Våld i nära relationer
|
|
- Jonas Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våld i nära relationer
2 du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att berätta om det som har hänt och kommer därför att göra allt vi kan för att underlätta för dig. «Denna broschyr är framtagen av kvinnofridsprojektet Nollvåld! i Ljusdal i samverkan mellan kvinnojouren, kommunens socialtjänst, folkhälsostrateg, flyktingenheten, Polisen, med flera efter förebild från Tryggare Uppsala Län. Foto och grafisk design: Moa Helsing & Anna Hammergård, Medieprogrammet, Slottegymnasiet. Tryck: Aktiebolaget Sandvikens Tryckeri & Binderi, 2011.
3 Innehåll Inledning... 4 Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot... 5 Polisanmäl det inträffade... 5 Dokumentera skador... 5 Kontakta en hjälp- och stödorganisation... 5 Du som är barn och upplever våld... 6 Vad händer efter polisanmälan?... 7 Vad händer när socialtjänsten kontaktas?... 7 Vad händer när hälso- och sjukvården kontaktas?... 7 Möjligheter till stöd under polisutredning... 8 Tolk... 8 Vittnesstöd... 8 Stödperson... 8 Målsägandebiträde... 9 Rättskydd... 9 Särskild företrädare för barn... 9 Det finns en rad möjligheter till skydd Besöksförbud Skyddstelefon Skyddade personuppgifter Skyddat boende Reaktion på våld och hot i nära relation Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun Möjligheter till ersättning Ordlista... 19
4 Inledning Den information som finns här vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet gett upphov till. Redan inledningsvis vill vi beskriva några utgångspunkter för vårt arbete när det gäller våld i nära relation: Vem som helst kan utsättas för våld i nära relation. Den som utsatts för våld i nära relation har grundläggande rättigheter, som till exempel att få riktig information. Alla brottsoffer skall behandlas med respekt och empati. Alla behandlas lika oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning, social ställning, livsstil. 4
5 Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot Polisanmäl det inträffade Om du utsatts för våld eller hot bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Inte bara för att vi ska klara upp brottet utan för att för att vi ska kunna hjälpa till att förhindra att du drabbas på nytt. Du är inte skyldig att anmäla, men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna få den hjälp du har rätt till. Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever med eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Det kan kännas mycket svårt att anmäla men vi lovar att vi kommer att göra allt för att underlätta och hjälpa dig när du gör din anmälan. Dokumentera skador Ofta inträffar dessa brott innanför hemmets väggar. Det finns därför sällan några vittnen som kan berätta. Även om du just när det händer inte vet om du ska göra anmälan, kan det ändå vara bra att du själv dokumenterar. Du skulle kunna ta bilder, skriva ned, berätta för en vän eller väninna och helst om det finns skador, besöka vårdcentral eller sjukhus och både berätta och bli undersökt. Kläder med spår och/eller skador kan också vara bra att spara. Kontakta en hjälp- och stödorganisation Socialtjänsten i den kommun där du bor har huvudansvaret för att du som utsatts för våld i nära relation får det stöd och den hjälp du behöver. Stödet kan ges som individuella insatser eller i grupp. Kontakta socialtjänsten om du vill veta mer om vilket stöd som du kan få. Vill du söka hjälp via socialtjänstens råd- och stödverksamhet anonymt går det bra. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt. Det finns också olika ideella organisationer, till exempel brottsoffer- och kvinnojourer (se sidorna 14-15) som erbjuder gratis stöd, rådgivning samt viss praktisk hjälp till den som utsatts för brott i nära relation. Du kan antingen kontakta en kvinno- eller brottsofferjour själv eller be din utredare vid Polisen ge ditt namn till en jour nära dig som sedan tar kontakt med dig. Även den som utsatt dig för brottet kan behöva hjälp och stöd för att bryta sitt beteende. Män med våldsproblematik kan vända sig till Stickan, krismottagning för män i Gävle eller Mansmottagningen mot våld i Uppsala (se sidan 15). 5
6 Du som är barn och upplever våld Som barn eller tonåring kan Du uppleva våld hemma. Antingen som vittne eller som utsatt för våldet. Det är enligt lag förbjudet att slå barn och det gäller också för barnets föräldrar. Du har alltid rätt att be om hjälp av någon vuxen du känner förtroende för. Du kan prata med din lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan som kan hjälpa dig. Har barn utsatts för brott kan utredningen komma att göras i Barnahuset i Gävle. Där får barn från hela länet träffa bland andra polis, socialtjänst och psykolog i en miljö som är så hemlik som möjligt (se sidan 14). Polisanmälan För att anmäla det inträffade ringer du 112 vid akut fara, annars ringer du till Polisens kontaktcenter på telefon Du kan även besöka din lokala polisstation och upprätta en anmälan. Detta kan du också göra via Internet på 6
7 »Vad händer efter polisanmälan? När polisanmälan är gjord startar polisen en utredning. Har du inte blivit förhörd innan så kommer polisen att nu hålla förhör med dig. Du kommer också att ges möjlighet ha stödperson och ofta en egen advokat till din hjälp. Polisen kommer även att förhöra vittnen och naturligtvis den som gjort sig skyldig till brottet. Sedan polisen samlat in all bevisning beslutar åklagaren om det räcker för åtal vilket innebär att det som hänt kommer att prövas inför domstol. Då får den som gjort sig skyldig till brottet också läsa igenom allt, även det du berättat. Du måste även vara med vid rättegången och även här kan du förutom din advokat ha en stödperson med. Vid rättegången avgör sedan domstolen om den åtalade är skyldig och vid fällande dom bestäms sedan påföljden (straff) utifrån de omständigheter som framkommit. Domstolen kan även besluta om skadestånd. Det händer också att åklagaren gör den bedömningen att bevisningen inte räcker till och då läggs utredningen ned. Det behöver inte innebära att det tar slut utan om det kommer fram ny bevisning så kan man när som helst fortsätta utredningen. Vad händer när socialtjänsten kontaktas? Du kan kontakta socialtjänsten om du vill ha råd, stöd eller göra en ansökan om en särskild insats. När du tar kontakt med socialtjänsten får du prata med en socialsekreterare och ni kan bestämma en tid då ni träffas för att prata om vad du behöver ha hjälp och stöd med. Om du gör en ansökan om en behovsprövad insats, till exempel försörjningsstöd eller kontaktperson, görs en utredning av socialsekreteraren. Utredningen innebär att dina behov kartläggs för att du skall få rätt hjälp. Socialsekreteraren kan, om du ger ditt godkännande, ta in uppgifter från andra som är insatta i din situation, till exempel sjukvården eller Polisen. Utredningen skall ske skyndsamt. Utredningen dokumenteras och dina synpunkter skall finnas med. Allt sker i samförstånd med dig. Därefter gör socialsekreteraren en bedömning av ditt hjälpbehov och rekommenderar dig en lämplig hjälpinsats. Vad händer när hälso- och sjukvården. kontaktas? När du kommer till en patientmottagning efter det att du blivit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp blir du först omhändertagen av en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. Därefter får du träffa en läkare som bedömer och åtgärdar dina skador, gör de undersökningar som behövs samt dokumenterar skadebilden. Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen skall bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda på begäran av polis och åklagare. Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt besöker en vårdinrättning men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs. En del kvinnor får psykiska besvär efter misshandel och våldtäkt, såsom oro, nedstämdhet eller så kallad posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med Rikskvinnocentrum, din husläkare eller din psykiatriska öppenvårdmottagning. «7
8 Möjligheter till stöd under polisutredning Tolk Om du har behov av en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Vittnesstöd För att underlätta situationen för brottsoffer i domstolsprocessen finns det sedan ett par år så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar bland annat om själva rättegångsförfarandet. De kan också stödja dig om du känner dig pressad och spänd inför rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor om ärendet. Kontakta Polisen eller närmaste tingsrätt om du vill ha mer information. Stödperson Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har till skillnad från målsägandebiträdet inga juridiska befogenheter utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd. Stödpersonen kan vara någon närstående till dig, en sjukhuskurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. 8
9 Målsägandebiträde Du som har utsatts för våld i nära relation och anmält detta till Polisen har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet skall ta tillvara dina intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp. Målsägandebiträdet skall också informera dig om vad som kommer att hända och de regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Observera att du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten. Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du i första hand vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar. Du kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Särskild företrädare för barn Barn (under 18 år) som blivit utsatta för brott av en närstående där förövaren kan dömas till fängelse har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare skall ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten. Ta kontakt med Åklagarkammaren eller Polisen för mer information. 9
10 ...det f inns en rad möjligheter till skydd... För den som utsatts för våld i nära relation finns idag flera möjligheter till skydd som kan användas var för sig eller i kombination. Observera att de skyddsmöjligheter som beskrivs här intill sätts in först efter en behovsprövning i varje enskilt fall. 10
11 » Besöksförbud Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat besöksförbud. Ansökan görs hos Polisen medan det är åklagaren som fattar beslut om din ansökan skall beviljas. Besöksförbud innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar dig inte får uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats. Skyddstelefon Om du är utsatt för allvarliga hot kan du få en så kallad skyddstelefon under en kortare period. Det är en mobiltelefontjänst som gör att din telefon kopplas direkt till Polisen. Det finns även andra typer av larm som Polisen kan tillhandahålla vid behov. För mer information om skydd, kontakta Polisen. Skyddade personuppgifter I vissa fall kan du få dina personuppgifter det vill säga namn, personnummer och adress skyddade genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier. Ett annat sätt att skydda dig om du utsatts för denna typ av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor således anonymt på den nya orten. En kvarskrivning görs när en sekretessmarkering inte bedöms kunna skydda i tillräcklig omfattning. Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet och din gamla identitet försvinner helt ur folkbokföringen. För att få mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter kan du vända dig till Polisen. Skyddat boende I Ljusdals kommun finns möjlighet för kvinnor som är utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner att bo på ett skyddat boende genom «den ideella kvinnojouren Viljan. För mer information om möjligheten till skyddat boende kan du kontakta kvinnojouren, socialtjänsten eller Polisen (se sidorna 14-15). 11
12 Reaktioner på våld och hot i nära relation Skuld och klander Det är vanligt att förövaren lägger skulden på offret för att ha provocerat fram övergreppen, men det är också vanligt att den som utsatts för våld och hot i en nära relation skuldbelägger sig själv för det inträffade. Det är dock viktigt att komma ihåg att du inte har någon skuld i att du drabbats av ett kriminellt övergrepp. Vanliga reaktioner på våld och hot Fysiska: Magproblem, förändrade sömn- och matvanor, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk. Känslomässiga: Sorg, ångest, ilska, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, rädsla, vanmakt, andliga tvivel. Relationsmässiga: Tillitsförlust, känslor av främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater. Intellektuella: Minnesstörningar, förvirring, svårigheter att fatta beslut, händelsen spelas upp gång på gång, minnesblixtar. Beteendemässiga: Isolering, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat, missbruk med mera. Övergrepp som sker i en nära relation, som till exempel grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, blir extra allvarliga av att de ofta upprepas. De sker dessutom oftast i det egna hemmet vilket gör att du som utsätts inte har någon fredad plats. Förövaren är också en person som du har eller har haft en relation med och kanske är beroende av såväl känslomässigt och socialt som ekonomiskt. Barn som växer upp i våldets närhet Reaktionerna ovan gäller också barn som lever i våldets närhet. Även om de inte själva utsätts för brott kan de vara skräckslagna, förtvivlade eller frukta för sina egna och anhörigas liv. Att se sin mamma eller annan anhörig misshandlats är traumatiskt och detta är en form av psykisk misshandel. Barnets grundtrygghet skadas och familjen upplevs inte längre som en säker plats. Barn kan reagera med att skuldbelägga sig själva för att de inte lyckats stoppa våldet. En form av psykiskt försvar är förnekelse och isolering av känslor. Barn ser och hör ofta mycket mer än de vuxna vill tro. I Ljusdals kommun finns möjlighet till krisbearbetande Utöver de ovan beskrivna reaktionerna är det också samtal enligt Trappanmodellen för barn och ungdom vanligt att den som utsatts för brott blir förvånad över och kanske rädd för sina egna eller andras reak- som bevittnar våld. tioner. Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala på svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt. Reaktioner kan även komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. 12
13 13
14 Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att personer som utsatts för brott i hemmet och deras barn får stöd och hjälp. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Flera ideella organisationer arbetar med att stödja och hjälpa den som utsatts för brott genom till exempel stödsamtal och kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. Här finner du kontaktuppgifter till några sådana organisationer på såväl lokal nivå som på riksnivå. Myndigheter: Social beredskap. Larmcentralen: Telefon: 112. Socialtjänsten Ljusdals kommun: Socialrådgivningen: Telefon: , vardagar kontorstid. Flyktingenheten: Telefon: eller Familjestödjarna: Telefon: , eller Ungdomsgruppen:Telefon: , , , , Polisen: Polisens kontaktcenter: Telefon: Vid akut fara eller pågående brott ring 112. Landstinget Gävleborg: Akutmottagningen och alla hälsocentraler (Sjukvårdsrådgivningen) dygnet runt på telefon 1177, hemsida: Psykiatrisk mottagning Ljusdal: vardagar Kvinnojourer: Viljan, Ljusdal Jourtelefon: , hemsida: Ringblomman Bollnäs Jourtelefon: Stöttan, Söderhamn Jourtelefon: , hemsida: Vändpunkten, Hudiksvall Jourtelefon: , hemsida: Blåklockan, Gävle: Telefon: , hemsida: Tjejjourer: Vulcana Gävle: Telefon: Tjejjouren Bollnäs Ovanåker: Journummer
15 Andra stödorganisationer Kvinnofridslinjen, ej spårbar jourtelefon Brottofferjouren, jourtelefon och lokalt brottsofferstöd: Telefon: , hemsida: Terrafem, jourtelefon på många språk , hemsida: BRIS, Barnens rätt i samhället, kristelefon: Telefon: , hemsida: Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MMV), hemsida: Krismottagning för män, Stickan, Gävle: Telefon: , hemsida: E-post: kriscentrum@stickan.se 15
16 Möjligheter till ersättning Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som skall ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning av gärningsmannen är åklagaren skyldig att hjälpa dig att föra talan om krav på skadestånd. Om gärningsmannen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har en försäkring som ersätter skador vid brott. Kontakta ditt försäkringsbolag för mer information om möjligheten till ersättning för såväl personskada som eventuella sakskador. Om du inte har någon försäkring som täcker ersättning för skador kan du ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning. Sådan ersättning avser främst personskador och kränkning. Kränkning För att du skall ha rätt till brottskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person. Exempel på brott där du kan ha rätt till kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud. Ersättningens storlek relateras till hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning. Skada på person Du kan få brottskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Dessa skador kan avse: Kostnader för sjukvård som har samband med skadan. Inkomstförlust. Fysiskt och psykiskt lidande (sveda och värk) Bestående skador. Andra skador till exempel på glasögon, kläder, med mera. Mer information om ersättning finns hos Brottsoffermyndigheten Box UMEÅ E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: Servicetelefon: Fax:
17 17
18 18 du är inte ensam
19 Ordlista Allmän rättshjälp: Behovsprövad ekonomisk hjälp för kostnader i samband med rättegång. Allmänt åtal: Innebär att åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan Anmälan till socialtjänsten: Ställs till socialtjänsten för att påkalla ett stödbehov hos någon annan. Ansökan till socialtjänsten: Begäran till socialtjänsten om stödinsats/bistånd. Görs av den enskilde eller laglig företrädare. Besöksförbud: Förbud för en person att under en viss tid besöka eller på annat sätt kontakta en annan person. Brott: En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen. Brottsoffer: Den som utsatts för brott (se målsägande). Brottsskadeersättning: Ersättning från staten till brottsoffer för skador och lidande till följd av brott. Domstolar/Allmänna domstolar: Tingsrätt: domstol i första instans. Hovrätt: domstol i andra instans. Högsta domstolen: domstol i sista instans. Förvaltningsdomstolar: Länsrätt: domstol i första instans. Kammarrätt: domstol i andra instans. Regeringsrätt: domstol i sista instans. Enskilt anspråk: Brottsoffers möjlighet att begära skadestånd av gärningsmannen. Förundersökning: Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott. Grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning: Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot barn eller andra närstående personer respektive mot närstående kvinnor och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet och haft som syfte att allvarligt skada dennes självkänsla. Huvudförhandling: Rättegång. Målsägande: Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se brottsoffer). Målsägandebiträde: Juridiskt biträde, ofta en advokat. Påföljd: Det som domstolen beslutar som åtgärd gentemot gärningsmannen vid brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård med mera. Rättsintyg: Läkarutlåtande om en skada som utförs på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Strafföreläggande: Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol. Stödperson: Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Tilltalad: Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet. Vittnesstöd: Erbjuder stöd och praktisk hjälp åt brottsoffer och vittnen inför rättegång. Åklagare: Den som för det allmännas (statens) talan om brott i domstol. Åtal: Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, dvs en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, till exempel fängelse. Åtalsunderlåtelse: Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av till exempel gärningsmannens ålder. Överklagande: Möjlighet att få ett mål prövat i högre instans om man inte är nöjd med domen. 19
20 » Informationen vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller psykiska skador och problem som brottet gett upphov till. «Kvinnojouren Viljan
Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merKvinnofrid i Västmanland
Kvinnofrid i Västmanland Du som är eller har varit utsatt för våld eller hot i nära relation. Du som är eller har blivit slagen av din pojkvän, man eller sambo. Du som är eller har blivit utsatt för hedersrelaterat
Läs merHar du utsatts för brott?
Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merVåld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar
Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merTill dig som utsatts för brott
Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merBrottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,
Läs merVÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012
VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen
Läs merVÅLD I NÄRA RELATIONER
VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merhur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?
Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merEgna anteckningar och telefonnummer
Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?
Läs merErsättning vid brott
Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING
Läs merVi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.
Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merBarn och unga som brottsoffer
Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merINFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER
Tietoa rikoksen uhrin oikeuksista SELKORUOTSI 8.8.2017 INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER I den här broschyren kan du läsa om information som brottsoffer har rätt att få av myndigheterna. Informationen
Läs merTill dig som utsatts för brott
Till dig som utsatts för brott REAKTIONER MÅLSÄGANDEBITRÄDE ÅTAL VITTNESSTÖD POLISANMÄLAN FÖRUNDERSÖKNING STÖD O STÖDPERSON HJÄLP RÄTTEGÅNG IDEELLA ORGANISATIONER PO SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING LISANMÄLAN
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merERSÄTTNING VID BROTT
ERSÄTTNING VID BROTT 2 ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 3 Innehåll Ersättning för skador orsakade av brott 5 Skadestånd 6 Att begära skadestånd 6 Målsägandebiträde 7 Solidariskt skadeståndsansvar
Läs merHur kan jag Hjälpa barn Som är utsatta För brott?
Hur kan jag Hjälpa barn Som är utsatta För brott? Information från Brottsoffermyndigheten www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Form: Plakat. Produktion:
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merHandledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.
Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen
Läs merLikabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Läs merTILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT
TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT 2 TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT 3 Innehåll Snabbguide 4 Inledning 5 Akuta åtgärder 6 Polisanmälan 7 Förundersökning 9 Stöd och hjälp 13 Rättegång
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merom brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se
Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merSärskilt sårbara grupper som juridisk utmaning
Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,
Läs merStatistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat
Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Läs merKommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?
Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merHANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet
HANDBOK OM GROOMING Om sexuella övergrepp på internet Innehåll Förord 03 Vad är grooming? 04 Om sexuella övergrepp 05 Vad gör jag om mitt barn blivit utsatt? 06 Förundersökning 08 Målsägandebiträde 10
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009
Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merDiskriminering och kränkningar mot studenter
Diskriminering och kränkningar mot studenter DISKRIMINERING OCH KRÄNKNINGAR MOT STUDENTER Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling får inte förekomma på Stockholms
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merOm att vara ung & leva med skyddade personuppgifter
Jag vill veta Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se 14 17 år Den här broschyren är till för dig som är ung och lever med skyddade personuppgifter. Brotts offermyndigheten
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merJag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
Jag vill veta om brott, stöd och hjälp INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015
LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan
Läs merGrundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn
Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män
Läs merTanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6
Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01
Läs merDOM 2013-04-05 meddelad i Gävle
GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs mer