byggs en spänning upp som kulminerar i en uttrycksfull bågrörelse: I ett kort mellanparti lämnas mollmodus till förmån för brutna ackord i F-dur:
|
|
- Barbro Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsert med Håkan Rosengren och Nanako Urase. Något om verken som spelas Schumann, Fantasistycken op Zart und mit Ausdruck 2. Lebhaft, leicht 3. Rasch und mit Feuer 1849 Schumanns kammarmusikverk från 1849 utgörs av kleinkunst, romanser, fantasier och idyller. Detta års kammarmusik ägnades dessutom i huvudsak åt blåsare; förutom detta verk tillkom stycken för horn, op. 70 och oboe, op. 94. Fantasistycken skrevs under ett par dagar i februari. Titeln kunde lika gärna stått i singularis. De tre styckena bildar nämligen en enhet med tydligt sammanhållande drag. Nästa alla teman börjar med upptakt, oftast en fjärdedel. Melodierna är sammansatta av motiv som ofta upprepas och bearbetas och första styckets inledande tema dyker upp i sista stycket. Som så vanligt hos Schumann uppvisar verket stora kontraster, som speglar Schumanns sammansatta personlighet. Stämningen växlar ständigt mellan det dionysiska och djärva och det apolloniska och inåtvända, förkroppsligat i Schumanns två alter egon, Florestan respektive Eusebius. 1 Vid publiceringen fanns stämmor även för violin och cello, men stycket framförs mest av klarinett eller cello. Klarinettstämman är skriven för A-klarinett. Mot en triol-rytm i pianot en rytm som präglar hela pianostämman klingar första styckets huvudtema ut i klarinetten. Det är en vemodig melodi i a-moll. Den första frasen börjar på subdominantackordet och gör därför intryck av halvslut snarare än början: Man kan lägga märke till att notexemplet, som visar den första meloditanken, består av 5 takter, inte 4, som vi är vana vid från populärmusiken. Att t.ex. stryka heltonen i takt 3 skulle ge en fyrtaktig halvperiod som skulle kännas rytmiskt bekväm men samtidigt göra melodin mindre spännande, banalare. Med början i en trånande fras: byggs en spänning upp som kulminerar i en uttrycksfull bågrörelse: I ett kort mellanparti lämnas mollmodus till förmån för brutna ackord i F-dur: Den första a-molldelen i det tredelade stycket återkommer men avslutas i A-dur. 1 Dessa två karaktärer skapades tidigt av Schumann i hans dagböcker och figurerade sedan som pseudonymer för honom själv både i verk och i tidningsartiklar i den av honom startade Neu Zeitschrift für Musik. 1
2 Om det första stycket är skrivit i Eusebius anda är det Florestan som talar i det andra. Första delens tema består av en dialog mellan piano och klarinett: Dialogen fortsätter även i mittdelen, som går i F-dur. Den består av två repriser. Även den andra reprisen uppvisar imitativ stämföring. Notexemplet visar klarinettstämman, men den inledande, fallande 8-delsrörelsen upprepas i pianot: Temats början är mycket likt första styckets huvudtema utan upptakt. Första delen återkommer och övergår i slutet i en coda. Sista stycket, Rasch und mit feuer, är liksom de tidigare stöpt i tredelad visform. Triorytmen från första stycket återkommer i pianostämman. A-delens tema karakteriseras av den uppåtgående 8-delsrörelsen och ett punkterat och synkoperat motiv som upprepas: När detta 8-taktiga tema upprepas övergår det efter 4 takter på ett fullständigt naturligt sätt i första styckets inledningstema! B-delens moll-tema har efter tre takter ett likande upprepat motiv. Detta upprepade motiv utvecklas ytterligare i ännu en repris, längre än de förra. A-delen i A-dur återkommer och hela stycket avslutas med en lång coda där flera av hela verkets motiv skymtar förbi. Bela Kovacs, Hommage à Manuel de Falla 1994 Den ungerske tonsättaren och klarinettisten Bela Kovacs (f. 1937) skrev för soloklarinett 9 hyllningsstycken till 9 olika tonsättare, Bach, Bartok, Chatjaturjan, Debussy, de Falla, Kodaly, Paganini, Richard Strauss och Carl Maria von Weber. Stycket till Manuel de Falla är skrivet med den klassiska spanska Flamencon som utgångspunkt. Stycket får klarinetten att likna flera olika instrument. Förutom trumpetstötarna i början är det lätt att känna igen fraser som till förvillelse liknar gitarrarpeggion. 2
3 Bohuslav Martinu, Sonatin för klarinett och piano 1. Moderato 2. Andante 3. Poco allegro 1956 Martinu ( ) föddes i Policka i östra Böhmen. Hans intresse för impressionism förde honom 1913 till Paris, där han vistades under långa perioder till Hans kontakter i Paris med Stravinsky, jazz, läraren Albert Roussel och kollegerna i gruppen Les Six, blev avgörande för han utveckling som tonsättare. Vid Tysklands ockupation av Frankrike flyttade han till USA, där han trots vantrivsel bodde till De sista åren av sitt liv bodde han i Schweiz. Martinu var mycket produktiv. Han skrev 16 operor och 16 baletter, 35 konserter och över 70 kammarmusikverk, bl.a. 8 stråkkvartetter. Den amerikanske musikrecensenten Joseph Stevenson har betecknat Martinus musik som en blandning av Dvoraks humor, Janaceks komplexa rytmik och Stravinskijs neoklassicism. Denna blandning är väl företrädd i Sonatinen från Det lättlyssnade stycket med ett överflöd av tonala melodier beskrivs av en annan amerikan, klarinettpedagogen Eric Tishkoff, så här: Stycket är skrivet som en enda sammanhängande sats bestående av kontasterande avsnitt. I sonatinen, liksom i mycket av tonsättarens produktion, undviker Martinu vanliga musikaliska former. Som ett resultat av detta är hans verk, tidvis, något av en inre monolog 2, där sambanden mellan avsnitten är svåra för lyssnarna att uppfatta. Poulenc, Sonat för klarinett och piano 1. Allegro tristamente 2. Romanza 3. Allegro con fuoco 1962 Arthur Honegger dog Fyra år senare börjar Poulenc arbetet på en klarinettsonat tillägnad hans minne. De två vännerna tyckte i början inte om varandras musik. Arthur tycker att min är för lätt och jag tycker hans är för tung lär Poulenc en gång yttrat. Under Arthur Honeggers sista år fick de dock större respekt både för varandra och för varandras musik. Sonaten blev inte färdig förrän 1962, ett ganska typiskt exempel på Poulencs omständliga och långsamma kompositionsarbete. Den publicerades 1963 och uruppfördes samma år i USA med Benny Goodman och Leonard Bernstein som interpreter. Första satsen, Allegro tristamente, har en tydlig tredelning ABA. Satsen har en kort inledning med energiska toner i klarinetten: I A hörs framför allt två teman. Först spelar klarinetten en gåtfull melodi: Den avlöses av ett mer pregnant tema: 2 Stream of consciousness, ett berättartekniskt grepp använt av bl.a. författarna Joyce, Proust och Woolf. 3
4 B utgör en långsam, mörkare mittdel, Très calme. Den inleds med ett tema som delas mellan instrumenten: Ett verkningsfullt tema tas upp av klarinetten. Det för tankarna till Domine Deussatsens inledning i tonsättarens Gloria. Särskilt det första, streckmarkerade motivet, som omedelbart följs av en nedåtgående spegelbild, fyller resten av B-delen. Ett förkortat A avslutar med temana 2 och 3. Mellansatsen, Romanza, var den först komponerade satsen från Den hade då arbetsnamnet Lamento. Efter en inledning med veka toner avbrutna av en högljudd klarinettkadens, hörs klarinetten spela det vemodiga tema 1: En fortsättning på melodin spelas i pianot med svar i klarinetten Den virtuosa finalen, Allegro con fuoco, har något som ytligt liknar sonatform utan genomföring. Huvudgruppens första tema presenteras omedelbart i klarinettstämman: Ett andra tema är lika käckt men mer melodiskt: Ytterligare några teman hörs innan det är dags för det brett sjungande sidotemat. Återtagningen inleds först med en kort resumé av alla tre temana innan tema 1 återkommer och avslutar satsen. 4
5 Brahms, Sonat för klarinett och piano, Ess-dur op.120:2 1. Allegro amabile 2. Allegro appassionato 3. Andante con moto 4. Allegro 1894 De två klarinettsonaterna op. 120 från sommaren 1894 är Brahms sista kammarmusikverk. De har samma stämning av milt vemod och kontemplativ resignation, som finns i klarinettrion och klarinettkvintetten. Det hände ganska ofta att Brahms skrev två verk, när han ändå var på gång. Andra exempel är symfonierna nr 1 och 2, de två uvertyrerna, de två stråkkvartetterna op. 51, pianokvartetterna op. 25 och 26 samt klarinettrion och klarinettkvintetten. Enligt en av hans biografer, Hans Gal, berodde det på att Brahms fantasi, då han ägnade sig åt kompositionstekniska problem, bar frukt utöver vad som behövdes och därför räckte till ytterligare ett verk. Han menar också att det andra verket oftast blev ännu rikare och mer storslaget i formen än det första. Sådana skillnader är kanske märkbara för fackmannen. Den vanlige lyssnaren skaffar sig antagligen sina favoriter efter andra kriterier. För egen del tilltalas jag t.ex. mera av den första pianokvartetten än av den andra. Ofta skiljer sig karaktären på de två samtidigt utarbetade verken, men de två klarinettsonaterna får nog sägas ha en ganska likartad stämning. Verkens inspiratör är, liksom klarinettrions och klarinettkvintettens, den framstående klarinettvirtuosen Richard Mühlfeld, som Brahms träffat De är båda skrivna för B-klarinett. Brahms har gjort versioner för både viola och violin, som ersättare för klarinetten. Den andra klarinettsonaten är ovanlig genom att den har tre satser med i stort sett samma tempo. Det saknas i varje fall en riktigt långsam sats. Den ytterst korta och snabba finalsatsen kan sägas utgöra en sista variation av det tema som presenteras i sats 3. Den första satsen har beteckningen Allegro amabile. Ingen beskrivning av detta allegro är lämpligare. Den berömde wienske kritikern och Brahmsentusiasten Eduard Hanslick har gett det inledande huvudtemat följande beskrivning: Ett tema som vore det fallet från himmelen eller snarare hitfört som en doft av den skönaste ungdomstiden, fullt av ljuvt svärmeri och trängande kärlekslycka. Ett andra tema med ovanlig melodik, men med samma grundstämning är: Det tredje tema presenteras i forte: Ett underbart sluttema byggt kring huvudtemat avslutar expositionen. Genomföringen inleds av pianot i forte. Man hör fragment av andratemat men snart tar utveckling av huvudtemat över. I återtagningen liksom i expositionen är det klarinetten som inleder varje tema. Andra temat klingar nu i Cess-dur. Ordningen återställs innan det blir dags för det tredje temat som enligt konventionen spelas i tonikan (Ess-dur). En coda betecknad Tranquillo avslutar satsen. 5
6 Den andra satsen har scherzokaraktär. Den går i ess-moll. Huvudtemat är: Trion är mera lyrisk. Den går H-dur som kan tycka vara främmande i sammanhanget. Men det är i en tempererad stämning en mer praktisk notering än Cess-dur, som ju är subdominant till parallelltonarten (Gess-dur). Det betyder att den inte är mera främmande än F-dur är till a-moll. B-klarinettens stämma är också, som man kan vänta, noterad i Dess-dur (inte Ciss-dur) Första delen återkommer och avslutar den tredelade satsen. Tredje satsen, Andante con moto, består av tema med fyra variationer. Temadelen består av två delar med 6 resp. 8 takter. Den korta sista satsen, Allegro, utgörs av en snabb, femte variation av temat i sats 3. En coda, Più tranquillo, avrundar satsen. Otto Olsson, Cantilena och Allegretto Organisten och tonsättaren Otto Olsson ( ) är kanske mest känd för sin orgelmusik och sina 70-tal körverk. Bland hans större verk kan nämnas Symfoni i g- moll ( ), Requiem för soli, kör och orkester (1903) och inte minst Te Deum för kör och orkester (1906). Det senare verket framfördes 100 gånger under hans livstid! Håkan Rosengren ger följande information om styckena: detta (är) originalmusik för piano och klarinett; det rör sig om två stycken från en opublicerad 10-satsig svit av Otto Olsson för klarinett och piano Enligt vad jag förstår så skrev Otto Olsson det här verket till en vän som spelade klarinett. Charmigt, opretentiös, folkmusikinspirerat, och lite svensk national-romantiskt Marie Grandval, Invocation 1881 Den franska tonsättaren Marie Grandval ( ) fick sina första lektioner av familjevännen Friedrich von Flotow och tog senare privatlektioner för Chopin och Saint-Saëns. Grandval tillhörde aristokratin och kände sig därför tvungen att publicera flera av sina verk under pseudonym. När Société Nationale de Musique (SNM) grundades 1871 av bl.a. Saint-Saëns blev Marie Grandval sällskapets mest spelade tonsättare under 70-talet. Hon skrev också flera operor. Invocation är det första av Två stycken för klarinett och piano. Det är vemodsfyllt med en ljusare mellandel. 6
7 Augusta Holmès, Lento molto Tonsättaren Augusta Holmès ( ) var en färgstark kvinna. Under flera år var hon elev till César Franck, och kanske även hans musa. Liksom Marie Grandval, nöjde hon sig inte med att komponera för salongen. Och när 100-års-minnet av franska revolutionen skulle firades med ett hyllningsverk gick beställningen inte till Saint- Saëns, Massenet, Fauré, d Indy, eller Chausson för att bara nämna några av den tidens etablerade tonsättare av manligt kön utan till Holmès. Hennes verk, Ode Triomphale, som krävde musiker, framfördes tre gånger i september 1889 under ledning av Édouard Colonne. T.o.m Camille Saint-Saëns, vars musik visserligen under senare tid orättvist förminskats, men som onekligen framstår som urtypen för en konservativ herre, hyllade henne bl.a. med en dikt på alexandrin efter att hennes ode hade framförts. Lento molto för klarinett och piano, är ett stillsamt, mollstämt litet stycke med ett kontrasterande utspel i mitten. Auguste de Boeck, Impromptu Boeck ( ) var en flamländsk tonsättare som i musikstil var påverkad av nyryssarna, framför allt Rimskij-Korsakov. Han var mycket produktiv och skrev över 400 verk. I Impromptut för klarinett och piano inramas en lyrisk mellandel av ett virtuost avsnitt av perpetuum-mobile-karaktär. Yngve Bernhardsson 7
Många andra teman uppträder. Det man först lägger märke till tas upp av hornet:
Trio för violin, piano och horn Ess-dur op. 40 1. Andante 2. Scherzo: Allegro 3. Adagio mesto 4. Finale: Allegro con brio 1865 Detta romantiska stycke är ett av Brahms mest tillgängliga kammarmusikverk.
Läs merPoulenc, Francis (1899-1963) Fransk tonsättare
Poulenc, Francis (1899-1963) Fransk tonsättare När han inte har något att säga, säger han det. Musikvetaren David Brew s omdöme om Poulencs musik speglade en ganska vanlig uppfattning i början av tonsättarens
Läs merLunds Kammarmusiksällskap gläds åt att Thy Chamber Music Festival på turné åter igen besöker Lund måndag den 9 november kl i Magle Konserthus.
Hej! Lunds Kammarmusiksällskap gläds åt att Thy Chamber Music Festival på turné åter igen besöker Lund måndag den 9 november kl. 19.00 i Magle Konserthus. De eminenta musikerna är Emily Dellit, violin
Läs merFranck, César (1822-1890) Fransk tonsättare, organist och lärare.
Franck, César (1822-1890) Fransk tonsättare, organist och lärare. César Franck föddes i Liege i Belgien men tillbringade merparten av sitt liv i Paris, dit familjen flyttade 1835. Liksom Fauré tjänade
Läs merAulin, Valborg ( ) Svensk tonsättare och pianist
Aulin, Valborg (1860-1928) Svensk tonsättare och pianist Valborg Aulin var äldre syster till den framgångsrike violinisten och primarien i Aulinkvartetten, Tor Aulin, som betydde så mycket för Stenhammar,
Läs merChausson, Ernest (1855-1899) Fransk tonsättare
Chausson, Ernest (1855-1899) Fransk tonsättare Chausson tillhörde en välbärgad familj. För att göra sina föräldrar till lags utbildade han sig i juridik och utexaminerades 1877 som domstolsadvokat. Samma
Läs merHej! Bilaga med verkbeskrivning följer här nedan. På vår hemsida kan ni höra Jinho Moon på youtube. Biljetter säljs kl
2012$04$19' Hej! Till den sista spelaftonen för våren i Lunds kammarmusiksällskap har vi bjudit in den tyskkoreanske pianisten Jinho Moon som i november 2010 kom tvåa i finalen i musiktävlingen Nordic
Läs merSjögren, Emil (1853-1918) Svensk tonsättare
Sjögren, Emil (1853-1918) Svensk tonsättare Emil Sjögren föddes och växte upp i Stockholm under anspråkslösa förhållanden. Fadern dog tidigt, och för att försörja sig och sonen drev modern pensionatsrörelse.
Läs merPoulenc, Francis ( ) Fransk tonsättare
Poulenc, Francis (1899-1963) Fransk tonsättare När han inte har något att säga, säger han det. Musikvetaren David Brew s omdöme om Poulencs musik speglade en ganska vanlig uppfattning i början av tonsättarens
Läs merWikmanson, Johan ( ) Svensk tonsättare och organist
Wikmanson, Johan ( 1753-1800) Svensk tonsättare och organist Trots att Wikmanson växte upp under enkla förhållanden sattes han i skola med studier i både latin och grekiska. Tidigt måste han ha visat även
Läs merGade, Niels Wilhelm ( )
Gade, Niels Wilhelm (1817-1890) Dansk tonsättare och dirigent För en son till en fiolbyggare, själv en framstående violinist, måste det kännas nöjsamt att heta Gade, vars bokstäver också utgör strängarnas
Läs merAmy Beach 1. Yngve Bernhardsson. Chadwick (1854 1931), Amy Cheney Beach (1867 1944), Edward MacDowell (1861 1908) och Horatio Parker (1863 1919).
Beach, Amy 1867-1944 Amerikansk tonsättare och pianist Amy Marcy Cheney växte upp i ett förmöget hem i en liten stad i New Hampshire. Hon visade mycket tidigt musikaliska anlag och komponerade enkla stycken
Läs merBiljettkassan öppnar kl. 18.30. Medlemmar och studerande 100 kr, övriga 160 kr. Ungdomar under 18 år gratis.
Hej kammarmusiklyssnare! Missa inte säsongens sista spelafton med cellovirtuosen Andreas Brantelid och den framgångsrike norske konsertpianisten Christian Ihle Hadland måndagen den 13 april i Magle konserthus
Läs merNorman, Ludvig ( ) Svensk tonsättare, pianist och dirigent.
Norman, Ludvig (1831-1885) Svensk tonsättare, pianist och dirigent. I en berömd och ofta citerad artikel, Neue Bahnen i Neue Zeitschrift für Musik den 10 oktober 1853, hyllar Robert Schumann den unge Brahms
Läs merExamensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sophie Bretschneider Examensarbete Kandidatexamen 30:e maj/17.15/stora salen Sophie
Läs merPierné, Gabriel ( )
Pierné, Gabriel (1863-1937) Fransk tonsättare dirigent och organist föddes i Metz. Redan som 7-åring skrevs han in vid Musikkonservatoriet i Paris, dit familjen också flyttat 1871 efter att Lorraine införlivats
Läs merLekeu, Guillaume
Lekeu, Guillaume 1870-94 Belgisk tonsättare Att dö vid 24-års ålder och ändå hinna skriva in sig i musikhistorien tyder på ovanlig begåvning. Detta blir ännu mer förvånande med tanke på att han påbörjade
Läs merEfter denna presentation följer ett mellanparti med starka accenter framfört i kanon:
Stråkkvartetter Med 14 stråkkvartetter har Dvorák givit ett ansenligt bidrag till genren. Harenberg Kammermusikführer delar in dem i fem grupper. I 1865-70: Ungdomsverk och Wagnerinflytande: kvartetterna
Läs merMedlemsutskick inför spelafton med Quatuor Zaïde 2014-03-10 Något om verken som spelas
Medlemsutskick inför spelafton med Quatuor Zaïde 2014-03-10 Något om verken som spelas Haydns kvartetter op. 50 Kvartetterna skrevs 1787 för Kung Fredrik Vilhelm II av Preussen, och kallas ofta De preussiska
Läs merGrieg, Edvard (1843-1907) Norsk tonsättare.
Grieg, Edvard (1843-1907) Norsk tonsättare. Nej, så ska vi två stora män verkligen råka varandra! Orden är den 22-årige Rickard Nordraaks 1 och riktas till den ett år yngre Edvard Grieg, när de första
Läs merJanácek, Leos (1854-1928) Tjeckisk tonsättare.
Janácek, Leos (1854-1928) Tjeckisk tonsättare. Liksom Smetana och Dvorák grundade Janácek sin musik på tjeckisk folkmusik. Hans tonspråk, som med åren utvecklades i starkt radikal riktning, bygger på den
Läs merPå Trio Novas hemsida, liksom i medföljande bilaga, kan man läsa om tonsättaren Johan Ulléns beskrivning av Dödssynderna.
Hej! Måndagen den 31 mars kl 19.00 på Skissernas museum blir det pianotrio med Trio Nova som består av tre etablerade stjärnsolister: Klara Hellgren, violin, Kati Raitinen, cello och Terés Löf, piano.
Läs merBeethoven V, Stråkkvartetter op. 59, 74, 95 1
Stråkkvartett F-dur op. 59:1 1. Allegro 2. Allegretto vivace e sempre scherzando 3. Adagio molto e mesto 4. Thème Russe: Allegro 1806 År 1806 fick Beethoven en beställning på tre stråkkvartetter från den
Läs merNästa spelafton i Lunds Kammarmusiksällskap blir måndagen den 8 februari kl. 19.00 i Magle Konserthus. Då kommer Duo Octacorda med vänner.
Hej! Nästa spelafton i Lunds Kammarmusiksällskap blir måndagen den 8 februari kl. 19.00 i Magle Konserthus. Då kommer Duo Octacorda med vänner. Joana Valentinaviciute, violin och Stanislav Popov, viola
Läs merRedan när temat tas om efter 12 takter är de två motiven kombinerade:
Stråkkvartett D-dur K 499 1. Allegretto 2. Menuetto: Allegretto Trio 3. Adagio 4. Molto Allegro 1786 Man har aldrig fått helt klart för sig bakgrunden till denna kvartett, som skrevs och publicerades 1786.
Läs merRavel, Maurice ( ) Fransk tonsättare.
Ravel, Maurice (1875-1937) Fransk tonsättare. Kan en tonsättare skriva emotionell musik utan att vara subjektiv? Om svaret är ja borde Ravel vara ett bra exempel. Hans musik speglar väl hans personlighet.
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Thomas Rudberg.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Thomas Rudberg Examensarbete - Thomas Rudberg, Piano Sergej Rachmaninov Pianosonat
Läs merBabadzjanjan, Arno ( ) Armenisk tonsättare och pianist
Babadzjanjan, Arno (1921-1983) Armenisk tonsättare och pianist Babadzjanjan studerade komposition i Jerevan och Moskva, samtidigt som han utbildade sig till pianist vid Musikkonservatoriet i Moskva med
Läs merBrahms, Johannes ( ) Tysk tonsättare
Brahms, Johannes (1833-1897) Tysk tonsättare Brahms musik saknar allt yttre prål. Brahms är lika långt från fjäsk som från banalitet, hans musik doftar aldrig salong eller handelsbod. Det han har att erbjuda
Läs merHuvudtemat, (tema 2), kommer omedelbart efter introduktionen. Sidotemat (tema 3, B-dur) har stora likheter med huvudtemat.
Stråkkvartett Ess-dur op.12 1. Adagio non troppo Allegro non tardante 2. Canzonetta: Allegretto 3. Molto allegro e vivace 1829 Arbetet på denna kvartett avslutades i England i september 1829. Genom att
Läs merRachmaninov, Sergej 1873-1943 Rysk tonsättare, pianist och dirigent
Rachmaninov, Sergej 1873-1943 Rysk tonsättare, pianist och dirigent Den firade pianisten hade svårt att få gehör för sin musik. I de riktigt finkulturella kretsarna fanns det under lång tid t.o.m. de som
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Andreas Lyeteg Examensarbete Andreas Examenskonsert 24 Maj kl 19 Stora salen Andreas
Läs merDvorák III, stråkkvintetter, stråksextett, blåsarserenad 1
Dvorak, Stråkkvintett G-dur op. 77 1. Allegro con fuoco 2. Scherzo: Allegro vivace 3. Poco andante 4. Finale: Allegro assai 1875, 1888 Opusnumret kan tolkas som om kvintetten vore ett sent verk. Så är
Läs merBartók, Béla (1881-1945) Ungersk tonsättare, pianist och musikforskare.
Bartók, Béla (1881-1945) Ungersk tonsättare, pianist och musikforskare. Béla Bartók fick tidigt pianolektioner av sin mor och började som 18-åring på Musikkonservatoriet i Budapest. Där fick han 1907 en
Läs merChopin, Frédéric 1810-1849
Chopin, Frédéric 1810-1849 Polsk tonsättare, pianist och pedagog s far var inflyttad fransman och hans mor polska. Fadern undervisade i franska och var vid sonens födelse lärare vid lycéet i Warszawa.
Läs merZemlinsky, Alexander ( ) Österrikisk tonsättare och dirigent.
Zemlinsky, Alexander (1871-1942) Österrikisk tonsättare och dirigent. En del kompetenta tonsättare är för många av oss nutida musiklyssnare främst kända som handledare till mer uppburna kolleger. Alexander
Läs merCécile Chaminade. Yngve Bernhardsson
Chaminade, Cécile (1857-1944) Fransk pianist och tonsättare hör sannerligen inte till de kvinnliga tonsättare som var okända under sin livstid, men vars musik nu håller på att upptäckas. När hon verkade
Läs merMendelssohn, Felix 1809-1847 Tysk tonsättare
Mendelssohn, Felix 1809-1847 Tysk tonsättare Få tonsättare har hyllats så under sin livstid och nedvärderats så i perioder efter sin död som Mendelssohn. Förringandet av hans insats började redan under
Läs merCecilia Zilliacus, violin, Johanna Persson, viola och Kati Raitinen, cello framträdde i LKMS senast januari 2010.
Hej kammarmusikmedlem! Måndagen den 2 mars välkomnar vi den välkända trion ZilliacusPerssonRaitinen till Lunds Kammarmusiksällskap i samarbete med Musik i Syd på Magle konserthus kl 19.00. Cecilia Zilliacus,
Läs merHensel, Fanny 1805-1847 Tysk tonsättare och pianist
Hensel, Fanny 1805-1847 Tysk tonsättare och pianist Liksom brodern Felix Mendelssohn var Fanny ett musikaliskt underbarn. Trots olikheter i temperament stod de varandra nära, och Fannys musikalika råd
Läs merBerwald, Franz (1796-1868) Svensk tonsättare och företagsledare
Berwald, Franz (1796-1868) Svensk tonsättare och företagsledare Är det andra förhållanden än musikens kvalitet som avgör om en tonsättare får framgång under sin livstid? Kan Franz Berwalds självtillit,
Läs merKurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemér Lavotha, Kati Raitinen Oda Lundin
Läs merMozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791) Österrikisk tonsättare
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791) Österrikisk tonsättare Mozarts musik är utomordentligt svår att helt förstå och därför ännu svårare att utföra. Citatet är hämtat ur Carl Nielsens Mozart och vår tid,
Läs merKahn, Robert
Kahn, Robert 1865-1951 Tysk tonsättare Kahn is an anachronism, a well-intentioned and no doubt most-gifted composer, who just happened to be born about half-a-century too late. This has perhaps contributed
Läs merMaier, Amanda ( ) Svensk violinist och tonsättare
Maier, Amanda (1853-1894) Svensk violinist och tonsättare Amanda Maier-Röntgen hör inte till de mera kända personerna i svenskt musikliv. Vill man hitta något om henne i 2.a upplagan av Sohlmans Musiklexikon
Läs merDora Pejačević. Yngve Bernhardsson
Pejačević, Dora 1885-1923 Kroatisk tonsättare De flesta tonsättare förr i tiden växte upp i musik- och kulturintresserade familjer, som ofta dessutom var förmögna. Det var självklart att de i sin barndom,
Läs merSchumann, Robert ( ) Tysk tonsättare och musikskribent
Schumann, Robert (1810-1856) Tysk tonsättare och musikskribent Robert Schumann personifierar romantiken kanske mer än någon annan i musikhistorien. Av de sju betydande musikprofilerna födda åren 1803-13
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,
Läs merBiljettpris:&för&medlemmar&och&studerande&100&kr,&för&övriga&160&kr. Biljettkassan&öppnar&kl&18.30.
Från: Helen Bergström helen.b@comhem.se Ämne: Lunds Kammarmusiksällskap Datum: 4 september 2014 14:39 Till: Hej! Måndagen(den(8(september(kl(19.00(startar(Lunds(Kammarmusiksällskaps((spelaftonprogram(
Läs merElgar, Edward Brittisk tonsättare
Elgar, Edward 1857-1934 Brittisk tonsättare Konstmusiken i Storbritannien fick med Edward Elgar en efterlängtad renässans efter flera århundraden i slummer. Elgar utbildade sig till violinist men var mer
Läs merMåndagen den 7 mars firar Lunds kammarmusiksällskap sin 600:e spelafton!
Hej! Måndagen den 7 mars firar Lunds kammarmusiksällskap sin 600:e spelafton! Välkomna till Magle Konserthus kl. 19.00 och lyssna på Trio LEK med pianisten David Huang, violinisten Daniel Migdal och cellisten
Läs merSjostakovitj, Dmitrij 1906-1975 Sovjetisk tonsättare och pianist
Sjostakovitj, Dmitrij 1906-1975 Sovjetisk tonsättare och pianist Medlöpare eller dissident? För många verkar svaret på denna fråga ha varit viktigare än tonsättarens musik. Men den sanna bilden av människan
Läs merExamination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH
!"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004
Läs merStrax efter detta kommer som kontrast ett betydligt mildare tema: Sidotemat spelas i violinerna till ett rörligt, hoppande ackompanjemang i violan.
Stråkkvartett nr. 1 c-moll op. 51:1 1. Allegro 2. Romance: Poco Adagio 3. Allegretto molto moderato e comodo Un poco più animato 4. Allegro 1873 Brahms musik är sällan insmickrande och i sin c-mollkvartett
Läs merRimskij-Korsakov, Nikolaj
Rimskij-Korsakov, Nikolaj 1844-1908 Rysk tonsättare och lärare Rimskij-Korsakovs utveckling från autodidakt tonsättare till professor i komposition vid konservatoriet i S:t Petersburg 1871 är en närmast
Läs merKlassisk Musikhistoria
Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert
Läs merKurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Tobias Carron Tove Edqvist Kandidatexamination
Läs merBrahms III, Pianotrior, Pianokvartetter, Pianokvintett 1
Pianotrio H-dur op. 8 1. Allegro con brio 2. Scherzo: Allegro molto 3. Adagio 4. Finale: Allegro 1854, 1889 Detta verk fullbordades i början av 1854. När Brahms förläggare Simrock 36 år senare ville ge
Läs merRachmaninov, Sergej Rysk tonsättare, pianist och dirigent
Rachmaninov, Sergej 1873-1943 Rysk tonsättare, pianist och dirigent Den firade pianisten hade svårt att få gehör för sin musik. I de riktigt finkulturella kretsarna fanns det under lång tid t.o.m. de som
Läs merNielsen, Carl ( ) Dansk tonsättare
Nielsen, Carl (1865-1931) Dansk tonsättare Carl Nielsen växte upp under enkla förhållanden i en liten by på Fyn. Han var barn nummer sju i en syskonskara på tolv. Under åren 1879-84 var han militärmusiker
Läs merBeethoven I, Tonsättarporträtt, Sonater för violin, resp. cello
Beethoven, Ludvig van (1770-1827) Tysk tonsättare och pianist. Utan att vara romantiker i stilegentlig mening blev Beethoven symbolen för romantikens konstnärsideal, ett geni som inte tjänade furstarna,
Läs merSjostakovitj, Dmitrij Sovjetisk tonsättare och pianist
Sjostakovitj, Dmitrij 1906-1975 Sovjetisk tonsättare och pianist Medlöpare eller dissident? För många verkar svaret på denna fråga ha varit viktigare än tonsättarens musik. Men den sanna bilden av människan
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemer Lavotha Leo van Debré Examensarbete
Läs merFauré, Gabriel ( ) Fransk tonsättare, organist, kördirigent och lärare.
Fauré, Gabriel (1845-1924) Fransk tonsättare, organist, kördirigent och lärare. Fauré har kallats både Frankrikes Schumann och Frankrikes Brahms. Epiteten grundar sig antagligen på tonsättarens skicklighet
Läs merVälkommen till ett nytt spännande spelår i Lunds Kammarmusiksällskap!
Hej kammarmusikmedlem! Välkommen till ett nytt spännande spelår i Lunds Kammarmusiksällskap! Måndagen den 17 september kl 19.00 välkomnar vi pianisten Per Tengstrand tillbaka till Skissernas museum. Vi
Läs merMozart VI, Serenader för blåsare
Mozarts divertimenti och serenader för blåsare Mozart skrev 10 verk för blåsare. I Milano tillkom 1771 två divertimenti för 10 blåsare (K 166, 186). Under åren 1775-77 komponerades fem divertimenti för
Läs merSchumann, Robert ( ) Tysk tonsättare och musikskribent
Schumann, Robert (1810-1856) Tysk tonsättare och musikskribent Robert Schumann personifierar romantiken kanske mer än någon annan i musikhistorien. Av de sju betydande musikprofilerna födda åren 1803-13
Läs merSchubert II, Stråktrior, Stråkkvartetter, Stråkkvintett 1
Stråktrio B-dur D 471 1. Allegro 1816 Jag avslutar ett verk och börjar med nästa blev Schuberts svar på en fråga om vilken kompositionsmetod han använde sig av. Som bekant fungerade dock inte metoden alltid;
Läs merFarrenc, Louise ( ) Fransk tonsättare, pianist, forskare och pedagog
Farrenc, Louise (1804-1875) Fransk tonsättare, pianist, forskare och pedagog tillhörde en släkt (Dumont) med många konstnärligt verksamma förfäder, bl.a. flera kvinnliga bildkonstnärer. Själv visade hon
Läs merRobert Schumann II, Trior, kvartetter, kvintett
Pianotrio nr 1 d-moll op. 63 1. Mit Energie und Leidenschaft 2. Lebhaft, doch nicht zu rasch 3. Langsam, mit inniger Empfindung 4. Mit Feuer 1847 Schumann skrev fyra verk för piano, violin och cello. Det
Läs merSmetana, Bedrich (1824-84) Tjeckisk tonsättare och dirigent
Smetana, Bedrich (1824-84) Tjeckisk tonsättare och dirigent Smetana växte upp i Böhmen och visade tidigt intresse för musik. Fadern, en musikamatör i bryggeribranschen, motsatte sig i början sonens önskan
Läs merBeethoven III, Pianotrior, Klarinettrio, Pianokvintett, Septett 1. Yngve Bernhardsson
Pianotrior op. 1 Beethoven hade skrivit många verk under sin ungdomstid, men det var dessa trior, som var de första han tyckte var tillräckligt bra för att bli publicerade. De blev alltså hans op.1, som
Läs merStrauss, Richard ( ) Tysk tonsättare och dirigent
Strauss, Richard (1864-1949) Tysk tonsättare och dirigent Har jag inte, när allt kommer omkring, rätt att skriva just den musik som jag tycker om? Jag står inte ut med nutidens tragedi. Jag vill skapa
Läs merBeethoven IV, Stråkkvartetter op. 18 1. Yngve Bernhardsson
Stråkkvartetterna op. 18 Åren 1798 1800 komponerade Beethoven sex kvartetter, beställda av och tillägnade furst Franz Lobkowitz. Hans tidigare opus hade innehållit högst tre verk (Pianotrior op.1, Stråktrior
Läs merUUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och
SCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli en
Läs merTypiskt för Medeltiden
Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i
Läs merBiljettpris för medlem och studerande 100 kr, övriga 160 kr. Ungdomar under 18 år gratis.
Hej! Måndag den 28 september gästas Lunds Kammarmusiksällskap av den skickliga holländska pianisten Eke Simons på Magle Konserthus kl 19.00. Eke Simons är en ung musikbegåvning (född 1981) som är utbildad
Läs merArenskij, Anton ( ) Rysk tonsättare
Arenskij, Anton (1861-1906) Rysk tonsättare Arenskij växte upp som brådmoget musikaliskt underbarn och uppmärksammades tidigt av Tjajkovskij. Han var elev till Rimskij-Korsakov, blev så småningom lärare
Läs merPris: 20 kr CHAMBER UNPLUGGED. Logo 75 pt CHAMBER UNPLUGGED CHAMBER UNPLUGGED CHAMBER UNPLUGGED DAGENS PROGRAM
Pris: 20 kr Logo 75 pt Logo 32 pt Logo 16 pt DAGENS PROGRAM 1 Fredag 23 oktober kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Bengt Rosengren oboe Dag Henriksson klarinett Ulrika Jansson violin Eriikka Nylund viola Ingalill
Läs merMagnard, Albéric ( )
Magnard, Albéric (1865-1914) Fransk tonsättare föddes i en välbärgad familj. Fadern var den inflytelserike författaren och journalisten Francois Magnard som från 1879 till sin död 1894 var utgivare av
Läs merProkofjev, Sergej ( ) Sovjetisk tonsättare och pianist
Prokofjev, Sergej (1891-1953) Sovjetisk tonsättare och pianist Prokofjev var när han dog inte bara en av 1900-talets största tonsättare, han var även en av de mest berömda. Detta till trots blev hans bortgång
Läs merKraftfulla unisona partier föregår det lätta och dansande sidotemat:
Kvartetter op. 76 När greve Joseph Erdödy 1796 bad om en uppsättning stråkkvartetter stod den då 64- årige Haydn på höjden av sin popularitet och betraktades allmänt som tidens ledande tonsättare. Mozart
Läs merSchubert, Franz (1797-1828) Österrikisk tonsättare.
Schubert, Franz (1797-1828) Österrikisk tonsättare. Schubert var son till en folkskollärare och blev också själv utbildad i detta yrke. Under tre år tjänstgjorde han utan entusiasm som hjälplärare på faderns
Läs merBerens, Hermann,
Berens, Hermann, 1826-1880 Svensk tonsättare, pianist och pedagog När som 21-årig pianist kom till Sverige 1847 hade han en gedigen musikalisk utbildning med sig i bagaget. Han hade bl.a. under två år
Läs merRavel, Maurice ( ) Fransk tonsättare.
Ravel, Maurice (1875-1937) Fransk tonsättare. Kan en tonsättare skriva emotionell musik utan att vara subjektiv? Om svaret är ja borde Ravel vara ett bra exempel. Hans musik speglar väl hans personlighet.
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Anja Kaiser.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Anja Kaiser Examensarbete examination 290512, 010612/15.40, 12.00/A339, S:ta Clara
Läs merI bilagan som följer kan man få en beskrivning av verken som ska spelas.
Hej! Måndagen den 25 mars kl 19.00 på Skissernas museum får Lunds kammarmusiksällskap besök av en av Europas mest framgångsrika ensembler, nämligen RTÉ Vanbrugh Quartet. Stråkkvartetten är baserad i Cork
Läs merIngeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello
Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.
Läs merMozart II, Stråktrio, Trior & kvartetter med piano, Flöjtkvartetter, Oboekvartett 1
Divertimento för stråktrio Ess-dur K 563 1. Allegro 2. Adagio 3. Menuetto: Allegretto Trio 4. Andante 5. Menuetto: Allegretto Trio I Trio II Coda 6. Allegro 1778 Man ska inte låta sig förledas av beteckningen
Läs merVi har nu glädjen att presentera en ny uppgradering av vår hemsida, se www.lkms.ms11.net
Hej! Vi har nu glädjen att presentera en ny uppgradering av vår hemsida, se www.lkms.ms11.net Varje dag spelas det upp ett kammarmusikverk med tillhörande notutdrag och verkbeskrivning att följa med i.
Läs merMedlemsutskick inför spelafton med Helsingborgs Blåsaroktett,
Medlemsutskick inför spelafton med Helsingborgs Blåsaroktett, 2013-10-14 Något verken som står på programmet. Beethoven, Rondino Ess-dur WoO 25 1791-92 Beethoven skrev 1792 en oktett för blåsare i Ess-dur
Läs merRichard Strauss 1. Yngve Bernhardsson
Strauss, Richard (1864-1949) Tysk tonsättare och dirigent Har jag inte, när allt kommer omkring, rätt att skriva just den musik som jag tycker om? Jag står inte ut med nutidens tragedi. Jag vill skapa
Läs merSchubert, Franz ( ) Österrikisk tonsättare.
Schubert, Franz (1797-1828) Österrikisk tonsättare. Schubert var son till en folkskollärare och blev också själv utbildad i detta yrke. Under tre år tjänstgjorde han utan entusiasm som hjälplärare på faderns
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merRavel, Maurice ( ) Fransk tonsättare.
Ravel, Maurice (1875-1937) Fransk tonsättare. Kan en tonsättare skriva emotionell musik utan att vara subjektiv? Om svaret är ja borde Ravel vara ett bra exempel. Hans musik speglar väl hans personlighet.
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmusson, Cecilia Zilliacus Gudrun Dahlkvist
Läs merRobert Schumann II, Trior, kvartetter, kvintett
Phantasiestücke, Trio für Klavier, Violine und Violoncello op. 88 1. Romanze. Nicht schnell, mit innigem Ausdruck 2. Humoreske. Lebhaft 3.Duett. Langsam und mit Ausdruck 4. Finale. Im Marschtempo 1842,
Läs merMusikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?
Musikens historia Var kommer musiken ifrån? Har den kanske alltid funnits? Det är många under tiderna lopp som har försökt på svar på den frågan. Kanske uppstod den genom att vi härmade djuren, särskilt
Läs merStravinskij, Igor ( ) Rysk tonsättare
Stravinskij, Igor (1882-1971) Rysk tonsättare Mer än någon annan förknippas Stravinskij med det modernistiska genombrottet under 1900-talet. Mer än något annat blev de brutala rytmerna, de barbariska melodierna
Läs mer