Nordic Outlook. USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar AUGUSTI 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordic Outlook. USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar AUGUSTI 2006"

Transkript

1 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI Nordic Outlook USA bromsar in, världsekonomin håller emot Stark svensk tillväxt ännu ett år, framtunga räntehöjningar Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects your rights.

2 SEB Ekonomisk Analys Denna rapport publicerades den 9 augusti. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den augusti. Klas Eklund, chefekonom Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys Bo Enegren, ekonom 89 Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 Olle Holmgren, ekonom 879 Mikael Johansson, ekonom 89 Tomas Lindström, ekonom 897 Fax nr Bidrag till texten om Tyskland har lämnats av Thomas Köbel och Klaus Schrüfer från SEB Frankfurt/M. SEB, Ekonomisk Analys, K A, SE- STOCKHOLM Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

3 Sammanfattning Internationell ekonomi Den amerikanska ekonomin är i slutskedet av högkonjunkturen. Nästa år bromsar USA in och husmarknaden kyls av. BNP växer under trend, med, procent. Fed har toppat och börjar sänka styrräntan nästa vår. Europa och Japan smittas efter hand av den amerikanska nedgången. Stramare politik och starkare valutor bidrar också till inbromsning. Både ECB och Bank of Japan höjer vidare. God inhemsk efterfrågan gör dock att nedgången blir mild. Världsekonomin går inte in i recession. Kina måste kyla av sin ekonomi. Finansiella reformer, högre ränta och en försiktig appreciering av valutan ger dock inte mer än en gradvis dämpning av den alltför höga tillväxten. Den amerikanska långräntan faller under det kommande året. Den tyska är nära toppen och sjunker under nästa år. Korträntegapet krymper rejält och dollarn försvagas. Sverige Tillväxten blir stark både i år och 7; BNP växer med, procent i år och, procent 7 klart över trend. Såväl export och investeringar som konsumtion driver på. Sysselsättningen ökar, men stigande arbetsutbud gör att betydande flaskhalsar kan undvikas. Inflationen stiger den närmaste tiden på grund av höga energipriser, men faller tillbaka nästa år. Riksbanken fullföljer sin nya strategi, där penningpolitiken inte bara bestäms av inflationsprognosen utan i ökad utsträckning av stabilitetsöverväganden. Räntehöjningarna blir framtunga och reporäntan ligger på procent redan vid mitten av 7. Utförsäljningar av statliga företag bidrar till att hålla nere obligationsräntorna och avkastningskurvan flackar. Kronan stärks tack vare starka fundamenta, stigande ränta, avskaffad förmögenhetsskatt och privatiseringar. Övriga Norden och Baltikum Högkonjunkturen i Norge fortsätter. Fastlandsekonomin växer med, procent i år och, procent 7. Snabbt fallande arbetslöshet skapar tilltagande resursbrist. Inflationen kryper upp från låg nivå och Norges Bank ökar takten i räntehöjningarna, vilket stärker kronen. Även Danmark växer över trend; BNP ökar med, procent i år och, procent 7. Huspriserna stiger snabbt och risken för överhettning på arbetsmarknaden tilltar. Danmarks Nationalbank fortsätter att skugga ECB. Finland växer med hela, procent i år och, procent 7. Export och investeringar är draglok. Inflationen stiger långsamt, från låg nivå. De baltiska ekonomierna växer i snabb takt Estland och Lettland med drygt procent. Överhettningsriskerna tilltar. Hög inflation gör att de samtliga skjuter upp sina planerade eurointräden.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Internationell översikt USA Japan Kina Euro-zonen Storbritannien 9 Central- och Östeuropa Sverige Danmark Norge Finland Nordiska nyckeldata Internationella nyckeldata Fördjupningsrutor Oljehotet: Lägre tillväxt, lägre räntor och svagare dollar Nya mönster för penningpolitiken ger högre pris på risk 7 USA: Optimisten och pessimisten Japan: Ny premiärminister Euro-zonen: Den tyska momshöjningen Arbetslösheten och ECB 7 Sverige: Spridningseffekter från USA 7 års avtalsrörelse Höga elpriser under vintern Inflationseffekter av finanspolitiken Styrränta och makro avgör långräntespreaden 7 Sänkta skatter med borgerlig regering 8

5 Internationell översikt Global dämpning, men långt från recession USA bromsar in. Tillväxt under trend 7 Euro-zonen och Japan saktar in nästa år. Kina stramar åt Fed börjar sänka nästa vår, ECB toppar på,7 procent. Minskande räntespread ger svagare USD Trots allt: Hygglig global tillväxt och fortsatt låg kärninflation De senaste tre åren har världsekonomin drivits av ett antal samverkande krafter: Starka, pålitliga draglok: Snabb efterfrågetillväxt i USA och Kina har stimulerat världsekonomin. Efter hand har uppsvinget spridit sig också till Euro-zonen och Japan, vilket gjort den globala uppgången ovanligt bred. Expansiv penningpolitik: Billiga kinesiska varor tillsammans med lediga resurser och snabb produktivitetstillväxt har hållit tillbaka inflationen. Tilltron till globala disinflationskrafter har därigenom befästs. Detta har bäddat för ett lågt ränteläge och gjort att centralbankerna kunnat driva en starkt expansiv politik utan stora trovärdighetsproblem för inflationsbekämpningen. Likviditeten i världsekonomin har ökat påtagligt. Ökad riskaptit: Börserna har gått upp. Jakten på avkastning har lett till stora investeringar på tillväxtmarknader och i företag med hög risk, vilket pressat ned räntespreadarna. Samtidigt har hushållen investerat i bostäder genom ökad belåning, vilket har drivit upp priserna också på fastigheter. BNP-tillväxt 7 8 USA,,,, Japan,,9,, Kina 9,9, 9, 9, Euro-zonen,,,,8 OECD,8,,, Världen,8,,, Källor: OECD, SEB Motvind På kort sikt har denna miljö framstått som den bästa av världar med snabb tillväxt, låg inflation och stigande tillgångspriser. Nu kan vi emellertid se att förutsättningarna håller på att förändras: USA mattas av. Högt resursutnyttjande med stigande inflation som följd har fått Federal Reserve att dra upp räntorna längre än de flesta trott. Detta leder bl a till att huspriserna sviktar och att anpassningen av de stora sparobalanserna påbörjas. Tillväxten hamnar nästa år klart under den trendmässiga. Kina riskerar överhettning. Myndigheterna försöker bromsa kreditgivningen genom höjd ränta, reservkrav och administrativa ingrepp. Effekterna på tillväxten blir dock inte så stora. Centralbanker stramar åt på bred front. Centralbankirerna i Europa, Japan och Norden tar det säkra före det osäkra och bedriver förebyggande åtstramning. De är inte komfortabla med de låga realräntorna och vill höja priset på risk. Flera centralbanker tar nu i högre grad explicit hänsyn till tillgångspriser och kreditexpansion. Oron för att energiprisuppgången ska tända en pris- och lönespiral i ett allt starkare konjunkturläge tycks också ha ökat. Finansmarknaderna blir mer försiktiga. Centralbankernas ambition att dämpa riskaptiten ger resultat. Börskorrektionen i våras kan tolkas som en första reaktion på detta. Husprisökningen mattas i många länder och räntespreadarna mellan säkra och osäkra papper vidgas igen. Måttlig dämpning Dessa nya förutsättningar kommer framöver att dämpa den starka globala tillväxten och ge en rad finansiella konsekvenser. Den amerikanska inbromsningen kommer att sprida sig till andra länder via handel och försvagad dollar. Dessa mekanismer verkar dock relativt långsamt. Den inhemska efterfrågan i Asien och Europa är därtill relativt stark, vilket ger motståndskraft. Tillväxtdämpningen dröjer därför och blir i global måttstock relativt måttlig. Centralbankerna går åt olika håll. Fed börjar sänka en bit in i nästa år för att förhindra en amerikansk hårdlandning. ECB, Bank of Japan och de nordiska centralbankerna fortsätter uppåt mot neutrala nivåer det närmaste året. Svagare tillväxt och hot om en alltför kraftig dollarförsvagning gör dock att räntehöjningarna i Europa avslutas i mitten av 7, när neutral nivå uppnåtts. Obligationsmarknaderna har redan börjat anpassa sig till en amerikansk avmattning. Mycket tyder på att långräntorna i USA har toppat och att nedgången fortsätter under 7. Däremot stiger obligationsräntorna något i Europa och Japan den närmaste tiden. Avkastningskurvorna flackar påtagligt i Europa och Japan, på samma sätt som tidigare skett i USA. Krympande räntespread gentemot USA försvagar dollarn. Att denna relativa inbromsning och korrektion kommer efter flera så starka år är inget att förundras över. Sett i ett längre perspektiv ser vi skäl att vara hyggligt optimistiska. De underliggande krafter som drivit

6 Internationell översikt den starka globala tillväxten de senaste åren teknisk utveckling, hård konkurrens och globalisering består. Det innebär att disinflationistiska krafter produktivitet, kinesisk export mm fortsätter att verka och att kärninflationen i ett historiskt perspektiv förblir låg. Detta skapar möjligheter för centralbankerna att i ett senare skede åter stötta ekonomierna. Vår grundbild är därför att avmattningen blir relativt mild och att tillväxtutsikterna åter ljusnar när korrektionen väl värkt igenom. men risker för kraftigare nedgång Samtidigt som detta milda avmattningsscenario utgör vår huvudprognos, finns ett antal uppenbara risker för en mer abrupt inbromsning av världsekonomin. Vi kan ha underskattat kraften i den amerikanska inbromsningen. Husmarknadens avkylning kan få mer allvarliga konsekvenser för hushållens konsumtion än vad som ligger i vår prognos. Oljepriset kan stiga ytterligare pga geopolitisk oro (se ruta). Ett oljepris som når över USD/fat i samband med krigshot och stannar på den nivån några kvartal skulle driva fram en global lågkonjunktur. Ett annat hot ligger i att en rad finansiella marknader samvarierar på ett oväntat sätt. När marknaderna under de gångna åren tagit på sig mer risk har det skett under antagandet att portföljerna diversifierats. Men om det geopolitiska läget förvärras finns en risk att flera tillgångar rör sig synkroniserat: Fastigheter, aktier och högriskobligationer kan falla samtidigt och därmed skapa betydande problem för institutioner som tagit på sig för mycket risk. USA leder, andra följer med fördröjning Den amerikanska ekonomin befinner sig i den sista fasen av ett långvarigt konjunkturuppsving. Fed har gradvis (i 7 kvartsprocentssteg) avlägsnat den extrema stimulanspolitik man tillgrep efter recessionen och terrorattentaten. Ekonomin uppvisar nu typiska sencykliska drag. Inflationen har klättrat upp över Feds comfort zone och arbetslösheten har fallit till låga nivåer. Samtidigt har räntehöjningarna börjat bita. Husmarknaden visar tydliga tecken på att mattas, vilket sker med en fördröjningseffekt som är normal efter den penningpolitiska omläggningen. Företagens starka balansräkningar innebär dock att räntekänsligheten är relativt liten, vilket ger en fortsatt robust investeringskonjunktur. En god underliggande produktivitetstillväxt lindrar på sikt inflationstrycket, vilket öppnar för räntesänkningar från Fed en bit in i nästa år. Doppningen blir därför relativt mild. I år blir BNP-tillväxten i USA i år, procent. Nästa år sjunker den tillbaka till,; klart under trend. Tillväxten 8 blir, procent. Kina har varit den andra tillväxtmotorn i den globala ekonomin. Tillväxten har accelererat ytterligare i år; både BNP-tillväxt och investeringar ligger på nivåer klart över vad regeringen vill se. En mild åtstramningspolitik kan därför väntas, via räntehöjning, valutauppskrivning och administrativa kreditrestriktioner. En gradvis inbromsning äger rum. Tillväxten blir, procent i år och 9, procent 7. Återhämtningen i Euro-zonen har befästs den senaste tiden. Framför allt i Tyskland har näringslivets framtidstro stigit. BNP-tillväxten blir i år något högre än den trendmässiga;, procent. Oljehotet: Lägre tillväxt, lägre räntor och svagare dollar Prognoserna i denna Outlook baseras på att oljepriset utvecklas i linje med terminsmarknadens nuvarande prissättning, dvs ett råoljepris på 7 USD/fat i snitt för och 7 USD/fat i snitt för 7. Oro i Mellanöstern har bidragit till att oljepriset stigit. Konflikten blir allt mer komplicerad där olika aspekter vävs samman. Västvärldens ovilja att acceptera Irans kärnteknologi utgör en grundläggande spänning som ytterligare förstärkts av uppgörelsen mellan Israel och Hizbollah i Libanon. Vi räknar med ett fortsatt propagandakrig mellan USA och Iran. Det kan innefatta olika typer av upptrappning: visumtvång, gemensamma uttalanden, militära manövrer etc från Väst och från Irans sida utökat stöd till Hizbollah, gemensamma uttalanden med andra länder i Mellanöstern, etc. I förlängningen ökar också riskerna för terrorattacker. Konflikten skulle i ett skarpare läge kunna medföra handelsblockad mot Iran, och att Iran svarar med att blockera oljetransporter genom Hormuzsundet. I det läget kan oljepriset under en period drivas upp klart över dollar. Vid den nivån drabbas transporter, byggsektor och boende. USA framstår som särskilt sårbart, pga den höga olje- och gasimporten samt det låga hushållssparandet. Sker en skarp inbromsning i USA av skäl som ytterst rör nationell säkerhet och geopolitik är det rimligt att räkna med att Fed är extra benägna att dämpa effekten. Styrräntorna skulle sänkas mer än i vår prognos för att stötta ekonomin och säkerställa stabiliteten i den finansiella sektorn. En följdeffekt av detta skulle bli en svagare dollar.

7 Internationell översikt Nästa år sker en viss dämpning. Den ekonomiska politiken verkar åtstramande, bl a via momshöjning i Tyskland samt allt tydligare effekter av ECB:s räntehöjningar. Starkare euro och dämpad amerikansk efterfrågan påverkar också den europeiska exporten negativt. Perioden med tillväxt över trend blir därmed onormalt kort. BNP-tillväxten 7 stannar vid, procent, och 8 blir den ännu lite svagare;,8 procent. I Japan har uppgången nu pågått i tre år. Deflationen har sent omsider ersatts av viss inflation och Bank of Japan har påbörjat den långa marschen mot en normalisering av räntepolitiken. Tillväxten mattas något under 7. Valutan stärks, och såväl finanssom penningpolitik stramas åt något. Men den inhemska efterfrågan har ändå blivit så pass stark att avmattningen blir mild. BNP-tillväxten i år blir,9 procent och nästa år, procent. Överdriven inflationsoro Höga energipriser har hållit uppe inflationen en längre tid. Gradvis har detta lett till ökad oro för att inflationen ska ta fart på bredare front. Denna oro förstärks av att flera tongivande centralbanker såsom ECB och BoE ifrågasätter kärninflationen som relevant indikator för det underliggande inflationstrycket. Kritiken har varit av olika slag. Inflationsförväntningarna styrs mer av den totala inflationen än av kärninflationen. Den sistnämnda fungerar därför dåligt som ledande indikator för den faktiska inflationen på längre sikt. Vissa studier tyder dessutom på en negativ korrelation mellan KPI och kärninflation. Detta till synes paradoxala förhållande kan bero på kärnmåttens konstruktion, men också på att beteendemönster i ekonomin pressar ner andra priser när energipriserna stiger snabbt. Nya mönster för penningpolitiken ger högre pris på risk 99-talet blev genombrottet för inflationsmålsstyrning. En rad centralbanker, däribland Sveriges Riksbank, antog tydliga mål för inflationen och skaffade sig trovärdighet genom robusta handlingsregler höj styrräntan om inflationsprognosen pekar över målet, sänk den om prognosen pekar under målet. Inflationsmålsstyrningen blev en succé. Nästan överallt har inflationen hållits låg och stabil, transparensen i penningpolitiken har ökat, och samtidigt har den ekonomiska tillväxten blivit god. Men myntet har också haft en oväntad baksida, som efter hand blivit allt tydligare. En del av inflationsnedgången beror på gemensamt verkande, globala faktorer hårdare konkurrens, globalisering, ny teknik, Kinas uppmarsch osv. I ett sådant läge medför inflationsmålsstyrningen att penningpolitikens uppgift blir att hålla uppe den totala prisstegringstakten i ekonomin. Styrräntan måste då hållas mycket låg, vilket i sin tur gör att tillgångspriser och kreditgivning ökar snabbt samt att placerare lockas att ta på sig ohälsosamt mycket risk. Denna bieffekt av inflationsmålet och globaliseringens prispressande effekter var oväntad för systemets upphovsmän; ingen väntade då för - år sedan att de strukturella disinflationistiska krafterna i världsekonomin skulle bli så starka. Uppgiften var ju snarare att knäcka en alltför hög inflation. Efter hand har emellertid utvecklingen medfört viss oro för den finansiella och reala stabiliteten i ekonomin. Nästan inga centralbankirer vill föra in tillgångspriser i inflationsmätningen eller ta ansvar för att identifiera eller punktera tillgångsbubblor av olika slag. Men en konsensus håller gradvis på att utvecklas, enligt vilken inflationsmålen måste tolkas bredare än i de ursprungliga, ofta ganska snäva formuleringarna. Det gäller att i inflationsbedömningen också inkludera ett bredare riskspektrum, inklusive kreditvolym och risktagande i den finansiella sektorn. Analytiskt drivande har ekonomerna vid BIS (Bank for International Settlements) varit. De har varnat för att en alltför mekanisk inflationsmålspolitik medför andra, destabiliserande bieffekter på finansmarknaderna. Framför allt är man orolig att de låga realräntorna medfört ett alltför lågt pris på risk och därmed förlett marknaderna till alltför riskfyllda placeringar. Efter hand har BIS fått understöd från flera håll. ECB har länge givit en rad monetära aggregat en central roll i analysen; först som en särskild pelare, numera som ett bärande element i inflationsanalysen. Den svenska Riksbankens direktionsprotokoll är fulla av diskussioner kring utveckling av huspriser, skuldsättning och risktagande. Bank of England har explicit inkluderat fastighetsmarknaden i sina beslutsunderlag, osv. Vad vi ser är med andra ord en penningpolitik som konvergerar mot en bredare inflationsmålsstyrning. Federal Reserve under Ben Bernanke håller fast vid sin dubbla målformulering både låg inflation och stabil real ekonomi med god tillväxt men rör sig mot en tydligare definition av prisstabilitetsmålet. Banker som redan har inflationsmål väljer att i ökad utsträckning göra detta mer flexibelt och inkludera olika typer av stabilitetsaspekter i politiken. Den konkreta effekten av detta just nu är att några centralbanker höjer styrräntan mer än vad som är motiverat av rena inflationsmålsskäl. Det gäller enligt vårt förmenande bl a Riksbanken, Norges Bank och Bank of England. För de finansiella marknaderna är innebörden att priset på risk stiger, och att placerarna måste allokera om sina portföljer. Aktier och riskfyllda papper viktas ned, medan statsobligationer viktas upp. 7

8 Internationell översikt En mer pragmatisk invändning är att även om energiprishöjningar inte hittills spridit sig till kärninflationen, är risken stor att de gör det i ett starkare konjunkturläge. Även om det kan finnas skäl att på ovanstående sätt granska relevansen av kärninflationsmått förefaller kritiken skjuta över målet. Volatilitet i inflationsmått inkluderande energipriser förblir ett stort problem ur policy- och analyssynpunkt. Risken är uppenbar att en energidriven nedgång av totalinflationen kan komma i ett starkt konjunkturläge och att centralbankerna då är i stort behov av kärninflationsmått som ledstjärna Källa: SEB Inflation i OECD-området Vi tillmäter således kärninflationen fortsatt stor vikt. Det faktum att den ligger kvar på låg nivå i OECD-området som helhet förblir den viktigaste indikationen på att starka disinflationistiska krafter verkar under ytan. Den uppgång från, till,8 procent vi sett de senaste månaderna är i hög grad hänförlig till uppgången i amerikanska boendekostnader. Räntegapen krymper Ränteskillnaderna mellan de stora regionerna minskar under nästa år. Feds styrränta toppar på, procent och sänks med punkter under 7. Tidpunkten för den första sänkningen blir viktig för finansmarknaderna. Relationen mellan tvåårsräntan och styrräntan i USA har historiskt sett gett vägledning. När tvåårsräntan sjunkit under styrräntan har det i genomsnitt dröjt ett halvår innan den första sänkningen kommit. Denna tidshorisont stämmer rätt bra med vår bild av tillväxt- och inflationsförloppen; vi prognostiserar en första sänkning i vår. Givet denna prognos och vår tillväxtprognos under såväl trend som konsensus är det troligt att de amerikanska obligationsräntorna har toppat ut och att nedgången fortsätter. Nästa år sjunker långräntan i USA till, procent. KPI Kärninflation USA: Avkastningskurvans lutning årsränta minus Fed funds Fed funds Källa: Reuters EcoWin I Euro-zonen är utvecklingen en annan. Energiprisuppgången har hållit kvar inflationstakten klart över ECBs mål. Att ECB fortfarande inte något enda år lyckats nå sitt inflationsmål gör oron extra stor för att en för mjuk räntepolitik ska permanenta inflationsförväntningar över målet. Man tolkar också den snabba monetära expansionen som ett framtida inflationshot. ECB-ledningen signalerade därför under sommaren att man var på väg att öka takten i räntehöjningarna. De starka konjunktursignaler som kommit sedan dess talar för att ECB kommer att fullfölja denna strategi. 7 Styrräntor Procent Euro-zonen: Refiränta (Tyskland fram till 999) USA: Fed funds Källor: ECB, Fed, SEB Vi reviderar därför upp vår refiränteprognos till, procent vid slutet av detta år och till,7 procent i början av 7. Så pass stora styrräntehöjningar håller uppe obligationsräntorna ytterligare en tid. Den - åriga statsobligationsräntan i Tyskland ligger på, procent i december. Därmed krymper det ovanligt stora räntegapet mellan Euro-zonen och USA. Från våren 7 börjar dock de europeiska obligationsräntorna falla. Också i Japan stiger styrräntan, om än försiktigt. Vi står fast vid vår tidigare prognos att den i slutet av 7 ligger på, procent. Ett skäl till att uppgången 7 Prognos SEB

9 Internationell översikt inte blir snabbare är att finanspolitiken under prognosperioden också gradvis stramas åt. Prognoserna innebär att vi nu är inne i en fas då avkastningskurvorna i Japan och Europa flackar tydligt; på samma sätt som den tidigare gjort i USA. Historiskt har flacka eller negativt lutande avkastningskurvor utgjort en varningssignal för recession. Vi ser dock starka skäl för att göra en annan tolkning denna gång. Flacka avkastningskurvor är mer en följd av att centralbankerna nu tar i lite extra för att balansera tidigare monetär stimulans samtidigt som de historiskt låga obligationsräntorna speglar en, i vår mening välmotiverad, tro på fortsatt låg underliggande inflation Källor: EcoWin, SEB -åriga obligationsräntor USA Tyskland Japan Orolig börshöst Efter att vårens börsfall bottnade under juni har börserna sett en viss återhämtning, om än med en del tvära kast. Vår syn att fallet var en korrektion snarare än inledningen till en lång bear market har därmed hittills bekräftats. Grundläggande faktorer som starka balansräkningar, god lönsamhet och förhållandevis låga värderingar talar för att flera börser ur ett fundamentalt perspektiv borde stiga. Men på kortare sikt är utvecklingen tvetydig. Osäkerhet om styrkan i den amerikanska konjunktursmittan, om takten i centralbankernas räntehöjningar samt inte minst om oljepris och geopolitik gör aktiemarknaden sårbar för dåliga nyheter. Under nästa år får den amerikanska börsen stöd av fallande räntor, men å andra sidan dämpas också vinstutvecklingen av en svagare konjunktur. 7 Prognos SEB 8 7 cykel pågick och räntedifferensen till ECB och BoJ växte gav denna utveckling stöd till dollarn. Under den senaste tiden har dollarn försvagats. Eurozonens pånyttfödda ekonomiska styrka i kombination med att Fed närmat sig toppen har fått genomslag på valutamarknaden. Vi räknar med att den trenden fortsätter nu när Fed toppat, medan ECB fortfarande rör sig uppåt och BoJ höjer den japanska räntan. Samtidigt signalerar flera centralbanker att de vill vikta om sina valutareserver. I praktiken betyder detta att de säljer dollar och i stället köper bl a euro. Allt detta talar för att dollarn ska försvagas både mot euron och mot yenen. Vi räknar med att EUR/USD vid årets slut står i, och i december 7,7. Skulle många aktörer vilja skydda sig mot ett dollarfall kan pressen mot dollarn bli hård. Vi räknar dock med att de asiatiska centralbankerna aktivt kommer att motverka en kraftigare dollarförsvagning. Uppladdningen inför höstens amerikanska kongressval kommer att medföra politisk kritik mot det kinesiska handelsöverskottet och en undervärderad kinesisk valuta. Den kinesiska ledningen har deklarerat att den vill stärka yuanen men i den takt den själv bestämmer. En rad smärre tekniska åtgärder har under det senaste året vidtagits för att vidga ramarna för valutahandeln. Växelkursen har blivit mer volatil. Men banksystemet är fortfarande för bräckligt för att valutakonvertibilitet och rörlig växelkurs ska införas. Det mest sannolika är att dagens system med en crawling peg fortsätter, men att apprecieringstakten ökar något och att det blir ytterligare lättnader för kinesiska placerare som vill placera i utländsk valuta. Vi räknar med en kinesisk appreciering mot dollarn om procent per år i små steg, både 7 och 8.. USD/JPY (vä axel) EUR/USD (hö axel). Växelkurser USD/JPY och EUR/USD Prognos SEB....9 Förnyad dollarförsvagning Under senare år har växelkursrörelserna i hög grad styrts av korträntedifferenser. Medan Feds höjnings- Källor: EcoWin, SEB

10 USA Mjuklandningen har påbörjats Tillväxten dämpas efter hand Utplaning av huspriser pressar konsumtionen Kvardröjande inflationsrisker Fed börjar sänka i vår Tillväxten i den amerikanska ekonomin mattades påtagligt under andra kvartalet, då BNP-tillväxten mer än halverades från ½ till ½ procent mätt i uppräknad årstakt. Vi drar slutsatsen att ekonomin nu verkligen är på väg att sakta in och att BNP-tillväxten de närmaste åren kommer att ligga påtagligt under den trendmässiga. Räntehöjningarna börjar bita allt mer, samtidigt som högre långräntor förstärker åtstramningseffekten. Husmarknaden håller på att kylas av, samtidigt som arbetsmarknaden visar en vikande tendens. Därmed ligger de viktigaste pusselbitarna på plats för att anpassningen av hushållens extremt låga sparande äntligen ska påbörjas. Vår prognos innebär att BNP-tillväxten som årsgenomsnitt sjunker från ½ procent till procent nästa år under konsensussynen USA: Bruttonationalprodukt Procent Årlig förändring Annualiserad förändring Källor: BLS, SEB Prognos SEB 7 8 Fortfarande står Federal Reserve inför vissa dilemman av typisk sencyklisk karaktär. Mätt i löpande årstakt ligger tillväxten fortfarande så högt som på ½ procent, dvs något över den trendmässiga. Samtidigt är resursutnyttjandet högt och inflationstrycket stigande. Vi tror dock att avmattningssignalerna är tillräckligt tydliga för att Fed ska avstå från ytterligare räntehöjningar. Våren 7 torde avmattningen ha kommit så långt och inflationsfaran bleknat tillräckligt mycket för att Fed åter ska kunna inrikta sig på att stötta den reala ekonomin. Vår prognos innebär att Fed under loppet av 7 sänker styrräntan med räntepunkter till, procent och sedan fortsätter ned till procent under 8. Den aktiva räntepolitiken är ett skäl till att en recession kan undvikas Husmarknaden mattas Utvecklingen på husmarknaden är avgörande för hur kraftig avmattningen blir. Avkylningen av den tidigare så heta marknaden har gradvis blivit allt tydligare. Nybyggandet av bostäder minskar och omsättningen på andrahandsmarknaden faller, vilket syns i lägre antal låneansökningar och husförsäljningar. När det gäller prisutvecklingen är bilden mer blandad. På vissa heta delmarknader har ökningstakten fallit kraftigt och preliminärstatistiken tyder på att prisdämpningen nu förstärks och breddas. Den nationella statistiken på kvartalsbasis finns bara tillgänglig t o m första kvartalet, då den fortfarande visade en tvåsiffrig ökningstakt. Det är dock troligt att siffran för andra kvartalet kommer att bekräfta att en tydligare avmattning av priserna har inletts. Vår prognos är att husprisökningarna dämpas till -7 procent vid årsskiftet och att prisnivån sedan planar ut under loppet av nästa år. Konsumtionen kläms från olika håll Hushållens konsumtion har visat ett ryckigt mönster de senaste kvartalen. En kraftig försvagning i slutet av förra året följdes av en återstuds första kvartalet, varefter siffran för andra kvartalet åter signalerade att hushållen är på väg att ta det försiktigare. På årsbasis har dock tillväxten gradvis mattats och ligger nu på, procent; den lägsta nivån sedan. USA: Konsumtion och husmarknad Privat konsumtion,årlig % förändring (vä axel) NAHB, Husmarknadsindex (hö axel) Källor: US Department of Commerce, NAHB En rad faktorer samverkar nu till att hushållens konsumtionsutrymme kläms från olika håll: Avmattningen på husmarknaden innebär att förmögenhetstillväxten dämpas och därigenom potentialen för ytterligare kreditexpansion baserad på stigande fastighetsvärden. Stigande räntor innebär också högre löpande utgifter, vilket urholkar disponibelinkomsterna. I detta sammanhang är det senaste årets uppgång i långräntorna den viktigaste faktorn. Den penning

11 USA politiska åtstramningen har blivit effektivare när hela avkastningskurvan rört sig. Dämpad sysselsättningstillväxt i kombination med högre inflation gör att tillväxten i den reala lönesumman mattas. Jobbtillväxten halveras troligen nästa år, samtidigt som energipriser och andra prishöjningar fortsätter att gröpa ur köpkraften ytterligare en tid. Sammantaget innebär dessa faktorer såväl att de reala inkomsterna pressas som stärkta motiv för att sparandet äntligen ska stiga. Vi räknar med att detta ger en konsumtionsdämpning från ½- procent de senaste åren till ca procent de kommande åren. En sådan utveckling innebär att sparkvoten gradvis stiger från nuvarande negativ nivå till, procent år 8. Ansträngt resursläge ett tag till Högt resursutnyttjandet har gradvis blivit ett allt viktigare motiv för Fed att fortsätta räntehöjningarna. Frågan är nu hur snabbt avmattningen lättar på resursrestriktionerna. USA: Sysselsättning och arbetsutbud Sysselsättning, miljoner (vä axel) Arbetskraftsdeltagande, procent (hö axel) 8, 8, 7, 7,,,,,,,,, Källa: BLS Arbetslösheten vände uppåt från, till,8 procent i samband med svaga arbetsmarknadsdata i juli. Det är ändå för tidigt att dra slutsatsen att vändningen är säkerställd. Sysselsättningstillväxten kan mycket väl ligga kvar på nuvarande nivå ytterligare en tid. Det är normalt att produktivitetstillväxten dämpas en del i slutet av högkonjunkturen och därmed fördröjer såväl nedgången i inflationstakt som uppgången i arbetslöshet. Därtill kommer att vi fortfarande inte ser några tecken på att arbetsutbudet stiger på det sätt som är normalt vid uppgångar i sysselsättningen. Detta förhållande understryker Fed-ekonomernas farhågor om att det stela arbetsutbudet kan ge anledning att revidera ner skattningarna för potentiell tillväxt. - - USA: Enhetsarbetskostnader (ULC) Källa: BLS Den underliggande inflationen har stigit brant den senaste tiden efter att länge visat stor motståndskraft mot såväl spridningstendenser från högre energipriser som effekter av stigande resursutnyttjande. Uppgången i kärn-kpi är visserligen till stor del hänförlig till boendekostnaden (shelterkomponenten), som i sin tur delvis påverkas av långränteuppgången. Feds favoritmått, kärninflationen mätt med konsumtionsdeflatorn ( core-pce ) mäter boendekostnader på ett annat sätt och uppvisar därför en betydligt mildare uppgång de senaste - månaderna. Det är troligt att kärninflationen fortsätter upp en bit till i ett läge då konjunkturläget medger viss övervältring av stigande insatsvarukostnader. Stigande enhetsarbetskostnader och effekter av en svagare USD talar också i denna riktning Kärninflation KPI. Källor: BLS, SEB USA: Inflation Prognos SEB På längre sikt finns dock skäl att vara mer optimistisk när det gäller inflationsutvecklingen. Global konkurrens och stark inhemsk produktivitetstillväxt kommer återigen att pressa tillbaka inflationen när resursutnyttjandet normaliseras. Vår bedömning är därför att kärninflationen börjar falla tillbaka en bit in i

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 200 Nordic Outlook Trevande start på lång väg mot global balans Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken

Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA MAJ 6 Nordic Outlook Global styrka trots oljehot Sverige: Stigande arbetsutbud överraskar Riksbanken Important your attention is drawn to the statement on the back cover

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Nordic Outlook. Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden FEBRUARI 2007

Nordic Outlook. Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden FEBRUARI 2007 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 27 Nordic Outlook Robust världsekonomi ger högre räntor Stark arbetsmarknad kräver stramare politik i Norden Important your attention is drawn to the statement

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Nordic Outlook. Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg

Nordic Outlook. Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI Nordic Outlook Globalt: Mjuklandning i USA Asien och Europa ökar tempot Sverige: Uthållig tillväxt och fler jobb inflationen fortsatt låg Important your attention

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004

Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004 Sammanfattning Nordic Outlook - Maj Internationellt Den globala tillväxten accelererar. I USA blir BNP-tillväxten i år, procent. Nästa år blir tillväxten något lägre, då finanspolitiken stramas åt och

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Är negativa räntor och tillgångsköp rätt väg framåt? Håkan Frisén Prognoschef SEB

Är negativa räntor och tillgångsköp rätt väg framåt? Håkan Frisén Prognoschef SEB Är negativa räntor och tillgångsköp rätt väg framåt? Håkan Frisén Prognoschef SEB Vilken värld! Negativa räntor Carry trades Superdollar Grexit? Ryska krisen Immigration QEkraften Valutakrig Inflationsmål

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer