Begreppet gotiks användning från renässansen till 1700-talet. Edmund Burke Origin of our ideas of the Sublime and Beautiful (1757):

Transkript

1 Skräcklitteraturens historia Introduktion: Skräck och gotik Begreppet gotiks användning från renässansen till 1700-talet Jordanes Getica (551) Det klassiska kontra det gotiska (medeltida) Göticism Gotik Terror Horror (sv. Skräck) Edmund Burke Origin of our ideas of the Sublime and Beautiful (1757): Whatever is fitted in any sort to excite the ideas of pain, and danger, that is to say, whatever is in any sort terrible, or is conversant about terrible subjects, or operates in a manner analogous to terror, is a source of the sublime; that is, it is productive of the strongest emotion which the mind is capable of feeling. (Burke, 1958 [1757]:39) Anna Laetitia Aikin On the Pleasure Derived from Objects of Terror (1773) 1

2 Nathan Drake On Objects of Terror (1798): Matthew Lewis The Monk (1796) Ann Radcliffe On the Supernatural in Poetry (1826) Idag? Definitioner Efter Punter (1996, del I): Allmän kulturhistorisk strömning Specifika teman/motiv Det tabubelagda Antagonistisk attityd gentemot det realistiska : det fantastiska, övernaturliga och det historiska 2

3 Rädsla (terror): Robert D. Humes Gothic versus Romantic: A revaluation of the Gothic Novel (1969) Formella kriterier: spänningsintrigen och narrativ komplexitet, framed narrativ En genre? Fred Botting i Gothic (1997) Jag betraktar alltså gotik som ett modus, det vill säga ett sätt att forma kulturella produkter inom olika medier. (Fyhr, 2003: 64) [ ] as a way of relating to the real, to historical and psychological facts (Punter, 1996: 12). En gotisk text, skildrar en eller flera subjektiva världar, som saknar högre ordning och utmärks av en atmosfär av förfall, undergång och olösbarhet, samt innehåller grepp som ger texten labyrintiska egenskaper. (Fyhr, 2003: 64) Teoretiska perspektiv: Marxism Feminism Postmodernism 3

4 Den gotiska romanen Allmän litteraturhistorisk bakgrund Upplysningen: Ett kunskapsprojekt Individualismen Litteratur som idébärare och samhällskritik Förromantiken: Reaktion mot upplysningens världsbild fortsättning på upplysningstiden Nyckelord: Känsla, individualism, fantasi, natur, historia, barndom Förutsättningar för den gotiska romanen: Uppvärdering av det gotiska Det sublima 4

5 Sentimentalism 1700-talet: romanens framväxt Kyrkogårdspoesi : Thomas Parnell Night-Piece on Death (1722), Edward Young Night Thoughts ( ) Uppvärdering av medeltida/renässanslitteratur: romanser, ballader, dramatik (tragedier): Bishop Hurd Letters on Chivalry and Romance (1762) Tysk Schauerromantik : Friedrich Schiller Die Räuber 1781, E.T.A. Hoffman: Djävulselixiret, 1815, Sandmannen, 1816 Reception: Jane Austen Northanger Abbey (1818, skriven 1798) 5

6 Romantiken Allmän litteraturhistorisk bakgrund Högromantik sekelskiftet 1800, förändringar i synen på litteratur Klassicism (tiden före romantiken) Romantik Diktsyn: mimetisk/pragmatisk Diktsyn: expressiv (jfr. autonom, objektiv) Repertoardikt Verkdikt Genreåtskillnad Genreblandning (se Sturm und Drang dramatik, F. Schlegel: en progressiv universalpoesi ) Författaren: den skicklige Hantverkaren/ ämbetsmannen Samhällsförbättraren Författaren: det samhällsfrånvända geniet, bohemen Antik romersk litteratur i fokus, Grekisk litteratur i fokus: Nyklassicismen symbolen Abrams, M. H The mirror and the lamp : romantic theory and the critical tradition. London. 6

7 Gotiska mytiska arketyper Vandraren: Charles Robert Maturin, Melmoth the Wanderer (1820) Vampyren: August Calmet The Phantom World (1846), Goethe, The Bride of Corinth (1797), John Polidori The Vampyre (1819) Sökaren efter förbjuden kunskap: Mary Shelley Frankenstein (1818), Faustmyten, H. G. Wells The Island of Dr Moreau (1896) 7

8 1800-talet Allmän litteraturhistorisk bakgrund Realismen: Litteraturen som samhällsdiagnos Den nya författarrollen: samhällsdebattör och vetenskapsman Ett stilideal Yttre och inre realism 1800-talets gotik Industrialisering och urbanisering: staden Framväxten av kriminalantropologi: brottslingen Monster 8

9 Psykologi: yttre kontra inre skräck Litteraturens kommersialisering: skräcknovellen Victoriansk gotik: det borgerliga hemmet, medelklassen, spökhistorian The uncanny Joseph Thomas Sheridan Le Fanu ( ) The Purcell Papers (1880) In a Glass Darkly (1872), Uncle Silas (1864) Wilkie Collins ( ), ex The Haunted House (1859) 9

10 Skräcklitteraturens guldålder Allmän litteraturhistorisk bakgrund Naturalismen: Realism naturalism: en gradskillnad Författaren som vetenskapsman Vetenskaplig motivering, determinism: psykologi, medicin, arv-ras-miljö Undergångstematik Det makabra och det osedliga: samhällets skuggsida Från positivism till pessimism reaktion mot realismen Dekadenskultur Symbolism Fortsättning på romantiken: - Symbolspråk - Individualism - Det historiska 10

11 Gotik och dekadens Förfall Identitet och metamorfoser Liminala /gränsöverskridande kroppar: Kolonialistisk gotik Det exotiska och det främmande 11

12 Modernismen Revolt Form- och språkexperiment Psykoanalysen det undermedvetna Världssamvete Spiritualism, ockultism, esoterik, magi H. P. Lovecraft ( ) Lovecrafts författarskap: - Macabre tales ( ) - Dream Cycle stories ( ) - Cthulu mythos ( ) 12

13 Weird Tales ( ) Arkham House (1939-) August Derleth Lovecrafts universum: Pseudorealism och bortommänsklighet Platser The Call of Cthulu (1926) Cthulumytologin The old ones (R Lyeh, Cthulu) The other gods : Azathoth, Nyarlathotep, Yog-Sothoth, Shub-Niggurath, Nodens 13

14 Necronomicon At the Mountains of Madness (1936) 14

15 Gotisk fiktion i moderna medier Film tal: Universal Studios, filmatisering av gotiska klassiker, King Kong (1933) 1950-tal: Kalla kriget, science fiction och skräck, Världarnas krig (1952), It Came from Outer Space (1953), Invasion of the Body Snatchers (1956) 1960-tal: Hammer Studios, Roger Corman: Poe-cykeln, Psycho (1960), Georg A. Romero, Night of the Living Dead (1968) 1970-tal: det religiösa, biblisk mytologi, The Excorcist (1973), The Omen (1976), The Amityville Horror (1979) 1980-tal: slasherfilmen, det estetiska och det effektfulla, Friday the 13 th (1980), Alien (1979), Hellraiser (1987) 1990-tal: omarbetade klassiker, Dracula (1992), Frankenstein (1994), seriemördare, The Silence of the Lambs (1991) 2000-tal: metafiktion och ironi, Scary Movie ( ), Dokusåparealism, The Blair Witch Project (1999), The Twilight Saga Films (2008-) 15

16 Tv-serier Twin Peaks ( ) The X-Files ( ) Profiler ( ) Buffy the Vampire Slayer ( ) Angel ( ) Tecknade serier Batman (1939-) The Watchmen (1987) Spel Rollspel: The Call of Cthulu (1981/2005), Kult (1991), Buffy the Vampire Slayer (2002) Brädspel: Arkham Horror (1987/2005), Last Night on Earth: The Zombie Game (2007), Mansions of Madness (2011) Tv- och dataspel: Haunted House (1982, Atari 2600), survival horror, Resident Evil ( ), Silent Hill ( ) Musik 70-tal: Black Sabbath, Bauhaus 80-tal: The Cure, Sisters of Mercy, Danzig se också New Wave of British Heavy Metal, Trash metal 90-tal: Doom metal, death metal, black metal 16

17 Gotisk fiktion i vår tid Postmodernism som filosofisk strömning: Strukturalism, poststrukturalism Revolt mot modernism Antiessentialism: original-kopia, genealogi, verkligheten, subjekt, diskurs Postmodernistisk litteratur: Metafiktion Pastisch Berättarteknik, genrer Det förflutna, anakronismer, lek med tidsperspektiv Ironi, svart humor Identitet Linda Hutcheon, A poetics of postmodernism : history, theory, fiction. New York : Routledge. Paul Auster, The New York Trilogy. London : Faber and Faber. 17

18 Gotisk postmodernism? Maria Beville, Gothic-postmodernism. Voicing the terrors of Postmodernity. Rodopi. Svensk gotik: Sam J. Lundwall, Flicka i fönster vid världens kant. En gotisk berättelse. Andreas Ahndoril, Jaromir. Skräckel Vår tids monster Vampyrer, dark fantasy Zombier: Voodoomytologi, White Zombie (1932), The Serpent and the Rainbow (1988) återuppväckning av döda med hjälp av vetenskap, H. P. Lovecraft, Herbert West Reanimator. Apokalyps, George A. Romero, Max Brooks, World War Z. Hjärnor Humor, domesticering, Fido (2006). 18

19 Seriemördare: Social verklighet, anonymitet: yta-innehåll, det individuella, mönster, psykologisk motivering. Jack the Ripper: John Francis Brewer, The Curse upon Mite Square. Marie Belloc Lownde, The Lodger. Alfred Hitchcock. Bret Easton Ellis, American Psycho. Thomas Harris, The Silence of the Lambs. 19