. Tidigare diskuterade finansieringsbidrag Östsam Region Jönköpings Län Sjuhärad Kommunalförbund 1,5 Mkr 1,5 Mkr 1,0 Mkr Högskolans pålägg för OH-kostnader (lokaler, data, telefon, tryck, layout mm utgör ca 30 %). Detta gäller dock inte sådana pengar som bara vänder på IHH främst konsultkostnader. Av de 4 miljoner beräknas ca 1 mkr vara konsultkostnader - Trafikeringsanalys kr - Projektledning 20% 24 mån kr Av resterande 3 Mkr avgår 0,64 mkr till OH-kostnader Resterande summa är Fördelas enligt följande (lönekostnad + soc. avgifter) Projektledning 10% kr Projektsekreterare 15 % kr Övrigt (resor, övriga utlägg) Huvudseminarier Regionala seminarier och erfarenhetsutbyte svarar regionerna för eventuella utlägg kr kr 13

15 IHH-forskare Under 24 månader Professor 5% Docent 20% Ek Dr 20% Doktorand 30% Doktorand 30 % kr Oförutsett Totalt kr kr 14

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Samhällsekonomiska nyttor. Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström 2015-04-29

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Samhällsekonomiska nyttor. Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström 2015-04-29 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Samhällsekonomiska nyttor Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström 2015-04-29 2 MEN FÖRST! SVERIGEFÖRHANDLINGEN

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog 2 2014-05-13 Stråken Låg standard på Stångådalsbanan Tjustbanan Behoven längs stråken är lågt prioriterade av Trafikverket Sträckningen

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4 1 Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4 regioner. En av dessa kommuner är (här kan du nämna din

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-02-24 KS 2015/0165 Kommunstyrelsen Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NVF seminarium GODSINFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR NORDENS

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten. PROJEKTDIREKTIV 1 (5) Projektnamn: Region Norrbotten. Projektägare: Landstingsdirektören. 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Landstinget har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson Järnväg hur svårt kan det vara? Järnväg hur svårt kan det vara? Tidskriften Kupé Nr 01/02 2015 Vad är det som är så svårt? Trafik Avreglerad tågtrafik RKM

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 REGLAB = Regional utveckling Lärande, analys, benchmarking Vi möts Vi lär Vi gör Medlemmarnas behov styr! Reglabs medlemmar Region Dalarna

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer. REGIONUTVECKLING FÖRSLAG 2014-04-04 Regeringen Catharina Elmsäter-Svärd 103 33 Stockholm E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering I enlighet med infrastrukturministerns

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen

Informationsmöte om Sverigeförhandlingen Informationsmöte om Sverigeförhandlingen 2015-12-10 Charlotte Hedlund Översiktsplanerare Syftet med möte Information om Sverigeförhandlingen Nytta för Stockholm Nordost (STONO) och Österåker Deltagande

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier når bättre uppfyllelse av kunskapsmålen. Dagens ungdomar lever i en värld där kommunikation och samspel med digital teknik

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer