Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning"

Transkript

1 Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad november

3 Förord Regeringen gav i januari 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa kunskapsläget om hur riskbedömningar ska göras när socialnämnden utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge samt redovisa hur metoder inom området kan utvecklas. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har haft huvudansvar för uppdraget. Som underlag för arbetet med regeringsuppdraget har Individ- och familjeenheten vid Socialtjänstavdelningen gjort en enkätundersökning bland familjerättssocionomer om arbetet med riskbedömningarna. I denna rapport presenteras en enkel sammanställning av enkätsvaren, som kan vara av intresse att ta del av för dem som står inför dessa svåra avvägningar inom familjerätten samt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 7 Enkätundersökning inom familjerätten 9 Få använder strukturerade riskbedömningsmetoder 9 Vad familjerätten behöver i arbetet med riskbedömningar 11 De tre vanligaste svårigheterna med riskbedömningar 11 Svårt när ord står mot ord 11 Att få fram och tolka information samt använda den som underlag 15 Förutsättningar för utredning och bedömning 16 Svår avvägning mellan olika risker eller risk och behov 17 Svårt att bedöma graden av risk, nu och på längre sikt 18 Vissa bedömningar är särskilt svåra 18 Kompetens, metoder och behov av konsultation för riskbedömning 21 Att förmedla riskbedömningen till domstolen 21 Faran med de frågor som väcks i riskbedömningar 23 Bilaga 24 5

6 Sammanfattning Socialnämnden ska göra en riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Denna skyldighet infördes i föräldrabalken redan i början av 1990-talet, men den 1 juli 2006 förtydligades den i lagstiftningen. En riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge gäller risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Familjerättens bedömning utgör sedan underlag för domstolens beslut om barnets vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsen genomförde en enkätundersökning bland familjerättssocionomer i landet (via FSR, Familjerättssocionomernas förening) som underlag till ett regeringsuppdrag om dessa riskbedömningar, som IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) ansvarade för. Det finns enligt de svarande ett stort behov av mer kunskap och utbildning, vägledning, strukturerade metoder och utvärderade riskbedömningsinstrument för bedömningarna. Drygt hälften av de svarande uppger att det förtydligande som lagändringen om riskbedömningar innebar har lyft fram frågorna, bidragit till ett annat sätt att tänka kring risker och vara observant samt givit ett stöd i att ta upp sådana frågor med föräldrarna. En svårighet som lyfts fram särskilt är att värdera risker där inget finns belagt av det som tas upp av parterna då man måste väga olika berättelser och versioner mot varandra och bedöma olika källors trovärdighet. Hur man ska bedöma konsekvensen av olika alternativ, liksom graden av risk och väga den mot barnets behov av kontakt med föräldern, är en annan svårighet som återkommer i svaren. Annat som nämns är svårigheten att kommunicera sin bedömning och vad den grundar sig på till domstolen, så att den tolkas som avsett. 6

7 Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Socialnämnden ska göra en riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Denna skyldighet infördes i föräldrabalken redan i början av 1990-talet, men den 1 juli 2006 förtydligades den i lagstiftningen. En riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge gäller risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Familjerättens bedömning utgör sedan underlag för domstolens beslut om barnets vårdnad, boende och umgänge. 6 kap. 2 a föräldrabalken: Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Enligt propositionen Nya vårdnadsregler (2005/06:99) får barnets rätt till båda sina föräldrar inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn måste ha en absolut rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. Domstolar och socialnämnder ska vara uppmärksamma på risken för våld och andra övergrepp och risken ska väga tungt vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld, trakasserier eller andra kränkningar, är det i de allra flesta fall bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Domstolens prövning kan också mynna ut i att något umgänge inte bör äga rum eller att ett umgänge visserligen är bäst för barnet, men att det bör ske i särskilda former, t.ex. i närvaro av en kontaktperson 1. Enligt propositionen grundas riskbedömningen bl.a. på vad som är utrett om tidigare inträffade händelser och om andra faktiska omständigheter, t.ex. tidigare övergrepp, hot om övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Ett påstående om övergrepp beaktas även om t.ex. en förundersökning hos polisen har lagts ned. Allvarlighetsgrad, om- 1 Eller umgängesstöd, vilket är det föreslagna begreppet i utredningen Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m., SOU 2007:52 7

8 fattning och tidpunkten för det inträffade har betydelse för bedömningen. Har föräldern genomgått behandling för att undvika en upprepning, är även det en omständighet som måste beaktas. Hänsyn måste också tas till barnets egen inställning. Beträffande socialtjänstens utredning sägs i propositionen att utredaren genom sin kontakt med och kännedom om barnet måste skaffa sig en bild av hur barnet upplever sin situation och hur eventuella övergrepp i familjen har påverkat och kommer att påverka barnet framöver, liksom risken för att framtida övergrepp kan komma att ske. Genom utredningen kan det också komma fram omständigheter som tyder på att ett påstående om övergrepp saknar grund. Socialstyrelsen har gett ut ett Meddelandeblad om lagändringen, men det finns ännu ingen närmare vägledning om hur riskbedömningarna ska göras. Hur görs dessa riskbedömningar i praktiken? Vilka svårigheter och behov anser socialtjänstens familjerätt att det finns i samband med riskbedömningarna? 8

9 Enkätundersökning inom familjerätten För att få en uppfattning om socialtjänstens arbete med och syn på riskbedömningar vände sig Socialstyrelsen våren 2007 med en enkät till medlemmar i familjerättssocionomernas förening (FSR). Föreningen har ca 450 medlemmar i ungefär hälften av landets kommuner. Vi valde att gå ut via föreningen för att nå ut direkt till dem som arbetar med familjerätt, för en snabb avstämning och en bild av läget. Enkäten gick ut via e-post till medlemmarna i maj 2007, med en påminnelse. Svaren förmedlades avidentifierade via föreningen till Socialstyrelsen. Det har kommit in 100 enkätsvar, varav 94 var möjliga att bearbeta. Vissa enkätsvar representerar en hel arbetsgrupp inom familjerätten, medan andra är individuella. Några arbetsgrupper som diskuterat sig samman till gemensamma svar har ändå skickat in var sin enkät med samma svar. Dessa dubbletter har sorterats bort i bearbetningen. Svar har kommit in från föreningsmedlemmar från ca en fjärdedel av landets kommuner (77 kommuner). Nedan ges dels en kort sammanställning av svaren på frågorna med fasta svarsalternativ (se bilaga), dels återges många av de svarandes kommentarer, framförallt vad gäller svårigheterna med att göra riskbedömningar. Svaren relateras också till det som skrivits i förarbetena om riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Få använder strukturerade riskbedömningsmetoder Av de svarande anser mer än hälften att förtydligandet i lagen vad gäller riskbedömningar har inneburit förändringar i arbetssättet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Det handlar dock i regel inte om så stora förändringar. Kommentarerna tar upp ett annat sätt att tänka kring risker, ställa frågor, vara observant, göra bedömningar och formulera sig i den skrivna utredningen. Flera påpekar att riskbedömningar inte är något nytt, men att lagstödet dels gjort det tydligare att en sådan ska ingå, dels ger ett stöd för att ta upp sådana frågor med föräldrarna eller lämna förslag om ev. begränsningar. Ur kommentarerna i enkätsvaren om hur arbetssättet har förändrats: Att tänka efter en gång till vid skrivning av bedömningarna och vara om möjligt ännu tydligare vid skrivningen. Inte arbetssättet direkt men mitt sätt att stå upp för barnet mer där jag i min bedömning använt mycket av det som skrevs i propositionen. Hur jag ändå mer poängterar riskerna för att mer säga ifrån ett umgänge en period. 9

10 Vi tänker mer på att riskbedömning måste göras i bedömningen och att den skall dokumenteras i utredningen. Jag har utgått från det som står i förarbeten när jag skrivit riskbedömning. Ingen stor förändring men har kunnat utnyttja lagändringen i samtal och som argument i utredningar. Än mer medvetna frågor kring och möjlighet att jobba med detta i bedömningarna då lagen gett oss redskap. Vi ställer mer frågor om övergrepp mot barnet, hot och våld mot barnet eller annan i familjen och konsekvenser för barnet/barnen, missbruk, risker för att barnet kan hållas kvar eller föras bort. Barnperspektivet har stärkts, vilket också innebär att vi träffar och har samtal med fler barn än tidigare. Jag tycker också att vi i arbetsgruppen mer talar om svårigheterna att bedöma om övergrepp skett. Tankar om riskbedömning finns med i bedömningarna på ett tydligare sätt än tidigare, vi har haft diskussioner inom arbetsgruppen om hur vi ska göra riskbedömningar för att ta fram egna riktlinjer. Vi inväntar också riktlinjer/vägledning från socialstyrelsen. I de utredande samtalen tar jag upp de situationer, risker som framkommit i handlingar eller från annat håll. Föräldrarna får ge sina berättelser. Mitt synsätt i bedömningen har ändrats något. Jag tänker att det inte måste vara bevisat att något brott eller oegentligt har hänt barnet, bara att risken finns på grund av de omständigheter som föreligger och vad detta innebär för barnets säkerhet. En av dem som svarat att lagen inte inneburit någon skillnad har lämnat följande allmänna kommentar till enkäten: Hela socialtjänsten behöver naturligtvis ständigt bli bättre men att just familjerätten skulle behöva bättre riskbedömningsinstrument utifrån lagändringen förra sommaren har jag svårt att förstå. I första hand är det ju den del av socialtjänsten som bedömer barns behov av skydd som tar ställning till risker även om vi också gör det. Det har vi å andra sidan alltid behövt göra, inte bara efter lagändringen. Det är omkring en tiondel av de svarande som uppger att de använder någon strukturerad metod för riskbedömningarna. Två kommuner uppger Signs of Safety, men den ena har ännu inte prövat metoden i just den här typen av utredningar. En svarande har prövat SARA-blanketten vid ett tillfälle. Några hänvisar till särskilda screeningfrågor som rör maktobalans och ev. våld, som tagits fram för bedömningar rörande lämpligheten att ha samarbetssamtal i Gävle. Två ytterligare kommuner nämns, som har eller håller på att utarbeta egna strukturerade material, Sundsvall och Gällivare. 10

11 Vad familjerätten behöver i arbetet med riskbedömningar I en av enkätfrågorna listades ett antal tänkbara behov i arbetet med riskbedömningarna. I svaren fick man ange om behovet är stort, litet eller inget vad gäller följande alternativ: bättre metoder, utvärderade riskbedömningsinstrument, mer kunskap/utbildning, mer vägledning från Socialstyrelsen, konsultera psykiatrisk/annan kompetens, bättre samarbete med tingsrätten eller annat. Många anser att det finns stort behov av mer kunskap/utbildning, bättre metoder, utvärderade riskbedömningsinstrument och mer vägledning från Socialstyrelsen. Vad gäller behovet av konsultation av psykologisk/psykiatrisk eller annan kompetens är det dubbelt så många som anser att behovet är litet/inget än de som menar att det är stort. Även när det gäller bättre samarbete med tingsrätten är det fler som anser att det behovet är litet/inget än de som anser sig ha stort behov av det. Några kommenterar att samarbetet med tingsrätten är gott. Några andra behov som nämns är standardiserade utredningsmetoder, samverkan med polisen samt följande: Ökat lagstöd liknande utredningar enligt 11 kap 1 SoL. Som erfaren utredare tar jag idag de kontakter/referenser jag anser befogade, sedan kan hinder ibland förekomma från vårdnadshavare som kanske inte medger att kontakt tas. Tips på formuleringar utifrån olika riskfaktorer, lagar samt checklistor vore kanske användbart. De tre vanligaste svårigheterna med riskbedömningar I enkäten fanns en öppen fråga som löd Vilka är de tre viktigaste svårigheterna i samband med riskbedömningarna? Motivera gärna. Svårt när ord står mot ord Det stora flertalet svarande har tagit upp svårigheten att göra riskbedömningar när det bara finns misstanke eller oklara uppgifter om risker (övergrepp, våld, missbruk etc.), i synnerhet om en eventuell polisutredning lagts ned eller inte lett till fällande dom. Svaren rör svårigheter att bedöma föräldrars trovärdighet, sanningshalten i olika uppgifter som står mot varandra samt att värdera en eventuell risk för barnet när inget finns belagt. Frågan handlar inte alltid om att bedöma risken för att något som bevisligen har hänt ska hända igen, eller att det som bevisligen hänt talar för att barnet kan komma att utsättas för andra risker. Den grundläggande bedömningen handlar i stället ofta om att ta ställning till sannolikheten att något faktiskt har hänt. Underlaget är ofta misstankar eller obekräftade påståenden, som inte desto mindre kan vara sanna och utgöra en allvarlig risk för barnet. 11

12 Familjerättsutredaren ställs dessutom ofta inför att föräldrarna ger två vitt skilda beskrivningar. Det som kan utgöra en risk handlar också i regel om sådant som ofta är svårt även för polis och domstol att utreda och fastställa. En eventuell förövare förnekar ofta och det finns sällan vittnen. Ur enkätsvaren: Att bedöma svårighetsgrad eller omfattning av ev. våld eller annan problematik då föräldrarna ger olika versioner av det som hänt. När det föreligger olika versioner (ibland allvarliga anklagelser) från föräldrar och det inte finns underlag som styrker t.ex. uppgifter om våld eller bortförande. Att bedöma trovärdigheten i uttalandena från parterna där ord ofta står mot ord och saken ej är utredd av polis. Parternas (och ibland referenternas) olika beskrivning/uppfattning av situationen. Vad som är sant i föräldrars påståenden om den andra föräldern om t.ex. aggressivitet. Bedömning av graden av risk, dvs. hur stor är risken att det händer något som är skadligt för barn (kan man någonsin veta det säkert?) framförallt i situationer där endast misstanke finns och vi inte har tydliga tecken på att det verkligen finns riskfaktorer t.ex. misstanke om sexuella/fysiska övergrepp, missbruk. Uppgifter om sexuella övergrepp balansgången att inte utsätta barnet för någon risk för ytterligare kränkningar men samtidigt inte beröva barnet kontakt med en förälder om det inte är nödvändigt. Svårt när uppgiften om sexuella övergrepp inte är bekräftad. Ord mot ord, när det är svårt att belägga, t.ex. anklagelser om sexuella övergrepp, ibland missbruk/kriminalitet. Det är alltid svårt att bedöma barnets verkliga situation när ord står mot ord från föräldrarnas sida och det är ett litet barn eller barn som är tystlåtet. Hur bedöma substansen i berättelserna, inkl. barnets? Misstankar om missbruk där inga uppgifter från polis eller socialtjänst finns, enbart från den andre föräldern och eventuellt barnet. Som utredare kan man ha eller inte ha en stark tilltro till uppgifterna, men egentligen är det bara ord mot ord och svårt att veta vem man ska tro på. Ska vi överpröva polisens bedömningar? Ska nedlagda polis-, social-, psykiatriutredningar utgöra motiv för familjerättslig riskbedömning? Detta är en svårighet som behandlades av utredningen Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 (som ligger till grund för propositionen och 12

13 lagstiftningen). Utredningen ger inte vägledning till socialtjänsten om hur riskbedömningar ska göras i de fall där eventuella övergrepp, kränkningar etc. inte är dokumenterade, men utredningens resonemang om domstolens bedömningar och ställningstaganden kan vara giltigt för socialtjänstens riskbedömning som underlag till domstolen. Utredningen tar upp att domstolen har att ta ställning till för det första om det har förekommit övergrepp eller kränkningar av andra slag samt för det andra vilken risk detta kan innebära för att barnet kan komma att fara illa. Vad gäller frågan om det har förekommit några övergrepp, uppkommer enligt utredningen sällan några problem om det finns en fällande dom eller om den förälder som påstås ha begått övergrepp erkänner detta. Samma gäller om skador finns dokumenterade, om det finns ögonvittnen eller annan utredning som talar för att övergrepp skett. Annan utredning kan t.ex. vara vittnesförhör, barnpsykiatriska utredningar, barnavårdsutredningar och utdrag ur sjukjournaler. Samtidigt konstaterar utredningen att det är viktigt att hålla i minnet att brott mot någon i familjen, särskilt mot barnet, ofta är mycket svåra att bevisa. Många gånger anmäls de inte förrän långt efter det att de inträffat kanske först i samband med föräldrarnas separation och de skador som kan ha uppkommit och övrig stödbevisning går inte att dokumentera. Det faktum att en förundersökning hos polisen lagts ned kan enligt utredningen inte likställas med att övergrepp inte skett. Det måste inte vara visat att övergrepp eller andra kränkningar har skett för att domstolen ska beakta påståendena. Det räcker med att det gjorts sannolikt att sådana kan ha skett. Beviskraven får inte ställas lika högt som i ett brottmål, där det ska vara ställt utom rimligt tvivel att ett brott begåtts för en fällande dom. I vårdnadsmålet handlar det i stället om att ta ställning till om det finns en risk för att ett barn far illa. Då räcker det med att det finns konkreta omständigheter som talar för att övergrepp eller kränkningar förekommit för att domstolen ska beakta detta samt bedöma hur det kan komma att påverka barnet. Som regel bör enligt utredningen någon form av stödbevisning för påståendena finnas för att de ska beaktas. Det måste vara mer sannolikt att övergrepp eller andra kränkningar skett än att det inte är det. Utredningen tar upp även andra situationer än där övergrepp, våld eller hot förekommit, då en förälder kan vara mindre lämplig som vårdnadshavare, boförälder eller umgängesförälder, t.ex. vid missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder. Det handlar om såväl risk för övergrepp som brister i omsorgen samt otrygghet om förälderns beteende är oförutsebart. Vidare säger utredningen att förälderns rättigheter i detta sammanhang får stå tillbaka för barnets bästa. Finns det någon risk för att ett barn far illa när det lever eller umgås med en förälder måste detta tas på största allvar. Utredningen konstaterar att påståenden om övergrepp är relativt vanliga i mål om vårdnad, boende och umgänge. När det inte finns någon fällande dom eller något erkännande får domstolen pröva saken genom en sannolikhetsvärdering. Problemet är när ord står mot ord. Det blir då fråga om trovärdigheten hos parterna. Utredningen tar upp att man inte kan blunda för att det förekommer att osanna påståenden om övergrepp tas till av en förälder för att smutskasta den andra och själv vinna fördel i en process. Även denna aspekt tas upp som svårighet i enkätsvaren: 13

14 Att inte alltid "faktisk bevisning" finns att hänvisa till och att den part som står för risken inte har egen insikt eller anser att han är en risk. När en förälder är dömd är det lättare att ta på, men när endast anmälan eller misstanke finns och förnekelsen är total blir det svårt. Varför man säger saker och i vilket syfte, t.ex. vid en vårdnadsutredning, är det för att få egen vinning eller är det för en upplevd rädsla som man uppger att man har bl.a. blivit utsatt av den andre. Oklara, diffusa anklagelser. Det kan vara svårt att veta om faran/risken överdrivs av parterna, eftersom de dels ofta är i kris, dels befinner sig i en tvist. Hur kan man veta att inte en förälder utan orsak använder detta lagrum för egen vinning? Svårt att veta vad som är ett spel i vårdnadstvisten. Det kan vara så att ombuden förstärker riskerna för barnet för att "vinna". Betonandet av att det inte behöver finnas fällande domar utan att kan räcka med vaga misstankar för att bedöma att risker föreligger kan inbjuda den förälder som vill missbruka lagen till att använda ogrundade anklagelser mot den andre som ett sätt att utöva makt. Detta kan man även se vad gäller betonandet av att föräldrars samarbetsförmåga är central för att de ska kunna ha gemensam vårdnad. För en förälder som önskar ha vårdnaden ensam så kan detta inbjuda till att konstruera samarbetssvårigheter, en olycklig bieffekt till lagens nya utformning. Samtidigt befinner sig en förälder som är övertygad om att barnet far illa när det vistas hos den andra föräldern ofta i en mycket besvärlig situation. Utredningen (SOU 2005:43) menar att det inte bör komma ifråga att utan vidare ta en förälders motvilja mot att barnet får träffa den andra föräldern till intäkt för att den föräldern saboterar umgänget med den andra föräldern. Ur enkätsvaren: Framförallt när en av föräldrarna anklagar den andre för sexuella övergrepp och att pröva det påståendet och göra bedömning efter det. Polisutredning kan vara nedlagd men föräldern är fortfarande övertygad om att det hänt/händer. T.ex. när ena föräldern hävdar att barnet blir utsatt för övergrepp och den andre föräldern nekar. BUP utreder, polisanmälan läggs ner och vi har inget att ta på men vi ska lämna ett förslag till Tingsrätten. Svårigheterna rör således bl.a. att bedöma olika källors trovärdighet, att väga olika berättelser och versioner mot varandra. En förälders berättelser och farhågor om risker som den andra föräldern utsätter barnet för ibland allvarliga anklagelser kan vara med verkligheten överensstämmande, men 14

15 de kan också vara överdrivna eller en smutskastning av den andra som ett led i konflikten mellan parterna. En felbedömning som underskattar riskerna kan vara förödande för barnet, liksom om den innebär att man utan grund skapar svårigheter i relationen mellan barn och föräldrar. Det faller på familjerättssekreterarens lott att göra denna grannlaga bedömning som underlag för domstolens beslut, som blir avgörande för barnet. Att få fram och tolka information samt använda den som underlag En svårighet som tas upp i en del enkätsvar är möjligheten att få fram information, att tolka den och att använda den i utredningen. En första förutsättning är informationen i själva uppdraget: Bristfällig information från tingsrätten i samband med uppdrag om utredning. Barnet som källa innebär enligt enkätsvaren svårigheter på flera sätt. Det handlar om att det både är svårt att få information från barnet och att tolka den. Men också om att det barnet berättar i sig kan utgöra en risk om utredaren använder informationen i sin utredning: Barnsamtalen. Att barnet får den tid det behöver att lita på mig och berätta. Svårighet att få barnet att sätta ord på sina upplevelser av att bevittna våld eller egen utsatthet. Barn som inte uppnått sådan ålder och mognad att man kan få fram deras egen vilja eller upplevelse/beskrivning. Också att urskilja vad som är barnets egna behov/rädslor mm och vad som ev. är föräldrapåverkan. Barns lojalitet mot båda föräldrarna. Det kan vara svårt att få barnen att berätta om vad de eventuellt varit utsatta för eftersom de ofta befinner sig i en lojalitetskonflikt mellan föräldrarna. Att tolka barns berättelser. Svårighet att kartlägga hur illa barnet far. Ibland är barnet kanske enda informationsgivare och vågar inte stå för uppgifterna. När vi överväger eller har gjort anmälan hänvisar man till att vårdnadsutredning/dom väntas. Svårigheten att bedöma vad som ska lämnas vidare då barn berättar, ibland är barnet den största informationskällan, och det blir inte bra att använda sig av det i en bedömning, barnet blir alldeles för utsatt, särskilt gäller detta mindre barn som inte alls kan förstå konsekvenser. Det är inte bara vad barnet säger som ska tolkas, utan också beteenden och andra tecken på att det eventuellt far illa. 15

16 Att bedöma tidiga och/eller diffusa varningstecken, hur kan ett barns signaler tolkas? Det kan också enligt enkätsvaren vara svårt att få andra instanser att medverka med uppgifter eller kompletterande utredningar. En annan svårighet är att den förälder som antas utgöra en risk för barnet sällan anser det själv, ofta förnekar det och kanske inte vill medverka i utredningen: Kan vara svårt att få uttalanden från andra instanser som kan vara till hjälp i bedömningen. Antingen beror detta på förälders motstånd eller den andra instansens motvilja att uttala sig med hänvisning till sekretessbestämmelser. Den förälder som kanske utsätter sitt barn för risker har som regel liten vilja att tala om detta. En speciell svårighet som nämns när det gäller att få fram information är om de föräldrar som utredningen rör bor i olika kommuner och olika utredare är inblandade: Om utredaren inte får träffa båda föräldrarna. Förutsättningar för utredning och bedömning Flera svarande tar upp den begränsade tiden under vilken utredningen ska göras och förutsättningar kring detta som en svårighet för riskbedömningen: Tid. Bra riskbedömningar måste väl bygga på att man har tid att ta reda på, fråga mer, vilket betyder större behov av tid handläggartid. Vi har ett begränsat uppdrag både i tid och omfattning och så måste det också vara. För att kunna göra en bättre riskbedömning vill vi ha tid att invänta andra utredningar t.ex. BUP, polisutredning, 11 :1, men domstolen vill inte ge oss förlängd utredningstid. För att kunna bedöma risker behövs kännedom över tid, vilket oftast är en bristvara i samband med utredningar. Att vi oftast har fyra månader på oss att samla in information och skriva utredning och göra en bra bedömning till domstol, alltså tidspress samtidigt som jag respekterar att familjer inte ska ha oss inblandade länge men denna tid gör ju att familjen kan "hålla" en "bra" sida utåt. Svårt få grepp på om de risker som kan finnas kontakt med familjen under kort tid Dålig insyn i riskmiljön. Kaoset i samband med separationen. 16

17 Svår avvägning mellan olika risker eller risk och behov En aspekt som tas upp i många av enkätsvaren är svårigheten att göra en avvägning mellan eventuella risker och hur stora de är, i förhållande till alternativen och vilka konsekvenserna kan bli för barnet. Lagstiftningens intention kring att barn har rätt till umgänge med en förälder samtidigt som en riskbedömning ska göras. Barnets risk för att utsättas för skada kontra dess behov av båda sina föräldrar. När det förekommit hot om våld, hur värdera detta utifrån risk för barnet/barnets behov av umgänge. Det finns olika slags risker, t.ex. konsekvenser av att inte få träffa en förälder. Vad innebär det för barnets personliga utveckling. Att väga risken för misshandel m.m. mot värdet av kontakten med föräldern. En förälders rätt till umgänge, barnets rätt att ha en nära relation till båda sina föräldrar och barns bästa är tre viktiga aspekter som ofta är i konflikt med varandra. Avvägning mellan barnets behov av kontakt med en mindre lämplig förälder och skyddsaspekten för barnet, särskilt då det gäller ett litet barn utan egentlig relation med föräldern. Barnen riskerar att mista relationen till en förälder där våld förekommit. När risker föreligger, att bedöma om det är till barnets bästa att ha ett umgänge med kontaktperson eller om det faktiskt är bättre att inte ha något umgänge alls. (Det är de gånger barnen vill träffa föräldern trots att missförhållanden funnits.) Barnets egen vilja vid ett umgänge, om barnet önskar umgänge med en förälder samtidigt som det ska göras en riskbedömning där resultatet kan bli att inget umgänge ska ske. I de fall man bedömer att det kan finnas risk för att barnet ska fara illa i samband med umgänge är det ofta mycket svårt att bedöma om detta är liktydigt med att det mest gynnsamma för barnet vore att inte ha umgänge alls eller om umgänge i någon form ändå är angeläget. Det är ju också så att även om risk för övergrepp eller liknande inte bedöms föreligga så medför en boendeförälders oro/avsky gentemot den andra föräldern att umgänget kompliceras. När ett barn reflekterar denna avsky genom att uttrycka motvilja mot den andra föräldern så kan det utgöra anledning till att låta barnet "slippa" ha umgänge fast detta innebär samtidigt att man medverkar i att låta boendeföräldern "slippa" sitt ansvar beträffande barnets behov av kontakt med den andra föräldern. Det är alltid svårt när båda föräldrarna är svaga. Det är då viktigt att få klart för sig vilka styrkor som finns och hur dessa styrkor kan uppväga riskerna. 17

18 Svårt att bedöma graden av risk, nu och på längre sikt En ytterligare aspekt som tas upp är att bedöma risker längre fram i tiden samt graden av risk i förhållande till den tid barnet ska vara med föräldern: Att göra prognoser om framtiden. Tidsperspektivet, den risk som inte föreligger idag, kan föreligga om två, fem eller tio år. Att bedöma hur riskerna påverkar barnen på sikt. Svårighet att bedöma framåt (om barnet tidigare farit illa kommer det att ske igen?). Var går gränsen för att det ska vara någon risk eller inte. Kan barnet/barnen vistas några timmar i miljön? Är det mindre farligt än att exempelvis stanna en hel helg m.m. Att bedöma och värdera den information vi får. Att kunna känna in hur det blir för barnet. Barnets utsatthet. På vilket sätt far barnet illa? Hur fritt är barnet att uttrycka sina egna känslor? Barnets sårbarhet. Viktigt att ha barnfokus. Vad innebär det för barnet att vistas i en miljö som kan vara otrygg eller hur påverkas barnet av förälderns oro. Att bibehålla och stå fast för ett barnperspektiv. Tidsaspekten. Hur bedömer vi risk på lite längre sikt, inte endast här och nu. Hur det påverkar barnet. Barnet kanske inte visar symtom just då. Tvisten i sig kan dessutom bli en förstärkningsfaktor i konflikten och försvåra för parterna att förhålla sig till varandra på ett sätt så att det gynnar barnets situation. Vissa bedömningar är särskilt svåra I många av enkätsvaren nämns vissa särskilt svårbedömda eventuella risker. Med den kompetens som utredarna inom familjerätten har är det svårt att bedöma svårighetsgraden vad gäller viss problematik och vad den kan innebära för risker för barnet. Hur stora brister i föräldraförmågan innebär risk och under vilka förutsättningar? Flera påpekar också att det är svårt att sia om framtiden hur ska risken ses på längre sikt? Den risk som en förälders psykiska tillstånd kan innebära är en av de bedömningar som nämns som särskilt svåra, liksom graden av missbruk: Om en förälder har psykiska problem/sjukdom, hur barnet påverkas när det är tveksamt om en förälder har tillräcklig föräldraförmåga. 18

19 Okunskap om möjligheter att utreda/bedöma risker med ev. psykisk ohälsa hos föräldrar, då uppgifter om våld och/eller missbruk föreligger. Svårt att bedöma graden av missbruksproblem och psykisk ohälsa hos förälder. Där det förekommer psykisk störning men ingen diagnos finns. Svårt att bedöma en förälders psykiska status. Psykisk sjukdom hos föräldrarna. Svårbedömda ärenden med omfattande problematik. Då någon av föräldrarna är psykiskt sjuk att kunna organisera umgänget på ett säkert sätt. En stor svårighet är att bedöma risker som förekommer i perioder, alkoholproblematik, psykisk sjukdom av t.ex. typ mano-depressiv art mm. När föreligger risk och när är det riskfritt med umgänge? Detta särskilt när föräldrar inte litar på varandra och inte samverkar med varandra om det som är ett gemensamt problem, nämligen sjukdomen. Bedömningen av föräldraförmågan i förhållande till risk tas upp i några av svaren samt vad föräldrarnas konflikter i sig innebär för risk för barnet: Omsorgssvikt hos någon förälder, graden av omsorgssvikt osv. Graden av brist på omsorgsförmåga. Svårt att bedöma hur mycket brister föräldrarna kan ha för att ändå vara acceptabla för barnen i förhållande till alternativ som exempelvis familjehemsplacering. Hur en förälders bristande empatiska förmåga påverkar umgänget. Hur en förälders bristande stresstolerans påverkar umgänget. Starka konflikter som framkallar ångest som tar sig olika uttryck hos föräldrarna finns en reell fara för barnen på kort eller lång sikt? Att föräldrarnas konflikt skymmer barnets behov av skydd och omsorg Svårigheter med riskbedömningar i samband med att det förekommit hot och våld nämns särskilt i flera svar: Då någon av föräldrarna är dömda för våldsbrott. Hot som hittills inte omsatts i handling. Att bedöma om personen kommer att tillgripa våld. Psykisk misshandel kriterier och värdering. 19

20 När det har förekommit våld i föräldrarnas relation hur detta påverkar umgänget. Umgänge eller inte. Eftersom det inte bara handlar om skyddsbehov rent fysiskt. Hur blir det för barn att ha umgänge med en förälder som misshandlat den andre föräldern t.ex.? Att se vad som blir bäst för barnen vad gäller umgänget med en förälder som t.ex.. varit våldsam vid något enstaka tillfälle. Svårt att skilja på risk för kvinna och barn. Går det? Kommer kvinnomisshandeln att övergå till barnmisshandel? Vilket tålamod och mognad har fadern i förhållande till barnet? Här kommer också tidsaspekten in och svårigheten att bedöma risken när det har gått en tid eller när den förälder som varit våldsam har genomgått behandling: Hur pass "farlig" en situation är när det gått ett antal år efter att våld/hot inträffat. När förekom våld och gäller risken fortfarande, tidsperspektivet. Att avgöra hur mycket en förälder som har fått behandling har förändrats. Var går gränserna för när en riskbedömning ska göras. Ska en misshandel eller ett bortförande alltid finnas med (över tid) eller när ska man inte längre ta någon större hänsyn till det brottet? Att bedöma risken för att barnet olovligen ska föras bort tas också upp som en särskild svårighet: Frågor om risk för bortförande. Att kunna bedöma risken för bortförande av barn och kontra det med risken att inte få ett umgänge eller ett bra umgänge med föräldern. Bedöma risk och åtgärd när en förälder är orolig att barnet ska föras bort utomlands. I några svar nämns risker kring hedersrelaterad problematik som svåra att bedöma: Svårt när det gäller en hedersrelaterad situation. Metoder att diskutera/bedöma ev. hedersrelaterat våld. Även kulturella skillnader i stort nämns som en svårighet: När kulturella mönster och skillnader i uttryckssätt skiljer från gängse svenska normer och värderingar och där vi ibland saknar kunskap om dessa kulturellt betingade mönster och värderingar. 20

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Docent vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Samhällets barnskydd Båda föräldrabalken och den sociala barnavården bygger på en familjepresumhon Den räisliga

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 YTTRANDE Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 Sammanfattning Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR konstaterar att stora delar av betänkandet av 2002 års vårdnadskommitté

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge RAPPORT Vårdnad, boende och umgänge 2000 Sociala enheten 2000-10-02 Vårdnad, boende och umgänge Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR

KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR 13 Enkät till socialnämnder om deras arbete 13.1 Enkäten En av kommitténs uppgifter var att undersöka hur de regler som kom till genom 1998 års vårdnadsreform tillämpas av

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Forum för familjerättssekreterare

Forum för familjerättssekreterare Forum för familjerättssekreterare Inbjudan till konferens i Stockholm den 6-7 december 2010 LYSSNA TILL Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR) Cecilia J Granberg Ordförande Halmstad kommun Kristina

Läs mer

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd Familjerätt Kommunernas arbete med umgängestöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister. Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister. Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer