Slaget om välfärden. Socialförsäkringsrapport 2009:11. Sjutton essäer om socialförsäkringarna och Försäkringskassan i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slaget om välfärden. Socialförsäkringsrapport 2009:11. Sjutton essäer om socialförsäkringarna och Försäkringskassan i framtiden"

Transkript

1 Social Insurance Report Slaget om välfärden Sjutton essäer om socialförsäkringarna och Försäkringskassan i framtiden

2 Slaget om välfärden Sjutton essäer om socialförsäkringarna och Försäkringskassan i framtiden Socialförsäkringsrapport 2009:11

3 Utgivare Upplysningar Hemsida Försäkringskassan Försäkringsutveckling Gunnar Johansson Tryck Edita, 2009

4 Förord Inför Försäkringskassans förestående förändringsarbete för några år sedan tog chefen vid den dåvarande avdelningen för kund- och kanalstrategier, Erik Kärnekull, initiativ till att ge dryga dussinet forskare, författare och journalister i uppdrag att skriva var sin uppsats om framtiden. Syftet var att få vägledning om hur framtidens kundmöte skulle kunna te sig. Uppdraget var relativt fritt, men det skulle handla om hur globaliseringen och utvecklingen i Sverige skulle komma att ställa krav på socialförsäkringssystemet och på myndigheten Försäkringskassan. Utgångspunkten skulle vara det som brukar kallas det händelselösa scenariot, dvs. en framtid utan dramatiska eller omvälvande händelser och skeenden. Avsikten med de beställda essäerna var att få impulser till Försäkringskassans interna utvecklingsarbete och där har det också kommit till användning. Vi har också kommit fram till att uppsatserna är så intressanta att de förtjänar att spridas till en något större läsekrets. Detta trots att några år gått sedan uppsatserna skrevs och en del redan besannats eller att den förutspådda utvecklingen gått i annan riktning. Författarna står själva för innehåll och slutsatser i essäerna. Författarna har genomgående varit positiva till att skriften nu ges ut. De har också getts möjlighet att under våren läsa igenom vad de skrivit och göra smärre korrigeringar. Journalisten och författaren Anders Isaksson avled tidigare i år och har därför inte haft den möjligheten. Hans uppsats Kratern i arbetsmarknadens mitt publiceras efter kontakt med hans familj. Fil.kand. Marja Lemne har varit redaktör för skriften. Stockholm i september 2009 Gunnar Johansson Chef för Försäkringsutveckling

5 Innehåll The Battle over the Swedish Welfare System...7 Seventeen Essays on the future of the social insurance and the Social Insurance Agency. A Summary. 1 Det oranga kuvertet...9 Av Ursula Berge 2 Rekordgenerationens frihetstid...21 Av Hans Bergström 3 Från fattig och sjuk till rik och frisk socialförsäkringen i Sverige Av Stefan Carlén 4 Politikens återkomst eller EU och avkroken...67 Av Anders Ehnmark 5 Så kan det bli om tio år...79 Av Patrik Engellau 6 På återbesök i Gislaved och Strömsund...95 Av Jonas Frykman och Kjell Hansen 7 Kassans ljuva framtid Av Stefan Fölster 8 En myndighet går ner för landning Av Göran Greider 9 Den förstatligade människan Av Lotta Gröning

6 10 Kratern i arbetsmarknadens mitt Av Anders Isaksson 11 Sverige, socialförsäkringen och Försäkringskassan Av Agneta Kruse 12 Påverkbara risker i socialförsäkringssystemet Av Per Molander 13 Sverige 2015 med fokus på socialförsäkring och dess administration Av Edward Palmer 14 Försäkringskassan Av Monica Renstig 15 Sverige om 10 år några funderingar Av Mattias Sundling 16 Sverige och Försäkringskassan år Av Gunnar Wetterberg 17 Den omöjliga syntesen en essä om essäer Av Marja Lemne

7 The Battle over the Swedish Welfare System Seventeen Essays on the future of the social insurance and the Social Insurance Agency. A Summary. Some years ago a somewhat unusual initiative was undertaken by The Swedish Social Insurance Agency, with the aim of providing a framework for thinking about the future direction of social insurance its administration. A number of writers, journalists and scholars were asked to produce an essay on a certain theme, namely the challenges confronting the administration in Recently the decision was made to make these interesting essays available to the general public despite the fact that a few years have passed since they were originally written. Few restrictions were imposed on the writers. They were, however, obliged to start from what is usually called the uneventful scenario, i.e. a future lacking dramatic or revolutionary development or events. They were to prophesize on the effects of the regional and national demographic development and globalization. From this point of departure the task was to assess the demands on and challenges for social insurance in general and the Social Insurance Agency in particular. Not all of the writers have attempted to cover all of these topics, though all have given their views and prophecies for The globalisation issue and the probability of positive or negative consequences emanating from it was a popular theme. Most of them agree that continuing globalization presents no imminent dangers or threats to the foundations of the social security system of Sweden. And most of the essayists have analysed in depth whether the depopulation of the already sparsely populated countryside will continue or not. With few exceptions they believe that it will continue. As concerns the social insurance system, the writers were asked to give their views on the sustainability of its bases, structure and present technical solutions. 7

8 Some believe in the necessity of considerable changes, but others maintain that the fundaments will stay put even seen over time. Fewer, however, have dealt with the question if and how the Swedish Social Insurance Agency itself will have to undergo changes in order to respond to the future challenges. Among those who have commented upon this, there is some agreement on the necessity of change. To sum up, the general conclusion is that in spite of the different views, perspectives and sometimes opposing ideological standpoints the writers represent, the similarities are larger than the differences. And, somewhat surprisingly so. The differences of opinions actually do not follow a strict political or ideological scale there are examples of conservatives and socialists making the very same postulations for the future. There is also a tendency that the disagreements are more obvious when the essayists describe and comment on the situation today and the development towards it than when they give their views on the situation in

9 1 Det oranga kuvertet Av Ursula Berge 1 Innehållet i korthet Ursula Berge analyserar de framtida utmaningarna med utgångspunkt i Det oranga kuvertet, dvs. den årliga avrapporteringen till medborgarna av det individuella resultatet av 90-talets svenska pensionsreform Huvudbudskapet är att Sverige har många fördelar eller tillgångar jämfört med andra länder, bl.a. hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Enligt författaren har vi vidare en tendens att överskatta problemen. Några exempel. Ett problem i debatten är att 20 procent står utanför arbetsmarknaden, men i länder med låg kvinnlig förvärvsfrekvens befinner sig också en stor del av arbetskraften utanför, dock inte definitionsmässigt. Den framtida utmaning som vi har att möta är i stället tendensen att klyva samhället i två grupper av människor, de innanför och de utanför. I debatten sätts också alltför ofta välfärdssystemen, inte individen i centrum. T.ex. möts en individ av fem olika system, fem olika huvudmän. Författaren bedömer dock inte att globaliseringen behöver bli en oöverstiglig utmaning. I dess andra fas kommer krav på löner och välfärd även att resas i t.ex. Indien och Kina. Några omvälvande förändringar av välfärdssystemens innehåll är inte att vänta, reformismens starka förankring och vänner kommer att förhindra en drastisk omläggning. Däremot måste vi få smartare myndigheter så att individen inte hamnar i kläm. Socialförsäkringen blir också på nytt en omställningsförsäkring, inte ett skyddsnät för misslyckanden inom arbetsmarknadspolitiken m.m. 1 Ursula Berge är samhällspolitisk chef vid Akademikerförbundet SSR. Hon var tidigare chef för tankesmedjan Agora. 9

10 Så damp kuvertet ner igen. Det oranga från Försäkringskassan och PPM som talar om för oss det vi inte vill veta. Att vi har jobbat för lite, sparat för lite i pension och lätt lär få jobba till minst 70. Ångesten slår emot oss, inte minst mot oss som inte bara ska betala våra egna pensioner, utan också för dagens pensionärer. Men, det är inte bara så att vi alla känner, sant eller falskt, att vi inte har gjort rätt för oss, utan också att vi är dåliga på att spara på rätt sätt. Även om systemet har både hängslen och livrem kvarstår ändå grundfakta vår välfärd på ålderdomen hör ihop med hur bra vi kan spekulera. Välfärd och spekulation. En konstig 90-talskombination vi fortfarande inte förstått oss på, och framför allt, inte förstått konsekvenserna av. Det oranga kuvertet är ett barn av den tid som då var. Det var cirka tio år sedan och för att förstå vad som händer på tio år kan vi tänka tillbaka på den reformen. Den var omvälvande, men sedan dess har den stora dvalan infunnit sig. Vi ändrar inte i systemet och vi klarar inte ens av att diskutera det, ens privat. Så mycket händer på tio år. Både mycket och lite. Scenariot för de framtida tio åren präglas av samma sak. Mycket och lite förändras samtidigt. Nyliberalismens era Pensionsreformen föddes i en mycket speciell tid. Det var ideologiskt nyliberalismens peak. Det var runt fem år efter Thatchers och Reagans inträde på den internationella politiska scenen och nyliberala idéer sköljde över västvärlden. I Sverige hade vi precis haft en borgerlig regering som pratat och genomfört systemskifte vi aldrig tidigare skådat. Avregleringar, privatiseringar och konkurrensutsättningar var den tydliga politiska visionen som formulerades och den fick anmärkningsvärt stort mentalt genomslag, även om väljarna gav dem bakläxa redan i nästa val. Men ideologiskt hade mycket förändrats. Nu var det inte längre fråga om att formulera olika ideologiska framtidsvisioner, utan för några att trycka vidare dessa förändringar och för andra, att mer eller mindre idogt hålla emot. Så såg det politiska klimatet ut. Och pensionsreformen är ett barn av den tiden. Men pensionsreformen är också ett barn av en tid av yttre ekonomiskt tryck. Det krävdes en reform av pensionssystemet som gjorde det långsiktigt hållbart. Det var i stort sett alla överens om. Och det gjordes. Det nya pensionssystemet är betydligt mer okänsligt för variationer mellan generationerna och kan tåla att de äldre blir fler och de yngre färre. På så sätt var reformen både nödvändig och viktig. Men i sann 90-talsanda gjordes också reformer som inte var nödvändiga men som lades in i det nödvändiga paketet : Stora delar av omfördelningen togs bort och spekulationsmomentet lades till. Det kallades en försäkringsmodell, men få försäkringsmodeller har så lite omfördelning i sig som detta fick. 10

11 Den konstruktiva reformismen 90-talets pensionsreform karakteriserades av tre trender. Den ena var individualiseringen som delvis hänger ihop med den andra som var spekulationen. Den tredje var konstruktiviteten. De två tidigare har vi varit inne på, men för att förstå framtiden är den senare mest intressant. Svenska folket och dess politiker vill nämligen lösa problem. Pensionssystemet hade ett påtagligt problem att lösa den långsiktiga, demografiskt förklarade, underfinansieringen av systemen. Det problemet löste man. Den svenska reformismen slog igenom i, i stort sett, alla partier också i dem som inte definierar sig som reformistiska. Den svenska reformismen är en grundmurad del av den svenska modellen. Den är det i så omfattande grad att till och med moderaterna numera måste anses mer reformistiska än nyliberala. I alla fall i retorik och valtaktik. Och när det gäller den generella välfärden och framför allt det så folkkära socialförsäkringssystemet kommer reformismen inte att kunna rubbas. Det är den mest givna förutsägelsen vi kan göra om Sverige i framtiden. I tider utan yttre tryck kan den svenska reformismen nästan betecknas som konservatism. Vi gillar våra system och förändrar dem inte om inte det yttre trycket blir omfattande. Så var fallet med pensionssystemet och det kommer att vara den enda anledningen till en reformering av socialförsäkringssystemen i Sverige de närmaste tio åren. Det yttre trycket Hur ser då det yttre trycket ut? Många av utmaningarna känner vi till. Framför allt handlar de om den demografiska utvecklingen. Men till det kommer de i dag problematiskt höga sjukskrivningstalen och den arbetslöshet som numera verkar bita sig fast i så väl låg- som högkonjunktur. Visserligen på en i europeiskt perspektiv låg nivå, men en i svenskt perspektiv för hög. Det intressantaste med att diskutera utmaningarna är att det bara är de som kommer att skapa eventuell vilja till förändringar i systemen. Och i så fall bara om utmaningarna inte kan hanteras på annat sätt än genom systemförändringar. Några systemskiften av ideologiska skäl lär vi inte se. Sveriges fördelar Men låt oss börja i det som är Sveriges unika situation och som har gett oss de förutsättningar som krävs för det socialförsäkringssystem vi har. Den höga ambitionen i våra socialförsäkringssystem, genom de relativt höga ersättningsnivåerna, generaliteten och inkomsttryggheten garanteras av ett stort inflöde i systemen. Det inflödet kommer i sin tur ur det höga arbetskraftsdeltagandet, 11

12 arbetslinjen som utgångspunkt och idén om att alla genom arbete ska ha en del i skapandet av mervärde i samhället. Det höga arbetskraftsdeltagandet i Sverige är en central faktor för att förstå basen för den svenska välfärdsmodellen. Närmare 80 procent av befolkningen ingår i arbetskraften (AKU, SCB, På tal om kvinnor och män 2004). Idén är att socialförsäkringssystemen ska understödja arbetslinjen och vice versa. Detta har skett och sker också fortfarande. I den svenska debatten fokuseras diskussionen ofta på hur stor andel av dem som befinner sig i arbetskraften som för tillfället inte arbetar. Det är intressant, men det som behöver diskuteras före det är det faktum att många länder har en situation med väsentligt lägre arbetskraftsdeltagande. Därigenom räknas en stor grupp aldrig in i arbetskraften och utgör därmed inte heller underlag för en diskussion om de arbetslösa, sjukskrivna eller de av annan anledning frånvarande. Icke desto mindre är de också frånvarande. Tydligast är denna diskussion med avseende på kvinnors arbetskraftsdeltagande. I Sverige är kvinnors arbetskraftsdeltagande i stort sett lika högt som mäns. Detta är en central del av förutsättningen för en generell socialförsäkringslösning. Men socialförsäkringen hänger kraftfullt samman med kvinnors förvärvsdeltagande också på ett annat sätt. Systemen bygger på att du bara kvalificerar in dig i dem genom arbete. Detta har främjat kvinnors arbetskraftsdeltagande i Sverige, vilket också gör att kvinnors arbetskraftsdeltagande är långt högre i Sverige (70,5 % sysselsatta) än i jämförbara länder som Tyskland (59,2 %), Spanien (48,2 %), och Italien (45,2 %). (Eurostat 2004). (Arbetskraften minus arbetslösa ger sysselsatta). Sveriges höga arbetskraftsdeltagande, tydligast med avseende på kvinnor och äldre ger ett stort mervärde till den svenska arbetsmarknaden och därmed också till socialförsäkringssystemen. Alternativet är ju att många över huvud taget inte bidrar till skatteinkomster eller inkomster till socialförsäkringssystemen genom att de är hemmafruar, tidigt pensionerade eller av annat skäl permanent utanför arbetskraften. Men det höga arbetskraftsdeltagande får också andra effekter. En är att det är just kvinnor och äldre som är mer sjukskrivna och av andra skäl frånvarande från arbetet. Eftersom arbetsfördelningen mellan män och kvinnor med avseende på hem och familj inte tillnärmelsevis är så jämställd som kvinnors deltagande i arbetslivet är, skapas ett känt dubbelarbete för kvinnor. Det ökar rimligen kvinnors frånvaro på arbetsplatsen om de inte väljer att strunta i hem och familj. På samma sätt leder det höga arbetskraftsdeltagandet i Sverige för åringar till att de också syns mer i sjukstatistiken än om de skulle vara pensionerade. Det är i de här åldersgrupperna som åldern på olika sätt leder till de tydligast höjda sjukskrivningstalen. 12

13 Det är därför rimligt att ha som utgångspunkt att vi får betala med lite högre sjukskrivningstal för att vi har så stor andel av hela befolkningen i arbete. I andra länder med betydligt lägre arbetskraftsdeltagande släpps dessa personer aldrig in i arbetslivet eller stöts mer aktivt ut. Inte minst är ju Tysklands, Italiens och Spaniens hemmafruar fortfarande ett mycket tydligt exempel på hur stora grupper friska, välutbildade och arbetsföra över huvud taget aldrig ingår i arbetskraften. Varken i den närvarande eller frånvarande. Sveriges nackdelar Så det är faktiskt inte bara dåligt med höga sjuktal om det kommer ur ett högt arbetskraftsdeltagande. Men bättre vore ju så klart med lägre frånvaro och högre arbetskraftsdeltagande. Och det är inte oväsentligt att diskutera sjukskrivningstalen, förtidspensioneringen och den övriga frånvaron. För när de är höga tär de på systemen. Demografi och konsten att ha människor i arbete Låt oss börja med det som nästan alla börjar med demografin. Att ha en åldrande befolkning där färre och färre är i arbetsför ålder är givetvis ett bekymmer. Utgångspunkten för diskussionen har i väldigt stor utsträckning handlat om att detta är en ödesbunden utveckling. Det är intressant. Att människor blir äldre och också äldre-äldre är något vi vill och ska främja. Alternativet är ju nämligen helt orimligt och oförsvarligt att vi inte skulle vilja att folk blev äldre. Men vad är det som säger att de yngre och de arbetsföra måste förbli enligt prognoserna? Visst kan vi höja pensionsåldern men varför inte öka andelen yngre? Enklast görs ju det genom två saker. För det första genom ökad invandring och ett bejakande av deras arbete. För det andra, genom ett bejakande av att människor ska kunna skaffa barn, utan att det innebär ett stort avbräck i yrket eller ekonomin. I diskussionen om demografiproblemet lyfts systematiskt höjd pensionsålder och försämrade socialförsäkringssystem in i debatten, men aldrig de två mycket mer framåtsyftande åtgärderna att göra något åt det alltför slutna och segregerade Sverige och att främja jämställdheten. Sverige delar demografiproblemet med i stort sett alla andra länder i västvärlden. Den substantiellt mest intressanta skillnaden mellan Sverige och andra länder förutom att vi har längre livslängd och mer generella välfärdssystem är två. Den ena är att vi, med undantag för Tyskland per medborgare har tagit emot fler invandrare än andra västeuropeiska länder. Den andra är att vi ligger extremt högt i alla jämställdhetsligor. (UNDP, Human Development Report 2005) Detta är två mycket bra förutsättningar för att ta tag i de två viktigaste åtgärderna för att hantera demografiproblemet integrationen och jämställdheten. 13

14 På spåret Vi är nämligen på spåret. En förutsättning för fler invandrare i arbetskraften är ju nämligen att de över huvud taget är här. Även om vi borde ha betydligt större invandring har vi tveklöst en bättre bas att stå på än till exempel Finland som i stort sett har haft tvärstopp för invandring under lång tid. Ännu bättre är Sveriges situation i ett framtidsperspektiv. För alla västländer kommer långsiktigt att jaga människor från andra länder för att få dem till sig. Unga och välutbildade från världens alla hörn kommer att vara hårdvaluta i en allt mer konkurrensutsatt värld. Har vi då redan många invandrare, kanske också släktingar och landsmän till dem vi vill ska komma hit, blir Sverige intressant. Men än mer intressant blir Sverige om vi är ett land som bejakar olikhet och ser det som en tillgång. Sådant ska vi utnyttja. Men det bygger på att vi är ett föredöme att vi låter människor komma hit, får bort den strukturella diskrimineringen baserad på etnicitet och ger dem möjlighet att få arbete i paritet med sin kompetens och på samma villkor som alla andra. Det går att göra om vi tillåter oss att se invandrare, inte bara som en humanitär plikt, utan som en tillgång i stället för ett problem. För varje år som går kommer fördelen med en stor invandring att bli allt tydligare. Men vi är också på spåret vad det gäller jämställdhet. Sverige brukar med jämna mellanrum utses till ett av världens mest jämställda länder. Denna förnäma position ska vi glädjas åt, men den förmanar också. Vi har nämligen ohyggligt långt kvar till ett jämställt samhälle. Men, det bästa med topplaceringen, förutom att Sveriges män och kvinnor har glädjen av att leva i ett mer jämställt land än många andra, är att vi har förstått vikten av jämställdhet. Vår startsträcka till mer kraftfulla insatser för ett jämställt samhälle är rimligtvis betydligt kortare än andras. Vad har då detta med demografi att göra? Jo, i stort sett all forskning visar att om kvinnor i västvärlden måste välja mellan arbete och familj väljer de numera arbete. I många västländer med klen utveckling av jämställdheten och där det valet är tydligare än hos oss märks det i födelsetalen. Statistiken talar sitt tydliga språk: Sverige (1,75 antal barn per kvinna) att jämföra med länder som Tyskland (1,37), Spanien (1,32), och Italien (1,33). (Eurostat 2004). Det jämställdhetspolitiska tricket är att eliminera valet, att låta kvinnor välja både och. Ett val män alltid har haft. Alltså om vi vill att det ska födas fler barn i Sverige ska vi intensifiera arbetet för jämställdhet. I dag tvingas kvinnor som generellt är bättre och längre utbildade. än sina manliga kollegor att få lägre lön, sämre karriär och ett svårare livspussel än männen oavsett om de skaffar barn eller inte. (63 % av alla som tar en högre examina är t.ex. kvinnor, SCB på tal om kvinnor och män 2004) Varför ska vi ha ett samhälle som tvingar enbart kvinnor att göra det valet när det är så kontraproduktivt för oss alla långsiktigt? Om förutsättningarna finns vill de allra flesta skaffa barn, men när det systematiskt är de mest välutbildade som diskrimineras på arbetsmarknaden, dvs. kvin- 14

15 norna måste man fråga sig om inte bristen på jämställdhet är ett av de största hindren, inte bara för barnafödandet utan också för Sverige som en framstående kunskapsnation. Starkare förklaringsvärde Det är ingen slump att jag nämner integration och jämställdhet som viktiga fokus för att hantera demografiproblemet före dem som många andra nämner. Jag menar att de i grunden har betydligt större förändringskraft i sig än någonsin höjd pensionsålder eller lägre ålder för intåg i arbetslivet. Höjd pensionsålder lär bli verklighet, men när LO-kollektivet fortfarande pensioneras runt 58 års ålder är det kanske inte att 65 år i pensionsålder är för lågt som är det största problemet. Höjd pensionsålder kommer att gynna de välbetalda och välutbildade med jobb de kan styra över själva, men problemet är mycket större än så. Än svårare är att se att sänkt ålder för inträde i arbetslivet skulle utgöra lösningen på problemet. Kunskapssamhället har snart helt tagit över industrisamhället, i alla fall i västvärlden, och kvar blir enbart konkurrenskraften i en välutbildad arbetskraft. Men är det något vi vet så är det att kunskap tar tid. Visst, vi kan säga att avhandlingar bara ska ta fyra år, att vi ska börja skolan vid sex och absolut inte lägga ett extra år på att komplettera gymnasiebetygen, men utvecklingstrenden torde snarare gå åt andra hållet. Internationaliseringen av högskoleexamina går entydigt mot längre utbildningar och ska fler ta examen över huvud taget och fler doktorera så lär det ta tid. Det är en tid vi borde värna, utan att för den skull bejaka att folk slår dank. De sociala klyftorna Men den huvudsakliga lösningen på demografiproblemet ligger ändå i att få alla som kan medverka i arbetslivet. Vad vi har sett under de senaste tio åren är en systematisk utstötning av människor ur arbetslivet. Arbetslivet är allt mer icke förlåtande. Förr kunde man fungera till 90 procent på jobbet. I dag ska alla vara minst 100 procent och det varje dag. Den absolut farligaste tendensen i det svenska samhället, mångdubbelt värre än att vi blir äldre eller att för få medverkar i arbetslivet, är att vi håller på att klyva det svenska samhället i två. För att uttrycka det med Blå Tågets och Ebba Gröns ord: de rika blir rikare för varje dag. Den lille får bara följa den rikes lag. Vi ser vidgande inkomst- och förmögenhetsklyftor. Vissa grupper utestängs systematiskt från arbetsmarknaden som unga och invandrare. De två grupperna tillsammans med ensamstående mödrar är de som har fått det drastiskt mycket sämre under 90-talet när andra grupper ständigt ökar sina inkomster, förmögenheter och sin levnadsstandard. Utvecklingen är inte bara olycklig, utan direkt 15

16 farlig. Farlig för idén om det sammanhållna samhället med ett tydligt jämlikhetsideal, men också farlig för bibehållandet av de generella välfärdssystemen. I en studie av Tony Atkinson (Den glömda krisen, Agora 2000) synliggör han att i jämförelse med andra västländer ökar de sociala klyftorna mest i Sverige, med undantag för Storbritannien. Utvecklingen är inte bara djupt oroande för de som inte inkluderas i det svenska välfärdssystemet längre, utan utmanar hela dess konstruktion. Den svenska välfärden är gjord för att en mycket stor andel av befolkningen ingår i såväl den generella välfärden som i socialförsäkringssystemen. Vi har kort sagt inte råd med andra länders 2/3-delssamhälle. När stora grupper trillar ur alla säkerhetsnät till ett försörjningsstöd som inte är byggt för stora belastningar rämnar det. Andra välfärdssystem, som bygger på residualvälfärd i stället för generell är byggda för sådana permanenta utstötningar, men så ej det svenska. Sociala klyftor har bara negativa effekter och inget positivt samband, varken med tillväxt eller med sysselsättning. Det är oförståeligt att vi låter denna klyfta fortsätta växa och permanentas. Struktur före individ Hittills har jag mest talat om hur olika externa faktorer utgör påfrestningar på socialförsäkringssystemen. Men även systemens konstruktion som sådana utgör problem. Många lyfter fram incitamenten i strukturen. Att den generösa inkomstbortfallsprincipen inte skulle främja arbete. Arbetslinjen i socialförsäkringssystemen sägs nu ha blivit en antiarbetslinje. Sänker man ersättningarna sägs folk vilja arbeta mer och då skulle såväl sjukskrivningar som förtidspensioneringar minska. Sambandet finns säkert kortsiktigt. För ekonomiska umbäranden ska ju då ställas mot sjuknärvaro eller inlåsning i jobb du är överkvalificerad för. Då är det kanske inte så konstigt om folk väljer de två senare. Men frågan är vilka långsiktiga effekter en sådan lösning har. Och det intressantaste är kanske varför människors moralsystem skulle ha förändrats så totalt att det som förr främjade arbete ett tryggt och generöst inkomstbortfallssystem i dag skulle innebära det rakt motsatta. Av vilket skäl skulle inte människor vilja arbeta i dag som de ville förr? Nej, grundproblemet ligger snarare i rigiditet i systemens konstruktion. Myndighetsmässigt är det vattentäta skott mellan att vara sjuk och få sjukpenning av Försäkringskassan och samtidigt rehabiliteras av landstinget, eventuellt få stöd av kommunen och arbetsrehabilitering av arbetsgivaren. Allt detta förutom ditt eget ansvar att göra vad du kan för att bli frisk. Fem huvudmän för en och samma individ med ett och samma problem. Ännu tydligare blir det för den enskilde som är utan arbete på grund av hel eller partiell arbetsoförmåga och som slussas mellan a-kassa, sjukskrivning och försörjningsstöd, med de olika huvudmännen a-kassan, Försäkringskassan och kommunen. Lägg därtill Arbetsförmedlingen. 16

17 Det som i sådana situationer blir tydligt är att svensk välfärd också i form av socialförsäkringssystemen är byggda som ett lapptäcke. En ny funktion ger en ny huvudman och ett nytt ansvar. Det är ett reformistiskt sätt att arbeta som skapat mycket välfärd och goda förutsättningar för tillväxt. Politiker har löst problem, allteftersom de uppkommit. Men för den enskilde kan det leda till orimliga krav på överblick och ett icke-funktionellt och inhumant slussande mellan olika system. För alla som jobbar med det här runtslussandet är effekten tydlig. Människan sätts i bakgrunden systemet försvaras. Men också ineffektiviteten blir uppenbar. Det sparas inga pengar totalt i systemet bara för att jag själv som handläggare lyckas bli av med en klient till ett annat system och därmed till någon annans pengapåse. Kunskap om denna kontraproduktiva sektorsuppdelning finns hos många, men åtgärder i de stora systemen för att göra något åt det är färre. Visionära lokala initiativ exemplet Helsingborg Vad som i stället händer, i avvaktan på ett större politiskt mod att förändra i strukturerna, är att lokala initiativ tas. I Helsingborg har till exempel ett Arbetscentrum vuxit fram där kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa samverkar om att stödja människor till eget jobb. Där finns också Visionscenter och Möjligheternas hus vars syfte är att sätta individen i centrum för att komma ifrån bidragsberoende och skapa egen försörjning. Där samsas socialsekreterare och skuldrådgivare för att ta ett helhetsgrepp på klientens behov med ett nära samarbete med bland annat hyresvärdar och kronofogdemyndigheten. Allt för att få individens hela ekonomiska och sociala situation att fungera. Där arbetar också ett rehab-team i nära samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvården och många fler. Allt för att människor lättast möjligt ska hitta tillbaka från sjukdom och arbetslöshet till ett hållbart liv arbets- och inkomstmässigt. Utan att behöva stångas med myndighetsväggar. Men, dessa behjärtansvärda lokala lösningar växer inte fram på grund av, utan trots, systemens konstruktion. Visserligen skulle ingenting av den här höga ambitionsnivån finnas om det inte var för den generella välfärdens höga ambitionsnivå, men när sektorsuppdelningen skapar sådana murar att effektiviteten och tryggheten i systemen urholkas, har systemen blivit viktigare än deras resultat. Morgondagens generella välfärd med fortsatt hög ambitionsnivå inom socialförsäkringssystemen tål givetvis inte en sådan dysfunktionell sektorsuppdelning. Men problemet att förändra i de systemen handlar inte bara om vattentäta skott mellan dem, utan också om politikernas oförmåga att se att sektorsuppdelning hör till de nödvändiga problem som det krävs att det görs något åt. Mot en sådan konstruktiv hållning talar dock såväl socialdemokratins oförmåga att ifrågasätta 17

18 sina egna modeller som borgerlighetens oförmåga att undvika att kasta ut barnet med badvattnet om man får chansen. Men det svenska socialförsäkringssystemet behöver varken sentimentala socialdemokrater eller systemskiftesborgare. Vad vi behöver är en medvetenhet om systemens påtagliga fördelar, men också en insikt om att de behöver reformeras. Det behövs kloka politiska reformister. Globaliseringen Många har beskrivit att den ökade globaliseringen kommer att utgöra dödsstöten för den svenska välfärdsmodellen. Den farhågan är ungefär lika stor som risken med den sociala turismen från öst i samband med EU:s utvidgning den är i stort sett icke-existerande. På marginalen kommer en del välfärdstjänster att köpas i andra länder, vissa kommer att ta med sig sin pension till ett soligare land och socialförsäkringssystemen måste hitta sina hållbara lösningar över gränser. Men detta kommer inte i grunden att utmana varken det svenska välfärdssystemet eller andra länders, för människors anledning till att flytta sammanfaller mycket sällan med att de flyttar på grund av välfärdssystemens konstruktion. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein menar dessutom att farhågan att de fria kapitalrörelserna kommer att urholka förutsättningarna för välfärdsstaten är ogrundad: Föreställningen om att de fria kapitalflödena tvingar in de rika länderna i ett slags race-to-the-bottom och att globaliseringen därmed attackerar fundament i många välfärdsstater för att dra till sig investeringar och hindra kapitalflykt måste man till exempel kraftigt sänka skatterna och avskaffa fackliga rättigheter och miljöregleringar. Jag har ägnat det senaste året åt att studera om det finns något empiriskt stöd i forskningen för denna tes. Svaret är så långt nej. /---/ Någon tendens till ett minskat utrymme för en välfärdspolitik av skandinavisk modell finns inte som ett resultat av globaliseringen. Bo Rothstein i Arena 2/2002 Annorlunda blir det med människor från fattiga länder utanför västvärlden. Skillnaden mellan deras nuvarande välfärd och den de kan få i väst är oändlig och värd att försöka flytta för. Men där spelar ju globaliseringen mycket liten roll för rörligheten eftersom de rika i västvärlden effektivt utestänger människor från fattiga länder. Hoppet om en generösare syn på deras möjlighet att söka sig till den rika delen av världen är ju litet, och den alternativa välfärdsmöjligheten för dem att få förutsättningar att bygga upp välfärd i sina hemländer, är ju fortfarande långt ner på västvärldens prioritetslista, även om en positiv utveckling kan skönjas. 18

19 De påtagliga förändringar som vi kan se av globaliseringen hänger ihop med andra fenomen än välfärdssystemen. Lågkvalificerade jobb inom tillverkningsindustrin kommer att koncentreras till låglöneländer och i-världen får koncentrera sig på kunskapssamhällets högkvalificerade arbeten inom industrin samt tjänstesektorn. Den stora utmaningen ligger i stället i om vi lyckas komma in i globaliseringens andra steg. Det finns fortfarande kineser kvar att exploatera, men när de, eller kompromissandet med samvetet, tar slut kommer vi att gå från en strikt ekonomisk globalisering in i en social. Social i bemärkelsen att arbetare får rättigheter, att löner sätts på ett rättfärdigt sätt och där arbetets resultat kan komma alla till del i form av vettiga löner, rättigheter och en förbättrad välfärd. Men det är en tid då vi i väst inte kan räkna med att köpa en dörrmatta från Kina på Ikea för 9 kronor eller en äggklocka för 15. Ju mer vi kommunicerar mellan länder, desto mer kommer vi att se andras välståndsnivå. Om inte enorma migrationsströmmar ska skapas bygger globaliseringen på en ansvarsfull välfärdsutveckling i hela världen. En utveckling vi alla borde vara med och understödja. För deras skull, men också för vår egen. Hur ser då socialförsäkringarna ut 2015? Den svenska socialförsäkringsmodellen står inför utmaningar. Precis som pensionssystemet hade svagheter som var tvungna att hanteras har också övriga socialförsäkringssystem det. Frågan är vilka av problemen som emanerar ur systemens konstruktion och vad som i grunden kommer ur externa problem som socialförsäkringarna får ta hand om. Jag lutar mot att det senare dominerar. Arbetslösheten kommer inte ur att socialförsäkringarna är felkonstruerade. Inte heller de ökade sjukskrivningstalen och förtidspensioneringarna. Men det är i de systemen som effekterna av de problemen syns tydligast. Ett icke hållbart arbetsliv syns först hos a-kassan och Försäkringskassan, när de borde synas på arbetsplatsen. Uppdraget är att hitta problemens orsak och eliminera dem där. Men, visst kommer det att hända saker också inom socialförsäkringssystemen. De reformer som verkligen krävs är de som kommer att tvingas fram av ett yttre ekonomiskt tryck. Den viktigaste av de reformerna är att skapa en sektorssamverkan på myndighetsnivå. Kanske slås Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ihop? Eller varför inte en samordning av Försäkringskassan och hälsooch sjukvårdsansvaret? Om landstingen över huvud taget ska bli kvar återstår att se men en omfattande kommunsammanslagning lär vara nödvändig. Dessa strukturförändringar kommer att ackompanjeras av ett fortsatt effektiviseringsarbete i svenska myndigheter. De är trots sin relativa storlek ett under av effektivitet om vi jämför med många utländska kollegor. Allt smartare IT- 19

20 baserade, 24-timmarslösningar kommer att skapas för att lösa enkla ärenden och allt större andel av resurserna personellt kommer att läggas på svåra ärenden, kontroll, och uppföljning. Smartare myndigheter, kort sagt. Tillbaka till omställningsförsäkringen Om tio år kommer tveklöst grundtanken i våra socialförsäkringssystem att vara kvar. Den har skapat alldeles för mycket välfärd, jämställdhet och tillväxt för att någon ska våga ta bort den. Men de reformistiska politikerna kommer att se till att socialförsäkringssystemet återigen blir den omställningsförsäkring som var tänkt, och inte ett säkerhetsnätverk för misslyckande i andra samhällssektorer. Rörelseriktningen tillbaka till omställningsförsäkringen har nämligen både sin moderna orsak och sin opinionsmässiga. Sin moderna i att en generell omställningsförsäkring är det som bejakar ett kunskapssamhälle och rörlighet på arbetsmarknaden bäst. En rörlighet som är nödvändig i ett modernt samhälle. Det till skillnad från system som bygger på inga eller rudimentära gemensamma trygghetssystem som hämmar rörlighet och hindrar ett jämställt och därmed modernt kunskapssamhälle. Men, varför då inte ett individbaserat, privatiserat system? Tillbaka till det oranga kuvertet Svaret ligger i det oranga kuvertet. Att skapa förändringar i välfärdssystemen som är mer långsiktigt hållbara, också utifrån att generationerna växlar i storlek det kan svenska folket och dess politiker stå ut med. Men att bygga socialförsäkringssystem på enbart individen och överlämna välfärden åt fenomen som en snäll arbetsgivare eller en duktig börsspekulant dvs. överlämna den egna framtida välfärden till godtycke och kortsiktiga marknadskrafter, det gör inte svenska folket en gång till. Ett 90-talsmisstag räcker. 20

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

ZA5946. Flash Eurobarometer 405 (The Euro Area, October 2014) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5946. Flash Eurobarometer 405 (The Euro Area, October 2014) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA96 Flash Eurobarometer 0 (The Euro Area, October 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL0 The euro areafis D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna FRÅGA ALLA Q Tycker

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Finanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2356 av Johan Forssell m.fl. (M) Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden

Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden En rapport om unga kvinnors syn på livet, ekonomin och pensionen. Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Movestic Liv och Pension. 1 INNEHÅLL

Läs mer