Kvinnorna som bestämmer Går också till Ekenäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnorna som bestämmer Går också till Ekenäs"

Transkript

1 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K Kvinnorna som bestämmer Går också till Ekenäs Energis kunder * Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos. * Ekenäs Energi är via Katternöbolagen delägare i elproduktionsbolagen Rajakiiri och Kanteleen Voima samt Fennovoima kärnkraftsprojekt.

2 Tre frågor Innehåll Dags för timeout? Kan man lita på politikernas löften? Karl Vilhjalmsson n Caj Södergård är forskningsprofessor i digitala medier och teknologichef vid VTT. Caj växte upp i Larsmo och doktorerade vid Tekniska Högskolan i datorstödd bildbehandling. Före VTT-tiden arbetade Caj inom industrin med att utveckla seende robotar. Han har skrivit flera böcker och innehar fem patent. Han ledde i flera år den finlandssvenska TekNatur-tävlingen för skolungdomar. Tekniken utvecklas hela tiden. Hur förändras vårt sätt att leva av det? Hur bra kan vi förutse förändringarna? Teknik och vetenskap står bakom det enorma uppsvinget i levnadsstandard sedan industrialismens födelse för 200 år sedan. Vi är allt friskare, lever allt längre, är bättre utbildade och vet via medier och resor mycket mera om vår omvärld. Arbetet blir fysiskt lättare. Vi träffar allt flera människor och kommunicerar med dem över telefon och Internet. En global medvetenhet växer fram. Förstås har tekniken också fört med sig problem, men nettoeffekten är positiv många gånger om. Teknikutvecklingen kan förutsägas ganska väl inom begränsade fack. Till exempel har datorernas beräkningskapacitet sedan sextiotalet fördubblats ungefär var adertonde månad, helt enligt Moores lag som formulerades för över 40 år sedan. De tekniska grundpelarna för 2020-talet finns redan i laboratorierna. Tittar man på hur tekniken tillämpas blir det mera komplicerat. Olika teknikslag växelverkar, till exempel informationsteknik tränger igenom på de flesta områden liksom nanotekniken också väntas göra. Det finns täta kopplingar till vetenskap, ekonomi, samhälle och politik. Det gör det svårt att föreställa sig förändringarna på länge sikt. Ett exempel är just Internet, som ingen förutsåg på sextiotalet trots att beståndsdelarna redan då fanns. Vilka energikällor är det realistiskt att vi satsar på i framtiden? Jag anser att Finland bör satsa på förnybara energikällor samt på kärnkraft. Vårt kyliga klimat, vår energiintensiva exportindustri samt utsläppsbegränsningarna ger inte mycket alternativ till kärnkraft. Satsningen på kärnkraft bör dock inte ta luften ur utvecklingen av förnybar energi, såsom sol-, vind och bioenergi, där stora exportmarknader håller på att öppna sig. Vi bör också lära oss att bättre hushålla med energin. Ute i världen varierar förhållandena mycket från region till region. Varje region bör förstås utnyttja sina starka sidor. Vad betyder livskvalitet för dig? Det betyder å ena sidan stabilitet: hälsa, familj och vänner, ett arbete där jag kan göra en insats, god boendemiljö och natur. Å andra sidan är livskvalitet också omväxling och möjligheter att lära sig och uppleva nya saker. Ett ställe där mitt sinne vilar är när jag sitter på bryggan på sommarstället i Larsmo och tittar ut över Hästöfjärden. Framtiden stavas multi-utility 4 Kvinnorna som bestämmer 6 Varför är vi som vi är? 12 Mat för alla sinnen 18 Tre vänners viktminskning 26 Vinland det goda 32 Vår naturresurs torven 44 Lokalbolagen rustar till kamp 46 Mikael Nybacka ÖGONFRÖJD. Hur maten ser ut betyder ungefär hälften av hur den smakar, säger krögaren Richard Hardeling på Restaurang Hästöskatan. Sidan 18. Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Produktion Botnia Information, Projektledare Peter Appel, Annika Lillkvist Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, Peter Appel, Johan Svenlin, Susanne Strömberg, Sonja Smedlund Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Pärmbild Karl Vilhjálmsson Tryck Forsberg 2012 Alla länder har olika geografi. Det betyder att de har olika förutsättningar för kraftproduktion. Till exempel får Norge praktiskt taget all sin el av vattenkraft, Sverige omkring hälften, Finland drygt en tiondel och Danmark i stort sett ingenting. Tyskland, Polen, England och andra länder har stora mängder kol. Länder som Ryssland och Norge har gigantiska olje- och gasfyndigheter. Finlands enda riktigt betydande energikälla är torv. Bioenergi i olika varianter finns i alla länder, men räcker ingenstans till som bulkvara. Frankrike och Sverige har byggt ut kärnkraften storskaligt. Danmark, Spanien och Tyskland har satsat stort på vind och sol, intermittenta energikällor som inte producerar el utgående från samhällets behovskurvor. Geografin har också andra konsekvenser. I norra Europa behöver vi mycket värme och ljus. I södra Europa behövs luftkonditionering och kyla. I tättbefolkade områden kan värme- och elförsörjningen utformas koncentrerat och storskaligt. I glesbygd måste man tänka småskaligt. Det som ännu komplicerar saken är att el måste produceras samtidigt som den används och att överföring av el över långa avstånd ger mycket svinn. Enorma investeringar behövs, om elnäten ska uppgraderas för att kunna klara överföring i stor skala genom Europa. Trots dessa ytterst varierande förutsättningar har politikerna tagit sig an utmaningen att skapa enhetliga europeiska regler för energibranschen. Argumenten handlar om energibesparingar, omställning till förnybara bränslen med mera, vilket man kan ha respekt för. Samtidigt går det inte att undvika frågan om politikerna verkligen vet vad de gett sig in i. Inom energibranschen råder stor oro över den utveckling som skett och över nya EU-direktiv som förbereds ner på en förbluffande detaljerad nivå. För bara femton år sedan gjordes en historisk avreglering av elmarknaden. Nu har redan en påreglering skett som, enligt Europaparlamentarikern Eija-Riitta Korhola, med sin djungel av stödsystem allt mer börjar likna jordbrukspolitiken. För oss i Katternögruppen gör detta det ännu viktigare än förr att följa trenderna och den politiska diskussionen, både internationellt och hemmavid. Vi måste bli bättre på att beskriva vår verklighet för politikerna. Kan vi som lokala aktörer göra detta i samlad tropp, kan det vi säger få särskild tyngd. Det gryende samarbetet inom Lokalkraft och mellan de nordiska lokala energibolagen bådar i det avseendet gott. Alla skulle må bra av ett rejält kunskapslyft om energibranschen och dess villkor. Kanske ska vi våga ställa frågan: Förstår man i Bryssel de specifika förutsättningarna i olika regioner? Är det läge för en timeout och en nystart som vi inleder med en förutsättningslös analys av energifrågorna? peter boström Styrelseordförande, Katternö Ab n Jani Lundqvist: Man får ta löftena med en nypa salt! Mycket beror på hur nära det är till nästa val! Hur det sen blir hänger ju inte bara på den som ger löftena. Ca 70 procent av löftena håller. n Anneli Enroth: Det var en svår fråga. I vissa fall! Hoppeligen! Men man lovar nog för mycket! Cirka 40 procent av löftena håller! n Ritva Ahlvik: Hmm Inte helt och hållet. Jag har följt med en hel del och noterat att politikerna inte alltid håller vad de lovar. Till 70 procent, kanske. n Mats Östman:: Både ja och nej. Enskilda politiker lovar ibland mera än vad partiet kan hålla. Ett annat problem är att det i verkligheten blir annorlunda än man har tänkt sig. Men jag tycker ändå att man håller omkring 80 procent av sina löften. 2 katternö katternö 3

3 K A T T E R N Ö DEBATT Framtiden stavas multi-utility Infrastrukturen handhas på de flesta orter av separata vattenbolag, elbolag, sophanteringsbolag, telefonbolag och olika slags lokala andelslag. Det är skäl att räkna på fördelarna i att sammanföra de olika funktionerna till en och samma enhet, skriver Tony Eklund, VD för Nykarleby Kraftverk. n Det finns olika historiska skäl till att man upprätthåller infrastrukturfunktionerna inom separata enheter. Nykarleby är något av ett undantag genom sin flerbranschmodell, där el, värme, vatten och avlopp i snart tjugo år har skötts inom samma bolag. I Sverige är denna så kallade multi-utility-modell vanlig. Fördelarna är uppenbara. I synnerhet för mindre bolag som ensamma har svårt att klara de krav som både lagstiftarna och den moderna verksamheten i sig ställer. Ett exempel är den fjärravläsning av elmätare som snart måste göras varje timme. I stället för 1 mätarvärde ska vi då kunna hantera mätvärden per kund och år. Tidigare använde en montör halva sin arbetstid till att manuellt läsa av kundernas el- och vattenmätare. Var är vi om tjugo år, med de regler som skärps allt mer? Mätning per minut? I så fall över årliga värden per kund! En konsekvens av multi-utility-lösningen är att vi i Nykarleby kan dela system-, underhålls- och lönekostnaderna mellan el, fjärrvärme och vatten. Fakturering, bokföring, kartprogram, fjärrövervakning och styrning av de olika distributionsnäten och produktionsanläggningarna är direkta exempel på funktioner där det lönar sig att samanvända resurser. En annan klar fördel är att vi kan erbjuda en bredare kundbetjäning. Kunderna behöver inte separat besöka ett fjärrvärmebolag, ett vattenbolag, ett avloppsbolag och ett elbolag för att göra upp anslutningsavtal. Österbotten i dag Mats Sandström Tony Eklund tillsammans med tf arbetsledare Magnus Forsén i driftcentralen vid Nykarleby kraftverk, där Magnus övervakar fjärrvärme, vatten, kraftverk samt eldistribution. Hur mår infrastrukturen i Österbotten i dag? Statistiken visar att transportvolymerna bara växer. Vägarna är alltså viktigare än någonsin, men samtidigt ser vi att pengarna inte räcker till för att upprätthålla vägnätets standard. Vi vet att också en stor del av de offentliga fastigheterna står inför ett saneringsbehov. Hur är det med den infrastruktur som ligger nedgrävd och undangömd, det vill säga el-, vatten-, avlopps- och fjärrvärmelinjerna? Har ägarna satsat på underhållet? Erarenheten i den offentliga sektorn är att de pengar som behövs för saneringar efterfrågas också på annat håll. Andelslagen präglas för sin del av talkoanda och en förståelig strävan att hålla priserna maximalt låga. Men på lång sikt är detta inte hållbart. Faktum är att de distributionsnät för el, vatten och avlopp, som dramatiskt byggdes ut på sextiooch sjuttiotalen, nu närmar sig femtioårsåldern och måste saneras. Enligt Vattenverksföreningen har man under lång tid sanerat bara en tredjedel av det verkliga behovet. Saneringsunderskottet i Finland är helt enkelt oerhört! Till bilden hör en rikspolitisk strävan att bygga ut vatten- och avloppsnäten till allt mer glesbebodda områden. Konsekvensen av denna resursprioritering är ofrånkomligt att underhållet försummas. Den goda nyheten Den goda nyheten är att saneringsunderskottet inom vatten- och avloppsnäten enligt beräkningar kan åtgärdas långsiktigt, om vattentaxorna höjs med procent. Som höjning kan detta låta mycket, men siffran bör jämföras med nivån på förbrukningsavgiften, vilken för vatten i Nykarleby och Pedersöre ligger på drygt en euro per kubikmeter. Är det verkligen en hög kostnad för att transportera 1000 kg vatten av god livsmedelskvalitet tiotals kilometer? Vad vårt Nykarlebyexempel visar är att en ansamlad saneringsskuld kan betas av långt effektivare med en multi-utility-lösning. Tack vare samordningen kunde vi under nittiotalet i snabbt takt amortera hela den stora skuldbörda som tyngde det tidigare vattenbolaget i landskommunen. Resurserna kunde med andra ord göra större nytta om de användes till att underhålla ledningsnäten och samordna grävprojekt än till att upprätthålla en gammal organisationsstruktur. Slutligen: I dag ivrar myndigheterna för att elnäten ska vädersäkras mer än förr. Närmast till hands ligger att gräva ned elnätet i snabb takt, även i glesbygden, trots de stora kostnaderna. Men om vi nu gräver ned elnäten, vad väntar oss då elnätet nästa gång måste förnyas? Har vi då byggt upp en övermäktig saneringsskuld på landsbygden även för elnätens del? tony eklund Klimatprofilen som vände n Ropen om människan som moder jords fiende hörs fortfarande, men den hårda kärnan bakom larmen krymper allt mer. Nyligen skedde ett uppmärksammat avhopp, då David Evans, doktor från Stanford och under tolv år rådgivare för Australiens klimatministerium, gick ut med ett skeptiskt manifest mot klimatalarmismen. Nu har en av de ledande klimatprofilerna i Tyskland, Fritz Vahrenholt, gjort samma sak genom boken Die kalte Sonne. Warum die Klimatkatastrophe nicht stattfindet (Den kalla solen. Varför klimatkatastrofen inte kommer att äga rum). Vahrenholt, kemiprofessor, var under sju år miljöminister i delstaten Hamburg (för socialdemokraterna). Senare har han suttit i ledningen för två av de stora tyska bolagen för förnybar energi och varit rådgivare till förbundskansler Angela Merkel. Vahrenholts skepsis väcktes då han inbjöds som vetenskaplig granskare för en IPCC-rapport om förnybar energi och upptäckte att rapporten nonchalerade vetenskapen och var full med fel (Vahrenholt identifierade 293 sådana). Rapporten slutredigerades av Greenpeace och hävdade att 80 procent av världens energibehov fram till 2050 skulle kunna täckas med förnybara energikällor (ett uttalande Fritz Vahrenholt, VD för vindkraftbolaget RWE Innogy och känd klimatprofil i Tyskland, tror inte längre på någon klimatkatastrof. som spreds av media också i Finland). Samtidigt konfronterades Vahrenholt, i sin roll som VD för RWE Innogy (med vindkraft som sin största affär), med ett annat problem: bolaget var i färd med en femmiljardersinvestering i vindkraft i Nordsjön, men tvärtemot modellerna avtog vindarna för varje år. Vahrenholt började undersöka saken och fann att trenden hade ett direkt samband med havscirkulationen NAO (den nordatlantiska oscillationen). Denna hade gått in i en negativ fas, vilket öppnade för den rysskyla med stiltje som Tyskland nu haft tre vintrar i rad. Erfarenheterna föranledde Fritz Vahrenholt till ett intensivt studium av klimatfrågorna. Han kom ut som skeptiker och analyserar i Die kalte Sonne tillsammans med sin medförfattare Sebastian Lüning och fyra prominenta klimatforskare med tysk grundlighet IPCC:s huvudpåståenden. Handbok för politiker n Ibland är boktitlar speciellt informativa. Så är åtminstone fallet med Maria Erikssons studie om elmarknaden i Sverige, Dubbelspelet. Så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala. Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift och tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet. Studien, utgiven av tankesmedjan Timbro, faller som titeln antyder inte särskilt väl ut för politikernas del. Detta gäller i stort oberoende av politikernas hemvist. Alla partier säger sig vara bekymrade över det höga elpriset. En närmare syn visar emellertid att priset faller tillbaka på politikerna själva. Problemet är inte att elmarknaden avreglerades, inte heller den så kallade marginalprissättningen, utan att elpriserna vridits upp genom en mångfald politiskt beslutade mekanismer. Elskatt, moms, elcertifikat och utsläppsrätter står i dag för mer än häften av det elpris som en svensk elkund betalar. De två sistnämnda mekanismerna har till och med effekten att svenska konsumenter gör det billigare för konsumenter i andra länder att släppa ut koldioxid. Varför allt detta? Brist på kunskaper är en given Allt säckar ihop. I stället växer en förklaringsbild fram där solen har den stora huvudrollen i klimatförändringarna. Solens egna förändringscykler och cyklerna i jordens bana runt solen styr huvudtrenderna. Också vad gäller koldioxiden (där en fördubbling av koldioxidhalten matematiskt innebär ungefär en grads temperaturhöjning) kommer Vahrenholt till att skeptikerna har rätt, nämligen att det snarare finns faktorer som försvagar denna höjning än förstärker den. Baserat på de nämnda cyklerna gör Vahrenholt och Lüning prognosen att jorden under de närmaste årtiondena blir några tiondels grader kallare, för att mot slutet av århundradet åter värmas med upp till en grad. Die kalte Sonne har fått avsevärd uppmärksamhet i Tyskland, bland annat genom artikelserier i de stora tidningarna Die Welt och Der Spiegel. Säkert studeras boken nu ivrigt också av vår egen finländska klimatpanel och miljöminister Ville Niinistö. svenolof karlsson orsak. Medvetet politiskt spel en annan. Olikartad energipolitik i olika länder en tredje. För näringslivet hämmar den politiska osäkerheten helt klart investeringsviljan. Finland har enligt Maria Eriksson åtminstone en fördel jämfört med Sverige. Hos oss är det vanligt att storkonsumenter av el blir delägare i kraftverk: det ger incitament att producera elen så billigt som möjligt. Politikerna glömmer att el i grund och botten är något positivt. Bara när de kommenterar elavbrott låter det annorlunda, säger Maria Eriksson. svenolof karlsson 4 katternö katternö 5

4 Karl Vilhjálmsson Kvinnorna som bestämmer Vad kan man lova som politiker? Och hur mycket måste man kunna själv? Tre toppolitiker från var sin österbottnisk stad. Vi frågade finansminister Jutta Urpilainen, justitieminister Anna-Maja Henriksson och Miapetra Kumpula-Natri, ordförande i riksdagens stora utskott, vad man kan lova som politiker. Anna-Maja Henriksson: Demokrati är det bästa system som vi hittills har kommit på. Man är aldrig ensam om att fatta beslut. Man gör upp egna mål och kan sedan lova att arbeta för det målet. Men jag kan aldrig garantera att jag får gensvar hos de andra. Det måste man vara väldigt noga med när man ger löften. Miapetra Kumpula-Natri: En politiker måste vara ärlig med sina tankar och följa någon linje, ha idéer, det som också kallas ideologi. Om man är ärlig med vad man vill hela tiden, då vet också väljarna vad man kämpar för. Sedan är man inte ensam om att bestämma, så realiteten är att det blir kompromisser. Man ska inte ge löften som inte är realistiska. Jutta Urpilainen: I politiken är det absolut nödvändigt att ord och handling motsvarar varandra. Därför bör man ge löften bara med mycket eftertanke. Socialdemokratiska partiet lovade inför riksdagsvalet tre centrala saker: vi ville genom en samhällsgaranti ha nolltolerans för ungdomsarbetslösheten, skärpa kapitalbeskattningen och behålla pensionsåldern som den är. Alla de löftena har förverkligats redan i det här tidiga skedet av valperioden. Anna-Maja: Det handlar väldigt mycket om att lyssna på andra. Och att lägga fram sina egna argument och kanske kunna säga: Nu är det kloka att vi väljer den här linjen. Det lönar sig att tänka bredare. Och att ha ett långsiktigt perspektiv och försöka klarlägga konsekvenserna. Särskilt före ett val är det jättenoga hur man för ut budskapet. Jag kan bara lova att jag kommer att jobba för de och de sakerna. Även om väljarna vet att det sedan kommer att vara fler som är med om att fatta beslutet. Miapetra: Det är inte möjligt att i förväg konkret beskriva allt som man ska arbeta med de kommande fyra åren. Jag har nu inlett min tredje riksdagsperiod, och varje fyraårsperiod har det inträffat överraskande saker. Förhoppningsvis blir det fler positiva än negativa överraskningar. En fråga jag ofta får som politiker är varför saker tar så lång tid att genomföra. Trots att det kan vara fråga om ganska enkla åtgärder. Ett exempel är reglerna för ekonomiskt stöd till studerande. Lagen säger att föräldrarnas inkomster ska beaktas för institutstuderande, men inte för universitetsstuderande. Det här är helt fel, oacceptabelt, och står inte i överensstämmelse med grundlagens tanke att alla medborgare är jämlika. När man skriver regeringsprogram kan man inte få med allt, och världen blir inte färdig under en mandatperiod. Men det här var just en sådan sak som glömdes bort i regeringsprogrammet i fjol. Jag lovar att övervaka att frågan inte glöms bort då studiestödsreformen görs! Jutta: Visst måste man hålla fast vid sina löften. Det är ändå viktigt att skilja mellan mål och löften. Löften måste hållas, men i fråga om mål finns visst utrymme för flexibilitet. Finland är ett mångpartiland, där beslutsfattandet nästan alltid grundar sig på att man söker kompromisser. Det begränsar hur framgångsrik man kan vara i sina egna målsättningar. Samtidigt är detta en rikedom hos det finländska samhället: vi har en stark tradition av att komma överens, och den traditionen är det lönt att hålla fast vid också i fortsättningen. Jag tror att människor har realistiska förväntningar på politikerna. Man förväntar sig konkreta förbättringar i människors vardag och ledarskap byggt på värderingar. En särskild kategori är symbolfrågorna. Anna-Maja: Jag är rätt pragmatisk till min natur och vill låta fakta och siffror tala, men har insett att så fungerar det inte alltid i rikspolitiken. Symbolfrågorna har stor betydelse när partier ska sälja sitt budskap. Ett exempel är arvsskatten. Min åsikt är att vi borde följa Sveriges exempel och avskaffa den. De tillgångar som människor lämnar efter sig har de redan skattat för. Men det finns kolleger i regeringen som vill ha skatten kvar, inte för att den har betydelse för statsbudgeten, mer än marginellt, utan för att den är symboliskt laddad. Man vill kunna säga väljarna att man såg till att behålla arvsskatten och skärpa den. Hur mycket måste man kunna själv som politiker? Jutta: För en politiker är det viktigt att kunna använda sig av all kunskap som ges av tjänstemän, andra politiker, medborgare, organisationer och media. Den egna kunskapsnivån måste dock alltid vara sådan att politikern själv kan bära ansvaret för alla sina beslut. Anna-Maja: Naturligtvis måste man välja vilka frågor man verkligen fördjupar sig i, ingen kan hinna med allt. Man behöver ha förtroende för politikerkolleger som kan de ämnen man själv inte behärskar så bra. Till exempel litar jag i jordbruksfrågor på Mats Nylund. Det viktiga är alltid att försöka få helhetsbilden. Men i vissa situationer är man till sist ensam med beslutet. Till exempel i fråga om domstolsreformen satt jag i slutskedet med alla fakta, och ändå var det oerhört svårt att fatta beslut. Vilka konsekvenser skulle beslutet få, och vad skulle ur ett helhetsperspektiv vara det bästa för rättsväsendet på sikt? I kommunpolitiken i Jakobstad har jag lärt mig att man i vissa frågor måste veta lika mycket som tjänstemännen. Man lär sig också att det genom dem inte alltid går att få fram det man behöver veta som politiker. Vi borde på allvar se på det svenska systemet med kommunalråd (det vi hos oss brukar kalla borgmästarmodell). Vi borde ha en klarare arbetsfördelning mellan den politiska ledningen och tjänstemannakåren i kommunerna. Invånarna ska veta vem det i slutändan är som bär ansvar! Vilken roll har media? Miapetra: Att synas är en del av jobbet, även om jag inte såg något nöje i att ta fram nya bilder i samband med den senaste valkampanjen. Jag fick säga mig att fotografierna var en del av kampanjarbetet och inte något annat. Miapetra Kumpula-Natri, Vasa, Anna-Maja Henriksson, Jakobstad, och Jutta Urpilainen, Karleby. 6 katternö katternö 7

5 Grunden är att jag kan motivera beslutet för mig själv En sak får man inse: Folket röstar alltid rätt Kimmo Mäntylä / Lehtikuva Viktigast för mig är att jobba med sakfrågorna. Men samtidigt måste den politik jag arbetar med vara synlig. Jag representerar väljarna, de måste få en chans att utvärdera det jag gör. En svår sak är att varje gång hitta en slående rubrik, att kunna uttrycka budskapet i några få ord som alla kan förstå. Förr kunde man säga Sovjet eller ondskans axelmakter och alla visste vad man syftade på. Sedan är det viktigt också hur man uttrycker budskapet. När man får fyra minuter i en debatt, så måste man gå rakt på ämnet och använda bilder som fungerar. En del är bättre på det än andra. Men det blir fel när politiker bara försöker sälja sitt budskap med en vits, och denna sedan blir en rubrik i medias nyhetssändningar. Så gör lata journalister, de låter politikerna göra deras eget arbete Anna-Maja: Media har intresse av sådant som går att förenkla och sälja till läsarna, medan de frågor som politiker lever med ofta är komplicerade. Det här är ett problem, inte minst när man ska ge kommentarer i korta intervjuer. Svårast är det med skjutjärnsjournalisterna, som i första hand är ute efter att spåra upp eller skapa konflikter. Ett exempel är när någon fånge rymt och jag som justitieminister förväntas ge kraftfulla kommentarer. Det är sällan så enkelt att du löser problemen genom att ändra någon paragraf. Att veta att det man säger kanske klipps in med tolv sekunder i TV-nyheterna är inte en tacksam utgångspunkt. Det är bättre med längre intervjuer där man i varje fall får avsluta den mening man påbörjade. Det här är en ständig balansgång, där det också har betydelse vilket humör man är på. Jutta: I politiken måste man alltid sträva till klarhet man måste kunna presentera sakerna så att människorna förstår grunderna för besluten. Alltför mycket förenkling är dock farligt. Enkla svar är sällsynta i politiken: till exempel i eurokrisen står vi om och om igen inför svåra avgöranden. Några undermediciner finns inte, men följderna av att inte fatta några beslut alls skulle vara ännu värre. Ibland har journalisterna nog sakkunskaper. Det ingår dock i medias natur att skapa rubriker som väcker uppmärksamhet, och det finns ett tryck på att få ihop innehållet snabbare än förr. Det här leder ibland till att fakta fördunklas. Till exempel i fråga om eurokrisen har vi i finansministeriet gjort uppskattningen att risken för Finland för att delta i stödet till Europas krisländer även vid ett mycket pessimistiskt scenario är i storleksklassen en miljard euro. Men om man följer vissa media skulle man kunna tro att risken handlar om summor som är flera tiotals gånger större än så. Hur svåra är energifrågorna? Politikerna har lagt sig i energifrågorna på ett detaljerat sätt. Först avreglering på talet, nu allt mer påreglering. Vet politikerna vad de gör? I branschen är man genuint bekymrad över att inte veta hur regelverket förändras på längre sikt. Karl Vilhjálmsson MIAPETRA KUMPULA-NATRI: Jag tänker inte i vardagen på den makt jag har. Inför en beslutssituation vill jag ha sakargumenten på plats. När jag är förtrogen med dem och kan motivera beslutet för mig själv, kan jag motivera det också för andra. Då är jag bekväm i maktrollen. Jutta: På nittiotalet handlade målet i energipolitiken mer än nu om att öka konkurrensen. Syftet var inställt på effektivisering av produktionen och lägre konsumentpriser. Nu på 2000-talet har miljövärdena fått en större plats i samhället. Politikernas svängning är en avspegling av detta. Den här förändringen i värderingarna har inte skett bara i Finland, utan i hela Europa. En stor del av regelverket bestäms på EU-nivå. Anna-Maja: Energifrågorna har inga enkla svar. Alla samhällen behöver energi. Ett av Finlands problem är beroendet av omvärlden. Det finns en allmän politisk förståelse för att vi borde vara självförsörjande i fråga om energi. Men det skiljer när det gäller metoderna. Det är oerhört svårt som politiker att ge löften långsiktigt i detta. Vad en regering har beslutit kanske inte nästa regering vill ställa sig bakom. Jag förstår att detta ger svårigheter för energibranschen, att den behöver regler som ligger fast. Det finns en allmän vilja att leva upp till de mål i fråga om energin och klimatet som satts upp av EU och globalt. Men hur ska sakerna skötas i praktiken? Ju mer detaljerat man går in i frågorna kring biobränslena, desto mer komplicerat blir det. Redan definitionen av biobränslen ger stora problem. Karl Vilhjálmsson JUTTA URPILAINEN: Politisk makt utövas i ett kollektivt sammanhang, baserat på ett förtroende hos individerna. Folket röstar alltid rätt och politikernas uppdrag är att lyssna på folket. God politik leder inte bara till inval om fyra år, utan till ett förtroende som varar längre än så. Miljöministern vill förbjuda torv, hur ser övriga ministrar på saken? Anna-Maja: Synen på detta är helt olika inom regeringen. Är torven ett biobränsle? Det här är ett bra exempel på svårigheten med att ge löften och utmaningen när det gäller att hitta kompromisser. Jag ser på torven som ett långsamt förnyelsebart bränsle. Jutta: Skillnaderna i perspektiv och åsikter mellan partierna är en del av demokratin, även i det fall att partierna sitter i samma regering. Att förhandla utgående från åsiktsskillnader hör till politikens vardag. Torven är en av de energifrågor där åsikterna är delade. Enligt min åsikt är det centralt att om torv används för energiproduktion, bör också torvskörden inte bara förbränningen av den ske så miljövänligt som möjligt. Miapetra Kumpula-Natri, ingenjör till utbildningen, har de senaste fem åren varit ansvarig för socialdemokraternas energipolitik. Miapetra: I ett års perspektiv finns en ganska bred överenskommelse om vissa saker, till exempel åtaganden som hör ihop med ambitionen om en hållbar resursanvändning. Mycket baseras dock på den politik som förs av EU och FN, det är knappast avgörande vilken regering Finland har. Feed-in-stödet är nu högt och motiverar energibolagen att bygga ut vindkraften. Samtidigt finns en oro för att systemet rivs upp av kommande regeringar. Vindkraften anses inte ha någon chans att nå lönsamhet utan stödet. Miapetra: Ingen kommer att ändra riktningen i fråga om vindkraften. Men en fråga är förstås om styrmedlen ska vara skatter, marknadsbegränsningar eller något annat. Det är knappast klok energipolitik om man gör snabba nedskärningar och inte vet vad de ersättande alternativen kostar. Om vi har en fungerande anläggning, kan vi inte bara lägga ned den. Just i en sådan frågeställning blir det här med att ta ansvar för helheten centralt. Kan vindkraften bli lönsam utan stöd? Det är ett dilemma. Tanken är att vindkraften ska kunna klara sig på egna premisser i och med att elpriset höjs. Å andra sidan är det inte önskvärt att elpriset stiger alltför högt. Samtidigt är det svårt att vara nöjd med hur energimarknaden fungerar. Det är inte bra att den dyraste produktionen vid kolkondenskraftverk sätter elpriset för hela marknaden. Och jag kan inte se att man i energibranschen försöker göra något åt detta. Är energifrågan för komplicerad? Det är ett svårt ämne, bland annat för att det inte kan hanteras isolerat för Finland. Vi måste beakta EU-regler, de globala frågorna, Ryssland Elproduktionen borde bli utsläppsfri, klimatvänligare Det finns argument för och emot olika alternativ. Till exempel vet jag att för många av dem som i riksdagen röstade ja till kärnkraften var klimatfrågan ett viktigt argument. 8 katternö katternö 9

6 Man måste våga lägga sig själv i blöt Hur är relationen Vasa Jakobstad Karleby? Vasa, Jakobstad och Karleby har sedan 1600-talet stått i ett konkurrensförhållande, mer eller mindre. Hur ser ni som politiker på detta? Jutta: Jag kommer inte omedelbart på någon sak där städerna skulle ha allvarliga intressekonflikter. I stället kan man i alla de tre städerna vinna mycket på att samarbeta. Till exempel gynnas hela området av satsningar på trafikleder och utveckling av näringslivet. Anna-Maja: Det är sant att det alltid har funnits en viss konkurrens mellan städerna. Ur Jakobstads synvinkel har vi dock alltid varit måna om goda relationer såväl norrut mot Karleby som söderut mot Vasa. Vi har många exempel på väl fungerande samarbetsformer i bägge riktningarna, exempelvis inom yrkesutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen. Österbottens Handelskammare fungerar som organisation väl i alla tre regioner. Till en del lider vi av att städerna inte längre hör till samma län. Samtidigt kan det vara sunt med konkurrens. Tillsammans utgör vi det ledande båtklustret i landet. I framtiden kan vi kanske få den ställningen också inom energiområdet. Miapetra: Som riksdagsledamöter är vi väl nästan de enda som har ett särskilt ansvar för helheten. Visst är det så att vi har våra egna städer som en bas, de flesta av mina väljare hör säkert hemma i Vasatrakten. Men min övertygelse är att om hela området mår bra, så vinner de enskilda orterna på det. Varje ort har sina styrkor. Vasa har sitt energikluster, Jakobstad har trä och papper, Karleby sin kemiindustri. Det finns dock gränsdragningar som är olyckliga och skapar obalans, till exempel EU-gränser som påverkar stödet till båtindustrin. Det vi borde fokusera på är att skapa synergier, så att alla har nytta av varandra. Om en ort har ett starkt varumärke som Vasa som energistad så är det till nytta också för de andra. svenolof karlsson Karl Vilhjálmsson ANNA-MAJA HENRIKSSON: Den som inte eftersträvar makt får inte heller inflytande. Den andra sidan av myntet heter ansvar. Man kan inte särskilja ansvaret från makten. Det viktigaste budskapet jag har är att det går att påverka. Men man måste våga lägga sig själv i blöt. Det var frågan om att någon måste agera Miapetra Jutta n Jutta Urpilainen växte upp med politiken; fadern Kari satt i riksdagen i fyra valperioder. Som äldst av fyra syskon tog hon ett visst ansvar för dem alla, särskilt för den femton år yngre Anni. Jag skötte henne ofta som liten och hon var med mig när jag träffade kompisar. Jutta deltog aktivt i det mesta: församlingens ungdomsklubb, Unga örnar, idrottsklubben Jymy. Hon spelade piano och skulle börja på konservatorium, då nittiotalsdepressionen fick henne att studera till ett säkrare yrke: lärarens. Tändmedlet till politiken för mig n Miapetra Kumpula-Natri var aktiv redan i klassrummet. När jag såg något som inte var bra och lärarna inte tog tag i saken, gick jag till rektorskansliet. Det var inte en fråga om varför just jag, utan om att någon måste agera. Kanske är det en personlighetsfråga, säger hon: Jag ville vara vän med de tysta, men också med de stökiga. Det var viktigt att få bra klassrumsanda. Om de högljudda var lite tystare, så vann hela klassen på det. Engagemanget i sakfrågorna utvecklades småningom till ideologi: Det måste finnas något man baserar sitt arbete på när man ska navigera bland allt som händer. Viktigt för mig är att arbeta för dem som av olika skäl inte själva kan föra sin talan. Processen mot att bli politiker gick stegvis. Miapetra Kumpula-Natri deltog i Ahtisaaris presidentvalskampanj i Vasa, gick med i socialdemokratiska unga och upptäckte sitt intresse för de internationella frågorna. En dag fick hon frågan om hon ville arbeta för statsminister Lipponen. Hon sa ja, blev intervjuad och vald och efter det har politik varit en del av hennes vardag. Karl Vilhjálmsson var när jag fick veta att en person i närkretsen använde droger. Jag kom fram till att det här var något jag måste engagera mig i: unga människor måste ha tillgång till aktiviteter som leder in dem i annat än droger. De ungas situation är fortfarande en hjärtefråga valdes hon 32 år gammal till partiledare för socialdemokraterna. I fjol tillträdde hon som finansminister, som första kvinna i ordningen efter 51 män på posten. Efter att jag gav mig in i politiken har jag upplevt hur viktig den är, och jag trivs i mitt arbete. Anna-Maja n Anna-Maja Henriksson deltog i sin första politiska aktion som fjortonåring. Vi behövde akut ett nytt högstadium i Jakobstad, eftersom Rådmans skola hade blivit olidligt trång. Hela skolan strejkade en dag, vi gick med banderoller och ropade Itälä, Itälä, Itälä Undervisningsministern hette Jaakko Itälä. Följande år fick Jakobstad statspengar för det som blev Oxhamns skola. En ny regering hade då tillträtt, den nye undervisningsministern hette Pär Stenbäck. Som nybliven jurist återvände Karl Vilhjálmsson Anna-Maja Henriksson till Jakobstad. Senare, med två småbarn, blev jag intresserad av dagvårds- och skolfrågorna. Jag ville veta hur staden styrdes. Min nyfikenhet ledde mig in i politiken. Hon gick till Svenska gården, där hon aldrig förr varit på ett politiskt möte. Jag minns att Siv Sundberg frågade: Och vem är du? Jag sa att jag var intresserad av att delta i kommunalvalet. Sivs svar var: Varmt välkommen! Anna-Maja Henriksson valdes in i första försöket och sedan har politiken varit en del av hennes tillvaro. Karl Vilhjálmsson 10 katternö katternö 11

7 Varför är vi som vi är? Som österbottningar är vi alla bönder, mer eller mindre. ÖSTERBOTTEN DEL 1 Vad är Österbotten? Varför tänker vi som vi tänker och gör som vi gör? Vi inleder här en serie där Öster botten beskrivs och analyseras från olika utgångspunkter. Först ute är Nils Erik Vill strand, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi, född och uppvuxen i Vilobacka, Purmo, Peders öre, Öster botten. Hur vi än vänder och vrider på oss är vi präglade av vårt arv och tänker och agerar på många sätt som bönder, säger han. Inledningsvis är det nödvändigt att definiera vad vi menar med Österbotten. Ursprungligen syftade namnet på det som efter länsreformen 1998 är splittrat i dagens landskap Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Kajanaland samt delar av nuvarande Lapplands län. Den nya logiken är inte lätt att begripa. Det är märkligt att åka över kommungränsen in i Pedersöre och på skyltarna informeras om att man anländer från Södra Österbotten till Österbotten, säger Nils Erik Villstrand. Namnet Österbotten uppstod under senare halvan av 1400-talet, drygt hundra år efter de äldsta skriftliga dokument som berättar om området. Det var en verklig glesbygd, säger Nils Erik Villstrand. Antalet bondgårdar i Österbotten var i mitten av 1300-talet ungefär De flesta fanns i söder och vid kusten. Cirka 850 var belägna i de dåtida storsocknarna Kyro, Mustasaari, Pedersöre och Närpes. Vid 1500-talets mitt hade antalet gårdar ökat till omkring Det talar för att befolkningen i Österbotten var omkring personer vid mitten av 1300-talet och drygt tvåhundra år senare. Crysseborghs fästning På 1300-talet fanns både den svenska statsmakten och den katolska kyrkan definitivt på plats i Österbotten. Centralmakten lät uppföra en försvarsanläggning vid namn Crysseborgh, senare kallad Korsholms slott. Från borgen, förmodligen till största delen byggd i trä, kunde handeln och trafiken längs Kyro älvdal och den österbottniska kusten kontrolleras, berättar Nils Erik Villstrand. Korsholms slottslän omfattade hela den dåtida Bottnen, det vill säga kustområdena på vardera sidan av Bottenviken. Man talade och skrev också om Norrbotten. Kyrkligt hörde den östra delen till Åbo och den västra till Uppsala stift. Omkring 1440 delades det stora slottslänet i två, och småningom uppkom namnen Västerbotten och Österbotten. Vid medeltidens slut, under perioden , uppfördes stora stenkyrkor i Mustasaari, Pedersöre, Storkyro, Karleby och Närpes socknar. Man levde då mitt i en religiös och kulturell brytningstid, reformationen, och endast två av byggena Mustasaari och Pedersöre slutfördes. Älvdalslandskap Österbotten är älv- och ådalar, med bebyggelse och odlingar som följer vattendragen. Byarna var av tre olika slag: skärgårds-, kust- eller ådalsbyar. I skärgårdsbyn kretsade livet kring säljakt och fiske. Folket i kustbyarna kombinerade fångstnäringarna med åkerbruk och boskapsskötsel. I den typiska ådalsbyn låg gårdarna vid åstranden, bakom» Bysamhörigheten manifesterades inte minst i slagsmål. Slogs man så fanns man. «den fanns byns åkrar i ett smalt bälte, följda av ängarna och bakom dem skogen. Den österbottniska ekonomin tog fart på 1600-talet. Efterfrågan på tjära och beck växte enormt. Växande handels- och örlogsflottor i Europa gjorde det ekonomiskt lönsamt att bränna tjära på avlägsna orter i norr, säger Nils Erik Villstrand. Genombrottet för tjärbränningen kom Yellow Film & TV under Gustav II Adolfs tid på 1620-talet. Det flacka landskapet i Österbotten med åar och älvar erbjöd bästa tänkbara transportvillkor för en så tung och skrymmande vara som tjäran stod Österbotten för 34 procent av tjäran inom Sveriges gränser, 1805 hade andelen stigit till 78 procent. När tjärproduktionen var som störst inom det österbottniska området så sent som år 1863 överskred den gott och väl tunnor [en tunna = 125 liter]. Skogarna tömdes på tallar, och granen bredde ut sig på karga marker där den växte dåligt, säger Nils Erik Villstrand. Med Uleåborg 1605 och Vasa 1606 fick Österbotten sina första städer, snart följda av bland andra Gamlakarleby, Nykarleby och Jakobstad. Förklaringen är just tjärekonomin, som förutsatte ett handlande borgerskap med kapital och kontakter till världsmarknaden. På 1600-talet kom man också på att mossar Österbotten har ingen tradition av underdånighet. Ett uttryck för det är knivjunkarna, i typ fallet en hemmanslös bondson som frustrerad över sina usla framtidsutsikter spritpåverkad protesterade mot tingens ordning. Scen ur filmen Härmä, som gick upp på biograferna i vintras. kunde uppodlas till åker. Detta tog dock sin tid, och först på 1800-talet hade man skapat de vida slättlandskap som utgör bilden av det typiska Österbotten, säger Nils Erik Villstrand. Tjärbränningens spår Tjärbränningen lämnade djupa spår i österbottningarnas sätt att tänka. En vanlig bonde som tänkte traditionellt gjorde som far och före honom farfar alltid hade gjort. Livsmålet var inte att förtjäna så mycket som möjligt. Familjens överlevnad var det centrala, och bonden tog därför ogärna några risker. Ändå vågade bönderna i Österbotten språnget, de blev tjärbrännare och gjorde sig mera beroende av en opålitlig och nyckfull omvärld, säger Nils Erik Villstrand. Ekonomiskt, politiskt och kulturellt har Österbotten alltid varit böndernas landskap mer än något annat. Byn och bysamhörigheten har spelat en viktig roll. Det manifesterades inte minst i slagsmål mellan byarna. Slogs man så fanns man, som Nils Erik Villstrand uttrycker saken. Det gamla bysamhället upprätthöll en strikt gräns gentemot grannbyarna. Fiendskapen upprätthölls genom att man förstörde egendom i grannbyn. Öknamnen flög genom luften och knytnävarna talade i byslagsmål på slagfält som låg lämpligt mellan byarna, vid bröllop och på danser. Stenarna haglade och man slogs med trodor och störar ur gärdesgårdarna eller med speciella tjärdaggar. Det sistnämnda vapnet bestod av en flätad och tjärad repstump med en omvirad blyklump i den ena ändan och en ögla i den andra. Tjärdaggen spändes runt midjan eller fästes i hängselstroppen och gömdes i byxbenet. Man skiljdes ur striden med blåmärken, blödande sår, utslagna tänder och sönderrivna kläder. Det hände att misshandeln var dödlig, berättar Nils Erik Villstrand. 12 katternö katternö 13

8 Suomenselkä var en naturlig gräns. Man sade att man åkte från Österbotten till Finland. Ett typiskt mått på en österbottnisk by är tusen individer. Det är tillräckligt många för att ett kollektivt vi ska konstrueras, säger Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi. Vilken storlek hade en typisk österbottnisk by? Kanske 1000 individer är ett bra mått. Det måste vara tillräckligt många för att ett socialt vi ska konstrueras, säger Nils Erik Villstrand. Det handlar också om geografiskt avstånd. När kommunerna bildades från och med 1870-talet följde de i stort kapellgränserna. Man behövde kunna ta sig till och från kapellet på en dag. Purmo är ett intressant exempel. Purmo beskrivs genomgående som avlångt. Nederpurmo och Överpurmo har ofta haft svårt att Styrkor flit påhittighet Möjligheter livsmedel småskalig industri energiproduktion samarbeta, vilket på Purmospråk återkommer i konstaterandet he ska va två åv allt. Jag minns från min egen barndom i Vilobacka när vi en gång besökte Nybränn [i andra ändan av kommunen] hur jag tyckte det var som att åka nästan till världens ände, säger Nils Erik Villstrand. Från Österbotten till Finland Nils Erik Villstrands snabb-swot om Österbotten Svagheter knutpatriotism splittring Hot Mikael Nybacka storskalighetstänket avundsjuka Genom de många krigen under och 1600-talen blev österbottningarna i högre grad än tidigare kungens undersåtar. Motstånd gjordes mot centralmaktens krav med kulmination på 1590-talet i Klubbekriget. Bönderna förlorade kampen, men inte sitt politiska inflytande. De bytte till en anpassningsstrategi. Tjärbränningen gav dem möjligheten. Den österbottniska ekonomin var beroende av fria flöden av varor, säger Nils Erik Villstrand. Tjärbränningen och penningekonomin banade väg för individualismen. Österbottningen formade sin egen världsbild och levde i en personlig gudsrelation inom olika väckelserörelser. Pietismen i sin såväl radikala som kyrkliga variant och herrnhutismen nådde på 1700-talet Österbotten som direktimporter från huvudstaden Stockholm. Väckelserörelserna riktade sin vassa udd mot den förkunnelse som överheten ville ha. Kopplingen mellan Österbotten och Finland var svag. Storskogen kring Suomenselkä utgjorde en naturlig gräns, och Österbotten utelämnades oftare än inbegreps i det dåtida Finlandsbegreppet. När den ryska ockupationsmakten år 1716 utfärdade en proklamation, riktades den till alla som bodde i furstendömet Finland, och Öster båtenska Provincien. Man färdades emellan Finland och Österbotten eller flyttade från Österbotten till Finland eller till Sverige. Det östra Sverige bestod av Finland med Österbotten. Österbotten och Västerbotten lydde under 1600-talet tidvis under en och samma ståthållare eller landshövding. Som samlande benämning på landet i norr användes ofta Norlanden, med de två delarna Wester Norlanden och Öster Norlanden, berättar Nils Erik Villstrand. När den östliga halvan år 1642 för en kort tid delades i två län behövde man inte mindre än tre väderstreck för att namnge dem. Det södra länet, också kallat Vasa län, ståtade med namnet Öster Norlandz Södre Landzhöfdingzdöme! Befolkningsexplosion Efter 1860-talets nödår omvandlades det österbottniska lantbruket väsentligt. Rågodlingen gav vika för vallodling, mjölkboskap och smörframställning. Mjölkförädlingen revolutionerades av separatorn i kombination med ångmaskinen. Vid samma tid utkonkurrerades de österbottniska seglande träfartygen av ångfartyg i järn och stål. Strömmarna av folk och varor började gå mot sydost med S:t Petersburg som motor i ekonomin. Den nybyggda Saima kanal Sveriges län åren Större delarna av Torneå, Övertorneå, Pello och Kolari kommuner hörde till Västerbotten. Pedersöre var ursprungligen en verklig storsocken; nordgränsen gick vid Kemi älv. Västerbotten och de nya järnvägarna gjorde transporterna lättare till lands. Stockholm försvann inte, men hamnade längre bort. Det ekonomiska livet i Österbotten hamnade på efterkälken, säger Nils Erik Villstrand. Samtidigt blev österbottningarna i rask takt allt fler. Under åren ökade befolkningen i södra Österbotten med över 170 procent. Allra snabbast växte den jordlösa befolkningen. Allt färre kunde förverkliga livsmålet att bli en självägande bonde. I denna situation uppstod knivjunkaren. En typisk sådan var en hemmanslös bondson som frustrerad över sina usla framtidsutsikter spritpåverkad protesterade mot tingens ordning genom våldsbrott. Inemot 2000 personer miste livet i våldsbrottsvågen, säger Nils Erik Villstrand. Attityden var ändå att var och en hade att ta ansvar för sin egen framtid. Ett alternativ som öppnade sig just från 1870-talet var emigrationen. Man räknar med att över emigranter från Vasa län företog resan över Atlanten fram till första världskrigets utbrott Österbotten ÖSTERBOTTEN LOUNAISMAA Det var över hälften av alla emigranter från Finland. Egentligen var Amerikaemigrationen bara en annan variant av den österbottniska traditionen med arbetsvandringar. Man reste ut för att lägga grunden till en bättre framtid hemma, säger Nils Erik Villstrand. Minst en tredjedel av emigranterna återvände. Ofta med ett kapital stort nog att betala bort skulderna på hemmanet, köpa sig ett eget hemman eller skaffa tilläggsjord och effektiva jordbruksmaskiner. Nils Erik Villstrand: Emigrationen till Amerika kom att påverka österbottningarnas sätt att tänka, tala och leva. De återvändande hade med sig såväl vänsterradikalism som frikyrklighet. Med pengar på fickan, fina kläder, klackring på fingret, manligt myndig med klockked på magen eller feminint mondänt med örhängen i öronen kände man sig inte underlägsen bönderna. Språket en tredje rangens fråga PERÄPOHJOLA LAPPI SUOMEN- SELKÄ HÄMEEN VILJELY- JA JÄRVIMAA Gränsen mellan svenskt och finskt bosättningsområde var länge suddig i Österbotten. I söder låg stora skogar och kärr mellan svenskt och finskt område, och i norr fanns vid åarnas övre lopp ett stort gemensamt kolonisationsområde som först på och 1700-talet blev finskt. Särskilt i fråga om den materiella kulturen saknas en tydlig gräns mellan svenskt och finskt. Språket var en tredje rangens fråga, om OULUNJÄRVEN SEUTU KAINUUN JA KUUSAMON VAARAMAA ITÄINEN JÄRVI-SUOMI ETELÄINEN RANTAMAA VAARA- KARJALA Den breda åsen Suomenselkä enligt miljöministeriets karta över landskapstyper i Finland. Suomenselkä fungerar som vattendelare. Mot nordväst rinner de österbottniska älvarna ut i Bottniska viken. På sydöstra sidan ligger insjösystemen. Under århundradena var Suomenselkä en effektiv gräns mellan Österbotten och Finland. Det var enklare att ta sig till Stockholm än till Helsingfors eller Petersburg. Först med järnvägen på 1880-talet förändrades detta. Notera att landskapstypen Österbotten inte är det samma som det historiska Österbotten. ens det. Det var näringslivet som avgjorde hur redskapen såg ut och vilka byggnader som bonden ansåg sig behöva, säger Nils Erik Villstrand. Älv- och ådalarna var leder för en tvåvägskommunikation, ett ömsesidigt utbyte av varor, tjänster, teknik och kunnande mellan orter vid kusten och upp i landet. Tvister om rätten till olika resurser förekom, men oenigheten berodde inte på vilket språk man talade. Med 1800-talets nationella rörelser förändrades synsättet. Särskilt folkskolorna blev en starkt polariserande mekanism, som grundade en uppdelning i svensk och finsk bosättning. Framför allt järnvägen knöt Österbotten till Finland invigdes järnvägslinjen Tammerfors Vasa, 1887 nådde järnvägen Jakobstad. Stockholm detroniserades därmed definitivt som österbottningarnas huvudstad, säger Nils Erik Villstrand. Den nya tiden manifesterades rent bokstavligt genom järnvägen. Denna använde rikstid, för att möjliggöra enhetliga tidtabeller. År 1903 var man i Vasa efter lång tvekan mogen att gå över från lokal tid till Helsingforstid. Stadens klockor vreds då fram 13 minuter. svenolof karlsson fotnot. Artikeln bygger i hög grad på Nils Erik Villstrands artikel Hur ligger landet eller Österbotten , publicerad i Tusen år i Österbotten, utgiven av Österbottens museum. 14 katternö katternö 15

9 K A T T E R N Ö Karolina Isaksson LOKALT Nu kopplar Ulf Sund vik av på riktigt Barnskyddshus byter till Herrfors bergsvärme Är du miljövänlig, lille vän? LEDARBYTE. Det har flutit mycket vatten under broarna sedan Jouko Kivioja tillträdde som chef för Vetelin sähkölaitos. Under våren har Juha Kauppinen tagit över som VD. L E K T R I S G Ä N G E T Kivioja växlar över VD-pinnen till Kauppinen n Efter nästan 40 år som chef för Vetelin sähkölaitos har Jouko Kivioja gått i pension från och med första maj. Han tillträdde 1973 som chef för det då nygrundade kommunala verket Vetelin sähkölaitos. Verket omformades femton år senare till bolag. På 1970-talet var elkonsumtionen en tiondel av dagens förbrukning och bolaget hade ingen egen produktion. Vetelin sähkölaitos har genomgått en stor förändring under de nästan 40 år som jag arbetat på bolaget, säger Jouko Kivioja. Vetil anslöt sig till nationella elnätet 1947 och fram till 1970-talet sköttes eldistributionen av ett tiotal olika andelslag. Det fanns stora variationer mellan de olika lokala nätverken när andelslagens nät förenades. En viktig uppgift var att rusta upp elnäten så att de höll samma skick. Jouko Kiviojas målsättning med bolaget har varit att producera ren och förmånlig energi och leverera el med så få avbrott som möjligt åt kommunens invånare. De två viktigaste milstolparna under min tid har Johanna Forsman varit dels att Vetelin sähkölaitos blev aktieägare i Katternökoncernen och dels att vi byggt våra två vattenkraftverk, säger Jouko Kivioja. I mars 1997 invigdes Patana vattenkraftverk och nio år senare startades turbinen på Pihlajamaa vattenkraftverk. Nu planeras ett tredje vattenkraftverk, men den processen får efterträdaren Juha Kauppinen leda. Han kommer närmast från papperskoncernen M-real och dess kraftverk på pappers- och kartongfabriken i Kyröskoski. Kauppinen inledde sin nya tjänst under våren och arbetade ett par månader parallellt med Jouko Kivioja för att komma in i bolagets verksamhet. Det är litet, välskött och därför lätt att ta över, konstaterar Juha Kauppinen. Som nybliven pensionär funderar Jouko Kivioja på att damma av och utveckla sitt gamla flygintresse. Innan han kom till Vetelin sähkölaitos arbetade han nämligen två år som tekniker på flygvapnet. Jag har inget certifikat, men skulle gärna flyga. Efter en paus på 20 år har jag återupptagit intresset för modellflygplan, ler Jouko Kivioja. n En stor blombukett pryder Ulf Sundviks arbetsbord när Katternötidningens reporterteam kommer för att träffa honom i lagerkontoret på Nykarleby Kraftverk. Arbetskamraterna har just tackat av honom på hans sista arbetsdag med blommor och roliga hågkomster. Jo, det har hänt mycket sedan den dagen 1970, när jag för första gången kom till Kraftverket som linjemontör. Den största förändringen är nog att fordon och verktyg underlättat arbetet radikalt, berättar han. När Ulf Sundvik började på Nykarleby Kraftverk som linjemontör var spaden det viktigaste verktyget. Undantagsvis kunde man få tillgång till grävmaskin för att gräva ner stolpar, men för det mesta restes elstolpar med handkraft. Fordonsparken bestod av en jeep med släpvagn, som skulle täcka området mellan Öja i norr och Gunilack i söder. Som linjemontör skjutsades man ut till dagens uppdrag av arbetsledaren, och sedan blev man hämtad igen när arbetsdagen var slut. Då rådde ett annat tidsperspektiv och en annan syn på effektivitet än i dagens samhälle. Elnätet var känsligare än i dag och därför inträffade elavbrott oftare på den tiden. Det tog också längre tid att få tillbaka elförsörjningen till elkunderna. Efter tekniska studier och femton år på olika arbetsplatser såg han en annons om att Nykarleby Kraftverk sökte en arbetsledare. Han tvekade inte. Jag har aldrig ångrat att jag sökte jobbet. Det är en arbetsplats som gett mig både utmaningar och omväxling, säger Ulf Sundvik. Johanna Forsman LEDIG LEDARE. Ulf Sundvik ser fram emot lediga dagar på sommarstugan och mer tid tillsammans med barnbarnen. n Den gamla Isokoskiskolan utanför Ylivieska ska få bergvärme. I det totalrenoverade stockhuset från början av 1900-talet har Raudasmäen Sosiaalipalvelut Oy sedan år 2000 fortsatt med barnfokuserad verksamhet, efter att den kommunala skolverksamheten flyttat ut. Företaget erbjuder barnskyddstjänster och strävar efter att kapa kostnader som inte direkt gynnar kärnverksamheten. Med en årlig oljeförbrukning på liter i de två byggnaderna blir det ekonomiskt lönsamt att byta till jordvärme. Dessutom får projektet investeringsbidrag från Norra Österbottens ELY-central. För att täcka värmebehovet borras det totalt 1,4 kilometer på gården. Oy Herrfors Ab gör jordvärmeinvesteringen och ansvarar även för driften och servicen av anläggningen. SLIPAR TALANGER. På sommarlägret Katternö Ice Camp får juniorerna komma ut på is igen, men de tränar också andra grenar än ishockey. Sommarträning i väntan på nästa nedsläpp Pirjo Salonen n Det har blivit en tradition för många ishockeyföräldrar att tillbringa semesterns värmebölja påpälsade på läktaren inne i Anders Wiklöf Arena. I juli ordnas Katternö Ice Camp för nionde året i rad. Liksom tidigare år fungerar femdagarslägret som en start på säsongen, där juniorer från nio till sexton år får utveckla sina hockeyfärdigheter. Vi riktar oss främst till nejdens juniorer, men det har blivit populärt också bland mera långväga deltagare, säger Frej Öst, vice ordförande i arrangörsföreningen IFK Lepplax. Juniorerna delas in i fem grupper utifrån ålder och får slipa på hockeyteknik i olika övningar. Tanken är att de som deltar ska bli mångsidigare idrottare och lära känna också andra jämnåriga ishockeyspelare än de lagkompisar de spelar med till vardags, säger Frej Öst. n Engångsblöjan är det största enskilda avfallet som barnfamiljer bidrar med till sopberget. Ett barn med en normal blöjkarriär på 2,5 år bidrar med 1,5 ton blöjor till sopberget. Vad är alternativet? Att stå tre timmar om dagen och gnugga vadmalsdynor i drygt två års tid? Nja, dagens moderna tygblöjor liknar inte de modeller som på 1960-talet ersattes av de plastbaserade engångsblöjorna. Nu finns en uppsjö av återanvändbara, färgglada modeller och hippa formgivare tävlar om att designa de coolaste tygblöjorna. Sedan 2007 har ImseVimses tygblöjor ingått i den låda som omodernt nog kallas Moderskapsförpackningen. Ännu väljer de flesta föräldrar att med bekvämlighetsargument hålla sig till engångsblöjan, men tygblöjan vinner terräng. För att göra tygblöjorna attraktiva har nya metoder och material utarbetats. Arbetsinsatsen i tid är inte många minuter mer per dygn med tygblöjor, jämfört med engångsblöjor. Ur ett livscykelperspektiv förbrukar engångsblöjan tre gånger mer naturresurser än tvättbara tygblöjor. Kostnadsmässigt blir engångsblöjor ungefär dubbelt så dyra som totalkostnaderna för inköp av tygblöjor och energiförbrukning för tvätt. Tack vare en växande andrahandsmarknad för tygblöjor slipper man också stå där med panten när barnet är torrt. För att citera tygblöjsdesignern Anna Paz: Att använda tygblöjor är lika naturligt som att man inte äter varje måltid från papperstallrik. Johanna Forsman KÖP OCH SÄLJ. Det finns en fungerande andrahandsmarknad för tygblöjor som gör det möjligt att avyttra urvuxna blöjor. 16 katternö katternö 17

10 Mikael Nybacka Mat för alla sinnen Att äta ska vara en njutning. Inte enbart för gommen utan också för ögat och själen. Det här har varit krögarna Richard Hardeling och Teresa Hanssons ledstjärna medan de utvecklat sitt koncept Restaurang Hästöskatan. Deras åttonde högsäsong tar vid i juni ute i Kronoby skärgårdsmiljö. KONSTFORM. Upplägget betyder femtio procent av hur maten smakar. I köket får Maria Hansson och Malin Hummel det att vattnas i munnen. 18 katternö katternö 19

11 Vi vill ge våra kunder kvalitet, service och omtanke, inte bara god mat. Mikael Nybacka Mikael Nybacka TRENDSKAPARE. Teresa Hansson och Richard Hardeling är krögarparet som bygger upp en ny image för Hästöskatan i Kronoby. NÅGOT FÖR ALLA. I Hästöskata-menyn hittar både småfolk, kaptener, matroser, jubilarer och arbetare sådant som passar deras magar. Krögarparet Terese Hansson och Richard Hardeling vet vad de vill med sitt Hästöskata. Ingen brådska med marknadsföring eller med att allt-borde-funka-på-en-gång. De litar på att nöjda besökare kommer tillbaka och att kunderna dessutom sprider budet om att det är lönt att besöka restaurangen, även om landsvägen till Hästöskatan är lång och gropig. Det ska få ta sin tid att bygga upp kundrelationer och ett gott rykte. På åtta år har de uppenbarligen lyckats skapa en ny image för paviljongen, som visserligen även tidigare fungerat som ett sommartida utflyktsmål för många i närregionen, men där ingen egentligen väntat sig något extraordinärt. I dag driver de en à la carte-restaurang med tre rätters menyalternativ samt en vinterrestaurang i ett nybyggt hus för beställningsgäster. I juni, juli och augusti är det nuförtiden full rulle, medan det under hösten, vintern och våren är lugnare. Men även kundunderlaget vintertid växer sakta men säkert. Allt fler företag i regionen har upptäckt Hästöskatan som en rekreationsmöjlighet och som konferensplats. Framför allt som en möjlighet att ge sina gäster från utlandet en upplevelse. Enbart i vinter har vi haft besök av över trettio olika nationaliteter, säger Richard Hardeling och tar en klunk av sin nybryggda cappuccino, trendigt serverad ur ett glas. Snöbollskrig i bubbelpoolen Krögarparet färdigställde år 2009 en strandbastu och i anslutning till den ett litet konferensrum, bubbelpool under bar himmel och möjlighet till vakbad. Bastuklädseln består till största delen av en vacker klibbal som huggits på den mark där vinterrestaurangen i dag står. Bland de utländska gästerna brukar bastun och vakbadet uppskattats de erbjuds möjlighet att delta i något som anses vara specifikt finländskt. Jag glömmer inte i första taget när till en början rätt strikta kinesiska affärsmän tydligen slappnat av i bastun och sedan hade snöbollskrig i bubbelpoolen. De njuter av att få lägga ner den professionella sidan av sig själva, säger Teresa Hansson. Att ge service åt människor från andra länder har å andra sidan sina utmaningar. Man lär sig hela tiden, säger Richard, och ger som exempel att det lär vara ofint för ryssar att dricka alkohol om de inte samtidigt har något att äta. Och fransmännen är de enda, avslöjar han oblygt, som gör honom nervös när han ska servera en kötträtt. Frankrike är, som jag ser det, köttets land, och det är lite pirrigt med deras åsikter. Därför kändes det extra bra när en fransman sade till mig att det var den godaste biff han någonsin ätit. Diskussionen fortsätter kring kött och andra råvaror och hur dessa bäst kommer till sin rätt. Vår filosofi är att det goda är det enkla. Det behöver inte nödvändigtvis vara så krångligt, säger Teresa. Richard spinner vidare kring temat; det handlar om att ta fram råvarornas egna smaker, om slow cooking och om kött som ska få vila före och efter tillredning och om gäster som hellre får stå ut med att vänta lite längre på en maträtt gjord med kärlek och grädde, framom att snabbt bli serverade en portion som stresstillretts till ätbarhet. Helst ska grunden bestå av närproducerade råvaror, men inslag av långväga produkter är också välkomna för att ge finess och variation. Till exempel använder vi oss av fransk chèvre, men det kompenserar vi med att vi odlar vår egen potatis, säger Teresa. Vi äter också med ögonen I den inramning som Teresa och Richard vill ge maten de serverar åt sina kunder, spelar inte minst uppläggningen på tallriken en stor roll. Hur maten ser ut betyder ungefär hälften av hur den smakar, säger Richard. Dekorationer i form av ätbara blommor som till exempel violer och blåklint används flitigt i deras kök, enkom för att försköna och ge färgklickar. Vid serveringen har de för vana att berätta för gästerna om maten de har framför sig, en gest som de ofta själva saknat när de besökt andra restauranger i regionen. Men kanske viktigast av allt är att våra gäster känner sig välkomna. Vi vill ge dem kvalitet, service och omtanke, inte bara god mat, säger Teresa, när de förklarar tanken bakom sitt koncept. Att en svensk man i sina bästa år drar österut efter femton år i restaurangbranschen på olika håll i Sverige för att driva en restaurang långt ute på landsbygden i Kronoby kan tyckas långsökt. Det ansåg åtminstone en del av hans svenska vänner. Vad ska du göra i Finland? Du kan ju inte ens finska, fick jag höra, säger Richard, som då kontrade med att det faktiskt pratas finlandssvenska i Kronoby. 20 katternö katternö 21

12 Vår filosofi är att det goda är det enkla, det behöver inte nödvändigtvis vara så krångligt. Chèvretoast För fyra personer: 4 st toastbröd 200 g chèvreost 1/4 röd chili ca 2 msk honung ca 10 blad rosmarin 1 msk olivolja rucolasallat Gör så här: 1. Värm ugnen till 200 grader. 2. Rosta toastbröden lätt på ena sidan. 3. Mixa ihop rosmarin, chili och olivolja. 4. Skär chèvren i lika tjocka skivor, lägg dem på toastbrödet och täck dem med ett lager honung och ringla därpå krydd blandningen. 5. Värm chèvretoasten ca 5 minuter i ugnen. 6. Lägg toasten på en rucolabädd och servera. Till förrätten passar till exempel ett torrt, vitt vin med druvan Gewürztraminer från Alsace, Frankrike. Mikael Nybacka Men nu kan jag inte ens säga det längre, för andelen finskspråkiga som hittar hit till Hästöskatan blir allt större, säger han och försöker inte dölja sin belåtenhet innan han åter tar emot ett samtal på mobilen. Inte alldeles överraskande har kärleken ett finger med i spelet när det gäller Richards flytt till Kronoby i och med Teresas rötter i bygden. Denna gång också i allra högsta grad kärlekens far, berättar Richard: Medan vi båda två ännu jobbade och bodde i Sverige besökte vi en smällkall vinter Teresas föräldrar i Karleby. Hennes pappa tog mig ut på en lång körtur längs med en lång skogsväg i minus 25 grader. Jag hade ingen aning om vart vi var på väg eller vart det hela skulle leda. Han ville visa mig Hästöskatan och föreslog att vi skulle börja driva restaurangen där. Min första reaktion var ett blankt nej. Men när vi sedan började fundera närmare på saken, tänkte vi att vi ska ge stället en chans. Första sommaren utvecklade vi konceptet litegrann och vi märkte att vi trivdes på stället. Vi tyckte att det var vackert, naturskönt. Vi tyckte att det hade potential. Den andra sommaren, 2006, beslöt vi att satsa helhjärtat och började då själva bygga vinterrestaurangen, berättar Richard. Däremellan byggde vi bastun, säger Teresa och pekar på den blåa byggnaden vid stranden på andra sidan den gula, lite äldre paviljongen, som krögarparet hyr av Kronoby båtklubb. Framtidsvisioner Lite längre bort, uppe i skogen, skymtas ett tiotal betongpålar i marken som skvallrar om att det även finns visioner för framtiden. Paret har bygglov för sex fritidshus, men något egentligt husbygge har de ännu inte påbörjat. Utöver det husvagnsområde som redan finns i anslutning till restaurangen, ser Richard och Teresa en ny nisch stuggäster. Men blir det fritidshus ska det vara kvalitet, säger Teresa, som även hon efter tretton år inom restaurangbranschen på Åland och på olika håll i Sverige trivs bra med att igen spela på hemmaplan. Mikael Nybacka Nakna, resgalna och tävlande kockar påverkar Den svenska krögaren Richard Hardeling och sambon Teresa Hansson är övertygade om att de många matprogrammen som under det senaste årtiondet översållat programutbudet i såväl svenska som finländska teverutor även har påverkat oss österbottningar. Halv åtta hos mig, Den nakna kocken, MasterChef Suomi/Sweden är några av underhållningsprogrammen som gör att vi intresserar oss för kokkonsten som aldrig förr. Vi blir inspirerade, medvetna och kräsnare, inte minst när vi äter ute. Det ska vara kvalitet, goda råvaror, helst även så närproducerat som möjligt. Men fortfarande finns skillnader mellan den svenska och den finländska restauranggästen. I Sverige är kunden inte rädd för att berätta om han eller hon inte varit nöjd med sin mat. Den österbottniska gästen vill däremot hålla god min, men kanske kommenterar maten när servitören inte hör på eller när restaurangbesöket redan är över. Och då är det försent att göra något åt saken. Därför uppskattar vi gästernas ärliga svar när vi frågar om maten är till belåtenhet. Som restaurangföretagare utvecklas man inte om man inte får ärlig respons. Mikael Nybacka sonja smedlund TRÄFFPUNKT. Sommartid laddar många båtfarare sina batterier på Hästöskatan. Här njuter Nisse och Birgitta Långbacka med barnbarnen Emilia (till vänster) och Cecilia Niemi av mat och service på sommarterassen. ÄRLIGT. Richard uppskattar raka svar från kunderna. 22 katternö katternö 23

13 Text och illustrationer: Annika Lillkvist När vi färdas med båt eller flyg, är det väldigt viktigt att kunna bestämma position, kurs, fart och rutt. Vi vill alltså veta var vi är, vart vi är på väg, hur snabbt vi färdas och kunna planera vilken väg vi ska ta. Det kallas navigering. Idag har vi GPS till vår hjälp, men hur gjorde man förr? Wikipedia När upptäckts resanden Christofer Columbus år 1492 åkte västerut från Spanien för att finna sjövägen till Indien, använde han sig troligtvis av ett navigations redskap likt jakobs staven. Några gamla navigationsinstrument Navigering Transport av människor och varor till sjöss skedde redan långt tillbaka i tiden. Sjömännen var tvungna att hålla sig till kända vatten, men allt eftersom man blev modigare gav man sig iväg på längre sjöfärder. Till en början navigerade man med hjälp av solen, månen, planeter, stjärnor, vågor och vindar. Småningom lärde man sig att ta hjälp av enkla redskap. Ett sätt att ta reda på hastighet var att låta en träbit driva en viss sträcka. Senare hittade man på att Wikipedia Jag letade efter Indien, men det land jag hittade började kallas Amerika. fästa en träskiva vid ett rep med knutar. Skivan kastade man överbord, och vartefter skeppet fortsatte sin färd drogs repet och knutarna över relingen. Så fick man fram hastigheten i knutar, eller knop, en måttenhet som används än idag. Navigatören kunde då räkna ut hur långt skeppet hade färdats och rita in sträckan på kartan. Genom att dag och natt noggrant mäta, räkna och rita kunde man skickligt navigera till sjöss redan för tusentals år sedan. Wikipedia Så här kunde en världskarta se ut för femhundra år sedan. Illustrationer: Wikipedia Longitud och latitud n Det var till sjöss som man först behövde exakta kartor. För att kunna pricka in exakt var man befann sig, delade man upp jordgloben i ett rutnät. De lodräta strecken från nordpolen till sydpolen kallade man längdgrader, longituder. De vågräta strecken runt jorden kallades breddgrader, latituder. Längdgraderna börjar räknas vid den linje som går genom orten Greenwich utanför London. Den kallas för nollmeridianen. Breddgraderna börjar räknas vid ekvatorn. Det är linjen som delar jorden i norra och södra halvklotet. Olika punkter på jordens yta anges med olika koordinater. Exempelvis Helsingfors ligger på ca 60 grader nordlig latitud och 25 grader östlig longitud. Visste du att gäss har ett utmärkt synminne. När vuxna gäss på hösten flyger söderut med sina ungar, lär sig ungarna hela flyttvägen utantill, så att de på våren kan återvända till samma ort. Den röda linjen kallas nollmeridian. Därifrån börjar man räkna längraderna. Den blåa linjen är ekvatorn, nollpunkten för jordens breddgrader. Den lilla röda pricken är vår huvudstad Helsingfors. Hur navigerar djur? Man vet inte exakt hur djur gör för att hitta rätt, men man vet att olika djur använder sig av olika metoder. Så här tror man att de gör: Flyttfåglar håller koll på solen och stjärnor och ändrar sin flygriktning beroende på solens läge. En del fåglar lär sig också att känna igen olika landmärken, t.ex. berg och sjöar. De kan uppfatta ljus som vi människor inte kan se och tycks dessutom ha ett slags inre klocka, karta och kompass i sin hjärna, så att de kan känna skillnader i jordens magnetfält. Även synen, hörseln och luktsinnet har visat sig kunna hjälpa vissa fåglar att hitta till samma boplats varje sommar. De kan lära sig att vissa vindar alltid luktar på samma sätt, och på så sätt göra sig en luktkarta. Fiskar kan också styra sin färd med hjälp av solen och jordens magnetfält, och man vet att vissa fiskar lätt simmar vilse när det är mulet. Minnet av strömmar och vindar kan också hjälpa fiskarna att hitta rätt. Vissa arter, t.ex. laxen, använder också luktsinnet, som faktiskt fungerar bra även under vattnet. Fladdermusen rör sig mest på natten. Den navigerar med hjälp av ekopejling. När fladdermusen kommer nära ett föremål så piper den allt mer ju närmare föremålet den kommer, upp till 30 gånger i sekunden. Vi människor kan inte höra ljudet, men det studsar tillbaka som ett eko och fladdermusen vet då hur nära föremålet den befinner sig. Fladdermusen styr sin flygning också med hjälp av luftströmmar som träffar de små håren på dess vingar. Astrolabiet var ett av de allra första navigationsinstrumenten. Det nämns i skrifter redan på 400- talet. Astrolabiet var en cirkelformad mätare i metall. Genom att hålla det lodrätt och vrida siktet mot en viss stjärna, fick man reda på vinkeln mellan stjärnan och horisonten. Med hjälp av gradtalet kunde man räkna ut stjärnans höjd. Så kallade fixstjärnor har alltid samma höjd ett visst klockslag en viss dag på året. Då visste man ungefärlig tid på dygnet och kunde räkna ut vilken breddgrad man befann sig på. (Läs mera om längd- och breddgrader på nästa sida.) Jakobsstaven var ett vinkelmått i form av en stav med en gradskala och en eller flera flyttbara tvärpinnar. Staven lades mot kinden och riktades mot solen eller andra stjärnor. Genom att flytta tvärpinnen fick man fram vinkeln och solens höjd över havet. Måttet var inte så exakt. Det var ganska svårt att använda och att titta mot solen kunde göra ont i ögat. Sextanten kom några hundra år senare. Den fungerade ungefär som astrolabiet och jakobsstaven, men var noggrannare och lättare att använda. Solen och horisonten kunde ses samtidigt, och för att göra mätningen behagligare för ögat användes sotat glas. Man utvecklade också en särskild almanacka med siffertabeller för att få reda på exaktare tid och breddgrad. Genom flera mätningar kunde man också räkna ut ungefärlig längdgrad. Vid mulet väder fick man dock länge lita på så kallad död räkning. Om man visste hur länge, hur fort och åt vilket håll man hade förflyttat sig från en viss punkt, så kunde man räkna ut var man befann sig. Utvecklandet av kronografen, en klocka som visade exakt tid, gjorde att det blev mycket lättare att göra beräkningar. Kompassen var en viktig upptäckt inom sjöfarten. Den uppfanns troligen i Kina och bestod till en början av en bit magnetiskt järn på ett halmstrå i en vattenskål. Senare fäste man ett stift på en skiva och på stiftet lades en visare som kunde snurra fritt. Man upptäckte att visaren alltid pekar mot jordens magnetiska nordpol. Att inte längre vara beroende av landmärken, himlakroppar och väder gjorde det mycket lättare att planera sin färd, segla i rätt riktning och komma fram till rätt hamn. I Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgersson reste pysslingen Nils genom Sverige på tamgåsen Mårtens rygg. Vad är GPS? n Vissa gamla navigationsinstrument används fortfarande, men nu för tiden används mest elektroniska hjälpmedel. GPS är ett navigeringssystem som fungerar med hjälp av 24 satelliter uppe i rymden. Om du har en GPS-mottagare i din bil, båt eller kanske i din mobiltelefon, skickar satelliterna signaler till den oberoende av väder och var på jorden du befinner dig. Tiden det tar för signalen att komma fram gör att systemet kan räkna ut var på jorden du befinner dig. Man kan säga att varje punkt på jordklotet har en egen adress. GPS används också till en massa annat, exempelvis till mätningar i skog och mark. Spåra hunden Vår kära hund är bortsprungen! n Med hjälp av GPSsystemet kan man också både övervaka och spåra saker, till exempel husdjur. Man fäster ett elektroniskt kort i djurets halsband. Då kan man via Internet spåra sin hund eller katt hur lätt som helst! Man kan också programmera in ett så kallat geo-staket, så att din mobiltelefon alarmerar när din hund eller katt går utanför det område du bestämt. Tekniken är speciellt bra för husse eller matte till jakthundar, som springer fritt i skogen och ibland går vilse. Om du sett den, ring katternö katternö 25

14 Johanna Forsman Resultatet av de tre vännernas viktminskning: TRE FLICKBEBISAR! Henna, 34, Ulla, 42 och Elina, 30 är tre vänner från Himango som har mycket gemensamt. Alla har de kämpat mot sin övervikt och alla blev de mammor ifjol. Gravida blev de i tur och ordning efter att de började banta. Förklaringen till den här naturliga kedjereaktionen är sannolikt att de hade lyckats gå ner i vikt. Hennas Hilla-bebis föddes i juni medan Ullas Aino och Elinas Amalia kom i september. I VÅGRÄTT LÄGE. Mamma-barnjumpa när den är som bäst. Bakom till vänster Ulla Reinikainen med dottern Aino, i mitten Elina Pöytiö och Amalia och i förgrunden Henna Sinkkonen och Hilla. 26 katternö katternö 27

15 Det bästa stödet kan komma från någon annan som också gått ner i vikt. Henna, som på den tiden hade två barn, hade lyckats gå ner sex kilo på två veckor. Men sen blev det stopp. Hon märkte att hon väntade sitt tredje barn. Mitt viktindex har alltid varit under 30 och därför har jag aldrig känt att jag varit svårt överviktig. Men en liten trimning ville jag ha, minns Henna. Henna, liksom också Ulla och Elina, bantade med Cambridge-metoden. Den består av sex olika nivåer där den första är VLCD (very low calory diet). Som måltidsersättningar använder man påspulver som innehåller alla nödvändiga näringsämnen. När jag blev gravid gav jag alla mina påsar åt Ulla, som också hade bestämt sig för att bli av med några kilon. Jag kunde ha hoppat direkt till nivå fem, för på den nivån kan man också vara som gravid. Det betyder kalorier om dagen och en färgglad tallriksmodell, men jag fick en stark känsla av att Ulla behövde påsarna mer än jag, säger Henna. Alla tre kvinnorna kände varandra från förut och hade utan att veta om det börjat banta var för sig. Mystiskt nog hade alla dessutom sökt sig till samma ställe för att få hjälp med viktminskningen. Henna, Ulla och Elina hade alla tagit kontakt med Teija Lehtinen från Himango, som jobbar som Cambridge-coach och massör. Finländarna bantar också så här LCHF och GI är två metoder där man drar ner på andelen kolhydrater, och framförallt de snabba kolhydraterna. Keventäjät är en bantningsmetod som grundar sig på service via nätet. Servicepaketen är tre, sex eller tolv månader långa och priset bestäms enligt längden. De som anlitar servicen får ställa frågor via e-post till olika hälsovårdsproffs. Till servicen hör också tusen olika recept och en dagbok över kost, motion och hälsa. Via nätforumet kan man också utbyta tankar med andra medlemmar. Laserlipolys eller Smartlipo är en ny teknik, som har utvecklats för att bli av med fettansamlingar. Den kan till och med ersätta traditionell fettsugning och resultatet är bestående. Himango är en mycket lite ort, så ryktet om var man kan få hjälp med till exempel bantning sprider sig ganska fort, skrattar Henna. Viktminskning har som bekant både stora och små positiva följder. En av de största positiva följderna kan faktiskt vara en bebis, skulle det visa sig. Ett skojande navelbråck? Ulla, som jobbar som bokförare, var den som hade allra mest övervikt. Under den värsta perioden visade vågen nästan ett tresiffrigt nummer. Jag var sjukligt överviktig, med tanke på att jag bara är 150 cm lång. Jag stod faktiskt i kö för en viktminskningsoperation. Men jag tänkte ändå att jag ska försöka gå ner i vikt på egen hand före det, så att jag inte skulle behöva operationen. Det var frågan om ett allra sista försök, för försökt har jag gjort många gånger förut Också Ulla hade två barn; 7-åriga Anni och 4-åriga Eino. I samband med att Eino föddes blev Ulla steriliserad. Läkaren hade konstaterat att jag har en skör livmoder och att en tredje graviditet skulle innebära en risk för att livmodern spricker. Ulla hade också plågats av navelbråck sen hennes första barn föddes och hon väntade därför också på att bråcket skulle opereras i slutet av april förra året. Babyn pratar i magen Vid den här tiden låg Ulla en gång hemma på sängen medan Eino låg på hennes mage. Eino sa plötsligt: du har en bebis i magen mamma, den pratar med mig. Jag svarade att nej älskling, det är nog bara mitt navelbråck som för oljud. Ulla hade vid den här tidpunkten lyckats med ett verklig hjältedåd: hon hade under ett halvt års tid gått ner 30 kg! Jag tänkte att viktminskningen gör att bråcket känns mera än förut. Men hur fel kunde hon inte ha. Jag gick till läkaren för att prata om bråckoperationen. Där frågade de när jag hade haft mens senast. Nå, jag hade ju inte haft mens på några månader, men jag tänkte att det berodde på viktminskningen, hormonförändringarna och den mörka årstiden. Också läkaren tyckte att det lät som en rimlig förklaring. Men anestesiläkaren var av annan åsikt och tyckte att jag för säkerhets skull borde göra ett graviditetstest. ETT PAKET VÄGKOST. Cambridgecoachen Teija Lehtinen ger ett nytt paket vägkost åt Elina Pöytiö. Än är viktminskningsprojektet inte klart. Johanna Forsman Teija känner till bantningens fallgropar Det som avgör om viktminskningen lyckas är viljan hos den som bantar. Utan vilja finns det ingen motivation att ändra matvanor och livsstil, säger massören och Cambridgecoachen Teija Lehtinen från Himango. Oftast behöver den som bantar stöd från en eller flera personer. Coachen har här en viktig roll, om inte den allra viktigaste. Åt coachen kan man i förtroende berätta om de faktorer som ligger bakom övervikten. Människor som äter för mycket gör det nästan alltid i något särskilt känsloläge. En äter för att den är ledsen, en annan för att den är glad. Någon kanske äter för att den helt enkelt inte har något bättre att göra. Som coach försöker jag ge både mentalt stöd och praktiska råd och tips på vad man ska äta och hur man ska röra på sig. Att gå ner i vikt och att hålla vikten handlar mycket om att bemästra sina tankar. Viktminskningen innebär en stor förändring, en process där en positiv sak leder till en annan. Alltid går det förstås inte som på räls. I något skede kanske viktminskningen stannar upp, eller så utsätts man för olika frestelser och fällor. I det läget kan jag ösa ur mina egna erfarenheter för att hjälpa. Eftersom jag själv har varit en överviktig gottegris har jag stor förståelse för andra i samma situation. Cambridge-programmet är en helhet, där man lär sig att hålla vikten för resten av livet med hjälp av smarta val inte bara att snabbt bli av med kilona. Själv gick jag för tre år sen ner 20 kg med Cambridge-programmet och jag har inte gått upp igen, berättar Teija. Johanna Forsman INTRESSE. Cambridge-coachen Teija Lehtinen från Himango har inga problem att få kunder. 28 katternö katternö 29

16 Ett steg och en stund åt gången mot målen. Johanna Forsman Johanna Forsman Ben Furman och bant ningens psykologi Bens tips 1. Skaffa dig stödtrupper, t.ex. vänner, coacher eller andra som också vill gå ner i vikt. Det dummaste är att fråga varför det är så svårt att banta. Den springande punkten är varför en människa är överviktig, så istället borde man fråga vad som kunde få en person att gå ner i vikt. Det här säger Ben Furman, internationellt känd specialläkare inom psykiatri. Furman är specialiserad på lösningsinriktad psykoterapi. Han säger att han försöker få människor att förstå att det inte hjälper att räkna upp hinder, för då fastnar man i dem. Det här är det radikalaste med den lösningsinriktade psykoterapin. Det är lönlöst att räkna upp olika svepskäl. Istället ska man fokusera på styrkorna, samla ihop dem och göra dem till en multivitamininjektion. Då kan dina styrkor så att säga börja dra tåget framåt och snart är alla tågvagnar fulla av motivation och inget kan stoppa Pendolinon, säger Furman engagerat. Han ger också ett motsatt exempel: Om vi bara talar om depression är vi alla snart deprimerade. Om vi istället talar om livslust, så främjar vi välmående. Furman säger att han inte har någon djupare syn på övervikt och bantingsresultat. Det finns inget mysterium med det. Det största mysteriet är hur några lyckas gå ner i vikt, trots att det inte är lätt. Får man veta det så kan idéerna och optimismen smitta av sig. Lehtikuva / Tor Wennström LÖSNINGSORIENTERAD. Ben Furmans problemlösningsmetoder går att applicera också på viktminskning. BONUSGÅVA. Ulla Reinikaines dotter Aino påminner henne varje dag om livets mirakel. Trots att Ulla var steriliserad var Aino en välkommen gåva. En ljusröd chock Så jag gick iväg till apoteket, och hemma stängde jag in mig på toaletten. När två ljusröda streck uppenbarade sig på stickan var förvåningen total. Hur var det möjligt?! Jag kunde ju inte vara gravid, jag var både steriliserad och över 40 år gammal. Ulla var redan i fjärde månaden när hon insåg att hon var gravid. På ultraljudet viftade Aino med handen som för att säga: Hej här är jag, helt på riktigt. Snart vill jag ut och se världen. Den här tredje graviditeten gick bäst av alla. Jag mådde inte illa och hade inga andra komplikationer. Och det bästa av allt var att graviditeten kändes så kort eftersom jag fick veta om den så sent. Trots att Ulla var steriliserad var Aino ett välkommet barn. Den här flickan har gått igenom så många hinder för att alls bli till, att jag är säker på att hon klarar av det mesta här i livet, funderar Ulla med tindrande ögon. Inte två utan tre 30-åriga Elina, som studerar turism, höll också hon på med att gå ned i vikt. I förbifarten fick hon ett par Cambridge-påsar av Henna, som ju inte hade användning för dem längre. Jag levde enbart på påsnäring under en ganska lång tid. På två månader gick jag ner tio kilo. Sen sa det plötsligt klick och jag blev gravid. Ulla och Henna blev inte så lite förvånade när det kom fram att också Elina var gravid. Slumpen ville dessutom att Elinas och Ullas beräknade tider var med bara en veckas mellanrum. Det roligaste av allt var att alla tre hade samma coach. Coachen Teija har inga egna UPPIGGANDE. Henna Sinkkonen blir uppiggad av motion, oberoende av väder. Viktminskningen har haft många positiva bieffekter och överraskningar.» På två månader gick jag ner tio kilo. Sen sa det plötsligt klick och jag blev gravid. «barn men hon brukar skrattande säga att hon är påsbebisarnas mamma. Vad fanns det då egentligen i Teijas påsar? Det har vi ofta funderat på, speciellt som alla barnen är så lika till utseendet, skrattar Henna. Alla tre mammorna brister ut i ett hjärtligt skratt. Teija blir en aning röd om kinderna, men är märkbart stolt. Jag tror nog att jag haft ett finger med i det här spelet, säger hon. Kilona ska bort igen! Elina har alltid tänkt att det vore bra att få barn innan man fyller 30. På den punkten blev det en fullträff, för Amalia föddes bara två timmar och 40 minuter före min 30-årsdag, avslöjar Elina. Det finns nog utan tvekan en viss magi i den här gruppen. Efter graviditeterna har alla mammorna gått upp några kilo igen, vilket förstås är ganska naturligt. Elina är på bantningskur igen, naturligtvis på samma kur som senast. Den här gången är det allvar, jag har redan gått ner sex kilo. I augusti ska jag gifta mig och då vill jag vara 20 kilo lättare. Efter att Aino föddes har också Ulla fått tillbaka 20 kg. 2. Utforma en positiv framtidsbild av dig själv. Det är tillåtet att drömma! 3. Ställ upp ett klart, konkret och specifikt mål, som du kan börja jobba mot. 4. Ta reda på alla positiva effekter av att gå ner i vikt. 5. Observera också de minsta framstegen. Det finns knappt något som ökar motivationen så mycket som att märka att en del av jobbet redan är gjort. 6. Fundera vilka de följande framstegen på väg mot målet kunde vara. 7. Erkänn att det är svårt att gå ner i vikt, men erkänn samtidigt att det inte är omöjligt. Det är mer belönande att nå svåra mål än lätta. 8. Tro på att du ska gå ner i vikt och förstärk den tron. Utomstående kan ofta lättare märka sådant som du inte själv ser. Ta i bruk tidigare upplevelser när du lyckats med någonting. 9. Ge löften om viktnedgången. Det är lätttare att hålla sådana löften som avgetts offentligt i närvaro av andra. 10. Observera hur saker och ting framskrider och skriv upp dem. 11. Förbered dig på motgångar. Utveckla en attityd som gör att du kommer förbi hinder. 12. Fira framgången. Stanna upp för att fundera vad du uppnått, vilka metoder du använt och hur olika personer hjälpt dig. Tacka dem och dig själv. Det är ingen fara. Nu har jag tagit tjuren vid hornen och börjat på samma diet som Elina. Vi stöder varandra än en gång och jag har redan tappar nästan 10 kg. Vi får se hur det går den här gången, men min plan är att 20 kg till ska bort. Min motivation är på topp, men den här gången har jag nog faktiskt bara tänkt gå ner i vikt och inget annat, skrattar Ulla och tittar med beundran på Aino som ligger i hennes famn. susanne strömberg 30 katternö katternö 31

17 Peter V. Bianchi/National Geographic Stock Vinland det goda Jorden är bördig, bäckarna fulla av fisk. Träden växer höga och ger utmärkt virke för hus- och skeppsbygge. På skyddade ställen växer rankor med härliga aromatiska små druvor. För 1009 år sedan anlände nordborna för att bosätta sig i det som i dag heter Amerika. De kallade landet Vinland det goda. Nordborna bygger för att bosätta sig i Vinland. Målning av Peter I. Bianchi ( ) för National Geographic omkring katternö katternö 33

18 I nordbornas kölvatten Sommaren 1937, 934 år efter nordbornas kolonisering av Vinland, seglar Väinö Tanner, professor i geografi vid Helsingfors universitet, längs Amerikas nordostkust, från New York till nordligaste Labrador. Kustlandet är storslaget och havet ombytligt och det finns mycket att undersöka för en nyfiken geograf. Gång på gång insvepte oceandimman fullständigt kusten och vi hade inget annat val än att ligga för ankar, ofta flere dagar i sträck. Under sådana väntans tider brukade jag lugna humöret med min gamla hobby: studium av Vinlandssagorna. Jag var där i tillfälle att på själva originalscenen fördjupa mig i sagotexternas händelser, berättar Väinö Tanner. Om och om igen begrundar han de gamla beskrivningarna av vägen till Vinland. Han diskuterar detaljerna med sina två reskamrater, Håkan Kranck (sedermera professor i fysisk geografi i Schweiz och Kanada) och Ilmari Hustich (sedermera professor i ekonomisk geografi i Helsingfors). Med traktens natur och folk för ögonen tyckte jag att det blev både liv och rörelse i de knapphändiga berättelserna. Det var som om jag hade kommit Vinlandsdramats urpremiär betydligt närmare än det någonsin hade varit möjligt i en dammig studerkammare. Väinö Tanner känner alltså väl till sagorna, men redan på 1930-talet finns dessutom en närmast oöverskådlig litteratur i ämnet. Hundratals forskare har spekulerat om nordbornas tidiga färder, och förslagen är många om Vinlands verkliga läge. Gissningarna är vilda också om detta med vin, som allmänt anses för otroligt för att vara sant. Det äldsta omnämnandet av Vinland finns i Adam av Bremens bok Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från mitten av 1070-talet. Vi vet att Grönlands förste biskop, Erik Gnupsson, seglade för att söka Vinland 1121 och att han inte återkom. De två huvudkällorna är emellertid Erik Rödes saga och Grönländingasagan, som båda sammanställdes i slutet av 1200-talet. Det finns väsentliga olikheter i sagorna, men också väsentliga likheter. Först nådde nordborna ett land fullt av stora stenhällar och Unga eskimåer i Nain, den nordligaste fasta bosättningen av betydelse på Newfoundland, sommaren I bakgrunden expeditionens skepp. Väinö Tanner, blivande geografi professor, fotograferad som studerande i Helsingfors. gav det namnet Helluland. Efter ytterligare två dagsresor nådde de ett skogbevuxet land, som kallades Markland (= skoglandet). På väg mot söder namngav de sedan olika platser tills de nådde Vinland. Väinö Tanner jämför nu beskrivningarna i de gamla berättelserna med den geografi han själv iakttar. Bilden blir tydligare, men han är inte nöjd. Ny seglats Museiverket Carl-Gösta Wenner Två år senare, sommaren 1939, åker Väinö Tanner i väg på en ny färd längs Kanadas östkust, denna gång i sällskap av Alexander Forbes, professor i fysiologi vid Harvard Medical School, och Carl-Gösta Wenner, sedermera professor i geologi i Stockholm. Under denna resa, på s/s Strathcona, skriver Tanner mer systematiskt ner sina iakttagelser och reflektioner. Att färdas i samma vatten som nordborna en gång gjort ger förståelse för realiteterna, och Väinö Tanner kan inte låta bli att raljera över alla dessa höglärda som nedhukade vid sina skrivbord lämnat sin ingivelse alltför fria tyglar. Trots att fysiska bevis ännu saknas, finner Väinö Tanner det höjt över allt tvivel att nordborna verkligen besökt den amerikanska kontinenten och menar sig kunna lokalisera Helluland, Markland och Vinland. Vinland lokaliserar Tanner till den norra delen av Newfoundland. Sagornas detaljer om vinrankor och självsått vete avfärdar Tanner. De är alltför otroliga och har säkert i efterhand lagts till berättelsen. Det sannolika ursprunget till benämningen Vinland finner han i ett fornnordiskt ord vin (med kort i-ljud) för en tilltalande gräsäng. svenolof karlsson fotnot. Politikern Väinö Tanner ( ) bör inte förväxlas med geografen Väinö Tanner ( ). USA KANADA Maine Cape Cod St. Lawrencefloden Chegoggin New Brunswick Vinland Cape Sable Labrador St. Lawrencebukten Helluland Cape Breton Chedabucto Bay Hamilton Inlet Västerbygden Från bosättningen på Grönland var det vid gynnsam vind ungefär en veckas seglats till Vinland. Labradorkusten kallades av norborna Helluland, Newfoundland kallades Markland och Nova Scotia var det goda landet Vinland. Väinö Tanners expeditionskamrater 1937, strax nordväst om Petitsikapau Lake på Labrador. GRÖNL AND L Anse aux Meadows Strait of Belle Isle Fogo Island Cape Freels Markland Österbygden Väinö Tanner Allt börjar med Erik Röde Allt går tillbaka på Erik Röde, Eiríkr rauði Þorvaldsson, född i Norge 940, men till stor del uppväxt i Västfjordarna på nordvästra Island. År 982 dömdes han fredlös efter ett dråp och ägnade tre år åt att undersöka det land i väst som vinddrivna sjöfarare berättat om. Åter hemma berättade han att han utforskat det han kallade Grönland. Han ville nu få med sig kolonisatörer dit. Sammanlagt 25 skepp ska ha seglat mot Grönland år 985. Elva förliste, de fjorton som nådde fram gav upphov till två livskraftiga samhällen, Österbygden (på Sydgrönland) och Västerbygden (vid det nuvarande Nuuk). Som mest under de följande århundradena kom Österbygden att ha omkring 4000 och Västerbygden omkring 1000 invånare. Erik Röde bosatte sig på gården Brattalid (i dagens Qassiarsuk) i centrala Österbygden. Enligt Erik Rödes saga vistades så vintern Erik Rödes son Leif Eriksson (Leifr Eiríksson, född 970) i Norge som hirdman hos kungen Olav Tryggvason. På hemvägen till Grönland drevs Leifs fartyg av en storm långt mot väster och strandade, varvid han hittade ett land med självsådda vetefält och vinrankor och sådana träd, som kallas masur, några så stora, att de kunde begagnas till byggnadsvirke. Med prov på vad han funnit kom Leif Eriksson hösten år 1000 hem till Grönland, där det nu blev mycket tal om att undersöka det nya landet närmare. En expedition utgick följande år med 20 man under ledning av Leifs bror Torsten och den gamle Erik Röde själv. Denna expedition återkom resultatlös till följd av ständig motvind och Torsten dog strax efter återkomsten till Grönland. Våren 1003 gav sig en ny expedition med tre fartyg och 160 mans besättning jämte några kvinnor i väg under Torfinn Karlsämnes (Þorfinnur Karlsefni Þórðarson) ledning. Torfinn var islänning och hade anlänt till Grönland året innan, 1002, och gift sig med Torstens änka Gudrid. Expeditionen blev borta i tre år, till 1006, och är troligen huvudkällan till de berättelser om Vinland som överlevt till eftervärlden. 34 katternö katternö 35

19 Är Chegoggin platsen för nordbornas bosättning? År 1990, 53 år efter Väinö Tanner, gör den svenske ingenjören och arkeologen Mats. G. Larsson sin första resa längs Kanadas nordöstkust. Precis som Tanner vill han se hur geografin faktiskt ter sig om man försöker följa nordbornas gamla väganvisningar. Mats G. Larsson är välkänd bland historieintresserade som författare till böcker om vikingar som rest i österled, bland annat om Ingvar den vittfarne, död i Särkland efter många drabbningar och stora bedrifter. Nu intresserar han sig för färderna västerut, och drömmen är att lokalisera platsen för nordbornas bosättning i Vinland. Utgångsläget är långt bättre än på Tanners tid. Ovedersägliga bevis finns för att nordborna besökt den amerikanska kontinenten, och det många gånger. De facto gjordes ett fynd redan Intill en nordisk gravplats på Grönland hittades en pilspets av kvartsit som bara kunde härstamma från den amerikanska sidan påträffades vid utgrävning av en indiansk boplats i Maine ett silvermynt med prägling från den norske kung Olaf Kyrres tid (regentskap ). Hur än myntet hamnade här är det ett bevis för förbindelser med nordborna. Myntet skulle kunna härstamma från den nämnde biskopen Erik Gnupsson, som ju 1121 seglade i väg mot Vinland. Beviset för en nordisk bebyggelse i Amerika gavs sedan i L Anse aux Meadows, på Newfoundlands nordspets, där norrmannen Helge Ingstad och hans hustru, arkeologen Anne Stine Ingstad 1960 efter envist sökande hittade smältgropar, slaggklumpar och rester av järnnitar, och sedan en kopparbit och bennål av nordisk typ. Några år senare påträffades en sländtrissa av täljsten i samma utförande som på skandinaviska boplatser. Sedan en vikingatida ringförsedd bronsnål, en glaspärla, ett litet nålbryne, ett fragment av en förgylld mässingsring I dag är L'Anse aux Meadows en historisk park och uppsatt på Unescos världsarvslista. Flygkartan från 1925 avslöjar intressanta mönster vid platsen med fosfatkoncentrationen. Det skulle kunna vara spår efter en palissad eller ett stängsel, säger Mats G. Larsson. Anhalt på vägen Nordbor vistades alltså på L'Anse aux Meadows för tusen år sedan, men ingen kan säga hur ofta och hur länge. Rester av flera husgrunder finns kvar. Troligen var detta en anhalt på vägen. Kanske var det här Leif Eriksson strandade efter stormen år Men säkert är detta inte Vinland, säger Mats G. Larsson. Klimatet är för hårt för det, och marken för karg. Tack vare nyare utgrävningsresultat från L'Anse aux Meadows finns emellertid bevis för förbindelser söderut. Rester har hittats efter butternuts, den amerikanska valnöten. Den växer inte på Newfoundland, utan längre söderut, faktiskt på samma breddgrad som de amerikanska vilda vindruvorna, säger Mats G. Larsson. Det finns alltså vildväxande vindruvor i rimlig närhet. Arten heter Vitis riparia, fruktköttet har en speciell och aromatisk smak, men skalet är surt. Efter den första frosten blir druvorna sötare och duger gott för att framställa vin. Jag visste inte detta först, men vetskapen om druvorna blev en viktig ledtråd. Till exempel växer druvor på skyddade ställen i bäckraviner på Nova Scotia, den halvö söder om Newfoundland som utgör Kanadas sydöstra hörn. Säkert var de vanligare för tusen år sedan, då klimatet var varmare, säger Mats G. Larsson. Vindruvor finns de facto historiskt beskrivna i området så tidigt som 1535, då fransmannen Jacques Cartier på ön (med det nuvarande namnet) Île d'orléans längst inne i St. Lawrencebukten upptäckte en sådan mängd av druvor att han döpte ön till Île de Bacchus (Bacchus ö). Det självsådda vete som sagorna talar om kan syfta på den vildråg, Elymus virginicus, som i olika varianter påminner om vete, råg och korn. Vägen till Hop Staffan Claesson Mats G. Larsson identifierar den sydöstra Labradorkusten som Helluland och östra Newfoundland som Markland. Men var ligger Vinland? Erik Rödes saga berättar att nordborna på sin fortsatta färd från Markland söderut nådde ett land med en lång strand av sandbankar, namngiven till Furdustränderna. Här upptäckte de kölen av ett fartyg och kallade platsen Kjalarnäs. Kanske härstammade kölen från ett av de förlista skepp som 985 skulle till Grönland. Nordborna kom sedan till en fjord med osedvanligt starka strömmar; namnet blev Strömfjorden. På en ö, Strömsö, fanns så mycket fågel att man måste gå varsamt för att inte trampa på äggen. Här stannade expeditionen över vintern, som blev hård. Fåglarna och fisken försvann och nordborna led brist på mat. På våren, år 1004, splittrades expeditionen. Torhall, som styrde ett av skeppen, ville segla mot norr i avsikt att vid Furdustränderna vika mot väster. Han fick följe av nio män. Ödet ville att de i stället av en storm drev österut ända till Irland, där de gjordes till trälar, enligt vad köpmän senare berättade. Torfinn Karlsämne fortsatte med de övriga söderut och nådde det som blev slutmålet. Beskrivningen i Erik Rödes saga är distinkt: De kom till en å som föll uppifrån landet till en sjö och så till havet. Det var stora sandörar utanför mynningen, och de kunde inte komma in i ån annat än vid högvatten. Då seglade Karlsämne och hans följe in i åmynningen och kallade landet Hop. Min tanke var att den här platsen måste gå att hitta. Och enligt all rimlighet måste den finnas på Nova Scotia, som jämfört med alla geografiska alternativ stämmer överlägset bäst med det som nämns i sagorna, säger Mats G. Larsson. Kartan som inte stämde Under flera av 1990-talets somrar utforskade Mats G. Larsson den amerikanska östkusten, efterhand med allt mer fokus på Nova Scotia. Bara där får tidvattnet den storlek och strömmarna den styrka som beskrivs i sagorna. Men trots att jag besökte alla å- och flodutlopp längs Nova Scotias kust hittade jag ingen plats som ens hjälpligt överensstämde med Hop. Ett ställe gjorde honom ändå konfunderad, mynningen av Chegoggin River strax norr om hamnstaden Yarmouth längst söderut på Nova Scotia: Jag stod vid högvatten på en vägbro över en å och undrade varför den lilla sjön innanför vägbron hade lägre vattenstånd än havet utanför? Sjön var dock för liten och den topografiska kartan visade att här inte fanns någon ebbstrand värd namnet. Jag avfärdade alternativet, men tankarna återvände till platsen, så jag återvände till stranden när det var ebb. En härlig ebbstrand mötte mig. Jag insåg att den moderna kartan hade vilselett mig och att jag äntligen hade hittat en sådan plats som jag sökte. En fördämning var gjord i ån så att en lucka stängdes när havsvattnet tryckte på vid högvatten och öppnades vid ebb när tvärtom åvattnet trängde på inifrån. Innan fördämningen fanns måste sjön ha varit mångdubbelt större. På stadsingenjörskontoret i Yarmouth bekräftade gamla kartor detta. Den tidvattensjö som funnits före fördämningen hade sträckt sig cirka fyra kilometer in i landet. Då fanns här en vidsträckt havslunga som förgrenade sig längs småvikar och fjärdar. Bevis? Det här var sommaren 1993, och upptäckten höjde pulsen rejält, säger Mats G. Larsson. Det är svårt att motsäga att Chegoggin är ett lämpligt ställe att satsa på, om man söker spår efter nordbor i Amerika. Men, frågar han, hur långt räcker en serie indicier? Går det att hitta riktiga bevis? En husgrund eller ett föremål som kan dateras? Tyvärr är större delen av strandområdet runt den gamla tidvattensjön numera röjd och upplöjd. Där lövdungarna och stenbackarna en gång legat breder nu åkrar och vidsträckta gräsmarker ut sig. Mats G. Larsson är förutom docent i arkeologi (vid Lunds universitet) också ingenjör. Han tog examen i maskinteknik vid Tekniska högskolan i Stockholm och arbetade tretton år i industrin, bland annat på ASEA, innan han som 38-åring tröttnade på att vara anställd och bytte yrkesinriktning. Ingenjörskunskaperna har kommit till god användning i Chegoggin. Det finns olika metoder att söka spår efter tidigare mänsklig bosättning fosfatkartering, markradar, metalldetektor, magnetometer men de kräver i regel tekniska kunskaper. 36 katternö katternö 37

20 Jag ger mig inte förrän gåtan är löst! Möte med skrälingarna Fosfatkartering innebär att man mäter fosfathalten i jorden med kemiska metoder. Matrester och annat avfall från mänskliga bosättningar avger nämligen fosfater som kan ligga kvar i jorden i årtusenden. En stor hjälp ges ofta av flygfotografier, som kan visa färgningar i grödan eller nedsänkningar efter husgrunder. Lyckligtvis är hela Nova Scotia flygfotograferat, det finns flygfoton från Chegoggin tagna så tidigt som 1925, säger Mats G. Larsson. Och Mats G. Larsson har verkligen hittat en tydlig fosfatkoncentration på en höjdrygg strax intill den djupaste delen av den forna sjön. Vi grävde på platsen med stora förhoppningar och hittade till sist lite träkol. Men tyvärr visade C14-undersökningarna att kolet var mer än 6000 år gammalt. Kanske härstammar det från någon urgammal indianbebyggelse. Ger inte upp Ett annat fynd gjordes sommaren Det var en liten bit sintrad sandig lera med träkolsfragment som påminde om så kallad teknisk keramik, det vill säga sådan keramik som används vid exempelvis gjutning och järnframställning. Träkolet i fyndet C14-analyserades samma höst, vilket ledde till en ny besvikelse lerbiten daterades till 1951/52. Men området är stort och vi har bara haft resurser att undersöka en mindre del. Vi måste också ta hänsyn till de bönder som äger marken, samtidigt som vi måste ha tillstånd från myndigheterna. Bägge har visat välvilja till utforskningarna, men vi kan ju inte gräva hur som helst. Mats G. Larsson ger emellertid inte upp. Såväl markradar som magnetometer har visat sig ge intressanta mönster vid platsen med fosfatkoncentrationen, bland annat något som skulle kunna vara spår efter en palissad eller ett stängsel. Dessutom kan man se tydliga avvikelser i marken på samma plats på det äldsta flygfotot, det från Så vi planerar fortsatta grävningar. Jag ger mig inte förrän vi klarlagt vilken verksamhet som en gång bedrivits här, säger Mats G. Larsson. svenolof karlsson Mats G. Larsson vid ingenjörsbordet på vinden i sitt hus långt ute på Upplandsslätten. Druvan Vitis riparia växer fortfarande vilt på Nova Scotia. Vikingtida pejlskiva för navigering med hjälp av solhöjden, hittad på Grönland. (Ur Vinland det goda) Åkrar i Chegoggin var det här nordborna bosatte sig? Ebbstranden där Chegoggin River möter havet. Staffan Claesson Mats G. Larsson Mats G. Larsson De två huvudkällorna till Vinlandsberättelserna är Erik Rödes saga och Grönländingasagan. Många episoder förekommer i båda sagorna, men ibland skiljer sig sammanhangen. En väsentlig skillnad är att Erik Rödes saga beskriver två Vinlandsbesök, medan Grönländingasagan omfattar fyra sådana. Tack vare den långa isländska sagotraditionen kan många händelser tidfästas tämligen exakt. Utgår man från Erik Rödes saga upptäckte Leif Eriksson Vinland sommaren 1000, medan den stora koloniseringsexpeditionen, ledd av Torfinn Karlsämne, ägde rum Nedan några utdrag ur berättelserna: Upptäckten av vindruvorna Grönländingasagan berättar att Leif Eriksson var en storväxt och stark man, den mest framstående att se, klok och hovsam på alla sätt. Så här beskrivs upptäckten av vindruvorna: En kväll hände det att det saknades en man i följet, och det var södermannen Tyrkir [rimligen med härstamning från det tyska området, troligen en frigiven träl]. Leif tog mycket illa vid sig, för Tyrkir hade varit länge med honom och hans far och hade älskat Leif mycket i hans barndom. Leif klandrade nu sina följeslagare mycket och gav sig ut på en färd för att söka honom tillsammans med tolv män. Men de hade inte kommit långt från husen förrän Tyrkir kom emot dem, och han blev väl mottagen. Leif fann snart att hans fosterfar var väl till mods. Han hade platt ansikte, livliga ögon och oansenligt utseende, var liten till växten och ynklig men skicklig när det gällde all slags händighet. Leif sade till honom: Varför blev du så sen, fosterfader, och skildes från de övriga? Han talade då först länge på tyska, sköt blickar åt alla håll och grimaserade, men de förstod inte vad han sade. Efter en stund började han tala nordiskt språk: Jag hade inte gått mycket längre än ni men kan berätta en nyhet: Jag har hittat vinrankor och vindruvor. Kan det vara sant, fosterfar? frågade Leif. Visst är det sant, svarade han, för där jag föddes saknades det varken vinrankor eller vindruvor. Ankomsten till Vinland Erik Rödes saga beskriver Torfinn Karlsämnes ankomst till Vinland så här: De for länge till dess de kom till en å som föll uppifrån landet till en sjö och så till havet. Det var stora sandörar utanför mynningen, och de kunde inte komma in i ån annat än vid högvatten. Då seglade Karlsämne och hans följe in i åmynningen och kallade landet Hop. De fann självsådda veteåkrar där landet var lågt och vinrankor överallt där det var skogsdungar. Varje bäck var full av fisk. De gjorde gropar där landet mötte och tidvattnet gick som högst, och då det föll ut var det hälleflundror i groparna. Det var rikligt med djur av alla slag i skogarna. De var där en halv månad och roade sig och lade inte märke till något särskilt. All sin boskap hade de med sig. Men en tidig morgon när de såg sig omkring upptäckte de nio skinnbåtar, och från dem viftades det med käppar. De lät som slagor och svängdes medsols. Då sade Karlsämne: Vad kan detta betyda? Snorre svarade honom: Det kan vara så att detta är ett fredstecken. Låt oss ta vita sköldar och bära mot dem. Mötet med skrälingarna [nordbornas benämning på indianer och innuiter, här är det med all sannolikhet fråga om mikmaqindianer, som fortfarande lever på Nova Scotia] förlöpte väl. Båda grupperna förundrades. Indianerna rodde sedan bort söderut. Den Snorre som nämns är Snorre Torbrandsson, som styrde över det andra av de två skepp som ankommit till Hop. Handel med skrälingarna Nordborna stannar på platsen över vintern. Det kommer ingen snö och all boskap kan gå ute. När våren kom såg de en tidig morgon att ett stort antal skinnbåtar roddes från söder förbi näset, så många som om man strött kol utanför hopet, och på varje båt svängdes käppar. Karlsämnes följe höll då upp sköldarna, och när de möttes började de hålla en köpstämma sinsemellan. Det detta folk helst ville ha var rött tyg. För detta gav de skinnvaror och helgrå skinn. De ville också köpa svärd och spjut, men det förbjöd Karlsämne och Snorre. För ett oblekt skinn tog skrälingarna ett spann [längdmått som motsvarar avståndet från tumspetsen och långfingerspetsen när man sträcker ut handen] rött tyg, som de band om sina huvuden. Så pågick deras köpstämma en stund. Då började tyget ta slut för Karlsämnes folk, och de skar det då så smått att det inte var mer än fingerbrett, men skrälingarna gav lika mycket som förut eller mer. Då hände att en tjur som tillhörde Karlsämnes följe kom springande ut ur skogen och bölade högt. Då blev skrälingarna skrämda och sprang ut i båtarna och rodde sedan söderut. Den stora striden Sedan såg de dem inte på tre veckor. Men när den tiden hade gått såg de ett mycket stort antal skrälingbåtar komma söderifrån, som om de vore en ström. På alla svängdes det motsols med käppar och alla skrälingarna tjöt mycket högt. Då tog Karlsämnes folk röda sköldar och gick emot dem. Skrälingarna sprang ur båtarna, och sedan stötte de ihop och började strida. Det blev hård skottväxling för skrälingarna hade stridsslungor. Karlsämne och Snorre såg att de på en stång satte upp en stor kula, liknande en fårmage och mest blå till färgen. Den flög av stången och upp på land över Karlsämnes män, och det lät otäckt när den slog ner. Av detta kom en stor skräck över Karlsämne och allt hans folk, så att deras enda tanke var att fly och hålla undan upp efter ån, för de tyckte att skrälingarnas skaror kom emot dem från alla håll. De stannade inte förrän de kom till några klippor och bjöd där hårt motstånd. Frejdis [dotter till Erik Röde, gift med Torvard] kom ut och såg att de höll undan och ropade: Varför ränner ni undan sådana oansenliga män, så dugliga karlar som ni är? Jag tycker att ni skulle kunna dräpa dem som boskap. Om jag hade haft vapen tror jag att jag skulle ha kunnat slåss bättre än någon av er! 38 katternö katternö 39

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer