Hörselsystemets centrala delar och mognad över tid
|
|
- Magnus Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Hörselsystemets centrala delar och mognad över tid Gabriella Cohen Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5 hp, VT 2016
2 Inledning Anledningen till mitt val av ämne för min PM var ett behov av mer kunskap om vad som sker med ljudsignalen efter den passerat innerörat. Likaså fanns en önskan om att lära mig mer om hur de centrala hörselbanorna fungerar för att bättre kunna hjälpa barn med uttals- och lyssningssvårigheter i mitt dagliga arbete som logoped. Eftersom barns språk mognar över tid funderade jag på om mognadsprocesser även har observerats i hörselsystemet. Ett ytterligare motiv för min fördjupning var att undersöka om det finns kritiska perioder för hörselsystemet och om de har en tidsmässig överensstämmelse med de kritiska perioder som definierats för språkutvecklingen. Bakgrund Enligt Plack (2016) är huvudsyftet för sinnesorganen att samla information om den värld man för närvarande befinner sig i, skicka denna information till hjärnan och därigenom bygga upp en mental representation av världen i syfte att planera nästa steg. Av människans sinnesorgan är balans och hörsel de som anläggs tidigast hos embryot och som blir först färdigutvecklade (Anniko 2001). Örat är ett sinnrikt organ som svarar för att vi kan uppfatta ljud, orientera oss och hålla balansen (Anniko 2001). Vad är då ljud? Enkelt uttryckt är det förändringar i lufttryck. Hörselsystemets yttre delar tar emot dessa förändringar, denna tryckvåg når trumhinnan och överförs som en mekanisk rörelse via hörselbenen till innerörat (Plack 2016). Innerörat/cochlean, som är ett vätskefyllt hålrum, består av många olika delar. Den främsta uppgiften är att omvandla tryckvågorna till elektriska impulser som kan skickas vidare upp genom det centrala hörselsystemet till hörselbarken i hjärnbarken (Plack 2016, Hua 2010). Syfte Syftet med denna PM är att beskriva hörselsystemets centrala delar och mognad över tid. Metod Jag har tagit information från flera kapitel ur The sense of hearing av C. Plack (2016) och från ett kompendium av H. Hua (opublicerad sammanställning, 2010) för PM:ens första del. I den andra delen har jag sammanställt två artiklar där olika forskargrupper har undersökt om hörselsystemet mognar eller på annat sätt förändras från barndom till vuxen ålder (Pasman et Sida 2
3 al. 1999, Fitzroy et al. 2015). Forskarna vet sedan tidigare att hjärnbarkens mätbara elektriska signaler skiljer sig mellan ett barn och en vuxen människa (Pasman et al. 1999), men inte hur. Resultat Inledningsvis presenterar jag en sammanställning av hörselsystemets centrala delar. Därefter sammanfattar jag resultatet från två artiklar om hörselsystemets mognad över tid. Afferenta nervbanor (sensoriska) Hörselnerven (Nervus vestibulocochlearis, kranialnerv VIII) I de vätskefyllda hålrummen i cochlean har ljudvågor omvandlats till elektriska impulser som bär på information om frekvens, intensitet och duration bilateralt). Denna information överförs till det centrala nervsystemet genom hörselnerven. Hörselnerven är en nervbana som innehåller i princip lika många nervfibrer som det finns inre och yttre hårceller (dvs ca ) i cochlean. Nervfibrerna i hörselnerven är tonotopiskt arrangerade vilket betyder att ljudsignalens olika frekvenser skickas genom specifikt dedikerade nervfibrer, via utvalda nervkärnor, genom hela det centrala hörselsystemet. Afferenta nervsignaler skickas uppåt mot hjärnbarken via en mängd nervkärnor som har till uppgift att tolka informationen och vidarebefordra informationen från hörselsystemets yttre och inre delar genom hörselnerven till nästa nervkärna ända upp till hörselbarken (Plack 2016), se Figur 1. Figur 1. De centrala hörselbanorna från cochlean via hjärnstammen, förlängda märgen och thalamus till hörselbarken. Källa: Sida 3
4 Cochleariskärnorna i hjärnstammen (Nucleus cochlearis) Denna nervkärna är den första omkopplingsstationen längs med hörselnerven. Här delas nervsignalerna upp i två strömmar: den ventrala (främre) som för med sig information om tidsaspekter och intensitet till nästa nervkärna, och den dorsala (bakre) som forskarna tror kan vara involverad i att identifiera ljud. Cochleariskärnornas neuron är mycket komplexa och varierade, och forskare tror att de ansvarar för den första bearbetningen av ljudets olika funktioner. Neuronen i cochleariskärnorna antas kunna verka antingen inhiberande eller exciterande (Plack 2016). Olivkärnorna i förlängda märgen (Oliva superior) I dessa kärnor mottas information binauralt (från båda öronen) från både ventrala och dorsala delen av cochleariskärnornas nervbanor. Olivkärnorna består av två delar, mediala och laterala olivkärnan. Mediala olivkärnan känner av tidsskillnader mellan ljud binauralt. Laterala olivkärnan uppfattar intensitetskillnader i ljud binauralt. Forskarna antar att olivkärnorna ansvarar för att behandla information från båda öronen för att med exakthet kunna avgöra varifrån ljudet kommer. Neuronen i olivkärnorna skickar vidare nervsignaler till laterala lemnisken och fyrhögarna, bilateralt (Plack 2016, Hua 2010). Laterala lemnisken, en trakt av nervfibrer i hjärnstammen (Nucleus laterali lemniscus) Forskarna är osäkra på vad den laterala lemnisken egentligen har för funktion för hörseln. Den kan vara inblandad i att lokalisera ljudkällor och i att identifiera ljud. Det forskarna är säkra på är att den laterala lemnisken tar emot nervsignaler och skickar nervsignaler vidare uppåt i hörselnerven (Plack 2016). Fyrhögarna, övre delen av hjärnstammen (Colliculus inferior) Denna nervkärna spelar en central roll då samtliga uppåtgående hörselnervbanor sammanstrålar här innan de fortsätter upp mot hörselbarken. Vissa neuron i denna kärna kan vara delaktiga i bearbetning av intensitet (ljudstyrka) och pitch (upplevd tonhöjd). Den kan också ha betydelse för vidare bearbetning av olivkärnornas information angående lokalisering av ljudkällor. Det mest troliga är att denna kärna ansvarar för en mängd auditiv bearbetning som forskarna ännu inte vet så mycket om (Plack 2016). Sida 4
5 Mediala knäkroppen (del av thalamus) Till mediala knäkroppen kommer nervfibrer från Colliculus inferior. Mediala knäkroppen är en del av thalamus, hjärnans stora centrala neurala omkopplingsstation. Via thalamus skickas den afferenta ljudinformationen vidare mot hörselbarken (Plack 2016). Efferenta nervbanor (motoriska) Förutom sensoriskt afferenta nervbanor finns även motoriskt efferenta nervbanor som förmedlar information från hörselbarken till nedre delar av hörselnerven, till och med så långt ner som till cochlean, där de bildar synapser med både yttre och inre hårceller. Dessa efferenta nervbanor kan t.ex. påverka hur basilarmembranet i cochlean rör sig. Det verkar som om högre delar av hörselsystemet, och eventuellt även kognitiva centra, kan kontrollera aktiviteten i lägre delar och på så sätt påverka hur ljudsignaler bearbetas. Dessa efferenta nervbanor kan vara inblandade i perceptuell inlärning. Efferenta nervsignaler skulle således kunna förändra hur neuron i hjärnstammens nervkärnor bearbetar ljud, t.ex. för att effektivisera och öka neuronens förmåga att inhämta relevant information ur ljudsignalen samt att göra neuronen anpassningsbara (Plack 2016). Hörselbarken (del av hjärnbarken) Hörselbarken är indelad i primära och sekundära hörselbarken och är en del av hjärnbarken. Hjärnbarken ansvarar för högre kognitiva processer samt för bearbetning av sensorisk och motorisk information. Hörselbarken finns i temporalloben bilateralt och ligger gömd i sidofåran, sulcus Sylvii. Vissa delar av hörselbarken organiserar ljudinformationen tonotopiskt (dvs efter frekvensområde) och andra inte. Hörselbarken svarar på all form av ljudstimuli men har även en associeringsfunktion till andra delar av hjärnbarken (Hua 2010). Plack (2016) menar att hörselbarkens uppgift är mycket komplicerad. Den utför en detaljerad analys av ljudsignalernas specifika särdrag, vilket betyder att olika neuron har olika uppgifter. Det kan t.ex. vara känslighet för ett specifikt sorts ljud, ljuduppfattning från båda öronen, förändring av frekvens över tid m.m. Hörselbarkens selektiva förmåga kan representera olika stadier i själva processen av ljudidentifieringen. Ljudsignalerna identifieras inte fullständigt förrän de når andra delar av hjärnbarken, t.ex. bakre delar av temporalloben och parietalloben, och uppfattas då som t.ex. språk, musik, oljud, funktionellt ljud etc. På så sätt kopplas information från hörselbarken ihop med information från andra sinnen (t.ex. syn, lukt, balans) för att vi så bra som möjligt ska kunna förstå den omgivning vi befinner oss i (Plack 2016). Sida 5
6 Hörselsystemets mognad över tid Nedan presenteras två longitudinella studier där olika forskargrupper undersökt huruvida hörselsystemets centrala delar mognar över tid. Studie 1 - Pasman et al. (1999) I den första studien av Pasman et al (1999) undersöktes 264 patienter som var mellan 28 fosterveckor och 16 år gamla under en treårsperiod. I försöken mättes testpersonernas Auditory Cortical Evoked Responses (ACR), dvs. elektriska signaler från hörselbarken, genom att fästa elektroder utanpå huvudet. Metoden möjliggör mätningar av flera olika aspekter hos signalen såsom amplitud eller latens. I den här studien fokuserade forskarna på att mäta vågformer och förändringar i dess morfologi (sammansatta form) över tid. Patienter med onormal Auditory Brainstem Evoked Responses (ABR) exkluderades. Resultatet från denna studie visade att ACR:s vågform är åldersbunden och förändras i olika perioder. Två tydliga övergångsperioder kunde identifieras; den första mellan fostervecka och den andra mellan 4-6 år. Den vuxna människans mer komplexa vågform tar sin slutliga form mellan års ålder. Pasman et al. menar att mer forskning behövs för att ta fasta på om mognaden av ACR:s vågformer överensstämmer med andra viktiga förändringar i det centrala hörselsystemet. Enligt författarna har tidigare forskning visat på en viss koppling mellan ACR:s komplexitet och språkstörning hos äldre barn. Pasman et al. redogör även för att forskare kunnat påvisa avvikande ACR hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Studie 2 Fitzroy et al. (2015) I en longitudinell studie över fyra år av Fitzroy et al. (2015) undersöktes hur auditiva kortikala funktioner utvecklas och mognar under tonåren hos 68 tonåringar mellan år. Alla deltagare hade normal hörsel, ingen neurologisk diagnos och en IQ-poäng över 80. Deltagarna fick lyssna på konsonant-vokal, [da]-stimuli, i höger öra medan de såg en film. Filmljudet presenterades i vänster öra. Deltagarna instruerades att fokusera på filmljudet, s.k. passiv testning. EEG-data insamlades genom en elektrodmössa som mätte elektriska potentialer från neuron i hjärnbarken. Från dessa elektriska potentialer kan en serie av karakteristiska dalar och toppar Sida 6
7 observeras som ett svar på ljudstimuli. I studien mättes latens, amplitud och variation genom att mäta negativa elektriska potentialer dalar (N1 och N2) och positiva elektriska potentialer toppar (P1 och P2). Följande tre resultat framkom (se Figur 2) 1. Latensen minskade för N1 och N2, men var oförändrad för P1 och P2. Detta fynd har forskarna tolkat som att hastigheten hos auktionspotentialen ökar på grund av ökad myelinisering. 2. Amplituden minskade för P1 och N2, ökade för N1 och var oförändrad för P2. Detta menar forskarna är ett resultat av att antalet synapser ökat mellan nervceller. 3. Variationen minskade hos samtliga komponenter. Enligt forskarna skulle detta påvisa en stabilisering av de centrala hörselfunktionerna i hjärnbarken. Figur 2. Medelvärden som visar latens, amplitud och variationav elektriska potentialer från neuron i hjärnbarken per åldersgrupp. Källa: Fitzroy et al. (2015). Longitudinal maturation of auditory cortical function during adolescence. Slutsatsen forskarna drar i denna studie är att de har bevis för att auditiva kortikala funktioner mognar i tonåren. Sammantaget indikerar således dessa fynd att många aspekter av det centrala hörselsystemet fortsätter att utvecklas från barndom till tonår, ända in i vuxen ålder. Det betyder också att en viss plasticitet finns kvar i tonåren vilket skulle innebär Sida 7
8 förutsättningar för att lära sig uppfatta nya ljud men också att hörselsystemet är känsligt för understimulering. Författarna menar att detta kan betyda att det inte är för sent att lära sig uppfatta nya ljud i tonåren, men också att det är mycket viktigt att få rätt ljudstimulans, t.ex. om barnet har en hörselnedsättning. Diskussion En reflektion efter att ha läst artiklarna om hörselsystemets mognad är att språket utvecklas över tid och att de kritiska perioder som finns för språkinlärningen till viss del verkar överensstämma med de kritiska perioderna för hörselsystemets mognad över tid. Särskilt intressant är den kritiska perioden som forskarna sett mellan 4-6 års ålder. I denna ålder börjar barn kunna särskilja språkljud bättre och deras uttal och fonologiska medvetenhet förfinas. Enligt språkforskare sker 90 % av all språkinlärning genom att vi överhör andras samtal (Nakeva von Mentzer ). Det betyder att en normalt fungerande hörsel är avgörande för att språkinlärningen ska fungera optimalt. Ett problem enligt Plack (2016) är att den mesta av vår kunskap om hörselbarkens funktion har hämtats från neurofysiologiska studier på djur (däggdjur) och inte människor. Plack (2016) menar därför att det på en högre bearbetningsnivå i hjärnbarken kan finnas betydande skillnader mellan hur olika arter uppfattar och bearbetar ljud och att dessa förmågor är artspecifika. Forskarna är relativt säkra på hur överföringen av ljud från innerörat till hörselnerven går till men de har fortfarande en relativt vag uppfattning om hur hjärnstammens hörselbanor och hjärnbarken fungerar i detalj. Fitzroy et al. (2015) gör t.ex. antagandet att hörselsystemets mognad beror på en ökad myelinisering och ökat antal synapser mellan nervceller i de centrala hörselfunktionerna i hjärnbarken. Forskningen inom detta område är ännu i sin linda men samtliga forskare verkar numera vara överens om att de behöver samarbeta tvärvetenskapligt och använda neurofysiologiska mätmetoder tillsammans med beteendemätningar för att nå ett så bra forskningsresultat som möjligt. Slutsats Jag avslutar min PM med fler frågor än svar. Vad är lyssningssvårigheter? Vad är en språkstörning, uttalssvårigheter eller dyslexi? Vad händer med människans språkliga Sida 8
9 funktioner vid en hörselnedsättning? Vad händer om det också finns andra svårigheter såsom t.ex. uppmärksamhetssvårigheter, kognitiva svårigheter, sociala interaktionssvårigheter, synnedsättning eller minnessvårigheter? Vid närmare reflektion över hur hörselbarken associerar med samtliga andra sinnesområden i hjärnbarken så inser jag att det troligtvis blir följdeffekter och att de kan vara allvarliga. Ju mer jag lär mig om hörselsystemet och dess funktioner desto mer framstår människans förmåga att uppfatta, analysera och tolka ljud i det centrala nervsystemet ungefär såsom forskaren Stuart Rosen uttryckt det i en artikel från 2005: A riddle wrapped in a mystery inside an enigma, vilket på svenska skulle lyda ungefär en klurighet omgärdat av ett mysterium inuti en gåta. Sida 9
10 Referenser Anniko, Matti. (2001). Öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Andra upplagan. Liber AB, Stockholm. Fitzroy AB, Krizman J, Tierney A, Agouridou M and Kraus N. (2015). Longitudinal maturation of auditory cortical function during adolescence. Frontiers in Human Neuroscience, vol 9, article 530. Hua, Håkan. (2010). Störningar i den centrala auditiva processen. Miller, Carol A. (2010). Auditory Processing Theories of Language Disorders: Past, Present, and Future. Language, Speech and Hearing Services in Schools, vol. 42, Nakeva von Mentzer, Cecilia. ( ). Tidig perceptuell och kognitiv utveckling hos hörselskadade barn. Muntlig presentation, Uppsala Universitet. Pasman JW, Rotteveel JJ, Maassen B, Visco YM. (1999). The Maturation of auditory cortical evoked responses between (preterm) birth and 14 years of age. European Journal of Paediatric Neurology, vol 3, Plack, Christopher J. (2016). The sense of Hearing. Second edition. Routledge, New York. Rosen, Stuart. (2005). A Riddle Wrapped in a Mystery Inside an Enigma: Defining Central Auditory Processing Disorder. American Journal of Audiology, vol. 14, Sida 10
APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
Läs merHur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merAuditiv signalbearbetningsstörning hos barn i skolåldern ett tillstånd med komorbiditet
Auditiv signalbearbetningsstörning hos barn i skolåldern ett tillstånd med komorbiditet - En översiktsrapport Auditory Processing Disorder in children of school age a condition with comorbidity Annika
Läs merUpplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Läs merHörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merKÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna
Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen
Läs merAUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1
AUDIOGRAMTOLKNING Exempel 1 Exempel på normalt audiogram. Normal hörsel ligger mellan 0 och 20-25 db HL (Hearing Level = "audiogramdecibel"). Man kan mäta absoluta trösklar, dvs. den svagaste ton man kan
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merVad är CHARGE. syndrom?
Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merStudier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Läs merVarför ljud och hörsel?
Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför
Läs merÖrat och hörseln en guide
Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Läs merVisuell perception och synsinnets neurofysiologi
Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika
Läs merCNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
Läs merRekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merTentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng
Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merKognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Kognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen Daniel Axberg, Ylva Karlman Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merNeurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration
Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,
Läs mer3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist
3D- LJUD Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist sanlil@kth.se 2012-11- 14 Inledning Mitt mål är att illustrera binaural syntes med
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merCROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx
/Bi. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx Definition av /Bi : Contralateral Routing Of Signals Bi: Bilateral Vem får nytta av /Bi? /Bi är avsedd för personer med nedsatt hörsel med unilateral
Läs merÖrat. Johnson, Kap 3. Basic audition
Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna
Läs merCochleaimplantat från laboratoriet till klinisk verklighet
Sid 1 Cochleaimplantat från laboratoriet till klinisk verklighet Referat av konferensen Frontiers in Medicine at Nobel Forum: Cochlear implants from bench to bedside den 11 maj 2006, Nobel Forum, Karolinska
Läs merClaudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart }
Akademiskt område som fokuserar på vetenskapliga studier kring de biologiska substrat som ligger till grund för kognition -Gazzaniga et al (2002) Aristoteles (~350 f.kr.) Kenny Skagerlund 2014-09-04 Kognitiv
Läs merAtt lyssna på musik med cochleaimplantat
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Att lyssna på musik med cochleaimplantat Anna-Stina Thorssell Ahlm Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5 hp, VT 2016 Sammanfattning
Läs merNeurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap
Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 06 04 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merAuditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv.
Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv. Marie Randau Hörselpedagog Barn-och utbildningsförvaltningen Silviaskolan Hur kan APD yttra sig? Uppfattas som hörselskadad trots normalt
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs mer2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Läs merNeural bas för kognition
Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs mer7,5 högskolepoäng Nivå G1F Termin 3
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) AUDA31 Barnets utveckling Child Development 7,5 högskolepoäng Nivå G1F Termin 3 Allmänna uppgifter Huvudområde Audiologi / medicin Typ av kurs
Läs merAuditory Steady-State Response: En jämförelse mellan två kliniska instrument
Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap Vt. 2009 Auditory Steady-State Response: En jämförelse mellan två kliniska instrument en experimentell studie Författare: Jenny Engelbrektsson
Läs merNervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.
Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.
Läs merBarnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat
Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i
Läs merVARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?
Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merDetta kommer vi att läsa om nu:
Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver
Läs merABR via benledning. Kan vi lita på benlednings ABR? För vem? Överhörning? Nödvändigt med maskering?
ABR via benledning Kan vi lita på benlednings ABR? För vem? Överhörning? Nödvändigt med maskering? hanna.gothberg@neuro.gu.se För vem? Barn eller vuxen som ej kan delta vid psykoakustisk benledningaudiometri
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merVIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat
Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merspråkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009
Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap
Läs merHjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.
Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 12 januari 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merSMART Swedish Memory and Attention Re Training
SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser
PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merGUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA
GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA Guiden innehåller information om försämrad hörsel, hörselundersökningen, om olika problem med hörseln och deras inverkan på att höra talet, samt om olika hjälpmedel.
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merBarn och ungdomar med förvärvad hjärnskada
Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram
Läs merInformation om Tinnitus
Information om Tinnitus Guide för att hjälpa dig förstå och hantera din tinnitus Innehåll Din hälsa och dina mål 4 Vad är det för ljud du hör? 5 Vad orsakar tinnitus? 6 Tinnitus och din hjärna 7 Finns
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merLjud och interaktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper
Ljud och interaktion Innehåll och mål Om ljud och hörsel Om ljudinteraktion Lite om virtuellt 3D-ljud Tips och trix Mål: att ni ska få verktyg att resonera om ljudinteraktion, samt få lite exempel Ljudet
Läs merBarns hörsel. Information till föräldrar
Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merMotorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap
Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merInstuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans
Läs merAtt kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning
55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merKURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN
KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merKognitiva modeller för språkinlärning
Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2139 Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives on Developmental
Läs mer