Michail Jurowski. Alexander Melnikov

Transkript

1

2 Michail Jurowski Michail Vladimirovich Jurowski är en i Moskva född dirigent med studier i hemstadens konservatorium. Därefter arbetade han på Stanislavskijteatern och på Bolsjojteatern och verkade som assistent till Gennadij Rozhdestvensky vid Moskvas radios symfoniorkester lämnade han tillsammans med familjen Ryssland för att slå sig ner i Tyskland, där han mellan var chefdirigent för Nordvästtyska filharmonin i Herford. Under den tiden, 1995, blev han den förste som spelade in Sjostakovitjs ofullbordade opera Spelarna på cd, tillsammans med solister från Bolsjojteatern. Eftersom Jurowskis far var tonsättare, lärde Michail känna Sjostakovitj redan som barn tilldelades han också det internationella Sjostakovitj-priset. Från 1999 var han intendent för Volkstheater i Rostock och för Nordtyska filharmonin i samma stad. Han har gästdirigerat åtskilliga andra tyska orkestrar, och mellan 1999 och 2001 var han chefdirigent för operahuset i Leipzig. Från januari 2006 har han varit chefdirigent för Västtyska radions symfoniorkester i Köln. Jurowski har dirigerat i Argentina och återkommer ofta till konserter och operaföreställningar i Ryssland. Han har ett särskilt gott öga till skandinaviska orkestrar som de i Malmö, Odense, Oslo, Bergen, Stavanger och Köpenhamn och i Norrköping har han länge varit en efterlängtad, årligen återkommande gästdirigent. Första gången han dirigerade SON var när han under sensommaren 1995 svarade för inspelningar av Ture Rangströms symfonier. Detta resulterade direkt i ömsesidig respekt och fortsatt samarbete, såväl med inspelningar som konserter. Alexander Melnikov Alexander Melnikov har studerat piano vid konservatoriet i Moskva. Tidigt erhöll han priser i viktiga tävlingar som International Robert Schumann Competition i Zwickau (1989) och Concours Musical Reine Elisabeth i Bryssel Han har framträtt med orkestrar som Royal Concertgebouw i Amsterdam, Gewandhausorkestern i Leipzig, Philadelphia Orchestra i London, filharmonikerna i München och Rotterdam, BBC Philharmonic och NHK Symphony i Tokyo för att nu bara nämna några. Bland de dirigenter han samarbetat med kan nämnas Mikhail Pletnev, Charles Dutoit, Paavo Järvi, Philippe Herreweghe och Valery Gergiev. Han spelar gärna kammarmusik tillsammans med cellisten Alexander Rudin och violinisten Isabelle Faust och ger solorecitaler med genomtänkta programidéer. Han har på cd spelat in Sjostakovitjs alla Preludier och fugor, och tillsammans med Faust spelat in alla Beethovens och Brahms sonater för violin och piano, och mycket annat.

3 RICHARD WAGNER ( ) Förspelet till Mästersångarna i Nürnberg (10 ) Mästersångarna i Nürnberg står ganska ensam bland Wagners alla operor. Den är för all del lika lång ja, faktiskt bland de allra längsta och den kräver minst lika stora resurser såväl av orkester som av sångare. Som vanligt svarade han också själv för librettot. Men den behandlar inte mytiska ämnen, utan är mer jordnära och har till och med många lustiga poänger. Detta är nämligen Wagners enda komisk opera, och den tog honom 23 år att fullborda påbörjade han skisserna till Mästersångarna i Nürnberg, men först 1861 hade han texten färdig, och året därpå började han skriva uvertyren. Inte förrän 1868 var hela operan fullbordad, och premiären ägde rum den 21 juni i München. Vi behöver här inte gå in på hela intrigen, så genomsyrad av 1500-talets riddarpoesi och trubadursång, men också av skråväsendets virrvarr av regler och förordningar vilka även gällde för sångare! Det festliga förspelet har två teman; det inledande är det breda och pompösa mästersångartemat, sedan kommer Walthers mera vekt formade kärlekssång. Dessa teman kombineras i förspelet på ett sätt som ger oss operans konflikt i koncentrat på ett strålande grant sätt. LUDWIG VAN BEETHOVEN ( ) Pianokonsert nr 1 C-dur op 15 (37 ) Allegro con brio Largo Allegro scherzando Redan som fjortonåring skrev Beethoven en pianokonsert i Ess-dur, vilken dessvärre bara bevarats i form av pianostämman. Den konsert i B-dur som nu kallas nummer 2 op 19 förklarade Beethoven själv i ett brev till förläggaren Breitkopf vara skriven före den C-durkonsert som har nummer 1. Att numreringarna inte stämmer överens med kronologin var ett vanligt fenomen vid denna tid och när det gäller Beethovens första pianokonserter finns det många skäl till inkonsekvenserna. B-durkonserten komponerades i huvudsak , men det är bara den av Beethoven mellan reviderade versionen som finns bevarad. Mellan dessa år skrev han alltså konserten i C-dur vilken publicerades i Wien 1801, faktiskt några Fotografering och bandupptagning ej tillåten

4 månader före B-durkonsertens utgåva i Leipzig och då hade Beethoven redan hunnit skriva sin tredje pianokonsert B-durkonserten uruppfördes i Wien redan 1795, medan C-durkonserten fördes till dopet i Prag så sent som 1798 med tonsättaren själv enligt tidens sed ledande orkestern från pianot. Det finns åtminstone en minnesbild bevarad från tillfället, signerad den böhmiske tonsättaren och pianisten Jan Václav Tomášek: Beethoven, giganten bland pianister, spelade sin konsert i C-dur. Beethovens magnifika spel och särskilt den djärva flykten i improvisationerna satte spår långt in i själen. I själva verket var jag så djupt gripen att jag inte vidrörde mitt eget piano under flera dagar. Vad var det då för musik som så starkt rörde publiken? Jo, en konsert som vi idag måste betrakta som kultiverad underhållningsmusik mest därför att Beethoven i sina senare konserter skulle leda genren så oerhört mycket längre in i framtiden. Konserten är välplanerad och rymmer välformulerade melodier. På så sätt är den mogen, men han hade ännu inte skrivit sin första symfoni, och hans beroende av Mozart och Haydn är ännu tydligt. Vi märker att det är en tidig konsert också i det faktum att han behandlar pianot och orkestern som två oförenliga storheter. De smälter aldrig samman och samarbetar inte som i de sena konserterna. Men man tjusas förvisso av den glittrande, vitala ungdomligheten, även om Beethovens kärva personlighet skymtar fram. I den långsamma satsen är pianostämman delikat utsirad med klasar av prydnadsnoter, och yttersatserna är friskt energiska. I finalen kan man till och med ana lite folkmusik. DMITRIJ SJOSTAKOVITJ ( ) Symfoni nr 1 f-moll op 10 (28 ) Allegretto Allegro non troppo Allegro Lento Allegro molto Lento Få tonsättare, om ens någon, har väl lämnat in ett så fulländat examensarbete som Dmitrij Sjostakovitj. Han var ännu elev till Maximilian Steinberg i kompositionsklassen vid konservatoriet i Leningrad, när han i december 1925 lade fram sin första symfoni för prövningsutskottet. Han hade förberett sig för arbetet med två andra orkesterverk, ett Tema med variationer Fotografering och bandupptagning ej tillåten

5 op 3 och ett Scherzo op 7, men han hade aldrig tidigare skrivit något så här storslaget. Juryn noterade att den nittonårige tonsättaren följt det klassiska mönstret med fyra satser, att f-moll var grundtonarten och att han följt sonatformen, även om han tagit sig stora personliga friheter. Man tyckte däremot att symfonins innehåll var mycket avancerat och modernt, men även om det krävdes en stor orkester, så noterade man att instrumenten användes på ett osedvanligt effektfullt och genomskinligt sätt. Med nästan kammarmusikalisk perfektion hade han lyckats ge musiken en skimrande och elegant orkesterdräkt där många instrumentalister fått egna soloinpass, något som uppskattades starkt lyssna inte minst på pukan och orkesterpianot. Endast i några kraftiga utbrott kommer hela orkester till tals. Mestadels klingar en färgskimrande spröd orkesterklang som visar att tonsättaren lärt sig den svåra konsten att plocka fram exakt vad som behövdes inget mer. Han hade också lärt sig att inte dölja skavanker i strukturerna med en tjock instrumentering. Allt är klart, tydligt och precist. Första satsen kan ibland få något av Tjajkovskijs valsartade elegans över sig. Andra satsen är en rysk dans, vars ganska vilda flöde bryts av en lång, liggande ton över vilken träblåsarna spelar en drömmande, orientaliskt färgad melodi. Den långsamma satsen är brett upplagd och finalen visar med sin rika fantasi och alla anspelningar på tidigare använda melodier att Sjostakovitj var en i hög grad medveten yngling. Det var alltså ingen tvekan om att denna symfoni i f-moll var ett briljant examensarbete, vilket också historien bekräftat. Hur många andra elevarbeten hör till världens främsta orkestrars standardrepertoar? Uruppförandet ägde rum den 12 maj 1926 inför en förvånad och hänförd publik. Leningrads Filharmoniska Orkester, som grundats bara fem år tidigare, förde under ledning av Nikolai Malko den drygt halvtimmeslånga symfonin till dopet sedan låg världen öppen. Flera ryska orkestrar tog snabbt upp den. Den 5 maj året därpå framfördes den i Berlin av Bruno Walter, som träffat Sjostakovitj och blivit begeistrad när han hört honom spela symfonin på piano. I november 1928 dirigerade Leopold Stokowski den amerikanska premiären i Philadelphia och snart följde Toscanini, vars tolkning tonsättaren inte alls var särdeles förtjust i. Den tjugoårige Sjostakovitj var redan på väg att bli en internationell berömdhet. Med tiden blev han 1900-talets allra främsta symfoniker, med femton mästerliga symfonier på opuslistan. Text: Stig Jacobsson Fotografering och bandupptagning ej tillåten

6 Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen, Vakant Alt. konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman Carina Beckett, Matts Eriksson, Josep Esteve, Sarah Dodd Falkebring, Lars Hedborg, Magnus Ivarson, Ingrid Olsson, Tanja Orraryd, Nina Söderberg, Johanna Tafvelin, Anders Törnqvist, Kristina Lindholm Vahllöf Violin 2 Ruth Anderberg*, Fredrik Anderberg**, Håkan Jonsäll**, Lars Andersson, Boel Bengtsson, Karin Engström, Anne Holmer, Åsa Holm, Jin Hägerström, Richard Michelin, Sonja Vrieze, Rocio Vilaplana (vik), 1 vakans Viola Lennart Falkebring*, Gunnar Enbom** Crista Kende Bergendahl**, Nanako Akai, Karin Svanberg Ancker, Erika Gabrielsson Backlund, Björn Carlén, Thomas Hall, Pernilla Rönnlund, Markku Sorri, Vakant Cello Solocellist Niklaas Veltman Vakant*, Fredrik Lindström** Sofia Petersen**, Bo-Göran Christians, Torstein Dalene, Agneta Fredljung, Leif Vahllöf, Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist*, Jan Duda**, Anna-Cecilia Bergman**, Emma Josefsson Bjørnevik (tjl), Johan Strindberg (vik), Daniel R Thomas, Roine Uddfeldt, Fabian Dahlkvist (vik) * Stämledare ** Alt. stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.

7 Flöjt Teodor Tirlea* (tjl), Annica de Val**, Helena Granberg (vik) Oboe Pelin Lius*, Thomas Bodin**, Hanna Edqvist (vik) Klarinett Johnny Jannesson*, Lars Paulsson**, Bo Pettersson Fagott Linus Björnstam*, Eva Pettersson Veltman**, Per Jonsson Gille Horn Lennart Langer*, Anna Ahlenius**, Jan Lejonclou, Lars Thapper, Elisabeth Åkervall Trumpet Elias Svanberg*, Filip Draglund**, Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson*, Christoph Schnaithmann** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd* (tjl), Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd*, Petter Svensson**, Adam Dennis (vik) Harpa Delphine Constantin Reznik* Vid denna konsert Piano Stefan Lindgren * Stämledare ** Alt. stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.

8 DEBUT MED SON Fenomenale Johan Dalene TORSDAG 15 SEPTEMBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Richard Michelin TJAJKOVSKIJ Violinkonsert PROKOFJEV Symfoni nr 5 Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Christian Kluxen Solist Johan Dalene violin KULTURNATTEN Sing-along, filmmusik och film LÖRDAG 24 SEPTEMBER från kl De Geerhallen Fri entré! Kl Familjekonsert Majas alfabetssånger sing-along Kl och kl Episk filmmusik Konsert med musik av Mahler, Mozart, Williams, Morricone med flera. Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Andreas Hanson Kl Senses Vi visar filmen med Lena Endre i huvudrollen som en dödligt sjuk dirigent som förlorar sina sinnen. SON har spelat in filmmusiken som komponerats och dirigerats av Hans Ek. Filmen är inspelad av SVT och har även visats på filmfestivaler. Regissör är Zanyar Adami. Kommande konserter hösten 2016 Fri entré hela dagen! ÖPPEN REPETITION Weir, Walton, Sibelius ONSDAG 28 SEPTEMBER kl De Geerhallen Fri entré! Välkommen att träffa orkestern mitt i vardagen! Öppen repetition av fredagens konsert. Längd cirka 1 timme. GNISTRANDE STRÅKDRAG FREDAG 30 SEPTEMBER kl 19 Crusellhallen Linköping Introd kl med Johanna Tafvelin LÖRDAG 1 OKTOBER kl 15 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Johanna Tafvelin WEIR Heroic Strokes of the Bow WALTON Violinkonsert SIBELIUS Symfoni nr 2 Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Stefan Solyom Solist Catherine Manoukian violin Läs mer om alla våra konserter på MIN VÄG TORSDAG 6 OKTOBER kl 19 De Geerhallen Norrköping Introd kl med Tanja Orraryd RIMSKIJ-KORSAKOV Sheherazade BRYNGELSSON Min väg Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Fredrik Burstedt Medverkande Mousa Elias oud Mukryan Abubaker violin Sohair Shkir sång Peter Bryngelsson text och musik Henrik Strindberg musik och arr Pelle Halvarsson arr Prisvinnande Johan Dalene i Debut med SON 15/9 KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ MICHAIL JUROWSKI foto: SUPERBOX ALEXANDER MELNIKOV foto: MARCO BORGGREVE SON foto: EVA LINDBLAD/TUSEN OCH EN BILD JOHAN DALENE foto: STEFAN BLOMBERG PHOTOGRAPHY GRÖN VIOLIN foto: BRITA NORDHOLM Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer GULDPARTNERS: SILVERPARTNERS: Advokatfirman Glimstedt Amec Foster Wheeler Almroth Industrifastigheter AB Best Western Hotel Princess Kurt och Brita Ehlert Ernst & Young AB Gunnar Gunnarsson Fastighets AB Holmen Paper AB HSB Hyresbostäder Mattssons Fastighetsutveckling AB Ringarums Busstrafik AB Swedbank Tage Rejmes Bil AB Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fonder: Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation Gärd och Lars Janvid, donation SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. Verksamhetschef/konstnärlig ledare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas info@norrkopingssymfoniorkester.se