Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning"

Transkript

1 Hur gör socialtjänstens familjerätt riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge? En enkätundersökning

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad november

3 Förord Regeringen gav i januari 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa kunskapsläget om hur riskbedömningar ska göras när socialnämnden utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge samt redovisa hur metoder inom området kan utvecklas. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har haft huvudansvar för uppdraget. Som underlag för arbetet med regeringsuppdraget har Individ- och familjeenheten vid Socialtjänstavdelningen gjort en enkätundersökning bland familjerättssocionomer om arbetet med riskbedömningarna. I denna rapport presenteras en enkel sammanställning av enkätsvaren, som kan vara av intresse att ta del av för dem som står inför dessa svåra avvägningar inom familjerätten samt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 7 Enkätundersökning inom familjerätten 9 Få använder strukturerade riskbedömningsmetoder 9 Vad familjerätten behöver i arbetet med riskbedömningar 11 De tre vanligaste svårigheterna med riskbedömningar 11 Svårt när ord står mot ord 11 Att få fram och tolka information samt använda den som underlag 15 Förutsättningar för utredning och bedömning 16 Svår avvägning mellan olika risker eller risk och behov 17 Svårt att bedöma graden av risk, nu och på längre sikt 18 Vissa bedömningar är särskilt svåra 18 Kompetens, metoder och behov av konsultation för riskbedömning 21 Att förmedla riskbedömningen till domstolen 21 Faran med de frågor som väcks i riskbedömningar 23 Bilaga 24 5

6 Sammanfattning Socialnämnden ska göra en riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Denna skyldighet infördes i föräldrabalken redan i början av 1990-talet, men den 1 juli 2006 förtydligades den i lagstiftningen. En riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge gäller risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Familjerättens bedömning utgör sedan underlag för domstolens beslut om barnets vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsen genomförde en enkätundersökning bland familjerättssocionomer i landet (via FSR, Familjerättssocionomernas förening) som underlag till ett regeringsuppdrag om dessa riskbedömningar, som IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) ansvarade för. Det finns enligt de svarande ett stort behov av mer kunskap och utbildning, vägledning, strukturerade metoder och utvärderade riskbedömningsinstrument för bedömningarna. Drygt hälften av de svarande uppger att det förtydligande som lagändringen om riskbedömningar innebar har lyft fram frågorna, bidragit till ett annat sätt att tänka kring risker och vara observant samt givit ett stöd i att ta upp sådana frågor med föräldrarna. En svårighet som lyfts fram särskilt är att värdera risker där inget finns belagt av det som tas upp av parterna då man måste väga olika berättelser och versioner mot varandra och bedöma olika källors trovärdighet. Hur man ska bedöma konsekvensen av olika alternativ, liksom graden av risk och väga den mot barnets behov av kontakt med föräldern, är en annan svårighet som återkommer i svaren. Annat som nämns är svårigheten att kommunicera sin bedömning och vad den grundar sig på till domstolen, så att den tolkas som avsett. 6

7 Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Socialnämnden ska göra en riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Denna skyldighet infördes i föräldrabalken redan i början av 1990-talet, men den 1 juli 2006 förtydligades den i lagstiftningen. En riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge gäller risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Familjerättens bedömning utgör sedan underlag för domstolens beslut om barnets vårdnad, boende och umgänge. 6 kap. 2 a föräldrabalken: Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Enligt propositionen Nya vårdnadsregler (2005/06:99) får barnets rätt till båda sina föräldrar inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn måste ha en absolut rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. Domstolar och socialnämnder ska vara uppmärksamma på risken för våld och andra övergrepp och risken ska väga tungt vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld, trakasserier eller andra kränkningar, är det i de allra flesta fall bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Domstolens prövning kan också mynna ut i att något umgänge inte bör äga rum eller att ett umgänge visserligen är bäst för barnet, men att det bör ske i särskilda former, t.ex. i närvaro av en kontaktperson 1. Enligt propositionen grundas riskbedömningen bl.a. på vad som är utrett om tidigare inträffade händelser och om andra faktiska omständigheter, t.ex. tidigare övergrepp, hot om övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Ett påstående om övergrepp beaktas även om t.ex. en förundersökning hos polisen har lagts ned. Allvarlighetsgrad, om- 1 Eller umgängesstöd, vilket är det föreslagna begreppet i utredningen Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m., SOU 2007:52 7

8 fattning och tidpunkten för det inträffade har betydelse för bedömningen. Har föräldern genomgått behandling för att undvika en upprepning, är även det en omständighet som måste beaktas. Hänsyn måste också tas till barnets egen inställning. Beträffande socialtjänstens utredning sägs i propositionen att utredaren genom sin kontakt med och kännedom om barnet måste skaffa sig en bild av hur barnet upplever sin situation och hur eventuella övergrepp i familjen har påverkat och kommer att påverka barnet framöver, liksom risken för att framtida övergrepp kan komma att ske. Genom utredningen kan det också komma fram omständigheter som tyder på att ett påstående om övergrepp saknar grund. Socialstyrelsen har gett ut ett Meddelandeblad om lagändringen, men det finns ännu ingen närmare vägledning om hur riskbedömningarna ska göras. Hur görs dessa riskbedömningar i praktiken? Vilka svårigheter och behov anser socialtjänstens familjerätt att det finns i samband med riskbedömningarna? 8

9 Enkätundersökning inom familjerätten För att få en uppfattning om socialtjänstens arbete med och syn på riskbedömningar vände sig Socialstyrelsen våren 2007 med en enkät till medlemmar i familjerättssocionomernas förening (FSR). Föreningen har ca 450 medlemmar i ungefär hälften av landets kommuner. Vi valde att gå ut via föreningen för att nå ut direkt till dem som arbetar med familjerätt, för en snabb avstämning och en bild av läget. Enkäten gick ut via e-post till medlemmarna i maj 2007, med en påminnelse. Svaren förmedlades avidentifierade via föreningen till Socialstyrelsen. Det har kommit in 100 enkätsvar, varav 94 var möjliga att bearbeta. Vissa enkätsvar representerar en hel arbetsgrupp inom familjerätten, medan andra är individuella. Några arbetsgrupper som diskuterat sig samman till gemensamma svar har ändå skickat in var sin enkät med samma svar. Dessa dubbletter har sorterats bort i bearbetningen. Svar har kommit in från föreningsmedlemmar från ca en fjärdedel av landets kommuner (77 kommuner). Nedan ges dels en kort sammanställning av svaren på frågorna med fasta svarsalternativ (se bilaga), dels återges många av de svarandes kommentarer, framförallt vad gäller svårigheterna med att göra riskbedömningar. Svaren relateras också till det som skrivits i förarbetena om riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Få använder strukturerade riskbedömningsmetoder Av de svarande anser mer än hälften att förtydligandet i lagen vad gäller riskbedömningar har inneburit förändringar i arbetssättet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Det handlar dock i regel inte om så stora förändringar. Kommentarerna tar upp ett annat sätt att tänka kring risker, ställa frågor, vara observant, göra bedömningar och formulera sig i den skrivna utredningen. Flera påpekar att riskbedömningar inte är något nytt, men att lagstödet dels gjort det tydligare att en sådan ska ingå, dels ger ett stöd för att ta upp sådana frågor med föräldrarna eller lämna förslag om ev. begränsningar. Ur kommentarerna i enkätsvaren om hur arbetssättet har förändrats: Att tänka efter en gång till vid skrivning av bedömningarna och vara om möjligt ännu tydligare vid skrivningen. Inte arbetssättet direkt men mitt sätt att stå upp för barnet mer där jag i min bedömning använt mycket av det som skrevs i propositionen. Hur jag ändå mer poängterar riskerna för att mer säga ifrån ett umgänge en period. 9

10 Vi tänker mer på att riskbedömning måste göras i bedömningen och att den skall dokumenteras i utredningen. Jag har utgått från det som står i förarbeten när jag skrivit riskbedömning. Ingen stor förändring men har kunnat utnyttja lagändringen i samtal och som argument i utredningar. Än mer medvetna frågor kring och möjlighet att jobba med detta i bedömningarna då lagen gett oss redskap. Vi ställer mer frågor om övergrepp mot barnet, hot och våld mot barnet eller annan i familjen och konsekvenser för barnet/barnen, missbruk, risker för att barnet kan hållas kvar eller föras bort. Barnperspektivet har stärkts, vilket också innebär att vi träffar och har samtal med fler barn än tidigare. Jag tycker också att vi i arbetsgruppen mer talar om svårigheterna att bedöma om övergrepp skett. Tankar om riskbedömning finns med i bedömningarna på ett tydligare sätt än tidigare, vi har haft diskussioner inom arbetsgruppen om hur vi ska göra riskbedömningar för att ta fram egna riktlinjer. Vi inväntar också riktlinjer/vägledning från socialstyrelsen. I de utredande samtalen tar jag upp de situationer, risker som framkommit i handlingar eller från annat håll. Föräldrarna får ge sina berättelser. Mitt synsätt i bedömningen har ändrats något. Jag tänker att det inte måste vara bevisat att något brott eller oegentligt har hänt barnet, bara att risken finns på grund av de omständigheter som föreligger och vad detta innebär för barnets säkerhet. En av dem som svarat att lagen inte inneburit någon skillnad har lämnat följande allmänna kommentar till enkäten: Hela socialtjänsten behöver naturligtvis ständigt bli bättre men att just familjerätten skulle behöva bättre riskbedömningsinstrument utifrån lagändringen förra sommaren har jag svårt att förstå. I första hand är det ju den del av socialtjänsten som bedömer barns behov av skydd som tar ställning till risker även om vi också gör det. Det har vi å andra sidan alltid behövt göra, inte bara efter lagändringen. Det är omkring en tiondel av de svarande som uppger att de använder någon strukturerad metod för riskbedömningarna. Två kommuner uppger Signs of Safety, men den ena har ännu inte prövat metoden i just den här typen av utredningar. En svarande har prövat SARA-blanketten vid ett tillfälle. Några hänvisar till särskilda screeningfrågor som rör maktobalans och ev. våld, som tagits fram för bedömningar rörande lämpligheten att ha samarbetssamtal i Gävle. Två ytterligare kommuner nämns, som har eller håller på att utarbeta egna strukturerade material, Sundsvall och Gällivare. 10

11 Vad familjerätten behöver i arbetet med riskbedömningar I en av enkätfrågorna listades ett antal tänkbara behov i arbetet med riskbedömningarna. I svaren fick man ange om behovet är stort, litet eller inget vad gäller följande alternativ: bättre metoder, utvärderade riskbedömningsinstrument, mer kunskap/utbildning, mer vägledning från Socialstyrelsen, konsultera psykiatrisk/annan kompetens, bättre samarbete med tingsrätten eller annat. Många anser att det finns stort behov av mer kunskap/utbildning, bättre metoder, utvärderade riskbedömningsinstrument och mer vägledning från Socialstyrelsen. Vad gäller behovet av konsultation av psykologisk/psykiatrisk eller annan kompetens är det dubbelt så många som anser att behovet är litet/inget än de som menar att det är stort. Även när det gäller bättre samarbete med tingsrätten är det fler som anser att det behovet är litet/inget än de som anser sig ha stort behov av det. Några kommenterar att samarbetet med tingsrätten är gott. Några andra behov som nämns är standardiserade utredningsmetoder, samverkan med polisen samt följande: Ökat lagstöd liknande utredningar enligt 11 kap 1 SoL. Som erfaren utredare tar jag idag de kontakter/referenser jag anser befogade, sedan kan hinder ibland förekomma från vårdnadshavare som kanske inte medger att kontakt tas. Tips på formuleringar utifrån olika riskfaktorer, lagar samt checklistor vore kanske användbart. De tre vanligaste svårigheterna med riskbedömningar I enkäten fanns en öppen fråga som löd Vilka är de tre viktigaste svårigheterna i samband med riskbedömningarna? Motivera gärna. Svårt när ord står mot ord Det stora flertalet svarande har tagit upp svårigheten att göra riskbedömningar när det bara finns misstanke eller oklara uppgifter om risker (övergrepp, våld, missbruk etc.), i synnerhet om en eventuell polisutredning lagts ned eller inte lett till fällande dom. Svaren rör svårigheter att bedöma föräldrars trovärdighet, sanningshalten i olika uppgifter som står mot varandra samt att värdera en eventuell risk för barnet när inget finns belagt. Frågan handlar inte alltid om att bedöma risken för att något som bevisligen har hänt ska hända igen, eller att det som bevisligen hänt talar för att barnet kan komma att utsättas för andra risker. Den grundläggande bedömningen handlar i stället ofta om att ta ställning till sannolikheten att något faktiskt har hänt. Underlaget är ofta misstankar eller obekräftade påståenden, som inte desto mindre kan vara sanna och utgöra en allvarlig risk för barnet. 11

12 Familjerättsutredaren ställs dessutom ofta inför att föräldrarna ger två vitt skilda beskrivningar. Det som kan utgöra en risk handlar också i regel om sådant som ofta är svårt även för polis och domstol att utreda och fastställa. En eventuell förövare förnekar ofta och det finns sällan vittnen. Ur enkätsvaren: Att bedöma svårighetsgrad eller omfattning av ev. våld eller annan problematik då föräldrarna ger olika versioner av det som hänt. När det föreligger olika versioner (ibland allvarliga anklagelser) från föräldrar och det inte finns underlag som styrker t.ex. uppgifter om våld eller bortförande. Att bedöma trovärdigheten i uttalandena från parterna där ord ofta står mot ord och saken ej är utredd av polis. Parternas (och ibland referenternas) olika beskrivning/uppfattning av situationen. Vad som är sant i föräldrars påståenden om den andra föräldern om t.ex. aggressivitet. Bedömning av graden av risk, dvs. hur stor är risken att det händer något som är skadligt för barn (kan man någonsin veta det säkert?) framförallt i situationer där endast misstanke finns och vi inte har tydliga tecken på att det verkligen finns riskfaktorer t.ex. misstanke om sexuella/fysiska övergrepp, missbruk. Uppgifter om sexuella övergrepp balansgången att inte utsätta barnet för någon risk för ytterligare kränkningar men samtidigt inte beröva barnet kontakt med en förälder om det inte är nödvändigt. Svårt när uppgiften om sexuella övergrepp inte är bekräftad. Ord mot ord, när det är svårt att belägga, t.ex. anklagelser om sexuella övergrepp, ibland missbruk/kriminalitet. Det är alltid svårt att bedöma barnets verkliga situation när ord står mot ord från föräldrarnas sida och det är ett litet barn eller barn som är tystlåtet. Hur bedöma substansen i berättelserna, inkl. barnets? Misstankar om missbruk där inga uppgifter från polis eller socialtjänst finns, enbart från den andre föräldern och eventuellt barnet. Som utredare kan man ha eller inte ha en stark tilltro till uppgifterna, men egentligen är det bara ord mot ord och svårt att veta vem man ska tro på. Ska vi överpröva polisens bedömningar? Ska nedlagda polis-, social-, psykiatriutredningar utgöra motiv för familjerättslig riskbedömning? Detta är en svårighet som behandlades av utredningen Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 (som ligger till grund för propositionen och 12

13 lagstiftningen). Utredningen ger inte vägledning till socialtjänsten om hur riskbedömningar ska göras i de fall där eventuella övergrepp, kränkningar etc. inte är dokumenterade, men utredningens resonemang om domstolens bedömningar och ställningstaganden kan vara giltigt för socialtjänstens riskbedömning som underlag till domstolen. Utredningen tar upp att domstolen har att ta ställning till för det första om det har förekommit övergrepp eller kränkningar av andra slag samt för det andra vilken risk detta kan innebära för att barnet kan komma att fara illa. Vad gäller frågan om det har förekommit några övergrepp, uppkommer enligt utredningen sällan några problem om det finns en fällande dom eller om den förälder som påstås ha begått övergrepp erkänner detta. Samma gäller om skador finns dokumenterade, om det finns ögonvittnen eller annan utredning som talar för att övergrepp skett. Annan utredning kan t.ex. vara vittnesförhör, barnpsykiatriska utredningar, barnavårdsutredningar och utdrag ur sjukjournaler. Samtidigt konstaterar utredningen att det är viktigt att hålla i minnet att brott mot någon i familjen, särskilt mot barnet, ofta är mycket svåra att bevisa. Många gånger anmäls de inte förrän långt efter det att de inträffat kanske först i samband med föräldrarnas separation och de skador som kan ha uppkommit och övrig stödbevisning går inte att dokumentera. Det faktum att en förundersökning hos polisen lagts ned kan enligt utredningen inte likställas med att övergrepp inte skett. Det måste inte vara visat att övergrepp eller andra kränkningar har skett för att domstolen ska beakta påståendena. Det räcker med att det gjorts sannolikt att sådana kan ha skett. Beviskraven får inte ställas lika högt som i ett brottmål, där det ska vara ställt utom rimligt tvivel att ett brott begåtts för en fällande dom. I vårdnadsmålet handlar det i stället om att ta ställning till om det finns en risk för att ett barn far illa. Då räcker det med att det finns konkreta omständigheter som talar för att övergrepp eller kränkningar förekommit för att domstolen ska beakta detta samt bedöma hur det kan komma att påverka barnet. Som regel bör enligt utredningen någon form av stödbevisning för påståendena finnas för att de ska beaktas. Det måste vara mer sannolikt att övergrepp eller andra kränkningar skett än att det inte är det. Utredningen tar upp även andra situationer än där övergrepp, våld eller hot förekommit, då en förälder kan vara mindre lämplig som vårdnadshavare, boförälder eller umgängesförälder, t.ex. vid missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder. Det handlar om såväl risk för övergrepp som brister i omsorgen samt otrygghet om förälderns beteende är oförutsebart. Vidare säger utredningen att förälderns rättigheter i detta sammanhang får stå tillbaka för barnets bästa. Finns det någon risk för att ett barn far illa när det lever eller umgås med en förälder måste detta tas på största allvar. Utredningen konstaterar att påståenden om övergrepp är relativt vanliga i mål om vårdnad, boende och umgänge. När det inte finns någon fällande dom eller något erkännande får domstolen pröva saken genom en sannolikhetsvärdering. Problemet är när ord står mot ord. Det blir då fråga om trovärdigheten hos parterna. Utredningen tar upp att man inte kan blunda för att det förekommer att osanna påståenden om övergrepp tas till av en förälder för att smutskasta den andra och själv vinna fördel i en process. Även denna aspekt tas upp som svårighet i enkätsvaren: 13

14 Att inte alltid "faktisk bevisning" finns att hänvisa till och att den part som står för risken inte har egen insikt eller anser att han är en risk. När en förälder är dömd är det lättare att ta på, men när endast anmälan eller misstanke finns och förnekelsen är total blir det svårt. Varför man säger saker och i vilket syfte, t.ex. vid en vårdnadsutredning, är det för att få egen vinning eller är det för en upplevd rädsla som man uppger att man har bl.a. blivit utsatt av den andre. Oklara, diffusa anklagelser. Det kan vara svårt att veta om faran/risken överdrivs av parterna, eftersom de dels ofta är i kris, dels befinner sig i en tvist. Hur kan man veta att inte en förälder utan orsak använder detta lagrum för egen vinning? Svårt att veta vad som är ett spel i vårdnadstvisten. Det kan vara så att ombuden förstärker riskerna för barnet för att "vinna". Betonandet av att det inte behöver finnas fällande domar utan att kan räcka med vaga misstankar för att bedöma att risker föreligger kan inbjuda den förälder som vill missbruka lagen till att använda ogrundade anklagelser mot den andre som ett sätt att utöva makt. Detta kan man även se vad gäller betonandet av att föräldrars samarbetsförmåga är central för att de ska kunna ha gemensam vårdnad. För en förälder som önskar ha vårdnaden ensam så kan detta inbjuda till att konstruera samarbetssvårigheter, en olycklig bieffekt till lagens nya utformning. Samtidigt befinner sig en förälder som är övertygad om att barnet far illa när det vistas hos den andra föräldern ofta i en mycket besvärlig situation. Utredningen (SOU 2005:43) menar att det inte bör komma ifråga att utan vidare ta en förälders motvilja mot att barnet får träffa den andra föräldern till intäkt för att den föräldern saboterar umgänget med den andra föräldern. Ur enkätsvaren: Framförallt när en av föräldrarna anklagar den andre för sexuella övergrepp och att pröva det påståendet och göra bedömning efter det. Polisutredning kan vara nedlagd men föräldern är fortfarande övertygad om att det hänt/händer. T.ex. när ena föräldern hävdar att barnet blir utsatt för övergrepp och den andre föräldern nekar. BUP utreder, polisanmälan läggs ner och vi har inget att ta på men vi ska lämna ett förslag till Tingsrätten. Svårigheterna rör således bl.a. att bedöma olika källors trovärdighet, att väga olika berättelser och versioner mot varandra. En förälders berättelser och farhågor om risker som den andra föräldern utsätter barnet för ibland allvarliga anklagelser kan vara med verkligheten överensstämmande, men 14

15 de kan också vara överdrivna eller en smutskastning av den andra som ett led i konflikten mellan parterna. En felbedömning som underskattar riskerna kan vara förödande för barnet, liksom om den innebär att man utan grund skapar svårigheter i relationen mellan barn och föräldrar. Det faller på familjerättssekreterarens lott att göra denna grannlaga bedömning som underlag för domstolens beslut, som blir avgörande för barnet. Att få fram och tolka information samt använda den som underlag En svårighet som tas upp i en del enkätsvar är möjligheten att få fram information, att tolka den och att använda den i utredningen. En första förutsättning är informationen i själva uppdraget: Bristfällig information från tingsrätten i samband med uppdrag om utredning. Barnet som källa innebär enligt enkätsvaren svårigheter på flera sätt. Det handlar om att det både är svårt att få information från barnet och att tolka den. Men också om att det barnet berättar i sig kan utgöra en risk om utredaren använder informationen i sin utredning: Barnsamtalen. Att barnet får den tid det behöver att lita på mig och berätta. Svårighet att få barnet att sätta ord på sina upplevelser av att bevittna våld eller egen utsatthet. Barn som inte uppnått sådan ålder och mognad att man kan få fram deras egen vilja eller upplevelse/beskrivning. Också att urskilja vad som är barnets egna behov/rädslor mm och vad som ev. är föräldrapåverkan. Barns lojalitet mot båda föräldrarna. Det kan vara svårt att få barnen att berätta om vad de eventuellt varit utsatta för eftersom de ofta befinner sig i en lojalitetskonflikt mellan föräldrarna. Att tolka barns berättelser. Svårighet att kartlägga hur illa barnet far. Ibland är barnet kanske enda informationsgivare och vågar inte stå för uppgifterna. När vi överväger eller har gjort anmälan hänvisar man till att vårdnadsutredning/dom väntas. Svårigheten att bedöma vad som ska lämnas vidare då barn berättar, ibland är barnet den största informationskällan, och det blir inte bra att använda sig av det i en bedömning, barnet blir alldeles för utsatt, särskilt gäller detta mindre barn som inte alls kan förstå konsekvenser. Det är inte bara vad barnet säger som ska tolkas, utan också beteenden och andra tecken på att det eventuellt far illa. 15

16 Att bedöma tidiga och/eller diffusa varningstecken, hur kan ett barns signaler tolkas? Det kan också enligt enkätsvaren vara svårt att få andra instanser att medverka med uppgifter eller kompletterande utredningar. En annan svårighet är att den förälder som antas utgöra en risk för barnet sällan anser det själv, ofta förnekar det och kanske inte vill medverka i utredningen: Kan vara svårt att få uttalanden från andra instanser som kan vara till hjälp i bedömningen. Antingen beror detta på förälders motstånd eller den andra instansens motvilja att uttala sig med hänvisning till sekretessbestämmelser. Den förälder som kanske utsätter sitt barn för risker har som regel liten vilja att tala om detta. En speciell svårighet som nämns när det gäller att få fram information är om de föräldrar som utredningen rör bor i olika kommuner och olika utredare är inblandade: Om utredaren inte får träffa båda föräldrarna. Förutsättningar för utredning och bedömning Flera svarande tar upp den begränsade tiden under vilken utredningen ska göras och förutsättningar kring detta som en svårighet för riskbedömningen: Tid. Bra riskbedömningar måste väl bygga på att man har tid att ta reda på, fråga mer, vilket betyder större behov av tid handläggartid. Vi har ett begränsat uppdrag både i tid och omfattning och så måste det också vara. För att kunna göra en bättre riskbedömning vill vi ha tid att invänta andra utredningar t.ex. BUP, polisutredning, 11 :1, men domstolen vill inte ge oss förlängd utredningstid. För att kunna bedöma risker behövs kännedom över tid, vilket oftast är en bristvara i samband med utredningar. Att vi oftast har fyra månader på oss att samla in information och skriva utredning och göra en bra bedömning till domstol, alltså tidspress samtidigt som jag respekterar att familjer inte ska ha oss inblandade länge men denna tid gör ju att familjen kan "hålla" en "bra" sida utåt. Svårt få grepp på om de risker som kan finnas kontakt med familjen under kort tid Dålig insyn i riskmiljön. Kaoset i samband med separationen. 16

17 Svår avvägning mellan olika risker eller risk och behov En aspekt som tas upp i många av enkätsvaren är svårigheten att göra en avvägning mellan eventuella risker och hur stora de är, i förhållande till alternativen och vilka konsekvenserna kan bli för barnet. Lagstiftningens intention kring att barn har rätt till umgänge med en förälder samtidigt som en riskbedömning ska göras. Barnets risk för att utsättas för skada kontra dess behov av båda sina föräldrar. När det förekommit hot om våld, hur värdera detta utifrån risk för barnet/barnets behov av umgänge. Det finns olika slags risker, t.ex. konsekvenser av att inte få träffa en förälder. Vad innebär det för barnets personliga utveckling. Att väga risken för misshandel m.m. mot värdet av kontakten med föräldern. En förälders rätt till umgänge, barnets rätt att ha en nära relation till båda sina föräldrar och barns bästa är tre viktiga aspekter som ofta är i konflikt med varandra. Avvägning mellan barnets behov av kontakt med en mindre lämplig förälder och skyddsaspekten för barnet, särskilt då det gäller ett litet barn utan egentlig relation med föräldern. Barnen riskerar att mista relationen till en förälder där våld förekommit. När risker föreligger, att bedöma om det är till barnets bästa att ha ett umgänge med kontaktperson eller om det faktiskt är bättre att inte ha något umgänge alls. (Det är de gånger barnen vill träffa föräldern trots att missförhållanden funnits.) Barnets egen vilja vid ett umgänge, om barnet önskar umgänge med en förälder samtidigt som det ska göras en riskbedömning där resultatet kan bli att inget umgänge ska ske. I de fall man bedömer att det kan finnas risk för att barnet ska fara illa i samband med umgänge är det ofta mycket svårt att bedöma om detta är liktydigt med att det mest gynnsamma för barnet vore att inte ha umgänge alls eller om umgänge i någon form ändå är angeläget. Det är ju också så att även om risk för övergrepp eller liknande inte bedöms föreligga så medför en boendeförälders oro/avsky gentemot den andra föräldern att umgänget kompliceras. När ett barn reflekterar denna avsky genom att uttrycka motvilja mot den andra föräldern så kan det utgöra anledning till att låta barnet "slippa" ha umgänge fast detta innebär samtidigt att man medverkar i att låta boendeföräldern "slippa" sitt ansvar beträffande barnets behov av kontakt med den andra föräldern. Det är alltid svårt när båda föräldrarna är svaga. Det är då viktigt att få klart för sig vilka styrkor som finns och hur dessa styrkor kan uppväga riskerna. 17

18 Svårt att bedöma graden av risk, nu och på längre sikt En ytterligare aspekt som tas upp är att bedöma risker längre fram i tiden samt graden av risk i förhållande till den tid barnet ska vara med föräldern: Att göra prognoser om framtiden. Tidsperspektivet, den risk som inte föreligger idag, kan föreligga om två, fem eller tio år. Att bedöma hur riskerna påverkar barnen på sikt. Svårighet att bedöma framåt (om barnet tidigare farit illa kommer det att ske igen?). Var går gränsen för att det ska vara någon risk eller inte. Kan barnet/barnen vistas några timmar i miljön? Är det mindre farligt än att exempelvis stanna en hel helg m.m. Att bedöma och värdera den information vi får. Att kunna känna in hur det blir för barnet. Barnets utsatthet. På vilket sätt far barnet illa? Hur fritt är barnet att uttrycka sina egna känslor? Barnets sårbarhet. Viktigt att ha barnfokus. Vad innebär det för barnet att vistas i en miljö som kan vara otrygg eller hur påverkas barnet av förälderns oro. Att bibehålla och stå fast för ett barnperspektiv. Tidsaspekten. Hur bedömer vi risk på lite längre sikt, inte endast här och nu. Hur det påverkar barnet. Barnet kanske inte visar symtom just då. Tvisten i sig kan dessutom bli en förstärkningsfaktor i konflikten och försvåra för parterna att förhålla sig till varandra på ett sätt så att det gynnar barnets situation. Vissa bedömningar är särskilt svåra I många av enkätsvaren nämns vissa särskilt svårbedömda eventuella risker. Med den kompetens som utredarna inom familjerätten har är det svårt att bedöma svårighetsgraden vad gäller viss problematik och vad den kan innebära för risker för barnet. Hur stora brister i föräldraförmågan innebär risk och under vilka förutsättningar? Flera påpekar också att det är svårt att sia om framtiden hur ska risken ses på längre sikt? Den risk som en förälders psykiska tillstånd kan innebära är en av de bedömningar som nämns som särskilt svåra, liksom graden av missbruk: Om en förälder har psykiska problem/sjukdom, hur barnet påverkas när det är tveksamt om en förälder har tillräcklig föräldraförmåga. 18

19 Okunskap om möjligheter att utreda/bedöma risker med ev. psykisk ohälsa hos föräldrar, då uppgifter om våld och/eller missbruk föreligger. Svårt att bedöma graden av missbruksproblem och psykisk ohälsa hos förälder. Där det förekommer psykisk störning men ingen diagnos finns. Svårt att bedöma en förälders psykiska status. Psykisk sjukdom hos föräldrarna. Svårbedömda ärenden med omfattande problematik. Då någon av föräldrarna är psykiskt sjuk att kunna organisera umgänget på ett säkert sätt. En stor svårighet är att bedöma risker som förekommer i perioder, alkoholproblematik, psykisk sjukdom av t.ex. typ mano-depressiv art mm. När föreligger risk och när är det riskfritt med umgänge? Detta särskilt när föräldrar inte litar på varandra och inte samverkar med varandra om det som är ett gemensamt problem, nämligen sjukdomen. Bedömningen av föräldraförmågan i förhållande till risk tas upp i några av svaren samt vad föräldrarnas konflikter i sig innebär för risk för barnet: Omsorgssvikt hos någon förälder, graden av omsorgssvikt osv. Graden av brist på omsorgsförmåga. Svårt att bedöma hur mycket brister föräldrarna kan ha för att ändå vara acceptabla för barnen i förhållande till alternativ som exempelvis familjehemsplacering. Hur en förälders bristande empatiska förmåga påverkar umgänget. Hur en förälders bristande stresstolerans påverkar umgänget. Starka konflikter som framkallar ångest som tar sig olika uttryck hos föräldrarna finns en reell fara för barnen på kort eller lång sikt? Att föräldrarnas konflikt skymmer barnets behov av skydd och omsorg Svårigheter med riskbedömningar i samband med att det förekommit hot och våld nämns särskilt i flera svar: Då någon av föräldrarna är dömda för våldsbrott. Hot som hittills inte omsatts i handling. Att bedöma om personen kommer att tillgripa våld. Psykisk misshandel kriterier och värdering. 19

20 När det har förekommit våld i föräldrarnas relation hur detta påverkar umgänget. Umgänge eller inte. Eftersom det inte bara handlar om skyddsbehov rent fysiskt. Hur blir det för barn att ha umgänge med en förälder som misshandlat den andre föräldern t.ex.? Att se vad som blir bäst för barnen vad gäller umgänget med en förälder som t.ex.. varit våldsam vid något enstaka tillfälle. Svårt att skilja på risk för kvinna och barn. Går det? Kommer kvinnomisshandeln att övergå till barnmisshandel? Vilket tålamod och mognad har fadern i förhållande till barnet? Här kommer också tidsaspekten in och svårigheten att bedöma risken när det har gått en tid eller när den förälder som varit våldsam har genomgått behandling: Hur pass "farlig" en situation är när det gått ett antal år efter att våld/hot inträffat. När förekom våld och gäller risken fortfarande, tidsperspektivet. Att avgöra hur mycket en förälder som har fått behandling har förändrats. Var går gränserna för när en riskbedömning ska göras. Ska en misshandel eller ett bortförande alltid finnas med (över tid) eller när ska man inte längre ta någon större hänsyn till det brottet? Att bedöma risken för att barnet olovligen ska föras bort tas också upp som en särskild svårighet: Frågor om risk för bortförande. Att kunna bedöma risken för bortförande av barn och kontra det med risken att inte få ett umgänge eller ett bra umgänge med föräldern. Bedöma risk och åtgärd när en förälder är orolig att barnet ska föras bort utomlands. I några svar nämns risker kring hedersrelaterad problematik som svåra att bedöma: Svårt när det gäller en hedersrelaterad situation. Metoder att diskutera/bedöma ev. hedersrelaterat våld. Även kulturella skillnader i stort nämns som en svårighet: När kulturella mönster och skillnader i uttryckssätt skiljer från gängse svenska normer och värderingar och där vi ibland saknar kunskap om dessa kulturellt betingade mönster och värderingar. 20

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015 Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet Torsdag den 5 mars 2015 Den ojuridiska familjerätten Nära koppling till livet Starkt individualiserade avgöranden Inga strikta prejudikatlinjer Internationaliserad

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Docent vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Samhällets barnskydd Båda föräldrabalken och den sociala barnavården bygger på en familjepresumhon Den räisliga

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Stadsdelsförvaltningens kvinnofridsarbete- svar på skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s) och Jonas Eklund (mp)

Stadsdelsförvaltningens kvinnofridsarbete- svar på skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s) och Jonas Eklund (mp) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-07-08 Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: 508 14 019 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm Rutiner vid oro för att ett barn far illa eller riskerar fara illa Rutiner vid oro för misshandel och/eller övergrepp Rutiner vid upprepade uteblivanden från tandvårdsbesök Ansvarig: Pedodontist Kristina

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 YTTRANDE Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 Sammanfattning Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR konstaterar att stora delar av betänkandet av 2002 års vårdnadskommitté

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-20/2009 SID 1 (5) 2009-01-28 Handläggare: Barbro Stenvall Telefon: 50803134 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer