Att samtala om barns upplevelser av våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att samtala om barns upplevelser av våld i nära relationer"

Transkript

1 Att samtala om barns upplevelser av våld i nära relationer 1

2 Illustrationer: Moa Dunfalk Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Ölandsgatan 49D, Stockholm Tel: Fax: SKR samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. 2

3 Bakgrund Metodmaterialet Ur barnens perspektiv utvecklades i ett projekt som SKR drev år med stöd av Arvsfonden. Inom projektet utvecklades och genomfördes föräldrastödsprogram med fokus på våld i nära relationer, barnuppfostran och barns rättigheter. Totalt deltog omkring utlandsfödda föräldrar i Stockholms och Malmös förorter i samtal om barns upplevelser av våld i familjen. Samtalen var framgångsrika och vi vill dela med oss av våra erfarenheter för att fler ska kunna använda konceptet, till exempel inom befintliga föräldrastödsprogram. Alla barn har rätt till trygghet, god omsorg, lek och vila. Barn har också rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld. Barnaga är förbjudet i Sverige enligt lag. Föräldrarna eller andra vårdnadshavare är ansvariga för omsorgen om barnet och i den uppgiften har de rätt att få hjälp från samhället. Dessa grundprinciper är fastställda i svensk lag, i FN:s konvention om barns rättigheter och i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Trots detta ökar anmälningarna om våld mot barn och enligt uppskattningar har vart tionde barn upplevt att mamman utsatts för våld av sin partner, som ofta är barnets pappa. Siffran är svår att säkerställa då mörkertalet är stort när det gäller våld där förövare och utsatt är närstående. Kommittén mot barnmisshandel har redovisat en enkätundersökning där cirka 10 procent av barnen svarade att de har upplevt våld i hemmet vid något enstaka tillfälle medan 5 procent svarade att det hänt ofta. 20 procent av ungdomar födda utomlands uppgav att vuxna slagits i hemmet (Socialstyrelsen 2002, Roberts 2009). I Allmänna barnhusets rapport Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige (2011), som bygger på material från en föräldra- och elevenkät, konstateras att våld mellan föräldrarna är den allvarligaste riskfaktorn för kroppslig bestraffning av barnen. Risken var tio gånger högre jämfört med familjer utan våld mellan vuxna. Förutom våld mellan föräldrarna är dålig ekonomi den största riskfaktorn. Elever som upplever att familjen är bekymrad över ekonomin angav i kartläggningen betydligt oftare att de blivit slagna i jämförelse med övriga elever. I rapporten identifieras en riskökning då föräldrarna och/eller barnen är utlandsfödda. Utlandsfödda föräldrar är generellt sett mindre negativa till kroppslig bestraffning än svenskfödda. Detta antas i rapporter till viss del bero på en kulturell bakgrund där kroppslig bestraffning uppfattas som mer naturlig, och att föräldrar själva blivit agade som barn. Men framförallt på att faktorn utlandsfödd har en klar samvariation med låg socioekonomisk status. 3

4 Rädda Barnen lyfter i sin årsrapport Barnfattigdomen i Sverige (2010) upp framförallt tre grupper som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen: barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. Barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger större risk att bli utsatta för våld i hemmet. Våld förekommer dock i alla samhällsklasser och bland alla nationaliteter. All forskning pekar på att barn som upplever våld i nära relationer riskerar att fara illa på kort och lång sikt, fysiskt och psykiskt. Hos barn som utsätts för våld eller upplever våld mot en närstående kan våldsmönstret normaliseras och bli ett inlärt sätt att lösa konflikter. Barnen riskerar också att lära sig att leva under någon annans kontroll och senare i livet själva söka sig till destruktiva relationer. Att arbeta våldsförebyggande är både ett sätt att värna utsatta barns rättigheter och att förebygga våld och psykisk ohälsa i framtiden. Det finns alltså mycket som talar för att vi måste arbeta med och lyssna till barnens upplevelser av våldet. SKR:s barnperspektiv innebär att se barn som individer, med egna önskemål och egna upplevelser av våldet. Barn måste ges möjligheter att sätta ord på vad de upplevt och det måste finnas vuxna som lyssnar och agerar. SKR tror på förändring och utveckling. Våld går att förebygga, brottsoffer kan läka och förövare kan sluta att använda våld. Du håller nu i din hand ett metodstöd som kan hjälpa dig och din verksamhet att ta upp dessa frågor och börja jobba här och nu. Lycka till! Carina Ohlsson, förbundsordförande Olga Persson, förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Stockholm, juni 2012 Sorgligt, barnen i filmen kommer kanske ha samma problem i vuxenlivet. Deltagare i samtalsserien Ur barnens perspektiv 4

5 Innehåll Beskrivning av metodmaterialet 6 I barngrupper på kvinnojourer 8 I behandling av brottsoffer och förövare 10 I samtal med utlandsfödda föräldrar 12 I föräldraträffar 13 Tack 18 Bilagor 19 Barnkonventionen 19 Socialtjänstlagen (SoL) 20 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 22 Brottsbalken 22 Föräldrabalken 22 5

6 Beskrivning av metodmaterialet Syfte Ur barnens perspektiv hjälper dig som arbetar med vuxna och barn att ta upp frågor om våld i nära relationer på ett respektfullt och utvecklande sätt. Med stöd av en film och ett brädspel får deltagarna möjlighet att diskutera hur barn som bevittnat och upplevt våld känner och reflekterar kring det de har varit med om. Metoden sätter fokus på vuxnas ansvar för barns rätt att leva ett liv utan hot, våld och kränkningar. Ur barnens perspektiv möjliggör för föräldrar att samtala om egna erfarenheter men också om mänskliga rättigheter, jämställdhet och att leva med barn i Sverige. I barngrupper kan metoden användas för att låta barn bearbeta sina upplevelser av våld och för att befria dem från känslor av ansvar, skuld och skam. Målgrupp Ur barnens perspektiv är ett flexibelt metodmaterial. Målgrupp är både vuxna och barn. Materialet kan användas inom socialtjänsten, på kvinnojourer, i föräldragrupper, inom svenskundervisning för invandrare (sfi), skolan, fritidsverksamhet samt i behandlingsarbete med både offer och förövare. Vi har stor nytta av filmen, till exempel i interna utbildningssammanhang och när vi introducerar ny personal eller lär ut metodik. Vi har också visat den för föräldrar som ett inslag i behandlingsinsatser. Anna Norlén, enhetschef Leg Psykolog, BUP Grinden, Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting 6

7 Spel och film Spelet Måsvägen 12 Spelplanen illustrerar ett samhälle med en tom lägenhet som kan fyllas med barn, vuxna och inredning. Lägenheten möbleras sedan som ett dockskåp. I spelet Måsvägen 12 kan du välja att skildra egna upplevelser eller hypotetiska situationer. Du kan också utgå ifrån ett exempelcase som finns i en spelinstruktion som följer med spelet. Hur gör vi i min familj när konflikter uppstår? Hur brukar jag som förälder agera? Vad händer med barnet i den röda ringen? Hur känns det för barnet? Hur ser en vanlig vardagskväll ut? Vad gör mamma, vad gör pappa och vad gör barnen? Vad händer på helgerna? Bland annat dessa frågor diskuteras när deltagarna får bygga upp olika familjesituationer i Måsvägen 12. Spelet är ett bra sätt att få igång samtal. Samtidigt som man pratar och diskuterar kan man göra något med händerna vilket kan kännas avslappnande för många. Filmen Jag sa att jag hade en mardröm Jag sa att jag hade en mardröm är en animerad dokumentärfilm där fem barn mellan tre och åtta år berättar om sina tankar och känslor om våldsamma situationer hemma när deras pappor har slagit och hotat deras mammor. Barnen berättar även om egna våldsupplevelser. Samtalen är inspelade på kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Filmen är 19 minuter lång och finns textad på flera språk; engelska, danska, finska, arabiska, persiska, somaliska, tigrinja, turkiska, kurmandji, och ryska. Till filmen hör ett studiehäfte som bygger på citat och stillbilder ur filmen, samt kommentarer från Lotta Molander från Alla Kvinnors Hus barnjour. Filmen fungerar mycket bra i olika typer av grupper. Den väcker starka känslor och öppnar upp för uppriktiga samtal både med barn och vuxna. 7

8 I barngrupper på kvinnojourer SKR har ett starkt barnperspektiv när det gäller våld mot kvinnor. Det gäller därmed också de kvinnojourer som är medlemmar i SKR och kan ta emot barn i sin verksamhet. Behöver er jour mer kunskap om barn som har upplevt och bevittnat våld? Har ni samtalsgrupper med barn? Ur barnens perspektiv är ett utmärkt verktyg för att fördjupa barnperspektivet på er jour och höja kompetensen kring barns upplevelser av våld. Kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Stockholm använder filmen Jag sa att jag hade en mardröm i sina samtalsgrupper för barn. I filmen berättar barn om sina egna upplevelser av våld i familjen. Barnen på jouren brukar identifiera sig med berättelserna i filmen. Flera känner igen sig i att ha försökt att stoppa våldet på något sätt. Men även att pappa, förutom att använda våld, också kan ha ett missbruk som påverkar relationerna i familjen. Lotta Molander som arbetar på Alla Kvinnors Hus med barngrupper menar att det är viktigt att man som verksamhetsansvarig har mål och mening med varför man vill visa filmen. För oss handlar det om att hjälpa barnen att förstå att de inte är ensamma om sina erfarenheter, det är enormt viktigt. Men också att de ska få styrka att berätta vad de har varit med om, menar Molander. Barngrupperna på Alla Kvinnors Hus träffas vid tillfällen. Lotta Molander föreslår att den som vill visa filmen i en barngrupp gör det när barnen hunnit träffas ett par gånger och känner sig trygga med varandra och den vuxna. Efteråt kan man diskutera frågeställningar som: Hur kändes det för mig att höra barnen i filmen berätta? Vilka erfarenheter har jag från min familj? Har jag erfarenheter som skiljer sig åt eller är liknande? Vilka erfarenheter har vi i den här gruppen? Vad kan man göra när det är bråk? Hur gör du? Vem kan du tala med? 8

9 Det är viktigt att barnet inte är mitt i ett trauma och att det befinner sig på en plats där det känner sig tryggt och säkert. När syskonparet i filmen berättar att föräldrarna till och med bråkar om bilbältet skrattar vi tillsammans åt det, berättar Molander. Humor är viktigt, de som inte har humor har svårt att förstå när det är allvar. 9

10 I behandling av brottsoffer och förövare BUP Grinden i Stockholm har använt filmen Jag sa att jag hade en mardröm både i barn- och föräldragrupper, framförallt med mammor, och har goda erfarenheter av det. Att närma sig andras berättelser har varit en ingång och en slags uppvärmning för att kunna börja prata om egna erfarenheter. Kanske framförallt för de barn och föräldrar som har haft svårt att sätta ord på det våld som de har varit med om. Barngruppen och föräldragruppen tittar på filmen samtidigt men i olika rum. Efteråt träffas man för att prata tillsammans. Barnen vet om att föräldrarna tittar parallellt, vilket Anna Norlén, enhetschef på BUP Grinden, menar är viktigt för barnen. Efter filmvisningen får barnen rita och berätta vad de har känt och tänkt. Frågor som behandlaren/psykologen kan ställa är: Har du varit med om liknande händelser som barnen i filmen? Hur tänkte du när barnen i filmen berättade om sina upplevelser? I föräldragruppen får föräldrarna fundera på vad de tror att deras egna barn skulle berätta om det våld som barnet och de själva har varit med om. Utgångspunkten är att det är fritt att berätta om egna erfarenheter om man vill. Det går också bra att referera till filmen och de berättelser som barnen berättar där. Det är väldigt betydelsefullt att barnen får en möjlighet att reagera efteråt, till exempel rita eller berätta, och att den vuxna kan fånga upp tankar och känslor hos barnet. Många gånger reagerar också föräldrarna starkt på filmen och behöver få möjlighet att bearbeta känslor och tankar som kommit upp. En förutsättning för att ett barn ska medverka på en filmvisning är att barnet själv vill, att det inte är mitt i ett trauma, samt att behandlaren/psykologen redan har etablerat en kontakt till barnet. Då kan man bättre hantera barnets reaktioner. Skulle det vara så att ett barn vill gå ut under filmvisningen och tycker att det blir för jobbigt, är det viktigt att det finns flera behandlare/psykologer i rummet så att någon kan följa med barnet ut. 10

11 Anna Norlén menar att barn och unga är vana vid att ta till sig bilder och film och att denna metod därför passar bra i behandlingsinsatser. Filmen Jag sa att jag hade en mardröm har också använts i föräldraträffar inom Kriminalvården. På Bryggan i Stockholm har den visats i grupper med föräldrar, mestadels pappor, som sitter i häktet i väntan på en dom. Genom information kan fler föräldrar och barn få kunskap om att barn har rätt till ett liv utan våld. Insatser som föräldrastödsprogram kan också stärka föräldrars omsorg om sina barn. Anna König Jerlmyr, Socialborgarråd, Stockholms stad 11

12 I samtal med utlandsfödda föräldrar Inom projektet Ur barnens perspektiv genomförde SKR samtalsgrupper och träffar med utlandsfödda föräldrar i några av Stockholm och Malmös förorter. I dessa samtal visade det sig att materialet öppnat upp för diskussioner om mycket annat som rör att leva med barn i Sverige än våld i nära relationer, som till exempel uppfostringsmetoder, könsroller, lagstiftning och sociala myndigheters roll. Samtalsgrupperna i det föräldrastöds- och integrationsprogram som utvecklades inom Ur barnens perspektiv har fokus på våld i nära relationer, barnuppfostran och barns rättigheter. Samtalsledarna har bred språkkompetens, god kontakt med lokalsamhället och är positiva förebilder eller nyckelpersoner i den miljö där de befinner sig. Det är bra om samtalsledarna kan rekrytera gruppdeltagare via sina egna kanaler, till exempel lokalföreningar. Det sänker tröskeln för att delta i en grupp. Att man som deltagare kan uttrycka Bra att samtalsledaren också är invandrare. Det är lättare att förstå när de pratar och de vet hur det kan vara Deltagare 12 sina tankar och erfarenheter på sitt eget språk bidrar till ett bättre samtal. Samma eller liknande referensramar och erfarenheter bidrar till en vi-känsla. I en grupp med deltagare från olika delar av världen, till exempel inom sfiverksamhet, kan man istället enas om och känna samhörighet kring barnens bästa trots olika bakgrund. Erfarenheterna av att vara förälder verkar vara något som förenar människor trots olika språk och kultur. En samtalsserie består av tre träffar med tematiska samtal med utgångspunkt i metodmaterialet. Att utgå från barnens upplevelser är ett bra sätt att närma sig känsliga ämnen. SKR tror att detta är ett framgångsrikt sätt att arbeta för integration. Många deltagare uttrycker att de i samtalsgrupperna för första gången sedan de kom till Sverige har haft möjlighet att diskutera frågor om barnuppfostran, föräldraskap och relationer. Det upplevda behovet av handfasta tips och råd är stort. Det finns mycket få platser i det svenska samhället för människor att mötas i dessa samtal. Har du en idé om att driva en studiecirkel eller föräldraträffar där fokus är jämställdhet och integration, kommer detta material att passa bra.

13 I föräldraträffar Ur barnens perspektiv kan inkluderas i befintliga föräldrastödsprogram. Här presenteras ett exempel på hur en samtalsserie kan läggas upp. Varje grupp träffas vid tre tillfällen, cirka tre timmar varje gång. Ett bra antal deltagare i en grupp är tio personer. För att det ska vara meningsfullt att ha en grupp bör gruppen inte vara färre än fyra eller fler än femton personer. Tänk på att ha barnets perspektiv i fokus vid varje tillfälle. Träff 1 Tema: Barnet i familjen Presentation av samtalsserien och samtalsledaren. Namnrunda: Vad heter du? Vad vet du om ditt namn? Hur fick du namnet och av vem? Vet du vad det betyder? Vad tycker du om det? (5-6 minuter per deltagare). Syftet med namnrundan är att träna deltagarna att fungera som en grupp, lära känna och lita på varandra. Det är viktigt att varje deltagare ska känna sig trygg, avslappnad och våga delta i diskussionerna. Introduktion av spelet Måsvägen 12 Deltagarna presenterar och diskuterar olika typer av familjesituationer på spelplanen enligt ledarens instruktioner och/eller efter den spelinstruktion som följer med spelet. Spelinstruktionen kan vara en uppvärmning inför att våga dela egna erfarenheter och en igångsättare för samtal. Presentation av olika typer av våld; fysiskt, psykiskt, socialt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt. Diskussion: Barnet i familjen. Barns rättigheter. Vilka lagar styr barns rättigheter? (se bilagor) Hur kan man som förälder tänka om barnuppfostran och våld? Avslutningsrunda och presentation av temat inför nästa träff. Träff 2 Tema: Barn som utsätts för våld Namnrepetition. Reflektioner efter förra träffen. Visning av filmen Jag sa att jag hade en mardröm 13

14 Under Runda med reflektion: Vilka tankar väcker filmen hos dig? Vilka känslor väcker film hos dig? Använd citat ur studiehäftet vid behov. Visa på barnets förmåga och resurser. Diskussion om barn som utsatts för våld. Avslutningsrunda och presentation av temat inför nästa träff. Lästips! Träff 3 Tema: Möjligheter till hjälp för barnen Namnrepetition. Reflektioner, repetition. Samtalsledaren går igenom de resurser och det stöd som finns i samhället för barn och deras familjer. Socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och frivilligorganisationernas insatser diskuteras. Diskussion med eller utan Måsvägen 12 med barn i fokus. Här kan samtalsledaren handleda deltagarna att gestalta en våldssituation med hjälp av spelet. Utgå ifrån frågorna i spelinstruktionen. Samtalsledaren informerar om vilka rättigheter barnet har, vad som händer när man gör en anmälan till socialtjänsten, samt vem man kan vända sig till om man behöver stöd i sin familj. Utdelning av informationsmaterial. Här finns möjlighet att använda de bilagor som finns i metodstödet. Dela gärna ut en lista med viktiga telefonnummer till kvinnojourer, mansmottagningar och andra hjälpande och stödjande organisationer som finns lokalt och nationellt, samt viktiga myndighetskontakter Utvärdering. Avslutning. Barns röster om våld. Att tolka och förstå. Maria Eriksson, Åsa Källström Cater, Gunilla Dahlkild Öhman, Elisabet Näsman (red). (2008) Barn på kvinnojour en handbok från SKR (2005) Samtal med barn och ungdomar. Erfarenheter från arbetet på BRIS. Petter Iwarsson (2007) Barnfattigdomen i Sverige, Rädda Barnen (2010) Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige, Allmänna barnhuset (2011) kursen får man veta vart man ska ta vägen och vem man ska kontakta om det blir problem. Deltagare 14

15 Nu förstår jag att även om barnen inte är i samma rum så påverkas de och förstår. Deltagare 15

16 Tips till ledaren Syftet med samtalsgrupperna är att få igång samtal kring följande frågor: Hur är det att uppfostra barn i Sverige? Hur ser vi på barns utveckling? Hur kan vi förstå våra barn bättre? Hur tänker vi kring barn som far illa? Din roll som ledare Lärande innebär att något händer som gör att en person ändrar beteende, attityd eller uppfattning genom tanke, reflektion och/eller handling. Den starkaste drivkraften för att lärande ska ske är människans motivation. Här kan du som samtalsledare spela en betydelsefull roll. Att vara ledare betyder Männen i gruppen tyckte att det var dåligt att man nästan aldrig frågar dem eller ger dem information om sådana här saker så som man ger kvinnorna. Samtalsledare inte att det är du som ska bestämma allt eller att du sitter på all kunskap. Ledaren får med sig andra i ett arbete, i lösningen av en uppgift eller i ett lärande. Gott ledarskap har ofta med medvetenhet om sin egen personlighet och lärstil att göra. Vi har alla olika sätt att möta andra människor och nya situationer. En del blir stimulerade av kontakten med andra, av att samtala och bli sedda och hörda. Andra föredrar att dra sig undan och väljer att prata först när de har funderat igenom det de vill ha sagt. Som ledare är det därför viktigt att både ge tid för enskild reflektion och ge möjlighet för deltagarna att visa sig, genom exempelvis presentationsövningar. Om gruppen du ska leda är ny och tillfälligt sammansatt är det viktigt att ägna tid åt att deltagarna lär känna varandra. Du bör också ge tydliga instruktioner för ramarna kring kursen. Låt deltagarna få uttrycka sina förväntningar och skapa en gemensam målbild. Ge utrymme för informellt småprat som gör att deltagarna skapar relationer med varandra. Namnpresentationen är en övning som ska inspirera deltagarna att lära känna varandra, att kunna lita på varandra, och så småningom att våga diskutera svåra frågor som berör barn, misshandel och våld. Ledaren ansvarar för att förebygga eventuella onödiga missuppfattningar, samt att förtydliga och förklara eventuella misstolkningar och fördomar. 16

17 Samtalsledaren ska: fånga upp föräldrarnas personliga och kulturella erfarenheter. bearbeta och följa upp åsikter, kommentarer, idéer, funderingar och frågor. ta fram materialet, förklara hur det fungerar och uppmuntra deltagarna att aktivt arbeta med det. Ledarens och deltagarnas vilja att diskutera, kommentera och fundera över barnets perspektiv blir den röda tråden som binder samman de tre träffarna. Checklista Tydliggör ramarna för träffarna. Avge ett tysthetslöfte. Håll fokus på syftet samtalet ur barnens perspektiv. Undvik diskussion om politik och religion. Se till så att talarutrymmet fördelas. Undvik diskussioner om rätt och fel. Var inte rädd för tystnad. Ge inte råd till deltagarna. Undvik att fastna i generaliseringar om olika grupper/kulturer. Gå inte in i en terapeutisk roll utan hänvisa vidare till stöd via socialtjänsten, kvinnojouren, mansmottagningen o.s.v. Deltagarna ska motiveras att känna att deras närvaro är viktig. Närvaro kommer att öka deras medvetenhet och kunskap om hur barnen har det. Därför är det viktigt att alla ges möjlighet att komma till tals och att du kan förmedla att alla bidrar med något. Också en deltagare som är tyst och till synes inte bidrar med särskilt mycket sätter sin prägel på gruppen. Du som samtalsledare en tillgång! Den viktigaste tillgång som du har att arbeta med är du! Lita på att du har den kunskap och den erfarenhet som behövs för att vägleda din grupp. Ditt engagemang har lett dig till att ta steget till att bli samtalsledare och det räcker oerhört långt. Tips och erfarenheter framtagna vid ATIM Kvinno - och Tjejjour i Malmö. 17

18 Tack! SKR vill tacka Allmänna Arvsfonden, Alla Kvinnors Hus i Stockholm, Somaya Kvinno- och tjejjour i Stockholm, ATIM Kvinno- och tjejjour i Malmö, Pia Bergström, Bryggan Stockholm, som skrivit en rapport om projektet Ur barnens perspektiv, Annika Ernst som har producerat filmen, samt Robert Nyberg som har illustrerat både filmen och spelet. Vi vill även tacka er som har medverkat i referensgrupper och arbetsgrupper. Ni har alla bidragit till att göra detta arbete möjligt! 18

19 Bilagor Barnkonventionen Den svenska regeringen ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) år Ratificeringen innebär att Sverige är skyldig att följa konventionen. Flera av konventionens artiklar berör barn som upplever våld i nära relationer och förpliktigar därmed samhället att agera för barnets bästa. Ett urval av aktuella artiklar enligt Unicef 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 5 Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. 6 Alla barn har rätt att överleva och utvecklas. 9 Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet. 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. 16 Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. 17 Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. 18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. 19 Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. 20 Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad. 22 Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp. 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. 26 Varje barn har rätt till social trygghet. 27 Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. 31 Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 33 Varje barn har rätt att skyddas mot droger. 34 Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. 36 Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. 37 Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. 19

20 39 Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning. 42 Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn. Socialtjänstlagen (SoL) Enligt Socialtjänstlagen ska barnets bästa vara utgångspunkten för allt arbete som gäller barn. Kap 1 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Kap 2 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kap 3 1 Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Kap 3 4 Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Kap 5 1 Särskilda bestämmelser för olika grupper 1 Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. 20

21 1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Kap 5 11 Brottsoffer 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225). Kap Utredning till ett barns skydd eller stöd Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 2 Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds. Kap 14 1 Skyldighet att anmäla om missförhållanden Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. 21

22 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Beredande av vård 2 Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406). Föräldrabalken Kap 6 1 Förbud mot aga 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). Brottsbalken Kap Om misshandel 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393). 6 Är brott som avses i 5 att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet. Lag (2010:370). 22

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv

Med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv Med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv 1 Illustrationer: Karin Didring mejlatill@didring.se Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) www.kvinnojouren.se info@kvinnojouren.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm Likabehandlingsplan Förskolan i Ekedalen Tidaholm 2015/2016 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumentet?... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn som far illa Kandidatföreläsning Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU6y Barn som bevittnat våld Till justitieutskottet Inledning Proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld har hänvisats till justitieutskottet. I anledning av propositionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer