Våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld i nära relationer"

Transkript

1 Våld i nära relationer

2 du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att berätta om det som har hänt och kommer därför att göra allt vi kan för att underlätta för dig. «Denna broschyr är framtagen av kvinnofridsprojektet Nollvåld! i Ljusdal i samverkan mellan kvinnojouren, kommunens socialtjänst, folkhälsostrateg, flyktingenheten, Polisen, med flera efter förebild från Tryggare Uppsala Län. Foto och grafisk design: Moa Helsing & Anna Hammergård, Medieprogrammet, Slottegymnasiet. Tryck: Aktiebolaget Sandvikens Tryckeri & Binderi, 2011.

3 Innehåll Inledning... 4 Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot... 5 Polisanmäl det inträffade... 5 Dokumentera skador... 5 Kontakta en hjälp- och stödorganisation... 5 Du som är barn och upplever våld... 6 Vad händer efter polisanmälan?... 7 Vad händer när socialtjänsten kontaktas?... 7 Vad händer när hälso- och sjukvården kontaktas?... 7 Möjligheter till stöd under polisutredning... 8 Tolk... 8 Vittnesstöd... 8 Stödperson... 8 Målsägandebiträde... 9 Rättskydd... 9 Särskild företrädare för barn... 9 Det finns en rad möjligheter till skydd Besöksförbud Skyddstelefon Skyddade personuppgifter Skyddat boende Reaktion på våld och hot i nära relation Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun Möjligheter till ersättning Ordlista... 19

4 Inledning Den information som finns här vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet gett upphov till. Redan inledningsvis vill vi beskriva några utgångspunkter för vårt arbete när det gäller våld i nära relation: Vem som helst kan utsättas för våld i nära relation. Den som utsatts för våld i nära relation har grundläggande rättigheter, som till exempel att få riktig information. Alla brottsoffer skall behandlas med respekt och empati. Alla behandlas lika oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning, social ställning, livsstil. 4

5 Att tänka på för dig som utsatts för våld och hot Polisanmäl det inträffade Om du utsatts för våld eller hot bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Inte bara för att vi ska klara upp brottet utan för att för att vi ska kunna hjälpa till att förhindra att du drabbas på nytt. Du är inte skyldig att anmäla, men det är ofta nödvändigt för att du ska kunna få den hjälp du har rätt till. Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever med eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Det kan kännas mycket svårt att anmäla men vi lovar att vi kommer att göra allt för att underlätta och hjälpa dig när du gör din anmälan. Dokumentera skador Ofta inträffar dessa brott innanför hemmets väggar. Det finns därför sällan några vittnen som kan berätta. Även om du just när det händer inte vet om du ska göra anmälan, kan det ändå vara bra att du själv dokumenterar. Du skulle kunna ta bilder, skriva ned, berätta för en vän eller väninna och helst om det finns skador, besöka vårdcentral eller sjukhus och både berätta och bli undersökt. Kläder med spår och/eller skador kan också vara bra att spara. Kontakta en hjälp- och stödorganisation Socialtjänsten i den kommun där du bor har huvudansvaret för att du som utsatts för våld i nära relation får det stöd och den hjälp du behöver. Stödet kan ges som individuella insatser eller i grupp. Kontakta socialtjänsten om du vill veta mer om vilket stöd som du kan få. Vill du söka hjälp via socialtjänstens råd- och stödverksamhet anonymt går det bra. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt. Det finns också olika ideella organisationer, till exempel brottsoffer- och kvinnojourer (se sidorna 14-15) som erbjuder gratis stöd, rådgivning samt viss praktisk hjälp till den som utsatts för brott i nära relation. Du kan antingen kontakta en kvinno- eller brottsofferjour själv eller be din utredare vid Polisen ge ditt namn till en jour nära dig som sedan tar kontakt med dig. Även den som utsatt dig för brottet kan behöva hjälp och stöd för att bryta sitt beteende. Män med våldsproblematik kan vända sig till Stickan, krismottagning för män i Gävle eller Mansmottagningen mot våld i Uppsala (se sidan 15). 5

6 Du som är barn och upplever våld Som barn eller tonåring kan Du uppleva våld hemma. Antingen som vittne eller som utsatt för våldet. Det är enligt lag förbjudet att slå barn och det gäller också för barnets föräldrar. Du har alltid rätt att be om hjälp av någon vuxen du känner förtroende för. Du kan prata med din lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan som kan hjälpa dig. Har barn utsatts för brott kan utredningen komma att göras i Barnahuset i Gävle. Där får barn från hela länet träffa bland andra polis, socialtjänst och psykolog i en miljö som är så hemlik som möjligt (se sidan 14). Polisanmälan För att anmäla det inträffade ringer du 112 vid akut fara, annars ringer du till Polisens kontaktcenter på telefon Du kan även besöka din lokala polisstation och upprätta en anmälan. Detta kan du också göra via Internet på 6

7 »Vad händer efter polisanmälan? När polisanmälan är gjord startar polisen en utredning. Har du inte blivit förhörd innan så kommer polisen att nu hålla förhör med dig. Du kommer också att ges möjlighet ha stödperson och ofta en egen advokat till din hjälp. Polisen kommer även att förhöra vittnen och naturligtvis den som gjort sig skyldig till brottet. Sedan polisen samlat in all bevisning beslutar åklagaren om det räcker för åtal vilket innebär att det som hänt kommer att prövas inför domstol. Då får den som gjort sig skyldig till brottet också läsa igenom allt, även det du berättat. Du måste även vara med vid rättegången och även här kan du förutom din advokat ha en stödperson med. Vid rättegången avgör sedan domstolen om den åtalade är skyldig och vid fällande dom bestäms sedan påföljden (straff) utifrån de omständigheter som framkommit. Domstolen kan även besluta om skadestånd. Det händer också att åklagaren gör den bedömningen att bevisningen inte räcker till och då läggs utredningen ned. Det behöver inte innebära att det tar slut utan om det kommer fram ny bevisning så kan man när som helst fortsätta utredningen. Vad händer när socialtjänsten kontaktas? Du kan kontakta socialtjänsten om du vill ha råd, stöd eller göra en ansökan om en särskild insats. När du tar kontakt med socialtjänsten får du prata med en socialsekreterare och ni kan bestämma en tid då ni träffas för att prata om vad du behöver ha hjälp och stöd med. Om du gör en ansökan om en behovsprövad insats, till exempel försörjningsstöd eller kontaktperson, görs en utredning av socialsekreteraren. Utredningen innebär att dina behov kartläggs för att du skall få rätt hjälp. Socialsekreteraren kan, om du ger ditt godkännande, ta in uppgifter från andra som är insatta i din situation, till exempel sjukvården eller Polisen. Utredningen skall ske skyndsamt. Utredningen dokumenteras och dina synpunkter skall finnas med. Allt sker i samförstånd med dig. Därefter gör socialsekreteraren en bedömning av ditt hjälpbehov och rekommenderar dig en lämplig hjälpinsats. Vad händer när hälso- och sjukvården. kontaktas? När du kommer till en patientmottagning efter det att du blivit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp blir du först omhändertagen av en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. Därefter får du träffa en läkare som bedömer och åtgärdar dina skador, gör de undersökningar som behövs samt dokumenterar skadebilden. Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen skall bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda på begäran av polis och åklagare. Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt besöker en vårdinrättning men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs. En del kvinnor får psykiska besvär efter misshandel och våldtäkt, såsom oro, nedstämdhet eller så kallad posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med Rikskvinnocentrum, din husläkare eller din psykiatriska öppenvårdmottagning. «7

8 Möjligheter till stöd under polisutredning Tolk Om du har behov av en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Vittnesstöd För att underlätta situationen för brottsoffer i domstolsprocessen finns det sedan ett par år så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar bland annat om själva rättegångsförfarandet. De kan också stödja dig om du känner dig pressad och spänd inför rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor om ärendet. Kontakta Polisen eller närmaste tingsrätt om du vill ha mer information. Stödperson Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har till skillnad från målsägandebiträdet inga juridiska befogenheter utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd. Stödpersonen kan vara någon närstående till dig, en sjukhuskurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. 8

9 Målsägandebiträde Du som har utsatts för våld i nära relation och anmält detta till Polisen har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet skall ta tillvara dina intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp. Målsägandebiträdet skall också informera dig om vad som kommer att hända och de regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Observera att du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten. Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du i första hand vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar. Du kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Särskild företrädare för barn Barn (under 18 år) som blivit utsatta för brott av en närstående där förövaren kan dömas till fängelse har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare skall ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten. Ta kontakt med Åklagarkammaren eller Polisen för mer information. 9

10 ...det f inns en rad möjligheter till skydd... För den som utsatts för våld i nära relation finns idag flera möjligheter till skydd som kan användas var för sig eller i kombination. Observera att de skyddsmöjligheter som beskrivs här intill sätts in först efter en behovsprövning i varje enskilt fall. 10

11 » Besöksförbud Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat besöksförbud. Ansökan görs hos Polisen medan det är åklagaren som fattar beslut om din ansökan skall beviljas. Besöksförbud innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar dig inte får uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats. Skyddstelefon Om du är utsatt för allvarliga hot kan du få en så kallad skyddstelefon under en kortare period. Det är en mobiltelefontjänst som gör att din telefon kopplas direkt till Polisen. Det finns även andra typer av larm som Polisen kan tillhandahålla vid behov. För mer information om skydd, kontakta Polisen. Skyddade personuppgifter I vissa fall kan du få dina personuppgifter det vill säga namn, personnummer och adress skyddade genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier. Ett annat sätt att skydda dig om du utsatts för denna typ av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor således anonymt på den nya orten. En kvarskrivning görs när en sekretessmarkering inte bedöms kunna skydda i tillräcklig omfattning. Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet och din gamla identitet försvinner helt ur folkbokföringen. För att få mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter kan du vända dig till Polisen. Skyddat boende I Ljusdals kommun finns möjlighet för kvinnor som är utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner att bo på ett skyddat boende genom «den ideella kvinnojouren Viljan. För mer information om möjligheten till skyddat boende kan du kontakta kvinnojouren, socialtjänsten eller Polisen (se sidorna 14-15). 11

12 Reaktioner på våld och hot i nära relation Skuld och klander Det är vanligt att förövaren lägger skulden på offret för att ha provocerat fram övergreppen, men det är också vanligt att den som utsatts för våld och hot i en nära relation skuldbelägger sig själv för det inträffade. Det är dock viktigt att komma ihåg att du inte har någon skuld i att du drabbats av ett kriminellt övergrepp. Vanliga reaktioner på våld och hot Fysiska: Magproblem, förändrade sömn- och matvanor, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk. Känslomässiga: Sorg, ångest, ilska, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, rädsla, vanmakt, andliga tvivel. Relationsmässiga: Tillitsförlust, känslor av främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater. Intellektuella: Minnesstörningar, förvirring, svårigheter att fatta beslut, händelsen spelas upp gång på gång, minnesblixtar. Beteendemässiga: Isolering, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat, missbruk med mera. Övergrepp som sker i en nära relation, som till exempel grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, blir extra allvarliga av att de ofta upprepas. De sker dessutom oftast i det egna hemmet vilket gör att du som utsätts inte har någon fredad plats. Förövaren är också en person som du har eller har haft en relation med och kanske är beroende av såväl känslomässigt och socialt som ekonomiskt. Barn som växer upp i våldets närhet Reaktionerna ovan gäller också barn som lever i våldets närhet. Även om de inte själva utsätts för brott kan de vara skräckslagna, förtvivlade eller frukta för sina egna och anhörigas liv. Att se sin mamma eller annan anhörig misshandlats är traumatiskt och detta är en form av psykisk misshandel. Barnets grundtrygghet skadas och familjen upplevs inte längre som en säker plats. Barn kan reagera med att skuldbelägga sig själva för att de inte lyckats stoppa våldet. En form av psykiskt försvar är förnekelse och isolering av känslor. Barn ser och hör ofta mycket mer än de vuxna vill tro. I Ljusdals kommun finns möjlighet till krisbearbetande Utöver de ovan beskrivna reaktionerna är det också samtal enligt Trappanmodellen för barn och ungdom vanligt att den som utsatts för brott blir förvånad över och kanske rädd för sina egna eller andras reak- som bevittnar våld. tioner. Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala på svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt. Reaktioner kan även komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. 12

13 13

14 Möjligheter till stöd och hjälp i din kommun Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att personer som utsatts för brott i hemmet och deras barn får stöd och hjälp. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Flera ideella organisationer arbetar med att stödja och hjälpa den som utsatts för brott genom till exempel stödsamtal och kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. Här finner du kontaktuppgifter till några sådana organisationer på såväl lokal nivå som på riksnivå. Myndigheter: Social beredskap. Larmcentralen: Telefon: 112. Socialtjänsten Ljusdals kommun: Socialrådgivningen: Telefon: , vardagar kontorstid. Flyktingenheten: Telefon: eller Familjestödjarna: Telefon: , eller Ungdomsgruppen:Telefon: , , , , Polisen: Polisens kontaktcenter: Telefon: Vid akut fara eller pågående brott ring 112. Landstinget Gävleborg: Akutmottagningen och alla hälsocentraler (Sjukvårdsrådgivningen) dygnet runt på telefon 1177, hemsida: Psykiatrisk mottagning Ljusdal: vardagar Kvinnojourer: Viljan, Ljusdal Jourtelefon: , hemsida: Ringblomman Bollnäs Jourtelefon: Stöttan, Söderhamn Jourtelefon: , hemsida: Vändpunkten, Hudiksvall Jourtelefon: , hemsida: Blåklockan, Gävle: Telefon: , hemsida: Tjejjourer: Vulcana Gävle: Telefon: Tjejjouren Bollnäs Ovanåker: Journummer

15 Andra stödorganisationer Kvinnofridslinjen, ej spårbar jourtelefon Brottofferjouren, jourtelefon och lokalt brottsofferstöd: Telefon: , hemsida: Terrafem, jourtelefon på många språk , hemsida: BRIS, Barnens rätt i samhället, kristelefon: Telefon: , hemsida:www.bris.se Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MMV), hemsida: Krismottagning för män, Stickan, Gävle: Telefon: , hemsida: E-post: 15

16 Möjligheter till ersättning Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som skall ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning av gärningsmannen är åklagaren skyldig att hjälpa dig att föra talan om krav på skadestånd. Om gärningsmannen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har en försäkring som ersätter skador vid brott. Kontakta ditt försäkringsbolag för mer information om möjligheten till ersättning för såväl personskada som eventuella sakskador. Om du inte har någon försäkring som täcker ersättning för skador kan du ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning. Sådan ersättning avser främst personskador och kränkning. Kränkning För att du skall ha rätt till brottskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person. Exempel på brott där du kan ha rätt till kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud. Ersättningens storlek relateras till hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning. Skada på person Du kan få brottskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Dessa skador kan avse: Kostnader för sjukvård som har samband med skadan. Inkomstförlust. Fysiskt och psykiskt lidande (sveda och värk) Bestående skador. Andra skador till exempel på glasögon, kläder, med mera. Mer information om ersättning finns hos Brottsoffermyndigheten Box UMEÅ E-post: Hemsida: Servicetelefon: Fax:

17 17

18 18 du är inte ensam

19 Ordlista Allmän rättshjälp: Behovsprövad ekonomisk hjälp för kostnader i samband med rättegång. Allmänt åtal: Innebär att åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan Anmälan till socialtjänsten: Ställs till socialtjänsten för att påkalla ett stödbehov hos någon annan. Ansökan till socialtjänsten: Begäran till socialtjänsten om stödinsats/bistånd. Görs av den enskilde eller laglig företrädare. Besöksförbud: Förbud för en person att under en viss tid besöka eller på annat sätt kontakta en annan person. Brott: En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen. Brottsoffer: Den som utsatts för brott (se målsägande). Brottsskadeersättning: Ersättning från staten till brottsoffer för skador och lidande till följd av brott. Domstolar/Allmänna domstolar: Tingsrätt: domstol i första instans. Hovrätt: domstol i andra instans. Högsta domstolen: domstol i sista instans. Förvaltningsdomstolar: Länsrätt: domstol i första instans. Kammarrätt: domstol i andra instans. Regeringsrätt: domstol i sista instans. Enskilt anspråk: Brottsoffers möjlighet att begära skadestånd av gärningsmannen. Förundersökning: Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott. Grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning: Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot barn eller andra närstående personer respektive mot närstående kvinnor och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet och haft som syfte att allvarligt skada dennes självkänsla. Huvudförhandling: Rättegång. Målsägande: Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se brottsoffer). Målsägandebiträde: Juridiskt biträde, ofta en advokat. Påföljd: Det som domstolen beslutar som åtgärd gentemot gärningsmannen vid brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård med mera. Rättsintyg: Läkarutlåtande om en skada som utförs på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Strafföreläggande: Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol. Stödperson: Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Tilltalad: Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet. Vittnesstöd: Erbjuder stöd och praktisk hjälp åt brottsoffer och vittnen inför rättegång. Åklagare: Den som för det allmännas (statens) talan om brott i domstol. Åtal: Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, dvs en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, till exempel fängelse. Åtalsunderlåtelse: Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av till exempel gärningsmannens ålder. Överklagande: Möjlighet att få ett mål prövat i högre instans om man inte är nöjd med domen. 19

20 » Informationen vänder sig i första hand till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en flick- eller pojkvän, maka/make eller sambo, eller någon annan närstående såsom en familjemedlem. I den här broschyren finner du information om vad som händer med din polisanmälan samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller psykiska skador och problem som brottet gett upphov till. «Kvinnojouren Viljan

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Barn och unga som brottsoffer

Barn och unga som brottsoffer Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS

Läs mer

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Egna anteckningar och telefonnummer

Egna anteckningar och telefonnummer Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

våld i nära relationer

våld i nära relationer våld i nära relationer En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se Jag vill veta Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången www.jagvillveta.se 1 Materialet är producerat av Brottsoffermyndigheten 2014. Distribueras endast via www.rattegangsskolan.se

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 1 av (18) Gällande 22 augusti 2011 HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 2 av (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 RUTINER FÖR SOCIALKONTORET 4-6 RUTINSCHEMA

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och änkning 1. sökande (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Yrke/titel Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

har under tio år arbetat med myndighetssamverkan kring frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I år har vi valt att särskilt fokusera på det sexuella våldet och har i årets kampanj, okejsex.nu, unga personer

Läs mer

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS 1(13) NORDMALINGS KOMMUN HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Dnr 09/SN063 750 Socialnämnden den 24 februari 2009, 56 Kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 39 2(13) 2008-10-12

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Handlingsprogram för Arvidsjaur

Handlingsprogram för Arvidsjaur Våld mot kvinnor Handlingsprogram för Arvidsjaur Norrbottens läns landsting Polisen Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25 37. Arvidsjaurs kommun INLEDNING Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige

Läs mer

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung Vad är egentligen ett brott och hur vet man om man blivit utsatt? Är det OK att någon hotar en till livet i ett mail eller... Är mobbning ett brott? Har

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer