Citation for the published paper: Tomas Peterson Kommers och professionalism : idrott och samhälle

Transkript

1 This is an electronic version of a text published in Framtider Citation for the published paper: Tomas Peterson Kommers och professionalism : idrott och samhälle 2003, issue 4: pp URL: Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Institutet för framtidsstudier

2 Kommers och professionalism Idrottens framtid i Sverige avgörs i spänningsfältet mellan den traditionella amatöridrotten och arenaidrotten på elitnivå. Leken blir allvar när idrotten professionaliseras. Marknaden ställer krav på regler, sändningstider i TV och idrottarnas dräkter, och idrotten smälter in i den globala underhållningsindustrin. Av Tomas Peterson Många idrottsrekord vore otänkbara utan ny teknik - tänk bara på glasfiberstaven, fonnel I-motorerna, kikarsiktena och plastskidorna. Den sociala organisationens utveckling har gjort det möjligt ~tt effektivisera lagidrotterna. Idrottare springer och simmar snabbare därför att de får bättre träningsförutsättningar, träningsmetoder och nya kunskaper om kosthållning - men också beroende på medicinska framsteg som höjer prestationsfönnågan på legala och illegala sätt. Sammansmältningen av elitidrotten med underhållningsindustrin och mediabevakningens snabba utveckling skapar nya globala förutsättningar. Men idrotten lever samtidigt sitt eget liv, med egna regler, normer och värderingar. Här finns samvaro, resor, och täta relationer mellan vuxna, mellan barn och mellan barn och vuxna. Kring träning och tävling skapas ett miniatyrsamhälle. En människa kan vara sämst i skolan men kung på fotbollsplanen. Man kan vara lågutbildad, arbetslös och isolerad i samhället men samtidigt en uppburen idrottsledare. Den största folkrörelsen Folkrörelsen idrott engagerar nännare tre miljoner svenskar som utövare och åskådare. Vid sidan av familjen och skolan utgör idrotten den viktigaste orgåniserade socialisationsmiljön för barn och ungdom. Samhällets stöd till ungdomsverksamhet växte fram efter med idrotten som viktig pådrivare och en av de stora vinnarna. Studiecirkelstöd och kommunala aktivitetsbidrag har bidragit till att fonna idrottsrörelsen. Tillsammans med högskoleutbildningar som idrottspedagogik, idrottsvetenskap och sports management har en infrastruktur byggts upp som blir en förlängning av skolan, fritids och ungdomsgården. Frivilligt oavlönat arbete är fortfarande grunden för idrottsrörelsen som ungdomsfostrare. Hundratusentals föräldrar har på bara några årtionden skapat en helt ny social kategori den oavlönade fritidsledaren. Efter amatörismen Idrottens inre liv präglades under 190o-talets första del av den principiella amatörism som gav de nordiska ländernas idrottsrörelser deras speciella identitet. När Riksidrottsförbundet 1967 avskaffade amatörreglerna öppnade sig denna folkrörelse mot två centrala, moderna samhälls aktörer - staten och marknaden. Två djupgående processer som sedan dess har påverkat idrotten allt starkare är kommersialisering och professionalisering. Även i dag är det en jämförelsevis liten del av idrotten i Sverige som är starlct kommersialiserad - de översta lagren av de stora lagidrotterna, friidrotten och grenar som tennis och golf. Andra idrotter lever på i stort sett samma villkor som före Samtidigt är starka krafter i omlopp som tränger ned i rörelsens breda lager. En milstolpe passerades 1999 då Svenska fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet godkände tävlingsinrilctad elitidrott i alctiebolagsform. De kommersiella intressenas ökade inflytande över idrottens form och innehåll får påtagliga yttre följder. Det tas sportsligt omotiverade pauser i matcher, tävlingar läggs på orimliga tider på dygnet, serier sprids ut över alla veckans dagar, regler ändras, spelare importeras från ~ärran länder för att utvidga sändningsmarknader. Investerat kapital ska förräntas, prestationskraven ökar och kan som bekant ofta leda till doping, skador, anorexi och bulemi. Idrottens etiska utveckling i kölvattnet aven professionalisering innebär en transfonnering från amatörideal till 21

3 Idrott och samhälle Arenan som särskiljer världen innanför från samhället där ute - Nya Ullevi i Göteborg. en professionell etik. Idrottens egna lagar överprövas dessutom allt oftare av samhället. I England har fotbollsdomare dömts i civil domstol för domslut han tagit (eller underlåtit att ta) under en match. I och med den ökade kommersiella verksamheten ifrågasätts också idrottsföreningars ideella status av myndigheter som vill ha in skatter och avgifter. Professionalisering Kommersialiseringen och professionaliseringen betingar varandra utan att för den skull vara två sidor av samma mynt. En kommersiell verksamhet behöver inte vara professionell och vice versa, men tillsammans blottlägger de många mekanismer bakom svensk idrotts stora omvandling de senaste trettio åren. 22 Professionaliseringen förvandlar verksamheten från barnens spontana idrottslekar i ena änden till elitidrottens emellanåt blodiga allvar i den andra. Den innefattar bland annat en rationell organisation och yrkesroller som bygger på formell utbildning och som utövas på heltid. Övergången tilllönearbete och marknadsbaserad verksamhet innebär en gradvis kapitalisering av det som tidigare var en follaörelsebaserad fritidsaktivitet utövad och organiserad av obetald arbetslaaft. Föreningar börjar skötas av anställda tränare, ungdomsledare, kanslipersonal, ekonomer och klubb direktörer. Inom lagidrotterna köps och säljs spelare på en spelarmarlmad som har sina egna professionella ombud - agenter, förmedlare och jurister. Även föreningarnas inre liv förändras. I stället för follaörelseorganisationen, som fungerade som vilken nykterhetsloge eller scoutkår som helst, växer något fram som mer påminner om medelstora företag. Professionalisering, hierarkisering och specialisering blir redskap för att möta nya behov. Ledarskapets professionalisering är en förutsättning för kommersialiseringen. Elitverksamhet laäver betydligt mer mångfacetterad kompetens än vad gårdagens ideella follaörelseaktiva i regel behövde. Det må sedan handla om att få det bästa möjliga resultatet ur de aktiva, att handha penningströmmar i mångmiljonldassen, förhandla kontrakt som innehåller över hundra sidor med avtalstext eller ge sin förening en massmedialt slaglaaftig image.

4 Allting går att sälja Idrottens kapitalisering efter I967 innebar att pengarna förvandlades från hinder till möjligheter. Statens stöd befrämjade i första hand professionaliseringen, medan marknaden tog hand om kommersialiseringen. På I99o-talet har kommersialiseringen fördjupats i takt med att idrotten vävts in i underhållningsindustrin. Idrotten går i dag att sälja även utanför arenan - allt ifrån matchutrustning, kepsar och halsdukar till designade kläder, möbler och husgeråd i klubbens färger. Real Madrid betalade rekordpriser för att knyta s*rnorna RonaIdo och Zinedine Zidane till laget - men en stor del av kostnaden kompenserades av försäljningen av tröjor med spelarnasnamnpå. Fredrik Ljungberg, Kajsa Bergqvist och andra koreograferas, stylas och specialldäds. De utbildas till att föra sig på rätt sätt, säga rätt saker och de ges utrymme i underhållningsprogram och tidningsspalter. Deras inkomster ligger ofta på samma nivå som välbetalda direktörers i multinationella företag. Arenaevenemangen går att sälja både som match och som spektakel. Åskådarna kommer även för att uppleva avancerade tifoarrangemang (där åskådarna blir aktörer genom att till exempel forma budskap med hjälp av pappers skärmar i olika färger) och storbilds bevakning. Den starkaste kommersiella hävarmen finns hos massmedia och främst TV. Med hjälp av betal-tv, interaktiv kommunikation och bredband pumpas enorma mängder kapital in i de stora publikidrotterna. Man säljer TVrättigheter och allt vad som därav följer "vid sidan av arenan". Idrotten är internationell i sig, och idrottsbevak- ningen har laaftigt förstärkt denna internationella grundkaraktär. Idrottens underhållningsvärde Själva tävlings arenan fungerar både avgränsande och åskådande. Den avgränsar idrottens rum, där innanför är det idrottens lagar som gäller. För utövaren och åskådaren inrymmer arenan både lek och allvar, rationalitet och spektakel. Tävlandet innehåller det oförutsägbara, spänning, intensitet. Resultaten är samtidigt förutsägbara: seger eller nederlag, vinst, förlust eller oavgjort. Här garanteras total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från livet i övrigt som vanligtvis inte tillhandahåller någondera. Arenan är också symbolen för uppvisandet och åskådandet, resultatet och engagemanget, tävlingsidrottens raison d 'et re. Idrotten blir underhållning, och där finns stora pengar. I dess nutida form - spelctaldet närmar sig idrotten och samhället varandra så mycket att det blir svårt att se var det ena slutar och det andra tar vid. Anrika anläggningar som Parken i Köpenhamn förvandlas till multifunlctionella evenemangsarenor, medan Globen i Stockholm byggdes i detta syfte redan från början. Idrotten är här endast en del av utbudet - och inte den mest inkomstbringande delen. Fotboll och ishockey är spjutspetsar Idrottens kommersialisering i Sverige ingår i en internationell trend. Att svenska ishockeyspelare, golfare, cyklister och fotbollsproffs utövar sin elitidrott huvudsaldigen utomlands påverkar verksamheten även i Sverige. Ersättning till klubbarna vid spelarförsäljningar utomlands är, tillsammans med TV-pengar, en förutsättning för elitfot- Oavlönad fritidsledare i Byttorps IF. bollens existens i dag. Fotbollens övergångsbestämmelser har tvingat EU till särskild lagstiftning (Bosmandomen och regleringen 20or). Dessa bytesvärdesrelationer påverkar idrottens villkor. Elitldubbarna är som regel ekonomislct beroende av att sälja spelare. Men att producera för export är svårt att förena med ett långsilctigt lagbygge. Inom ungdomsverksamheten blir det allt vilctigare att "förädla egna produlcter" för försäljning. Allvaret och selelctionen letar sig längre ned i åldersgrupperna. Kommersialiseringen på nationell nivå har hittills främst gällt fotboll och ishockey. Låt oss illustrera med Halmstads Bollldubb och Jönköpings HV 7I. Båda klubbarna har arbetat på elitserienivå sedan I97o-talet, och återfinns för det mesta någonstans i mittskiktet inom sin respektive specialgren (diagram 1 och 2). Det är den översiktliga trenden, med snabbt ökad omsättning, som är det intressanta. Siffrorna för enskilda år kan 23

5 Idrott och samhälle radikalt påverkas av exempelvis enstaka spelarförsäljrtingat, som när Halmstad sålde Fredrik Ljungberg I997. Det mesta är skattefinansierat Kommersialism eller idealitet - vad är mest sant? Låt oss se hur idrotten i Sverige finansieras. Idrottens totala intäkter var I996 drka 7,8 miljarder kronor. Tabell. Idrottsrörelsens finansieringskällor 1996 (procent). Landsting I,O TV 2,0 Publik 7,3 Sponsring II,7 Kommuner I2,I Medlemmar I9,6 Spel 23,3 Staten 7>4 Lönebidrag I6,I Summa IOO,O Källa: Statens offentliga utredningar, I Det skattefinansierade stödet till idrotten uppgick I996 till en dryg tredjedel av intäkterna (stat, landsting, kommuner och lönebidrag). Observera att tabellen inte redovisar värdet av kommunernas anläggningsstöd. Värdet av dessa subventionerade idrottslokaler och sportanläggningar har uppskattats till 3,5 miljarder kronor årligen. Om det inlduderas blir 56 procent av idrottens intäkter skattefinansierade. Lägg därtill det gigantiska oavlönade arbete som bär upp idrottsrörelsen (14 miljarder kronor per år omräknat till avlönat arbete). Det leder till följande slutsats: svensk idrottsrörelse är fortfarande ickekapitaliserad till stora delar, och den kapitaliserade delen är till stora delar ännu inte kommersialiserad. ner, mer elitistisk och otillgänglig för stora befolkrllngsgrupper. Det leder till en förstärkt marginalisering och ojämlil<het - vilket i sin tur sannolilct förändrar förutsättningarna för samhällets stöd till idrotten. I en sådan situation återstår kanske enbart den form av idrott som görs till föremål för vinstgivande affärer. Eller så ldyvs idrotten. Ett förslag som dyker upp i debatten till och från är'att dela upp lliksidrottsförbundet i ett amatöristiskt och ett professionellt förbund. Det samhälleliga stödet skulle då gå till amatörförbundet, för att aktivera de breda folklagren. Den professionella delen får inrilcta sig på den rena elitidrotten och i gengäld bära alla egna kostnader på marknadsmässig grund. Idrottens framtid ligger i händerna på utövarna, handhavarna, politikerna, media och marknadsalctörerna. Att det krävs en större professionalism är nog miljoner kr o 1967 HALMSTADS BOLLKLUBB II" / Dags för splittring? På sikt finns det ändå en uppenbar risk att dagens follcrörelseidrott blir alltmer genomsyrad av kommersiella relatiomiljoner kr HV dllllllll O /79 83/84 88/89 93/94 98/99 02/03 Diagram 1. Halmstads Bollklubbs omsättning , Källor: Wessberg, H., Halmstads Bollklubb , 2000 samt Halmstads Bollklubbs årsredovisning ( ). Diagram 2. HV 71:s ekonomiska omsättning , Källor: Fahlström, P.G., Ishockeycoacher, 2001 samt siffermaterial från HV 7I (I995/ /2003). 24

6 de flesta överens om, i betydelsen att allt fler har ett yrkesmässigt kunnande i sitt arbete. Men professionalitet är ett verktyg, den säger i sig inget om vad verksamheten innehåller. Hur idrotten ska se ut framöver beror mycket på om en framväxande professionalism används för att förstärka dess ideella och sociala sidor eller för att kommersialisera verksamheten. Tomas Peterson är sociolog och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap. Han är verksam vid Malmö högskola. Litteraturtips Andersson, T. (2002), Kung Fotboll. Den svenskafotbol lens kulturhistoria från 1800 talets slut till Stock holm: StehagjSymposion. Billing, P., Franzen, M. och Peterson, T. (1999). Vem vinner i längden? Hammarby IF, Malmö FF och svensk fotboll. Lund: Arkiv. Engström. L M. (1999). Idrotten som social markör. Stockholm: HLS. Lindroth, HLS. J. (1988). Från "sportfåneri" till massidrott. Nilsson, P. (1998). Fritid i skilda världar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Redelius, K. (2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm: HLS. Det står och väger - mycket talar för att elitidrotten kommer att skötas på renodlat kommersiell basis och att samhällets ekonomiska stöd fokuseras på amatöridrotten.

7 Published with permission from