UTREDNINGSINSTITUTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTREDNINGSINSTITUTET"

Transkript

1 Ett projekt med bidrag av UTREDNINGSINSTITUTET Det blir mer stöd till barn och unga med synskador när kommun, landsting och stat samverkar! Föräldrars, s och kommuners svar på frågor om stöd till barn och unga med synskador i förskolan och skolan. Januari 2008 En rapport från HANDU - på uppdrag av Synskadades Riksförbund Postadress: Besöksadress: E-post: Telefon: Fax: Utredningsinstitutet HANDU AB Alströmergatan 39 info@handu.se Box Stockholm

2 Med professionell kompetens erbjuder Utredningsinstitutet HANDU AB traditionella undersökningar, utvärderingar och marknadsanalyser. Därtill erbjuds specialkunskaper som innefattar slutsatser och konsekvensanalyser avseende effekter för personer med funktionsnedsättningar. HANDU vill bidra till utveckling av ett samhälle där aspekter för människors rättigheter och lika värde kommer till uttryck genom ständig anpassning av miljöer och processer till individers skilda förutsättningar. Genom att anpassa metodiken för inhämtandet av information utifrån individernas specifika förutsättningar ger utredningsresultaten ett heltäckande underlag för beslut, uppföljningar och dokumentationer. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 2

3 Projektledning: Cecilia Ekstrand, projektledare Synskadades Riksförbund Urban Fernquist, verksamhetsledare Synskadades Riksförbund Referensgrupp: Mia Jannering, förälder Laina Kämpe, Sveriges Kommuner och Landsting Charlotte Mannerfelt, Skolverket Sofia Naesström, Unga Synskadade Christina Nordqvist, Specialpedagogiska institutet Ingegerd Viktorin, Specialpedagogiska institutet UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 3

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 5 Föräldrars, s och kommuners svar på frågor om stöd till barn och unga med synskador i förskolan och skolan Undersökningens resultat Föräldrarnas svar 8 barn och ungdomar med synskada Rektorernas svar 19 Bedömning av resursbehov 19 Olika aktörers ansvarsområden 21 Rutiner för samordning mellan olika aktörer 21 Åtgärdsprogram och handlingsplaner 22 Tillgången till specialpedagogisk kompetens inom kommunen 23 Stödet från Specialpedagogiska institutet 24 Stödet från kommunen 26 Skolverkets inspektioner 26 Önskemål om förbättringar Kommunernas svar 28 Bedömning av resursbehov 28 Olika aktörers ansvarsområden 29 Rutiner för samordning mellan olika aktörer 29 Tillgången till specialpedagogisk kompetens inom kommunen 31 Stödet från Specialpedagogiska institutet 32 Stödet från landstinget 33 Önskemål om förbättringar Beskrivning av undersökningen 36 UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 4

5 1. Sammanfattning Föreliggande rapport ingår i Synskadades Riksförbunds, SRFs skolprojekt som pågår under perioden Projektet finansieras av medel från Allmänna Arvsfonden. I del 1 behandlas svaren på frågor till föräldrar och i del 2 svaren från och kommuner. Frågorna ställdes under hösten år Syftet med undersökningen är att få fram goda exempel på samverkan mellan stat, landsting och kommun kring stödet till barn och unga med synskador. Med stat menas Special-pedagogiska institutet, SIT, och med landsting menas syn-centralerna. Föräldrars svar Föräldrar till 247 synskadade barn födda under åren och som är medlemmar i SRF besvarade frågor om sin förskole-/ skolsituation. Det motsvarar nästan 60 procent av alla i den beskrivna målgruppen. Det framkom därvidlag att 71 procent går i kommunala förskolor eller grundskolor, 8 procent går i fristående grundskolor eller förskola med enskild huvudman. 18 procent går i särskola eller specialskola. 59 procent av barnen har en resursperson hela eller delar av tiden i skolan. 10 procent av barnen skulle behöva en resursperson men har inte det. 4 procent av barnen har tillgång till en resursperson eller kompanjonlärare som är specialpedagog med inriktning på synskador. 34 procent av barnen går i en förskola eller skola där personal som arbetar får fortbildning inom synskadeområdet. Närmare hälften av föräldrarna, 46 procent, uppger att kommunen som de bor i har i ganska låg utsträckning, eller i ingen utsträckning alls, etablerade rutiner för att ta emot ett barn med synskada i förskolan och skolan. Endast 6 procent av föräldrarna är nöjda med sin kommuns rutiner. Endast 5 procent av föräldrarna uppger att de själva inte behövt arbeta för att deras barn skall få de anpssningar, hjälpmedel, läromedel och särskilt stöd de behöver i skolan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 5

6 Totalt sett uppger 21 procent av föräldrarna till barn i förskolan, 40 procent av de med barn i 6-årsverksamhet, 17 procent av de med barn i grundskola och 30 procent av de med barn i gymnasiet att deras barn saknar åtgärdsprogram eller handlingsplan i förskolan/skolan. Rektorer och kommuners svar En rad frågor om stödet inom förskola och skola till barn och ungdomar med synskada har besvarats av utbildningsansvariga i 92 kommuner, 61 procent. Parallellt med att frågorna ställdes till kommunerna besvarade 85 /förskolechefer, 56 procent, inom samma kommuner, en liknande enkät. Enkäterna har således besvarats av personer inom cirka en tredjedel av landets samtliga kommuner. Hälften av de kommunerna upplever att de har klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika saker för elever med synskada. De kommuner som lämnar olika önskemål eller synpunkter på hur stödet kring elever med synskador borde se ut nämner oftast att det behövs bättre samordning mellan olika aktörer och klarare ansvarsområden för vem som skall betala/ genomföra olika åtgärder. Totalt sett svarar sex (6) kommuner att de både har klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika insatser för elever med synskada, speciellt med tanke på samordningen mellan staten, landstinget och kommunens ansvar, samtidigt som de uppger att de har dokumenterade rutiner för hur samordningen skall genomföras och vem som skall ansvara för samordningen. Totalt uppger en knappt tredjedel av kommunerna att de känner till att kommunens förskolor och grundskolor inte har ytterligare behov av stöd från landstinget än det som ges idag. En minoritet av kommunerna uppger att de har egen specialpedagogisk kompetens med inriktning mot synskada. Hälften av de kommuner som kan ta ställning till om kommunens förskolor och grundskolor har ytterligare behov av stöd från Specialpedagogiska Institutet, SIT, uppger att det skulle behövas ytterligare stöd från dem. Få kommuner har någon skrivning om barn/elever med synskador i kommunens kvalitetsredovisning. En fjärdedel av förskolorna och skolorna har särskilda pengar i skolans budget som är avsatta till stöd för elever med synskador. Det vanligaste svaret av na till varför inte särskilda pengar är avsatta för ändamålet är att behovet styr vilka kostnaderna blir i alla fall. Drygt en av tio, 13 procent, uppger att ingen på dennes skola varit i kontakt med SIT under det senaste året. Två tredjedelar, 67 procent, av na upplever att de får det stöd de UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 6

7 behöver av sin kommun så de kan arbeta för att situationen för barnen med synskada blir så bra som möjligt. 27 procent av na/förskolecheferna uppger att de enbart upprättar åtgärdsprogram/handlingsplan för elever med synskada om föräldrarna begär det. Mindre än hälften av na/förskolecheferna uppger att barnet självt medverkar vid mötet då åtgärdsprogrammet/handlingsplanen upprättas. En fjärdedel av de skolor som blivit inspekterade av Skolverket uppger att inspektörerna ställde specifika frågor om situationen för elever med synskador vid inspektionerna, trots att det finns elever med synskada på skolan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 7

8 Föräldrars, s och kommuners svar på frågor om stöd till barn och unga med synskador i förskolan och skolan. 2. Undersökningens resultat Undersökningens resultat redovisas nedan uppdelat på föräldrarnas (2.1), nas (2.2.1) och kommunernas (2.2.2) svar. 2.1 Föräldrarnas svar Inledning I det följande beskrivs huvudresultatet av undersökningen i löpande text och tabellform. Värdena i tabellerna anges genomgående i verikal beräknad procent, det vill säga kolumnerna i tabellerna summerar till hundra. Procenten är i alla fall utom ett beräknad på 247. I den mån det förekommer intressanta delgruppsskillnader så kommenteras dessa i texten. Fråga 1: Vem är du som besvarar enkäten? Som det alltid brukar vara i undersökningar som ställs till föräldrar är en absolut majoritet av de mamman i familjen. Nio av tio var mamma eller mamma i kombination med pappan. Procent av alla 247 st Mamma 75 Pappa 7 Mamma och pappa 15 Annan vårdnadshavare - Jag själv är ett barn eller ungdom 2 Ej svar 1 UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 8

9 Fråga 2: Hur gammalt är barnet/ungdomen vars namn stod på kuvertet? Totalt sett gäller 32 procent av svaren barn som är upp till 9 år, 30 procent barn i åldern år och 38 procent är äldre än 12 år. Procent av alla : 247 st 1-5 år år år år eller äldre 38 Fråga 3: Går barnet på Totalt sett går en majoritet av de, 79 procent i grundskolan och 15 procent går i förskola eller 6-årsverksamhet. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrars svar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Procent av alla 1-5 år 6-9 år år 13 år eller mer : 247 st 25 st 53 st 75 st 94 st Förskola årsverksamhet Grundskola Gymnasium Ej svar/går ej i skola Fråga 4: Är skolan/verksamheten En majoritet, 71 procent av barnen går i kommunala förskolor eller grundskolor och 8 procent i fristående grundskolor eller förskola med enskild huvudman. En knapp femtedel, 18 procent, är inskrivna i särskolan och enstaka i specialskolan. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrars svar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Procent Synsvag Gravt Liten av alla synskadad synrest/blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Förskola kommunal Förskola enskild Grundskola kommunal Grundskola fristående Särskola Specialskola Ej uppgift UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 9

10 Fråga 5: Vilken synnedsättning har barnet? Barnen har vanligen liknande grad av synnedsättning på båda ögonen. Totalt sett svarar 70 procent av de att öga1 och öga2 har samma grad av nedsättning. Föräldrarna kunde, för vardera ögat uppge synsvag, gravt synskadad eller mycket lite eller ingen synrest. För att underlätta jämförelsen i den fortsatta redovisningen skapades variabeln öga1/öga2 genom en sammanslagning av de två delfrågorna om synnedsättning. Även resultatet av denna sammanslagning redovisas i tabellen nedan: Procent av alla Öga 1/ Öga 1 Öga 2 öga 2 Synsvag Gravt synskadad Mycket liten eller ingen synrest Uppgift saknas/ingen synskada Det kan således konstateras att två av fem medlemmar, 43 procent, är synsvaga och en av fyra, 24 procent, har mycket liten eller ingen synrest. En tredjedel, 33 procent, av barnen kan betraktas som gravt synskadade. Fråga 6: Har barnet även någon annan funktionsnedsättning än synskada? Totalt sett har 48 procent av barnen också andra funktionsnedsättningar, förutom synskadan. Närmare en av fem, 18 procent, har t.ex. också ett rörelsehinder, en femtedel har utvecklingsstörning och en av tio barn/ungdomar, 11 procent, har CVI Cerebral/ Cortical Visual Impairment. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning (genom sammanslagningen av föräldrarnas uppgift om synnedsättningen): Procent Synsvag Gravt Liten av alla synskadad synrest/blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Endast synskada Rörelsehinder Utvecklingsstörning Hörselsskada Neuropsykiatriskt hinder CVI Cerebral/Cortical Visual Impairment Annan nedsättning Ej svar Kolumnerna i tabellen summerar till mer än 100 procent. Detta beror på att ett flertal barn har fler än två olika typer av funktionsnedsättningar. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 10

11 Fråga 7: Har barnet någon egen resursperson i skolan/förskolan? En majoritet av barnen, 59 procent, har en resursperson hela eller delar av tiden i skolan. Dessutom går 11 procent av barnen i en klass/grupp där det finns en resurs/kompanjonlärare i klassen, men den är inte barnets egen. Ett av tio barn, 10 procent, skulle behöva ha tillgång till en resursperson, men har det inte. En av fem, 20 procent, har ingen resursperson därför att de inte behöver ha någon sådan, det är främst barn som är synsvaga som har det så. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrars svar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Procent Synsvag Gravt Liten av alla synskadad synrest/blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Ja, heltid Ja, viss tid Nej, behöver inte Nej, men skulle behöva Nej, inte egen men det finns en kompanjonlärare i klassen Ej svar En trejdedel av de som har en egen resursperson, har detta endast viss tid under dagen eller veckan. Totalt sett uppger 12 procent av föräldrarna till barn som går i kommunal grundskola att barnet saknar resursperson, men att de skulle behöva en sådan. Mot svar från föräldrarna till barnen som går i grundskolan i en friskola är 13 procent. Det förekommer även att föräldrar till barn i särskolan svarar att deras barn skulle behöva en resursperson, men att de inte har någon, totalt sett 7 procent av dessa. Fråga 8: Vad har resurspersonen/kompanjonläraren för kompetens/utbildning? Endast 4 procent av barnen har tillgång till en resursperson eller kompanjonlärare som är specialpedagog med inriktning på synskador och 8 procent har tillgång till någon annan typ av specialpedagog. En tredjedel av föräldrarna till barnen som har tillgång till en resursperson eller kompanjonlärare, på hel eller deltid, uppger att den personen inte har någon lärar- eller specialpedagogisk utbildning. Totalt sett utgör den gruppen 22 procent av samtliga tillfrågade. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 11

12 Fyra av tio barn, 41 procent, totalt sett, har tillgång till en resursperson eller kompanjonlärare som är specialpedagog eller har en förskollärar- eller lärarutbildning. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Synsvag Gravt Liten Procent av alla synskadad synrest/ blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Barnet har ingen resursperson/kompanjonlärare Ingen lärarutbildning Lärarutbildning/förskollärare Specialpedagog med inriktning på synskador Annan specialpedagog Vet inte/ej svar En av fem barn som går på förskola saknar egen resursperson och 27 procent av de som är 13 år eller äldre. Resultatet framgår av tabellen nedan: Barnet har ingen resursperson/ kompanjonlärare 1-5 år 6-9 år år 13 år eller äldre Fråga 9: Skickar skolan/förskolan kontinuerligt personal på fortbildning inom synskadeområdet, t.ex. vid Specialpedagogiska Institutet? En av tre barn, 34 procent, går i en förskola eller skola där personal som arbetar får fortbildning inom synskadeområdet, t.ex. vid SIT. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Procent av alla Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Ja Nej Vet inte/ ej svar UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 12

13 Fråga 10: Har det hållits ett planeringsmöte/ elevvårdskonferens där det upprättades ett åtgärdsprogram/ handlingsplan om barnets eventuella behov av särskilt stöd i skolan/förskolan? Två av tre barn, 64 procent, har ett aktuellt åtgärdsprogram eller handlingsplan i skolan eller förskolan de går i. Dessutom har det hållits ett planeringsmöte kring barnet, 15 procent, men inget program eller plan upprättades vid mötet. Sex procent av barnen har en plan som är mer än 2 år gammal, dvs. den är inte aktuell. Totalt sett uppger 4 procent av föräldrarna att det aldrig hållits en elevvårdskonferens kring deras barn, trots att det behövts. Det är föräldrar till barn som går på kommunala grundskolor och särskolor som har den erfarenheten. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Procent av alla Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Nej, barnet behöver inte särskilt stöd, därför inget möte Nej, det har aldrig hållits en elevvårdkonferens trots att det behövts Nej, det har hållits ett planeringsmöte, men inget åtgärdsprogram/handlingsplan upprättades Ja, det har hållits ett planeringsmöte och det finns ett upprättat åtgärdsprogram/handlingsplan Ja, men det var mer än 2 år sedan åtgärdsprogrammet/handlingsplanen gjordes Kommer inte ihåg Ej svar Fråga 11: Vilka personer medverkade vid upprättandet av åtgärdsprogrammet/handlingsplanen i skolan/förskolan? Vart femte barn/ungdom med synskada har inte fått något åtgärdsprogram eller någon handlingsplan med anledning av deras synskada. Om det hålls ett möte för att upprätta ett åtgärdsprogram eller handlingsplan medverkar vanligen föräldrar, läraren och resurspersonen. Inte barnet självt. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 13

14 Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Vid det senaste mötet medverkade Procent av alla Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Det har inte upprättats ett åtgärdsprogram/handlingsplan Barnet självt Föräldrar Rektor/förskolechef Klasslärare/förskollärare Barnets resursperson Annan personal från skolan/förskolan Annan personal från kommunal verksamhet Personal från syncentralen Personal från barnhabiliteringen Personal från Specialpedagogiska Institutet Ej svar Totalt sett uppger 21 procent av föräldrarna till barn i förskolan, 40 procent av de med barn i 6-årsverksamhet, 17 procent av de med barn i grundskola och 30 procent av de med barn i gymnasiet att deras barn saknar åtgärdsprogram eller handlingsplan i förskolan/skolan. Tabellen nedan visar, i procentuell andel av alla som inte sagt att de saknar upprättat åtgärdsprogram eller handlingsplan, vilka personer som medverkade vid det senaste mötet som hållits. Procenten är beräknad på 201 stycken : Procent av de Vid det senaste mötet medverkade som deltagit i möte : 201 st Föräldrar 96 Klasslärare/förskollärare 88 Barnets resursperson 60 Rektor/förskolechef 50 Personal från syncentralen 46 Annan personal från skolan/förskolan 35 Personal från Specialpedagogiska Institutet 28 Barnet självt 25 Personal från barnhabiliteringen 24 Annan personal från kommunal verksamhet 15 Ej svar 8 Som synes medverkar barnet självt endast i en fjärdedel av fallen, 25 procent. Likaså personal från barnhabiliteringen, 24 procent, eller SIT, 28 procent. Då är det vanligare att personal från syncentralen deltar, detta hände vid hälften av de senaste mötena. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 14

15 Fråga 12a: Har de insatser som beslutades i åtgärdsprogrammet/ handlingsplanen uppfyllts eller har delar av insatserna uteblivit? Även om ett åtgärdsprogram eller en handlingsplan upprättas är det vanligen inte så att alla delarna i den uppfylls eller att insatser uteblir. Det kan gälla allt från hjälpmedel eller studielitteratur till sociala och pedagogiska förändringar kring barnet. Totalt sett uppger 42 procent av de som har en upprättad plan att allt som planerats har uppfyllts. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Vid det senaste mötet medverkade Procent av alla Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind : 247 st 105 st 82 st 60 st Det har inte upprättats ett åtgärdsprogram/handlingsplan Allt som planerats har uppfyllts Vissa delar av det som planerats har uteblivit Vet inte Ej svar Andelen föräldrar som svarar att deras barn saknar åtgärdsprogram/handlingsplan varierar något mellan de olika frågeställningarna, detta kan till stor del förklaras av att några föräldrar valt att helt hoppa över frågorna om planer efter att de först svarat att deras barn inte fått någon. Till de föräldrar som svarat att deras barn har en plan och att den inte fullföljts eller uppfyllts till fullo, ställdes följande två frågor: 12b: Vilka insatser har inte genomförts? 12c: Varför har inte alla insatser genomförts? Några svar återges nedan: Böcker kom för sent. Lärare och assistentbyte innan skolstart. Det har hållit ett planeringsmöte och det finns upprättat ett åtgärdsprogram/handlingsplan som inte följs upp av skolan. Den uppföljning som planerades har inte skett. Saknas ledfyr, märkning av lokaler, märkning av trappan, bekanta sig med de nya lokalerna. Alltså inget har genomförts. All personal på förskolan har ej fått utbildning på SIT, trots att chefen anmälde personalen redan i våras. Fullbokat säger SIT. Dåligt! Rådgivaren hade missat att anmäla personalen. Vi önskade större kontakt med och hjälp utifrån SIT med datastöd etc. Ovillig verksamhetsansvarig för skolan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 15

16 Pengar saknas att genomföra miljöanpassning ledstråk m.m. Det händer att text inte förstoras som planerat. Vissa praktiska anpassningar har inte gjorts. Beror på slarv och tidsbrist hos lärarna som skulle göra det. Jag har tjatat om ett åtgärdsprogram. Det är samma tugg på mötena men händer tyvärr inget. Saknas läromedel, personlig utveckling. Beror på kommunikationen mellan lärarna. Anpassat läromedel, kikarträning, individuellt stöd saknades. I slutet av skolåret upprättades ett nytt åtgärdsprogram. Ej fått kurs för lärare till synsvaga elever, som läraren skulle gått. Vet inte vad det beror på. Det är mest syncentralen som strular med hjälpmedel, belysning, information. SIT har inte bidragit i planeringen, dvs. i valet av resurs. Vi har inte fått något stöd från SIT och inte skolan heller. Vi ifrågasätter fortfarande SIT s roll gentemot dagis/skola. Varför ger inte SIT dagis/skola ett kit, bra att tänka på. I matsituationen, samlingen hur man placerar barnet osv. Idag får dagis/skola ingenting konkret från SIT!. Gympaläraren kom inte på mötet så han hade problem med att förstå barnets behov. Samverkan skola & syncentral fungerar dåligt. Skolan får inte gehör för de saker de anser sig behöva. Svårjobbat och byråkratiskt/godtyckligt. LÅNGSAMT. Mera utbildning på personalen om synskada och ljuskänslighet och material. Min bedömning är att inget hade gjorts om inte jag stött på, skaffat intyg,skrivit brev till kommun etc. Det tog över 1 år att få till att åtgärdsprogram trots att personalen upplevde problem. Samarbetet kommun/landsting fungerar inte alls utan en förälder som projektledare. Ja det har hållits ett planeringsmöte och det finns ett upprättat åtgärdsprogram/handlingsplan efter tjatande. Fråga13: I vilken utsträckning upplever du att kommunen/ stadsdelen ni bor i har etablerade rutiner för att ta emot ett barn med synskada i skolan/förskolan? Närmare hälften av föräldrarna, 46 procent, uppger att kommunen som de bor i har i ganska låg utsträckning, eller i ingen utsträckning alls, etablerade rutiner för att ta emot ett barn med synskada i förskolan och skolan. Endast 6 procent av föräldrarna är nöjda med sin kommuns rutiner. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 16

17 totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind Procent av alla : 247 st 105 st 82 st 60 st Ingen utsträckning alls Ganska låg utsträckning Varken hög eller låg Ganska hög utsträckning Mycket hög utsträckning Vet inte/ ej svar Fråga 14: I vilken utsträckning har du som vårdnadshavare behövt arbeta för att ditt barn skall få de anpassningar, hjälpmedel, läromedel och särskilt stöd som det behöver i skolan? Endast 5 procent av föräldrarna uppger att de själva inte behövt arbeta för att deras barn skall få de anpassningar, hjälpmedel, läromedel och särskilt stöd de behöver i skolan. En av fem föräldrar uppger att de helt själva har fått ta reda på och arbeta för allt eller det mesta som barnet behövt. Även hälften av föräldrarna till barn som har liten eller ingen synrest på båda ögonen, uppger att de själva fått arbeta för att barnet skall få det de behöver, åtminstone i ganska hög utsträckning. Av tabellen nedan framgår resultatet i procent, totalt sett alla föräldrar samt uppdelat på barnets grad av synnedsättning: Föräldern har själv behövt arbeta för barnets rättigheter, i Synsvag Gravt synskadad Liten synrest/ blind Procent av alla : 247 st 105 st 82 st 60 st Ingen utsträckning alls Ganska låg utsträckning Varken hög eller låg Ganska hög utsträckning Jag har själv fått ta reda på/arbeta för allt/det mesta Vet inte/ ej svar UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 17

18 2.2 Enkät till och kommuner Inledning I det följande beskrivs huvudresultatet av undersökningen i löpande text och tabellform. Värdena i tabellerna anges genomgående i vertikalt beräknad procent, det vill säga kolumnerna i tabellerna summerar kolumnvis till hundra. Av kommunerna svarade 61 procent och av /förskolechefer svarade 56 procent. Det vill säga procenten är beräknad på 92 kommuner och 85 /förskolechefer. Frågorna är indelade i 11 olika delkapitel där kommunernas och nas/förskolechefernas svar redovisas separat. barn och ungdomar med synskada Kommuner 1: Hur många elever med synskada har ni inom förskolan/grundskolan i er kommun? Rektorer 1: Hur många elever med synskada har ni vid er skola/förskola? Totalt sett uppger de 92, 61 procent, kommunerna att det finns 790 stycken barn/ungdomar med synskada i kommunerna. Några kommuner uppger att antalet elever som de uppger att de har antagligen är en underskattning och några stora kommuner, t.ex. Malmö och Göteborg, där det kan tänkas att det finns fler än något enstaka barn med synskada har inte givit någon uppgift alls om antalet. Vissa kommuner som tillfrågats har inte besvarat enkäten, men i vissa fall förekommer det att en rektor i dessa kommuner givit ett svar. Om dessa s svar får komplettera uppgifterna om elevantal som givits av kommunerna, framkommer att svaren representerar hur 830 barn och ungdomar med synskada runt om i Sverige har det. Svaren omfattar vad antingen rektor eller ansvarig vid kommunen svarat i totalt 111 olika kommuner av de totalt 290 som finns, det vill säga drygt en tredjedel, 38 procent. I Sverige finns drygt barn och ungdomar med synskada. Över hälften har förutom synskadan ytterligare funktionsnedsättningar. Av de synskadade barnen i Sverige har 20 procent en grav synskada, det vill säga cirka 560 barn och ungdomar. Källa Svaren täcker i vissa fall in barn som går på privata för- eller grundskolor likväl som kommunala samt i något fall elever inom särskolan. Den absoluta majoriteten av barnen/ungdomarna som svaren representerar går dock i kommunala förskolor och grundskolor. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 18

19 två tredjedelar av de /förskolechefer som besvarat enkäten uppger att de endast har ett barn/elev med synskada inom sin enhet: Vi har Procent av 85 st 1 barn med synskada 66% 56 2 barn med synskada 24% 20 3 barn med synskada 6% 5 4 barn med synskada 2% 2 5 barn eller fler 1% 1 Ej uppgift om antal 1% 1 Totalt 100% Rektorernas svar Bedömning av resursbehov Rektorer 2a: Finns det särskilda pengar i skolans budget avsatta till stöd för elever med synskador? Totalt sett uppger endast en av fyra förskolor/skolor, 25 procent, att de har särskilda pengar i skolans budget som är avsatta till stöd för elever med synskador. Summan som avsätts varierar kraftigt mellan skolorna. Allt från kronor per elev och läsår/år till kronor. Endast 9 skolor av de 21 som uppger att de har särskilda pengar avsatta uppger en summa. I medeltal är värdet kronor. OM JA 2b: Till vad används de avsatta pengarna i skolans budget? De olika kostnadsposter som pengarna är avsatta till är också varierande. I genomsnitt skall de avsatta pengarna täcka 4,3 stycken av de i enkäten uppräknade kostnadstyperna. Oftast uppger na, 82 procent, som har avsatta medel att det skall täcka lönen för en resursperson. Drygt hälften av na svarar också att de avsatta medlen skall bekosta läromedel. Frågan besvarades av totalt 28 /förskolechefer, trots att endast 23 stycken uppgett att de har särskilda medel avsatta på den föregående frågan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 19

20 De avsatta pengarna används till Procent 28 av Läromedel 57% 16 Anpassade möbler 32% 9 Lokalanpassningar 43% 12 Tekniska hjälpmedel/dator/it 43% 12 Förbrukningsmaterial 46% 13 Lön till resursperson 82% 23 Vikariekostnader 25% 7 Utbildning av lärare till inriktning mot 43% 12 synnedsättning Lönekostnader för specialpedagog 21% 6 Kurskostnader för övrig personal 39% 11 Tabellen ovan summerar till mer än 100 procent eftersom de flesta svarade flera svarsalternativ. OM NEJ 2c: Varför är inga särskilda pengar avsatta i skolans budget till stöd för elever med synskada? Hälften av de 65 som besvarat ovanstående fråga uppger att de inte har några särskilda pengar avsatta i skolans budget till stöd för elever med synskador eftersom barnens behov styr vilka kostnaderna blir i alla fall. Ett flertal av na gav flera svar på frågan om varför de inte har särskilda pengar avsatta i budgeten för eleverna med synskador, i medeltal 1,5 olika svar. En av tre, 35 procent, uppger att de har ett särskilt anslag för barn med behov av särskilt stöd och 29 procent uppger att de har en särskild pott för alla barn i behov av särskilt stöd. Inga särskilda pengar är avsatta därför att Procent av 65 st Vi har ett särskilt anslag för barn med 35% 22 behov av särskilt stöd Vi har en särskild pott för alla barn i behov 29% 18 av särskilt stöd Behovet styr vilka kostnaderna blir i alla 48% 30 fall De kostnader barnen medför är redan 8% 5 tagna tidigare år Det finns inget utrymme att avsätta 5% 3 pengar i skolbudgeten till särskilda ändamål Kostnaderna tas av landstinget 3% 2 Kostnaderna tas av SIT 6% 4 Vi fick nyligen en elev med synskada 8% 5 Annan anledning 8% 5 Tabellen ovan summerar till mer än 100 procent eftersom de flera svarade flera svarsalternativ. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 20

21 Olika aktörers ansvarsområden Rektorer 3: När får ni veta att det kommer ett barn/elev med synskada till förskolan/skolan? En fjärdedel av na/förskolecheferna uppger att de får veta ett år innan barnet skall börja vid enheten att de kommer att få ett barn som har synskada. Det är lika vanligt att besked ges på vårterminen direkt innan barnet skall börja vid skolstarten på hösten. Några nämner att det har hänt att de fått veta att det kommer ett barn med synskada kort tid innan eftersom barnet bytt skola under terminens gång. Meddelande om att det börjar ett barn med synskada Procent av 85 st Mer än 1 år innan 26% 22 På vårterminen innan 27% 23 Precis innan terminen börjar 1% 1 Det är olika från barn till barn 42% 35 Givit flera olika svar 2% 2 Vet inte 2% 2 Totalt 100% 85 Rektorer 4: Vem delger er att det skall börja ett barn/en elev med synskada på förskolan/skolan? Det är vanligen barnens föräldrar som delger förskolan/skolan att det skall börja en elev med synskada. Totalt sett uppger 39 procent av na att det vanligen är barnets föräldrar. Det är mindre vanligt att personal inom landstingets enheter eller personal från SIT först meddela skolan/förskolan. Personer som delger att det börjar ett barn med synskada i skolan/förskolan Procent av 85 st Barnets föräldrar 58% 49 Kontaktperson i kommunen 33% 28 Specialpedagogiska institutet SIT 6% 5 Personal inom landstingets enheter 14% 12 Annan personal/person än ovanstående 30% 26 Vet inte/ej svar 8% 7 Tabellen ovan summerar till mer än 100 procent eftersom de flera svarade flera svarsalternativ. I genomsnitt gav de 1,5 olika svar eftersom de uppger att det varierar från fall till fall vem det är som först meddelar dem att de skall börja en elev med synskada. Rutiner för samordning mellan olika aktörer Rektorer 9: Upplever du att det sammantagna stödet från staten (SIT), landstinget (syncentral eller barnhabilitering) och UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 21

22 kommunen samordnas på ett bra sätt när det gäller barn/elever med synskador? En majoritet, 59 procent, av na/förskolecheferna uppger att det sammantagna stödet samordnas på ett bra sätt. Det är värt att notera att närmare en tredjedel, 29 procent, av na svarar att de inte vet som samordningen är bra eller inte. Drygt en av tio svarar att de inte anser att samordningen görs på ett bra sätt: Sammantagna stödet anordnas på bra sätt Procent av 85 st Ja 59% 50 Nej 12% 10 Vet inte 29% 25 Totalt 100% 85 I följande kommuner svarar någon rektor nej på frågan om det sammantagna stödet samordnas på ett bra sätt mellan olika aktörer: Gnesta, Karlstad, Kinda, Kristianstad, Nynäshamn, Mellerud, Nässjö, Orust, Stockholm, Växjö. Åtgärdsprogram och handlingsplaner Rektorer 5: Upprättas det alltid åtgärdsprogram i skolan alternativt handlingsplan i förskolan för barn/elever som har synskada? Två av tre /förskolechefer, 67 procent, uppger att det alltid upprättas ett åtgärdsprogram eller en handlingsplan för eleverna/ barnen. Drygt en fjärdedel, 27 procent, av na svarar att de upprättar ett åtgärdsprogram om föräldrarna begär det. Upprättandet av åtgärdsprogram/handlingsplaner Procent av 85 st Ja, det upprättas alltid ett åtgärdsprogram 54% 46 för eleven Ja, det upprättas alltid en handlingsplan 13% 11 för barnet i förskolan Ja, om förälder begär det 27% 23 Nej, inte alltid, det beror på 1% 1 barnets/elevens behov Nej, vi har inte det som rutin - - Nej, det avgör den enskilda läraren 1% 1 Angav flera svarsalternativ ja/nej 4% 3 Totalt 100% 85 UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 22

23 Rektorer 6: Vilka personer medverkar (vanligen) vid upprättandet av åtgärdsprogram/handlingsplaner till barn/elever med synskada? I nio fall av tio medverkar lärare och förälder vid mötet då ett åtgärdsprogram eller en handlingsplan skall upprättas. Det är värt att notera att barnen eller ungdomarna själva bara medverkar i hälften av fallen. I två fall av tre medverkar rektor och barnets eventuella resursperson. Det är mindre vanligt att personal från syncentralen, SIT eller barnhabiliteringen medverkar vid upprättandet av åtgärdsprogram eller handlingsplaner. Personer som medverkar vid upprättandet av åtgärdsprogram/ handlingsplaner Procent av 85 st Barnet självt 45% 38 Förälder 93% 78 Rektor/förskolechef 62% 52 Klasslärare/förskollärare 90% 76 Specialpedagog med inriktning mot 46% 39 synskador Barnets resursperson 62% 52 Annan personal från skolan/förskolan 18% 15 Annan personal från kommunal verksamhet 19% 16 t.ex. resursteam Personal från syncentralen 30% 25 Personal från barnhabiliteringen 12% 10 Personal från Specialpedagogiska 30% 25 Institutet (SIT) Upprättar inte alltid åtgärdsprogram 1% 1 I medeltal medverkar 5 personer av de uppräknade personaltyperna, eventuellt barnet självt och föräldrar. Ett flertal som markerat många personaltyper, angav vid sidan om, att samtliga inte alltid medverkade vid alla möten. T.ex. så medverkar personal från barnhabiliteringen kanske bara vid första mötet då barnet skall börja i skolan. Tillgången till specialpedagogisk kompetens inom kommunen Rektorer 10: Har kommunen egen specialpedagogisk kompetens med inriktning mot synskada som (skolan) skolorna/förskolorna kan nyttja/ta hjälp av? Närmare hälften, 46 procent, av na/förskolecheferna svarar att kommunen tillhandahåller specialpedagogisk kompetens med inritning mot synskada. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 23

24 Kommunen har egen specialpedagogisk kompetens Procent av 85 st Ja 46% 39 Nej 39% 33 Vet inte 15% 13 Ej svar - - Totalt 100% 85 Således skiljer det sig mellan vad kommuner och uppger när denna typ av stöd efterfrågas. Stödet från Specialpedagogiska institutet Det är vanligen personal på skolan eller förskolan, någon som oftast arbetar nära barnet, som tar kontakt med SIT för råd och stöd kring den pedagogiska situationen. Följande fråga ställdes till alla : Rektorer 7: Tar ni regelbundet kontakt med Specialpedagogiska institutet för råd och stöd kring den pedagogiska situationen för elever med synskada? Hälften av na svarar att det är den ansvariga läraren eller förskolläraren som tar kontakt med SIT. I en tredjedel av fallen är det en specialpedagog som gör det och i en fjärdedel så är det rektor själv. Nedan återges resultatet av frågan i tabellform: Tar regelbundet kontakt med SIT för råd och stöd Procent av 85 st Ja, förskolechef/rektor tar kontakten 27% 23 Ja, ansvarig förskollärare/lärare/mentor 51% 43 tar kontakt Ja, specialpedagog tar kontakt 38% 32 Ja, personal från elevhälsan/ 11% 9 skolhälsovården tar kontakt Ja, annan kommunpersonal/resursteam/ 5% 4 stödteam utanför skolan tar kontakt Ja, personal vid landstinget/syncentral 9% 8 samordnar sådan kontakt Nej, men vi planerar att göra det 1% 1 Nej, vi har tillgång till aktuell kompetens 9% 8 ändå Nej, det finns ingen personal att avsätta till - - sådant Nej, det geografiska avståndet är för stort - - Nej, vi har dåliga erfarenheter av kontakt - - med SIT Nej, annan anledning än ovanstående 6% 5 UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 24

25 Det är mindre vanligt att personal inom någon enhet utanför skolan tar kontakt med SIT. Detta händer endast i vart tionde fall. I medeltal uppgav de 1,6 olika svar. Det är värt att notera att andelen som tar kontakt med SIT är något underskattad, då flera kommenterat att de uppgav något nej-alternativ eftersom ordet regelbundet förekom i frågetexten. Rektorer 8: Vilket av följande stöd har ni fått/nyttjat i kontakten med Specialpedagogiska institutet angående barn/elever med synskada under det senaste året? Drygt en av tio uppger att ingen på dennes skola varit i kontakt med SIT under det senaste året. Det är framför allt SIT:s kompetensutveckling för pedagoger som nyttjas av skolorna. Hälften av skolorna har varit i kontakt med SIT för att få specialpedagogiskt stöd till personalen. Hälften av eleverna har också kommit i kontakt med rådgivning inom ramen för resurscenterverksamheten. Fått följande stöd från SIT under det senaste året: Procent av 85 st Vi har inte varit i kontakt med SIT under 13% 11 det senaste året Specialpedagogiskt stöd till förskole- och 49% 42 skolpersonal Kompetensutveckling för pedagoger (t.ex. 61% 52 kurser, nätverk, konferenser) Rådgivning för enskilda barn/elever inom 53% 45 ramen för resurscenterverksamheten (t.ex. utredning och/eller träningsbesök för elev) Visstidsutbildning för elev vid 15% 13 Specialpedagogiska institutets resurscenter, RC Syn (Ekeskolan) Inköp av anpassade läromedel 51% 43 Vet inte 4% 3 I genomsnitt uppgav de 2,3 olika svarsalternativ, dvs. de har nyttjat flera olika kompetensområden inom SIT. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 25

26 Stödet från kommunen Rektorer 11: Upplever ni att ni får det stöd ni behöver av er kommun så att ni kan arbeta för att situationen för barnet/eleven med synskada blir så bra som möjligt? Två tredjedelar av na upplever att de får det stöd de behöver av sin kommun så de kan arbeta för att situationen för barnen med synskada blir så bra som möjligt. Får det stöd som behövs av kommunen Procent av 85 st Ja 67% 57 Nej 15% 13 Vet inte 13% 11 Ej svar/flera svar 5% 4 Totalt 100% 85 Skolverkets inspektioner Rektorer 12: Ställer inspektörerna från Skolverket specifika frågor om situationen för barnen/eleverna med synskador vid er förskola/skola vid inspektionerna? Totalt sett uppger 9 procent av samtliga att inspektörer från Skolverket ställer specifika frågor om situationen för eleverna med synskador vid inspektionerna. Det motsvarar 23 procent av de skolor som blivit inspekterade och kan ge ett klart svar på frågan. Skolverkets inspektörer frågar om situation för synskadade Procent av 85 st Ja 9% 8 Nej 32% 27 Vet inte/vi har inte inspekterats 56% 48 på senare år Ej svar 3% 2 Totalt 100% 85 Önskemål om förbättringar Rektorer 13: Hur skulle du vilja att stödet och samordningen av resurser från olika huvudmän kring barn/elever med synskador fungerade? Rektorernas önskemål om förändringar och förbättringar framgår av några exempel nedan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 26

27 Totalt sett uppger 42 procent av de na/ förskolecheferna att de tycker att stödet och samordningen fungerar bra som det är idag. Vi saknar samordning mellan aktörerna. Idag är skolan ansvarig att hålla i trådarna och det är svårt att få tag på rätt person eleven finns i skolan under lång tid. Det kan kännas rörigt med de olika kompetenserna, vart ska man vända sig, vem ansvarar för vad Det är viktigt att kommunen hjälper till med det dagliga stödet. Önskar bättre samverkan mellan SIT:s personal och landsting. Blir en viss förvirring då många kunniga vill gå in på arenan där vi som speciell skola redan har stor kompetens och erfarenhet runt barn med nedsatt syn och hörsel. De kunde börja med att prata med varandra. Upplevelsen är att skolan får söka sig fram trots att det finns kunskap om eleven sedan tidigare. Kunde samordnas bättre! Önskar att stödet och samordningen skulle fungera på ett tydligare sätt för att lättare få information och kunskap om vilket stöd vi kan få. Samordningen borde ligga på statlig eller regional nivå. De ekonomiska och konsultativa resurserna måste vara lika var man än är i landet. Man måste vara väldigt insatt för att förstå vem som gör vad. Önskvärt vore att vi blir kontaktade ibland. Information från SIT ges ej per automatik, det krävs att man själv vet vad man skall efterfråga. Svårt att hålla reda på vem som ansvarar för vad. Samarbetet med föräldrarna är det viktigaste. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 27

28 2.2.2 Kommunernas svar Bedömning av resursbehov Kommuner 2: Varifrån får ni underlag till bedömning av resursbehovet bland barn/ungdomar med synskada på skolor/förskolor inom kommunen? En av tio kommuner uppger att de inte sammanställer underlag till bedömning av resursbehovet bland barn med synskada inom kommunens förskole- och skolverksamheter. I en fjärdedel av kommunerna sköter varje skola/förskola själv resursfördelningen inom ramen för deras egen budget. Kommunens underlag för bedömning av resursbehov Procent av 92 st kommuner Varje skola/förskola rapporterar in till oss 30% 28 Varje skola/förskola sköter själva resursfördelningen inom ramen för deras budget 25% 23 Kommunen sammanställer inte sådan 10% 9 information på särskilt sätt Rektorerna 41% 38 På annat sätt än ovanstående 24% 22 Tabellen ovan summerar till ett högre värde än 92 tillfrågade kommuner eftersom det var vanligt att kommunerna angav flera svarsalternativ på frågan. I genomsnitt gav de 1,3 olika svar. Ett tiotal kommuner hörde under intervjuperioden av sig till HANDU för att meddela att de skulle inkomma med svar lite senare eftersom de, för att kunna besvara frågorna i enkäten, ringde runt till förskoleoch skolenheter i kommunen för att förhöra sig om hur många barn med synskada som finns i kommunen. Det framgår också av svaren i många enkäter att flera personer har hjälpt till att besvara frågorna, det vill säga det finns inte samlade uppgifter om elever med synskada inom kommunen centralt. Kommuner 10: Finns det någon skrivning om barn/elever med synskador i kommunens kvalitetsredovisning? Få kommuner, 7 procent, har någon skrivning om barn/elever med synskador i kommunens kvalitetsredovisning. Några kommuner kommenterar sitt svar med att de har särskild skrivning om elever med behov av särskilt stöd i kvalitetsredovisningen, men att de valt att inte göra någon skrivning om just elever med synskada eftersom de är så få och att de kan identifieras. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 28

29 Skrivning i kvalitetsredovisningen Procent av 92 st kommuner Ja 7% 6 Nej 80% 74 Vet inte 11% 10 Ej svar 2% 2 Totalt 100% 92 Följande kommuner uppger att de har en skrivning om barn/elever med synskador i kommunens kvalitetsredovisning: Båstad, Falköping, Jönköping, Säter, Uddevalla och Västerås. Olika aktörers ansvarsområden Kommuner 3: Upplever ni att det finns klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika saker för elever med synskada? Tänk på samordningen mellan staten, landstinget och kommunens ansvar. Endast hälften av de kommunerna upplever att de har klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika saker för elever med synskada. Det finns klara ansvarsområden: Procent av 92 st kommuner kommuner Ja 48% 44 Nej 42% 39 Vet inte 9% 8 Ej svar 1% 1 Totalt 100% 92 Rutiner för samordning mellan olika aktörer Kommuner 4: Har ni rutiner för hur samordningen ska gå till mellan stat, landsting och kommun när det gäller barnomsorg, skolgång och fritidssituationen för elever med synskada? Endast 15 procent av kommunerna uppger att de har dokumenterade rutiner för hur samordningen ska gå till när det gäller barnomsorg, skolgång och fritidssituationen för elever med synskada. Ytterligare 22 procent uppger att de har rutiner, men att de inte är dokumenterade, de är många gånger knutna till de personer som vanligen handhar liknande frågor. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 29

30 Har rutiner för hur samordningen skall gå till Procent av 92 st kommuner kommuner Ja, det finns dokumenterade rutiner för 15% 14 detta Ja, det finns rutiner men de är inte 22% 20 dokumenterade Nej, varje situation löses på enskilt sätt 62% 57 Vet inte 4% 4 Ej svar 1% 1 Tabellen ovan summerar till mer än 100 procent eftersom 3 kommuner gav flera svarsalternativ på frågan. Närmare två av tre kommuner uppger att de inte har rutiner därför att varje situation kring barn och ungdomar med synskada löses på enskilt sätt. Flera kommuner skriver i sina svar att de har så få elever med synskada att de inte funnit det nödvändigt att utveckla rutiner för att samordna stödet till elever med synskada. Detta medför också att en majoritet av kommunerna uppger att de inte har utsett någon person som är ansvarig för samordningen avseende elever med synskada, följande fråga ställdes till alla: Kommuner 5: Har ni utsett någon ansvarig för samordningen mellan stat, landsting och kommun avseende elever med synskada? Fyra av tio kommuner svarar att de har någon särskild person utsedd att ansvara för samordningen mellan stat, landsting och kommun avseende elever med synskada. Utsett ansvarig för samordningen Procent av 92 st kommuner Ja 40% 37 Nej 56% 51 Vet inte 1% 1 Ej svar 3% 3 Totalt 100% 92 De personer som uppges som ansvariga för samordningen arbetar på olika nivåer inom kommunen. Samordningsansvaret ligger ofta på personal inom barn- och utbildningsförvaltningen eller mot, men också ofta inom elevhälsan, särskilda personer inom särskoleenheter eller på resurscentrum/resursteam. Ibland nämns endast personens titel, t.ex. specialpedagog eller hörselpedagog. Några av kommunerna som svarar att det finns en ansvarig person, kan inte namnge denna. En sammanställning av vilka personer som namnges inom respektive kommun har meddelats projektledaren på SRF. Följande kommuner svarar att de både har klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika saker för elever med synskada, speciellt med tanke på samordningen mellan staten, UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 30

31 landstinget och kommunens ansvar, samtidigt som de uppger att de har dokumenterade rutiner för hur samrodningen skall gå till: Eskilstuna, Kalmar, Karlshamn, Luleå, Norrköping, Nyköping, Pajala, Sundsvall, Stockholm, Täby, Uddevalla, Uppsala och Västerås. Järfälla svarar både att rutinerna är dokumenterade och att de inte är det. Följande kommuner svarar att de både har dokumenterade rutiner för hur samordningen skall gå till samt att de har utsett någon person som är ansvarig för samordningen mellan stat, landsting och kommun avseende elever med synskada: Eskilstuna, Kalmar, Karlshamn, Norrköping, Oskarshamn, Uddevalla, Västerås. Följande kommuner svarar att de både har klara ansvarsområden för vilken aktör som skall åtgärda olika saker för elever med synskada, speciellt med tanke på samordningen mellan staten, landstinget och kommunens ansvar, samtidigt som de uppger att de har dokumenterade rutiner för hur samordningen skall gå till, samt en ansvarig person för samordningen: Eskilstuna, Kalmar, Karlshamn, Norrköping, Uddevalla, Västerås. Tillgången till specialpedagogisk kompetens inom kommunen Kommuner 6: Har kommunen egen specialpedagogisk kompetens med inriktning mot synskada som (skolan) skolorna/förskolorna kan nyttja/ta hjälp av? En tredjedel av kommunerna uppger att de har egen specialpedagogisk kompetens med inriktning mot synskada. Några kommuner har tvekat i sitt svar/kompletterat med egna ord, de har egen specialpedagogisk kompetens, men kanske inte direkt med inriktning mot synskada. Kommunen har egen specialpedagogisk kompetens Procent av 92 st kommuner kommuner Ja 36% 33 Nej 60% 55 Vet inte 2% 2 Ej svar 2% 2 Totalt 100% 92 Det skiljer sig mellan vad kommuner och uppger när denna typ av stöd efterfrågas. Det kan dock konstateras att långt ifrån alla kommuner kan erbjuda elever med synskada tillgång till personal specialpedagogisk kompetens som har specialinriktning mot synområdet. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 31

32 Följande kommuner uppger att de har tillgång till specialpedagogisk kompetens med inriktning mot synskada: Enköping, Eskilstuna, Falköping, Gnesta, Gotland, Gävle, Härjedalen, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Luleå, Nacka, Norrköping, Norrtälje, Ovanåker, Rättivk, Skara, Stockholm, Sundsvall, Tidaholm, Tjörn, Uddevalla, Ulricehamn, Vaxholm, Västerås, Östhammar. Stödet från Specialpedagogiska institutet Kommuner 7: Bedömer ni att det finns god kännedom om Specialpedagogiska institutets (SIT) verksamhet i kommunens grundskolor/förskolor (ej särskola)? Tre av fyra kommuner uppger att det finns god kännedom om SIT:s verksamhet i kommunens grund- och förskolor. God kännedom om SIT Procent av 92 st kommuner Ja 75% 69 Nej 12% 11 Vet inte 11% 10 Ej svar 2% 2 Totalt 100% 92 Följande 11 kommuner uppger att de inte bedömer att det finns god kännedom om SIT:s verksamhet i kommunens grundskolor/ förskolor: Arboga, Falköping, Gensta, Gotland, Håbo, Luleå, Rättvik, Sundsvall, Värmdö, Österåker, Östhammar. Kommuner 8: Bedömer du att kommunens förskolor/ grundskolor har ytterligare behov av stöd från Specialpedagogiska institutet (SIT) än det som ges idag? Hälften av de kommuner som kan ta ställning till om kommunens förskolor och grundskolor har ytterligare behov av stöd från SIT, uppger att det skulle behövas ytterligare stöd. Totalt sett svarar 34 procent av kommunerna att kommunens förskolor och grundskolor har behov av ytterligare stöd. Vanligen är det mindre kommuner med få synskadade elever och som därför inte utvecklat en egen omfattande kompetens som svarar att det skulle behövas ytterligare stöd. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU AB 32

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET Ett projekt med bidrag av UTREDNINGSINSTITUTET Det blir mer stöd till barn och unga med synskador när kommun, landsting och stat samverkar! Föräldrars, s och kommuners svar på frågor om stöd till barn

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (senaste revidering

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd

Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd Fastställda av skolchef fr.o.m. 2014-03-01 Reviderade 2017-10-06 Innehåll

Läs mer

Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd

Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Ansökan från: skola med annan huvudman än Växjö kommun med förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem,

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskola eller förskoleklass för elev med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning (Ekeskolan)

Ansökan om mottagande av elev i specialskola eller förskoleklass för elev med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning (Ekeskolan) Ansökan Ansökan skickas till Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Ansökan om mottagande av elev i specialskola eller förskoleklass för elev med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning

Läs mer

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Ansökan om tilläggsbelopp - särskilt stöd

Ansökan om tilläggsbelopp - särskilt stöd Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-10-19 Kvalitet och kommunikation Annica Burridge, 016-710 20 55 Ansökan om tilläggsbelopp - särskilt stöd Ansökan om tilläggsbelopp

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar

Läs mer

Likvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018

Likvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018 Likvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018 Artikel 28 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Riktlinje för tilläggsbelopp

Riktlinje för tilläggsbelopp Styrdokument 1 (8) 2018-05-31 Riktlinje för tilläggsbelopp Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden Gäller för: Fristående och kommunal, förskola, grundskola och gymnasieskola Dokumentnamn:

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Ljusdals kommun lena.tonners@ljusdal.se för fritidshem i Ljusdals kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet.

Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Tilläggsbelopp Bidrag på lika villkor SOU 2008.8 Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Avsikten är också att förslaget ska bidra till klarare

Läs mer

Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov

Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Dnr Kultur, - Fritids- och Utbildningsförvaltningen Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs ställd till Hörby

Läs mer

Utbildning för elever med språkstörning vilket stöd behöver skolhuvudmännen?

Utbildning för elever med språkstörning vilket stöd behöver skolhuvudmännen? Utbildning för elever med språkstörning vilket stöd behöver skolhuvudmännen? En sammanfattning av rapporten Stöd till elever med språkstörning?, en kartläggning av skolhuvudmännens utbildningsalternativ,

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov

Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Dnr Kultur, - Fritids- och Utbildningsförvaltningen Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs ställd till Hörby

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola 1. Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Täcks inte din fråga av de svar som lämnas här kan du kontakta

Täcks inte din fråga av de svar som lämnas här kan du kontakta Uppsala, 2018-03-19 ÖVERGÅNGAR INOM OCH MELLAN SKOLFORMER Detta dokument innehåller de vanligaste frågorna kopplat till arbetet med övergångar. Inledningen innehåller allmänna frågor och svar. Längre ner

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning Tilläggsbelopp information och handledning 1 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp... 4 5. Ansökan

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS MÖJLIGHETER ATT FÅ EN MED ANDRA ELEVER LIKVÄRDIG UTBILDNING I STOCKHOLMS STADS KOMMUNALA SKOLOR

SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS MÖJLIGHETER ATT FÅ EN MED ANDRA ELEVER LIKVÄRDIG UTBILDNING I STOCKHOLMS STADS KOMMUNALA SKOLOR UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS-, EKONOMI - OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (11) 2011-08-25 CHRISTER BLOMKVIST MARIANNE ODELROS SYNSKADADE ELEVERS OCH HÖRSELSKADADE ELEVERS

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Rutin för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd och modersmålsundervisning

Rutin för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd och modersmålsundervisning Rutin för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd och modersmålsundervisning Sektor utbildning Antagen av Sektor utbildning Ledningsgrupp 2015-10-12 Reviderad 2018-11-19 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Stöd och anpassning i förskolan/skolan

Stöd och anpassning i förskolan/skolan Stöd och anpassning i förskolan/skolan - vad säger skollagen? Din patientförening när bindväven inte fungerar Innehåll Sid 5 Individuella behov Sid 5 Åtgärdsprogram Sid 6 Skaffa dig kunskap Sid 6 Skollagen

Läs mer

Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun

Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i s kommun Förskola/skola/fritidshem Aktuell vistelsetid tim/vecka:

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd

Läs mer

Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser

Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser Februari 2018 Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser Tilläggsbeloppet ska utgå från bedömning av enskilda barnets/elevens behov av extra ordinära stödinsatser. Kostnaderna för stödet

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn Danderyds kommun epost: kommunen@danderyd.se för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET SAMMANFATTNING

UTREDNINGSINSTITUTET SAMMANFATTNING År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Förstudie inom projekt IT-support i hemmet för personer med funktionsnedsättning och äldre SAMMANFATTNING En kartläggning bland synscentraler, hjälpmedelscentraler och regionala

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Redovisning av uppföljning av kvalitetshöjande medel för insatser inom svenskundervisning för invandrare (sfi)

Redovisning av uppföljning av kvalitetshöjande medel för insatser inom svenskundervisning för invandrare (sfi) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (8) Dnr 2009:586 Redovisning av uppföljning av kvalitetshöjande medel för insatser inom svenskundervisning för invandrare (sfi) Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tidiga samordnade insatser

Tidiga samordnade insatser Tidiga samordnade insatser Vår definition av begreppet tidiga insatser. Tidigt stöd kan handla om att få stöd i unga år, men också att få stöd så snart behovet uppdagas, oavsett ålder. Vår idé I utvecklingsarbetet

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008 Vaxholms kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Vaxholms kommun 2(10) Tillsyn i Vaxholms kommun har genomfört tillsyn av Vaxholms kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014 Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014 stockholm.se Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Information Sida 1 (3) 2014-08-04 Handlingsplan för barnens övergång mellan förskola

Läs mer

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn Järfälla kommun för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax:

Läs mer

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Vendestigens skola Rektorn vid Vendestigens skola Beslut för grundskola efter tillsyn av Vendestigens skola i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 2013-01-30 1 (5) Till verksamhetschefer för gymnasieutbildning Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 1. INLEDNING Bidrag till fristående skolor för gymnasieelever

Läs mer

, Dnr 2016:1699 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (7) Redovisning för statsbidrag för Läslyftet i skolan läsår 2017/18.

, Dnr 2016:1699 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (7) Redovisning för statsbidrag för Läslyftet i skolan läsår 2017/18. 2018-10-18, Dnr 2016:1699 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (7) Redovisning för statsbidrag för Läslyftet i skolan läsår 2017/18. Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt förordning (2015:42) om statsbidrag

Läs mer

Total nedsättning i tjänst, rekvirerad (%)

Total nedsättning i tjänst, rekvirerad (%) 2017-03-17, Dnr 2016:1699 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (9) Läslyftet skolan läsår 2017/18 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001553 ALINGSÅS KOMMUN 230 17 1276500 2120000639 ALVESTA KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9 Riktlinjer för elevhälsoarbete Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9 Inledning I begreppet elevhälsa ingår skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser. Utgångspunkten

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ANVISNINGAR Till rektor för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med elever folkbokförda i Malmö Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp

Läs mer

Hur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet?

Hur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet? PM Sida 1 (5) 2018-12-21 Hur väl informerar Sveriges 25 folkrikaste kommuner om det fria skolvalet? Det fria skolvalet har funnits sedan 1992, vilket innebär att föräldrar med barn i skolåldern kan, och

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Viksjöskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Viksjöskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ANVISNINGAR Till rektor för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med elever folkbokförda i Malmö Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Hjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

Hjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad Hjälpredan 2015 Ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett barn med fysiska eller

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Hällsboskolan för elev med grav språkstörning

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Hällsboskolan för elev med grav språkstörning Ansökan Ansökan skickas till Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Hällsboskolan för elev med grav språkstörning För information om

Läs mer

Riktlinjer vid frånvaro

Riktlinjer vid frånvaro 1 av 9 Barn- och utbildningschef, Bilaga 1 Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-09 83 Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Karlsborgs kommuns förskolor och grundskolor Riktlinjer

Läs mer

Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser

Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen avd. Utveckling Annette Johansson, 016-710 84 64 Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser Ansökan avser kalenderåret

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och fritidshem

Beslut för förskoleklass och fritidshem Beslut 2013-04-17 Banérportens förskoleklass och fritidshem Rektorn vid Banérportens förskoleklass och fritidshem Beslut för förskoleklass och fritidshem efter tillsyn av Banérportens förskoleklass och

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Utbildningsenkät Förskoleklassen

Utbildningsenkät Förskoleklassen Förskoleklassenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 1 (17) s Utbildningsenkät 2012-2013 2. Förskoleklassen Förskoleklassenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 2 (17) Innehåll 1 Utbildningsenkäten 2012-2013... 3 2 Vilken

Läs mer

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. 2017-06-21 Gällande läsåret 2017-2018 Skolnärvaro Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. Bakgrund och syfte:

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Stödet till barn och unga 2015

Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar

Läs mer

Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för extraordinära stödinsatser

Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för extraordinära stödinsatser Datum: Diarienummer: 2019-02-26 UBN-2018-1079 Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Ingrid Holström Sophie Boekhout Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för

Läs mer

Zarah Melander,

Zarah Melander, Zarah Melander, 2017-11-12 Vad ska vi prata om idag? Genomgång av skolan idag Diskussion i smågrupper På gång inom skolområdet Avslutande frågestund Skolan idag efter nya skollagen 2011 Den viktiga utgångspunkten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Slottet belägen i Eksjö kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 4 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut 2014-04-11 Ljusdals kommun Rektorn vid Gärdeåsskolan grundsärskola bodil.grahn@ljusdal.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Gärdeåsskolan grundsärskola i Ljusdals kommun Skolinspektionen,

Läs mer