Lärares syn på andraspråkselevers skolrelaterade språkfärdigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärares syn på andraspråkselevers skolrelaterade språkfärdigheter"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier Examensarbete 15 högskolepoäng Lärares syn på andraspråkselevers skolrelaterade språkfärdigheter Teachers take on L2 pupils school-related language skills Belma Kudin Lärarexamen 210 hp Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examinator: Karin Jönsson Handledare: Carina Hermansson

2 2

3 Sammanfattning Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk. De stödstrategier som framkom ur empirin var bland annat användningen av varierade uttrycksformer där bilder blev ett sätt för informanterna att förstärka undervisningen. Lärarna menar även att integrering av språk i ämnesundervisningen är en central utgångspunkt som bidrar till ett välutvecklat skolspråk, även vikten av en tydlig planering samt att motivera eleverna belystes av informanterna. Nyckelord: skolspråk, svenska som andraspråk, stödstrukturer, ämnesundervisning, ämnesintegrering 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och problemställning Forskning och teori inom problemområdet Teori och teoretiskt angreppssätt Sociokulturellt perspektiv på lärande Vad är ett skolspråk? Bas och utbyggnad hos andraspråkselever Ord och begrepp Lärares stödstrukturer Samspel mellan språk och skolämne Metod och genomförande Urval Metoddisskusion Forsknigsetiska överväganden Resultat och analys Lärarnas beskrivningar av skolspråket Hinder och svårigheter för andraspråkselever att utveckla sitt skolspråk Avsaknaden av den språkliga basen En yta som lurar lärarna Att inte tala svenska i hemmet, hinder eller möjlighet? Skolrelaterade ord och begrepp Möjligheter för andraspråkselever att utveckla sitt skolspråk Lärarna beskriver sina val av arbetssätt Integrering av språk och ämne

6 6. Slutsats och diskussion Referenser Bilaga

7 1. Inledning Som blivande lärare i grundskolans tidigare år med huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle finner jag ett stort intresse för elever som lär på sitt andraspråk. Undersökningens utgångspunkt är ett intresseområde som vuxit fram under min praktik samt mina egna upplevelser under skolgången. Som tvåspråkig upplevde jag tidigt att mina språkliga färdigheter i det svenska språket som hade behärskats under min barndom inte räckte till för att följa med i ämnesundervisningen. Med skolspråk avses ett kunskapsrelaterat språk (Löthagen m fl 2008) som skiljer sig från det vardagliga språk eleverna tidigare mött i sin språkutveckling. Med skolspråk använder jag Jim Cummins (i Axelsson & Magnusson 2012) definition som beskriver att CALP 1 can be defined as expertise in understanding and using literacyrelated aspects of language (Cummins i Axelsson & Magnusson 2012:260). Alla barn som kommer till skolan är nybörjare i detta skolspråk, men det blir synligt redan i de tidiga skolåren att elever som lär på sitt förstaspråk har bättre förutsättningar att utveckla ett fungerande skolrelaterat språk än elever som lär på sitt andraspråk. Det är nödvändigt för alla lärare ute i skolorna att vara medvetna om dessa utmaningar och därmed ha ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket medför att lärare alltid arbetar med att stötta elever i deras språkutveckling. Att arbeta med att stötta eleverna betonas vidare av Maaike Hajer och Theun Meestringa (2010) som menar att det är alla lärares uppgift att fokusera på språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper, eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever. Det som tidigare ansågs vara en fråga som enbart berör språklärare, framför allt svensklärare och lärare i svenska som andraspråk, är i dag en central fråga som berör alla som arbetar i skolan (Hajer & Meestringa 2010). I denna kvalitativa undersökning framställs, analyseras och diskuteras hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, understryks att språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade samt att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (Lgr 11:13). I Lgr 11 understryks det vidare att lärare i grundskolan ska arbeta 1 CALP innebär Cognitive Academic Language Proficiency vilket är ett akademiskt/skolrelaterat språkbruk. I likhet med Cummins anser jag att ett akademiskt/skolrelaterat språkbruk eller skolspråk är det språk eleverna möter i skolan som skiljer sig från det språk de tidigare mött i sin vardag. 7

8 språkutvecklande i skolans alla ämnen samt att varje elev ska få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Det finns många examensarbeten som inriktar sig på andraspråksutveckling men bara ett fåtal som har skolspråket som fokus. Jag anser att det finns en stor relevans att undersöka detta då vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle vilket ökar relevansen för mig som blivande svensklärare att få en inblick i vilka upplevda hinder respektive möjligheter lärare beskriver att det finns för andraspråkselever vid utvecklingen av skolspråket och att arbeta för att alla elever ska få samma förutsättningar för att utveckla en positiv skolgång. 8

9 2. Syfte och problemställning Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Vilka hinder och möjligheter menar lärare finns för barn med svenska som andraspråk att utveckla sitt skolspråk? Hur beskriver lärarna att de arbetar för att på bästa sätt stötta andraspråkselever i skolspråksutvecklingen? 9

10 3. Forskning och teori inom problemområdet I följande avsnitt presenteras relevant forskning och litteratur som knyter an till undersökningsområdet det vill säga hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Litteraturgenomgången baserar sig på forskning som omfattar teorier gällande elever med ett annat modersmål och deras svårigheter med skolspråket. Problemområdet som jag undersöker handlar om vilka hinder och möjligheter lärare anser finns för barn med svenska som andraspråk att utveckla sitt skolspråk samt hur lärare beskriver att de arbetar för att på bästa sätt stötta andraspråkselever i deras utveckling av skolspråket. Jag har hittat några examensarbeten som berör ämnet, bland annat Vi måste träna på språket hela tiden precis som man måste göra om man vill bli duktig på fotboll (Holden 2012) som är ett examensarbete som berör andraspråkselever och deras skolspråk i högstadiet. Studiens resultat visar att lärarna är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språk, även i ämnesundervisningen men olika faktorer som till exempel tidsbrist bidrar till att det är svårt i praktiken. Vidare undersöker uppsatsen Det är som rytmen, BOOM BOOM! Det är basen (Johansson & Rosqvist 2010) elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4-9 där skribenterna fokuserar på svårigheter som kan uppstå med skolrelaterade begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Uppsatsens resultat visar att elever har den kunskap som krävs för att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt har problem med att definiera den matematiska betydelsen. Författarna kom även fram till den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast. Det finns en del relevant forskning om andraspråkselevers utveckling av skolspråket till exempel Skolspråk i utveckling (2011) av Ulrika Magnusson. Forskaren har undersökt och jämfört en- och flerspråkiga elevers skolspråksutveckling i de äldre åldrarna. Magnusson utgår ifrån ett sociokulturellt synsätt och menar att svårigheter med skolspråket är en bidragande faktor till att flerspråkiga elever lämnar gymnasiet med sämre betyg än enspråkiga. Magnusson kommer i resultatet bland annat fram till att avsaknaden av den språkliga basen är en central och bidragande faktor till andraspråkselevers svårigheter med att utveckla ett välfungerande skolspråk. 10

11 Greppa språket (2011) är en bok som är skriven av Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Översikten ger exempel på arbetssätt som bygger på en kommunikativ undervisning där språket utgör en central utgångspunkt i alla ämnen vid arbete med flerspråkiga 2 elever. 3.1 Teori och teoretiskt angreppssätt I denna uppsatts utgår jag från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, teori kring stödstrukturer, skolrelaterade ord och begrepp, bas och utbyggnad hos andraspråkselever samt samspel mellan språk och skolämne Sociokulturellt perspektiv på lärande Pedagogikprofessorn Roger Säljö anses vara den främste förespråkaren i Sverige när det gäller att tala för det sociokulturella perspektivet på lärande. Säljö (2010) betonar att det sociokulturella perspektivet har sin bakgrund i den ryske utvecklingsteoretikern Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är interaktionen mellan människor den centrala utgångspunkten för lärande. För att få en bättre inblick i hur lärande ur ett sociokulturellt perspektiv bör ske använder Säljö ett antal nyckelbegrepp. Det grundläggande begreppet i hans teorier är det han benämner som redskap. Redskap kan ses som antingen intellektuella eller materiella. Säljö drar paralleller mellan de båda och menar att alla våra redskap, både de språkliga och fysiska, är produkter av människor och i den meningen kan man jämställa dem. Människors viktigaste redskap utifrån ett sociokulturellt synsätt är språket. Samtalet har varit, är och kommer alltid att vara den viktigaste arenan för lärande (Säljö 2010:33). Eleverna behöver därför möta samt använda språk i olika situationer. Eftersom att det sociokulturella perspektivet grundar sig i att lärande sker via interaktion, blir språket nyckeln till detta samspel. Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas men det är också genom kommunikation 2 Flerspråkighet beskrivs av NE ( som användning eller behärskning av flera språk. Tillgängligt på Internet: Genomgående i denna upsatts används svenska som andraspråkselever istället för flerspråkiga elever. 11

12 som de förs vidare. Därför blir det centralt att eleven får arbeta med ett utvidgat språkbegrepp och att man som lärare använder språket i olika funktionella sammanhang (Säljö 2010). I enlighet med Säljö betonar även Skolverket (Greppa språket 2011) att Språk är en social företeelse och utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Språk utvecklas genom aktivt deltagande i de sociala sammanhang man ingår i. Ju fler olika sammanhang där man är språkligt aktiv, desto större språklig repertoar utvecklar man (Greppa språket 2011:22). Pauline Gibbons (2002) betonar vidare vikten av samarbete mellan individer vid kunskapsoch språkutveckling och även samspelet mellan lärare och elev och menar, precis som Säljö, att språket är nyckeln till detta samarbete. Angående andraspråksinlärning anser både Vygotskij, Säljö och Gibbons att ett andraspråk bäst lärs in via interaktion och samarbete med andra. Interaktion och samarbete bör enligt forskarna ske genom det Gibbons benämner som stöttning eller scaffolding av den personen som kan språket bättre, exempelvis läraren (Gibbons 2002). Vidare anser Wayne Thomas och Virgina Collier (i Axelsson & Magnusson 2012) att det tvåspråkiga barnet alltid måste befinna sig i en sociokulturellt stöttande miljö. Denna miljö innebär att eleverna får uppgifter av läraren att arbeta med på andraspråket som är lämpliga för deras ålders- och mognadsnivå. Det gemensamma sammarbetet sätts i stor fokus och Thomas och Collier understryker vikten av samarbetsinriktad undervisning, som enligt dem, är mer effektiv än traditionell, lärarstyrd undervisning (Axelsson & Magnusson 2012) Våra styrdokument bygger till stor del på ett sociokulturellt synsätt på lärande. I denna uppsats blir det sociokulturella perspektivet centralt då det utgår ifrån att språk fyller olika funktioner i olika sammanhang, även i olika skolämnen. Detta utgör grunden för en del av diskussionen om att språkutveckling är alla lärares ansvar i skolorna (Greppa språket 2011) Vad är ett skolspråk? Språkutveckling under skoltiden handlar i stor utsträckning om erövringen av ett mer formellt, skriftspråksbaserat språk (Lindberg 2006:2). Detta formella språk, även kallat skolspråk, kunskapsrelaterat språk eller på engelska CALP (Cognitive Academic Language Proficiency) (Löthagen m fl 2008:12) bygger på de språkliga baskunskaper som eleverna 12

13 tillämpat sig innan skolstarten. Skolspråket definieras av Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011) som det språk som eleverna möter i skolans undervisning. Skolspråket skiljer sig från det vardagsspråk som eleverna tidigare mött i sin vardag och använder på fritiden och skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk har sin utgångspunkt i Vygotskijs sätt att beskriva utvecklingen av vardagliga respektive vetenskapliga begrepp och sammanhang. Skolspråkets begrepp och de sammanhang de hör hemma i bygger på konstruktioner som forskare och andra har arbetat fram för att förstå och förklara världen på ett vetenskapligt sätt. I skolan har dessa anpassats till undervisning på olika sätt och i olika årskurser. Att utveckla ett vardagsspråk respektive ett skolspråk är två olika världar där barnen ingår i olika sammanhang för att lära sig de båda. Inger Lindberg (2006) beskriver skolspråket som skriftspråksbaserat och menar att det kännetecknas av bland annat argumentation och reflektion. I och med att skolspråket ingår i olika skolämnen, är skolspråket inte ett språk, utan flera (Greppa språket 2011) Bas och utbyggnad hos andraspråkselever Enligt Gibbons (2006) är en grundläggande anledning till varför andraspråkselever oftast upplever det som problematiskt att utveckla ett välfungerande skolspråk eftersom att andraspråkselever saknar en grund eller bas att bygga detta språk på. Denna problematik påverkar andraspråkselevers skolgång och fortsatt lärande i grundskolan (Gibbons 2002). Enligt Pirkko Bergman (2000) brukar skolan utgå ifrån att eleverna redan vid skolstart har en välutvecklad bas, men att ordförrådets omfång kan se olika ut, även hos elever som lär på sitt förstaspråk. En viktig aspekt som man bör ta hänsyn till som lärare är att andraspråkselever som börjar i den svenska skolan kan ha bristfälliga kunskaper i svenska. Basen i svenska är inte tillräcklig för att utgöra grunden för utbyggnad (Bergman 2000:25). Enligt Gibbons (2006) börjar andraspråkselever redan i årskurs fyra halka efter då man inser att språket i de olika ämnena blir för besvärligt. I våra styrdokument finns det utskrivna mål som eleverna förväntas uppnå, vare sig de behärskar det skolrelaterade språket som förekommer på lektionerna eller inte. Detta leder till att elever som inte är etiskt svenska lämnar grundskolan med sämre betyg än svenska elever. 13

14 Denna språkliga bas som Gibbons talar om, kan också benämnas som BICS 3 har enspråkiga elever som lär på sitt modersmål oftast utvecklat före skolstart. Det vill säga att barnet behärskar modersmålets ljudsystem, kan böja orden korrekt och har behärskat språkets grundläggande grammatik. Man måste även kunna delta i samtal, förstå och göra sig förstådd, det vill säga att behärska språkets samtalsstruktur. Att ha en välutvecklad bas kan se som att man kan tala ett vardagligt språk eller som basen kännetecknar ett flytande muntligt språk (Bergman 2000). Vidare poängterar Margareta Holmegaard och Inger Wikström (2004) att mötet med skolspråket inte bara skapar komplikationer för elever som har svenska som andraspråk utan majoriteten av eleverna i de svenska skolorna upplever skolspråket som problematiskt och vid skolstart är alla barn nybörjare på detta språk. Holmegaard och Wikström poängterar dock att det är påvisat att elever med svenska som modersmål har en tydlig fördel att framställa ett välutvecklat skolspråk då de lär sig nya ord och begrepp i skolan på sitt förstaspråk. De kan kontinuerligt utveckla och bygga på sitt förstaspråk parallellt med undervisningsämnet, medan andraspråkselever ofta saknar den avgrund som förstaspråkselever har haft möjlighet att utveckla (Holmegaard & Wikström 2004). Fortsättningsvis poängterar Bergman (2000) att många elever som tillämpar kunskap på sitt förstaspråk får dessa begrepp via samtal med sina föräldrar, andra vuxna, tv tittande, sagor och andra aktiviteter som de möter tidigt i sin språkutveckling. Elever med svenska som andraspråk saknar ofta detta djup och är i behov av att utvidga sina baskunskaper i andraspråket samtidigt som de behöver utveckla ett nytt språk för att förstå undervisningen. Detta betonas även av Inger Lindberg (2006) som menar att en grundläggande anledning till avsaknaden av den språkliga basen hos andraspråkselever ofta har att göra med att de har en mer avgränsad tillgång till modeller för skolrelaterat språkbruk utanför skolan. Därför är det grundläggande för dessa elever att bli undervisade på ett sätt som är tillämpat efter deras särskilda behov. Det är även viktigt för läraren att lägga stor vikt vid språkliga aspekter på lärandet utan att göra avkall på kunskapskraven. För att elever som undervisas på sitt andraspråk ska kunna nå de mål som finns utskrivna i skolans olika ämnen innan de fullt ut behärskar undervisningsspråket svenska är det nödvändigt för alla lärare att ackommodera sin undervisning och vidare arbeta för att utveckla en tydlig språklig vägledning 4 (Lindberg 2006). Vikten av en tydlig språklig vägledning betonar även Annika 3 Med BISC (basic interpersonal communication skills) är en typ av språkbruk som Jim Cummins definierar som ett mer interaktionellt och vardagligt språkbruk. 4 Lindberg (2006) anväder begreppet språklig vägledning som enligt henne handlar om att bli medveten om återkommande och mer generella mönster som kännetecknar olika språkliga genrer inom olika ämnen, dvs. 14

15 Löthaugen, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh (2008) vilket enligt dem, skulle förbättra andraspråkselevers skolresultat. De menar att elevernas språkutveckling är ett åliggande för alla lärare, inte bara lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk. Det krävs mycket tid av lärare för att hjälpa eleverna erövra skolrelaterade språkfärdigheter. Att veta hur pass utvecklad basen är hos andraspråkselever kan många lärare uppleva som problematiskt. Därför ger sig lärarna ofta på ett försök att låta eleven jobba på utbyggnaden, utan att ha en välutvecklad bas. Konsekvensen blir då att eleven missar en del meningsfullt innehåll då språket brister. Att lärarna låter eleverna jobba med utbyggnaden är inte alltid en medveten handlig hos läraren. Ibland kan man höra ord som lurad och ytflyt när lärare försöker beskriva hur mycket andraspråkseleverna egentligen kan och förstår av språket. I kunskapsöversikten Att läsa och skriva påpekar Hyltenstam (2007) att det är olyckligt att tala om denna fullständigt naturliga och nödvändiga fas i språkutvecklingen med ord som ytflyt och lurad då risken är att man drar paralleller till att det är eleven som lurar omgivningen med sitt goda uttal (Hyltenstam 2007:53). Denna strategi använder eleven i själva verket bara för att kommunicera så effektivt som möjligt, menar Hyltenstam. För att på bästa sätt motverka att bli lurad av detta ytflyt bör undervisningen i skolan arbeta med att utveckla basen parallellt med utbyggnaden. Det vill säga att utveckla vardagsspråket samtidigt som man utvecklar skolspråket. Bergman (2000) menar vidare att om läraren enbart arbetar med att utveckla basen infantiliserar eleven och att för snabbt ställa krav på att andraspråksinläraren ska klara utbyggnaden på samma villkor som svenska elever gör att basen åsidosätts Ord och begrepp Ord och begrepp utgör en stor del av skolspråket. I många avseenden måste eleverna tillägna sig nya språkliga färdigheter, då de lär sig ämnen som matematik, samhällskunskap eller naturkunskap. Olika ämnesområden som matte, historia och samhällskunskap är förknippade med skilda språkvariationer. De språkliga kraven växlar således mellan olika ämnen. Särskilt påtagligt är detta för ordförrådets del (Hyltenstam 1999). Vidare betonar Ingegärd Enström (2004) att det är viktigt för alla människor, infödda såväl som andraspråkstalare att besitta ett stort och varierat ordförråd. Det vill säga att till fullo kunna förstå det som sägs och skrivs i mönster för ordval såväl som för grammatiska och textuella drag som stöd för ett eget kreativt och ämnesrelevant språkbruk (Lindberg 2006:85) 15

16 olika sammanhang och inom olika områden. Det är likaså viktigt att på ett rättvisande sätt kunna ge uttryck för sina kunskaper och erfarenheter. Ju fler ord en individ förfogar över, desto bättre är han eller hon rustad för språkligt krävande uppgifter (Enström 2004). Att veta vilka skolrelaterade ord och begrepp en andraspråkselev behöver lära sig är inte alltid lätt. Svaret på den frågan är helt beroende på vad personen ska använda orden eller begreppen till. För att klara undervisningen i skolan behöver eleverna lära sig det Hyltenstam och Enström (2004) benämner som ämnesrelaterade ord. Detta för att ha möjlighet att tillgodogöra sig texter och undervisning inom det aktuella arbetsområdet (Hyltenstam & Enström 2004). Det uppstår svårigheter för andraspråkselever om ämnesrelaterade ord lärs ut utan att parallellt arbeta med basordförrådet. Då man lär ut svenska till elever som har språket som modersmål bygger man underförstått på en bas, som normalt är fullt utvecklad redan vid skolstart. De grundläggande dragen i modersmålets uttal och grammatik behärskas redan tidigt i förskoleåldern, någon gång i tre- till fyraårsåldern. Ordförrådet hör till det som utvecklas genom hela livet, men redan vid skolstarten når ordförrådet upp någonstans till ungefär ord på modersmålet. För en del andraspråkselever som har ett begränsat ordförråd i svenska, är det ett hårt arbete att under en relativt kort period bygga upp det ordförråd som behövs för att förstå och följa med i ämnesundervisningen. Att läsa och prata mycket understödjer elevernas språkfärdighet och är den stora källan till ett utökat och varierat ordförråd (Hyltenstam 1999). I årskurs fyra drabbas många elever av någonting som av Holmegaard och Wikström (2004) benämns som SO-chocken. Mängder av nya ord och begrepp introduceras i undervisningen. Olika ämnen kännetecknas av ett särskilt begrepps- och ordförråd. En stor del av ordförrådet i till exempel naturkunskap är ett helt annat än i till exempel hem- och konsumentkunskap. Även ordförrådet inom samma ämne kan variera avsevärt. Samtidigt är det så att innehåll, ord och begrepp från olika ämnen överlappar varandra, vilket man som lärare bör dra nytta av i innehållsplaneringen. Holmegaard och Wikström (2004) använder begreppen fackord, icke-fackord och kända ord. Med fackord menas de ord som är nya för flertalet elever och mestadels förklaras av läraren i varje ämne. Med icke-fackord avses ord som tillhör det allmänna ordförrådet, men som har högre frekvens och kanske även annan betydelse i facktexter än i allmänt språkbruk. Även dessa ord visade sig i stor utsträckning vara ämnesspecifika (till exempel vrida, gnida, kärl, avta, tätort, gröda). Det är ord som de flesta enspråkiga elever åtminstone passivt känner till och som, om de inte förklaras i undervisningen, kan ställa till problem för 16

17 andraspråkselever. Bland denna typ av ord återfanns även mycket vanliga funktionsord som således, därigenom och dessutom ord som ofta är centrala för förståelsen av en facktext. Med kända ord menas ord som man bedömde att andraspråkselever som deltog i skolans ämnesundervisning behärskade. De flesta av dessa ord var mycket vanliga funktionsord som till exempel prepositioner, adverb, pronomen och konjuktioner, även frekventa substantiv och verb (Holmegaard & Wikström 2004). Vid planering av undervisning och dess innehåll bör lärare tänka igenom vilket språk och vilka språkliga färdigheter som ska tränas för att eleverna ska kunna prestera ett gott arbete enligt Holmegaard och Wikström. De menar att läraren bör fråga sig vilka fackord som eleverna måste kunna för att förstå innehållet och ta upp dessa till behandling. Därtill behöver eleverna lära sig andra ord, begrepp och språkliga strukturer som är centrala för förståelsen av innehållet. Som lärare bör man använda ett begränsat och begripligt ordförråd som karakteriseras av ord med vid betydelse (Holmegaard och Wikström 2004). Vidare skriver Holmegaard och Wikström (2004) att det är viktigt för lärare att fundera på hur det inlärda ska redovisas. Om syftet med lektionen är att kunna diskutera och argumentera, behöver eleverna viktiga redskap för att kunna göra detta. Då bör ord och uttryck som: å ena sidan, å andra sidan, visserligen har du rätt när du säger etc. De måste också få ord för att uttrycka orsak och verkan, motsatser, förutsättningar och jämförelser. Enligt Holmegaard & Wikström (2004) är det en metod för att samla ämnesspecifika och ämnesrelaterade ord och få eleverna att fundera och reflektera runt ord kan vara att arbeta med ordfält. Som förberedelse för en diskussion om jordbruk kan läraren presentera ett ordfält där man tillsammans försöker ringa in viktiga ord eller lämpliga fraser. Det kan vara lättare för eleven att få grepp om betydelsen och ett ords gränser om de diskuteras och sorteras i olika områden. Eleverna lär sig inte orden med en gång men de får en jordbrukstext som de sedan kan använda när de samtalar och skriver om ämnet (Holmegaard & Wikström 2004: ). 17

18 Figur 18.4 Ordfält (Enström & Holmegaard 2004, 1996b:20) Enligt Holmegaard och Wikström kan diskussioner om ord kan väcka intresse och inspirera eleverna till meningsfulla aktiviteter. Undervisningen får inte bli för ytlig utan bör handla om förståelse och fördjupning av begrepp. De nya begreppen måste fyllas med ett innehåll. Ett konkret och dialogiskt arbetssätt bidrar till att eleverna kan tränga in i de nya begreppen. Det är viktigt att lärarna möter eleverna med begrepp som de redan kan och bygga vidare på dessa (Holmegaard & Wikström 2004) Lärares stödstrukturer För att alla elever ska få samma chans att tillägna sig den kunskap de behöver, är det essentiellt för lärare ute i skolorna att arbeta med att stötta elever i deras utveckling av skolspråket samtidigt som de arbetar med att utveckla andraspråkselevernas språkliga bas. Att stötta innebär att man tillfälligt ger det stöd som behövs (Gibbons 2002:29). Gibbons använder begreppet stöttning i följande sammanhang de åtgärder som vidtas för att begränsa friheten vid utförandet av vissa uppgifter så att barnet kan koncentrera sig på den svåra färdighet som hon håller på att förvärva (Gibbons 2002:29). I en klassrumssituation står begreppet för den tillfälliga men nödvändiga hjälp som läraren ger (Gibbons 2002:29). Ett exempel på stöttning som läraren kan ge är att tala tydligt, pausera, säga samma sak på olika 18

19 sätt, skriva ner nyckelbegrepp, betona, visa, demonstrera och ge ledtrådar när eleverna kör fast. Stöttning kan även bestå av gester, kroppsspråk, intonation, bilder, föremål det vill säga allt för att göra undervisningen begriplig och få eleverna att förstå (Löthaugen m fl 2008). Många lärare anser det vara en stor utmaning att ha andraspråkselever i klassrummet, men det kan även bli ett pådrivare medel för ett språkutvecklande arbete som gynnar alla elever, inte bara de som lär på sitt andraspråk. Även elever som har svenska som förstaspråk kan av olika anledningar ha svårt att förstå det skolspråk som de möter i skolan. Genom att inse att vi inte kan ta för givet att eleverna förstår de ämnesspecifika skolorden utan att de måste läras ut, genom att hitta stimulerande och effektiva sätt att göra det på och genom att kritiskt granska hur språket används i klassrummet hjälper vi inte bara andraspråkselever utan även många av de enspråkiga elever som befinner sig i klassrummet (Gibbons 2002). Jim Cummins (2000) förklarar vidare att stöttning måste ges av alla lärare, under alla lektioner. Han menar också att språket är centralt i alla ämnen då alla ämnen innehåller kunskapsrelaterade ord och begrepp som för alla barn är svåra att förstå, inte minst för elever som undervisas på sitt andraspråk (Cummins 2000). Cummins anser att en del lärare negligerar sin egen pedagogiska begåvning och åsidosätter strategier att stödja eleven på bästa sätt i språkutvecklingen. Han skriver vidare att många lärare inte är specifikt insatta eller medvetna om den tid som vanligen krävs för att en andraspråkselev ska komma ikapp studiemässigt (5 år eller mer), trots att mycket av forskningen på det här området gjorts. Om lärarna hade varit medvetna om dessa fakta hade de kanske reflekterat över behovet av att alla lärare, inte bara andraspråkslärare, inser vikten av att arbeta med språkutveckling i sitt undervisningsämne understödjer elevernas behov. Vidare menar Cummins att många av de åtgärder som skulle kunna bidra till en förändring vad gäller att alla elever bör få en likvärdig utbildning där de stöttas efter sina behöv kan införas helt utan kostnad. Lärarutbildningarna skulle till exempel kunna garantera att alla nya lärare som utexamineras åtminstone har viss erfarenhet av att göra ett ämnesinnehåll begripligt för andraspråkselever vilket hade underlättat för eleverna i utvecklingen av skolspråket (Cummins 2000) Samspel mellan språk och skolämne Ing-Marie Parszyk (1999) visar i sin avhandling om minoritetsspråkselevers villkor i grundskolan vilka konsekvenser avsaknaden av samspel mellan språk och skolämnen får. 19

20 Parszyk kommer fram till ett viktigt resultat i sin studie som visar att eleverna får undervisning i svenska som andraspråk, men denna undervisning sker vid sidan om, vilket bidrar till att andraspråkseleverna får föreställningen om att de går miste om annan viktig undervisning i klassen. Eleverna har också uppfattningen att svenska är ett undervisningsämne mer än ett språk att ta till sig kunskaper på. Det framgår också i Parszyks studie att elever uttrycker att på dagis var det lättast att förstå (Parszyk 1999:116). Att alltid arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och som lärare hitta samspel mellan språk och det ämne man undervisar i är ett sätt att stödja elever i deras utveckling av det språk som skolan kräver att de ska behärska och förstå gynnar eleverna på många olika sätt. Eftersom att språk bäst lärs in när det behövs för annan inlärning är det ordinarie klassrummet samt det gemensamma arbetet den bästa miljön för att ett andraspråk ska utvecklas (Gibbons 2002). Cummins (i Holmegaard & Wikström 2004) poängterar vikten av att arbeta med att sammanlänka innehåll och elevernas erfarenheter. Cummins menar att lärarna ger effektivt stöd genom att använda ett laborativt och interaktivt arbetssätt. Det är därför betydelsefullt för alla lärare att integrera innehåll och språk, för att vidare skapa en meningsfull inlärning. Språkinlärarnas motivation och djupinlärning ökar också, då ämnesinnehållet står i centrum för intresset (Holmegaard & Wikström 2004). Cummins (i Löthaugen m fl 2008) menar att man ska gå från det konkreta till det abstrakta, från det vardagliga till det vetenskapliga. I till exempel naturkunskap kan man tänka sig att man ska börja med att eleverna beskriver ett experiment eller en laboration med hjälp av vardagsspråk. Sedan hjälper läraren till att komponera språket med ett mer avancerat språk som innefattar skolrelaterade ord och begrepp. Sedan skriver lärare och elever en gemensam text om fenomenet för att eleverna sedan ska klara av att avsluta arbetet med att läsa eller skriva naturkunskap texter på egen hand. Det är främst i år 3-4 som undervisningens innehåll förändras och eleverna möter ett mer okänt och abstrakt språk som kolliderar med det vardagsspråk de är vana vid. Då är det essentiellt för alla lärare att integrera språk i sin ämnesundervisning (Löthaugen m fl 2008). Gibbons (2006) anser att om man som lärare ska kunna hitta en balans mellan språk och ämne bör man först fundera på vilket tema klassen arbetar med. Detta gör det möjligt för lärare att komma underfund med vilket språk eleverna behöver behärska för att undervisningen ska gå lättare (Gibbons 2006). När man tar hänsyn till temat blir det lättare att hitta ett samspel mellan språk och ämne. I rapporten På liv och död ett temaarbete i grundskolans mellanår (Magnusson, Malmgren & Nilsson 2010) redogör författarna för hur man integrera ämnen via att arbeta tematiskt. I rapporten framgår det att undervisningen 20

21 behöver börja i elevernas egen erfarenhet för att de ska ha någonting att hänga upp sina kunskaper på. Magnussons m fl (2010) utgångspunkt när de planerar och genomför en undervisning är att språkutveckling, personlig utveckling och kunskapsutveckling går hand i hand. Författarna skriver vidare att det inte finns möjlighet att utveckla språk som är oberoende av en viss situation. Om man arbetar tematiskt, har man enligt författarna möjlighet att utgå ifrån ett centralt innehåll som eleverna finner intresse för (Magnusson, Malmgren & Nilsson 2010). Att utgå ifrån ett centralt innehåll som intresserar elever betonar även Holmegaard och Wikström (2004) som vidare pekar på att integrera ämnen är ett sätt för lärare att arbeta för att stötta andraspråkselever och ge dem samma gynnsamma förutsättningar att inhämta samma ämneskunskaper som enspråkiga elever. Att integrera ämnen, kräver enligt Holmegaard och Wikström en effektiv undervisning som kräver noggrann planering både på kort och lång sikt. Att integrera ämnen leder till att eleverna får möta texter som innehållsmässigt ligger nära varandra, samt att de stöter på samma ord och begrepp som är centrala för ämnesinnehållet flera gånger och ändvänder orden på olika sätt. Integreringen gör att eleverna får mer tid till att bearbeta ett innehåll och processa på djupet, vilket hjälper dem att förstå och minnas bättre (Holmegaard & Wikström 2004). Inger Lindberg (2006) anser att många lärare kan uppleva svårigheter med att skilja på ämneskunskaper och språkkunskaper. Detta kan, enligt Lindberg, leda till att andraspråkselever inte når godkända betyg på grund av deras begränsade kunskaper i svenska trots goda ämneskunskaper. Det är därför av största vikt att man vid all kunskapsbedömning i skolan tar hänsyn till förekommande språkliga hinder dessa elever stöter på och stöttar elever som inte tillämpat sig undervisningsspråket fullständigt att visa sina kunskaper på annat sätt, förslagsvis med hjälp av modersmålet eller via omväxlande mindre språkberoende tillvägagångssätt. Dessa tillvägagångssätt kan vara att eleverna får tillgång till lexikala hjälpmedel, bilder, grafik samt dra nytta av multimodala metoder (Lindberg 2006). 21

22 4. Metod och genomförande Undersökningen är en fallstudie som är utformad efter intervjuer med sex verksamma lärare. Efter att ha fördjupat mig i relevant litteratur samt bearbetat en del av denna för att ha möjligheten att forma ett relevant syfte kontaktade jag lärarna initialt och bestämde tid och plats för intervju. Målen med de kvalitativa intervjuerna var detsamma: Att ta reda på vad informanterna anser det finns för hinder och möjligheter för barn med svenska som andraspråk att utveckla sitt skolspråk. Målet är vidare att ta reda på hur informanterna beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling för att vidare utveckla elevernas skolspråk. Intervjuerna genomfördes under två dagar på lärarnas skola. Jan Trost (2005) poängterar att miljön bör vara ostörd vilket togs hänsyn till och informanterna valde tomma klassrum för en intervju i lugn och ro. Intervjun spelades in med hjälp av iphone och stödanteckningar fördes fortlöpande. Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man som intervjuare ställer enkla frågor till respondenten för att få mer innehållsrika svar. En kvalitativ metod framför en kvantitativ metod för mitt undersökningsområde passar bättre då en kvantitativ metod är mer utformad för att ge intervjuaren svar på frågan: hur många? En kvantitativ undersökningsmetod svarar även på frågor som: hur länge, fler eller mer? Det var inte viktigt för denna uppsats utan det centrala var att ge mig själv större möjlighet att analysera över människors sätt att agera eller att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster (Trost 2005). Fortsättningsvis är en kvalitativ intervju lämpligare för denna uppsats då en kvalitativ intervju alltid har låg grad av standardisering. Det vill säga frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord (Patel & Davidsson 2003:78). 4.1 Urval Vid val av metod påträffades både för- och nackdelar med den kvalitativa undersökningsintervjun som används i undersökningen. Då syftet med uppsatsen var att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av 22

23 elevernas skolspråk blir det grundläggande för mig att ta reda på hur lärare tänker och resonerar kring ett visst ämne. Om syftet är att få ökad kunskap om hur en människa tänker och resonerar är en mindre kvalitativ undersökningsintervju den metod som innefattar de bäst passande komponenterna för min undersökning. Trost (2005) beskriver den kvalitativa intervjun som en passande metod när man vill få en djup och klar uppfattning om hur en människa tycker och tänker om ett specifikt ämne. Det var även viktigt för uppsatsen att som intervjuare följa upp att alla respondenter har uttalat sig i alla frågor samt ställa följdfrågor för att försöka ackumulera ett stoff som ska ge belägg för undersökningens forskningsfrågor. Då jag hade utformat en intervjumanual (se bilaga 1) med övergripande frågor samt följdfrågor som jag lät vara anpassningsbara beroende på intervjuns fortsatta flöde blev intervjuerna mer rörliga, vilket tillåts i en kvalitativ intervju (Trost 2005). Empirin till undersökningen samlades in bland lärare som är verksamma i årskurs 1-6 och arbetar på en mångkulturell skola belägen i en storstad i södra Sverige. Skolan är en F-9 skola och har ungefär 600 elever. Det främsta urvalet föll på att informanterna skulle ha klasser med flera elever som hade svenska som andraspråk. Valet föll på sex lärare eftersom att en kvalitativ djupintervju kan vara tidskrävande och allt för många intervjuer kan leda till att uppsatsen blir ytlig vilket undergräver idén med arbetet (Stukat 2005:63). De sex lärare som intervjuades till denna uppsats var alla kvinnor då majoriteten av lärarna på den valda skolan som arbetar i låg- och mellanstadiet är kvinnor. Informanterna är mellan år och samtliga har breda erfarenheter vid arbetet med andraspråkselever. 4.2 Metoddiskussion Den insamlade empirin, anteckningar och inspelningar behövde jag överföra från mobil och papper till dator. Detta skedde via en övergripande transkribering där enbart det material som kom att bli användbart i uppsatsen transkriberades. Transkriberingen skrevs ut då det var viktigt att få en text att arbeta med. Intervjuerna gav ett stort textmaterial att arbeta med, vilket är vanligt för kvalitativa intervjuer (Patel & Davidson 2003). Efter transkriptionen av den insamlade empirin blev nästa steg att analysera data. I enlighet med Trost (2005) anser jag att den bästa metoden för detta var att läsa igenom det utskrivna transkriberade materialet och fundera över vad man såg och hörde under 23

24 intervjuerna, vilket ledde till att en analys påbörjades. Analysen inleddes medan intervjun var i färskt minne. Ju längre tid som förflyter innan vi påbörjar analysen desto svårare är det att få ett levande förhållande till sitt material (Patel & Davidson 2003:119). Efter att ha funderat över det insamlande material valde jag att utföra nästa steg, det Trost (2005) benämner som tolkning av sitt datamaterial. Att tolka sitt datamaterial gör man med de teoretiska verktyg man har till förfogande. Dessa tre steg, att samla in data, analysera och tolka skedde under bearbetning av mina intervjuer (Trost 2005). Under intervjuernas gång har jag arbetat med att säkerställa reabiliteten. Reabilitet och validitet avser att förklara hur vida en forskares resultat är relevanta och trovärdiga i en uppsats (Trost 2005). Intervjuerna i denna uppsats har transkriberats exakt efter vad som sagts under intervjuerna. Däremot har ord som dom i arbetet betecknats som de och dem samt att kommatecken lagts in vid pauser. Eventuella svordomar har tagits bort och skratt, suck och andra uttryck har i denna uppsats inte transkriberats. Även tidigare intervjuer kan ha påverkat de kommande. Alla intervjuer började med att jag gav information kring övergripande syfte och forskningsfrågor. Informationen blev kort för att undvika att avslöja för mycket kring området samt för att undvika påverkan av personliga tankar och värderingar. För att ge en inblick i hur kvalitativa intervjuer kan gå till, använder sig Trost (2005) utav begreppen standardisering och strukturering, där standardisering innebär avsaknad av variation. Det vill säga till vilken grad frågorna och situationen är densamma för alla intervjuade. En lägre grad av standardisering innebär motsatsen, det vill säga att att den som intervjuar formulerar sig mer efter informanten. För intervjuerna utarbetade jag samma intervjumanual till alla informanter (se bilaga 1). Intervjumanualen omfattade tre övergripande frågor men följdfrågorna såg olika ut och formades efter samtalet vilket kan av Trost (2005) benämnas som låg grad av standardisering. Termen struktuering använder Trost (2005) för att beskriva hur vida intervjupersonen har möjlighet att svara öppet, eller är relativt styrda av frågorna att röra sig inom ett visst ämne. En nackdel kan ha varit att mina intervjuer har varit relativt struktuerade då intervjumanualen (se bilaga 1) kan ha styrt informanternas svar då frågorna riktar in dem på ett visst område. En fördel hade varit att ställa mer ostyrda frågor för att ge informanterna fler valmöjligheter att prata fritt. Intervjupersonerna har i intervjuerna valt att använda ord som svenska barn och etniskt svensk vilket jag valt att placera under citattecken då det är en värdering där innebörden kan diskuteras och problematiseras. 24

25 4.3 Forskningsetiska överväganden Enligt de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 2009) krävs det att en forskare vid all typ av forskning agerar etiskt mot informanter och andra deltagare. Vetenskapsrådet presenterar fyra huvudprinciper som ställer krav på forskaren. Vid denna uppsats informerades intervjupersonerna om deras samtycke innan utförandet av varje intervju. Informanterna informerades om undersökningens övergripande syfte samt innan intervjuns början poängterades övergripande frågeställningar ytterligare en gång och huvuddragen med undersökningen. Informanterna har även blivit informerade om att deltagandet är frivilligt och att medverkan kan avbrytas när som helst. Samtyckeskravet togs till hänsyn då alla informanter själva bestämde över sitt deltagande och på vilka villkor deltagandet skedde. Likaså blev informanterna informerade om att de kommer att anonyma och att namnen kommer till att bli fingerade i uppsatsen, följande gällde vid inspelning av intervjugenomgången. Lärarna försäkrades om sin anonymitet och att inspelningen enbart var ett redskap för transkribering av datamaterial (Vetenskapsrådet 2009). 25

26 5. Resultat och analys I följande kapitel presenteras, redovisas samt analyseras undersökningens empiri. Resultatet tolkas med hjälp av den teori som presenterades i litteraturgenomgången. I presentationen av resultat och analys belyses olika upplevda hinder samt möjligheter för elever att utveckla ett välfungerat skolspråk som jag har uppfattat i relation till uppsatsens syfte. Den första rubriken 6.1 Lärarnas beskrivningar av skolspråket, handlar om lärarnas allmänna syn på vad ett skolspråk är. Nästa rubrik, 6.2 Hinder och svårigheter för andraspråkselever att utveckla sitt skolspråk behandlar lärarnas syn på vad de anser finns för hinder och svårigheter för andraspråkselever att utveckla ett skolspråk. Den sista rubriken, 6.3 handlar om lärarnas beskrivningar av vilka möjligheter det finns för andraspråkselever att utveckla sitt skolspråk. Rubrikerna är utformade efter vilka mönster samt likheter och olikheter som har kommit fram ur empirin. Analysen har formats efter mitt syfte och mina frågeställningar. 5.1 Lärarnas beskrivningar av skolspråket För att få ett allmänt intryck av hur lärarna upplevde skolspråket i relation till andraspråkselever inleddes samtliga intervjuer med att lärarna berättar fritt om sina erfarenheter och upplevelser av skolspråket och andraspråkselever. Lärarna har vid sina första spontana uttalanden blandade åsikter kring detta. Skolspråket kan vara jobbigt för barnen, speciellt när de kommer upp i de högre årskurserna. En annan tanke var att skolspråket är ju ett språk som många aldrig tidigare har mött. Under en intervju definierade en informant skolspråket som Ett nytt och jobbigt språk med massa nya ord som barnen måste lära sig för att begripa ett och annat i skolan. Nej men, det här skolspråket, det är inte alltid lätt. Inte för svenska barn heller. Lärarnas första tankar kring skolspråket tydde på att de återgav en viss oro över arbetet med skolspråket. Att informanterna ansåg att skolspråket innebar en massa nya ord och begrepp betonas även av Vygotskij (i Greppa språket 2011) som definierar skolspråket som ett eller flera språk som helt eller delvis skiljer sig från det vardagsspråk som eleverna tidigare mött i sin vardag. Denna syn som informanten har på skolspråket, menar jag, grundar sig i ett 26

27 sociokulturellt synsätt där Lev Vygotskij resonerar kring att skolspråket innehåller nya vetenskapliga begrepp och sammanhang. Att informanterna ansåg skolspråket vara svårt, även för svenska barn poängteras även av Holmegaard & Wikström (2004) som understryker hur mötet med skolspråket innebär en utmaning för samtliga elever i skolan. 5.2 Hinder och svårigheter för andraspråkselever att utveckla sitt skolspråk Flertalet lärare delar åsikten om att skolspråket skapar en del svårigheter för elever med ett annat modersmål. I följande avsnitt presenteras och analyseras de olika upplevda svårigheterna som framkom ur empirin Avsaknaden av den språkliga basen En genomgående uppfattning hos lärarna var att skolspråket var problematiskt, inte minst för andraspråkselever. Samtliga lärare uttryckte en stark oro kring att en del av deras elever som har ett annat modersmål än svenska saknar en grund att befästa skolspråket på, en så kallad bas i det svenska språket. Att ha en god språklig bas innebar enligt en informant att ha en grund i det svenska språket helt enkelt. Utan denna bas är det enligt flera av informanterna svårt att bygga vidare elevernas ordförråd med fler kunskapsrelaterade ord. Det är nog det som skapar problem för oss lärare när vi påbörjar ett nytt ämnesområde. Då, då märker man att basen, den är inte så utvecklad som man ibland kan tro. Det som informanten talar om som att ha en grund i det svenska språket ringar Bergman (2000) in då han problematiserar de svårigheter som kan uppstå när man saknar en välutvecklad grund i det svenska språket. Att skolspråket ansågs vara ett hinder för andraspråkselever i deras utveckling av skolspråket kan relateras till den aspekt som Bergman anser att man bör ta hänsyn till som lärare. Samtliga lärare antydde att det är viktigt för eleverna att ha en välfungerad bas i svenska språket när de lär sig ett mer formellt skolspråk, även om flera av lärarna såg detta som en stor utmaning i sitt läraryrke. En av lärarna uttryckte det som att man måste alltid se till att börja om från grunden, man kan inte läsa om olika kroppsdelar innan man vet vad ordet kropp 27

28 betyder. Hur läraren förhåller sig till utvecklingen av skolspråket menar jag, kan kopplas till Magnussons (2011) resultat där hon poängterar att man måste utgå ifrån det eleverna kan för att sedan bygga vidare på det de behöver lära sig. En av informanterna förklarade att man alltid måste prata orden, även de ord man ibland kan tro att eleverna behärskar. Man kan inte ta alla ord för givet längre. Informanten fortsatte med att föra resonemanget att en utvecklad bas inte bara innebär att sakna en del vardagliga ord utan även att ha tagit sig från en vardaglig nivå i språket, till en mer avancerad. Detta var inte alltid så lätt, ansåg informanten. Att läraren måste prata om orden kan kopplas till det begrepp som Gibbons (2002) benämner som stöttning. Genom att informanten inser att vi inte kan ta alla ord för givet längre utan att de från grunden måste läras ut, kan enligt Gibbons (2002) vara ett första steg som leder läraren till att sedan fundera över hur detta kan göras. Att man i ett klassrum måste prata om orden bygger på det sociokulturella synsättet på lärande där det är centralt att Språk är en social företeelse och utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Språk utvecklas genom aktivt deltagande i de sociala sammanhang man ingår i. Ju fler olika sammanhang där man är språkligt aktiv, desto större språklig repertoar utvecklar man (Greppa språket 2011:22). Några lärare drog paralleller mellan elever som lär på sitt förstaspråk, och elever som lär på sitt andraspråk. Empirin visade tydligt att avsaknaden av basen var den aspekt som utmärkte sig till största del vid frågan om hur vida andraspråkseleverna har samma möjligheter att utveckla sitt skolspråk som etniskt svenska elever. En informant ansåg att alla hennes elever hade svårigheter med skolspråket, vissa mer än andra men / / Sen är det djupet hos andraspråkseleverna, som många gånger saknas. Man måste hela tiden gå fram till eleverna enskilt och verkligen kolla upp så att de har förstått det man talar om. Informanternas syn på andraspråkselevers avsaknad av den språkliga basen kan relateras till Cummins BISC/CALP distinktion. Enligt teorin har elever som lär på sitt förstaspråk en fördel då de tidigt under sin uppväxt kommit i kontakt med språket (Bergman 2000). Att informanten inser vikten av att gå fram till eleverna, för att kolla upp så att de har förstått vad läraren talar om kan relateras till det Axelsson och Magnusson (2012) benämner som stöttning via interaktion, det vill säga att språkutveckling sker bäst när eleven får stöd av den vuxne i interaktion. 28

CSL-dagen 2012. Susanne Duek

CSL-dagen 2012. Susanne Duek CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med

Läs mer

Är alla lärare språklärare?

Är alla lärare språklärare? Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Introduktion Få syn på språket

Introduktion Få syn på språket Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II

Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II Nyanländas lärande 12/11 2013 Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II Sören Andersson Ann-Marie Wahlström Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet soren.andersson@svenska.gu.se

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Andraspråksinlärning hjälp och stöd i klassrummet

Andraspråksinlärning hjälp och stöd i klassrummet Andraspråksinlärning hjälp och stöd i klassrummet Second language Learning Help and Support in the Classroom Olivera Markovic Akademin för utbildning Handledare: Håkan Landqvist kultur och kommunikation

Läs mer

Språket människans främsta verktyg

Språket människans främsta verktyg Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp 1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk

Läs mer

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018

Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018 Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018 Nyanlända och andra flerspråkiga elever med svenska som andraspråk Var fjärde elev har utländsk bakgrund,

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål 1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor. Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap) Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Språkutvecklande ämnesundervisning

Språkutvecklande ämnesundervisning Estetisk-filosofiska fakulteten Sofia Appelgren Språkutvecklande ämnesundervisning Undervisning i ett andraspråkperspektiv Language Development teaching Teaching in a second language perspective Examensarbete

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk

Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk Arbetar lärarna i detta arbete på ett språkutvecklande sätt för att ge eleverna skolspråket? Elina

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

Studiehandledning för vuxenutbildning

Studiehandledning för vuxenutbildning Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer