HÄLSOLÄGET HOS UTEGRISAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOLÄGET HOS UTEGRISAR"

Transkript

1 HÄLSOLÄGET HOS UTEGRISAR Detta manuskript utgör en sammanfattning av en artikel rörande hälsostatus hos utegrisar som publicerats i Svensk Veterinärtidning (7). För fullständigare information hänvisas till den artikeln. I modern svinuppfödning med ökad specialisering och intensifiering av produktionen har grisarna flyttats inomhus. På senare år har dock utevistelse för grisar åter blivit aktuell och då handlar det om utevistelse för hela besättningar och under alla årstider. De flesta grisar i Sverige som uppföds på detta sätt säljs under varumärket KRAV. Konsumenternas efterfrågan på KRAV-godkända grisar är inte tillfredsställd och merbetalningen vid slakt av sådana grisar har varit god. Näringens satsningar har hittills resulterat i slaktade KRAV-godkända grisar under 1999, vilket är en fördubbling från året dessförinnan och under år 2000 slaktades cirka grisar (Personligt meddelande, C Sandenskog, Swedish Meats, Johanneshov, 2000). I utomhusdrift är investeringskostnaderna lägre, vilket dock ska balanseras mot bland annat en högre foderkostnad (10, 8, 13, 1, 2, 6). Dessutom produceras färre smågrisar per sugga i utomhussystem till följd av en högre spädgrisdödlighet (10, 13, 1, 2, 6). Till detta bidrar även ett längre grisningsintervall (1, 6), som delvis kan kopplas till en årstidsvariation (15, 6). I Danmark och Sverige har en lägre tillväxttakt noterats hos utegrisar (8, 13). Vikten av att tillgodose utomhusgrisarnas behov av skydd mot väder och vind har poänterats (13, 15). Hälsoläget bland utegrisarna i två undersökta svenska besättningar var generellt sett att betrakta som gott. Koncentrationen av protein i serum var visserligen relativt hög jämfört med referensmaterial (4, 17). Medelnivån var dock lika hög i båda de undersökta besättningarna och kunde inte relateras till klinisk sjuklighet eller till sjukdomsregistrering vid slakt. Som en konsekvens bör det betraktas som normalt att grisar som fötts upp utomhus har något högre serumproteinnivåer än inomhusgrisar. Detta förklaras sannolikt av att utomhusgrisar kommer i kontakt med ett större antal antigena substanser till följd av bökning, vilket i sin tur resulterar i en något högre mängd serumprotein. Per Wallgren, Avd. för idisslaroch svinsjukdomar, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Institutionen för kirurgi och medicin, Stordjur. SLU, Uppsala, E-post: Per.Wallgren@sva.se Luftvägsinfektioner I Sverige visar besiktningsfynd i samband med slakt en lägre andel registreringar av luftvägsinfektioner och bölder hos grisar som levt utomhus (5). För luftvägsinfektionerna kan detta bero på ett lägre infektionstryck eftersom luftväxlingen naturligtvis blir överlägsen vid utomhusdrift. De vävnadsskador som erhålls vid lunginflammationer läker emellertid med tiden (11, 17, 18) varför registreringsfynden följdes upp med serologiska undersökningar i två större besättningar. Andelen grisar där luftvägsinfektioner registrerades vid slakt var totalt sett under 2 % och de serologiska resultaten antyder att detta re- 88 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

2 flekterade den faktiska situationen. De resultat som erhölls indikerade således närvaro av, men inte problem med, de hos gris vanligt förekommande infektionsämnen Mycoplasma hyopneumoniae och Actinobacillus pleuropnmeumoniae. I de undersökta besättningarna var cirka 20 % av djuren seropositiva mot M. hyopneumoniae, men de uppmätta antikroppsnivåerna var genomgående låga (A450 < 0,9 i A, respektive < 1,22 i B) Anledningen till att så få luftvägsinfektioner registrerades, trots den uppenbara närvaron av mycoplasma, står sannolikt att finna i den förbättrade luftkvalitet som utomhusdrift medger samtidigt som besättningarna lyckats bibehålla ett gott skydd mot väder och vind (13). Smittskyddsresonemanget var generellt likartat för Actinobacillus. Ledskador Registrering av ledanmärkningar i samband med slakt är däremot ett betydligt vanligare fynd hos grisar uppfödda utomhus än bland grisar som fötts upp inomhus. Både avseende ledinflammationer (kod 31/32) och övriga ledskador (kod 55/56) ligger de KRAV-godkända grisarna cirka tre gånger högre än de konventionella grisarna (5). Många leder med kroniska inflammatoriska förändringar är sterila vid slakttillfället, vilket medför svårigheter att med säkerhet påvisa vad som orsakat infektionen (3). Erysipelothrix rhusiopathiae (rödsjukebakterier) är dock det vanligaste påvisade anledningen till ledinflammation hos slaktsvin i Sverige (3). E. rhusiopathiae är allmänt spridd i naturen (9) och bakterien kan infektera ett stort antal djurslag inklusive fåglar, fiskar och människa (20). Rödsjuka har sedan länge varit en välkänd sjukdom inom svinuppfödningen och många friska grisar är bärare av rödsjukebakterier i tonsiller och tarm (20). Rödsjuka uppträder i olika former. En mindre vanlig perakut form ger ett septikemiskt förlopp och plötsliga dödsfall. Vanligare är den akuta formen med feber, upphörd aptit och typiska röda, upphöjda hudutslag, vilken kan övergå i en kronisk form med inflammatoriska förändringar i leder och hjärtklaffar. Den kroniska formen kan också utvecklas direkt utan föregående akuta symtom (20). Slaktsvin som föds upp utomhus vaccineras sällan mot rödsjuka trots att det är tillåtet enligt KRAV-reglerna. Uppfattningen att grisar som föds ute utvecklar en naturlig immunitet mot rödsjuka har framförts vid upprepade tillfällen. I en besättning A som vaccinerade slaktsvinen mot rödsjuka registrerades ledinflammation hos 1,2 % av grisarna, vilket överensstämmer med de prevalenser som ses hos konventionella besättningar (11). I denna besättning hade förekomsten av ledskador sjunkit från 6,2 % till 0,7 % efter det att vaccination mot rödsjuka för slaktsvin införts. Detta indikerar att rödsjukevaccinationen med största sannolikhet bidrog till den låga ledanmärkningsförekomsten, inte minst mot bakgrund av att kronisk rödsjuka tidigare diagnostiserats i samband med obduktioner. I besättning B kasserades leder hos 10,4 % av de undersökta grisa- 89

3 rna, varav 7,8 % klassificerades som ledinfektioner. Andelen djur med antikroppar riktade mot E. rhusiopathiae var signifikant (p < 0,001) högre i besättning B jämfört med besättning A. Vidare förelåg ett signifikant (p < 0,001) samband mellan serokonvertering mot E. rhusiopathiae och registrering av ledinfektion vid slakt. Parasiter Angrepp av skabbkvalstret (Sarcoptes scabiei var suis) är sannolikt den parasitdiagnos som är lättast att ställa vid klinisk undersökning av ett djur, även om denna sjukdom inte registreras i samband med rutinmässig besiktning efter slakt (SLV FS 1996:32, Statens Livsmedelsverk, Uppsala). Eftersom KRAV-anslutna besättningar inte rutinmässigt förebygger parasitinfektioner finns en risk för en ökad parasitbörda (14, 12). Andelen djur som förvärvat antikroppar riktade mot skabb var signifikant (p < 0,001) högre i besättning A. Detta pekar på vikten av att inte glömma bort denna infektion i samband med utomhusuppfödning. Såvitt det kunde bedömas var skabbsituationen helt under kontroll i besättning B där endast 4 % av djuren serokonverterade före slakt, vilket väl understiger frekvensen seropositiva djur i konventionella besättningar med avskabbningsrutiner men med subkliniska skabbinfektioner (19). Även om inga tecken på kliniska skabbangrepp noterades i besättning A så serokonverterade 25 % av djuren före slakt och besättningen har sedan studien avslutats sanerats gentemot skabb till följd av klinisk manifestation av sjukdomen. Förebyggande skabbehandlingar är som tidigare nämnts inte godkänt enligt KRAV-reglerna. Lantbrukare som ämnar starta en KRAVgrisproduktion bör därför eliminera skabb från besättningen före omställningen. Vid upptäckt av skabb i befintlig produktion bör besättningen hellre skabbsaneras än att låta genomföra enstaka strategiska behandlingar. Besättningen kan förbli fri under en lång tid i det förra fallet, men knappast i det senare. Parasitära sjukdomar diskuteras livligt i samband med utomhusuppfödning av grisar. Dessa diskussioner fokuseras på parasiternas möjligheter till överlevnad, deras infektionsduglighet samt om det föreligger ett behov av antiparasitära medel eller ej (14, 12). Generellt förefaller det lämpligt att tillämpa betesrotation såväl av allmänhygieniska (14) som av antiparasitära skäl (12). Andelen Ascaris suum-orsakade leverskador som registrerades i samband med slakt låg i jämförande slaktskadestatisik på samma nivå bland grisar som växt upp inomhus respektive utomhus. Parasitära problem förekommer således även hos utomhusgrisar, vilket bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. 90 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

4 Övrigt Det finns en risk att utomhusgrisar drabbas av Salmonella från vilda fåglar. För att minimera denna risk är det viktigt att grisarna erbjuds foder på ett sådant sätt att fåglar ej har tillgång till detta foder och framförallt att fåglar inte ges tillfälle att förorena fodret. Utfodring med stora mängder foder direkt på marken är till följd av detta direkt olämpligt. Däremot utgör utfodring i tråg med självstängande lock ett utmärkt alternativ och sådan system finns kommersiellt tillgängliga. En annan sak som måste beaktas vid utomhusdrift är att skydda djuren från att matas med olämpliga varor av okunniga människor. Exempelvis visade det sig att det svinpestutbrott som nyligen drabbade England berodde på att grisarna erbjudits smörgåsar med svinpestvirusinfekterad skinka som pålägg. Generellt gäller att grisar per automatik vare sig blir friskare eller sjukare av att vistas utomhus eller inomhus. För båda systemen gäller dock att populationsdensiteten är högre än för frilevande djur och att det därför är viktigt att utveckla system som i görligaste mån bryter smittkedjor och som även ger djuren skydd mot andra provokationer än de rent infektiösa (aggressioner, väder med mera). Vad gäller utomhusdrift är kravet om sjukbox minst lika viktigt som för inomhusdrift eftersom sjuka djur kan gömma sig och därför vara svåra att behandla, särskilt om de ska behandlas en längre tid. Referenser 1) Berger F, Dagorn J, Denmat M Le, Quillien JP, Vaudelet JC, Signoret JP & Le Denmat M Le. Perinatal losses in outdoor pig breeding. A survey of factors influencing piglet mortality. Ann Zootechn. 1997, 46, ) Denmat M Le, Dagorn J, Aumaitre A, Vaundelet JC & Denmat M Le. Outdoor pig breeding in France. Porc Nuusbrief. 1997, 1, ) Friede I & Segall T. Ledinflammation hos slaktsvin. Orsaker, morfologisk och mikrobiologisk karakteristik. Svensk VetTidn, 1996, 48, ) Friendship RM, Lumsden JH, McMillan I & Wilson MR. Hematology and biochemistry reference values for Ontario swine. Can J Comp Med, 1984, 48, ) Hansson I, Hamilton C, Ekman T & Forslund K. Carcass quality in certified organic production compared with conventional livestock production. J Vet Med B, 2000, 47, ) Kongsted AG, Larsen VA & Kristensen IS. Outdoor production: Results of farm studies in DJF-Rapport 15, Husedyrbrug. Danmarks JordbrugsForskning, Tjele Danmark. 2000, 100 sidor. 7) Kugelberg C, Johansson G, Sjögren U, Bornstein S & Wallgren P. Hälsoläget hos utomhusgrisar. Infektionssjukdomar och ektoparasiter hos slaktsvin. Svensk VetTidn, 52, ) Lundeheim N, Nystöm P & Andersson K. Slaktsvin utomhus har galtrasen betydelse för produktion och hälsa? Fakta Husdjur, 10, 91

5 SLU, Uppsala, 1995, 4 sidor. 9) Mitscherlich E & Marth EH. Microbal survival in the environment. Berlin, Heidelberg, New York, Tokyo, Springer-Verlag, 1984, ) Mortensen, B, Ruby V, Pedersen BK, Smith J & Larsen VA. Outdoor pig production in Denmark. Pig news and information. 1994, 15:4, ) Mousing J. Chronic pleurisy in pigs: The relationship between weight, age and frequency in three conventional herds. Acta Vet Scand Suppl. 1988, 29, ) Nansen P & Roepstorrff A. Parasitic helminths of the pig: factors influencing transmission and infection levels. Int J Par. 1999, 29, ) Olsson AC, Svendsen J & Sundelöf JA. Ekologisk svinproduktion. Specialmeddelande Nr 224. Inst f Jordbrukets Biosystem o Teknologi, SLU, Lund, Sverige. 1996, 74 sidor. 14) Roepstorff A & Murell KD. Transmission dynamics of helminth parasites of pigs on continuous pasture: Oesophagostomum dentatum and Hyostrongulus rubidus. Int J Par. 1997, 27, ) Waddilove AEL &Wilkinson JD. Outdoor pigs - practical health problems. Pig J. 1994, 33, ) Wallgren P. Serumproteinnivåer hos svenska grisar. Svensk VetTidn, 2000, 52, ) Wallgren P, Artursson K, Fossum C & Alm GV. Incidence of infections in pigs bred for slaughter revealed by elevated serum levels of interferon and development of antibodies to Mycoplasma hyopneumoniae and Actinobacillus pleuropneumoniae. J Vet Med B, 1993, 40, ) Wallgren P, Beskow P, Fellström C & Renström HML. Porcine lung lesions at slaughter and their correlation to the incidence of infections caused by Mycoplasma hyopneumoniae and Actinobacillus pleuropneumoniae during the rearing period. J Vet Med B, 1994, 41, ) Wallgren P & Bornstein S. The spread of porcine sarcoptic mange during the fattening period revealed by development of antibodies to Sarcoptes scabiei. Vet Par, 1997, 73, ) Wood RL. Erysipelas. In: Straw BE, D Ailaire S, Mengeling W & Taylor DJ, eds. Diseases of swine, 8th edn. Ames, Iowa, USA, Iowa University Press, 1999, Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Høøk Presto M., Andersson

Läs mer

Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala

Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi

Läs mer

Pernille Engelsen Etterlin, Doktorand, SLU Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)

Pernille Engelsen Etterlin, Doktorand, SLU Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF) Pernille Engelsen Etterlin, Doktorand, SLU Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF) FORSKARGRUPPEN Stina Ekman, SLU Nils Lundeheim, SLU Julia Österberg, SVA Eva Heldmer, Svenska

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion

Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion Författare Ström S. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Rödsjukevaccinering i utomhusproduktion av slaktsvin och dess effekt på förekomsten av ledinflammationer

Rödsjukevaccinering i utomhusproduktion av slaktsvin och dess effekt på förekomsten av ledinflammationer Rödsjukevaccinering i utomhusproduktion av slaktsvin och dess effekt på förekomsten av ledinflammationer Slutarbete För Fagdyrlaegeuddannelsen vedr. Svinesygdomme FDS2006 Veterinär Fredrik Engström Svenska

Läs mer

Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion

Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion 1 Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion - en jämförelse mellan vaccinerade och inte vaccinerade grisar Jörgen Svendsen¹, Per Wallgren² och Anne-Charlotte Olsson¹. ¹LBT-LTJ

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Författare Tamminen L.M. Utgivningsår 2010

Författare Tamminen L.M. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Hur kan djurvälfärden inom ekologisk grisproduktion förbättras? Författare Tamminen L.M. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen

Läs mer

Hur kan djurvälfärden inom ekologisk grisproduktion förbättras?

Hur kan djurvälfärden inom ekologisk grisproduktion förbättras? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hur kan djurvälfärden inom ekologisk grisproduktion förbättras? Lena-Mari Tamminen Självständigt arbete i veterinärmedicin,

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Brösthinneinflammationer hos slaktsvin En inventering av riskfaktorer och aktuella smittämnen

Brösthinneinflammationer hos slaktsvin En inventering av riskfaktorer och aktuella smittämnen 1 Brösthinneinflammationer hos slaktsvin En inventering av riskfaktorer och aktuella smittämnen Bakgrund Actinobacillus pleuropneumoniae (A.pp) är en av de vanligaste luftvägsbakterierna hos svin (Taylor

Läs mer

Inälvsparasiter i jord på grisbeten och hos grisar i ekologiska grisbesättningar

Inälvsparasiter i jord på grisbeten och hos grisar i ekologiska grisbesättningar JTI-rapport Lantbruk & Industri 000 Inälvsparasiter i jord på grisbeten och hos grisar i ekologiska grisbesättningar Kristina Lindgren Cecilia Lindahl Stefan Gunnarsson Sofia Wiberg Allan Roepstorff JTI-rapport

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Inälvsparasiter i betesmark och hos grisar i ekologiska besättningar

Inälvsparasiter i betesmark och hos grisar i ekologiska besättningar JTI-rapport Lantbruk & Industri 387 Inälvsparasiter i betesmark och hos grisar i ekologiska besättningar Kristina Lindgren Stefan Gunnarsson Cecilia Lindahl Sofia Wiberg Allan Roepstorff JTI-rapport Lantbruk

Läs mer

Inomgårds spridning av luftvägsinfektioner hos slaktsvin

Inomgårds spridning av luftvägsinfektioner hos slaktsvin Nr 19. April 1999 Inomgårds spridning av luftvägsinfektioner hos slaktsvin Nils Holmgren Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Nils Lundeheim Svenska Djurhälsovården, Funbo-Lövsta, 755 97 Uppsala Fredrik

Läs mer

Luftvägssjukdomar bland konventionella och. ekologiska slaktgrisar

Luftvägssjukdomar bland konventionella och. ekologiska slaktgrisar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Luftvägssjukdomar bland

Läs mer

Genotyp miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

Genotyp miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Genotyp miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion Emelie Sivertsson Examensarbete / SLU,

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Slutredovisning: Dynamiken av luftvägspatogener i en slaktgrisbesättning. Gård & Djurhälsan. SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Slutredovisning: Dynamiken av luftvägspatogener i en slaktgrisbesättning. Gård & Djurhälsan. SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Slutredovisning: Dynamiken av luftvägspatogener i en slaktgrisbesättning Carl-Johan Ehlorsson 1, Erik Nörregård 1 och Per Wallgren 2 1 Gård & Djurhälsan 2 SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Bakgrund

Läs mer

Inälvsparasiter hos ekologiska smågrisar

Inälvsparasiter hos ekologiska smågrisar JTI-rapport Lantbruk & Industri 386 Inälvsparasiter hos ekologiska smågrisar effekten av inhysning och rengöring på tidiga parasitinfektioner Kristina Lindgren Cecilia Lindahl Allan Roepstorff JTI-rapport

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

Stora leverflundran. hos får

Stora leverflundran. hos får Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Vetenskaplig redovisning Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige Inledning I Sverige finns cirka 160 000 dikor fördelade på omkring 13 000 besättningar. Dessa

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow

Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow Slutrapport 2018 till SLU EkoForsk för projektet Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow Development

Läs mer

Tankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion Resultatredovisning

Tankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion Resultatredovisning PM Handläggare SVA Dnr 976/2012 Estelle Ågren 2014-04-04 Enhet för idisslare och gris Jordbruksverket Tankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion Resultatredovisning Syfte med projektet:

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Karolina Fischerström   Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700

Läs mer

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101 JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN MYPRAVAC SUIS Injektionsvätska, suspension 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos (2 ml) innehåller: Aktiv(a) substans(er): Inaktiverat

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Rapport: Anslagspost 2 från SJVs anslag 1:7, bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Hur mycket kostar sjukdomar för lantbrukets djur?

Rapport: Anslagspost 2 från SJVs anslag 1:7, bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Hur mycket kostar sjukdomar för lantbrukets djur? Rapport: Anslagspost 2 från SJVs anslag 1:7, bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Hur mycket kostar sjukdomar för lantbrukets djur? En faktagenomgång av kostnader och förluster som uppstår i samband

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Tidig vaccination mot galtlukt

Tidig vaccination mot galtlukt Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi

Läs mer

Influensa och campylobacter i Kambodja. Smittspridning mellan människor och djur

Influensa och campylobacter i Kambodja. Smittspridning mellan människor och djur Influensa och campylobacter i Kambodja Smittspridning mellan människor och djur 2 Författare: Leg. Veterinär Kristina Osbjer och Professor Ulf Magnusson, Inst. för Kliniska vetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige

Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige Av Johanna Karlsson Handledare: Anne-Charlotte Olsson Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi Examinator: Jan Erik Lindberg Husdjursvetenskap - Examensarbete

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska kunna

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Florselect vet 300 mg/ml injektionsvätska, lösning, för nötkreatur och svin.

PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Florselect vet 300 mg/ml injektionsvätska, lösning, för nötkreatur och svin. PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Florselect vet 300 mg/ml injektionsvätska, lösning, för nötkreatur och svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En ml innehåller: Aktiv

Läs mer

Presentation av regelverk

Presentation av regelverk Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Porcilis PCV M Hyo, injektionsvätska, emulsion för svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos (2 ml) innehåller: Aktiva

Läs mer

Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv Schysst Kött Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv Vad menas med hållbarhet? En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL

NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL VÄLSMAKANDE SNABBVERKANDE ENKEL ATT ANVÄNDA ELEKTROLYTER I BRUSTABLETT FÖR SNABB STABILISERING AV VÄTSKE- OCH SALTBALANSEN VID DIARRÉ HOS KALV OCH SMÅGRIS En av de

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN ThoroVAX vet. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Aktiv(a) substans: kvantitet per 1 ml Inaktiverad Mycoplasma hyopneumoniae

Läs mer

1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Aivlosin 8,5 mg/g premix till medicinfoder för svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Aivlosin 8,5 mg/g premix till medicinfoder för svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Aivlosin 8,5 mg/g premix till medicinfoder för svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Aktiv(a) substans: Tylvalosin (som tylvalosintartrat) 8,5 mg/g

Läs mer

Samma celltal, nya bakterier?

Samma celltal, nya bakterier? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än

Läs mer

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Resistensläget hos Actinobacillus pleuro - pneumoniae och Pasteurella multocida vid luftvägssjukdomar hos gris

Resistensläget hos Actinobacillus pleuro - pneumoniae och Pasteurella multocida vid luftvägssjukdomar hos gris PER WALLGREN, leg veterinär, VMD, statsveterinär och professor, ECPHM diplomate, MARIA LINDBERG, leg veterinär, djurhälsoveterinär, MARIE SJÖLUND, leg veterinär, VMD, bitr statsveterinär, KATARINA KARLSSON

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf

Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf Liten förekomst av smittsamma sjukdomar Nötkreaturens hälsotillstånd är bra i Finland Liten förekomst av smittsamma sjukdomar Nästan inga nya sjukdomar har kommit in Regelbundna

Läs mer

Fakta om pneumokocker och vaccin

Fakta om pneumokocker och vaccin Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är

Läs mer

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Malin Guldbrand Självständigt

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning

Läs mer

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).

Läs mer

Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?

Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna

Läs mer