Att arbeta som läkare i Norden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta som läkare i Norden"

Transkript

1 Att arbeta som läkare i Norden Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor 2010

2 FÖRORD Denna broschyr har tagits fram av de nordiska läkarförbunden genom deras gemensamma arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS). Skriften vänder sig i första hand till nordiska medborgare med nordisk auktorisation/legitimation som läkare, vilka omfattas av överenskommelsen om gemensam arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal. Till viss del redovisas även regler som gäller läkare med medborgarskap i något av EES-länderna. Läkare med medborgarskap utanför EES-området omfattas inte, eftersom generella bestämmelser saknas. Syftet med skriften är att samlat ge sådan information som ofta efterfrågas, när läkare önskar arbeta i ett annat nordiskt land. En broschyr av detta slag kan av naturliga skäl inte vara uttömmande. Därför ges också anvisningar om var och hur mer detaljerade uppgifter kan erhållas. Den första upplagan av denna skrift gjordes 1998 och den uppdateras numera varje år av Sveriges läkarförbund. SNAPS, juni 2010

3 2 INNEHÅLL 1. LÄKARARBETSMARKNADEN I DE NORDISKA LÄNDERNA 1.1. Den nordiska överenskommelsen EES-avtalet Läkare med medborgarskap utanför EES-området DANMARK 2.1. Behörighetsvillkor Arbetsmarknadssituationen Hur man söker arbete Ansvarsförsäkringar Skatter Adresser FINLAND 3.1. Behörighetsvillkor Arbetsmarknadssituationen Hur man söker arbete Ansvarsförsäkringar Skatter Adresser ISLAND 4.1. Behörighetsvillkor Arbetsmarknadssituationen Hur man söker arbete Ansvarsförsäkringar Skatter Adresser... 22

4 3 5. NORGE 5.1. Behörighetsvillkor Arbetsmarknadssituationen Hur man söker arbete Ansvarsförsäkringar Skatter Adresser SVERIGE 6.1. Behörighetsvillkor Arbetsmarknadssituationen Hur man söker arbete Ansvarsförsäkringar Skatter Adresser BESKATTNING VID ARBETE I ANNAT NORDISKT LAND PENSIONER M.M ÖVERENSKOMMELSE OM FACKLIGT BISTÅND MELLAN DE NORDISKA LÄKARFÖRBUNDEN ÖVERSIKT AV LÄKARUTBILDNINGEN I NORDEN Den totala utbildningens längd Specialistutbildningens struktur... 37

5 4 1. LÄKARARBETSMARKNADEN I DE NORDISKA LÄNDERNA 1.1. Den nordiska överenskommelsen Alltsedan 1972 har de nordiska länderna haft en överenskommelse om ömsesidigt godkännande av läkarlegitimation/auktorisation samt specialistkompetens för läkare. Överenskommelsen har - tillsammans med det generella avtalet om gemensam nordisk arbetsmarknad - möjliggjort en tidvis avsevärd rörlighet på den nordiska läkararbetsmarknaden. Därigenom har överskott respektive underskott på läkare i enskilda länder i viss utsträckning kunnat utjämnas. I samband med att samtliga nordiska länder 1992 undertecknade det s.k. EES-avtalet och därmed blev delaktiga i en fri gemensam västeuropeisk arbetsmarknad från och med 1994, gjordes en översyn av den då gällande nordiska överenskommelsen från 1981 om godkännande av bl.a. läkare. Översynen gav vid handen att den nordiska regleringen i huvudsak var mer förmånlig än motsvarande system inom EG. Vidare konstaterades att EES-avtalet tillåter även en separat nordisk överenskommelse, så länge en sådan ger villkor som är minst lika förmånliga som de som EES-avtalet säkerställer. Som ett resultat av översynen konstaterade de nordiska ländernas regeringar att det även i fortsättningen finns behov av särskilda nordiska regler för godkännande av yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Sålunda träffades i juni 1993 en ny nordisk överenskommelse om gemensam arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer. Överenskommelsen, som baseras på tvingande regler i EES-avtalet samt gällande EG-direktiv för respektive yrkesgrupp, trädde i kraft samtidigt med EES-avtalet den 1 januari En reviderad överenskommelse trädde i kraft den 1 april I det följande redovisas de väsentligaste reglerna i den nordiska överenskommelsen med relevans för läkararbetsmarknaden. En grundläggande förutsättning för att den nordiska överenskommelsen skall kunna tillämpas är att läkaren har medborgarskap i något av de nordiska länderna. De följande punkterna gäller således endast nordiska medborgare.

6 5 * Den som fått rättsligt godkännande som läkare i ett nordiskt land, det vill säga legitimation/auktorisation, har rätt att på ansökan få motsvarande godkännande i övriga nordiska länder. Några formella krav på kompletteringar exempelvis författningskunskaper ställs inte numera. Såväl den grundläggande läkarutbildningen som den praktiska tjänstgöringen AT/turnus kan ha fullgjorts i s.k. tredje land utanför EES. Det avgörande för den nordiska överenskommelsens giltighet är således att läkaren erhållit nordisk legitimation/auktorisation som läkare och inte i vilket land utbildningen skett. * Läkare som fått specialistkompetens i ett nordiskt land har rätt att få bevis om samma kompetens i övriga nordiska länder förutsatt att vederbörande fått obegränsat godkännande som läkare (legitimation/auktorisation) i det andra landet och att yrkesgrenen är godkänd som specialitet även i detta land. De nordiska länderna har i stor utsträckning överensstämmande specialitetsförteckningar, varför den nordiska överenskommelsen ger betydligt större möjlighet till överföring av specialistkompetens mellan länderna än vad gällande EG-direktiv gör. Bl.a. är allmänmedicin specialitet i samtliga nordiska länder, vilket underlättar tjänstgöring inom denna del av primärvården. * Vid anställning som läkare skall tidigare tjänstgöring som läkare tillmätas samma meritvärde oavsett i vilket nordiskt land tjänstgöringen fullgjorts. Även när det gäller tjänstgöring för specialistkompetens får sådan tjänstgöring i allmänhet tillgodoräknas mellan de nordiska länderna. Enligt mångårig nordisk praxis godkänner de nordiska länderna ömsesidigt även den grundläggande läkarutbildningen (läkarexamensnivån), vilket därmed möjliggör AT/turnustjänstgöring i annat nordiskt land. Detta finns dock inte reglerat i överenskommelsen, som enbart omfattar legitimations- och specialistkompetensnivån. * Nordisk läkare som avser att arbeta i annat nordiskt land behöver varken arbets- eller uppehållstillstånd. Detta gäller också medicine studerande och examinerad läkare EES-avtalet Genom EES-avtalet respektive EU-medlemskapet är som tidigare nämnts - samtliga nordiska länder del av den gemensamma europeiska arbetsmarknaden. Detta betyder bland annat, att även EES-avtalet och EGs direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG)

7 6 kan åberopas vid ansökan om legitimation respektive specialistkompetens för arbete i annat nordiskt land. I likhet med vad som gäller för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden baseras EESavtalets regler om fri rörlighet på medborgarskap i något av EUs 27 medlemsländer eller de tre EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Alla medborgare i dessa länder har rätt att flytta fritt mellan länderna för att bl.a. arbeta eller studera. För medborgare i något av ovanstående 30 länder det s.k. EES-området - gäller vid arbete som läkare i de nordiska länderna i korthet följande. * Arbetstillstånd erfordras inte för medborgare inom EES-området. * Enligt EES-avtalet krävs uppehållstillstånd i värdlandet om anställningstiden överstiger tre månader. Sådant tillstånd beviljas normalt för 5 år. Är anställningen kortare än ett år skall uppehållstillstånd beviljas för den aktuella anställningstiden. Krav på uppehållstillstånd gäller dock inte för nordisk medborgare som vill arbeta i annat nordiskt land. * När en läkare med medborgarskap i ett EES-land skall ha sin läkarauktorisation respektive specialistkompetens överförd till ett annat EES-land, sker detta i enlighet med vad som föreskrivs i EGs direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. I direktiven finns för varje land angivet vilka utbildnings- och kompetensbevis som skall godkännas. Utbildnings- och kompetensbevis från land utanför EES-området faller utanför direktiven och kan därför endast godkännas av ett enskilt medlemsland. Ett sådant godkännande berättigar inte till automatiskt godkännande i ett annat medlemsland. Ett undantag härvidlag finns dock för nordiska medborgare med utbildnings- och kompetensbevis från land utanför EES-området. Den som på grundval av sådana utbildnings- och kompetensbevis erhållit nordisk auktorisation eller legitimation respektive nordisk specialistkompetens har nämligen med stöd av den nordiska överenskommelsen - rätt att få motsvarande bevis i annat nordiskt land.

8 7 Vissa övergångsregler för fri rörlighet och erkännandet av läkarexamen kan gälla för nya medlemsländer i EU Läkare med medborgarskap utanför EES-området För läkare som uppehåller sig i ett EES-land men som inte har medborgarskap i något EESland gäller varken reglerna i den gemensamma europeiska arbetsmarknaden eller i den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen. Om en sådan läkare önskar tjänstgöra i annat EESland än vistelselandet måste det ske en särskild prövning i det enskilda fallet. Samtliga nordiska länder har sina egna regler och krav i dessa fall, varför några generella riktlinjer inte kan redovisas.

9 8 2. DANMARK 2.1 Behörighetsvillkor Enligt Lov om autorisation af sundhedspersoner og sundhedsfaglig virksomhed krävs dansk auktorisation som läkare för rätten att benämnas och arbeta som läkare i Danmark. Detsamma gäller för läkare från de övriga nordiska länderna liksom för läkare från EU-länderna. För att arbeta på Grönland och Färöarna krävs likaledes dansk auktorisation. Sundhedsstyrelsen är den myndighet i Danmark som bl.a. utfärdar: permanent auktorisation som läkare tillstånd att självständigt arbeta som läkare midlertidig autorisation (tillfällig auktorisation) tillstånd att beteckna sig som speciallæge (specialistkompetens) För nordiska läkare som söker tillstånd att arbeta som läkare i Danmark gäller liksom för övriga nordiska länder både den nordiska överenskommelsen och EU/EES-bestämmelserna. Ansökan behandlas enligt det regelverk som är mest gynnsamt för den sökande, vilket för nordiska medborgare normalt är den nordiska överenskommelsen. Permanent auktorisation /legitimation som läkare beviljas samtidigt med tillstånd att självständigt utöva läkaryrket av Sundhedsstyrelsen till sökande som är nordisk medborgare med auktorisation/legitimation som läkare i något av de övriga nordiska länderna. För medborgare i ett EU-land krävs för auktorisation de utbildningsbevis och dokument som anges i aktuellt EU-direktiv (93/16/EEG senast ändrat till 2005/36/EG). Från den 1 juli 2007 skall tillstånd (Certificate of Current Professional Status/certificate of good standing) sändas direkt till Sundhedsstyrelsen från respektive sundhedsmyndighet. Tillståndet skall vara utfärdat på engelska och får inte vara mer en 3 månader gammalt, när all nödvändig dokumentation är mottaget av Sundhedsstyrelsen. Ytterligare information om tillståndet finner du i ansökningsschemat. - Nordisk medborgare, som omfattas av nordiske overenskomst (Nordiske læger) - Medborgare i ett EU-land, som omfattas af Rådets direktiv 93/16/EØF (EU-læger).

10 9 Sundhedsstyrelsen vidarebefordrar upplysningar om namn, adress och cpr.nr. till Københavns Universitet. EU- och nordiska läkare kan samtidigt med ansökningen betala en avgift på DKK för tillstånd att självständigt arbeta som läkare och DKK för speciallistbevis till Den Danske Bank, Holmens Kanal 2,1092 København K, Reg.nr. 3001, kontonr S.W.I.F.T. DABADKKK IBAN-nummer DK Ansökningsschema finns på Sundhedsstyrelsens hemsida: Midlertidig autorisation (tillfällig auktorisation) kan i särskilda fall beviljas medborgare i ett nordiskt land eller i ett EU-land. Den sökande skall i sådant fall ha avlagt läkareexamen i Sverige, Norge eller Island, kandidatexamen i Finland eller läkareexamen i ett EU-land, men däremot inte fullgjort praktisk tjänstgöring i utbildningslandet. Tillfällig auktorisation medges endast för sammanlagt 24 månader. Den tillfälliga auktorisationen är alltid tidsbegränsad och måste knytas till en bestämd anställning som underordnad läkare. För att Sundhedsstyrelsen skall bevilja tillfällig auktorisation krävs att vederbörande sökande erbjudits en konkret anställning vid sjukhus eller annan behandlingsinstitution alternativt hos en allmänpraktiserande läkare som arbetar för den offentliga sjukförsäkringen. En tillfällig auktorisation på 24 månader kan endast utställas om det inte föreligger särskilda omständigheter. Tillfällig auktorisation kan sökas på Dansk specialistkompetens ges till läkare, som i Finland, Island, Norge eller Sverige erhållit specialistkompetens. Detsamma gäller läkare från annat EU-land. För att erhålla dansk specialistkompetens krävs att läkaren har permanent dansk auktorisation som läkare tillsammans med tillstånd att självständigt utöva läkaryrket i Danmark samt att specialiteten är godkänd i Danmark. Den danska specialitetsförteckningen omfattar 38 grundspecialiteter, vilka finns redovisade i den s.k. Gula boken Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna, som finns tillgänglig på samtliga nordiska läkarförbund. Ansökan om auktorisation/legitimation samt eventuell specialistkompetens finns elektronisk på Sundhedsstyrelsens hemsida: se under Uddannelse og Autorisation På hemsidan finns vidare upplysning om, vilken form av dokumentation, som skall finnas med i ansökningen om specialistläkare.

11 Arbetsmarknadssituationen År 2010 fanns det i Danmark ca läkare i yrkesverksam ålder. Av dessa var nära anställda vid sjukhusen, medan läkare var verksamma i allmänläkarvården och ca som privatpraktiserande specialister i öppen vård. Universitet och forskningsinstitutioner sysselsatte 341 läkare. Ca var anställda i privata verksamheter. Övriga var anställda i den sociala sektorn, vid statliga institutioner m.m. Genom åren har det funnits en viss brist på specialläkare, främst på mindre orter. Man räknar med att bristen inte blir mindre p.g.a. stora pensionsavgångar under kommande år. Den danske regeringen har därför beslutat att påskynda läkarutbildningen bl.a. med att förkorta AT/turnus med ½ år och därefter öka antalet utbildningsanställningar/st-tjänster. 2.3 Hur man söker arbeta Lediga läkartjänster utannonseras i Ugeskrift for Læger, som utges av Lægeforeningen samt på De tjänster som utannonseras i Ugeskriften är uteslutande tjänster som godkänts av Lægeforeningen, medan tjänster som annonsera i andra media kan vara icke godkända tjänster. För adresser och telefonnummer till stora arbetsgivare Sjukhus och Regioner hänvisas till Lægeforeningen Vejviser. Denna publikation kan beställas hos danska läkarförbundet. Lægeforeningens Vejviser innehåller också information och medicinska vetenskapliga sällskap och annat nyttigt material som läkarlagen och utbildningsbestämmelser. Uppgifter om lönnivåer och arbetstider kan erhållas från Lægeforeningen. 2.4 Ansvarsförsäkringar Sjukhusanställda läkare är försäkrade via Patientforsikringsordningen pt., när skadan uppstår under arbetstid. Som komplement bör tecknas en billig, begränsad yrkesansvarsförsäkring (erhversansvarsforsikring) som bl.a. täcker in begränsad bisyssleverksamhet og handlinger omfattet af lægeløftet. Denna försäkring kan också utvidgas till att gälla anställda läkares jourbesöksverksamhet.

12 11 Det danska läkarförbundet har träffat avtal med försäkringsbolaget Tryg om privata försäkringar som är anpassade till olika läkargruppers behov. För närmare upplysningar kan kontakt tas med Lægeforeningens Sekretariat, registreringsafdelingen tel eller med Försäkringsbolaget Tryg tel Läkare från annat nordiskt land som i hemlandet tecknat egen ansvars- eller yrkesförsäkring bör med sitt försäkringsbolag kontrollera försäkringens giltighet utanför hemlandet. 2.5 Skatter Det är inte möjligt att ge några generella regler för beskattning vid arbete i Danmark. Den enskilde läkaren bör vända sig till den lokala skattemyndigheten i hemlandet respektive anställningskommun.

13 Adresser Den Almindelige Danske Lægeforening Trondhjemsgade 9 DK-2100 København Ø Tfn: Fax: Sundhedsstyrelsen Islands Brygge 67 DK-2300 København S Tfn:

14 13 3. FINLAND 3.1. Behörighetsvillkor För att utöva läkaryrket i Finland krävs finsk legitimation som läkare. Läkare med auktorisation/legitimation från annat nordiskt land kan i enlighet med den nordiska överenskommelsen erhålla finsk legitimation. Den myndighet i Finland som från början av år 2009 svarar för legitimationsfrågor är Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto eller VALVIRA), PB 210, FI Helsingfors, tel , fax , dit ansökan om finsk legitimation skall lämnas. Till ansökan skall fogas bestyrkt intyg över legitimation/auktorisation från ett annat nordiskt land. Ansökan skall göras på finska, svenska eller engelska. Tillstånds- och tillsynsverket tar ut en avgift på 76 euro för att utfärda finsk legitimation. Legitimationen kan utfärdas oavsett om vederbörande erhållit tjänst/vikariat i Finland eller ej. Kunskaper i finska språket är heller inte numera något krav för att erhålla legitimation. Däremot har arbetsgivare inom den offentliga sektorn rätt att kräva att den som anställs behärskar finska. I större delen av Finland förutsätter arbetet att läkaren behärskar finska. I svenskspråkiga och tvåspråkiga områden, där en betydande del av patienterna har svenska som modersmål, kan läkare dock klara sig utan kunskaper i finska. Sådana områden är i första hand Åland och de svensktalande kommunerna längs den österbottniska kusten. För innehav av tjänster som överläkare, biträdande överläkare, specialläkare och avdelningsläkare krävs specialistkompetens inom det aktuella verksamhetsområdet. Inom primärvården krävs specialistkompetens (vanligen inom allmänmedicin) för överläkartjänster. Specialistkompetens från annat nordiskt land kan överföras till finsk specialistkompetens förutsatt att specialiteten är erkänd i Finland. Ansökan om finsk specialistkompetens ställs, liksom ansökan om legitimation, till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (VALVIRA). Till ansökan skall fogas bestyrkt bevis om specialistkompetens från annat nordiskt land. Avgift för att erhålla finskt specialistbevis uppgår till 76 euro. Den finska specialitetsförteckningen omfattar sedan 1999, 49 specialiteter vilka finns redovisade i skriften Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna den s.k. Gula boken,

15 14 som finns tillgänglig hos samtliga nordiska läkarförbund. Det gamla systemet omfattade 92 specialiteter (32 specialiteter och 60 subspecialiteter). Det finns vissa möjligheter för nordiska läkare att göra AT/turnus i Finland. För att kunna göra detta måste vederbörande läkare kontakta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för att i likhet med nyexaminerade finska läkare få begränsad behörighet att utöva läkaryrket under ledning och tillsyn av behörig läkare. Därefter måste läkaren ta kontakt med någon av de fem medicinska fakulteterna som ansvarar för den s.k. tilläggsutbildningen i primärvården. Denna utbildning, som är treårig från början av 2006, leder fram till Europaläkarkompetens enligt gällande EU-direktiv. Utbildningen består av minst nio månader primärvård och minst sex månader vid sjukhus. Resten av tilläggsutbildningen utgörs av valfri tjänstgöring. Läkare från övriga nordiska länder behöver inte binda sig för hela den treåriga tilläggsutbildningen. Det är således möjligt att endast göra t.ex. ett år Arbetsmarknadssituationen Under perioden har antalet läkare i Finland mer än fyrdubblats. I början av 2010 uppgick antalet läkare i yrkesverksam ålder bosatta i landet till ca , vilket innebär en läkare per 283 invånare. Andelen kvinnor av alla läkare var 56 %. Av dessa läkare är 59 % specialister. Ca läkare arbetar vid sjukhus och ca vid hälsocentraler. Den specialiserade sjukvården är uppdelad på 21 sjukvårdsdistrikt, som vardera har ett centralsjukhus, som omfattar flertalet huvudspecialiteter. I de 21 centralsjukhusen ingår de fem universitetssjukhusen, vilka tillhandahåller den mest avancerade och högspecialiserade sjukvården. Därtill kommer ett antal mindre regionala och lokala sjukhus. För primärhälsovården, som bedrivs vid ca 200 hälsocentraler, svarar de 342 kommunerna. Nästan 75 % av läkarna är offentliganställda. Den övervägande delen (70 %) är anställda av kommunerna och resten (6 %) av staten. Den privata sektorn sysselsätter 24 % av läkarkåren. Nästan offentligt anställda läkare har också privatpraktik som bisyssla.

16 15 År 1994 uppgick antalet arbetslösa läkare i Finland till ca 700. Arbetslösheten har sedan dess minskat betydligt och antalet arbetslösa läkare uppgår för närvarande till ca 80. Idag råder viss läkarbrist i landet. Det saknas ca 750 läkare inom den offentliga hälsovården, 500 på sjukhusen och 250 på hälsocentralerna. Bristen har ändå börjat minska jämfört med tidigare åren. När det gäller löner, arbetstider m.m. kan information inhämtas från Finlands Läkarförbund Hur man söker arbete Specialistutbildning är en universitetsexamen i Finland. För att erhålla specialistkompetens måste man kontakta en av de fem medicinska fakulteterna. Specialistutbildningen består till största delen av kliniskt arbete som assistentläkare. Universitetet kan dock inte garantera assistentläkartjänster. De måste sökas vid sjukhus och hälsocentraler som vanliga läkartjänster. Uppgifter om lediga tjänster/vikariat fås bäst genom direkt kontakt med arbetsgivare. Alla lediga tjänster inklusive längre vikariat utannonseras i Finlands Läkartidning. Det Finska Läkarförbundet har också inom sitt kansli en arbetsförmedling för läkare, som framförallt kan ge närmare information om lediga vikariat. Adressen till Finlands Läkarförbund (inkl. Finlands Läkartidning och Läkarförbundets vikariatsförmedling) är: PB 49, FI Helsingfors, tel , fax , Eftersom sysselsättningsläget på läkararbetsmarknaden är ganska bra finns det gott om lediga vikariat Ansvarsförsäkringar Alla patienter i Finland täcks av en gemensam patientförsäkring, som administreras av Patientförsäkringsföreningen. Försäkringen ger patienten ekonomisk kompensation för skador som uppkommer i samband med undersökning, vård och behandling. Det behöver inte bevisas, att uppkommen skada beror på läkarens eller övrig personals felbehandling. Det som krävs är att orsakssambandet mellan behandling och uppkommen skada kan konstateras samt att skadan inte utgör normal risk vid t.ex. viss operation. Läkaren är också skyldig att bistå patienten vid begäran om skadestånd. De offentligt anställda läkarna är även försäkrade genom arbetsgivaren.

17 16 Medlemmarna i Finlands Läkarförbund har en gemensam generell ansvarsförsäkring i det privata försäkringsbolaget Pohjola. Denna försäkring inkluderar en rättskyddsförsäkring som bl.a. täcker rättegångskostnader. Läkarförbundets ansvarsförsäkring gäller också läkare inom den privata sektorn. De läkare som inte är medlemmar i läkarförbundet måste dock själva teckna en ansvarsförsäkring för sitt arbete inom privatsektorn. Läkare från annat nordiskt land som i hemlandet tecknat en ansvarsförsäkring bör med sitt försäkringsbolag kontrollera försäkringens giltighet i Finland. Den ansvarsförsäkring som finska läkare erhåller genom medlemskap i Finlands läkarförbund gäller även i övriga nordiska länder Skatter Som framgår av avsnitt 7. Beskattning vid arbete i annat nordiskt land, är det inte möjligt att ge några generella regler för beskattning vid arbete i Finland. Den enskilde läkaren bör vända sig till den lokala skattemyndigheten i hemlandet respektive anställningskommunen. Såsom redovisats under avsnitt 2.5. tillhandahåller bl.a. det svenska Riksskatteverket vissa informationsbroschyrer om nordiska skatteregler.

18 Adresser En förteckning över aktuella adresser i Finland. Finlands Läkarförbund Backasgatan 2 PB 49 FI HELSINGFORS Tel Fax E-post: Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) Lintulahdenkatu 10 PB 210 FI HELSINGFORS Tel Fax Social- och hälsovårdsministeriet Sjötullsgatan 8, Helsingfors PB 33 FI STATSRÅDET Tel Fax Pensionsskyddscentralen Helsingfors FI PENSIONSSKYDDSCENTRALEN Tel Fax Arbets- och näringsministeriet Södra Esplanaden 4, Helsingfors PB 32 FI STATSRÅDET Tel Fax

19 18 Medicinska fakulteterna Helsingfors Universitet Medicinska fakulteten PB 20 FI HELSINGFORS UNIVERSITET Tel Östra Finlands Universitet Medicinska fakulteten PB 1627 FI KUOPIO Tel Uleåborg Universitet Medicinska fakulteten PB 5000 FI ULEÅBORG UNIVERSITET Tel Tammerfors Universitet Medicinska fakulteten FI TAMMERFORS UNIVERSITET Tel Åbo Universitet Medicinska fakulteten Kiinamyllynkatu 13 FI ÅBO UNIVERSITET Tel

20 19 4. ISLAND 4.1. Behörighetsvillkor För rätt att utöva läkaryrket och att använda titeln läkare (læknir) i Island krävs obegränsad legitimation som läkare. Landlæknir (Landsläkarämbetet) är den myndighet som utfärdar läkarlegitimation. Nordisk läkare med nordiskt medborgarskap kan med stöd av sin auktorisation/legitimation från hemlandet få isländsk läkarlegitimation. Likaså kan specialistkompetensen från annat nordiskt land överföras till Island, förutsatt att specialiteten är godkänd där. Själva utbildningen kan dock ha fullgjorts i land utanför EES-området. Den isländska specialitetsförteckningen omfattar 33 specialiteter. Därtill kommer ca 40 grenspecialiteter. Härutöver kan dock fler specialiteter godkännas. För närmare beskrivning av det isländska läkarutbildningssystemet, godkända specialiteter och specialistutbildningskrav hänvisas till den gemensamma nordiska publikationen Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna som finns tillgänglig på samtliga nordiska läkarförbund. Några formella behörighetskrav finns inte för merparten av överordnade tjänster, men i praktiken krävs specialistkompetens för alla fasta tjänster (överläkare, avdelningsläkare). Detta gäller dock inte för den öppna vården Arbetsmarknadssituationen Vid årskiftet 2009/2010 fanns det drygt 1067 yrkesverksamma läkare i Island, vilket innebär en läkare på 317 invånare. Därtill kommer ca 544 läkare som befinner sig utomlands, merparten i Norden, USA och Storbritannien. Av de yrkesverksamma läkarna på Island är största delen specialister, varav 206 i allmänmedicin. De senaste åren har sjukvården fått bromsa sin tillväxt avsevärt, men trots detta har arbetslöshet bland läkare knappast förekommit. Vissa nerdragningar i övertid och dylikt har ändå drabbat många.

21 20 Till bilden hör, att det finns stark tradition bland isländska läkare att söka sin specialistutbildning i utlandet, dit åker de efter att ha gjort sin allmäntjänstgöring och erhållit läkarlegitimation. Utomlands stannar de i genomsnitt 4-6 år. Allt fler isländska läkare väljer att inte söka tjänst på Island. De senaste åren har det varit problem med att bemanna vissa glesbyggder och i Reykjavik regionen. Detta gäller både i primärvård och på Universitetssjukkhuset Hur man söker arbete Det isländska läkarförbundet kräver att alla lediga läkartjänster utannonseras. De flesta tjänster annonseras i de största dagstidningarna och/eller i Læknabladid, den isländska läkartidningen. Kortare vikariat, vilka förekommer inom såväl sluten som öppen vård, annonseras inte. Någon särskild arbetsförmedling för läkare finns inte. För den som önskar söka vikariat på sjukhus på Island är det enklast att kontakta Universitetssjukkhuset (www.lsh.is) Landsläkarämbetet Landlæknir har i allmänhet information om lediga tjänster och vikariat inom primärvården, varför motsvarande förfrågningar bör ställas dit Ansvarsförsäkringar De fasta läkartjänsterna täcks av sjukvårdshuvudmannens patientförsäkring. Däremot täcker denna försäkring inte någon form av privat verksamhet, men från 1 januari 2001 kräver den isländska lagstiftningen att all privat hälso- och sjukvårdspersonal tecknar egen ansvarsförsäkring. De flesta isländska försäkringsbolag tillhandahåller ansvarsförsäkringar för läkare. I den mån ansvarsförsäkring från hemlandet äger giltighet även på Island möter detta inga formella hinder.

22 Skatter Som framgår av avsnitt 7. Beskattning vid arbete i annat nordiskt land, är det inte möjligt att ge några generella regler för beskattning vid arbete i Island. Den enskilde läkaren bör vända sig till den lokala skattemyndigheten i hemlandet respektive anställningskommunen för att få erforderlig information. Såsom redovisats under avsnitt 2.5. tillhandahåller även det svenska Riksskatteverket vissa broschyrer om nordiska skatteregler.

23 Adresser En förteckning över aktuella adresser och telefonnummer i Island. Läkarförbundet Læknafélag Íslands Læknafélag Íslands Hlíðasmára 8 IS-200 KÓPAVOGUR Tfn: Fax : Landsläkarämbetet Landlæknir Austurströnd 5 IS-170 SELTJARNARNES Tfn: Fax: Hälsoministeriet Heilbrigðismálaráðuneytið Vegmúla 3 IS-150 REYKJAVÍK Tfn: Fax: Statistiska centralbyrån Hagstofa Íslands Borgartúni 21a IS-150 REYKJAVÍK Medicinska fakulteten Læknadeild Háskóla Íslands Læknagarði Vatnsmýrarvegi 16 IS-101 REYKJAVÍK

MED EUROPAÖVERSIKT. Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna

MED EUROPAÖVERSIKT. Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna MED EUROPAÖVERSIKT Läkares vidareutbildning i de nordiska länderna SNAPS Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor 2010 Lægeforeningen Kristianiagade 12 DK-2100 KØBENHAVN Ø Tfn:

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder Vård av personer från andra länder SJÄTTE OMARBETADE UPPLAGAN Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Vård av personer från andra länder Förord till sjätte upplagan

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:29

Regeringens proposition 2008/09:29 Regeringens proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem Prop. 2008/09:29 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 september 2008 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet)

Läs mer

Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning.

Läs mer

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Patientlagen Sammanfattning Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:xxx) i kraft. För

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder [Skriv text] Vård av personer från andra länder FEMTE OMARBETADE UPPLAGAN [Skriv text] 1 Vård för personer från andra länder Förord till femte upplagan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) informerar

Läs mer

Utstationering. regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid

Utstationering. regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid Utstationering regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid Utstationering Regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid Arbetsmiljöverket 2010 Text: Susanna

Läs mer

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran PUBLIKATIONER OM NÄRINGSLIV OCH INDUSTRI Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen, 2006 http://europa.eu.int/comm/enterprise/enterprise_policy/sme_definition/index_fr.htm

Läs mer

Psykoterapi inom LOV (lag om valfrihetssystem) Örebro län

Psykoterapi inom LOV (lag om valfrihetssystem) Örebro län Psykoterapi inom LOV (lag om valfrihetssystem) Örebro län Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva psykoterapi inom Region Örebro län Beslutad i LS 2014-12-09 1 (35) Innehållsförteckning

Läs mer

jobb i danmark Att arbeta med barn och unga job i dan obb i danmark JOBB I DAnMA Arbejde med...

jobb i danmark Att arbeta med barn och unga job i dan obb i danmark JOBB I DAnMA Arbejde med... UDNIENIE W DANII jobb i danmark obb i danmark Arbejde med... Information till utlänningar om möjligheterna att arbete och leva i Danmark working in denm ARBEIT IN DÄ job i dan JOBB I DAnMA Att arbeta med

Läs mer

Sekretess inom hälso- och sjukvården

Sekretess inom hälso- och sjukvården Sekretess inom hälso- och sjukvården 2014-03-10 Sekretess inom hälso- och sjukvården innehåller viktiga sekretessregler och exempel på frågeställningar som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården.

Läs mer

Svensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 3. Vård- och omsorgssystemens utformning och finansiering en internationell utblick

Svensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 3. Vård- och omsorgssystemens utformning och finansiering en internationell utblick Svensk Försäkrings rapportserie Vår framtida välfärd Del 3 Vård- och omsorgssystemens utformning och finansiering en internationell utblick INNEHÅLLsförteckning Förord Inledning Finansieringen av hälso-

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:65

Regeringens proposition 2009/10:65 Regeringens proposition 2009/10:65 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter Prop. 2009/10:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 februari 2010

Läs mer

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Arbetsmarknadsdepartementet Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet

Läs mer

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal?

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? Bilag 13 Erland Olauson Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? 1. Inledning REGLERING AV ARBETSRÄTTEN GENOM LAG ELLER AVTAL? Av chefsjurist Erland Olauson, Sverige Det påstås ofta att det finns

Läs mer

Om du är sjuk och inte kan arbeta

Om du är sjuk och inte kan arbeta Om du är sjuk och inte kan arbeta Välkommen till Försäkringskassan Influensa, benbrott eller migrän. Det kan finnas många orsaker till att du inte kan arbeta som vanligt. Om du måste vara borta från jobbet

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

Vård för papperslösa. Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd

Vård för papperslösa. Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd Vård för papperslösa Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vårdval i primärvården hur bör det utformas? Sveriges läkarförbund

Vårdval i primärvården hur bör det utformas? Sveriges läkarförbund 9 Vårdval i primärvården hur bör det utformas? Sveriges läkarförbund Förord Läkarförbundet representerar den medicinska professionen i Sverige. I vårt uppdrag ingår att främja en ändamålsenlig utveckling

Läs mer

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Friheten att röra sig och bo i EU En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor 1 Den här vägledningen innehåller praktiska upplysningar

Läs mer

Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m.

Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. Ds 2013:7 Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Juli 2014 ISBN 978-91-88566-23-2

Läs mer

Nya regler för tjänstesektorn

Nya regler för tjänstesektorn Nya regler för tjänstesektorn så påverkas myndigheter och kommuner av tjänstedirektivet augusti 2009 1 Produktion: Utrikesdepartementet, PIK, 103 39 Stockholm Ansvarig enhet: Enheten för främjande och

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård Anders Anell Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:162

Regeringens proposition 2004/05:162 Regeringens proposition 2004/05:162 Ny värld ny högskola Prop. 2004/05:162 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 juni 2005 Göran Persson Leif Pagrotsky (Utbildnings- och

Läs mer

Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling

Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling Ds 2014:22 Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598

Läs mer