Vart vänder jag mig? Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Landstinget i Värmland

Transkript

1 Vart vänder jag mig? Upplysningar om stöd och hjälp för dig över 18 år med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

2 Innehåll Hälso- och sjukvård 4 Ersättning vid sjukdom eller skada 10 Tandvård 15 Rehabilitering 16 Habilitering 18 Rådgivning och annat personligt stöd 19 Planering och samordning 19 Patientutbildningar 20 Hjälpmedel 20 Arbete och sysselsättning 22 Personlig hjälp och stöd 23 Anhörigstöd 27 God man och förvaltare 28 Bostadsfrågor 29 Resor och färdmedel 31 Försäkringsskydd 33 Fonder 35 Synpunkter och klagomål 36 Handikapporganisationer 37 Samhällsinformation 38 Andra upplagan april 2010

3 Inledning Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är över 18 år och som är långvarigt sjuk eller har någon form av funktionsnedsättning. Broschyren är också tänkt som information till närstående. Här har vi samlat upplysningar om de stöd- och hjälpinsatser som du kan ansöka om hos kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Här finns också tips om andra möjligheter till hjälp i vardagen. För de flesta insatserna krävs en aktiv ansökan från dig själv. Broschyren är framtagen av i samarbete med Handikappförbunden Värmland. Det är inte någon lagtext, utan en sammanställning över de vanligaste och viktigaste hjälpinsatserna i samhället. Vi reserverar oss för ändringar som tillkommit efter att denna broschyr trycktes. Broschyren finns också på landstingets hemsida där den kommer att uppdateras vid behov. Karlstad i april 2010 Patient- och medborgarservice

4 Hälso- och sjukvård Alla svenska medborgare och utländska medborgare som bor i Sverige, är försäkrade enligt Lagen om allmän försäkring och har rätt till sjukvårdsförmåner. De viktigaste sjukvårdsförmånerna är: Läkarvård Annan sjukvårdande behandling Tandvård Sjukhusvård Reseersättning vid sjukresa Hjälpmedel Vid sjukdom Om du blir sjuk, vänd dig i första hand till vårdcentralen. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen dygnet runt för att få råd vid sjukdom: telefonnummer Vid svårare olycksfall eller allvarlig sjukdom ring 112! Vårdcentral Du vänder dig i första hand till din vårdcentral om du behöver vård. Där finns läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Det är läkaren på vårdcentralen som vid behov kan skicka en remiss till sjukhus, röntgen eller laboratorium. Vårdcentraler finns i varje kommun. Du kan själv välja vilken vårdcentral du vill tillhöra. Har du inte gjort ett aktivt val, tillhör du den vårdcentral som ligger närmast där du bor. Vill du veta mer om vilka vårdcentraler som finns kan du ringa till Hälsovalskansliet på , eller läsa på landstingets hemsida

5 Sjukvårdsrådgivning Sjukvårdsrådgivning på telefon, ring Sjukvårdsrådgivning på Internet, På 1177.se kan man läsa om sjukdomar, skador och symtom, undersökningar, behandlingar och läkemedel, hur man hanterar svårigheter och kriser samt hur kroppen ser ut och fungerar. Valmöjligheter inom vården Om du har fått remiss till besök eller behandling hos specialistläkare inom, har du rätt att välja denna vård hos andra vårdgivare i hela Sverige. Undantag finns. Valfriheten gäller till exempel inte för högspecialiserad vård. Du kan välja landstingsanställd sjukgymnast vart du vill i hela länet och övriga landet. Du kan även välja privat sjukgymnast bara denna har ett avtal med landstinget. Vänd dig till landstingets patient- och medborgarservice för mer information. Telefon Se även landstingets hemsida Specialistvård med remiss Om du fått remiss till specialistvård kan du själv välja specialistläkare på vilket sjukhus du vill i hela landet. Du kan också välja privatpraktiserande specialistläkare bara denna har landstingsavtal. För mer information, kontakta landstingets patient- och medborgarservice, telefon eller läs på landstingets hemsida

6 Specialistvård utan remiss Personer som är bosatta i Värmland kan utan remiss söka vissa specialistläkare i hela Sverige, till exempel inom psykiatri och kvinnosjukvård. För information, se landstingets hemsida Patientavgifter Som patient betalar du olika avgifter beroende på var du får vård. Avgiften är högre för besök på akuten och besök hos specialist än för ett besök på vårdcentralen. Om du besöker en annan vårdcentral än den du tillhör, får du också betala en högre avgift. Läs mer på landstingets hemsida Högkostnadsskydd Under en period på tolv månader ska du bara behöva betala 900 kronor för besök i sjukvården. Frikort utfärdas av den mottagning i sjukvården där du kommer upp i 900 kronor. Frikortet gäller resterande period av de tolv månaderna. Förutom kostnader för besök hos läkare ingår även besök hos till exempel sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut eller psykolog. Högkostnadsskyddet gäller inte vårdavgiften när man är inlagd på sjukhus. För ortopedtekniska hjälpmedel finns ett särskilt högkostnadsskydd där den högsta egenavgiften per tolv månader är kronor. För patientresor är gränsen kronor i egenavgift under ett år. Gemensamt högkostnadsskydd gäller familjemedlemmar under 18 år på samma adress. Egenavgift som betalas vid ambulanstransport får räknas in.

7 Reservation för ändringar. Aktuell informations finns alltid på landstingets hemsida avgifter För läkemedel finns ett särskilt högkostnadsskydd som innebär att man betalar högst kronor under en tolvmånadersperiod. Högkostnadsskyddet för läkemedel administreras av Apotekens service: Det finns möjligheter att få köpa sina receptbelagda mediciner på avbetalning. Information finns också på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Patientens journal Landstinget registrerar uppgifter om dig när du besöker vårdcentralen, sjukhuset och andra mottagningar inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Uppgifterna dokumenteras i en patientjournal. Journalen får bara innehålla uppgifter som behövs för en god och säker vård. Det kan vara uppgifter om identitet, diagnos, behandling med mera. Du har rätt att läsa din egen journal. Om du önskar läsa din journal ska du vända dig till den verksamhet där journalen finns eller till landstingsarkivarien på telefon Du har rätt att läsa din journal gratis. Vill du ha en kopia får du betala en avgift. Läs mer på landstingets hemsida Säkerhet och sekretess All personal i landstinget har tystnadsplikt. Din patientjournal får bara läsas av den personal som har med din vård att göra. Om du har frågor kring hur landstinget hanterar dina patientuppgifter kan du ta kontakt med landstingets personuppgiftsombud.

8 Om det finns felaktiga uppgifter om dig, har du rätt att begära att få dem rättade. Du kan också begära att få uppgifter i din patientjournal raderade. För att få göra detta måste du ansöka hos Socialstyrelsen. Personuppgiftsombudet kan hjälpa dig med det. Landstingets personuppgiftsombud träffas på telefon (växel). Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården Inom hälso- och sjukvården kan du möta många olika yrkesgrupper. Det kan vara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för medicinsk undersökning, behandling och vård. Andra yrkesgrupper kan vara sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, musikterapeut, audionom, hörsel- eller synpedagog. Här följer en presentation av några yrkesgrupper. Sjukgymnast En sjukgymnast kan hjälpa dig med förebyggande insatser samt undersökning och behandling av besvär som begränsar din rörelseförmåga. I samarbete med dig arbetar sjukgymnasten med din förmåga att ta tillvara, kontrollera, uppfatta och använda din kropp på ett bra sätt. Sjukgymnaster finns i både kommuner och landsting. Det finns också privata sjukgymnaster. Till sjukgymnast behöver du inte remiss från läkare utan kan ta kontakt själv. Adresser och telefonnummer finns i telefonkatalogens blå sidor och på landstingets hemsida

9 Arbetsterapeut En arbetsterapeut förskriver och anpassar hjälpmedel som kan göra tillvaron lättare för dig. Med arbetsterapi får människor som har svårt att klara sitt dagliga liv möjlighet att träna, ta tillvara och utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor. Arbetsterapeuter finns i både kommuner och landsting. Till arbetsterapeut på sjukhus behövs remiss från läkare. I kommunerna finns distriktsarbetsterapeuter som har ansvar för utprovning av hjälpmedel i hemmet. Adresser och telefonnummer finns i telefonkatalogens gröna sidor. Kurator En kurator kan informera dig om samhällets stöd och hjälpa dig med planering och samordning av olika kontakter. Kuratorn erbjuder också behandlande samtal till exempel vid kris och sorg. Kuratorer finns i både kommuner och landsting. Till kurator inom landstinget krävs i de flesta fall remiss. Psykolog En psykolog arbetar med att utreda, diagnostisera och behandla psykiska eller neuropsykiatriska problem och att förebygga psykisk ohälsa. Psykologer finns i landstinget och på privata mottagningar. För att komma till en psykolog kan det i vissa fall krävas remiss. Dietist En dietist arbetar med utredning, behandling och uppföljning av näringsproblem. Dietister finns på sjukhusen och i vissa kommuner. Du behöver remiss från en läkare för att komma till dietisten.

10 Logoped En logoped undersöker och behandlar personer som har problem med språket, talet eller rösten. Att lindra ät- och sväljsvårigheter ingår också i logopedens arbete. Logopeder finns inom landstinget och det krävs i de flesta fall remiss från läkare. Ersättning vid sjukdom eller skada Vid sjukdom eller skada kan du ha rätt till ersättning från arbetsgivare, Försäkringskassan eller något försäkringsbolag. Sjuklön och sjukpenning Anställd Om du är anställd ska du göra en sjukanmälan till din arbetsgivare första sjukdagen. Du får ingen ersättning den första dagen i sjukperioden, det är en karensdag. Om du är sjuk i högst 14 dagar får du sjuklön av arbetsgivaren. Efter 7 dagars sjukfrånvaro krävs läkarintyg för att man ska få sjuklön. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer då om du har rätt till sjukpenning från dem. Arbetssökande Om du inte har någon anställning ska du själv anmäla till Försäkringskassan första dagen du blivit sjuk. Du får ingen ersättning den första sjukdagen, det är en karensdag. Försäkringskassan bedömer om du har rätt till sjukpenning. Efter sju dagars sjukskrivning krävs läkarintyg för att man ska få sjukpenning. 10

11 Sjukpenningens omfattning Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du måste avstå från arbete på grund av sjukdomen. Försäkringskassan prövar alltid din rätt till sjukpenning och bedömer då om du har arbetsförmåga trots din sjukdom. Vänd dig till Försäkringskassan för information Läkarintyg Om du är sjukanmäld mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg. Läs mer på Försäkringskassans hemsida och deras information på lättläst svenska Återinsjuknanderegeln Om du blir sjuk inom fem dagar efter föregående sjukskrivningsperiod får du inte någon ny karensdag. Högriskskydd Det finns två sorts högriskskydd inom sjukförsäkringen för dem som ofta är sjuka. Det innebär att du inte ska få fler än tio karensdagar under en tolvmånadersperiod. Du måste ansöka om högriskskyddet hos Försäkringskassan. Har du en anställning är det din arbetsgivare som ska göra ansökan. Allmänt högriskskydd: Är du sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod kan du få ersättning från första dagen. Särskilt högriskskydd: Om du har en väl dokumenterad sjukdom som gör att du måste vara hemma mycket från arbetet kan du få ersättning från första dagen. 11

12 Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du får behandling eller träning för att slippa bli sjuk senare, eller för att få en kortare sjukskrivning. Behandlingen måste vara ordinerad av läkare och Försäkringskassan ska godkänna den innan du påbörjar den. Arbetsskadeförsäkring Om du blir sjukskriven på grund av en skadlig arbetsmiljö eller om du skadar dig på arbetet, ska du göra en anmälan om arbetsskada. Du anmäler skadan till din arbetsgivare som i sin tur anmäler till skyddsombudet och Försäkringskassan. För att se vilken sorts ersättning du kan få från arbetsskadeförsäkringen, se Försäkringskassans hemsida Aktivitetsersättning Du som är mellan 19 och 29 år kan ansöka om aktivitetsersättning ifall du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan Förlängd skolgång Om du har en funktionsnedsättning och måste förlänga din skolgång i grundskolan eller på gymnasiet, så har du rätt till aktivitetsersättning under tiden. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan 12

13 Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan ansöka om sjukersättning om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan Andra försäkringar Nästan alla arbetstagare har genom kollektivavtal kompletterande pensionsförmåner. Arbetsgivaren eller fackföreningen kan informera dig om vad som gäller. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett barn som är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Vårdbidraget betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan, Handikappersättning Om du behöver hjälp av en annan person för att klara din dagliga livsföring eller har stora merkostnader kan du under vissa förutsättningar få handikappersättning. Förmånen kan sökas från juli månad det år du fyller 19 år. Du måste ha fått funktionsnedsättningen innan du fyller 65 år för att kunna söka handikappersättning. För mer information, vänd dig till Försäkringskassan, 13

14 Assistansersättning till personlig assistent Du som har svår funktionsnedsättning och behöver personlig hjälp för att klara vardagen, kan ansöka om assistansersättning till personlig assistent. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av särskilt anställd personal. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer, Närståendepenning Om du måste ta ledigt från ditt arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk, kan du ansöka om ersättning från Försäkringskassan, så kallad närståendepenning. Med svårt sjuk menas livshotande sjukdom. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer, Omprövning av Försäkringskassans beslut Om du är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att kassan omprövar beslutet. Skriv ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska en fullmakt skickas med. Skicka brevet till Försäkringskassan som fattat beslutet. Försäkringskassan måste få brevet senast två månader från den dag du fick beslutet. Om du är missnöjd också med det nya beslutet kan du överklaga till länsrätten. Tycker du att även länsrättens beslut är felaktigt kan du söka prövningstillstånd hos kammarrätten. 14

15 Tandvård Folktandvården erbjuder alla typer av tandvård: barn- och ungdomstandvård tandvård till patienter med särskilda behov vanlig vuxentandvård specialisttandvård Folktandvården erbjuder också sina patienter Frisktandvård, det vill säga tandvård till fast pris. För barn och ungdomar som är yngre än 20 år är tandvården helt avgiftsfri. Som vuxen betalar du själv din tandvård men får bidrag till viss del från ett statligt tandvårdsstöd. Folktandvården drivs av landstinget men det finns också många privata tandläkarmottagningar. Du hittar alla i telefonkatalogens blå sidor. Läs mer om tandvård på landstingets hemsida och hos Försäkringskassan Tandvård till personer med särskilda behov Personer som har varaktiga och omfattande behov av personlig omvårdnad, har rätt till särskilt tandvårdsstöd för en god munhälsa. Om du omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), har du också rätt till särskilt tandvårdsstöd. Det särskilda tandvårdssstödet innebär en möjlighet för dig att få kostnadsfri munhälsobedömning utförd i hemmet, samt 15

16 få nödvändig tandvård till samma avgift som i den öppna hälso- och sjukvården. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet. För att få del av det särskilda tandvårdsstödet krävs ett intyg. Detta intyg ska du alltid ha med dig när du går till tandläkaren. Biståndsbedömare och LSS-handläggare skriver dessa intyg. För mer information se landstingets hemsida Tandvård som led i sjukdomsbehandling Om tandvården ingår som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid, har du rätt till tandvård till samma avgift som hälso- och sjukvården. För mer information se landstingets hemsida Rehabilitering Allmänt om rehabilitering Rehabilitering innebär att du tränar upp nedsatta förmågor efter en skada eller sjukdom. Du får lära dig att anpassa dig till en ny livssituation. Rehabilitering kan ske både på sjukhuset, hemma och på särskilda träningsenheter. Ibland kan det behövas hjälpmedel eller speciella träningsprogram för att få en så bra rehabilitering som möjligt. Medicinsk rehabilitering Den medicinska rehabiliteringen är till för att underlätta en ny situation efter att du har drabbats av fysisk sjukdom eller skada. Rehabilitering kan pågå några månader och i vissa fall upprepas flera gånger genom livet. Du träffar då ett team av 16

17 specialister med kompetens om olika diagnoser. Det är landstinget som ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan beviljas rehabilitering utanför landstinget. Ta kontakt med din behandlande läkare för att få mer information. Rehabilitering inom psykiatrin Den psykiatriska rehabiliteringen är till för att du som har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska få ett självständigt liv. Genom att utveckla egna färdigheter och med stöd från omgivningen ska du kunna delta i samhällslivet på dina egna villkor. Psykiatrisk rehabilitering sker både i landstinget och i kommunerna. Landstingets dagrehabilitering Inom dagrehabilitering arbetar man i team kring patienter med framför allt neurologiska skador och sjukdomar. I teamet ingår arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator. Även sjuksköterska, undersköterska, logoped, läkare och psykolog kan vid behov ingå i teamet. Kommunens dagrehabilitering Dagrehabiliteringen är till för dig med tillfälligt nedsatt funktion efter sjukdom eller skada, exempelvis stroke och frakturer. Målet är att med en längre och intensivare träningsperiod öka och bibehålla dina funktioner, för att klara dig så självständigt som möjligt i eget boende. 17

18 Kommunens hemrehabilitering Hemrehabilitering innebär att du får behandling, träning och hjälpmedel så att din vardag fungerar så bra som möjligt. Kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast i din kommun. Habilitering Habilitering innebär insatser för dig som har en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Dessa insatser ska ge dig bästa möjliga förutsättningar för ett självständigt liv och delaktighet i samhällslivet. En genomgripande och varaktig funktionsnedsättning påverkar de flesta områden i livet. Det medför att många olika yrkesfunktioner arbetar tillsammans i team för att stödja dig på bästa sätt. Stöd ges också till anhöriga, företrädare och olika personalkategorier. Insatserna sträcker sig över lång tid och innebär för det mesta många olika kontakter. Vuxenhabiliteringen har habilitering för vuxna som sin huvuduppgift. De grupper som vuxenhabiliteringen vänder sig till är personer som har: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av förvärvad hjärnskada i vuxen ålder, eller rörelsehinder förvärvat före 16 års ålder. Du kan antingen få remiss eller själv ta kontakt med landstingets vuxenhabilitering, telefon

19 Rådgivning och annat personligt stöd Om du har ett stort och varaktigt funktionshinder kan du ansöka om rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stödet ska vara ett komplement till de insatser som du kan få genom hälso- och sjukvården. Genom rådgivning och annat personligt stöd kan du få hjälp med information, planering och samordning. Du kan inte få någon behandling eller träning via råd och stöd. Ansökan görs hos LSS-handläggarna på landstinget, som har telefonnummer eller Läs på landstingets hemsida Planering och samordning Du har alltid rätt till en plan Om du behöver hjälp med planering och samordning av insatser finns det olika möjligheter. Några exempel är rehabiliteringsplan, habiliteringsplan, vårdplan eller samordningsplan. Du som har en insats enligt LSS kan få en individuell plan enligt LSS. Vänd dig till den verksamhet som du har kontakt med inom hälso- och sjukvården eller kommunen om du vill begära en plan. 19

20 Patientutbildningar Patient- och närståendeutbildning Vid livslång sjukdom eller skada är kunskaper om hur man hanterar vardagen viktiga för en god livskvalitet. Ett sätt att få de kunskaperna är patient- och närståendeutbildning tillsammans med erfarna brukare. För mer information, kan du prata med den verksamhet inom landstinget som du har kontakt med. Samtalscirklar Samtalscirkeln är ett led i att lära sig leva friskare med en fysisk eller psykisk livslång sjukdom eller skada. Cirkeln fokuserar på det man kan och bör göra själv för att må bättre. Vill du delta i en samtalscirkel, kontakta Handikappförbunden Värmland på telefon Hjälpmedel Personliga hjälpmedel Du som har en funktionsnedsättning kan behöva personliga hjälpmedel för att klara det dagliga livet i boende, närmiljö och skola samt för vård och behandling. Kommunerna i Värmland ansvarar för de flesta personliga hjälpmedel för vuxna. Som exempel kan nämnas manuella rullstolar, gånghjälpmedel, hygienhjälpmedel, hushållshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Om du behöver hjälpmedel som kommunen ansvarar för, vänder du dig till din hemkommuns arbetsterapeut eller sjukgymnast. 20

21 Länkar till kommunernas hemsidor hittar du på landstingets webbplats, på hjälpmedelsservice hemsida: Landstingets hjälpmedelsservice ansvarar för hjälpmedel som kräver speciell kunskap och kompetens till vuxna personer i hela Värmland. Det kan till exempel vara eldrivna rullstolar eller tekniskt avancerade kognitiva och kommunikationshjälpmedel. Om du behöver något av dessa hjälpmedel ska du kontakta arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped eller läkare för remiss. Kontakta kommunens hjälpmedelsverksamhet (kommunrehab) eller landstingets hjälpmedelsservice vid behov av service eller anpassning. Samma gäller när du ska lämna tillbaka hjälpmedel. Hjälpmedelsservice har teknisk beredskap mellan klockan 9 och 15 alla lördagar och söndagar samt vid jul, nyår och påskhelg. Beredskapen är till för att lösa akuta nödsituationer när det gäller vissa hjälpmedel. Hjälpmedelsservice nås via landstingets växel ör Förbrukningsartiklar Förbrukningsartiklar är produkter som man har ett fortlöpande behov av när man har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara produkter för urininkontinens och stomi. Vissa förbrukningsartiklar får du utan kostnad, andra får du köpa själv. En del av dessa omfattas av högkostnadsskydd. Landstinget eller kommunen är ansvariga för förbrukningsartiklar. Inom landstinget kan man få information på den klinik där man behandlas för sin sjukdom eller via distriktssköterskan. I kommunen kan den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, ge information. Läs mer 21

22 Hjälpmedel på arbetsplatsen Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbete genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. Arbetsförmedlingen svarar för bidrag till arbetshjälpmedel vid nyanställning samt under de första tolv månaderna. När du varit anställd i minst tolv månader är det Försäkringskassan som svarar för bidrag till de arbetshjälpmedel som du behöver för att kunna utföra arbete. Hjälpmedelstorget Hjälpmedelstorget är en hemsida på Internet där du kan få information om hjälpmedel, produkter eller förslag på anpassningar. Du kan läsa regler och lagar eller få prata med andra som är i samma situation som du själv. Det är Hjälpmedelsinstitutet som driver webbplatsen. Läs mer på Arbete och sysselsättning Anställd Om du har en anställning och behöver särskilda insatser för att klara ditt arbete vänder du dig till din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till dina förutsättningar för arbete genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. 22

23 Arbetssökande Om du inte har någon anställning vänder du dig till Arbetsförmedlingen som kan hjälpa till med olika insatser. Sådana insatser kan vara arbetshjälpmedel, personligt biträde, lönebidrag eller särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). För mer information, kontakta Arbetsförmedlingen eller läs på Daglig verksamhet Om du har en utvecklingsstörning, autism eller hjärnskada och saknar arbetsförmåga, kan du ansöka om daglig verksamhet hos din kommun. Daglig verksamhet är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Personlig hjälp och stöd Hemtjänst Om du har svårt att klara dig själv i ditt hem kan du få hemtjänst för att underlätta det dagliga livet. Det kan vara larm, eller hjälp med personlig omvårdnad som till exempel av- och påklädning, toalettbesök, hygien och duschning. Även andra sysslor som exempelvis städning, tvätt och klädvård och viss matlagning kan ingå. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare. Personlig assistans Du som har mycket stora och omfattande funktionsnedsättningar och behöver personlig hjälp för att klara vardagen, kan ansöka om assistansersättning till personlig assistent. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som 23

24 ges i olika situationer av särskilt anställd personal. Detta är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Vänd dig till Försäkringskassan för att få veta mer Ledsagare Om du behöver hjälp för att kunna delta i olika aktiviteter och ha kontakt med andra människor, kan du ha rätt till ledsagarservice. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Kontaktperson Om du behöver hjälp av en medmänniska för att till exempel kunna gå på bio eller ta en fika, kan du ansöka om att få en kontaktperson. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Om du har funktionsnedsättning och behöver miljöombyte och rekreation, kan du ansöka om att få en korttidsvistelse utanför ditt hem. Ansökan görs hos kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare. Flytta till annan kommun Om du vill flytta till en annan kommun och har behov av samma service och hjälp som du har nu, kan du begära ett förhandsbesked om insatser från den nya kommunen. Ta kontakt med din kommun för mer information. 24

25 Rådgivning och annat personligt stöd Om du har stora funktionsnedsättningar och har behov av hjälp med information, planering och samordning kan du söka rådgivning och annat personligt stöd. Detta är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansökan görs hos landstingets LSS-handläggare, telefon eller Se landstingets hemsida Omprövning av beslut från kommunen eller landstingets LSS-handläggare Om du är missnöjd med ett beslut kan du begära att få ärendet omprövat. Skriv ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska en fullmakt i original skickas med. Skicka brevet till den som har fattat beslutet. Om du är missnöjd också med det nya beslutet kan du överklaga till länsrätten. Tycker du att även länsrättens beslut är felaktigt kan du söka prövningstillstånd hos kammarrätten. Personligt ombud Om du har en psykisk funktionsnedsättning och har behov av stöd, kan du få ett personligt ombud till hjälp. Det kan vara hjälp att formulera och planera för dina behov av vård, stöd och service samt stöd i kontakten med myndigheter. Kontakta din kommun för information. Läs också om verksamheten Personligt Ombud på 25

26 Tolkservice för hörselskadade med flera Om du är döv, dövblind, hörselskadad eller vuxendöv erbjuds du service av landstingets tolkcentral. Även hörande som har kontakt med personer med dessa hörselnedsättningar kan beställa tolk till ett uppdrag. Tolk finns tillgänglig både vardagar och helger. Läs mer på tolkcentralens hemsida /tolkcentralen Taltjänst Om du har svårigheter att kommunicera, som primärt inte beror på hörselskada, kan du få hjälp av landstingets Taltjänst. Taltjänst erbjuder talstöd, telefonstöd, läs- och skrivstöd. Det behövs ingen remiss utan du kan kontakta Taltjänst direkt, telefon Teletal Tjänsten Teletal är ett stöd för dig som talar otydligt, behöver minnesstöd eller hjälp med att anteckna vad som sägs, vid ett telefonsamtal. Samtalen rings med en vanlig telefon och genomförs som ett trepartssamtal. Ring Tjänsten är kostnadsfri. Läs mer på Teletals hemsida Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Det finns en särskild rättighetslagstiftning för dig som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Lagen heter Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och förkortas LSS. 26