Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden"

Transkript

1 Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden Ibland strömmar kapitalet åt fel håll. Källa: Nationalmuseum. Carl Gustav Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby

2 Förord... 3 Inledning med bakgrund och sammanfattning... 5 Del 1 Perspektiv på kapitalförsörjning Tillväxtperspektivet Utvecklingsperspektivet Omställningperspektivet Del 2 Nätverkscheckarna Praktikernätverk för organisatörer av lokal finansiering (check A) Drivbänk för utveckling av sparbolagsgroddar (check B) Del 3 Arbetsgruppens arbete Gruppens uppgift och vägval Lärdomar att sprida Analys och rekommendationer Arbetsgruppens resultat Referenser Bilagor Sparbolag, slow equity och lokala kapitalbolag

3 Förord När Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning på landsbygden på våren 2010 drog igång arbetet kunde vi bara ana vilken krokig väg vi gav oss in på. Därför är det med extra stor glädje och stolthet vi nu kan presentera denna slutrapport. Rapporten framförallt gruppens slutsatser har växt fram genom diskussioner deltagarna emellan, seminarier och möten med myndigheter och finansiella institut. Vi har även engagerat och tagit tillvara erfarenheter från de som på det lokala planet försöker finna nya eller nygamla lösningar för att finansiera utveckling i bygden. Genom internationella kontakter har vi följt initiativ från främst andra europeiska länder. Sist men inte minst har vi givetvis också byggt rapporten på faktamaterial. Redan från början gav gruppen Oscar Kjellberg uppdraget att skriva denna slutrapport. Gruppen står samlat bakom resultatet men givetvis är det också så att Oscars egen övertygelse vad gäller problem och lösningar kan skönjas. Vi hoppas att vi med denna rapport kan bidra till att de som på olika sätt tar initiativ för att lösa landsbygdens kapitalförsörjning kan få stöd för att sprida koncept och idéer. Dessutom vill vi uppmuntra till betydligt fler innovativa lösningar på hur landsbygdens lokala ekonomier kan organisera sparande och finansiering. Rapporten består av tre delar. Del 1 (kapitel 1-3) innehåller en sammanställning av tidigare kunskaper för att ge en orienterande och ett problematiserande perspektiv på kapitalförsörjningsfrågan. Oscar Kjellberg har på arbetsgruppens uppdrag skrivit dessa kapitel och svarar också för innehåll och slutsatser. Del 2 (kapitel 4 och 5) utgörs av rapporter från mottagarna av två nätverkscheckar, d.v.s. medel som utdelats inom ramen för Landsbygdsnätverket. Projekten svarar själva för innehåll och slutsatser. För checken för Praktikernätverket svarar Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och för Drivbänkschecken svarar Jörgen Andersson, Åres Gröna Dalar. I den tredje delen (kapitel 6-9) beskrivs arbetsgruppens uppdrag, resultat, analys och rekommendationer samt lärdomar. Även denna del har skrivits av Oscar Kjellberg efter en kortare diskussion med gruppen. Den kan sägas innehålla en tolkning av gruppens uppfattning. De frågor som ingick i arbetsgruppens uppdrag från Landsbygdsnätverket finns behandlade i respektive kapitel enligt följande: Problemen kring kapitalförsörjning tydliggöras genom sammanställning och analys av tidigare genomförda utredningar (kapitel 1-3). Samtidigt presenteras en generaliserad bild över hur olika lokala utvecklingsprojekt faktiskt lyckats mobilisera kapital med olika angreppsvinklar och lösningar (kapitel 4). Lärande exempel skall identifieras, och det skall diskuteras vad som gör exempel mer eller mindre överförbara (kapitel 4, 5 och 7). 3

4 Gruppen ska sprida kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter som t.ex åtgärd 312 där det uppges, vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar (Kapitel 7). Arbetsgruppen ska söka internationella erfarenheter och utbyten (kapitel 7 och 8) Överförbara lärdomar sammanställs i metodform och understöds avseende konceptutveckling, spridning och uppföljning (kapitel 8 och 9). För Kapitalförsörjningsgruppen Anders Johansson 4

5 Inledning med bakgrund och sammanfattning Det svenska Landsbygdsnätverket startades våren Målet är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Landsbygdsnätverket är också kontaktpunkt för nätverk mellan Leadergrupperna. Jordbruksverket ansvarar för nätverkets kansli. Landsbygdsnätverket har åtta särskilda arbetsgrupper som arbetar med prioriterade teman med koppling till landsbygdsprogrammets mål. Vår grupp kallas arbetsgruppen för lokal kapitalförsörjning och vi "skall arbeta för bygdernas ökade förmåga att samla kapital för finansiering av sociala och kommersiella utvecklingsprojekt". Syftet är att bidra till en utveckling där "riskkapital, gåvokapital och lånekapital ska finnas tillgänglig för utveckling av Sveriges lokala ekonomier". Projektmålet att utveckla och analysera metoder eller modeller så att erfarenheter och kunskaper kan spridas till landet i allmänhet och till landsbygdsnätverkets medlemmar i synnerhet. Vi har administrerat två "checkar", den ena var avsedd för ett praktikernätverk och den andra för medverkan i utveckling av lärande exempel för lokala sparbolag för lokalt sparande och finansiering med riskkapital. Erfarenheter och resultat av arbetet med checkarna skulle integreras med arbetsgruppens erfarenheter och kunskaper. Med sparbolag menar vi lokalt kontrollerade institutioner där man som sparare kan dela risk med de entreprenörer i det lokala näringslivet som behöver hjälp med finansiering och som kan prioritera investeringar i den lokala ekonomins intresse. Sparbolagen är med andra ord väsensskilda från banker. Dessa är numera, med undantag för äkta sparbanker (numera tillåter lagstiftarna att vinstdrivande bankaktiebolag under vissa omständigheter kallar sig för sparbank), inte lokalt kontrollerade institutioner i det lokala näringslivet. Banker låter inte spararna dela risk med det lokala näringslivets entreprenörer och de tar inte hänsyn till om deras låntagare prioriterar investeringar i den lokala ekonomins intresse. Det som är typiskt för ett sparbolag är att det: riktar sig lika mycket till sparare som till entreprenörer som behöver hjälp med finansiering, underlättar, genom sin existens, för entreprenören att skapa en lämplig mix mellan eget och främmande kapital, ökar den lokala ekonomins attraktionskraft för donations- och bidragskapital eftersom givarna vet att de kan rikta sina pengar till en lokal gemenskap snarare än till ett privat företag och motverkar intressekonflikter mellan enskilt ägande och den lokala ekonomin genom att det sprider det lokala ägandet av de lokala företagen så att de lokala medborgarna hamnar i samma båt. Vi skulle lämna förslag till ett nätbaserat verktyg för att förbättra bygdernas möjligheter till mäklande mellan hållbara utvecklingsmöjligheter och deras finansiering. En 5

6 fortlöpande kommunikation skulle hållas med Landsbygdsnätverket under arbetets gång och en rapport skulle skrivas där tidigare kunskaper sammanställs med erfarenheter och kunskaper från arbetsgruppen och checkarna. Fokus skulle inte ligga på kunskaper av internationell eller forskningskaraktär utan på praktikernas villkor. Med praktiker syftar vi på de personer som har tagit lokala finansiella utvecklingsinitiativ runt om i landet. Ett antal sådana har identifierats i skriften Handbok för lokal finansiering (Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva, 2011). Dessa initiativtagare är allmänt driftiga och nätverkande personer och många av dem har erfarenhet av verksamhetsledning och bär på både kunskaper och erfarenhet av finansiering. De är påfallande pragmatiska och drivs av en önskan till konkret handling för det gemensamma bästa. Vår ambition formulerade vi i början av 2011 på följande sätt. År 2011 kan visa sig vara en viktig brytningstid där bl.a. svenska banker förväntar sig ökande svårigheter att möta det offentliga, privata och ideella näringslivets efterfrågan på lån. Detta kan blottlägga ett förhållande där det så kallade främmande kapitalets andel i entreprenörernas finansieringsmix generellt ter sig ohållbart stort och där alla parter därför skulle vinna på en ökande andel eget kapital. I takt med minskande antal bankkontor minskar tillgången till personer med erfarenhet att bedöma investeringsidéers framgångspotential. En tolkning av nuläget blir då att bygderna antingen behöver skaffa sig sina egna kapitalförsörjningsorganisationer här och nu med hjälp av de medel som kan finnas till buds. Eller också hoppas på att det dyker upp en ny servicefunktion som erbjuder sina tjänster där det alltså helst bör ingå eget kapital med rimligare villkor än befintliga riskkapitalbolag brukar ge. Arbetsgruppen vill lägga fokus på det första alternativet och initiera praktikernätverk för befintliga och nya embryon till hemmabyggda kapitalförsörjningsorganisationer. Följande kännetecken antas vara viktiga och ska därför gärna vara närvarande eller beaktade: Näringslivsallianser (privata,offentliga,ideella) för livskraftiga lokala ekonomier. Förmågan till hållbarhetsanalys, värdering och demokratisk prioritering. Relationsburet förtroendekapital för utveckling, finansiering och framgång. Fokus på spararnas behov att dela risk och framgång med sitt lokala näringsliv. Konstruktion som förhindrar intressekonflikt mellan ägare och den lokala ekonomin. Förmågan att kanalisera relationsburet riskkapital och i steg två utnyttja detta för ökad tillgång till traditionellt låne-, bidrags- och gåvokapital. Arbetsgruppens verksamhet startade när Jörgen Andersson den 26 mars 2010, av Landsbygdsnätverkets styrgrupp utsågs till gruppens ordförande (ordförandeskapet övergick senare till Anders Johansson). Gruppen har bestått av Anders Johansson (Coompanion), Nils Lagerroth (Landsbygdsnätverket), Jörgen Andersson (Åres 6

7 Gröna Dalar), Ulla Herlitz (Hela Sverige ska leva), Oscar Kjellberg (Lokalekonomerna), Thomas Norrby (Sveriges lantbruksuniversitet), Rebecca Källström (Företagarna) och Lars-Göran Svensson (LRF Konsult). Personerna i gruppen har stor kunskap och inblick i de lokala ekonomiernas betydelse för hela nationens ekonomi och vilken betydelse som den finansiella sektorn har för dess utveckling. Med tanke på att kapitalförsörjningsfrågan diskuterats i decennier utan att något egentligen har hänt så är det hög tid att studera den från flera olika perspektiv. Nämligen det dominerande tillväxtperspektivet, det bredare utvecklingsperspektivet och det nödvändiga omställningsperspektivet. Kapitalförsörjningsfrågan behöver problematiseras och de olika perspektiven synliggöras. På detta sätt kan vi tydligare analysera marknad och politik för att kunna hitta de rätta instrumenten för kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden. 1 Det dominerande tillväxtperspektivet (kapitel 1) Bygger på en massmedial version av liberal ideologi och neoklassisk ekonomisk teori. Exponentiell ekonomisk tillväxt betraktas inte bara som en självklar möjlighet utan som ett överordnat mål som är strategiskt viktigt eftersom det anses öka våra möjligheter att lösa problem och att nå andra viktiga mål. Finansiella problem är viktiga om de hämmar den ekonomiska tillväxten. Småföretagens finansieringsproblem är viktiga i den mån företagen har tillväxtpotential. Det är viktigt att sådana företag får tillgång till det riskkapital som alla behöver i sina tidiga tillväxtskeden. Det bredare utvecklingsperspektivet (kapitel 2) Bygger på en kritisk hållning till det dominerande perspektivet. Landsbygdens lokala ekonomier är viktiga både för familjer, företag och för den nationella ekonomin men den utarmas genom näringslivets och den institutionella strukturens omvandling i en process som karaktäriseras av mekanisering, ökad skala, specialisering, industrialisering och globalisering. I denna process växer läckorna i de lokala ekonomierna och sparare och entreprenörer möter ett allt sämre finansiellt utbud. Det nödvändiga omställningsperspektivet (kapitel 3) Ett tillväxtkrav finns inbyggt i vår ekonomi genom vårt skuldbaserade penningsystem. Eftersom penningmängden i varje ögonblick motsvarar de totala skulderna och dessa skall återbetalas med ränta, måste penningmängden öka över tiden. Så 1 I förhållande till arbetsgruppens uppgift och aptit är denna översikt över vad som tidigare har gjorts, rapsodisk snarare än akademiskt uttömmande. Det har inte handlat om forskning utan om att komma vidare på ett praktiskt plan. Jag har hanterat begränsningen genom att dra nytta av ett antal litteraturstudier och översikter som andra har gjort. Några som jag särskilt vill framhålla är: NEF, Evers, J. & al, (2003). Finance for local development - New solutions for public-private action, (kunskapsöversikt och utvärdering), Herlitz, U. (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ i Herlitz, U., Wikström, B., redaktörer. (2004), Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, Ingelstam, L. (2006), Kap. 10. Det lokala i ekonomin och ekonomin i det lokala i Ingelstam, L. (2006), Ekonomi på plats, Isaksson, A. Kap. 3. Staten som venture-capitalist: En sammanställning av internationell empirisk forskning i Lithander et al (2010) Staten och riskkapitalet. 7

8 länge vi har ekonomisk tillväxt är detta inget omedelbart problem eftersom utbudet av pengar kan öka i samma takt som efterfrågan på pengar. Under goda konjunkturer blir beteendet alltmer spekulativt och det blir bubblor i sådana tillgångar som man kan spekulera i, främst fastigheter och produktivt kapital. När bubblorna spricker blir de sociala kostnaderna stora. Den fossila eran har inneburit ett växande flöde av energi till låg kostnad. Efter oljetoppen reverseras detta och vårt realkapital blir oekonomiskt - den fossila bubblan spricker och vi får en finansiell kris som blir början på en lång anpassning till våra naturliga möjligheter som art i ett ekosystem. En radikal omställning till ett fossilfritt och uthålligt samhälle tycks vara oundviklig. Möjligheterna kommer att ligga i en övergång från urbanisering och centralism till ruralisering och lokalism. Nätverkscheckarna (kapitel 4 och 5) Arbetsgruppen tog initiativ till två aktiviteter varefter Landsbygdsnätverkets styrgrupp utlyste två nätverkscheckar 2 för dessa. Den första aktiviteten kallades Praktikernätverk för organisatörer av lokal finansiering. Syftet var att identifiera, skapa nätverk mellan, analysera och sprida information om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Checken gick till Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken. I projektet skulle man också underlätta för fler lokala aktörer att delta i nätverket samt att finna former för hur nätverket kan fungera efter projektets slut. Under projektet skapades ett Praktikernätverk för lokal ekonomi som består av ett 30 tal föreningar och bolag. De har en gemensam marknadsföringsfolder där praktikerna erbjuder kunskaper och erfarenheter från sina lokala kapitalförsörjningsorganisationer. Den andra aktiviteten kallades Drivbänk för utveckling av sparbolagsgroddar. Syftet med denna check var att identifiera, samla och bistå i utvecklingen av lärande exempel för lokala sparbolag med lokalt sparande och finansiering med riskkapital i en form av utvecklingsverkstad eller drivbänk, att bredda medvetenheten om de nya lokala kapitalförsörjningsorganisationernas betydelse för lokal utveckling i allmänhet och för omställningsarbetet till ett mer resurseffektivt samhälle i synnerhet och att i en mindre förstudie undersöka om det är möjligt att i nästkommande programperiod skapa EU-finansierade revolverande fonder inom inom landsbygdsprogrammet/leader. 2 Medlemmar i Landsbygdsnätverket kan ta initiativ till aktiviteter och få ersättning för arbete som utförs i samarbete med kansliet och nätverkets arbetsgrupper. Om initiativet passar in i något av nätverkets och arbetsgruppernas prioriterade fokusområden så tar kansliet och berörd arbetsgrupp i samråd med medlemmen fram ett underlag till Landsbygdsnätverkets styrgrupp. Om styrgruppen är positiv kan Jordbruksverket fatta det slutliga besluter. Av beslutshandlingen framgår aktivitetens syfte, mål samt det belopp som avsätts för att ersätta de utgifter som uppstår. Denna avsättning kallas för en nätverkscheck. 8

9 Checken gick till Leaderområdet Åres Gröna Dalar. Arbetet med checken har i hög grad präglats av hur våra ekonomiers ekonomiska ställning förändras i ett omställningsperspektiv. Mot bakgrund av de svårigheter som kommer att drabba alla storskaliga, energikrävande och kreditfinansierade ekonomier när tillväxten stagnerar och så småningom övergår i nerväxt är det uppenbart att de inte kommer att vara i stånd att genomföra den omställning som krävs. De investeringar som behöver göras kommer inte att kunna finansieras med lån från storbanker eftersom dessa är högt skuldsatta och deras tillgångar kommer att minska. Dessutom kommer omställningen kommer att vara ett högriskprojekt och banker får inte ta risker. Projektets analys är bland annat att alla som investerar i omställning måste ha goda möjligheter att mixa eget och främmande kapital utifrån sin aktuella situation. För att de ska bli möjligt måste de lokala bankerna bli fler och framför allt kompletteras med lokala finansiella mellanhänder som arbetar med riskkapital. Vi kallar sådana mellanhänder för sparbolag. Projektet identifierade två blivande sparbolag och ett bolag som utvecklar en "motor" för sparbolag. Sparbolag med just denna motor kallas lokalkapitalbolag. Arbetsgruppens arbete (kapitel 6-9) Vår analys bygger på tre saker. Vi har beskrivit tre förekommande perspektiv på landsbygdens kapitalförsörjningsproblem, vi har diskuterat hur den lokala ekonomin hänger ihop med den globala och vi har studerat svenska lokala utvecklingsprojekt som har tacklat kapitalförsörjningsproblemen och skapat oss en generell bild av deras metoder. Ett viktigt inslag i analysen var vår enkla modell (se figur 4 och 5) där den lokala ekonomin är inbäddad i en större helhet som vi kallar den globala. Mot bakgrund av den insikt som växer sig allt starkare - att vi måste ställa om eftersom vår nuvarande tillväxtbaserade samhällsutveckling inte är uthållig - rekommenderar vi att man bejakar alla slag av innovativa försök att hitta nya former för att organisera sparande och finansiering för landsbygdens invånare. Både de som är direkta och de som är i form av finansiella mellanhänder. Lokala spar- och medlemsbanker måste bli mångdubbelt fler och de måste kompletteras med motsvarigheter som jobbar med lokalt riskkapital. 9

10 Del 1 Perspektiv på kapitalförsörjning 1. Tillväxtperspektivet Finansiering och kapitalförsörjning ur tillväxtperspektivet Finansiering är inget som enbart entreprenörer ägnar sig åt. Alla beslut och planer som har med sparande eller hjälp med finansiering att göra, hör till det finansiella området. Sådana beslut fattas både av hushåll, företag och av verksamheter i den offentliga och den sociala ekonomins sektorer. Se figur i Bilaga 1. Finansiering och kapitalförsörjning. Men när "kapitalförsörjningsfrågan" betraktas ur tillväxtperspektivet som är det dominerande perspektivet i det offentliga rummet, är det främst vissa företagares/entreprenörers finansiella beslut som det handlar om. Det handlar om de som kan och vill växa, gärna med inriktning på export och de utgör endast en mycket lite del av landsbygdens företag. Hushållens finansiella beslut handlar om hur de ska använda sina inkomster. Hur mycket ska de konsumera och hur mycket vill de spara? (Se figur 2, sidan 14). De kan spara genom att investera direkt i egen eller annans verksamhet men de kan också spara genom att placera sitt sparande hos en finansiell mellanhand som agerar på kredit- eller riskkapitalmarknaden. De kan också vilja styra sitt sparande till något som de vill stödja t ex till sina barn eller till den lokala ekonomi som det egna hushållets ekonomi är inbäddat i. Företagens finansiella beslut handlar om de ska investera och i så fall i vad. För unga företag kan det handla om start, tillväxt eller utveckling och en oundviklig fråga är om man ska finansiera investeringen internt eller externt eller med entreprenörens egna kapital eller internt genererat överskott i hans företag. För äldre företag kan det handla om uppskalning av företaget, ersättningsinvesteringar eller rent av disinvestering dvs säga att man krymper det genom att inte ersätta förslitet kapital eller att man rent av säljer av en del av kapitalet. De företagare som väljer extern finansiering har att välja mellan eget eller främmande kapital? Genom sina val påverkar de företagets kapitalstruktur det vill säga förhållandet mellan det egna och det främmande kapitalet (företagets skulder). Externa tillskott av eget kapital kan man ordna genom att emittera aktier eller kapitalandelsinsatser. Främmande kapital kan man skaffa genom att låna i bank eller liknande eller emittera obligationer eller förlagslån. Man kan också ordna egna lösningar och direkta kontakter istället för att gå genom finansiella mellanhänder. En fråga som dyker upp ifall man väljer en egen lösning är hur man vill ersätta dem som hjälper till med finansieringen? 10

11 Generellt om politiken Syftet med att samla nationella aktörer i ett Landsbygdsnätverk är att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt. Genom olika åtgärder, i form av stöd och ersättningar, stimuleras företagande och sysselsättning. Landsbygden ska också få en ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft. Det svenska landsbygdsprogrammet är en del av EU:s strategi för att nå målen med den gemensamma landsbygdspolitiken. Den är inriktad mot en hållbar förvaltning av gemenskapens resurser samt ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden. Den tidigare Lissabonstrategin ersattes i juni 2010 med Europa 2020-strategin som är EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Den bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Regeringen sade vid detta tillfälle 3 att: "EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020) ska få fart på medlemsstaternas ekonomier i syfte att skapa ökad tillväxt och fler jobb." Och vidare. "Även om Sverige står bättre rustat än många andra medlemsländer så kräver de utmaningar EU står inför gemensamma lösningar. Därför var Sverige starkt pådrivande för att få Europa 2020-strategin på plats. Mycket av förberedelserna för strategin skedde under det svenska ordförandeskapet. Sverige drev med framgång centrala frågor för strategin som vikten av att få fler kvinnor och män i arbete, utvecklingen mot en grön ekonomi som utnyttjar resurser effektivt, sunda offentliga finanser samt den framtida inre marknadens betydelse för tillväxt. Andra frågor som Sverige har drivit är ett framtida europeiskt forskningsområde samt vikten av öppenhet och frihandel för tillväxt och sysselsättning. Alla dessa frågor är centrala för att långsiktigt öka EU:s tillväxtpotential, stärka Europas globala konkurrenskraft och säkra välfärden i Europa. Sverige verkar nu för ett ambitiöst och effektivt genomförande av strategin genom att medlemsstaterna genomför nödvändiga reformer i enlighet med strategins målsättningar och övergripande riktlinjer." 3 Se Statsrådsberedningen (e-post till departementet). Publicerad 16 mars Uppdaterad 7 november

12 Generellt om företagarna Figur 1. Bankernas lån till hushåll och företag, januari november 2009, rullande 12-månaders förändring. Källa: SCB (2010). Finanskrisens effekter på ekonomins balansräkningar. Från januari 2005 till januari 2008 accelererade bankernas utlåning till dessa företag. Det som kom att kallas Den Globala Finanskrisen växte under hösten 2007 och hade i slutet av året blivit global. Räntor, oljepriser och livsmedelspriser hade varit stigande under flera år och sänkte den disponibla inkomsten för stora delar av världens befolkning och försämrade kassaflödet för företagen. När den finansiella krisen blev global och orsakade kredittorka drabbades många företag och hushåll som var högt skuldsatta. Det blev inledningen till en ny era där den långa perioden av ökande skuldsättning bröts och världens ekonomier gick in i en recession. SCB (2010) 4, som med figur 1 visar hur bankernas lån till icke-finansiella företag har minskat sedan januari 2008, menar att [stor-]företagen har andra finansiärer än svenska banker, att den interna finansieringen är viktig för storföretagen samt att statistiken inte speglar små och medelstora företags finansieringsproblem. Det är en indikation på att kurvan för icke-finansiella företag antagligen representerar huvudsakligen små- och medelstora företag. Företagarorganisationen Företagarna (2011) genomförde i oktober 2011 en panelundersökning med medlemsföretag för att belysa småföretagarnas aktuella finansiella situation. 5 Krisen under hösten 2008 slog kraftigt mot de små företagens möjligheter att finansiera sig, även om kreditåtstramningen och dess negativa effekter blev betyd- 4 Sagt av Anders Lindström, SCB på ett seminarium om finanskrisens effekter på ekonomins balansräkningar. 5 Företagarna (2011). Företagarnas panel - Rapport från Företagarna. Oktober Sidan 2. 12

13 ligt mildare än under krisen i början av 1990-talet. Från botten under våren 2009 och framför allt under det goda tillväxtåret 2010 och inledningen av 2011 minskade gradvis andelen företag som uppgav att det var svårare än normalt att få finansiering, från nästan 40 % i april 2009 till 14 % i juli 2010, enligt Konjunkturinstitutets statistik. De senaste månaderna har dock andelen åter ökat. Företagarnas panel visar att mer än vart fjärde företag (26 %) nu anger att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten. Av dessa är det 6 procentenheter som anger att det är avsevärt svårare än normalt. 3 % anger att det är lättare än normalt att finansiera sig, medan 72 % anger att det är ungefär som normalt. Finansieringssvårigheterna kan ha flera olika förklaringar; svårare och/eller dyrare att få banklån, kunder som inte betalar, sämre tillgång på riskkapital och längre betaltider. Den viktigaste faktorn är dock svårigheterna att få nya och utvidga befintliga banklån samt den stigande kostnaden för banklånen. Vid en förnyad undersökning i januari 2012 hade andelen som ansåg att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten, ökat till 29 procent. Andelen som ansåg att finansieringsmöjligheterna hade försämrats under det senaste kvartalet, hade ökat till 23 procent. Litteraturstudier: Kapitalstruktur, vilka faktorer påverkar? (2006), Kapitalstruktur i små företag... (2011), Ur Staten och riskkapitalet (2011) I två mindre studier har man velat få svar på hur kapitalstrukturerna 6 ser ut i små företag och varför företagare resonerar som de gör kring eget kapital och skulder? Landgren & Rönnberg (2006) fann att ägarkontroll är en betydande faktor för valet av kapitalstruktur. Däremot kan det inte förklaras med skattemässiga aspekter, tillväxt eller lönsamhet. Andersson, Kesak & Wallertz (2011) fann att den genomsnittliga soliditeten 7 är 34 procent men variationen är stor. Vid tiden för undersökningen var det något mer än genomsnittet för större företag. Alla företag föredrar eget framför främmande kapital men när de behöver externt kapital föredrar de främmande kapital för att slippa ta in nya ägare och förlora en del av kontrollen över sitt företag. Företagare som är etablerade sedan länge tycker i allmänhet inte att det är svårt att få lån i bankerna. Författarna hade förväntat att företagarna skulle ha en lägre soliditet för att kunna tjäna mer på sitt eget kapital genom den finansiella hävstången men inser att företagarna väger in fler saker än vad ekonomen gör vid sitt skrivbord. Staten och riskkapitalet (2011) Parallellt med arbetsgruppens arbete i det lilla bedrivs ett betydligt mer storskaligt (och påkostat) försök att lösa problem med kapitalförsörjning till små och medelstora företag. Lithander, J., et al (2010) beskriver den uppgift som myndigheten för till- 6 Med kapitalstruktur menas den blandning av eget och främmande kapital som företaget är finansierat med. 7 Det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. 13

14 växtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått av regeringen. De ska utvärdera de insatser som görs i syfte att öka det regionala utbudet av ägarkapital under perioden inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Försöket handlar om en insats omfattande skattemedel motsvarande 2,5 miljarder kronor som ska investeras som riskkapital i företag med tillväxtambitioner runt om i Sverige. Tillväxtanalys beskriver den uppgift den har fått av Regeringen på följande sätt. 8 Det grundläggande problemet som insatserna avser att reducera är den presenterade obalansen i företagens kapitalförsörjning. De i avsnitt 1.3 refererade rapporterna pekar på ett s.k. finansieringsgap en obalans mellan marknadens befintliga utbud och företagens efterfrågan. Givet att dessa analyser är korrekta kommer, i jämförelse med deras potential, vissa företags bidrag till regionens och nationens tillväxt och välfärd att vara mindre eller möjligen helt utebli. Det är definitivt ett problem och möjligen också ett marknadsmisslyckande. Det är dock värt att påpeka att marknadsrationalitet också kan hävdas när det gäller marknadsaktörernas riskbedömningar. Avsaknad av historik ( track record ), proportionellt högre transaktionskostnader för mindre investeringar m.m. är exempel på förhållanden som inkluderas i marknadsaktörernas riskbedömning. Programlogiken i detta fall skulle i korthet kunna tolkas, konstrueras, enligt följande: Ökad välfärd är ett nationellt mål Tillväxt ger en större gemensam kaka att fördela och därmed möjligheter till den önskade välfärdsökningen. Konkurrenskraftiga, växande, företag bidrar till landets tillväxt. Företag behöver kapital för sin tillväxt. Många företag(-are) har inte tillräckligt eget kapital för denna utvecklings- och tillväxtprocess. En (begränsad) mängd av dessa efterfrågar venture capital. Det befintliga kommersiella riskkapitalutbudet svarar inte upp mot dessa företags efterfrågan. Privata aktörers riskbedömningar överensstämmer inte med det samhällsekonomiskt optimala och det föreligger således ett finansiellt gap, särskilt i företagens tidiga utvecklingsskeden och med vissa geografiska variationer. Finansieringsfärdiga företags efterfrågan kan inte tillgodoses. Föreliggande kapitalförsörjningsinsats kommer (fullt utnyttjad och enligt förvaltningsmyndigheten) att öka utbudet riskkapital på marknaden med ca 2,5 miljarder kronor och därmed minska finansieringsgapet d.v.s. reducera det uppfattade problemet. EU och regeringen är tydliga med att det övergripande målet är ökad tillväxt som möjliggör ökad välfärd och att ett ökat utbud av riskkapital kan leda till att vi får många företag som bidrar till landets ekonomiska tillväxt. Tillväxtanalys uppdrag är att utvärdera de insatser som görs i syfte att öka det regionala utbudet av ägarkapital under perioden inom ramen för de åtta 8 Lithander, J., (2010), sidan

15 strukturfondsprogrammen. I deras första rapport finns forskningsöversikt av Anders Isaksson som egentligen handlar om att "göra en genomgång av empirisk forskning som undersöker effekterna av den offentliga sektorns medverkan i venture capitalmarknaden genom att bidra till utbudet av riskkapital (ägarkapital)". I sammanfattningen av denna forskningsöversikt skriver man följande: En stor del av rapporten utgörs av forskningsöversikten i kapitel tre. I genomgången av nuläget för internationell empirisk forskning granskas fjorton olika statliga VC-program i åtta länder som utvärderats av tretton olika utvärderare. Denna genomgång kan sammanfattas i ett antal generella iakttagelser: Hypotesen om ett marknadsmisslyckande får ett begränsat stöd i forskningen. Det handlar snarare om rationellt agerande aktörer på små eller outvecklade marknader. Offentliga insatser skall komplettera den privata sektorn och inte konkurrera eller tränga ut den. Det är tydligt att detta är lättare sagt än gjort. Statliga VCprogram hamnar ofta i kläm mellan å ena sidan kravet på additionalitet och å andra sidan kravet på att agera på lika villkor som den privata marknaden, vilket innebär en risk att man konkurrerar med den. Den kontext som ett VC-program har att verka i är ofta en avgörande förklarande faktor till varför ett program lyckas eller misslyckas. Många offentliga VC-program har regionalpolitiska ambitioner. Man hoppas att venture capital skall skapa tillväxt i en region som saknar tillväxt. Det innebär ofta problem. Venture capital dras till tillväxtregioner, men skapar dem inte. Incitamentsstrukturer som stimulerar saminvesteringar från privata aktörer är betydelsefulla för ett VC-programs möjligheter att lyckas. Avslutningsvis diskuteras ett antal möjliga fördjupningsstudier, bland annat en systematisk kvantitativ ansats, studier av effekter av sektorsinriktade (cleantech) eller generella insatser samt fördjupande länderstudier. Slutsats Att småföretagen är finansierade med så mycket som procent främmande kapital har blivit en helt naturlig sak. Företagarna uppfattar det som normalt och ekonomiska rådgivare kan tycka att det för många företagare vore rationellt att förlänga den finansiella hävstången till det egna kapitalet genom att låna mer. Politiken i EU går ut på att småföretagarna ska stimuleras till att växa för att på så vis få en hög tillväxt i nationen och unionen vilket gör den politiska uppgiften lättare. Problemen med det tillväxtperspektivet Typiskt för det tillväxtperspektivet på landsbygdens kapitalförsörjningsproblem är det snäva fokuset på tillväxt, export samt att det är småföretag med potential för snabb tillväxt som behöver god tillgång på venture-kapital i början och lån i senare skede. Ur det perspektivet kan kapitalförsörjningsproblemet beskrivas som all brist på finansiellt kapital som hämmar dessa "gasellers" snabba tillväxt från att vara små till att bli så stora att de kan agera på världsmarknaden i konkurrens med alla andra och bidra till landets ekonomiska tillväxt. Regeringen talar om "uthållig tillväxt" och utgår från att en exponentiell tillväxt är möjlig. De naturvetenskapliga forskarna har dock länge dokumenterat allt fler tecken 15

16 på att vi har nått gränsen för hur stor plats människan får ta i ekosystemet. Fortsatt tillväxt förvärrar en lång rad problem och kriser, även ekonomiska, och minskar vår upplevda lycka. Regeringen är dock inte ensam i sitt otyglade intresse för exponentiell tillväxt. Globalt styr politiker, storföretag och storbanker stora resurser till den typ av forskning, media och marknadsföring som framhåller tillväxten som en självklarhet. Förutom att mänskligheten genom sin exponentiella tillväxt har orsakat kraftiga störningar och skador på ekosystemet, har vi genom tillväxten gjort oss beroende av krediter och olja. Vårt uttag av nettoenergi har kunnat öka kraftigt på grund av att de fossila bränsleförråden har kunnat exploateras och ge ett ständigt ökande tillskott av bruttoenergi. Krediterna har kunnat öka tack vare den ständiga tillväxten. På grund av den obevekliga globala minskningen av de fossila källornas nettoenergi kommer dock den ekonomiska tillväxten vid någon tidpunkt att övergå i nerväxt eftersom en frikoppling av den ekonomiska tillväxten från användningen av energi inte är fysiskt möjlig. När de bubblor i tillgångsvärden, som vi har blåst upp med hjälp av krediter, spricker så blir det uppenbart att vi är överskuldsatta och snabbt måste minska vår skuldsättning. Tyvärr förutsätter det att vi säljer våra likvida tillgångar och oavsiktligt förorsakar en värdeminskning som förvärrar vår överskuldsättning. Under det senaste decenniet har vi kunnat bevittna hur hushåll och företag blivit insolventa och förorsakat kreditförluster hos bankerna i en omfattning som har fått stater och centralbanker att låna respektive skapa pengar för att rädda de banker och finansföretag som varit "för stora för att tillåtas falla". I nuläget har det gått så långt att även flera industrivärldens stora stater blivit insolventa. Än så länge har det dock inte påverkat riktningen vare sig i politikens, forskningens, medias eller marknadsföringens huvudfåror. Där är strömmen starkare än någonsin. Ett annat problem är att man inte skiljer på helheten och delarna. En nation består inte enbart av stad eller landsbygd, storföretag eller småföretag, staten eller kommunerna, den nationella ekonomin eller de lokala ekonomierna. En nation består av alla dessa delar och deras funktioner är olika. Det finns en både väsensskillnad och en funktionell uppdelning mellan stad och land, storföretag och småföretag, stat och kommun, de lokala och den globala ekonomin. Alla dessa delar och helheter samverkar med varandra. Om man vill förstå vad som händer på landsbygden (och dess lokala ekonomier) under en strukturomvandling - där man ställer om samhället från ett förindustriellt samhälle som domineras av de areella näringarna till ett högindustrialiserat samhälle där nästan all produktion ingår i globala produktionskedjor - så måste man inse att det inte är enbart teknisk och institutionell utveckling som driver på. Den kraftiga strukturomvandlingen under 1900-talet har främst drivits av förändringen i faktorpriser. Energi har, tack vare exploateringen av de fossila energikällorna och i synnerhet råolja, blivit enormt mycket billigare i förhållande till priset på arbete. Den tekniska och institutionella utvecklingen har natur- 16

17 ligtvis bidragit men faktorprisförskjutningen har styrt den så att den har inriktats mot att öka arbetsproduktiviteten. En sak som har pågått länge är det läckage från de lokala ekonomierna till den globala. Det har inneburit en disinvestering i landsbygdekommunernas småföretag och en motsvarande investering i storstäder och globaliserade storföretag. I detta tillväxtperspektiv är kapitalförsörjning ett starkt avgränsat begrepp. Egentligen är kapitalförsörjningen en integrerad del av det finansiella systemet omfattande både sparande och finansiering. Under industrialiseringen behövdes stora resurser överföras till de växande företagen i de växande större städerna. Resurserna fanns på landsbygden och det fanns mycket att vinna på att strukturera om samhället. Nu är vi framme vid tillväxtens slut och kommer att tvingas till en kraftig omställning där vi åter blir beroende av landsbygden fast denna gång är det de areella näringarna och det lokala näringsliv som kan serva dem som kommer att behöva resurser. Hur ska kapitalförsörjningen organiseras för att på bästa sätt serva landsbygd, småföretag, små kommuner och lokala ekonomier? När man säger kapitalförsörjning syftar man på dem som behöver hjälp med finansiering och det gör alla dessa - men "var ska man ta't"? Kapitalförsörjningen är en del av det finansiella systemet och det är väl utvecklat för städer, storföretag, staten och den nationella ekonomin men den är svagt utvecklad, retarderad eller obefintlig för landsbygden, småföretagen, kommunerna och de lokala ekonomierna. När ett samhälle befinner sig i en brytpunkt där en gammal ordning behöver brytas föra att en ny ska kunna växa fram kommer maktfrågan i dagen. De som njuter av den gamla ordningens privilegier sitter också på makten i form av ägandet av kapitalet och kontrollen över det finansiella kapitalet. Denna makt har centraliserats i händerna på ett litet fåtal som använder den för att i det längsta bevara den bestående ordningen, den som ännu en tid kan ge en fortsatt avkastning på gjorda investeringar. 9 Detta står i strid med den omställning av landsbygdens näringar som borde ha påbörjats för länge sedan. Så länge den nuvarande ordningen består kommer de inte att få de resurser som de som behöver. Hur ska de kunna dra till sig dem när hela systemet är inriktat på fortsatt tillväxt? Detta problem är inte synligt ur det tillväxtperspektivet och det kan överhuvud taget inte gripas med de begrepp som används. Det faller helt utanför ramen. För att greppa landsbygdens problematik behöver man förstå hur dessa delar och helheter samspelar. För det krävs ett bredare perspektiv där man studerar relationerna mellan lokala, nationella och globala ekonomier. Man behöver också studera den reala och den finansiella ekonomins samspel 10 för att se "vad som egentligen händer" i samhället. Om detta bredare perspektiv handlar nästa kapitel där vi tar upp utvecklingsperspektivet. I kapitlet därefter kommer vi att beskriva ett omställningsperspektiv. Då kommer vi in på samhällets omvandling av energi och råvaror. Där ser man hur energisystemet 9 Vitali, S., Glattfelder, J.B. Battiston, S. (2011). The Network of Global Corporate Control. 10 För en introduktion, se Ljungqvist, Lars, (1995) och Foss, N., (2011). 17

18 spelar en nyckelroll tillsammans med penningsystemet och hur det driver oss mot det biofysiska systemets gränser. Vi kommer in på frågan om krediter och penningsystemet och om kravet på tillväxt, bubblor, instabilitet och ekonomiska krascher. 18

19 2. Utvecklingsperspektivet En lokalekonomisk modell, det finansiella problemet och finansiella mellanhänder För att lättare kunna se hur den lokala och den globala ekonomin påverkar varandra behöver vi en modell. I figur 2 beskrivs en ekonomi, vilken som helst, på ett förenklat sätt. Pilarna representerar flöden av pengar. I vänstra delen av figuren avbildas de penningflöden som har med produktion och konsumtion att göra. Detta är den reala delen av ekonomin. Verksamheterna betalar ersättning (1) för arbete (lön och uttag) till personer i hushållen som i sin tur använder en del av sina inkomster av arbete och kapital för att betala för konsumtion (2) av de varor och tjänster som produceras i verksamheterna. Inkomst av arbete Inkomst av kapital Konsumtion Sparande (7) (1) (2) (5) (3) QuickTime and a None decompressor are needed to see this picture. (4) Bank Främ. kap. Börs Eget kap. Finansiering (6) Verksamheter i hushåll, näringsliv och den sociala sektorn Hushåll Tillgångar/ (investeringar) Figur 2. Förenklad bild av penningflödet i en lokal eller global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. De mörkare pilarna i den högra delen representerar den finansiella delen av ekonomin. Den omfattar sparande och finansiering. Hushållen sparar (3) huvudsakligen 19

20 hos eller med hjälp av finansiella mellanhänder som använder sina pengar (4) för att hjälpa entreprenörer att finansiera investeringar i deras verksamheter. Hushållen kan också spara och finansiera direkt (5) i företag utan att gå via en mellanhand. Det finns olika mellanhänder för finansiering med eget (riskkapital) och med främmande kapital (lån). Verksamheterna betalar ränta eller utdelning till mellanhanden (6) som betalar spararna (7) på motsvarande sätt. Det finansiella problemet Det finansiella problemet kan ringas in på följande vis. Det finns personer/hushåll som kan spara av sin inkomst och som både vill och kan driva egen verksamhet och investera i den. De utgör kategori A i figur 3 nedan. Det finns också personer/entreprenörer som driver företag och vill investera i sin verksamhet som saknar pengar att finansiera sina investeringar med (B i figur 2). Personer i A och B är alltså entreprenörer som kan respektive inte kan spara tillräckligt för att finansiera nödvändiga investeringar. Finansiella kategorier Kan spara Kan ej spara Vill och kan driva verksamheter och investera A B Vill ej och kan ej driva verksamheter och investera C D Figur 3. Fyra finansiella kategorier av sparare och entreprenörer. Källa: Oscar Kjellberg. Personer i C kan spara men är inte entreprenörer. De kan vända sig till en finansiell mellanhand t ex bank eller aktiefond eller att hjälpa en entreprenör direkt. Personer i D är vare sig sparare eller entreprenör. Entreprenörernas viktiga finansiella beslut handlar om Vad ska vi investera i? Projekt som stämmer med mål och strategi. Hur ska vi finansiera investeringen - vilken kapitalstruktur vill vi ha? Med internt genererade vinster, nytt eget kapital eller lån? Hur hanterar vi vinsten eller förlusten? Betalar ränta och skatt, behåller vinsten i företaget eller betalar utdelning? Spararnas viktiga beslut handlar om Långsiktigt eller kortsiktigt? Syfte med sparande? Är jag endast ute efter maximal tillväxt på mina sparpengar eller har jag fler syften? Kan jag förbättra min egen situation genom att styra mitt sparande? Vill jag stödja någon eller något genom att styra mitt sparande? Vill jag dela risk med någon på vinst och förlust eller vill jag minimera risken? En finansiell mellanhand kan fungera på många sätt. 20

21 Den kan vända sig till entreprenörerna, till spararna eller till bägge. Den kan välja mellan att jobba med eget eller främmande kapital. (I vissa länder har förbudet att jobba med bägge i samma företag tagits bort.) Den kan vara till för att maximera tillväxten på ägarnas kapital eller för att vara till för det allmännas alternativt medlemmarnas bästa. Den välja mellan att jobba med den lokala ekonomin eller den globala. Eget och främmande kapital Eget kapital är det samma som riskkapital eftersom det är det kapital som företagets ägare har satsat på vinst och förlust. Oavsett hur mycket de har skjutit till beräknas värdet av det egna kapitalet som marknadsvärdet av företagets tillgångar minskat med företagets skulder. Företaget drar på sig främmande kapital, skuld, genom att ta lån eller krediter. Skulden påverkas inte av hur det går för företaget. Det som gäller är vad företaget har åtagit sig i skuldebrevet eller obligationen som gäller. Om företaget ska likvideras ska ägarna få ut sin fordran efter att alla skulder har betalats. En företagare kan lockas att dra på sig skulder särskilt när samhället präglas av stabilitet och konjunkturerna är goda. Om avkastningen på verksamheten kan ökas mer än den ökade räntekostnaden för att låna till en utbyggnad av verksamheten så väljer de flesta att göra det - det främmande kapitalet används som en hävstång för att öka avkastningen på det egna kapitalet. Om det har varit en framgångsrik strategi under lång tid och den har tillämpats av de flesta så är det lätt hänt att man betraktas som dum ifall man inte hakar på. När marknaden börjar präglas av eufori blir risktagandet allt större och även kreditgivningen blir överdriven. Det är i dessa lägen som prisbubblor byggs upp. Tillgångarna på företagens balansräkningar blåses upp med hjälp av främmande kapital som hävstång. Å andra sidan går allt i cykler, både långa och korta. Varje gång bubblorna spricker drabbas samhället av stora kostnader, och omfördelningar av tillgångar. 11 År 2008 sprack efterkrigstidens bubbla. Sverige har än så länge klarat sig lindrigt undan men de flesta har anledning att se över sin balansräkning för att bedöma vilka tillgångar som kan komma att minska i värde och hur stor skuldsättning som kan vara lämplig med hänsyn både till energisituationen och den sprickande bubblan. I de stora samhällskriserna är det finansiella systemet det första som drabbas och ganska direkt därefter den reala ekonomin. Det tredje är tilltron till att politikerna kommer att kunna lösa problemet och det fjärde är de sociala systemen. I en finansiell kris där det finansiella systemet har blivit instabilt blir bankerna mycket försiktiga vilket återverkar på de företag som är bereoende av krediter. Alternativet till främmande kapital från bankerna är riskkapital från ägare. 11 Vi befinner oss nu vid slutet av en sådan lång cykel. Många menar att den kan vara den största i historien eftersom den har drivits på, inte enbart med hjälp av ökad skuldsättning utan också genom exploateringen av det fossila bränslelagret. Globalt hämtar vi 81 procent av vår energi från detta lager. Energinettot från detta lager minskar stadigt och sedan 2005 har det inte gått att öka bruttoproduktionen av råolja. Till detta kommer att exportländerna reserverar en växande andel av sin produktion för egen del samt det växande antalet väpnade konflikterna kring oljan och dess transportleder. 21

22 Riskkapital kan till exempel delas in på följande sätt. Venturekapital (VC): såddkapital för att starta ett företag tillväxtkapital för att göra en tämligen nystartat företag något större brokapital för att slå en bro ett läge där man kan börsintroducera företaget. Utköpskapital för utköp av tidigare ägare till ett företag. Venture capital (VC) är alltså ett kapital som man skjuter till i ett tidigt utvecklingsskede hos ett företag med stor tillväxtpotential (gaseller) om än med hög risk för att det faktiskt inte blir någon större tillväxt. De som skjuter till VC genom att köpa aktier hoppas på att kunna sälja dem med god vinst efter några år. De företagare och venturekapitalister som väljer att spela tillväxtspelet utgör inte någon stor del av landets företagare och sparare. Dessa företag är egentligen så speciella att de borde betraktas som en särskild del av småföretagen där alla har sina karaktäristiska egenskaper. Gasellerna är företag som kan få stor betydelse men som samtidigt är beroende av ett samhälle som fungerar både i det stora och det lilla. Vi vet inte hur vanliga gaseller och venturekapitalister är men kanske kan man tänka sig att de förekommer i samma utsträckning som de stora företagen (med mer än 50 anställda) dvs att de utgör ungefär 0,7 procent av alla företag. Praktiskt taget alla dagens storföretag har en gång börjat som småföretag. Det är också så att de har kunnat växa till storföretag tack vare att de har befunnit sig i ett samhälle som till hälften har försörjts av små och medelstora företag. Mångfalden har varit stor. Gasellerna och deras savann kan inte ensamma utgöra ett fungerande ekosystem. Inte heller kan företagsgasellerna och konsumenterna ensamma utgöra ett fungerande ekonomiskt ekosystem. Det krävs mångfald för att ekosystemet ska fungera - och det krävs företagsekonomisk mångfald för att ekonomin ska fungera. Även den finansiella ekonomin måste fungera. Inte bara för den lokala ekonomins motsvarigheter till gaseller och beten utan för alla som hör dit. 22

23 Hushåll Konsumtion Sparande QuickTime and a None decompressor are needed to see this picture. Verksamheter i Hushåll, näringsliv och den sociala ekonomin Finansiering Bank/börs/fond: - eget kapital - främmande kapital Tillgångar (investeringar) Lokal ekonomi Figur 4. Förenklad bild av penningflödet i en lokal och global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. Figur 4 har fått en liten kopia av sig själv mitt i figuren för att illustrera att man kan se den lokala ekonomin som en del av den globala. Den har avgränsats från den globala ekonomin med en streckad linje. I det här sammanhanget menar vi med det globala allt som ligger utanför den lokala ekonomin. Pengar flödar naturligtvis också mellan den lokala och den globala ekonomin. Hushållen i den lokala ekonomin handlar både lokalt och globalt. På liknande sätt kan de spara både i lokala banker och i banker och på börser eller i fonder som ligger utanför den lokala ekonomin, i den globala. Pilarna för penningströmmar mellan den lokala och den globala ekonomin har inte ritats in. Dem får man tänka sig. För varje lokal ekonomi kan man identifiera penningflöden som passerar över gränsen, både in och ut. Detta är en viktig del i en lokal ekonomisk analys eftersom den bidrar till förståelsen av den lokala ekonomins utveckling. Ett enkelt och typiskt exempel är att hushållen handlar en stor del av sina varor och tjänster utanför den egna lokala ekonomin. När de betalar för sin import strömmar deras pengar ut till den omgivande globala ekonomin. På liknande sätt blir det när de sparar. Försäkringspremier, fondsparande och banksparande som inte går till JAK Medlemsbank, en lokal sparkassa eller en äkta sparbank, kommer sällan tillbaka i form av hjälp med finansiering till lokala entreprenörer. 23

24 Entreprenörer som inte kan finansiera sig med internt genererade medel behöver tillskott av externt kapital. Externt kapital kan skjutas till som eget eller främmande kapital. Eget kapital är detsamma som ägarkapital, även kallat riskkapital. Den som blir delägare skjuter till sitt kapital på vinst och förlust. De som inte vill ta någon stor risk kan skjuta till kapital i form av lån. Sådant kapital kallas främmande eftersom långivarna inte räknas in i företagets egen krets av ägare utan kommer att höra till kretsen av främmande finansiärer. Lån till ett företag redovisas som skuld. När man redovisar ett företags ekonomiska ställning beräknas det egna kapitalet som tillgångar minus skulder. Sparare och entreprenörer kan söka upp varandra och avtala om hur spararen ska skjuta till av sitt sparkapital till entreprenören och på så vis hjälpa denne att finansiera sin investering. Sådant förekommer men det är sällsynt eftersom det kräver både tid och kunskaper. Det vanliga är att man går genom finansiella mellanhänder som har specialiserat sig på att hjälpa sparare eller entreprenörer eller båda kategorierna. Landsbygdens småföretag De små företagen (med mindre än 50 anställda) utgör 99,4 procent av alla privata företag i Sverige. 76 procent har inga anställda. Ändå jobbar så mycket som 46 procent av alla som är anställda i den privata sektorn, i småföretag. Småföretagen står dessutom för drygt 40 procent av den privata sektorns bidrag till vår BNP. 12 Småföretagen utgör alltså en viktig del av Sveriges ekonomi. Mycket tyder på att det också kommer att vara de som går före när det gäller omställning till en uthållig och fossilfri teknik och organisation. 13 Undersökningar visar att en stor del av småföretagarna inte har ekonomisk vinst som främsta mål. Vinst brukar av ekonomer och andra att tolkas som en ekonomisk avkastning på satsat kapital. Om man lånar mot ränta för att finansiera en investering så krävs att man får en ökad vinst för att man ska kunna betala tillvaka lånet med ränta. Det är få investeringar som gör det möjligt med mindre än att man får en ökad omsättning i företaget. Många småföretagare har ett livstilsmål snarare än ekonomisk vinst som mål för sitt företag. Att en väl fungerande finanssektor har stor betydelse för näringslivet är oomtvistat. Investmentbanker och börser är inriktade på medelstora och större företag och företag som kan växa fort och bli stora. För de övriga är det banken som gäller för entreprenörer som behöver hjälp med finansiering. De flesta har inte nära till en äkta sparbank eller medlemsbank som försöker gynna den lokala ekonomin och den sociala ekonomin. Forskning över samspelet mellan den reala och den finansiella ekonomin har visat att större banker missgynnar de små företagen och de lokala ekonomierna 14. Situationen 12 Ekonomifakta (2010). Småföretagslandet Sverige. November Läs mer om detta i Kjellberg, O. (2011). 14 Ljungqvist, Lars, (1995). Samspelet mellan den finansiella och den reala ekonomin - Bilaga 12 till LU95. 24

25 försämras i takt med att det blir allt färre äkta sparbanker och att bankindustrin koncentreras och globaliseras. Det betyder att småföretag som söker hjälp med finansiering har svårt att attrahera riskkapital och att de i stort sett är utlämnade åt bankerna. Sparare som vill styra sitt sparande så att det blir till ett stöd för den egna lokala ekonomin har också svårt att hitta en finansiell mellanhand som kan hjälpa dem med den servicen. Pensionssparare har ingen möjlighet att styra det statliga pensionssystemet som i huvudsak placeras på den globala kapitalmarknaden. Marknaden för riskkapital brukar uppdelas i publikt kapital (som går via noterade börser och marknadsplatser) och privat kapital. Det privata kapitalet kan delas upp i venturekapital (där man går in med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang) och övriga placeringar av riskkapital. I arbetsgruppen har arbetet med Check A fokuserat på lokala utvecklingsgrupper som har använt sig av lån eller aktier för att samla lokalt kapital för att finansiera sin verksamhet. Arbetet med Check B har inriktats på att leta upp och stödja försök att skapa en finansiell mellanhand som arbetar med riskkapital. Lokalekonomisk analys och lokalekonomiskt läckage På samma sätt som det finns avdelningar i ett företag som i sin tur kan vara ett av många företag i en koncern, kan man tala om lokala ekonomier som utgör delar av vår nationella ekonomi som i sin tur är en del av den globala ekonomin. Med utgångspunkt i figur 4 ovan kan man göra en enkel lokalekonomisk analys i tre steg. 2. Först avgränsar man den lokala ekonomin från den globala genom att rita dit en ring och bestämmer sig för vilket område detta motsvarar i verkligheten. 3. Sedan ritar man pilar som visar hur pengar strömmar mellan delarna i den lokala och den globala ekonomin och försöker uppskatta storleken på beloppen. 4. Slutligen summerar man och beräknar om man får ett nettoflöde ut eller in i den lokala ekonomin. Att en lokal ekonomi under lång tid har ett nettoutflöde innebär att den läcker resurser till den omgivande globala ekonomin. Den kommer att krympa och dess invånare kommer sannolikt att tvingas flytta efter de läckande resurserna till de platser eller företag där de investeras. Läckaget kan till exempel ske genom hushållens sparande. Om de sparar i en bank som inte hjälper entreprenörer i den lokala ekonomin med lika mycket så blir det ett nettoutflöde. Om det inte finns några börsnoterade företag i den lokala ekonomin och hushållen sparar i fonder så är det svårt att undvika ett rent utflöde. Samma sak med all skatt som går till vårt statliga pensionssystem. Ett annat sätt att studera den lokala ekonomins läckage är med hjälp av en enkel metod utvecklad av New Economics Foundation (NEF). De kallar den LM3 vilket är en akronym för Lokal Multiplikator 3 (betalningar). LM3 är ett mått som mäter hur stor 25

26 andel av en betalning som kommer in till den lokala ekonomin som inte har läckt tillbaka ut till den globala ekonomin efter ytterligare tre betalningar. 15 Krediter är pengar och därför kan en finansiell mellanhand skapa pengar. Genom att utforma krediterna så att de fungerar som lokala pengar kan man öka del lokala omsättningen av pengar. Därigenom motverkar man de mekanismer som skapar läckage och kan få den lokala ekonomin att växa istället för den globala. Fomentometoden för lokal vitalisering med lokala kreditpengar I STRO (odaterad) 16 beskrivs en metod för att med hjälp av lokala kreditpengar öka den lokala omsättningen av pengar och därigenom den lokala välfärden. STRO fick år 2002 ett bidrag från Nederländerna för att bygga ett klassrum i en skola som ägs av en medborgarförening i favelan Palmeira i Fortaleza i nordöstra Brasilien. Projektet genomfördes av Banco Palmas, ett lokalt mikrofinansinstitut, med hjälp av STRO genom Heloisa Primavera. Hon hade skaffat sig stor erfarenhet genom sitt engagemang i den argentinska Trueguerörelse, som drev en komplementär valuta som användes av miljontals desperata argentinare när Pesokrisen var som värst. Banco Palmas använde 87 procent av bidraget i sitt mikrokreditprogram som syftar till att stödja lokala småföretagare i grannskapet: butiker, frisersalongen Palmafashion där mödrar som suttit i fängelse på grund av drogmissbruk kunde hitta ett nytt arbete samt några småföretagare. Villkoret var att de skulle använda Palmas och även skylta om att de tar emot Palmas. De fick veta att Palmas skulle införas som en lokal valuta i grannskapet och att Banco Palmas skulle acceptera Palmas som likvärd med den nationella valutan när kunderna betalade av på sina skulder. Låntagarna visste inte hur hela systemet skulle fungera, men så länge de kunde betala tillbaka sina lån med Palmas, hade de inget emot att också ta emot betalningar i Palmas från sina egna kunder. STRO tryckte upp Palmas-sedlar och levererade dem till Banco Palmas. Varje Palmas-sedel var en skuldförbindelse som innehavaren kunde använda vid betalningar i grannskapet. Den kunde inte lösas in mot nationell valuta. Mängden Palmas i omlopp var dock mycket mindre än den summa kreditfordringar totalt som Banco Palmas hade på företagen i trakten. Banco Palmas anordnade ett antal träffar i området där de berättade att de skulle införa en lokal valuta som de kallade Palmas och att deras kunder skulle kunna använda Palmas för att återbetala sina lån. Efter dessa möten och affischkampanjen hos 15 Den holländska stiftelsen STRO har gjort ett par mycket bra animeringar som visar hur mycket en levande lokal ekonomi med stor ekonomisk mångfald kan dra nytta av inkommande betalningar från den globala ekonomin jämfört med en döende lokal ekonomi som har läckt så mycket under så lång tid att den inte har någon större mångfald kvar. Klicka på Fomento Presentation, Tractor Animation och Island Animation. 16 STRO, Fomento Presentation. Liknande upplägg har prövats med stor framgång på Guernsey i Engelska kanalen och i Wörgl i Österrike. 26

27 deras kunder var det väl känt att Palmas skulle införas som en lokal komplementär valuta och det hade också vuxit fram ett allmänt intresse för den. Därefter började Banco Palmas förhandla med entreprenörer och leverantörer om deras intresse för att medverka i klassrumsprojektet. Ett villkor från Bancok Palmas var att de skulle acceptera betalning i Palmas. Flera var intresserade och började förhandla om krediter för att köpa byggmaterial. Banco Palmas förklarade att de kunde använda Palmas-sedlar även i andra sammanhang där de fick betalt i nationell valuta. En del av den nationella valutan kunde växlas till Palmas och användas för att köpa byggmaterial till klassrummet. Till slut kom banken överens med en av entreprenörerna om en kredit med 87 procent i Palmas och 13 procent i nationell valuta. I nästa skede fick de anställda delvis betalt i Palmas och började använda dessa i grannskapet. Det visade sig inte vara några problem att spendera det även hos handlare och företag som inte hade några lån från Banco Palmas, eftersom de hade direkta eller indirekta affärer med företag som hade det. Samma erfarenhet gjorde entreprenörerna när de började spendera sina Palmas. Det blev så att en del Palmas snabbt kom tillbaka till banken medan nästan 20% av det ursprungliga beloppet gjorde en längre resa till den lokala ekonomin. Från 2003 hade den allmänna acceptansen blivit så stor att Banco Palmas kunde lämna krediter i en blandning av de två valutorna. För närvarande finns över 45 gemenskapsbanker som kopierat Banco Palmas modell i Brasilien. Enligt University of Bahia medförde detta sätt att använda bidraget till klassrumsbygget att den lokala ekonomiska aktiviteten ökade med 15 procent jämfört med det vanliga sättet. Litteraturstudier - Generellt om finansiering och kapitalförsörjning ur ett utvecklingsperspektiv I ett utvecklingsperspektiv sätter vi i stort sett likhetstecken mellan det som händer landsbygdens lokala ekonomier och de fyra samhällssektorerna på landsbygden; hushållen, näringslivet, den offentliga sektorn och den fjärde sektorn även kallad den sociala ekonomin. Här ska vi dra nytta av några litteraturöversikter som ganska väl täcker in det utvecklingsperspektiv som arbetsgruppen representerar: NEF, Evers, J. & al, (2003). Finance for local development - New solutions for public-private action. Books on demand GmbH. Herlitz, Ulla, (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ. Ingår i Herlitz, U., Wikström, B., redaktörer (2004). Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. NUTEK B 2004:3. Ingelstam, Lars, (2006). Ekonomi på plats. Linköpings Universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. 27

28 Finance for local development - New solutions for public-private action Ett intressant exempel är Evers, J. et al (2003) Finance for local development - new solutions for public-private action. Det är en handbok som togs fram i projektet Getting the Framework Right: Public Support Strategies and Measures for Local and Micro-Finance. De redovisar en omfattande studie av lokala och mikrofinansiella instrument. De beskriver vilken metod som de olika instrumenten baseras på och bedömer deras styrkor och svagheter när de används som medel för att nå offentliga politiska mål inom EU. Dessa mål handlar om följande. Lokal utveckling: stöd till återställande av lokalt realkapital som bostäder, infrastruktur, sociala nätverk etc.) och lokala marknader (lokala affärer, grannskapsservice etc.). Nya sektorer: utveckling av nya tillväxtsektorer. Social inklusion: stöd till socialt exkluderade grupper. Lika möjligheter/jämställdhet för män och kvinnor. Entreprenörskap: att göra det lättare att starta och driva företag. Anställningsbarhet: se till att ungdomar och arbetslösa tränas att utnyttja nya anställningsmöjligheter på den snabbt förändrade arbetsmarknaden. De som arbetade i detta projekt är välkända personer från den sociala ekonomin inom EU med lång erfarenhet av finansiellt stöd till organisationer och småföretag inom den sociala ekonomin. Deras utvärdering visade generellt att det som fungerade sämst var statliga bidrag, särskilt engångs, och direkta statliga insatser. Bäst fungerade offentliga insatser som kanaliserades genom mellanhänder som var specialiserade på att arbeta med folk på gräsrotsnivå. T ex hade både mikrokrediter och riskkapitalinvesteringar via sådana mellanhänder visat sig vara ett mycket effektivt och värdefullt för att nå entreprenörskapsmålen för småföretag förutsatt att. Beträffande den offentliga sektorns roll i samband med riskkapitaltillskott till småoch mikroföretag säger de så här: Offentliga sektorn bör tänka på att riskkapitalinvesteringar är specialiserade finansiella produkter som är mer riskabla än låneprodukter. Avkastningen är riskfylld och osäker och politiska eller byråkratiska procedurer kan leda till att stora summor går till spillo. Offentliga sektorn tenderar därför att stödja etablerade mellanhänder som är specialiserade på sådana investeringar (t ex genom att skjuta till kapital till deras investeringsfonder) eller skapa incitament för privata investerare att göra sådana investeringar (t ex genom skatteavdragsregler). För arbetsgruppens mindre konventionella falang utgör denna omställning ett uppenbart och gigantiskt kapitalförsörjningsproblem: för att hantera den högre risknivån måste man snabbt organisera lokala system för sparande och finansiering så att alla i den lokala ekonomin kan vara med och dela denna historiska satsning på vinst och förlust. NEF, Evers & al är engagerade i sociala organisationer som utan vinstintresse engagerar sig för hur man genom finansiella lösningar kan stödja den sociala och lokala ekonomins utveckling. De hävdar att helt andra finansiella metoder än de som övervägs i tillväxtperspektivet, är effektiva. Många stater har utformat sina insatser uti- 28

29 från det dominerande sättet att se på kapitalförsörjningsproblemet - kapitalförsörjningen är ett tillväxtproblem. Det är typiskt för stater att gå in storskaligt och högt över huvudet på vanligt folk ute i bygderna istället för att ta vara på de lokala initiativ som tas på många ställen. Det är också typiskt att man utgår från att klagomål från småföretag och organisationer i den sociala och lokala ekonomin handlar om marknadsmisslyckanden där det uppstår finansiella gap dvs en obalans mellan utbud och efterfrågan på finansiella lösningar på marknaden för småföretag. Så har även den svenska staten gjort i det försök som nu ska studeras av Tillväxtanalys. Där har staten valt att försöka stimulera utbudet genom att satsa venturekapital tillsammans med privata aktörer. Myndigheter som Finansinspektionen möter alltså sparare som frågar efter möjligheten att styra sitt sparande till småföretag i den egna lokala ekonomin med de mindre börsnoterade bolagen i Sverige eller Norden. Med det perspektivet har Finansinspektionen tagit på sig en allmänbildningsuppgift riktad till svenska sparare. Det finns ingenting i det som Finansinspektionen eller andra myndigheter med ansvar för någon del av den finansiella ekonomin, som antyder att de har förstått hur de lokalekonomiskt medvetna spararna och entreprenörerna uppfattar det finansiella problemet. Istället får man ett starkt intryck av en myndighet som lägger en ideologiskt färgad bild av verkligheten som grund för sin verksamhet. I detta är de inte ensamma. De är snarare en typisk exponent för svenska myndigheter som tar intryck av politiker snarare än fria forskare. Herlitz - Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ 17 Denna översikt inleder antologin Lokal ekonomi för hållbar tillväxt som togs fram inom ramen för projektet "lokalekonomi.nu" som var ett samverkansprojekt mellan personer och organisationer med intresse för den lokala utvecklingens finansiella problem. Herlitz tar sin utgångspunkt i att vi är som besatta av tanken på tillväxten som lösningen på alla problem. Ett sätt att förstå det är att fördelningsfrågan blir lättare för politiker att hantera i en växande ekonomi. Var tid har sina problem och lösningar. Det finansiella utanförskapet breder ut sig, samtidigt som hållbar tillväxt är det mest politiskt korrekta budskapet. I det marknadsstyrda samhället - där nationens jakt efter att toppa BNP-ligan tycks vara det viktigaste - har banden mellan ekonomi och samhälle klippts av. De nya lokalekonomiska finansieringsinitiativen kan tolkas som aktörernas vilja (individers, föreningars och företags pragmatiska men kanske omedvetna strävan) att upprätthålla en tidsenlig koppling mellan ekonomi och lokalsamhälle. Inbäddad ("embedded") ekonomi är ett nygammalt begrepp som åter är aktuellt. 18 Alla gillar tillväxt. För hushållen kan det innebära ökade inkomster och värdestegring på deras bostad och värdepapper. För arbetsmarknadens parter blir avtalsförhandlingarna lättare. För företagen blir det lättare att klara sig genom misslyckade affärer eller investeringar som går snett och för kapitalägarna är tillväxt ett medel att 17 Herlitz, Ulla, (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ. 18 Herlitz, Ulla, (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ. Sidan 9. 29

30 nå sitt eviga mål - en hög avkastning på sitt kapital. Politiker och kapitalägare försöker få oss alla att se tillväxten som allena saliggörande, ett universalmedel för alla problem. Men kritiken har vuxit i styrka sedan mitten av 1900-talet då man började bli varse de negativa effekterna. Fritz Schumacher var en av de som i början av 1970-talet formulerade en tillväxtkritik som tyvärr har visat sig vara väl grundad. Andra var Meadows & al och Goldsmith & al. 19 Entreprenörsforskaren Bengt Johannisson deltog i antologin med en text där han lyfte studiet av den lokala ekonomin som ett sätt att se på hur människor och samhällen organiseras sig som är väsensskilt från det som är synligt i det dominerande ekonomistiska tillväxtperspektivet. Människorna i den lokala ekonomin genererar ett kunskapskapital och ett socialt kapital utifrån sina speciella insikter om den egna bygdens särskilda identitet. Det kan ge en mycket god grund för det lokala samhällets utveckling. Enligt Herlitz knyter Johannisson, liksom Fritz Schumacher, band mellan utveckling, hållbarhet och det lokala när han skriver att "endast den utveckling som är lokalt förankrad har förutsättningar att bli beständig,. Initiativ måste tas lokalt och varje plats måste mejsla ut sin profil vad gäller mål, kapitalförsörjning och organisationsform." 20 Herlitz noterar också att professorerna Berggren & Brulin i samma antologi "lyfter fram det lokala perspektivet i sin kritik av den globala ekonomin och kvartalskapitalismen. Globaliseringen framstår som en oemotståndlig kraft. Handelshinder avlägsnas och stora valutaområden skapas. Men just här lurar globaliseringsparadoxen. Ju mer sammanflätade ekonomierna blir desto mer tycks de vara beroende av lokal och regional dynamik. Berggren och Brulin fokuserar på den lokala dynamikens paradoxala betydelse i den globaliserade ekonomin och lyfter fram det "organiska" entreprenörskapet och den lokala arenan. De ser en blandning av kunskap, relationer, motivation konkurrens och samarbete som samlas på den lokala spelplanen. Detta relationsskapande är till största delen platsbundet och utgör en av de viktigaste territoriella tillgångarna på en plats. En tillgång som är "platsbunden och tar lång tid att utveckla och är svår att imitera". Tankegångarna är hämtade från och inspirerade av Michael Porters forskning om kluster och den nya ekonomin där han betonar betydelsen av samarbete och lokalt engagemang. Porters globaliseringsparadox speglar upptäckten/förståelsen av den lokala förankringens betydelse." 21 I projektet "lokalekonomi.nu" hade vi förvånats över forskarnas bristande intresse för hur de lokala ekonomierna påverkades av den finansiella sektorns industrialisering och globalisering. Vi hade därför försökt att på olika sätt väcka deras intresse för området. Därför skriver Herlitz att 19 Meadows & al, (1972). Tillväxtens gränser. Goldsmith & al, (1972). Till dem som vill överleva. Schumacher, F. (1973) Litet är vackert. 20 Herlitz, Ulla, (2004). Samma som ovan, sidan Herlitz, Ulla, (2004). Samma som ovan, sidan

31 "En utmaning för forskarvärlden och finansiärer såväl som för beslutsfattare, är att analysera redan befintliga berättelser utifrån ett samhällsperspektiv, gå på djupet i frågan om vad tillväxt är och hur lokal utveckling kan stimuleras och finansieras. Vad finns det för modeller för hållbar kapitalförsörjning av verksamheter, projekt och företagande i det lokala utvecklingsarbetet? Inte att förglömma finansiering av de samhällsnyttiga verksamheter som marknaden inte är intresserade av." 22 Det finns en rörelse för lokalt finansiellt kapital som går under namnet penningreform. 23 Den är stor i utlandet där den benämns "monetary reform" men liten i Sverige. Tidiga förgrundsgestalter inom denna folkrörelse är författarna Richard Douthwaite och Margrit Kennedy med böckerna Short Circuit respektive Ekonomi utan ränta. De svenska penningreformisterna sökte sig till JAK som började som en ideell sparlåneförening 1965 och utvecklades till en medlemsbank i mitten på nittiotalet. I Europa växte under 1990-talet en flora av lokala finansiella utvecklingsinitiativ fram. De handlade både om komplementära valutor och om finansiering av lokal utveckling. De samlades i organisationer som New Economics Foundation (NEF), Evers & Jung, Fondazione Choros och Investors in the social economy (INAISE). Erfarenheterna samlades i bland annat i handboken "Finance for local development" 24. I England utvecklades Community Development Finance Association efter amerikansk förebild. Den snabba tillväxten i deltagare visade på ett stort behov av att samlas kring gemensamma intressen. Inspirerade av detta startades Lokalekonomidagarna av dåvarande projektet Lokalekonomiska finansieringsinitiativ (lokalekonomi.nu) dvs det projekt inom vilket antologin "Lokal ekonomi för hållbar tillväxt" togs fram. I och med sociologen Manuel Castells tolkning av samhällsutvecklingen drar en mörkare skugga över de nya sociala rörelser som växer fram. Herlitz citerar "Han menar att bara en elit vinner på globaliseringen och att de flesta människor bekymrar sig över att de mist kontrollen över sina liv och sina jobb, miljöproblem, ekonomiska problem etcetera. Detta medför att människor skapat nya kollektiva identiteter, gemenskaper och sociala rörelser. De nya rörelserna utgör helt enkelt alternativ - med humanistiska värden - till den utstötande globala ordningen Herlitz, Ulla, (2004). Samma som ovan, sidan Det engelska nyckelordet är monetary reform. Det har skrivits mycket om detta på engelska och de latinska språken men mycket lite på svenska. En av de få presentationer av penningreformfrågan gjordes i tidskriften Pengar som gavs ut i fyra nummer med stöd av JAK Medlemsbank. 24 NEF, Evers, J. & al, (2003). Finance for local development - New solutions for public-private action. Books on demand GmbH. 25 Herlitz, Ulla, (2004). Samma som ovan, sidan

32 Ingelstam - Ekonomi på plats 26 Ingelstams diskussion om huvudfrågan i Herlitz, U., red. (2004) Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, är lite speciell. Huvudfrågan var: "vad finns det för modeller för hållbar kapitalförsörjning av verksamheter, projekt och företagande i det lokala utvecklingsarbetet?" Han börjar med att nämna en diskussion i Lönnroth, Johansson, Steen (1978). De sammanfattade skillnaden mellan det storskaliga alternativet (Uran-Sverige, A) och det småskaliga (Sol-Sverige, B) i sex punkter varav en handlade om två egenheter: Stora kapitalmängder ska fördelas på ett litet antal (en enda?) mottagare. Stora kapitalmängder ska fördelas på ett mycket stort antal mottagare (hushåll, fastighetsägare, kommuner, företag). Denna skillnad, menar han, är också viktig i den lokalekonomiska problematiken. Storskaliga lösningar favoriseras inte bara av vana och teknisk tradition utan också av kapitalmarknadens organisation och kreditvillkor. Lokala investeringsbehov är ofta alltför små för att intressera stora kreditinstitut, banker eller statliga fonder. Han fortsätter med att hävda att problemen kring lokala krediter handlar om tre frågor: 1. Hur får man någon att intressera sig för små pengar? 2. Hur bedömer man kreditvärdighet om sökanden inte har fasta tillgångar utan "bara" en intressant idé samt goda lokala kontakter? 3. Vem kan hjälpa till att absorbera osäkerhet och ta kreditrisker? Han talar därefter om sparbankerna, kreditgarantiföreningar och medlemsbankerna JAK och Ekobanken. (JAK har sitt stödspar.) Problemen med lokalt riskkapital diskuterar han däremot inte. I termer av modellen i figur 2 kan man säga att han diskuterar det finansiella kretsloppet för främmande kapital dvs krediter men bortser från det egna kapitalet/riskkapitalet. Han bortser också från kretsloppet för sparande. Han noterar inte skillnaden mellan den lokala och den globala ekonomin där många lokala ekonomier saknar banker och att alla saknar finansiella mellanhänder som kopplar samman sparare och entreprenörer som vill dela risk på vinst och förlust. Inte heller diskuterar han hur samspelet mellan den reala och den finansiella ekonomin ser ut under en långvarig strukturomvandling, industrialiserinng och globalisering och under konjunkturcykler. Slutligen saknas också en diskussion om betydelsen av Minskymoment och oljetopp. Ingelstam är som sagt typisk. Åhlström, P., (2004) för dock en diskussion som även innefattar riskkapitalet liksom Logue, J. (2004) som även talar om möjligheten att använda löntagarnas pensionsfonder i de lokala ekonomierna. Kjellberg, O., Olsson, K. (1994) avviker mest av alla från det typiska mönstret genom att tala om alla ovan nämnda faktorer. 26 Ingelstam, Lars, (2006). Ekonomi på plats. Linköpings Universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. 32

33 Svaret på huvudfrågan är att det knappt finns några modeller för en hållbar kapitalförsörjning om man ser till både lokalt riskkapital och lokala krediter. Bergström, S. (2011) som analyserat ett antal svenska praktikfall efter att ha samtalat med centrala personer i praktikfallen om finansieringsproblem och finansieringslösningar. Han sammanfattar praktikfallserfarenhetenna och sin analys med följande påståenden om egenskaper i dessa, som han kallar dem, finansiellt vitala bygder: Utgångspunkt i bygden och dess utveckling. Lokala projekt förutsätter lokala resurser. Finansieringens funktion är att göra såväl dessa lokala resurser som resurser av "främmande ursprung" tillgängliga och nyttiga i bygden. Mobilisering av resurser handlar om personer, mötesplatser, optimism, riskhantering och pengar. Därtill naturligtvis fastigheter, utrustning, kunskap och nätverk som finns bakom denna yta. Pengar har inte samma avgörande betydelse som annars när man känner varandra väl. Det finns en betydande potential och stort intresse både för att öka den lokala kommersen och att förstärka relationerna genom andra sätt att organisera utbyte. Anpassning till omvärldens regler förutsätter sakkunskap, allianser och erfarenhet som gör resurser hos banker, politiska församlingar och myndigheter tillgängliga. Sådan anpassning är riskabel därför att den kan korrumpera den lokala kulturen. Helt egna lokala lösningar tillvaratar resurserna. Därmed ökar också möjligheterna att bryta ny mark och skapa konkurrenskraftiga erbjudanden långt utanför bygden. Framgång beror inte minst på hur väl bygdens aktörer förstår lösningarnas särart och kan kommunicera detta både lokalt och i främmande miljöer. Tar entydig ställning för en hållbar utveckling. Utmanar den urbana tendensen att blunda för att kejsaren är naken. Konkret, praktisk, begriplig och pågående hållbar utveckling kommer under hand att betyda försprång, attraktionskraft och stolthet. Inget fel att vara egen. Arbetsgruppen ser att många lokala ekonomier på landsbygden läcker resurser till den globala ekonomin och har en hypotes om att det hänger samman med samhällets förändrade struktur. En rik flora av småföretag i en mängd branscher har försvunnit och endast delvis ersatts med storföretag som ingår i det globala nätverket. När man betalar för varor i affären i sin lokala ekonomi så ingår den i en kedja eller koncern som köper allt i den globala ekonomin. De lokala producenter som tidigare producerade för den lokala marknaden har för länge sedan tynat bort. Detta borttynande har skett genom en process som har drivits på av den låga kostnaden för energi i förhållande till kostnaden för arbete. Ju mer storskalig, specialiserad och globalt nätverkande man är, desto lägre kostnader har man. De konkurrenter som inte hänger i denna exploatering av den billiga fossila energi slås ut. De som lyckas bäst blir allt större och försvinner ur de lokala ekonomier där de en gång var förankrade. Detta är en strukturomvandling som följer samma logik som alla levande system som plötsligt får tillgång till ett större energiflöde. Ekologiska ekonomer känner väl 33

34 till fenomenet men det finns inte med i den konventionella neoklassiska teorin som inte gör någon skillnad på det lokala och det globala. I den neoklassiska teorin är ekonomin ett enda system av ett stort antal länkade produktionskedjor där företagen och hushållen konkurrerar på marknader som alla präglas av fri konkurrens. I denna marknadsekonomi betraktas de olika energiformerna som vilka varor som helst. Inte heller företagens val av finansiell mix har någon betydelse. På kapitalmarknaden drivs alla genom konkurrensen med alla andra till att välja den mix som ger den bästa marginalprodukten. I detta val finns, enligt marknadsteorin, all kunskap och information invägd. Om det uppstår ett kapitalförsörjningsproblem så säger den neoklassiska teorin att det är ett marknadsmisslyckande som beror på att något stör den fria konkurrensen. Om t ex en finansiell mellanhand lyckas köpa pengar till ett lägre pris och sälja dem till ett högre pris än vad som skulle vara möjligt om det hade rått fri konkurrens så kommer det att uppstå ett finansieringsgap där utbudet av finansiellt kapital är lägre än efterfrågan. 3. Omställningsperspektivet Landsbygdens kapitalförsörjningsproblem i ett globalt omställningsperspektiv De flesta studier som har gjorts över småföretagens kapitalförsörjning har gjorts ur ett tillväxtperspektiv. Det är till exempel vanligt att politiker låter utreda och forskare studerar vilka hinder som finns för småföretagens tillväxt eller varför de har ett bristande intresse för att låta sina företag växa. När småföretagen inte växer trots att de inte upplever några direkta hinder, funderar politikerna, staten och forskarna över företagarnas bristande vilja att växa. Statens intresse för småföretagen kretsar huvudsakligen kring hur man ska få dem att växa. Det lyser igenom att man gärna vill utbilda dem så att de börjar tänka rätt dvs att de vill växa. Staten präglas av en ny liberalism där man inte, som tidigare, utgår från att människan är en homo economicus utan istället strävar efter att göra henne till en sådan. Politiken, inte bara i Sverige utan i hela industrivärlden, har sedan 1980-talet inriktats på att skapa situationer där människan, även den svenske småföretagaren och landsbygdsbon, förmås agera som om hon befinner sig i ett köpcentrum, en marknad där det är lätt att falla in i rollen som en rationell aktör som jämför utbudets behovstillfredsställelse och priser. 27 Att den svenska staten inriktas för att på detta sätt forma sina medborgare kan möjligen uppfattas som en logisk följd av att EU:s högsta politiska mål sedan millennieskiftet har varit att bli den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen och nu senast "smart tillväxt". Å andra sidan innebär det att man talar ett tvärtom-språk eftersom 27 Brown, W. (2008). Nyliberalismen och den nyliberala demokratins slut. Artikel i boken Att vinna framtiden åter. Bokförlaget Atlas. 34

35 tillväxten också ska vara uthållig och en sådan är en fysisk omöjlighet. Det bristande intresset från småföretagarna att växa skulle kunna förklaras av att de har andra värderingar än den politiska eliten eller att de inser att vi har nått fram till tillväxtens gräns. Landsbygdens entreprenörer är huvudsakligen småföretagare som behöver kunna mixa eget med främmande kapital på ett sätt som gagnar deras syfte. Adegård & Hilland konstaterar att en stor andel av dem inte vill växa och är nöjda med storleken på sitt företag. 28 Många småföretagare producerar varor eller tjänster för en lokal marknad. Om deras mål hade varit att maximera avkastningen på eget kapital vilket förutsätts i den neoklassiska mikroteorin, så hade det varit rimligt att förvänta att tillväxt vore ett rationellt sätt att nå detta mål. Vad småföretagarna egentligen har för mål är fortfarande tämligen oklart. Många tycks helt enkelt vilja leva väl i sin hembygd. Kanske är de nöjda med den sociala uppskattning som de får för sitt sätt att delta i det lokala samhällslivet? Adegård & Hilland som har forskat ur ett konventionellt tillväxtperspektiv, har svårt se någon förklaring. De formulerar inte ens en hypotes. Ur ett utvecklingsperspektiv är det dock inte så svårt. Vårt beteende styrs av våra värderingar och de värderingar som motiverar en småföretagare att sträva efter att få sitt företag att växa är yttre dvs sådana värderingar som handlar om att söka yttre erkännande eller belöning. 29 De småföretagare som inte visar intresse för att växa styrs möjligen av inre värderingar som är sådana ger en inre tillfredsställelse som inte syns utåt. Hos dem kan man förvänta ett beteende som ger dem en känsla av samhörighet med familj och vänner och med naturen. De visar omsorg om andra och känner tilltro till sig själv och strävar efter social rättvisa. 30 Inget av detta gynnas av att de fokuserar på att få sitt småföretag att växa. Denna typ av företagare gör andra saker som inte fångas upp av tillväxtfokuserad forskning med neoklassisk utgångspunkt. Den globaliserade kapitalistiska ekonomin nådde år 2007 fram till det som antagligen är det stora Minskymoment 31 i den skuld- och bubbeluppbyggnad som har pågått sedan 1950-talet. Samtidigt ser det ut som att vi nu är framme vid tillväxtens slut. Mycket tyder på att vi år 2005 nådde fram till oljetoppen där det inte verkar vara 28 Se t ex Adegård, A., Hilland, C. (2005). Tillväxtvilja i småföretag. Magisteruppsats vårterminen 2005 vid Inst för ekonomi och företagande, Södertörns högskola. 29 Se sidan 20 i PIRC (2011). The Common Cause Handbook. Public Interest Research Centre. 30 Det engelska begreppet för detta är Common Cause. Se Crompton, T. (2010). Common Cause. The Case for Working With Our Cultural Values. Publicerad av WWF-UK i partnerskap med COIN, Campaign to protect Rural England och Oxfam. Se även PIRC (2011). The Common Cause Handbook. Public Interest Research Centre. I Sverige har det försöksvis kallats för "gemensam sak". 31 Med Minskymomentet menas det ekonomiska fenomen som inträffar när överskuldsatta investerare tvingas sälja värdefulla tillgångar för att kunna betala av sina lån. Det kommer efter en lång period präglad av goda konjunkturer och stigande tillgångspriser som gradvis har lockat till allt mer spekulativa investeringar som finansierat med lånade pengar. Vid själva Minskymomentet övergår stämningen av eufori över i panik och aktörerna driver fram en tvär nedgång på den finansiella marknaden och en ökad efterfrågan på likvider. Minskymomentet inträffar när investerarna har fått akuta kassaflödesproblem på grund av sina försök att, med allt större krediter, finansiera sina spekulativa investeringar. När marknaden inser att "den största dåren" har gjort sin placering och det inte längre finns någon som är beredd att betala lika mycket grips aktörerna av panik inför risken att bli sittande med stora skulder och värdelösa tillgångar. Tillgångsmarknadernas jämviktspriser faller snabbt och marknaden blir illikvid. 35

36 möjligt att öka den globala utvinningen av olja. 32 Därmed har vi kommit till en ny epok - en drastisk omställning av samhället till en mer uthållig produktionsordning samtidigt som tillväxten stagnerar och sannolikt går över i nerväxt. Den globala överskuldsättningen och oljeberoendet innebär att mänskligheten har försatt sig i ett prekärt läge och när krisen bröt ut , drabbades i första hand de som var mest utsatta. I Sverige har vi klarat oss ganska lindrigt undan så här långt trots att vi hör till de mest skuldsatta länderna i världen. Lantbrukare hör till de småföretagare på landsbygden som i undersökningar uppger att inte har särskilt stora svårigheter att få kredit när de behöver hjälp med att finansiera investeringar. Det som är speciellt för dem är att deras fastigheter innefattar primärt kapital vanligen i form av odlingsmark och skog och att en säkerhet i en sådan väger tungt när kreditgivaren fattar sitt beslut. Den primära grunden för att få en kredit av en bank är att en sannolik förväntad avkastning på investeringen gör det möjligt att löpande kunna återbetala krediten med den överenskomna räntan. Ju större förväntad disponibel avkastning, desto större utrymme för kredit. För en lantbrukare innebär möjligheten att få stora krediter i förhållande till sitt egna kapital, en hävstång som gör det möjligt att öka lantbruksfastighetens värdeutveckling. Ju fler med dessa förutsättningar som deltar i budgivningen kring en ledig fastighet desto högre blir ofta slutpriset. När fler potentiella köpare har kunnat spara ihop till den begärda kontantinsatsen drivs priserna upp och därmed har också skulderna kunnat bli större. Ju längre amorteringstid och ränta som erbjuds på marknaden desto längre kan man driva sin totala skuldsättning. Till detta kommer att skattesubventionerade ränteavdrag innebär ett ytterligare ett incitament att skuldsätta sig för att investera i fastigheter i en stigande fastighetsmarknad. Att köpa en fastighet på kredit är för många en komplicerad affär eftersom det krävs både finansiella kunskaper och en god överblick över alla faktorer som påverkar företaget för att man ska kunna väga risker mot förväntad avkastning. Forskning visar att många tar ekonomiska beslut som inte alls är rationella. Beteenden som leder till överbelåning har blivit vanligare. En avgörande förutsättning för ökade krediter är kreditgivarnas önskan att tjäna pengar på den förväntade ekonomiska tillväxten. De lägre nominella räntenivåerna som vi har vant oss vid under en längre tid, har fått ett stort och direkt genomslag i kreditgivningen. När bankernas finansieringskostnad sjönk kunde de locka företagare att ta nya krediter för att finansiera ytterligare investeringar. 32 Murray, J. & King, D. (2012). Oils Tippong point has passed. Detta är en kommentar i Nature vol Se även kommentaren av Wilderäng, L. (2012). Fasskiftet i olja. Cornucopia? Se vidare EnergyBulletin Staff, Can economy bear with what oil prices have in store? samt Larsson, A. (2012). Allt för optimistiska oljeprognoser leder till felinvesteringar. Newsmill

37 I Agronomen nr 4 år 2011 intervjuas bankchefen i Danske Bank i Linköping, Stefan Malmström och Handelsbankens chef för Skog och Lantbruk i Region Östra Sverige, Patrik Jarl. 33 Malmström sammanfattar det svenska lantbrukets ekonomiska situation på följande sätt. Jordbruket har, liksom svenskarna i allmänhet, en hög skuldnivå. De svenska lantbruksföretagarna har ökat sin belåning kraftfullt under de senaste tio åren till följd av en strukturrationalisering och en rationaliseringstrend. Många jordbruksfastigheter har avvyttrats under denna period och vi ser en utveckling där tidigare obelånade fastigheter till följd av en kraftig värdeökning får en högre belåning i sin nya ägo. Jarls sammanfattning lyder så här. Stor variation, det finns de som tjänar pengar och de som inte tjänar pengar. Många lantbrukare har arbetat efter strategin att förbättra produktiviteten genom att expandera verksamheten. Mindre gårdar har blivit större genom förvärv av grannfastigheter, verksamheter har byggts ut och investeringar i maskiner har gjorts. Ny teknik har möjliggjort en del av denna expansion. Till följd av den prisutveckling vi sett på jord- och skogsbruksfastigheter har det också varit möjligt att låna mer på fastigheten. Samtidigt betonar vi att det är viktigt att varje investering bär sig självt så att lantbrukaren inte låser in sina möjligheter att fortsätta utveckla sitt företag. Denna intervju med två bankmän indikerar att många lantbrukare har tagit lån för att finansiera tillköp av mark och investeringar i maskiner som gör det möjligt för dem att med arbetsrationellt sköta sina växande företag. Det har underlättats av låga priser på både olja och krediter och på bankernas önskan att växa. Tyvärr innebär det också att de har försatt sig i ett dåligt utgångsläge i ett omställningsscenario där de arbetsrationella men energikrävande maskin- och anläggningstillgångarnas värde sjunker och realräntan stiger på grund av en allmän deflation. Ett av de största problemen i samband med den finansiella krisen - efter Minskymomentet och den epokgörande oljetoppen - kommer att bli att trygga livsmedelsförsörjningen för en befolkning som beräknas ha ökat till över 9 miljarder om fyrtio år. Sedan energi- och livsmedelskrisen 2008 har antalet kroniskt undernärda ökat från 700 miljoner till en miljard människor. Samtidigt bedrivs ett "modernt" jordbruk som i global skala försämrar odlingsmarken, vattnet, mångfalden och klimatet. Jordbruket är den enskilt mest miljöstörande mänskliga aktiviteten och därför menar forskare som Foley & al att miljöstörningarna behöver halveras samtidigt som livsmedelsproduktionen fördubblas fram till De har studerat tänkbara lösningar och anser att det är möjligt att klara. De har dock inte tagit hänsyn till det samspel mellan den reala och den finansiella ekonomin som har lett fram till Minskymomentet och oljetoppen. Utmaningen är betydligt större än vad den verkar vara ur ett mer 33 Lemnerth Ekbladh, H (2011). Förändringens vind i svenskt lantbruk. Agronomen nr 4, Foley, J. & al (2011). Solutions for a cultivated planet. Nature 478, (20 October 2011) doi: /nature Published online 12 October

38 begränsat naturvetenskapligt perspektiv. Det kan mycket väl bli så att omställningen måste klaras under en deflation och depression som i hög grad drabbar det finansiella systemet samtidigt som riskerna vid investering och finansiering stiger så högt att banker inte kan vara med och hjälp till med finansieringen. Och vad kan vi då vända oss till som sparare och entreprenörer som behöver hjälp med finansiering!? Den hotande energi- och livsmedelsbristen innebär att omställningen är en utmaning där landsbygden med sina areella näringar kommer att spela en avgörande roll. Därför är det extra viktigt att börja utveckla den kapitalförsörjning som kommer att krävas på landsbygden. Dagens system för att fånga upp allmänhetens sparande kanaliserar det till den globala kapitalmarknaden som en stor del av landsbygdens företag med undantag för lantbruken har haft begränsat tillgång till och då huvudsakligen i form av krediter. I ett omställningsperspektiv kommer banksektorn att drabbas på i princip samma sätt som sina kredittagare. Deras tillgångar, kreditfordringarna, kommer att minska i värde men inte deras egna lån. Storbankerna har litet eget kapital och det behövs inte mycket krympning av tillgångarna för att de ska bli insolventa. När priset på energi stiger i förhållande till priset på arbete och fordonsbränslemarknaden blir instabil samtidigt som det befintliga realkapitalet och en stor del av fastighetsbeståndet blir ekonomiskt föråldrat eller sjunker i värde, kommer företagen att tvingas energirationalisera sin verksamhet. Det innebär att man överger dagens energikrävande teknik och försöker organisera en energieffektiv verksamhet som antagligen kommer att bli både mer arbetsintensiv och mer lokal både på insatssidan och på avsättningssidan. Det betyder att alla tvingas experimentera med nya organisationer och ny teknik. Riskerna blir med andra ord större än vad vi har varit vana vid. Därmed kan bankerna inte vara med som kreditgivare under omställningen eftersom de inte får dela risk med sina kredittagare. Här kommer det att behövas finansiella mellanhänder som är konstruerade för att dela risk med dem som de hjälper med finansiering. Kapitalförsörjningsproblemet måste betraktas som en del av ett större finansiellt problem. Problemet handlar om att organisera det långsiktiga sparandet så att det kan lösa entreprenörernas behov av hjälp med finansiering av stora och långa investeringar. Det långsiktiga sparandet kanaliseras idag till den globala kapitalmarknaden via en koncentrerad finansindustri som utvecklats för att serva det globaliserade komplexa produktions- och distributionssystemet. Det är sårbart för störningar i energisystemet och vi vet, efter en rad energikriser att det inte tål höga priser på olja. Värdet av kapitalmarknadens finansiella placeringar är beroende av både tillväxt och energipriser. Tillväxten har nu börjat stagnera och kommer att minska i takt med att energisektorns energinetto minskar. Energipriserna blir stigande och instabila i takt med att konkurrensen om oljan leder till väpnade konflikter. Därmed kommer också värdet av de finansiella placeringarna att minska. Vid en viss tidpunkt kommer illusionen om en ekonomisk återhämtning med förnyad tillväxt att brista och då kommer placerarna att drabbas av panik. Förlorarna kommer att vara de vars placeringar är låsta vid den globala kapitalmarknaden. Det gäller till exempel de stora pensionsförvaltar- 38

39 na. De långsiktiga sparare som inser detta har redan idag ett behov av att hitta nya och tryggare placeringar. Dit hör det primära kapitalet; naturresurserna som odlingsmark, skog, vindlägen, vattenfall och liknande. Dit hör också det sekundära kapitalet; maskiner och anläggningar som är värdefulla i den nya energieffektiva tekniken som kan användas när de gamla globala strukturerna bryts ner. För lösningen av det finansiella problemet i omställningens tid är spararna inte bara lika viktiga som de entreprenörer som behöver hjälp med finansiering. De är också starkt intresserade av att hitta fram till duktiga entreprenörer i deras närhet som de kan dela risk med, på vinst och förlust. Närheten är viktig när riskerna är stora. Stora risker hanteras genom att man delar på dem och genom att man utvecklar nära och förtroendefulla relationer där man också kan dela information och kunskaper. Socialt kapital, kunskapskapital och väl fungerande system för återkoppling av information är egentligen fundamentala förutsättningar i en samverkan mellan sparare och entreprenörer. På den industrialiserade och globaliserade kapitalmarknad som vuxit fram sedan andra världskriget är detta reducerat till ett minimum. Den tillgång till hjälp med finansiering som fortfarande finns att tillgå, banklån, förutsätter just det som nu kommer att försvagas nämligen att låntagaren kan visa att investeringen ger honom möjlighet att återbetala lånet med ränta och att han kan lämna banken en betryggande säkerhet för lån. De summor som behöver satsas på omställning är mycket stora och därför borde man öppna möjligheten att pensionsspara via dessa finansiella lösningar. 35 Även spararna behöver förbereda sig för en omställning. De behöver styra om sitt sparande från den globala kapitalmarknaden till satsningar på den lokala ekonomi där deras egen hushållsekonomi är inbäddad. Samtidigt som de flesta av oss skulle behöva minska sin skuldsättning behöver vi energieffektivisera våra bostäder eller flytta dit jobben kommer att växa fram i det omställda samhället. Företagen å sin sida måste locka till sig finansiering för investeringar i den energisnåla teknik som kan bli ekonomisk i ett samhälle där inhemska energikällorna har ett betydligt lägre energiutbyte än dagens import från fossila källor i Ryssland och de danska och norska fälten i Nordsjön. Det investeras redan en del men det är lite i förhållande till den satsning som skulle behöva göras. Dessutom är, som vi har sagt, riskerna stora i nuvarande skede. Vindenergisatsningar är lönsamma vid dagens priser tack vare ett högt energiutbyte men för solel är energiutbytet sämre och för etanol är den antagligen för dålig. Därför börjar det nu komma rapporter som visar på svårigheterna att få lönsamhet på dessa energiformer Murphy, R., Hines, C., Simpson, A. (2003). People's pensions: New thinking for the 21:st century. A NEF discussion paper. Kjellberg, O., (2010). The Mondragon Bank - an old model for a new type of finance. Ingår i Douthwaite, Richard & Gillian Fallon, redaktörer, (2010). Fleeing Vesuvius: Overcoming the Risks of Economic and Environmental Collapse. New Society Publishers. 36 Lantmännen Division Energis rörelseresultat för 2011/Q1 uppgick till 33 MSEK vilket var en försvagning jämfört med 59 MSEK samma period förra året. En förlust har undvikits i Lantmännen Agroetanols verksamhet under kvartalet tack vare att man kontrakterade spannmålsinköp innan priserna sköt i höjden. Dagens prisrelation mellan etanol och spannmål är fortsatt mycket ogynnsam, säger Lantmännen. 39

40 I denna omställning kommer den offentliga sektorn och de stora företagen att besväras av en långvarig och besvärlig ekonomisk krympning som riskerar att hämma dem eller till och med sätta dem ur spel. Många företag kommer naturligtvis att kunna göra stora vinster på att snabbt anamma en teknik och organisation som är mer lönsam än den gamla. De tvingas dock hantera betydligt större risker vilket gör det svårt för bankerna att lämna lån. De måste därför hitta ett sätt som gör det intressant för de lokala spararna att styra sina pengar till dem istället för ut på den globala kapitalmarknaden. I det nya läge som vi ser framför oss kan det hända att det faktiskt inte är så svårt att övertyga pensionsspararna om det lönsamma i att komplettera sitt sparande i de pensionssparformer som är inriktade på den globala kapitalmarknaden med nya former där man kan styra sitt långsiktiga sparande till den egna kommunens fastigheter, infrastruktur och näringsliv. Kommunerna själva kan gå före och placera en del av sina avsättningar för sina pensionsåtaganden i den egna lokala ekonomin. Det vi i arbetsgruppen har fokuserat på är dock en helt ny lösning som vi kalla sparbolag. Till en sådan har vi hittat några frön. Amerikanska Solyndra LLC, som tillverkar solpaneler, ansökte i september 2011 om konkurs. De hade fått 535 miljoner dollar i statlig lånegaranti. I december kom ytterligare ett exempel från USA. Då tvingas Range Fuels Inc. i likvidation av regeringen i USA som har fått 46,3 miljoner dollar i bidrag av Energy Department och hälften av ett lån på 80 miljoner dollar av Agriculture Department. Range har även tagit emot 160 miljoner dollar i riskkapital. De skulle tillverka etanol av flis och de delar av majs som inte kommer till användning som livsmedel och liknande. Det har man dock inte lyckats med. WASHINGTON, DC, October 11, 2011 (ENS) - The United States is not likely to reach cellulosic ethanol production mandates spelled out in the federal Renewable Fuel Standard by 2022 unless "innovative technologies are developed or policies change," says a new congressionally-requested report from the National Research Council.... The corn ethanol industry has been developing for 30 years, said Wallace Tyner, NRC panel co-chair and an agricultural economics professor at Purdue University. "We have more than 200 corn ethanol plants producing more than 14 billion gallons today. We have only 11 years to reach even higher numbers for cellulosic biofuels." 40

41 Del 2 Nätverkscheckarna 4. Praktikernätverk för organisatörer av lokal finansiering (check A) 37 Projektpartners: Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken. Bemanning: Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och Eric Edung, Ekobanken Projektperiod: 2011 Bakgrund Checken Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer har initierats av Landsbygdsnätverkets 'Arbetsgrupp för Kapitalförsörjning. Gruppen arbetar för att riskkapital, gåvokapital och lånekapital ska finnas tillgängligt för utveckling av Sveriges lokala ekonomier. Det innebär att öka bygdernas förmåga att samla kapital för finansiering av såväl sociala och allmännyttiga som kommersiella utvecklingsprojekt. Syftet med nätverkschecken var att identifiera, skapa nätverk mellan, analysera och sprida information om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Vidare att underlätta för fler lokala aktörer att delta i nätverket samt att finna former för hur nätverket kan fungera efter projektets slut. Det här är "praktikerna" Som resultat av arbetet med checken finns nu ett Praktikernätverk för lokal ekonomi som består av ett 30 tal föreningar och bolag och en gemensam marknadsföringsfolder där praktikerna erbjuder kunskaper och erfarenheter från sina lokala kapitalförsörjningsorganisationer (se nedan). Genom dessa lokala föreningar och bolag har personer kunnat rikta kapital i form av gåvor, sparande eller investeringar till gagn för utvecklingsprojekt eller företag i bygden. Ett gemensamt drag hos praktikerna är att de mer eller mindre har ett socialt eller allmännyttigt ändamål med sin verksamhet och skiljer sig därför åt gentemot traditionellt kommersiellt företagande. Ett undantag finns och det är att flera av dem har etablerad verksamhet inom turistbranschen. Däremot har många "praktiker" kunnat bedriva verksamheter som syftar till att underlätta för näringslivsutveckling i bygden. Både Trångsviksbolaget AB och Virserum Invest AB har jobbar framgångsrikt. Några "praktiker" har samlat kapital till en viss verksamhet medan andra utvecklat organisationer som tillhandahåller kapital. Bygdekonto (lån från riktat sparande via bank), bygdebolag, gåvofond, kreditgarantier, aktiekapital, investmentbolag är några exempel. Majoriteten av praktikerna driver verksamheten i aktiebolagsform och ett fåtal har valt den relativt okända formen (svb)bolag, det vill säga ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det finns också ett antal verksamheter som drivs som ekonomisk förening. De flesta har fått någon slags hjälp som stöd för utveckling av sin idé eller ekonomiskt bidrag av stödorganisationer, kommuner och småbankerna. 37 Slutrapport checken Praktikernätverket. Författare Ulla Herlitz. 41

42 Ett genomgående dominerande drag är att föreningarna och bolagen har investerat i fastigheter för olika ändamål samt lokal infrastruktur. Bland annat för skolor, butiker, företagshotell, industrilokaler, bostäder, äldreboende, bygdecenter, jordbruk och turistanläggningar samt vindkraft. Projekten har en oftast ett social och allmännyttigt syfte för att underhålla och utveckla det lokala samhället för invånarnas bästa. Det som är det mest karaktäristiska för dessa lokala kapitalförsörjningsorganisationer är att många personer är involverade i att samla kapital till de respektive verksamheterna. De köper aktier och andelar, ger gåvor eller sparar och lånar ut lokalt för att de värnar sin bygd. På sätt och vis handlar det om crowdfunding för hembygden, fast inte på nätet. Inte än. Det här är planen Praktikerna själva efterfrågar tydligt fysiska träffar med praktikernätverket. I vilken form och hur verksamheten kan finansieras är konkreta frågor liksom hur vi på bästa sätt kan sprida kunskap och erfarenheter till andra intresserade lokala aktörer. Vi som arbetat med projektet menar att det ligger ett stort ansvar på myndigheter och politiken att bistå nätverket med resurser för en större spridning. Som ett resultat av arbetet med praktikernätverkschecken finns en idé om Crowdfunding för Hembygden. En IT plattform som skulle kunna bygga på det koncept för crowdfunding som Stiftelsen för InternetInfrastruktur och Vinnova tar fram. Våra praktikers verksamhet har en tydligt territoriell profil, det handlar om finansiering för utveckling av utpekade bygder och praktikernätverket på nätet skulle ha en sådan tydlig geografisk inriktning. Det skulle kunna utvecklas till en marknadsplats för att koppla samman investerare och lokala utvecklingsprojekt och kapitalförsörjingsorganisationer. Här skulle personer, företag och föreningar i bygden men också andra med en relation eller rötter i bygden kunna hitta intressanta företag, verksamheter och kapitalförsörjningsorganisationer att stötta. Det här har vi gjort i projektet Den första nätverksaktiviteten handlade om att identifiera ett 20 tal "praktiker", alltså redan existerande lokala kapitalförsörjningsorganisationer. Efterforskningar inom de egna organisationerna, tidigare deltagare i lokalekonomidagarna samt via sökmotorer på internet gav till resultat att 29 praktiker identifierades. Dessa kontaktades och alla kom att ansluta sig till praktikernätverket. Inom projektets ram genomfördes en fysisk träff i samband med Lokalekonomidagarna 2011 på Sätra Brunn. På konferensen deltog 21 av praktikernätverkets 29 deltagare. Dels fick praktikerna tillfälle att träffa varandra för första gången, presentera sig och diskutera nätverkets uppgift och arbete; och dels medverka som föreläsare på konferensen i seminarier och plenum. Som underlag för praktikernätverkets träff genomfördes en enkät som besvarade av 22 deltagare. Svaren visade att 55 % hade valt att organisera sig som AB och 23 % som ekonomiska förening. Vid starten av verksamheten hade många fått hjälp av Coompanion, kommunen och andra företag, medan andra fått klara sig själva. Vad beträffar finansiering och kapital till starten hade 50 % erhållit EU medel, men också lån i bank och bidrag från kommun var vanligt. I enkätrapporten finns också en kortare presentation av alla deltagare i praktikernätverket. 42

43 Både enkätsvaren och diskussionerna vid nätverksträffen gav ett mycket entydigt svar att kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt spridning av modeller till andra fungerar bäst med fysiska träffar. Visst diskuterades hemsidor och olika virtuella lösningar, men det var ändå möjligheten att träffas som var viktigt. Till exempel nätverksträffar med föreläsare och studiebesök och informationsträffar för spridning till andra plaster och grupper. Hela 77 % av praktikernätverkets deltagare var beredda att bidra till spridning och inspiration kring kapitalförsörjningsmodeller och dela med sig av sina erfarenheter. För att nå dels möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan varandra och dels nå ut till nya plaster och grupper upprättades en lista med kontaktuppgifter till praktikernätverkets deltagare, skapades en hemsida på informerades om praktikernätverket på Lokalekonomidagarna 2011, i Hela Sverige ska levas samt Landsbygdsnätverkets Nyhetsbrev, deltagit i planeringen av Lokalekonomidagarna 2012 och inspirerat till temat "Lokal ekonomi i praktiken", utarbetades tillsammans en folder där 27 av praktikernätverkets deltagare erbjuder sina erfarenheter. Så här presenterades praktikernätverkets tjänster i foldern: Lokal finansiering för lokal utveckling? Kontakta praktikernätverket för lokal ekonomi! Det finns lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar, utvecklingsbolag och andra liknande initiativ som har lyckats med att vända den negativa utvecklingen i sin bygd. Problem som utflyttning, dålig tillgång till service och alldeles för få arbetstillfällen är en verklig utmaning. Ofta vet byborna vad som krävs för att vända utvecklingen, och vanligtvis behövs någon form av finansiering. Hur finansieras till exempel vindkraften, bredbandet, bymacken, butiken, friskolan och äldreboendet och hur kan det lokala näringslivet få kapital till sina investeringar? Som komplement eller alternativ till offentliga bidrag och banklån finns olika modeller för lokal finansiering. Att spara och låna lokalt eller köpa aktier och andelar i lokala utvecklingsbolag är några sätt att skapa lokala kretslopp av pengar som redan finns hos bygdens folk, föreningar och företag. Vill du veta mer och kanske anlita en praktiker som föreläsare, åka på studiebesök eller bli coachad i processen att hitta rätt lokal finansieringsform? Ta då kontakt med någon av nätverkets deltagare som presenteras nedan. Och i skriften Handbok i lokal finansiering kan du läsa mer om olika organisationsformer och finansieringsmodeller. Foldern har fått stor spridning via nätet; till exempel till Landsbygdsnätverkets medlemmar, Hela Sverige ska levas över 5000 lokala utvecklingsgrupper och alla Leadergrupper. En uppgift för Arbetsgruppen Kapitalförsörjning var att sprida 'Handbok i lokal finansiering' vilket vi också har utfört. Handboken och praktikernätverkets 43

44 folder med erbjudande har skickats ut tillsammans. Handboken utgör också ett underlag, en metod, för beslut till hjälp för nya platser och aktörer som vill starta en lokal kapitalförsörjningsorganisation. Under perioden har två leaderområden satsat på projekt kring lokal kapitalförsörjning och nya initiativ tas, men i en ganska låg takt. För att få större och snabbare spridning behöver praktikernätverket ännu en tid med ett sammanhållande nav och en inspirerande fräck "finanssida" på nätet för och om lokala eldsjälar och bygders kapitalförsörjningsorganisationer. Checkens arbete har lett fram till en idé om ett nationellt projekt Crowdfunding för hembygden på nätet. 44

45 Kort beskrivning av Praktikernätverkets deltagare 1. Arilds byalag bildades att få större inflytande över sin egen ort. Kommunen ställde inte upp som de önskade, så nu tar de hand (sköter om, ej ägande) om en badplats, vägförening, hamnen mm. De funderar på att bilda ett bygdebolag. 2. Bräknebygdens Utvecklingsbolag bildades av Hoby företagarförening och Bygd i Samverkan Utvecklingsbolag, vars syfte är att skapa hållbar tillväxt i Ronnebys kommuns västra kommundel genom att utveckla turism, befintligt näringsliv, attrahera nya företag och verka för ett positivt näringslivsklimat. 3. CB Support Nordic är Gemenskapsföretagens supportorganisation för en standardiserad modell för social business; en ideell förening äger ett företag i aktiebolagsform. Företaget har sociala, samhälleliga mål och återinvesterar sina vinster. Ett exempel är Hälsogemenskapen i Jörn vars mål är att verka för en frisk befolkning på orten. De driver en vårdcentral och en tandläkarmottagning. 4. Docksta Bordtennisklubb bildades på 60-talet en pingisklubb som nu äger flera bostadshus med totalt 60 lägenheter mitt på orten, samt linbana till slalombacke, egen stugby och äventyrsanläggning för barn. De driver Skulefestival och äger en förskola/skola som kommunen skulle lägga ner. 5. Fjällbete startades av bönder i Åredalen. De konstaterade då att jordbruket gick snabbt och stabilt utför, alltmedan turismen bara växer och växer. Idag har Fjällbete 150 delägare i en ekonomisk förening. Bönder, renskötare, hantverkare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk som vill spara lite pengar i något de tror på. Tillsammans äger de nu en större traktor, 380 får, en fälthack, diverse redskap, byggnader, ett gammalt mejeri etc. 6. Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) är ett aktiebolag med särskild vintutdelnings-begränsning, som startades redan De har efterhand köpt flera fastigheter för uthyrning till både enskilda och företag. De vill utveckla ett landsbygdsutvecklingscentrum till gagn för bygden. Bygdebolagets störste ägare är den ideella föreningen Flyinge Utveckling, som också startat en bygdefond som ska av den årliga avkastningen bevilja bidrag till olika för bygden viktiga ändamål. 7. Framtid Oviken är ett EU-finansierat projekt via Leader som startades våren 2010 och pågår fram t.o.m våren I projektet finns en rad mål och strategier om hur bolaget med gott samarbete med kommunen ska utveckla Ovikenbygden på ett hållbart och långsiktigt sätt. Just nu projekteras en ny mötesplats där alla ska känna sig välkomna. Projektet är beräknat till 25 miljoner kronor och ett första steg är att få in en miljon kronor i intresseanmälningar för tecknande av aktier från byborna. Andra mål är ökad inflyttning och 3 nya stabila företag på 3 år. 8. Hannäs Sockenförening är en ideell förening, som bildades år Föreningens syfte är att med ekonomiska medel som gåvor, arv och bidrag främja utvecklingen i Hannäs socken som turismbefrämjande åtgärder, stöd till samhällsservice, dagis, skola och äldreboende mm. Hannäs utvecklingsgrupp arbetar med landsbygdsut- 45

46 veckling inom skola, barnomsorg, vägar, turism, IT, äldreomsorg mm. Bygg och Bo i Hannäs ek. för. bildades för att bygden behövde fler hyresbostäder. 9. Heligholm Utveckling AB är ett lokalt utvecklingsbolag på Gotlands sydspets med 400 aktieägare med uppgiften att stödja näringslivets utveckling i området. År 2003 förvärvade bolaget Vamlingbo Prästgård som utvecklats till en av Gotlands större besöksplatser med Museum Lars Jonsson, naturum, Vamlingbo Trädgårdar och Forum Östersjön 10. Kallbygdens Intresseförening bildades främst för att de sökte bygdemedel för vattenkraft. De senaste 20 åren har gått till att bygga upp infrastrukturen i bygden som butik, skola, vindkraftverk etc. 11. Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland ska stödja den finansiella utvecklingen av den sociala ekonomins organisationer i Västra Götaland såsom föreningar, kooperativ, stiftelser, byalag, samfund, lokala utvecklingsgrupper och sociala företag. 12. LokalKapital Sala-Heby AB har utarbetat en modell för att hjälpa nya och befintliga företag att utvecklas. Med kapitalandelslån som instrument erbjuds en långsiktig kombination av riskkapital och affärskompetens till företag/föreningar som har svårt att finansiera sin verksamhet. 13. Möklintaprojektet startades upp för att få en näringslivsutveckling i bygden inom främst turism och besöksnäringen. På ett år har projektet lyckats att gå ifrån obefintlig marknadsföring gällande besöksnäringen till att numera ha en turisthemsida, broschyrer m.m. som marknadsföringskanaler. Det har resulterat i att besökare/turister hittar till Möklinta. Flera företag inom besöksnäringen har startats bl.a. två nya boenden och ett kafé som ett led i turistsatsningen. Hösten 2011 invigdes ett Bygdecenter i Möklinta. Bygdecentret tillhandahåller turistinformation, lokal- och företagsservice. 14. Nygarn Utvecklingsbolag är bildat för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Gotland i området som kallas för Östergarnslandet. Bolaget äger och är hyresvärd för fastigheten Skolhuset i Östergarn. 15. Offerdalsvind ek. för. har varit verksam sedan De äger ett vindkraftverk som producerar ca kwh/år. Föreningen producerar energi till medlemmarnas egen konsumtion. F n är de ca 300 medlemmar som äger andelar var. Dom flesta har 5-10 andelar. 16. Råne Älvdal Utveckling AB ska skapa tillväxt i Råne Älvdal genom att verka för nyetablering av företag och företagsutveckling samt initiera och bedriva projektverksamhet för företagsutveckling. Bolaget har idag tre aktiva projekt inom företagsutveckling, turism- VISIT Rane river och öppna landskapet med betande djur där målet är att bilda ett bygdegemensamt Agrocenter. Arbetet sker i nära samarbete med befintliga företagare och andra för området viktiga verksamheter. Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att det långsiktigt ger egna intäkter 46

47 17. Röstånga Utvecklings Aktiebolag svb. bildades av två anledningar dels för att de saknade ett verktyg för att kunna gå in i högrisk -projekt (t ex fastigheter), dels för att de ser möjligheter att kunna driva en del kommersiella service/verksamheter lokalt, och att sådan verksamhet kan vara grunden (finansiellt) för lokala utvecklingsinsatser. 18. Samverkarna i Östernärke vill utveckla förutsättningarna för att i samverkan leva, bo och verka i Östernärke genom att främja befintliga företag och skapa förutsättningar för nyföretagande samt värna om föreningslivet. Samverkarna jobbar mycket med nätverkande och använder sin hemsida som ett nav för kommunikation och informationsutbyte. Föreningen har bland annat drivit ett projekt för att få igång olika arbeten kring lokalt kapital och nya finansieringsmöjligheter. 19. Slite Utveckling AB skall fungera som katalysator för att etablera företag i Slite och Gotland. Bolaget skall tillhandahålla infrastruktur i form av kontorslokaler och produktionsytor. 20. Svartådalens bygdeutveckling är sedan 2002 en gemensam satsning för ta tillvara på ortens möjligheter till att bo och verka som t ex näringslivsutveckling, turism, kultur och andra aktiviteter. Idag finns en spirande turism, vandrings-, cykel och kanotleder framtagna samt boende. Föreningen funderar även på hur man långsiktig kan lösa ortens kapitalförsörjning. 21. Sätra Brunn Hälsobrunn Ekonomisk Förening bildades för att rädda en 300-årig kulturskatt från försäljning och styckning då den var satt i konkursförvaltning. Nu drivs verksamheten bland annat i aktiebolagsform och sysslar med konferens, spa och är en aktiv samhällsentreprenör. 22. Tiveds Utveckling AB, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, bildades när Tivedstorp (kombinerat vandrarhem och kaffestuga) var till salu. Avsikten var att med Tivedstorp som bas, bidraga till bygdens utveckling. 23. Trångsviksbolaget AB bildades år 2000 för att verka för bevarandet av viktig samhällsservice och infrastruktur, erbjuda mentorskap och finansiell rådgivning till nya företagare, bidra till utvecklingen av entreprenörskap i skolan och att driva olika utvecklingsprojekt i Trångsviken. Under de senaste åren har stort fokus legat på att skapa ett finansiellt resurscentrum i byn. Nu finns EkoNord Invest, Mittkapital, Trångsvikskassan och Soft Financing etablerade med ett sammanlagt riskkapital på cirka 350 miljoner. Trångsviksbolaget har byggt två nya industrihus och medverkat vid ett antal generationsskiften i företag. 24. Trönöbygden ek. för. bildades för att överta driften av Söderhamns kommuns deltidsbrandkår. Idag äger de tre fastigheter Brandstationen, Bystugan (med kontor) och Lanthandelsfastigheten. Bildade tidigt ett Bygdekonto knutet till JAK. Bland annat stödsparar Söderhamns kommun en miljon kronor på kontot. 25. Virestads Friskola ekonomisk förening startade friskola och fritidsverksamhet 2009 året efter att kommunen stängde skolan. Friskolan drivs i Virestad i Älmhults kommun. Utvecklingen har gått framåt varje år och nu drivs även förskola i Virestad 47

48 och grannbyn Bråthult. Skolan har utökats och nu finns ca 120 barn i verksamhet från förskola och skola upp till år 6, och är numera bland de 5:e största arbetsgivarna i kommunen utanför tätorten. 26. Virserum Invest AB är ett lokalt investmentbolag med syfte att främja näringslivets utveckling i Virserum. Företaget äger och driver ett företagshotell i centrala Virserum och är delägare i Prolympia Virserum AB, som ansvarar för all skolverksamhet från förskola till och med högstadieskola i Virserum. 27. Vuollerimbygden i Utveckling (ViUt) är en öppen arbetsgrupp med syfte att arbeta fram en fungerande, väl förankrad lokal utvecklingsplan för Vuollerimbygden. Detta för att bidra till att Vuollerimbygden även för framtiden ska vara en attraktiv och levande bygd. Gruppen bildades på ett folkmöte februari

49 Konktaktuppgifter: Tabell 1. Praktikernätverkets deltagare. 5. Drivbänk för utveckling av sparbolagsgroddar (check B) 38 Det var ganska naturligt att Leaderområdet Åres Gröna Dalar blev ägare till nätverkscheck B. Vi hade skrivit lokal finansiering i vårt strategidokument och vi hade gett oss själva uppgiften att bilda Sveriges första riktiga sparbolag. Leadermetoden, som grundar sig på det förnuftiga och nödvändiga i att knyta ihop det privata med det offentliga och ideella, ansågs också kunna fungera som effektiv språngbräda när de nya sparbolagen ska spridas över hela landet och i övriga Europa. Både ur ett utvecklingsperspektiv och ett omställningsperspektiv är det uppenbart att de lokala ekonomierna är nödvändiga som en grundläggande infrastruktur i ett framtida och mer hållbart samhällsbygge. Förmågan att organisera sparande och finansiering på lokal nivå avgör dock om en omställning till ökande resurseffektivitet i samhällsekonomin ska lyckas eller inte. De lokala ekonomierna står inför två konkreta utmaningar av särskild betydelse: 1. Att organisera spararnas behov av att få dela risk och avkastning med ett näringsliv (privat, offentligt och ideellt), som de känner relation, delaktighet och ansvar inför. 38 Rapport om nätverkscheck B. Författare Jörgen Andersson. 49

50 2. Att hållbarhetsvärdera och prioritera den ena investeringsmöjligheten i förhållande till den andra, avseende förmågan att ge tillbaka till den lokala ekonomin. Utmaningarna behöver hanteras så att entreprenörer och lokala företag som vill investera kan välja den mix mellan främmande och eget kapital som gynnar den lokala ekonomin bäst. De lokala initiativ som antar dessa utmaningar samlar en bred grupp av intressenter som inte enbart omfattar sparare, entreprenörer och utvecklingsgrupper utan också banker, kreditgarantiföreningar och mikrofonder. Alla dessa har något att vinna på att vi lyckas förverkliga denna nya typ av riskkapitalförsörjningsorganisationer som vi härmed väljer att kalla för sparbolag. Med sparbolag menar vi lokalt kontrollerade institutioner där man som sparare kan dela risk med de delar av det lokala näringslivet som 1. prioriterar investeringar i den lokala ekonomins intresse, 2. underlättar finansieringar med lämplig mix mellan eget och främmande kapital, 3. ökar den lokala ekonomins attraktionskraft för donations- och bidragskapital och 4. motverkar intressekonflikter mellan enskilt ägande och den lokala ekonomin. För att spararna ska kunna dela risk med dessa delar av näringslivet måste sparbolaget vända sig lika mycket mot spararna som det gör mot de entreprenörer som behöver hjälp med finansiering. Syftet med checken var att identifiera, samla in och bistå vid utvecklingen av lärande exempel på lokala sparbolag med sparande och lokal finansiering med riskkapital i en form av utvecklingsverkstad eller drivbänk. Under lokalekonomidagarna på Sätra Brunn i november 2010 bildades en öppen gruppering av tre sparbolagsliknande initiativ som såg ut att höra hemma i vår drivbänken. De tre var Flyinge Utveckling, LokalKapital AB (Heby) och Fjällbete (Åre). Syftet var också att bredda medvetenheten om de nya lokala kapitalförsörjningsorganisationernas betydelse för lokal utveckling i allmänhet och för omställningsarbetet till ett mer resurseffektivt samhälle i synnerhet. Ett tredje syfte var att i en mindre förstudie utreda förutsättningarna för att, under nästkommande programperiod inom landsbygdsprogrammet och Leader, tillhandahålla revolverande utvecklingsfonder. Finns det internationella exempel på detta? De skulle vara av en typ som liknar de man idag skapar med EU-medel inom ramen för ERUF för att hantera utvecklingslån via ALMI. Dessa utvecklingslån får, när de har återbetalts till fonden, lånas ut till nya bolag. Studier har visat att lån i allmänhet gör bättre nytta än bidrag i lokala utvecklingsprojekt. 50

51 Tanken var att man kan få den här sortens groddar att växa mer effektivt i en drivbänk där de får bistånd anpassat efter deras utvecklingssteg. Via praktikernätverket och Landsbygdsnätverket skulle man sedan kunna inspirera andra till liknande initiativ. Resultat Det var storslagna syften för en liten check på kr, men på det hela taget så har vi ändå kommit långt i måluppfyllelsen. 1. Vi har identifierat vad som finns i Sverige idag och definitivt bistått med utvecklingen. Av de tre sparbolagsliknande initiativen som nämnts ovan visade sig två motsvara kriterierna i vår definition. Det var LokalKapital AB (Heby) och Fjällbete (Åre). 2. Vi har breddat medvetenheten på flera nivåer. 3. Vi har banat väg för ett kommande landsbygdsprogram där sådana här nya finansiella mellanhänder sannolikt kan etableras på bred front och dessutom agera som transformatorer där skattepengar förvandlas till eget kapital i småföretagen, där de gör bäst samhällsnytta. Följande aktiviteter hade planerats under 2011: Seminarium i mars Workshop i april Lokalekonomidagar i juni Seminarium i oktober Support, analys och skrivande hela vägen Seminariet i mars genomfördes förvisso med Shannon Horst CEO på Savory institute i New Mexico. Men även om hon och kunskaperna bakom Holistic Management definitivt är relevanta för sparbolagsgroddar, så beslutade vi ändå att lägga detta seminarium utanför checken. I april genomfördes en workshop på gamla teatern i Östersund med ett 30-tal leaderanknutna deltagare från hela landet. Modellen lokalkapital presenterades och diskuterades. Med lokalkapital menas ett sparbolag som utnyttjar den motor som Crowd Equity utvecklar för sparbolagens hemsidor. Ett lokalkapitalbolag är alltså ett sparbolag som använder sig av Crowd Equitys motor 39. Det årligen återkommande evenemanget Lokalekonomidagarna som arrangerades i juni 2011 gjorde för första gången en tydlig distinktion mellan eget och främmande kapital i programmet, och sparbolagsrelaterade frågor diskuterades mellan de officiella programpunkterna. 39 Crowd Equity hette förut LokalKapital AB 51

52 Seminariet i oktober planerades men ändrades till ett föredrag i Stockholm i samband med Landsbygdsgalan i november. Ett 80-tal åhörare med anknytning till lokala utvecklingsgrupper, Leader och länsstyrelser deltog. Till de specifika aktiviteter som inte fanns med i det ursprungliga åtagandet men som förtjänar att nämnas, hör följande. Seminarium i Trångsviken i juni Workshop i Gotland i juni Arbetsmöten på Gotland i juni och augusti Arbetsmöten i Lerum juli och augusti Arbetsmöte i Bryssel i oktober Möte med Företagarna i november Möte med Jordbruksverket i Jönköping i november Hemsida med info Föreningen SERUS arrangerade ett seminarium i Trångsviken i juni för lokal ekonomi och finansiering där företrädare för arbetsgruppen och check B medverkade och berättade om sparbolagsgroddarna. I samband med det första besöket hos gotlänningarna kunde vi fyra som ansvarat för checkens operativa genomförande få till en 24 timmars workshop för klargörande och strategiskt planerande av checkens effektiva genomförande. Vid två tillfällen besökte vi Gotland och hjälpte dem till sparbolagsgroddarnas frontlinje. Vid två tillfällen besökte vi Lerum och hjälpte dem till sparbolagsgroddarnas frontlinje. Vi var inbokade för en formell presentation i Bryssel som emellertid krympte till en lite mer informell presentation på denna plats. Riksorganisationen Företagarna fick en egen genomgång av detta i november. Systematiska samtal och möten med Jordbruksverket har förhoppningsvis banat väg för en bättre utformning av kommande landsbygdsprogram. Ett informationsmaterial har tagits fram och läggs ut på en särskild hemsida för att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att ta till sig dessa ovana tankegångar. En del av arbetet med denna check har beskrivits i Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr Men vad har vi åstadkommit, egentligen? Vi har etablerat insikten om det egna kapitalets avgörande betydelse för de små företagen, och därmed också avslöjat den totala frånvaron av kostnadseffektiva lösningar som åtgärdar problemet. Ännu är det förstås långt ifrån alla som har förstått hur be- 52

53 gränsade kreditgivarnas möjligheter är att finansiera små företag, men den här checken har definitivt gjort en betydelsefull skillnad redan. Betydelsen av Leo Padazakos och hans innovation lokalkapital kan inte uppskattas nog. Vårt första uppdrag var ju att identifiera de lärande exempel som kan tillgodose checkens grundläggande kriterier och vi hittade bara Leos innovation. För att hitta något att jämföra med så måste vi gå utomlands, senast till den andra internationella crowd sourcing konferensen i San Fransisco, och då hittar vi ändå inget som förefaller vara ens hälften så bra. Detta betyder förhoppningsvis inte att Leos verktyg kommer att sakna konkurrens i framtiden men just nu är det alltså det enda vi har som fyller kriterierna. I de lokalekonomiska kretsarna i Sverige är detta ett kontroversiellt påstående eftersom man där ofta gör en sammanblandning av finansiella verktyg och de som behöver finansiella verktyg. Vi har alltså många, allt bättre organiserade, bygder som kämpar framgångsrikt med att finansiera sina behov. De har då god tillgång på verktyg för främmande kapital, banker och andra kreditgivare. Någon av dem har gett sig på att försöka mäkla ihop storskaliga riskkapitalverktyg med de små företagens behov, något som visat sig vara ogörligt så länge dessa verktyg lider av dålig kostnadseffektivitet och dessutom använder ansiktslöst kapital. (De vill därför helst få investera miljoner mot avkastningar kring 25 %.) De bäst organiserade bygderna t.ex. södra Gotland har faktiskt lyckats få fram eget kapital till enskilda små företag, men detta har då gjorts hantverksmässigt med mycket ideell tid och därför bara räckt till för att hjälpa enstaka fall. Med hjälp av den variant av sparbolag som Padazakos kallar för lokalkapital, kommer nu tusentals människor att kunna investera i det ena företaget efter det andra i sina lokala ekonomier. I denna variant tar folk i bygden initiativ till att starta ett sparbolag och avtalar med Padazakos om att få använda hans motor som blir en central del i sparbolagets webbplattform. Därmed kan större delen av det administrativa jobbet göras av dem som behöver pengar och det underlättas radikalt med hjälp av webbplattformen. Eftersom Padazakos motor blir styrande för sparbolagets sätt att fungera har denna variant av sparbolag fått ett särskilt namn - lokalkapitalbolag. Tack vare webbplattformen och dess motor kan lokalkapitalbolagets ledning koncentrera sig på att bedöma vilka investeringsobjekt som kan förväntas hålla vad de lovar och sedan agera aktiva ägare i de objekt som bygdens crowd har valt att investera i. De företagare som via bygdens lokalkapitalbolag får in eget kapital i sina balansräkningar kan sova lugnt om nätterna eftersom återbetalning endast görs om och när företagen ger vinst. Arbetet med checken har i hög grad gått ut på att förklara två saker. Den första var vilken betydelse lokalkapitalverktyget kommer att få för de lokala ekonomierna när företagsidéer plötsligt kan förverkligas utan ränta och säkerheter. Det florerar nämligen uppfattningar om att alla som behöver hjälp med finansiering faktiskt har till- 53

54 gång till det kapital de behöver redan idag. Få ställer sig frågan hur många som skulle satsa på sina idéer om det fanns pengar som kunde dela risken med entreprenören börjar en ny programperiod i EU och mycket av checkens arbete har gått ut på att skapa utrymme för den här sortens finansiella verktyg i det nya landsbygdsprogrammet. Med hjälp av Hans Olof Stålgren har verktyget lokalkapital blivit mer känt i EU-byråkratin. En etablering av detta verktyg i hela Sverige kan endast förväntas ske effektivt när vi väl kan demonstrera de första praktiska exemplens framgångar. I det läget kan ett särskilt utrymme i det kommande landsbygdsprogrammet betyda mycket för en effektiv framtida spridning. Den andra saken var att förklara hur man kan använda lokalkapitalverktyget för att omvandla skattepengar till eget kapital i små företag. Faktum är att man tack vare denna egenskap, radikalt kan förbättra samhällsnyttan per använd skattekrona samtidigt som behovet av byråkrati reduceras radikalt. Vårt åtagande för check B var att göra en mindre förstudie men därutöver har vi alltså genomfört ett relativt omfattande lobbyarbete. I november 2011 kan man konstatera att de tre exemplen Åre, Gotland och Floda uppvisar stora olikheter. Förutom att det hade gett många värdefulla erfarenheter och inspirerat till nya synvinklar på själva utvecklingsarbetet kunde man konstatera att man i Floda hade bestämt sig för att etablera lokalkapitalverktyget i sina bygder och att detta förväntades kunna ske under På Gotland hade man under 2011 visat stort intresse men i november avvaktade man fortfarande med sitt slutgiltiga beslut. 54

55 Del 3 Arbetsgruppens arbete 6. Gruppens uppgift och vägval Bakgrund och uppdrag I den aktivitetsplan för arbetsgruppen som Landsbygdsnätverkets styrgrupp har fastställt, står följande. Arbetsgruppen skall arbeta för bygdernas ökade förmåga att samla kapital för finansiering av sociala och kommersiella utvecklingsprojekt. I en rapport skall: Problemen kring kapitalförsörjning tydliggöras genom sammanställning och analys av tidigare genomförda utredningar. Samtidigt presenteras en generaliserad bild över hur olika lokala utvecklingsprojekt faktiskt lyckats mobilisera kapital med olika angreppsvinklar och lösningar Lärande exempel skall identifieras, och det skall diskuteras vad som gör exempel mer eller mindre överförbara Överförbara lärdomar sammanställs i metodform och understöds avseende konceptutveckling, spridning och uppföljning Arbetsgruppen ska söka internationella erfarenheter och utbyten Gruppen ska sprida kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter som t.ex åtgärd 312 där det uppges, vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Arbetsgruppen möjligheter är tydligt begränsade i tid och i pengar. Därför blir det viktigt att hantera balansen mellan tillräcklig bredd och tillräckligt djup. Redan utförda sammanställningar och publikationer måste tillvaratas för att i någon mån försöka komplettera tidigare landvinningar med nya angreppsvinklar och konceptidéer. År 2011 kan visa sig vara en viktig brytningstid där bl.a. svenska banker förväntar sig ökande svårigheter att möta det offentliga, privata och ideella näringslivets efterfrågan på lån. Detta kan blottlägga ett förhållande där det så kallade främmande kapitalets andel i entreprenörernas finansieringsmix generellt ter sig ohållbart stort och där alla parter därför skulle vinna på en ökande andel eget kapital. I takt med minskande antal bankkontor minskar tillgången till personer med erfarenhet att bedöma investeringsidéers framgångspotential. En tolkning av nuläget blir då att bygderna antingen behöver skaffa sig sina egna kapitalförsörjningsorganisationer här och nu med hjälp av de medel som kan finnas till buds. Eller också hoppas på att det dyker upp en ny servicefunktion som erbjuder sina tjänster där det alltså helst bör ingå eget kapital med rimligare villkor än befintliga riskkapitalbolag brukar ge. 55

56 Arbetsgruppen ville lägga fokus på det första alternativet och initiera praktikernätverk för befintliga och nya embryon till hemmabyggda kapitalförsörjningsorganisationer. Följande kännetecken antogs vara viktiga och skulle därför gärna vara närvarande eller beaktade: Näringslivsallianser,(privat, offentlig, ideell),för livskraftiga lokala ekonomier. Förmågan till hållbarhetsanalys, värdering och demokratisk prioritering. Relationsburet förtroendekapital för utveckling, finansiering och framgång. Fokus på spararnas behov att dela risk och framgång med sitt lokala näringsliv. Konstruktion som hindrar intressekonflikt mellan ägare och den lokala ekonomin. Förmågan att kanalisera relationsburet riskkapital och i steg två utnyttja detta för ökad tillgång till traditionellt låne-, bidrags-, och gåvokapital Vägval Att en och samma sak kan se olika ut beroende på vilket perspektiv man har är elementärt. En elefant ser olika ut ur en myras och en helikopterpilots perspektiv. Perspektiven skiljer sig åt genom att man ser från olika håll men också genom att man betraktar från olika avstånd. Ett perspektiv kan ingå som en del i ett annat perspektiv som tar in mer eftersom det utgår från ett större avstånd till objektet. De kan också skilja sig åt beträffande vad som kan tänkas ske i framtiden. Det finns städer som ligger på geologiska sprickzoner där man vet att en förödande jordbävning kan komma idag eller om hundra år. Den som är försiktig och inte bryr sig om vad andra tänker och gör, väljer inte att skuldsätta sig för en bostad i San Francisco eller i någon av de japanska städer som ligger på den geologiska sprickzonen som går genom Japan. Även inom arbetsgruppen har vi olika perspektiv som gör att vi uppfattar frågan om landsbygdens kapitalförsörjning på olika vis. Därför har vi valt att arbeta med två strategier för att nå vårt mål som är att tydliggöra kapitalförsörjningsproblemen och ge en generaliserad bild av hur de har gjort som har lyckats skaffa sig egna organisationer för kapitalförsörjning här och nu med hjälp av de medel som har stått till buds. Som en konsekvens av de olika perspektiven har vi nämligen haft olika uppfattning om vad det innebär att lyckas. Två nätverkscheckar har beviljats inom gruppens ansvarsområde. Checkarna som presenterades ovan i kapitel 4 och 5, motsvarar gruppens vägval. Med utgångspunkt i det utvecklingsperspektiv som beskrivs i kapitel 2 var det intressant att jobba med check A medan check B var intressant med utgångspunkt i omställningsperspektivet som beskrevs i kapitel 3. Arbetsgruppens aktivitetsplan inleds med att följande ska presenteras. Problemen kring kapitalförsörjning tydliggöras genom sammanställning och analys av tidigare genomförda utredningar. Samtidigt presenteras en generaliserad bild över hur olika lokala utvecklingsprojekt faktiskt lyckats mobilisera kapital med olika angreppsvinklar och lösningar 56

57 Lärande exempel skall identifieras, och det skall diskuteras vad som gör exempel mer eller mindre överförbara Överförbara lärdomar sammanställs i metodform och understöds avseende konceptutveckling, spridning och uppföljning Arbetsgruppen ska söka internationella erfarenheter och utbyten Gruppen ska sprida kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter som t.ex åtgärd 312 där det uppges, vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Därefter konstaterar vi att arbetsgruppens möjligheter är tydligt begränsade i tid och i pengar och att vi tycks befinna oss mitt uppe i en brytningstid. Hellre än att dokumentera det som gjorts och därmed stå still ville arbetsgruppen försöka komma framåt. Vi fann att vi bäst skulle utföra vårt uppdrag genom att ta fasta på att bygderna behöver skaffa sig egna kapitalförsörjningsorganisationer här och nu med hjälp av de medel som står till buds. Arbetsgruppen ville fokusera dels på initierandet av praktikernätverk för hemmabyggda kapitalförsörjningsorganisationer, dels på nya embryon till sådana. Ett antal kriterier för hemmabygda kapitalförsörjningsorganisationer formulerades. Arbetsgruppen noterade följande mål i sin aktivitetsplan. "2.1 Effektmål Det övergripande målet och en vision för gruppens arbete är att riskkapital, gåvokapital och lånekapital skall finnas tillgängligt för utveckling av Sveriges lokala ekonomier. 2.2 Produktmål Metoder/modeller ska analyseras och utvecklas för effektiv spridning av erfarenheter och kunskaper till landet i allmänhet och till landsbygdsnätverkets medlemmar i synnerhet. Två nätverkscheckar har beviljats inom gruppens ansvarsområde. Gruppen kommer att koordinera arbetet med checkarna för att ta in deras erfarenheter och resultat in i gruppens övriga arbete Fortlöpande kommunikation med landsbygdsnätverket Utskick till landsbygdsnätverket där arbetsgruppen för kapitalförsörjning redogör för vad vi vill åstadkomma, och hur vi tror oss kunna hjälpa till. Här beskrivs kapitalförsörjningsgruppens ambitioner och hur nätverkets medlemmar kan engagera sig för måluppfyllnad Ett praktikernätverk Inom ramen för kapitalförsörjningsgruppens kännetecken samlas intresserade praktiker i ett nätverk för att inspirera och stödja varandra i det experimenterande utvecklingsarbetet. Praktikernätverket ska byggas upp med avsikt att kunna växa och tillgodose framtida behov. Arbetet med praktikernätverket genomförs i huvudsak av en nätverkscheck. 57

58 2.2.3 Rapport Vi sammanställer tidigare kunskaper och bygger in erfarenheterna från praktikernätverket i en rapport. En matris listar kapitalförsörjningsorganisationernas kännetecken och hur de olika initiativen hanterat dessa. Internationella och forskarmässiga kunskaper avgränsas och fokuseras på praktikernas villkor. Påbörjas juni 2010 och avslutas nov Ett ekonomiskt bygdespel Ett ekonomiskt bygdespel utreds där förslag till nätbaserat verktyg/hemsida tas fram för att förbättra bygdernas möjligheter till mäklande mellan hållbara utvecklingsmöjligheter och deras finansiering. En lokal ekonomisk analys/bygdebalans kan utgöra underlag för att bedöma investeringsförslagens hållbarhet. Via hemsidan kan potentiella finansiärer finna olika investeringsalternativ i en bygd och få hjälp med att få ytterligare information, ex vid hemvändarveckor. Ett sådan redskap kan också ge systematik till värderandet av investeringsalternativens hållbarhetsprestationplan för arbetsgrupp Kapitalförsörjning Exempel på lokala sparbolag Att medverka i utvecklingen av lärande exempel för lokala sparbolag med lokalt sparande och finansiering med riskkapital. Detta arbete genomförs inom ramen för beviljad nätverkscheck. 7. Lärdomar att sprida Lärdomar, koncept Alla subjektiva perspektiv som väljs för att studera ett objekt, i vårt fall landsbygdens kapitalförsörjning, utgår från antaganden om objektet. Tillväxtperspektivet utgår från ett antagande om värdet av en accelererande tillväxt där vår ekonomi växer med ränta på ränta i oändlighet. Utvecklingsperspektivet baseras på ett antagande om att relationen mellan de lokala och de globala ekonomierna måste vara demokratisk och präglad av ett kraftigt flöde av information i båda riktningarna. Antagandet bakom omställningsperspektivet är att vi har nått tillväxtens gräns samt att vi är överskuldsatta och beroende av ett produktionskapital som förlorar i värde när energiflödet minskar vilket innebär en risk för kollaps i, inte bara det skuldbaserade finansiella systemet utan hela den moderna ekonomin. Oavsett perspektiv präglas vår situation av osäkerhet. Vi har en lång rad kriser som ser ut att både förvärras och sammanfalla i tiden. Kommer de skuldsatta företagen, bankerna och staterna att kunna växa sig ur sin finansiella kris? Kommer resursväggens, klimatförändringens och hela den samlade belastningen på ekosystemens effekter att kunna hanteras av producenterna, bankerna, försäkringsbolagen och av vårt nya pensionssystem? Kommer marknaden att kunna försörja alla som behöver investera i en omställning med resurser och fördela överskottet av dessa investeringar på ett sådant sätt att alla kan leva ett gott liv? Ingen kan ärligt säga att vi säkert kommer att klara detta. 58

59 Oavsett vad man tror om framtiden baserar vi vår tro på antaganden om verkligheten. Dessa antaganden måste ständigt prövas. Vi bör inte investera våra knappa resurser på projekt som bygger på antaganden som vi inte vågar ifrågasätta. Om det finns en risk att våra investeringar kan försätta oss i ett sämre läge bör vi se till att vi kan hantera denna risk. Vi bör dessutom ha en plan B som kan tillgripas om den valda planen ser ut att misslyckas. Vi har gått in i en period där vi inte längre kan förlita oss på den finansiella organisering av sparande och finansiering som, på gott och ont, har tjänat oss så väl under den långa strukturomvandling som baserats på olja och krediter. Den finansiella krisen 2008 blev början till en period med stagnerad tillväxt där det blev uppenbart att det finansiella systemet inte var tillräckligt stabilt. Nu genomförs de åtgärder som ska stärka bankerna och det har börjat märkas hos mindre företag och företag på landsbygden som inte har jord- och skogsfastigheter att inteckna. Samtidigt försöker EU och dess medlemmar lösa de finansiella kriserna med en kombination av nya lån och hårt sparande för att så småningom, när tillväxten tar fart, kunna växa ur den allt högre skuldsättningen. Koncepten hos de praktiker vi hittills har stött på handlar mer eller mindre uttalat om att bidra till en utveckling av den lokala ekonomin. Endast ett par är tänkta att fungera som en lokal finansiell mellanhand mellan spararna och de som behöver hjälp med finansiering. Vårt kriterium på en sådan mellanhand är att den ser till bägge gruppernas behov. Det typiska utvecklingsbolaget är fokuserat på att hjälpa lokala utvecklingsinitiativ med finansiering med eget kapital men vi har inte sett något exempel på att de också har som ändamål att fylla spararnas behov. Det är snarare så att de förväntar sig och hoppas på uppoffringar som endast indirekt kan ge ägarna någon nytta. Därför är det särskilt viktigt att också ge ett rejält stöd till det innovativa försök att skapa lokala finansiella mellanhänder som sparbolagen Åre Lokalkapital och Floda Lokalakapital gör tillsammans med "sparbolagsmotortillverkaren" Crowd Equity. Hur kan utveckling av koncepten, spridning och uppföljning stödjas? Utvecklingsbolagen möter problem som är en följd av strukturomvandlingen. De är investerare. Sparbolagen är, loksom bankerna, finansiella mellanhänder som hjälper entrerenörer att finansiera sina investeringar. Utvecklingsbolagen möter problem som kommer att bli stora i ett omställningsperspektiv. Deras koncept är i stort sett färdiga att sprida och följa upp. Sparbolagen, i form av två lokalkapitalbolag under bildande 40, befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Ett stöd för spridningen och uppföljning av dessa koncept kan ges genom arbetsgruppens fortsatta verksamhet om den får en sådan inriktning men sparbolagen behöver även direkta stöd i form av resurser både till de båda lokalkapitalbolag som går före och Crowd Equity som utvecklar motorn till deras webbplattformar. 40 Ett lokalkapitalbolag är ett sparbolag som driver sin webbplats med en "motor" från Crowd Equity. 59

60 Landsbygdsprogrammets åtgärd 312 handlar om stöd till bildandet av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Åtgärd 312 lyder så här. "Bristen på lokalt finansiellt kapital kan vara ett hinder för utvecklingen av det småskaliga företagandet på landsbygden. Exempel finns på att man genom lokal samverkan i form av lokala kreditgarantiföreningar eller motsvarande satsningar kan uppnå goda resultat. Inom ramen för insatsen bör det vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar." Det borde med ord andra vara möjligt för det offentliga att ordna ett stöd för de tre som går före i denna utveckling som syftar till att få fram ett koncept som användas över hela landet. 8. Analys och rekommendationer 41 Vår uppgift var att göra landsbygdens problem med sin kapitalförsörjning tydligare och att presentera en generaliserad bild av hur dessa problem har tacklats i lokala utvecklingsprojekt. Ett viktigt steg i vår analys var att klargöra vilka olika perspektiv som förekommer. Vi valde de tre som låg närmast till hands men det finns naturligtvis många fler. Vi behöver se vad som egentligen händer och då kan man behöva betrakta saken utifrån flera utgångspunkter. Valet av perspektiv är naturligtvis lika subjektivt som valet av objekt. Man kan vilja studera landsbygdens kapitalförsörjning ur ett tillväxtperspektiv eftersom man har tillväxten som ett överordnat mål. Å andra sidan kan de som har landsbygdens återutveckling vilja studera den ur ett utvecklingsperspektiv. För de som ser att vi har nått tillväxtens gräns och att landsbygden har en nyckelroll i en omställning till en uthållig ekonomi utan fossila bränslen blir omställningsperspektivet det mest intressanta. Faktum är dock att den som har studerat objektet utifrån flera aspekter har sett mer än andra. Ett annat viktigt steg i vår analys handlade om hur den lokala ekonomin hänger ihop med den globala. För det använde vi figur 5 nedan där den lokala ekonomin är inbäddad i en större helhet som vi kallar den globala. I figuren representeras penningflöden av pilar. Dessa penningflöden möter flöden av varor och tjänster som alltså går i motsatt riktning. I den lokala ekonomin har man en handel med varor och tjänster internt men också med sin omvärld, den globala ekonomin. Alltså finns det penningflöden som motsvarar denna import och export. På samma sätt som för en nation gäller att om man har ett nettoutflöde av pengar så disinvesterar man eller ökar sin skuldsättning. Ett snabbt överslag visar att man i de flesta landsbygder både disinvesterar (dvs krymper 41 Detta avsnitt har författats av arbetsgruppens sekreterare Oscar Kjellberg. 60

61 sin produktionsapparat så att invånarna tvingas söka sin försörjning på större orter och städer) och ökar sin skuldsättning. När folk börjar pendla till tätorterna börjar de också handla mer i de allt större varuhus med mera som etableras där vilket innebär att handeln på landsbygden förtvinar. Samma sak gäller bankerna. Dessa centraliseras och antalet kontor på landsbygden minskas. Resultatet blir en process där landsbygdernas ekonomi krymper medan den växer i vissa tätorter. Bankerna som inte får ta några risker väljer att låna ut till företag som investerar i växande tätorter hellre än på landsbygden. Exempel på landsbygdsföretag som har lätt att få banklån är de växande lantbruksföretag som kan inteckna sina fastigheter som säkerhet för lånen. Hushåll Konsumtion Sparande QuickTime and a None decompressor are needed to see this picture. Verksamheter i Hushåll, näringsliv och den sociala ekonomin Finansiering Bank/börs/fond: - eget kapital - främmande kapital Tillgångar (investeringar) Figur 5. Förenklad bild av penningflödet i en lokal och global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. Denna process har nu pågått under en mycket lång tid och följden har blivit att alla de lokala ekonomiska relationer som tidigare fanns mellan hushåll och företag i de lokala ekonomierna har ersatts med relationer till mer eller mindre globala företag. Kvar finns rudiment av lokala ekonomier som är beroende av globala företag och som fortsatt läcker pengar till den globala ekonomin. 61

62 Ett tredje steg var att studera lokala utvecklingsprojekt som har tacklat kapitalförsörjningsproblemen (se Del 2 Nätverkscheckarna) och skapa en generell bild av deras metoder. Även i detta steg var modellen för penningflöden i den lokala och den globala ekonomin användbar. Genom att studera hur dessa flöden har förändrats under samhällets kraftiga omställning från en fossilfri ekonomi med höga priser på energi i förhållande till priset på arbete blir det lättare att förstå hur förändringar i den reala och den finansiella ekonomin har påverkat varandra. Det fossila inslaget i den globala energiförsörjningen har på 150 år gått från nära noll till 81 procent samtidigt som kreditväsendet har privatiserats och globaliserats. Eftersom de fossila energilagren är ojämnt fördelade koncentreras penningflödena till dessa områden. Det innebär att kravet på penningsystemet växer allteftersom priset på energi stiger och gör det svårare för de flesta lokala ekonomier att betala för sin oljeimport med egen export. Särskilt svårt blir det vid energikriser då till exempel råoljepriset stiger kraftigt på kort tid. Eftersom de flesta har svårt att öka sin export lika snabbt blir lösningen att man säljer av tillgångar eller handlar på kredit. Detta sker naturligtvis inte i direkta relationer med oljeproducenterna utan genom långa kedjor av företag och institut. På sikt innebär detta att de lokala ekonomierna äger allt mindre resurser och blir allt mer skuldsatta. Generellt sett har vi funnit två olika sätt att lösa lokala kapitalförsörjningsproblem på landsbygden. Det vanligaste sättet är att utnyttja samhällets traditionella finansiella organisation av sparande och finansiering på ett kreativt sätt. Det andra är att hitta en innovativ lösning som har förutsättning att fungera uthålligt och under omställning. De som valt det först nämnda sättet har haft den egna lokala utvecklingen för ögonen medan de som vill utveckla något som kan fungera uthålligt efter en omställning har sökt en lösning för alla lokala ekonomier. De har utgått från att den förestående utfasningen av de fossila energislagen på mindre än 50 år kommer att drabba den nuvarande finansiella organisationen så kraftigt att bankernas roll i finansieringen av samhällets omställning kommer att ändras från huvudroll till biroll. Alltså behövs en ny huvudrollsinnehavare. Bankernas roll är att vara en mellanhand mellan sparare och de som behöver hjälp med finansiering. Av de trettiotalet praktiker som vi har haft kontakt med är det ingen som driver, och endast två som planerar, en verksamhet som är tänkt att fungera som en finansiell mellanhand. Det är två sparbolag under bildande i Åre och Floda. De kommer att använda sig av innovatören Leo Padazakos "lokalkapitalmotor" från Crowd Equity och kallar sig därför för lokalkapitalbolag. De arbetar med eget kapital som tas in från sparare och delar sedan risken med spararna och entreprenörerna. Lokalkapitalbolagen skapas för att komplettera de lokala bankerna som finansiell mellanhand. I tabellen på nästa sida har vi förutom de praktiker som vi har fått kontakt med, tagit med medlemsbankerna och sparbankerna för att få en bättre överblick över de initiativ som tas för att organisera det finansiella för att gynna landsbygdens utveckling och där vinst är ett medel och inte ett mål. 62

63 Organisation Ideell Ek. Vanl. (svb) Grupp Finansiell funktion Mellan hand Arilds byalag ideell förening x x Docksta Bordtennisklubb id. för. x x Hannäs Sockenförening id. för. x x Kallbygdens intresseförening x x Röstånga Tillsammans id. för. x x Samverkarna i Östernärke id. för. x x Fjällbete ek. för. x x Förening Aktiebolag Stiftelse Investerare Annan Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi i Västra Götaland Offerdalsvind ek. för. x x x x Svartådalens Bygdeutveckling ek. för. Trönöbygdens ek. för. x x Virestads förskola ek. för. x x JAK Medlemsbanks bygdekonto x Fr. kap. Ekobankens stödkonto x Fr. kap. Sparbanker (äkta) x Fr. kap. CB Support Nordic AB x x AB Ovikenbolaget Invest & Projektet Framtid Oviken Heligholm Utveckling AB x x Nygarn Utveckling AB x x Slite Utveckling AB x x Sätra Brunn ek. för. Sätra Brunn Hälsobrunn Resort AB, Sätra Brunn Resort AB Tiveds Utveckling AB x x Trångsviksbolaget AB x x Virserum Köping AB x x Råne Älvdal Utveckling AB x x x x x x x Crowd Equity AB x Sparbol bolagslagsmotor Åre Lokalkapital AB (under bildande) Floda Lokalkapital AB (under bildande) Bräknebygdens utvecklingsbolag AB (svb) Flyinge bygdegemenskapsaktiebolag (svb) x X Eget kap. Eget kap. Möklintaprojektet x x x x x x x x x x x Vuollerimbygden i Utveckling (arbetsgrupp) x Tabell 2. Matris över vissa kapitalförsörjningsorganisationers egenskaper. x 63

64 Av de som fungerar som finansiella mellanhänder har vi den krympande skaran av äkta sparbanker, JAK med sitt bygdekonto och Ekobanken med sitt stödkonto samt sina regionala eller lokala konton. Sparbankerna har en lokal avgränsning medan de två medlemsbankerna erbjuder verktyg för lokal finansiell kontroll. JAK:s bygdekonto är specialkonstruerat för att fungera som ett verktyg för lokala föreningar som vill åstadkomma en lokal finansiell styrning och kontroll av den egna bygdens sparande. I ovanstående tabell dominerar investeringsprojekt som har direkt kontakt med sparare över finansiella mellanhänder. De flesta praktiker som vi har kontakt med har valt att utnyttja de finansieringsformer som står till buds på ett mindre vanligt sätt snarare än att utgå från vilken kapitalstruktur som de behöver med hänsyn till en kritisk analys av sina bilder av framtiden ur ett omställningsperspektiv. Med kapitalstruktur menas mixen av eget och främmande kapital. Man är huvudsakligen inriktad på extern finansiering med främmande kapital eller att samla aktiekapital för lokala utvecklingsprojekt. I den utsträckning man har valt eget kapital blir det med hjälp av aktiebolagsformen. Oftast har man utformat det så att vinstsyftet underordnas andra mål. Det kan man göra genom att välja aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller genom att tydligt ange sina ändamål i bolagsordningen. 42 Dagens situation är en följd av den strukturomvandling som drivits genom den växande användningen av olja och krediter. Tidigare i hög grad självförsörjande lokala ekonomier med endast en liten export och import, har omvandlats till dagens utarmade lokala ekonomier som är nästan helt beroende av import och export. Nästan all produktion har blivit mekaniserad, specialiserad, storskalig och beroende av ett globalt nätverk av liknande produktionsenheter. Det typiska är att många lokala ekonomier har blivit beroende av något av dessa globala företag och är i övrigt beroende av en omfattande import och export från den globala ekonomin. Den holistiska beskrivningen av det som har hänt utgår från att den helhet och de delar som vi talar om, den lokala ekonomin och dess familjer, kommuner och företag, ingår i en större helhet. I de lokala ekonomierna fungerade familjer, kommuner och företag tillsammans på ett sätt som gjorde den till en effektivt organiserade och livskraftig enheter. De lokala ekonomierna i vår nation fungerade tillsammans så att vår nation var effektivt organiserad och livskraftig. Detta har på ett sekel förändrats genom att något nytt har vuxit fram. Vi har fått en global mänsklig ekonomisk kropp som reglerar sina delar på ett helt nytt sätt. Energi, materia och pengar flyter numer i så stor utsträckning genom stora företag som utgör delar i ett nytt globalt nätverk, en ny helhet, att nationerna och de- 42 Aktiebolagslagen är skriven med utgångspunkten att ändamålet är att skapa maximal tillväxt på det egna kapitalet. Om man inte skriver något särskilt ändamål i bolagsordningen så är det alltså underförstått att detta är ändamålet. Genom att välja ett jobba med ett aktiebolag med särskilt vinstutdelningsbegränsning kommer saken i ett annat läge men fortfarande gäller att ett sådant bolag är en kapitalassociation till skillnad från en förening som är en personassociation. I den kapitalassociationen har man röstetal efter kapitalinsats, i personassociationen gäller en medlem en röst oavsett hur stor insats man har skjutit till. När man vill ha associationsform med egenskaper som motsvarar de kooperativa föreningarnas men av olika skäl vill använda sig av aktiebolagsformen så brukar man välja den krångligare lösningen med en förening som äger merparten av aktierna i ett aktiebolag med särskild vinstbegränsning där man har skrivit i bolagsordningen vilket ändamål man avser att verka för. 64

65 ras lokala ekonomier tvingas spela en minskande roll i den nya globala ekonomin. Alla levande system (inklusive mänskliga ekonomier som hushåll, företag, kommuner och stater) behöver ett flöde av energi och materia. Mänskliga ekonomier behöver dessutom ett flöde av pengar. När dessa flöden minskar så krymper ekonomierna. Det är detta vi har kunnat se under de senaste fyrtio åren. Många bygder och städer krymper medan några få städer och företag växer. Kommuners och staters bidrag till den totala ekonomiska aktiviteten minskar. Samtidigt koncentreras makten globalt över flödena av energi, pengar och materia till allt färre hushåll. De lokala ekonomierna läcker kapital till det nya globala företagsnätverket. Det sker på åtminstone två sätt. 1. Eftersom man importerar mer än man exporterar måste nettoimporten finansieras. Det kan ske genom att man säljer tillgångar (t ex skog till "utsocknes" ägare) eller ökar sin skuldsättning. På så sätt har man finansierat en standard som man annars skulle har varit tvungen att sänka i takt med sitt växande importnetto. 2. Det andra är att man inte investerar tillräckligt för att ersätta det lokala realkapital som förslits. Investeringarna sker någon annan stans och invånarna tvingas pendla eller flytta ut ur den lokala ekonomin för att jobba i de delar av den globala ekonomin som fortfarande växer. I detta skeende har banksystemet haft en central roll. Genom sin funktion som mellanhand styr bankerna krediterna till större städer och större företag. Bankkrisen i början av 1990-talet blev på sätt och vis en vändpunkt för de lokala ekonomierna. Det var då som sparbanker och kooperativa banker började göras om till vinstdrivande bankaktiebolag. De fusionerade i snabb takt och omvandlades sedan till bankaktiebolag. Idag har vi en tämligen koncentrerad och vinstdriven bankindustri som strängt taget inte har rätt att ta några lokalekonomiska hänsyn givet att det minskar det egna kapitalets tillväxttakt som alltså är bankens enda syfte om man inte skriver något annat i bolagsordningen. De svenska storbankerna har inte skrivit något sådant i sina bolagsordningar. 43 En än viktigare roll har dock banksystemet spelat som tillväxtsamhällets skapare av pengar i form av krediter mot ränta. Med tiden har dessa krediter kommit att utgöra en allt större del och till slut nästan hela utbudet av pengar. Krediterna skapas innan motsvarande resurser har skapats vilket är tvärt emot lekmannens idé om hur banker fungerar. Allmänheten tror att inlåning till banken måste föregå bankens utlåning och detta stämmer alltså inte. 44 Det betyder att bankernas kreditgivning baseras på ett antagande om fortsatt tillväxt. Därmed har vår ekonomi hamnat i en situation där krediterna inte kan betalas tillbaka med mindre än att utbudet av pengar växer - vi har, genom vårt beroende av banksystemet, byggt in ett tillväxtkrav i ekonomin. För att det inte ska bli inflation måste nämligen efterfrågan på pengar växa i takt med att 43 De sparbanker som inte har dragits med i denna fusionerings- och privatieringsprocess har naturligtvis inneburit en broms på läckaget och strukturomvandlingen i sina lokala ekonomier men de utgår tyvärr en mycket marginell del av det svenska bankväsendet. 44 Enda undantaget från detta är JAK Medlemsbank som driver ett sparlånesystem där utlåningen balanseras av inlåningen på så vis att när lånet är slutamorterat är också en motsvarande sparprestation fullgjord. 65

66 utbudet av pengar växer. Efterfrågan växer när konsumtion, investeringar och nettoimport ökar - och det kan den göra så länge bankerna kan öka sin kreditgivning och vi inte har nått tillväxtens gräns. Rekommendationer Ur detta historiska perspektiv - där de flesta av oss, som en följd av tillväxten och strukturomvandlingen, har skuldsatt sig högt och samtidigt blivit beroende av strukturer som vuxit utom vår direkta kontroll - kan det tyckas att det behövs mer radikala och innovativa grepp än de vi hittills har sett när det gäller landsbygdens kapitalförsörjning. Vi bör bejaka alla försök som görs för att lokalisera sparande och finansiering oavsett om det sker genom att skapa finansiella mellanhänder som äkta sparbanker (med ändamål att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet), medlemsbanker, sparbolag eller genom direkta finansiella relationer mellan hushåll och verksamheter (se den lilla pilen i figur 5). För arbetsgruppens fortsatta arbete är diskussionen om vad som är rimliga mål och perspektiv, i bästa fall en besvärlig men givande övning. Alla våra mål kan vara svåra eller rent av omöjliga att nå men för den som söker kunskap och förståelse är det vägen som är målet. På vår fortsatta vandring har vi gott om spörsmål att dividera om. Hur kan lokala initiativtagare och entreprenörer bäst samverka med nationella och internationella instanser? Hur kan de bäst samverka med spararna om de finansiella resurserna? Kan målen uppnås med hjälp av de nuvarande finansiella mellanhänderna eller måste det komma till något nytt? Vilka krav ställer en uthållig interaktion med ekosystemen på det ekonomiska systemet? Kommer strukturomvandlingen att formas av utfasningen av fossila bränslen på ett omvänt sätt mot infasningen av dem? Hur stora krav kommer en sådan strukturomvandling (omställning) att ställa på det finansiella systemet? Hur resilient är det nuvarande finansiella systemet för störningar i tillväxten och i energitillförseln? Kommer ökade krav på resurseffektivitet att öka kraven på lokalekonomiskt tänkande? 9. Arbetsgruppens resultat Vi står naturligtvis långt från vårt övergripande mål - att riskkapital, gåvokapital och lånekapital skall finnas tillgängligt för utveckling av Sveriges lokala ekonomier. Riskkapital och gåvokapital är sällsynta och lånekapitalet håller på att bli mindre tillgängligt för småföretag i vissa branscher samtidigt som många företag i ett visst perspektiv är högt skuldsatta. När det gäller våra produktmål har vi tagit fram ett enkelt förslag till ett nätbaserat ekonomiskt bygdespel där sparare och entreprenörer som behöver hjälp med finansiering kan hitta varandra. Vi har också samlat ett nätverk av praktiker som är intresserade av att byta erfarenheter och att sprida sina kunskaper till andra. (Se kapitel 4.) När det gäller sparbolag har vi visserligen nått vårt mål - att medverka i utvecklingen - men det var magert med exempel. Det vi fann och har jobbat med, var ett sparbolag 66

67 under bildande och ett företag som utvecklar både en nätbaserad motor och ett koncept för lokala sparbolag. (Se kapitel 5.) Vi blev efterhand bättre på att kommunicera med Landsbygdsnätverket och i och med denna rapport har vi nått alla produktmålen. Det viktigaste resultatet är kanske att vi har stimulerat både vårt eget och andras intresse för dessa frågor och har sporrats att borra vidare i dem. Vår slutsats är att landsbygdens tillväxt, utveckling och omställning förutsätter betydligt mer än vad vi hittills har sett av innovativa lösningar på hur landsbygdens lokala ekonomier kan organisera sparande och finansiering. Därför bör samhället stödja innovatörer som bildar organisationer vars ändamål är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Exempel på sådana innovatörer finns både inom det finansiella praktikernätverk som vi har skapat och de sparbolagsutvecklare som beskrivs i rapporten. 67

68 Referenser 1. Adegård, A., Hilland, C. (2005). Tillväxtvilja i småföretag. Magisteruppsats vårterminen 2005 vid Inst för ekonomi och företagande, Södertörns högskola. 2. Adler-Karlsson, G., (1989) Lärobok för 90-talet. 3. Andersson, J. (2006). Lokal ekonomi - En beskrivning av den ekonomiska föreningen Fjällbetes erfarenheter. Hela Sverige Ska Leva - Hållbara Bygder 4. Andersson, M., Kesak, S. & Wallertz, C. (2011). Kapitalstruktur i små företag - en kvantitativ och en kvalitativ studie. Ämnesfördjupande arbete, kandidatnivå. Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. 5. Barnes, P. (2006). Capitalism 3.0. A Guide to Reclaiming the Commons. Berrett Koehler. 6. Bartilsson, S. (ej daterad). Handbok Social Franchising. Coompanion Götegorg, NUTEK m. fl. 7. Bergström, S. (2011). Finansiellt vitala bygder - erfarenheter av att lokalt finansiera landsbygdens utveckling. Hela Sverige Ska Leva. 8. Bjerkesjö, P., Hallin, G., Silver, R och Spangenberg, K. (2011). Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem. Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtverkets roll. Kontigo AB. 9. Bolin, O, [2002], Bondens nya uppdrag En kritisk granskning av Janken Myrdals utredning, Ekonomisk Debatt, årg 30, nr 1, s Boström, T. (2007). Att främja sparsamhet genom mriskkapitalverksamhet. Ingår i Söderberg, Inga-Lill, redaktör, (2007). Mikrofinans. Ger fler småskaliga initiativ ökat globalt välstånd? Sparbanksakademins skriftserie 2007:2 11. Brown, W. (2008). Nyliberalismen och den nyliberala demokratins slut. Artikel i boken Att vinna framtiden åter. Bokförlaget Atlas. 12. Collin, S., Fisher, M., Mayo, Ed, Mullineux, A. & Sattar, D. (2001). The State of Community Development Finance New Economics Foundation. 13. Crompton, T. (2010). Common Cause. The Case for Working With Our Cultural Values. Publicerad av WWF-UK i partnerskap med COIN, Campanign to protext Rural England och Oxfam. 14. Dawson, J. (2010). The Permaculture of Pensions: Making Savings Work for People and Planet. Ingår i Dawson, J., Norberg-Hodge, H. & Jackson, R. (redaktörer), (2010). Gaian Economics. Living Well within Planetary Limits. Permanent Publications. 15. Diamond, J. (2005). Collapse. How Societies Choose to Fail or Succeed. Penguin books. 16. Douthwaite, Boru, (2002). Enabling innovation - A practicle guide to understanding and fostering technological change. Zed Books. 17. Douthwaite, R. & Fallon, G. (redaktörer), (2010). Fleeing Vesuvius: Overcoming the Risks of Economic and Environmental Collapse. New Society Publishers. 18. Douthwaite, Richard, (2010). Introduction: Where we went wrong. Ingår i Douthwaite, Richard & Gillian Fallon, redaktörer, (2010). Fleeing Vesuvius: 68

69 Overcoming the Risks of Economic and Environmental Collapse. New Society Publishers. 19. Douthwaite, R. (2010). Money and energy, i Heinberg, Richard and Daniel Lerch, (redaktörer). The Post Carbon Reader - Managing the 21st century s sustainability crises. 20. Ds 1994:52, (1994). Småföretagens riskkapitalförsörjning. Stockholm: Näringsdepartementet. 21. Egge, C.,(2011). Levande ökonomi. Ledande ökonomer tenker nytt. Flux Forlag. 22. Ekonomifakta (2010). Småföretagslandet Sverige. November Sverige/ 23. EnergyBulletin Staff, Can economy bear with what oil prices have in store? En artikel om en kommentar i tidskriften Nature 2012 av Murray, J.W. & King, D., Climate policy: Oil's tipping point has passsed, 24. Forsberg, B. (2012). Omställningens tid. Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid. Karneval förlag. 25. Fjärstedt, Biörn, (1993). Rika och fattiga - Ett brev från Svenska kyrkans biskopar om rättfärdighet och moral i global ekonomi. Biskopsmötet Foley, J. & al (2011). Solutions for a cultivated planet. Nature 478, (20 October 2011) doi: /nature Published online 12 October Foss, N., (2011). Videofilmad intervju om frikoppling av Andersö & Boman, Stockholm Friman, E. (2002). No Limits - The 20th Century Discourse of Economic Growth. Skrifter från institutionen för historiska studier 2. Umeå universitet Företagarna (2011). Företagarnas panel - Rapport från Företagarna. Oktober Goldsmith, E., Allen, R., Allaby, M., Davoll, J., Lawrence, S. (1972). A Blueprint for Survival. (På svenska Till dem som vill överleva. Boktryckeri AB Thule). 31. Glesbygdsverket, (2006), Småföretagandets villkor i gles- och landsbygder. Huvudrapport, maj Östersund: Glesbygdsverket 32. Greco, Tom, (2010). Ur Daniels Pinchbecks intervju med Greco. om+greco+daniel+pinchbeck&uni=1 33. Greer, J. M., (2011). What Peak Oil Looks Like. The Archdriud Report, Greer, J. M., (2011). The Future Can't Pay It's Bills. The Archdriud Report,

70 35. Guene, C. & Mayo, E., redaktörer (2001). Banking and social cohesion. Alternative responses to a global market. 36. Haldane, A.G. (2011). Control rights (and wrongs). Text of the Wincott Annual Memorial Lecture by Mr Andre G Haldane, Executive Director, Financial Stability, of the Bank of England, Westminster, London, 24 October Herlitz, U., Wikström, B., redaktörer (2004). Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. NUTEK B 2004: Herlitz, Ulla, (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ. Ingår i Herlitz, U., Wikström, B., redaktörer (2004). Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. NUTEK B 2004: Herlitz, Ulla, (2008). Vi samlar lokalt kapital. Hela Sverige Ska Leva. 40. Herlitz, Ulla, (2010). Världens bästa by. Hela Sverige Ska Leva. 41. Herlitz, Ulla, (2011). Handbok i lokal finansiering. Hela Sverige Ska Leva. 42. Hirsch, R. L. (2008) Mitigation of Maximum World Oil Production: Shortage Scenarios. 43. Energy Policy, 36: Hutchinson, Frances, Mary Mellor and Wendy Olsen, (2002). The Politics of Money: Towards Sustainability and Economic Democracy. Pluto Press 45. IEA (2011). World Energy Outlook Ingelstam, Lars, (2006). Ekonomi på plats. Linköpings Universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. 47. Isaksson, A., (1998). Venture capital - begrepp och definitioner. Svenska Riskkapitalföreningen årsbok Stockholm: SVCA. 48. Isaksson, A., (1999). Effekter av venture capital i Sverige. NUTEK B 1999:03. Stockholm: NUTEK. 49. Isaksson, A., (2001). Seed capital in sweden. In: Christensen, C.E., Isaksson, A., Hougaard Jensen, S.E., Bennedsen, M. och Bo Nielsen, S.B. (eds). Seed capital in the nordic countries: Best practice (cebr rep ). Copenhagen: Centre for Economic and Business Research. 50. Isaksson, A. Kap. 3. Staten som venture-capitalist: En sammanställning av internationell empirisk forskning i Lithander et al (2010) Staten och riskkapitalet. Delrapport 1: Metodbeskrivning och kunskapsöversikt. Dnr 2009/055. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 51. Jackson, Tim, (2009). Prosperity without growth. Earthscan 52. Jordbruksaktuellt Svårare för småföretag att låna pengar Keen, S. (2011). The return of the Bear. Real-world economics review, issue no. 57, 6 September 2011, pp Kjellberg, O. och Olsson, K. (2004). Lokalt kapital utvecklar bygden. Ingår i NUTEK (2004). Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. NUTEK B 2004: Kjellberg, O., (2010). The Mondragon Bank - an old model for a nes type of finance. Ingår i Douthwaite, Richard & Gillian Fallon, redaktörer, (2010). Fleeing Vesuvius: Overcoming the Risks of Economic and Environmental Collapse. New Society Publishers. 70

71 56. Kjellberg, O. (2011). Har tillväxten nått vägs ände? - Finans, energi och klimatkriserna drar åt samma håll. Västernorrlands Energikontor, projekt EnergYZer. December Konjunkturinstitutet (2011), Konjunkturläget augusti 2011, 58. Koo, R. (2011). The world in balance sheet recession: cuses, cure, and politics. Real-world economics review, issue no Landgren, A., Rönnberg, S., (2006). Kapitaltruktur. Vilka faktorer påverkar kapitalstrukturen? En kvantitativ studie för företag i branschen för metallvarutillverkning i Norrbottens län. C-uppsats i företagsekonomi vid Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap. Luleå Universitet. 60. Landström, H., (1993). Informal risk capital in Sweden and some international comparisons. Journal of Business Venturing, 8 (6): Larsson, A. (2012). Allt för optimistiska oljeprognoser leder till felinvesteringar. Newsmill Lemnerth Ekbladh, H (2011). Förändringens vind i svenskt lantbruk. Agronomen nr 4, Lerch, Daniel och Richard Heinberg, (2010). The Post Carbon Reader: Managing the 21st Century's Sustainability Crises. University of California Press 64. Lithander, J., Isaksson, A. och Månsson, J. (2010) Staten och riskkapitalet. Delrapport 1: Metodbeskrivning och kunskapsöversikt. Dnr 2009/055. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 65. Ljungkvist, L. (1995). Samspelet mellan den finansiella och den reala ekonomin. Den svenska bankkrisen. Bilaga 12 till Långtidsutredningen Finansdepartementet Stockholm Länsstyrelsen i Stockholms län, (2009). Riskkapital för alla? Svenska riskkapitalinvesteringar ur ett jämställdhets- och integrationsperspektiv. Rapport 2006: Lövfors, M, Kjellberg, O. Andersson, J., Olsson, K. (2005). Skapa fonder för lokal utveckling eller Spararens guide till en annan värld. Föreningen kooperativ utveckling Sverige. 68. Making Waves (2009). Capital for Communities. Making Waves, Special edition. Vol. 20, No Meadows, Dennis., Meadows, Donella, Randers, J., Behrens III, W. (1972). Limits to Growth. (På svenska Tillväxtens gränser. Bonniers förlag). 70. Michelson, S. (2002). Företagens sociala ansvar. Insändare Michelson, S. och Gennvi, G. (2002). Etik och moral - bluff eller humbug. Svenska Dagbladet, Brännpunkt Murphy, R, Hines, C. and Simpson, A. (2003). People s Pensions: New Thinking for the 21st Century Murray, J.W. & King, D., Climate policy: Oil's tipping point has passed, 74. Myrdal, J, [1999], Jordbruket under feodalismen , Det svenska jordbrukets historia Bd 2, LT:s förlag, Stockholm. 71

72 75. Myrdal, J, [2001], Den nya produktionen det nya uppdraget. Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv, Ds 2001:68, Jordbruksdepartementet. 76. Myrdal, J. (2008). Framtiden - om femtio år. Global utvekcling och ruralturbant i Norden. Institutet för framtidsstudier. 77. Möller, P. (2009). Minskys teori om finansiell instabilitet och dess relevans i moderna kriser. Kandidatuppsats VT-2009, Nationalekonomiska Institutionen, Lunds Universitet. 78. Murphy, R., Hines, C., Simpson, A. (2003). People's pensions: New thinking for the 21:st century. A NEF discussion paper. 79. NEF, Evers, J. & al, (2003). Finance for local development - New solutions for public-private action. Books on demand GmbH. 80. NEF The Ecology of Finance. An alternative white paper on banking and financial sector reform. November NUTEK, (1997). Marknadsplatser for handel med aktier i små företag - en delrapport. R1997:53. Stockholm: NUTEK. 82. NUTEK, (1998). Riskkapitalavdraget - och andra incitament för investeringar i onoterade företag. R 1998:38. Stockholm: NUTEK. 83. NUTEK, (2000). Auktoriserade marknadsplatser för handel med aktier i tillväxtbolag slutrapport. R 2000:23. Stockholm: NUTEK. 84. NUTEK, (2006). Kapitalförsörjning i småföretag. Företagens villkor och verklighet R 2006: Olofsson, C., Gandemo, B. Och Haraldson, L. (1994). Småföretagens riskkapitalförsörjning. Näringsdepartementet, Ds 1994: Orlov, D. (2006). Closing the 'Collapse Gap': the USSR was better prepared for collapse than the US Orlov, D. (2008a). Reinventing Collapse. The Soviet Example and American Prospects. New Societies Publishers. 88. Orlov, D. (2008b). The Five Stages of Collapse Orlov, D. (2010a). Stages of Collapse Revisited: "Joined at the Wallet" Orlov, D. (2010b). Definancialisation, deglobalisation and relocalisation. Ingår i Douthwaite, R. & Fallon, G. (redaktörer), (2010). Fleeing Vesuvius: Overcoming the Risks of Economic and Environmental Collapse. New Society Publishers. 91. Petersson, Gunnar, (2006). Att starta ett bygdegemenskapsföretag 92. PIRC (2011). The Common Cause Handbook. Public Interest Research Centre. 93. Prop. 1995/96:109, (1995). Skattelättnad för riskkapital, m.m. Stockholm: Finansdepartementet. 94. Prop. 1995/96:171, (1996). En sjätte AP-fondstyrelse m.m. Stockholm: Finansdepartementet. 95. Sacks, Justin (2002). The Money Trail - Measuring your impact on the local economy using LM3. New Economics Foundation, December SCB Tillgångar, skulder och kapitalvinster - Balansräkningarnas roll underskattas i statistik och analys. 72

73 97. Anthony Shorrocks and Jim Davies (2010). Credit Suisse Global Wealth Databook Credit Suisse Research Institute. 98. SOU 1981:95, (1981). Tillväxtkapital. Stockholm: Allmänna förlaget. 99. SOU 1996:69, (1996). Kompetens och kapital. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 2002:118. Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna - Bilaga 3 till slutbetänkande från Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken STRO (odaterad). Fomento Presentation. STRO Sweco Eurofutures, (2008). Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag: En behovsanalys inför ett jeremie-initiativ i mellersta Norrland. Stockholm: NUTEK/ALMI Swedbank (2012). Hushållens ekonomi under 40 år Del 4. Boende och krediter Söderbaum, P. (2011). Bortom BNP. Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling. Studentlitteratur Söderberg, Inga-Lill, redaktör, (2007). Mikrofinans. Ger fler småskaliga initiativ ökat globalt välstånd?. Sparbanksakademins skriftserie 2007: Tainter, J. (1990). The Collapse of Complex Societies. Cambridge University Press, New Studies in Archeaology Tasch, Woody, (2008). Inquiries Into the Nature of Slow Money: Investing as if Food, Farms, and Fertility Mattered. Chelsea Green Publishing 108. The Economist (2010). A special report on debt. June 24th Tillväxtverket (2011). Tillväxtmöjligheter och hinder för svenska små och medelstora företag. Info Townsend, Kenneth N. red., (1993). Valuing the earth: economics, ecology, ethics. MIT Press 111. Vitali, S., Glattfelder, J.B. Battiston, S. (2011). The Network of Global Corporate Control Wyman, Oliver, (2011). The Financial Crisis of An Avoidable History. State of the financial services industry, Åhlström, Per, (2002). Pengar sökes - Landsortens finansiella infrastruktur. LO 73

74 Bilagor Sparbolag, slow equity och lokala kapitalbolag Drivbänksgruppen presenterar här ett nytt sätt att tänka och agera beträffande lokal kapitalförsörjning och hur staten kan möjliggöra detta genom införandet av ett nytt finansiellt verktyg till stöd för lokala utvecklingsaktörer och företag. Det är ett sätt att tänka som bygger på de utvecklings- och omställningsperspektiv som beskrivs i kapitel 2 och 3 och på de idéer som brukar kallas för slow money 45 och crowd financing. Crowd financing är en metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer via internetbaserade system. Med slow equity 46 menas en riskkapitalmodell som gör det möjligt för små och medelstora företag att anskaffa eget kapital från allmänheten och betala tillbaka under den period då företaget går med överskott. Det kan lätt bli lite rörigt med slow, crowd och equity i diverse kombinationer men det finns ändå en tydlig logik i benämningen av crowd-finansieringsmetoden "slow equity" och av det företag som utvecklar den nämligen "Crowd Equity AB). Genom dessa benämningar kombinerar man principerna för långsamma pengar med crowd 45 Principer för långsamma pengar (slow money) För att trygga livsmedelsförsörjning och tillgång till mat, bättre näringstillstånd och hälsa, för att främja kultur, ekologisk och ekonomisk mångfald, för att accelerera omställningen av en ekonomi baserad på förbrukning av lagrade resurser och konsumtion till en ekonomi baserad på hushållning och återställande, så ställer vi oss bakom följande principer: I. Vi måste få ner pengarna på jorden igen. II. Pengar kan bli för snabba, företag kan bli för stora, finansiella instrument kan bli för komplexa. Därför måste vi bromsa våra pengar, inte alla pengar men tillräckligt mycket för att de ska få effekt. III talet var den era då vi köpte billigt och sålde dyrt, ville bli rika nu - och välgörare senare. Det var en era som av en venturekapitalist har kallats för "den största legala kapitalackumulationen i historien" talet kommer att bli den era då vi skapar närande kapital baserat på principer om bärkraft, omsorg om allmänningar, känsla för platsen och ickevåld. IV. Vi måste lära oss investera som om livsmedel, gårdar och bördighet vore viktigt. Vi måste knyta investerarna till de platser där de bor, skapa goda relationer och nya kapitalkällor för de små gårdarna och livsmedelsföretagen V. Låt oss fira den nya generationens entreprenörer, konsumenter och investerare som visar vägen från "att tjäna pengar" till "att skapa sig ett liv". VI. Paul Newman har sagt "Jag tänker att vi måste leva våra liv ungefär som en lantbrukare som återför till jorden det som han har tagit från den". Det är klokt att göra så och låt oss därför återuppbygga vår ekonomi från grunden. Vi bör fråga oss * Hur skulle världen se ut om vi investerade hälften av våra tillgångar inom en tio mils radie? * Hur skulle det vara om en ny generation skänkte bort hälften av sina vinster? * Hur skulle det vara om vår matjord innehåll 50% mer humus om 50 år? 46 Begreppet är skapat av Leo Padazakos och Per Sjögren, ägare till Crowd Equity AB. 74

75 financing och riskkapital. Man vänder sig med andra ord via en nätbaserad lösning till personer som är beredda att dela risk med entreprenörer som behöver långsamma pengar. Hittills har vi talat om sparbolag. De lokala kapitalbolag som vi talar om i detta kapitel är sparbolag men vi väljer den benämning som man använder i utvecklingsarbetet. I detta utvecklingsarbete ingår främst Crowd Equity AB och det blivande Åre Lokala kapitalbolag. 1. Bakgrund Det har konstaterats i såväl lokala sammanhang som i offentliga utredningar att det saknas strukturer och verktyg som kan attrahera och förmedla riskkapital till småföretag, erbjuder allmänheten möjligheter till transparenta investeringar, dvs allmänheten ges möjligheten att styra sitt sparkapital mot investeringar i unika och konkreta verksamheter, en investeringsmöjlighet som inte bara är rent kommersiell, utan som också styrs av personliga såväl som lokalsamhällets intressen och behov, skapar en möjlighet för företagare, allmänheten, entreprenörer, lokala näringslivsorganisationer och det offentliga att bygga upp och ta ett gemensamt helhetsansvar där alla är delaktiga i utvecklingen av de lokala ekonomierna, dvs erbjuder en stödoch infrastruktur för det lokala näringslivet (jfr innovationssystem), kan öka investeringsviljan genom att kanalisera statliga pengar till småföretag som riskkapital som komplement till bidrag eller lån kan fokusera på finansiering gentemot missgynnade grupper, exempelvis etniska minoriteter, kvinnor, ungdomar etc. Runt om i Sverige ser vi lokala initiativ som på olika sätt försöker organisera sig för att bidra till att bygga starkare lokala ekonomier. Det är med utgångspunkt från dessa initiativ och detta engagemang som Landsbygdsnätverkets Kapitalförsörjningsgrupp nu vill peka på behovet av strukturer och verktyg till stöd för de nya initiativens arbete, och där särskilt lyfta fram det koncept som kallas Slow Equity, med dess konkreta verktyg. 2. SlowEquity representerar ett nytt sätt att tänka kring finansiering och lokal utveckling SlowEquity är ett koncept som omfattar såväl etableringen av en samhällelig stödstruktur som ett konkret verktyg för entreprenörer, utvecklingsgrupper, företagare med flera som vill arbeta med att främja ett långsiktigt och efterfrågat företagande och ett kapitalstarkt näringsliv i stort. Verktyget är tänkt att användas för att lösa den problematik som presenterades ovan. Slow Equity bidrar konkret med ett nytt sätt att mobilisera kapital och kompetens för utveckling av den lokala ekonomin. I modellen ingår följande komponenter. Verktyg för anskaffning av eget kapital, verktyg för långsiktigt sparande och investeringar, system som underlättar statens och EUs satsning på att underlätta kapitalförsörjning for de aktuella målgrupperna och system där man kan rikta finansiella satsningar mot integration och mångfald. 75

76 Sammantaget innebär det att Slow Equity underlättar ett långsiktigt och lättbegripligt engagemang i det lokala samhället, uppmuntrar ett medvetet och långsiktigt beteende vid investeringar, bygger solidare företag som gör det lättare för banker att låna ut pengar, stärker affärsmannaskapet genom att fler företag bjuder in fler att vara med och investera för fler arbetstillfällen och därmed tillväxt, möjliggör en vitalisering av det lokala näringslivet och främjar en ökad lojalitet och delaktighet från konsumenter/investerare. Konceptet involverar och skapar ett sammanhang för följande aktörer. Lokalt kapitalbolag (LLK47 ) ett aktiebolag som ägs och styrs av lokala initiativtagare och som genom sina nätverk har tillgång till såväl specifik som generell kompetens kring företagsutveckling InvesteringsObjekt (IO) lokala entreprenörer och företagare som behöver externt riskkapital Investerare/allmänheten den grupp som indirekt kommer att finansiera IO via det lokala kapitalbolaget Staten kan bidra med kapital, både i form av projektmedel för etableringen av LLK och ökad lokal mobilisering av kapital genom en egen fond för investeringar (jfr ALMI Invest och ERUF i innevarande programperiod) EU - en möjlig aktör som kan bidra med kapital nationellt och inom EU i stort Banker en naturlig partner i takt med att företagen blir solidare genom det ökade egna kapitalet. Befintliga stödstrukturer naturliga partners i form av kunskaps, kompetens- och tjänsteleverantörer. Systemleverantörer ett eller flera företag som levererar konceptet och tillhandahåller ett administrativt gränssnitt såväl som en handelsplats på webben för meningsfulla investeringar. 3. Finns det utrymme för ett nytt initiativ kring Lokala kapitalbolag? Utgångspunkten är följande: (i) För många små företag utanför storstäderna är finansieringsmöjligheterna mycket begränsade. Det betyder att ett stort antal affärssatsningar på landsbygden inte blir av, och därmed skapas färre arbetstillfällen på landsbygden. (ii) Ju fler som investerar i ett företag, desto mindre summor behöver var och en investera. (iii) Människor är beredda att investera mindre summor till hög risk. (iv) Motivationen för människor att investera i lokala företag på den egna orten grundar sig inte enbart på den förväntade ekonomiska avkastningen. Möjligheten att bidra till att ens egen hembygd utvecklas (till exempel behålla nödvändig service i bygden, nya arbetstillfällen, sommarjobb åt sonen, mera sponsring till fotbollslaget) är också en viktig drivkraft. (v) Det är lättare att få låna pengar om man redan har pengar. 47 LLK =Målgruppsnära kapitalbolag som driver intresset och kvalitetssäkrar transaktionerna i systemet på ett lönsamt och långsiktigt sätt. Initiativtagare och ägare av dessa bolag kan vara utvecklingsgrupper, kooperativ, privata personer, företag mm 76

77 Hur stort utrymmet är för lokala kapitalbolag är svårt att bedöma eftersom det inte finns något liknande att jämföra med. Att experimentera och utveckla konceptet är därför en satsning där riskerar att förlora nerlagda utvecklingsresurser. Med tanke på det potentiellt mycket stora värde som en fungerande modell skulle få för både landsbygdens utveckling och för omställningen borde samhället bidra med stora resurser. Om man betraktar de lokala kapitalbolagen som ett naturligt komplement till sparbankerna skulle man kunna tänka sig att de är lika mycket värda och att de, genom att de kompletterar varandra, kan växa och utvecklas tillsammans. Det betyder att de lokala kapitalbolagens potentiella samhällsekonomiska värde är större än dagens sparbankers totala värde. 4. Hur går det till? Ett lokalt kapitalbolag bildas i den aktuella kommunen/områden (Bolaget). Ägarkretsen utgörs främst av erfarna människor från det lokala/regionala näringslivet men kan även omfatta stiftelser, företag och andra samarbetspartners. Inom Bolaget och dess nätverk finns tillgång till kompetens inom affärsutveckling, ekonomi, juridik, kunskap om bygdens behov, förankring till bygdens folk etc. Grundexempel: Familjeföretaget A i Åre kommun vill expandera sin verksamhet och behöver investera 1,2 Mkr i nya lokaler och maskinutrustning. Företaget A vänder sig till Bolaget via Webbplatsen som efter att ha gått igenom verksamheten gör en positiv bedömning av företaget. Företaget A utarbetar en presentation tillsammans med Bolaget. Därefter tar Bolaget fram ett eller flera erbjudanden som skall riktas till allmänheten. Det kommer således att vara enskilda individer ur allmänheten med intresse för den enskilda satsningen som i slutändan avgör om Företaget A skall få möjlighet till lokal kapitalisering och stöd. Figur 1. Schema över flödet mellan lokala investerare, den finansiella mellanhanden och Investeringsobjektet Genom Crowd Equity-konceptet kommer återbetalning och avkastning till investerarna att uteslutande vara kopplat till det lokala företagets framgång och vinst. För att förstärka den positiva kopplingen till företaget kommer investerarna även att er- 77

78 bjudas riktade erbjudanden direkt från företaget i form av rabatter, värdecheckar och andra kunderbjudanden. Beräkningsexempel: 200 personer investerar kr (snitt) (= 0,4 Mkr) i Företaget A. Bolaget lånar pengarna av investerarna i form av ett kapitalandelslån: Detta inlånade kapital använder Bolaget för att köpa aktier i Företaget A. Företaget A stärker det egna kapitalet varmed soliditeten ökar. Den ökade soliditeten och Bolagets engagemang i Företaget A innebär minskad kreditrisk för Banken B som därför lånar ut till bolaget utan krav på personlig säkerhet (borgen).i detta skede är det högst tänkbart att även ALMI skjuter till riskkapital i form av ett kapitalandelslån på kr. Investerarna erhåller en viss återbetalning / avkastning på investerat kapital under förutsättning att Företaget A gör en utdelning till sina aktieägare, dvs bl.a. Bolaget. För det fall Bolaget avyttrar sitt innehav i Företaget A betalas hela lånet tillbaka till investerarna, som, eventuellt, får del av värdestegringen på företagets aktier. Går Företaget A i konkurs kommer investerarna inte att få tillbaka resterande del av sitt utlånade kapital. 5. Varför bör staten och EU involvera sig? Brist på eget kapital bland mikro- & småföretag Småföretagens svårigheter att få en rimlig proportion mellan främmande och eget kapital i sina balansräkningar är kända sedan tidigare. I företagsfinansieringsutredningens betänkande Innovationer och företagande Sveriges framtid SOU 2008:121 beskriver staten dessa problem närmare. Situationen kan beskrivas som att staten redan känner problemet, men att man hittills inte kunnat finna något konstruktivt sätt att angripa det. Crowd Funding & Crowd Equity Agorada är en EU-konferens som 18 nov 2011 enades bakom följande deklaration: Dokumentet vittnar om potentialen för crowdfunding och crowdequity att bidra till framtida landsbygdsutveckling. Det vittnar också om det offentligas tydliga uppgifter när det gäller att bana väg för dessa nya verktyg. Hur kan staten och EU involvera sig? Crowd Equity som system lämpar sig väl att etablera inom såväl geografiska som ämnesmässiga områden så som det skisseras nedan: 78

79 Figur 2. Hur en gemensam statlig fond kan kanalisera resurser till specifika ändamål Staten eller EU eller för den delen även kommuner kan engagera sig i etableringen av detta system på tre sätt: 1. Genom att aktivt underlätta etableringen av denna typ av Lokalkapitalbolag kan modellen prövas och utvecklas (via projektstöd, innevarande period för piloter, nästkommande period som möjligt för alla regioner/leader) 2. Parallellt med dessa piloter bör man utreda: 3. Vilka strukturer krävs för att kunna hantera såväl informationsflöden som kapitalflöden gentemot och inom verken, ALMI m fl regionala aktörer, samt gentemot regionala/lokala Lokalkapitalbolag. Under vilka förutsättningar kan man avsätta medel i en revolverande fond som investerar i olika typer av målgruppsorienterade satsningar. Traditionella stöd bör samutnyttjas! Den fond som staten etablerar ska över tid revolvera dvs kunna investeras i nya verksamheter över tid. Bilden nedan illustrerar hur fondens resurser, här exemplifierat via ALMI kanaliseras till Lokala lokalkapitalbolag, som i sin tur investerar i Lokala företag. Tiden för olika företags möjligheter att återbetala statens pengar kommer att variera mellan investeringsobjekt eller företag. Bilden kan också illustrera hur lokala lokalkapitalbolag skulle kunna vara ett stöd till ALMI:s befintliga regionala fonder under ALMI Invest. 79

Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden

Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden Ibland strömmar kapitalet åt fel håll. Källa: Nationalmuseum. Carl Gustav Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361.

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning Tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning Innehållsförteckning Plan för tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 4 2.1 Effektmål... 4 2.2 Produktmål... 4 2.3 Tidplan...

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar

Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Rapport för nätverkschecken Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Eller konsten att visa vägen,.där ingen gått förut Ägare av checken: Åres Gröna Dalar Kontaktuppgifter: Jörgen Andersson, jorgen@fjallbete.nu,

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

LOKAL EKONOMI. Kurs på Änggärde ekoenhet den 7-8 juli 2009 av Oscar Kjellberg. onsdag, 2009 juli 08

LOKAL EKONOMI. Kurs på Änggärde ekoenhet den 7-8 juli 2009 av Oscar Kjellberg. onsdag, 2009 juli 08 LOKAL EKONOMI Kurs på Änggärde ekoenhet den 7-8 juli 2009 av Oscar Kjellberg Viktiga delar i kursen Ekonomiska grunder: ekonomiska begrepp och samband, oljetopp, omställning och återväxt Naturresurser:

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014

Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014 Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014 Närvarande: Ulla Herlitz Oscar Kjellberg Rebecca Källström Magnus Nordgren Jörgen Andersson Thomas Norrby

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014.

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Närvarande: Ulla Herlitz Jörgen Andersson Oscar Kjellberg Magnus Nordgren Rebecca Källström Thomas

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Statliga finansieringsinsatser

Statliga finansieringsinsatser N 2015:02 Hans Rydstad Särskild utredare 2015-06-02 Uppdraget till utredaren Kartläggning och analys: utbud och efterfrågan på finansiering (SMF) statliga finansieringsinsatser instrument och metoder för

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer