Erfarenheter av alternativa organisationsformer utifrån ett kommunalt perspektiv
|
|
- Christer Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Nr 160 Erfarenheter av alternativa organisationsformer utifrån ett kommunalt perspektiv Anna Thomasson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET
2 Förord Vid Institutet för ekonomisk forskning (Ekonomihögskolan vid Lunds universitet) bedrivs sedan början av 1990-talet ett antal forskningsprojekt inriktade mot organisering, styrning och finansiering av lokal teknisk infrastruktur. Forskningsmiljön initierades i samarbete med Gatu- och fastighetssektionen inom Svenska kommunförbundet, VA-FORSK inom Svenskt Vatten, MOVIUM samt BFR. Under senare år har även Renhållningsverksföreningen varit en finansiär. Denna rapport är ett resultat av detta samarbete. De senaste åren har olika organisationsformer, vilka utgör ett alternativ till den traditionella förvaltningsmodellen, kommit att i allt större utsträckning anammas av svenska kommuner. Det talas därför mycket om samverkan kommuner emellan, samverkan mellan kommuner och privata aktörer och olika former av entreprenader. Bakgrunden till utvecklingen är de ökade krav på förändring som ställs på den offentliga sektorn. De ökade kraven på förändring har bland annat sin förklaring i sektorns ekonomiska situation och de krav som ställs på ett framtida välfärdssamhälle. Rapportens övergripande frågeställning är: Vilka erfarenheter finns det från införandet av olika organisationsformer och vad vilka lärdomar kan dras av dessa? För att svara på denna fråga har erfarenheter från olika studier av entreprenad, samverkan och offentliga privata partnerskap samlats och analyserats i denna rapport. Resultaten i rapporten baseras på en sammanställning av totalt 70 olika studier kring alternativa organisationsformer inom offentlig sektor. Studierna är baserade på erfarenheter både från svenska och utländska organisationsförändringar. Rapporten är författad av ekonomie magister Anna Thomasson. Vi tar mer än gärna emot synpunkter på materialet som presenteras i denna rapport och uppslag på vad som kan vara intressant att belysa närmare. Ni når oss säkrast under adressen: Institutet för ekonomisk forskning Box Lund 2
3 Förord Inledning Studiens bakgrund Studiens problem och frågeställningar Studiens fokus och inriktning Studiens tillvägagångssätt Insamling av data och datamaterialets karakteristik Bearbetning av datamaterialet Studiens uppläggning Tre organisationsformer under luppen En kort presentation av olika organisationsformer Entreprenad Vad är entreprenad? Problem och motiv bakom val av entreprenadupphandling som organisationsform Erfarenheter och effekter av entreprenadupphandlingar Lärdomar från olika entreprenadupphandlingar Interkommunal samverkan Vad är interkommunal samverkan? Problem som skapar vilja att samverka Erfarenheter och effekter av interkommunal samverkan Lärdomar av interkommunal samverkan Offentliga-privata partnerskap (OPP) Vad är OPP? Motiv till bildandet av OPP Erfarenheter och effekter av OPP Lärdomar från olika studier av OPP Slutsatser Blev resultaten de förväntade? Entreprenad Interkommunal samverkan OPP Problemen är desamma, men lösningarna olika Vilken betydelse har resultaten...34 Bilaga 1: Litteratursammanställning entreprenad...40 Bilaga 2: Litteratursammanställning interkommunal samverkan...42 Bilaga 3: Litteratursammanställning OPP
4 1. Inledning 1.1 Studiens bakgrund Den offentliga sektorn i hela västvärlden har under ett flertal år upplevt ekonomiska svårigheter. Olika lösningar för att åtgärda problemen har sökts och fått genomslag. En av de mer tydliga trenderna inom offentlig sektor har sedan andra halvan av 80-talet varit det ökade inslaget av marknadslösningar inom offentliga verksamheter. Detta inslag har bl.a. medfört ett ökat experimenterande med olika organisationsformer, vilket är något som är gemensamt för offentlig sektor i hela västvärlden. Tydligast tycks denna utveckling i Sverige, enligt Ansvarsutredning (SOU 2003:123), ha varit inom den kommunala sektorn och kanske allra främst inom de kommunaltekniska verksamheterna. Utvecklingen under inledningen av 2000-talet upplevs för de Svenska kommunerna att bli densamma som under 90-talet. De kommunala verksamheternas ekonomiska situation tycks inte ha förbättrats och det förväntas inte att inom en snar framtid ske någon förändring till det bättre (Svenska Kommunförbundet, 2003 a & b). I kombination med den pressade ekonomiska situationen upplevs kraven generellt sett öka på offentliga verksamheter. T.ex. förväntas efterfrågan på offentliga tjänster att öka framöver i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Ökade förväntningar på hur offentliga tjänster utförs och vilken service som ges medborgarna, framtida pensionsavgångar och ökade krav på miljöhänsyn och teknisk utveckling är andra utmaningar som sektorn upplevs stå inför (SOU 2003:123). Som ett sätt att möta de ökade kraven förväntas utvecklingen mot ett ökat antal alternativa organisationsformer inom kommunal sektor att fortsätta (Kommunförbundet, 2003b). 1.2 Studiens problem och frågeställningar De senaste åren har utvecklingen inom kommunal sektor resulterat i ett ökat antal alternativa organisationsformer inom kommunala verksamheter. Utvecklingen upplevs ha skett i syfte att möta de utmaningar och lösa de problem sektorn står inför. Många studier har också gjorts av olika organisationsformer inom offentliga verksamheter. Däremot råder det ingen samlad bild kring den problembild eller de motiv, som föranlett införandet av alternativa organisationsformer inom offentliga verksamheter. Inte heller tycks det finnas en samlad bild av vilka erfarenheter och effekter som har blivit resultatet av införandet av nya organisatoriska lösningar. I ljuset av det senaste decenniets utveckling inom kommunala verksamheter i Sverige och med tanke på hur utvecklingen inom sektorn förväntas bli framöver, torde det emellertid vara intressant att närmre studera erfarenheter kring olika organisationsformer. Studiens övergripande fråga är därför följande: Vilka 4
5 erfarenheter finns det från införandet av olika organisationsformer och vad vilka lärdomar kan dras av dessa? Den övergripande frågan behöver för studiens genomförandes skull emellertid delas upp i mindre delfrågor. Rapportens inriktning kommer därför att vara följande frågor. Vilka är problemen och de motiv som ligger bakom valet av en viss organisationsform? Vilka erfarenheter finns det av olika organisationsformer? Vilka effekter ger införandet av olika organisationsformer? Vilka lärdomar kan dras från de olika studierna? Bidrar de till att lösa de problem och svara upp mot de utmaningar den kommunala sektorn i Sverige står inför? Genom en analys och sammanställning av tidigare studier gjorda av olika organisatoriska lösningar är tanken att lyfta fram andras erfarenheter och vilka lärdomar som kan dras av dessa. Tanken är också att redovisa om det finns någon samstämmighet i de erfarenheter som redovisats Studiens fokus och inriktning Som nämndes ovan förekommer det exempel på olika organisationsformer inom den kommunala sektorn i Sverige. Två av dem som blivit allt vanligare under 90- talet är entreprenadupphandling och samverkan i olika former. Entreprenadupphandling innebär att en kommun väljer att göra en upphandling av drift, underhåll och investeringar av en verksamhet, eller enbart något av dessa, från en privat aktör. Efter upphandlingen kommer således den kommunala verksamheten att bedrivas i privat regi, men finansieras av offentliga medel. Kommunen som handlar upp en verksamhet på entreprenad blir därmed köpare och den privata aktören som får uppdraget blir säljare. Samverkan förekommer i olika former t.ex. mellan kommuner, mellan kommuner och landsting och mellan kommuner och privata aktörer. Den senare, d.v.s. samverkan mellan en offentlig och privat aktör är ännu inte så utbredd i Sverige. Däremot är den vanligare i andra länder i Europa och kanske främst i Storbritannien där den har sitt ursprung. Samverkan mellan privat och offentligt brukar benämnas för Offentliga Privata Partnerskap (OPP). Samverkan mellan olika offentliga aktörer har emellertid ökat under 90-talet (DS 2001:61; Gossas, 2004). Det tycks även mer generellt ske en utveckling i Sverige mot ökad samverkan mellan olika aktörer i samhället och då inte enbart mellan olika offentliga aktörer på olika nivåer i samhället, utan även mellan offentligt och privat. 5
6 En sådan form är vad som kallas för Trippel Helix, vilket är namnet på samverkan som sker mellan näringsliv, forskning och offentliga aktörer. Även andra konstellationer förekommer. Då framförallt entreprenadformen och olika former av samverkan är de organisationsformer som kommit att bli vanligt förekommande under 90-talet är det de som kommer att vara i fokus för denna rapport. Samverkan kommer i rapporten att delas upp i två typer, dels samverkan mellan kommuner så kallad interkommunal samverkan, dels samverkan mellan kommuner och en privat aktör d.vs. OPP. De tre organisationsformer som kommer att belysas i denna rapport är således entreprenad, interkommunal samverkan och OPP. 1.3 Studiens tillvägagångssätt Insamling av data och datamaterialets karakteristik Materialet som behandlats och analyserats och som ligger bakom det som redovisas i denna rapport är inte baserat på teoretiska studier av de tre organisationsformerna, entreprenad, samverkan och OPP, utan det som eftersökts är de erfarenheter som redovisats i studier av implementeringen av olika organisationsformerna. Studien baseras på material från sammanlagt ungefär 70 olika studier av de tre organisationsformerna entreprenad (29 st.), samverkan (17 st.) och OPP (24 st.). De studier rapporten baseras på är delvis av olika karaktär. Studierna baseras på fall som beskriver entreprenad, samverkan och OPP i svenska kommuner och lokala offentliga verksamheter i andra västländer och då främst Storbritannien. Det är främst studierna kring entreprenad och OPP som baseras på studier från andra länder än Sverige. Resultaten som redovisas kring samverkan härrör främst från studier gjorda inom olika kommunala verksamheter i Sverige. I samband med litteratursökningen har fokus främst varit att finna erfarenheter inom de kommunaltekniska verksamheterna kring de tre organisationsformerna. I samband med litteratursökningen har även erfarenheter från andra verksamhetsområden dykt upp och en del av dem ingår i studien. Karaktären på studierna som ligger bakom resultatet i denna rapport, skiljer sig åt då författarna till studierna har haft olika syften med sin framställning. Studierna som ligger bakom materialet i denna rapport skiljer sig också åt från varandra då de till viss del är baserade på erfarenheter från olika länder. Detta har inneburit att de begrepp som använts för att beteckna olika organisatoriska lösningar och effekter och erfarenheter av dem skiljer sig åt mellan olika studier. Benämningen på entreprenadupphandling i Storbritannien kan t.ex. vara compulsory competitive 6
7 tendering eller bara tendering eller contracting out. Likadant är det med OPP som internationellt brukar gå under benämningen PPP (Public Private Partnership), men även andra förkortningar som t.ex. BOOT (Build, Own, Operate and Transfer) är vanligt förekommande. Det fenomen som eftersökts är emellertid de organisationslösningar som i den här rapporten benämns för entreprenad, samverkan och OPP. Informationen till den här rapporten har därför hämtats från studier med en beskrivning av organisationsformer som motsvarar den beskrivning som används i den här rapporten Bearbetning av datamaterialet Vad som eftersökts i de runt 70 studier som denna rapport baseras på är problemen som föranleder införandet av en ny organisationsform samt erfarenheter och effekter (både positiva och negativa) från införandet av olika organisationsformer. Uppgifterna som framkommit i analys av de olika studierna har kategoriserats och systematiseras efter vilka erfarenheter och vilka problem de lyfter fram. Det som eftersökts har således inte varit teoretiska modeller och begrepp som syftar till att förklara de tre organisationsformerna, utan det som eftersökts har varit uppgifter baserade på erfarenheter. Detta innebär att olika begrepp för att beskriva samma fenomen förekommer i olika studier. För att i denna rapport kunna återge en mer generaliserad bild av resultaten från de olika studierna har en bearbetning av materialet genomförts som innebär att liknande erfarenheter kategoriserats och sorterats under ett samlingsbegrepp. Det samlingsbegrepp som valts för respektive kategori har valts i syfte att spegla karaktären hos de motiv och erfarenheter som sorteras under detta begrepp. 1.4 Studiens uppläggning Studien fortsätter i kapitel två, som inleds med ett avsnitt där en kort presentation görs av olika organisationsformer som kan förekomma inom kommunal sektor. Fokus för presentationen är de tre organisationsformer som behandlas i rapporten. Kapitel två fortsätter därefter med en redogörelse för resultatet av litteraturstudien. Varje organisationsform, d.v.s. entreprenad, interkommunal samverkan och OPP, behandlas var för sig. Presentationen av resultaten kring studiet av respektive organisationsform följer samma upplägg. Presentationen av de tre organisationsformerna baseras på en sammanställning av litteraturen kring respektive organisationsform. De vanligast förekommande motiven eller bakomliggande problemen till införandet av en viss 7
8 organisationsform presenteras först. Därefter följer en redogörelse för de vanligaste effekterna och erfarenheterna kring respektive organisationsform. Resultaten utgör en sammanställning av de motiv och de erfarenheter som var vanligast förekommande i studierna som rapporten baseras på. I studierna användes skilda begrepp för att beskriva samma företeelse därför har erfarenheterna och motiven som angetts i studierna kategoriserats och sorterats under samlingsbegrepp. Kategorierna anges i en tabell där andelen studier som tar upp denna aspekt i förhållande till den totala andelen anges. Rapporten avslutas i kapitel tre med en diskussion kring resultatet och hur det kan tolkas. 8
9 2. Tre organisationsformer under luppen 2.1 En kort presentation av olika organisationsformer Det finns olika organisationsformer som en kommun kan välja mellan och dessa skiljer sig åt på olika sätt och har olika karakteristika. Tre aktörer går att identifiera som centrala i samband med leverans av en tjänst och det är konsumenten, producenten och den aktör som säkerställer att tjänsten kommer konsumenten till del (Saavas, 2000). Det handlar med andra ord om vem som producerar, vem som köper och vem som tillgodoser leveransen av en tjänst. När det gäller offentliga tjänster är det ofta en offentlig aktör som avgör om en tjänst ska produceras eller inte och hur den ska produceras, till skillnad från den privata marknaden där produktionen är efterfrågestyrd. Seidenstat (2003) gör en liknande indelning när han kategoriserar olika organisationsformer efter i vilken regi driften bedrivs och hur ägarfördelningen ser ut. Den senare är relaterad till vem det är som tillgodoser produktionen av en tjänst. Även om Seidenstat (2003) använder andra termer syftar han på samma aktörer som Saavas (2000), ägaren är den som tillgodoser att en tjänst tillverkas och når konsumenten och tillverkaren är den som ansvarar för driften av en verksamhet. Den som tillgodoser en tjänst och tillverkar den kan vara samma aktör, men det är även möjligt att fördela dessa uppgifter på olika aktörer. En fördelning på olika aktörer sker till exempel i samband med en entreprenadupphandling. I den traditionella förvaltningsmodellen är ägarskap och drift förlagt till samma aktör, den offentliga aktör som ansvarar för verksamheten. Det inflytande som marknadslösningar fått inom den svenska kommunala sektorn under 90-talet har inneburit att frågan om drift och ägarskap ska vara privat eller offentligt väckts i olika sammanhang. Diskussionen är relaterad till de alternativa organisationsformer som kommit att bli allt vanligare inom sektorn då införandet av dessa i många fall innebär ett frånsteg från den fördelning av ägarskap och drift som förekommer i förvaltningsmodellen. Den kategorisering Seidenstat (2003) och Saavas (2000) gör av olika organisationsformer används i tabell 2.1 för att illustrera skillnaderna i drift och huvudmannaskap mellan olika organisationsformer. Indelningen som gjorts av författarna är baserad på hur förhållandena ser ut i USA, men en liknande indelning kan göras utifrån de organisationsformer som förekommer inom den svenska kommunala sektorn. I tabellen nedan har begreppet huvudmannaskap valts istället för ägarskap. Med huvudman avses den aktör som äger och därmed är ytterst ansvarig för den verksamhet som bedrivs. 9
10 Huvudmannaskap Drift Organisationsform Offentligt Offentligt Förvaltning Aktiebolag Interkommunal samverkan i: - gemensam nämnd - kommunalförbund - gemensamt AB - avtal OPP genom - gemensamt AB - avtal Offentligt Privat OPP genom: - gemensamt AB - avtal Entreprenadupphandling Privat Privat OPP genom: - gemensamt AB - avtal Privatisering: - med reglering - utan reglering Tabell 2.1: Modellen utgör en indelning av olika organisationsformer som förekommer inom kommunal sektor indelat efter om huvudmannaskap och/eller drift är privat eller offentlig. Indelningen är hämtad från Saavas (2000) och Seidenstat (2003). De ursprungliga indelningarna baseras på vilka olika möjligheter som finns för organisering av offentliga verksamheter i USA och en anpassning av modellen har därför gjorts till svenska förhållanden. Tabell 2.1 är ett sätt att karakterisera de organisationsformer som står i fokus för den här rapporten. I tabellen går det att se att entreprenad innebär att huvudmannaskapet är kvar hos den offentliga aktören, medan drift förläggs till en privat aktör. Interkommunal samverkan kan förekomma inom olika organisationsformer, vilket visas i spalten längst till höger. De olika formerna för samverkan innebär emellertid alla att både ägarskap och drift förläggs till en offentlig aktör. Interkommunal samverkan kan ibland medföra att en gemensam organisation bildas för flera kommuner och att drift och huvudmannaskap därför kan komma att flyttas från en kommun till en separat organisation. OPP kan genomföras med både privat och offentligt huvudmannaskap och drift, det beror på hur fördelning av ägarskap och ansvaret för drift är gjord mellan de samverkande parterna. Samverkan mellan privat och offentligt kan t.ex. ske i ett gemensamt bolag och då är det ofta en fråga om vem som har majoriteten av 10
11 ägarandelarna. OPP kan även genomföras genom ett avtal mellan en privat och en offentlig aktör och då regleras det i detta vem som står som ägare och ansvarig för verksamheten. Ofta är emellertid tanken med OPP att riskbördan och en del av finansieringen ska förläggas till den privata aktören, varför det inte är ovanligt att driften och ibland även ägandet av anläggningar, åtminstone under ett inledande skede är privat. Därefter kan den offentliga aktören välja att ta över drift och ägarskapet. Utöver de tre organisationsformerna som är i fokus för denna rapport finns även andra med i tabellen. Syftet med detta är att visa på de olika alternativ en kommun har att välja mellan. De övriga organisationsformerna kommer emellertid inte att behandlas närmre här, eftersom de inte är i fokus för denna rapport. 11
12 2.2 Entreprenad Vad är entreprenad? Entreprenadupphandling innebär att en offentlig verksamhet konkurrensutsätts i och med att upphandling av drift, underhåll och investering av en verksamhet, eller något av dessa, handlas upp på en marknad. I en entreprenad är den privata aktören producent och den offentliga är den som tillgodoser att tjänsten tillverkas och som står för finansieringen av tillverkningen. Förhållandet mellan den privata och offentliga aktören regleras genom ett avtal där den offentliga aktören tar på sig rollen av beställare och den privata är utförare. Omfattningen av relationen, både i förhållande till verksamheten och tidsmässigt, regleras genom avtalet. Beroende på hur en entreprenad genomförs kan erfarenheter och effekter av en entreprenad variera mellan olika fall. Försök kommer emellertid här att göras att sammanställa några av de vanligaste motiven till entreprenad och erfarenheterna av entreprenad som organisationsform 1 (de specifika källor som informationen är hämtad ifrån redovisas i bilaga 1) Problem och motiv bakom val av entreprenadupphandling som organisationsform I litteraturen presenteras val av entreprenad ofta enbart i relation till alternativet egen regi. Distinktion görs således sällan mellan de olika formerna för egen regi som finns. I litteraturen anges olika motiv eller problem som ligger bakom valet av entreprenad som organisationsform. Vid analys av olika studier går det att urskiljda tre kategorier av motiv som återkommer: behov av besparingar och rationaliseringar inom verksamheter, ideologiska motiv bakom val av entreprenad samt ett behov av att förbättra verksamhetens tillgång till kompetens. Dessa motiv kommer därför att utvecklas närmre nedan. I tabell 2.2 redovisas de olika kategorierna av motiv och andelen studier som där de behandlas (en utförligare redovisning av källor och beräkningar ges i bilaga 1). Kategorierna är resultatet av en sammanställning av de motiv som anges i olika studier och det är inte nödvändigtvis samma begrepp som använts i studierna som utgör benämning på kategorierna. 1 De studier som här används som underlag baseras både på svenska och internationella erfarenheter. De internationella erfarenheterna liknar i stort sett de svenska, varför ingen hänsyn kommer att tas till en studies ursprung i den sammanställning som här görs. 12
13 Motiv Procent Besparingar 24,1 % Ideologi 10,3 % Kompetens 0.03 % Tabell 2.2: Sammanställning av de motiv till entreprenad som är vanligast förekommande i studierna och andelen studier där de behandlas. Beräkningarna baseras på totalt 29 studier av entreprenadformen. Besparingar Det motiv som oftast gavs som anledning till valet av entreprenad som organisationsform är kravet på besparingar (motivet angavs i ungefär 24 % av studierna). Att besparingar var det vanligaste motivet kan tolkas som ett resultat av de ekonomiska problem som upplevts inom den tekniska sektorn de senaste åren. Bakom valet att handla upp en verksamhet ligger idén om att en privat aktör i större utsträckning än en offentlig kan uppnå en sänkning av produktionskostnaderna. En privat aktör anses till exempel ha större möjligheter än en offentlig att genomföra effektiviseringar av en verksamhet. Vidare kan en privat aktör till skillnad från en kommunal, bedriva verksamhet på flera orter och därmed uppnå skalfördelar. Utöver detta kan en bra konkurrenssituation under själva upphandlingsförfarandet bidra till att pressa priserna. Ideologi I ungefär 10 % av studierna angavs ideologi som ett motiv till genomförandet av entreprenadupphandling. De ideologiska motiven brukar innehålla argument så som pressade priser och effektivitet i samband med en konkurrensutsättning av offentliga verksamheter. Vanligt är att konkurrensutsättning förespråkas av främst borgerliga politiker, men på senare år förekommer det även att företrädare för båda blocken förespråkar denna lösning. Kompetens Kompetens var ett motiv som inte var så vanligt förekommande som de övriga. Motivet togs emellertid med i framställningen ändå, eftersom det visat sig vara en vanlig effekt av entreprenad (se avsnitt 2.2.3). Det är främst två sätt på vilka en upphandling kan bidra till att förbättra och utöka den kompetens en verksamhet besitter. Det ena sättet är den kunskap om verksamheten som genereras under själva upphandlingsprocessen. I samband med att anbudsunderlag och avtal arbetas fram krävs det att de aktiviteter och tjänster som ska handlas upp specificeras och utvärderas. Specificeringen och utvärderingen tenderar att generera kunskap om verksamheten och dess kvalitet som inte tidigare fanns. Det andra sättet att genom en entreprenadupphandling tillföra kommunen ny kompetens är att kommunens anställda får ta del av den kompetens en entreprenör har tillgång till i sin organisation. En entreprenör kan ha personal med kompetens 13
14 som kommunen kanske inte har möjlighet att själv anställa. En entreprenör kan också besitta erfarenhet och kunskap kring en verksamhet som kommunen saknar Erfarenheter och effekter av entreprenadupphandlingar Precis som med de problem som låg bakom valet att införa entreprenad, används olika begrepp i de olika studierna för att beskriva de erfarenheter och effekter av entreprenad som upplevts som centrala. Majoriteten av de effekter och erfarenheter som redovisas går emellertid att fördela på fem olika kategorier, vilka är: besparingar, verksamhetens kvalitet, personalfrågor, kompetens samt demokratirelaterade aspekter. Nedan kommer de fem kategorierna att närmre presenteras. I litteraturen behandlas effekter och erfarenheter inom dessa kategorier i både positiva och negativa ordalag det förekommer även studier där både positiva och negativa erfarenheter anges inom samma kategori. Ingen åtskillnad har här gjorts i sammanställningen av studierna, varför båda positiva och negativa argument kommer att återges i presentationen av kategorierna nedan. Inte heller i tabell 2.3 som sammanfattar kategorierna och den andel studier de förekommer i görs det någon åtskillnad mellan de studier där erfarenheterna var positiva respektive negativa. Orsaken är framförallt att det fanns studier som både angav positiva och negativa argument inom en och samma kategori (en utförligare redovisning av källor och beräkningar ges i bilaga 1). Erfarenheter Procent och effekter Besparingar 65,5 % Kvalitet 27,6 % Personalfrågor 24,1 % Kompetens 13,8 % Demokrati 27,6 % Tabell 2.3: Sammanställning av de erfarenheter och effekter till entreprenad som är vanligast förekommande i studierna och andelen studier där de behandlas. Beräkningarna baseras på totalt 29 studier av entreprenadformen. Besparingar En stor del av studierna som ligger bakom denna rapport (65,5 %) visar på att entreprenadupphandling leder till en minskning av driftskostnader. Vissa studier lyfter fram att kostnadssänkningen är så stor som 20% efter en upphandling (se t.ex. Domberger & Jensen, 1999). Bilden är emellertid inte enbart positiv, utan det förekommer även studier där det framhålls att det i själva verket inte sker någon besparing. Argumenten som då lyfts fram är att om hänsyn tas till kostnaderna för att genomföra själva upphandlingen och övervaka kontraktet, de så kallade transaktionskostnaderna, skulle i många fall dessa överstiga de 14
15 kostnadsreduceringar som en upphandling ger upphov till. Sammantaget skulle det innebära att entreprenaden inte blir billigare än egen regi alternativet eller att entreprenaden blir billigare, men att besparingen inte är så stor som den verkar vara när enbart besparingar analyseras. Problemet är att transaktionskostnader är svåra att uppskatta och beräkna, varför det är svårt att bedöma de totala kostnaderna för en upphandling. I samband med entreprenadupphandling är det konkurrensen vid själva upphandlings tillfället som genererar de sänkta kostnaderna. Konkurrensen uppstår emellertid enligt vissa enbart vid just upphandlingstillfället och att denna drivkraft sedan inte förekommer under avtalsperioden. Argumentet som framhålls är därför att det under avtalsperioden inte finns några incitament för den privata utföraren att genomföra några rationaliseringar. Kvalitet Med kvalitet avses här kvaliteten på den verksamhet som bedrivs av entreprenören och kvaliteten ställs i relation till hur kvaliteten var när driften var i offentlig regi. I de studier som rapporten baseras på förekommer både negativa och positiva erfarenheter och effekter kring kvaliteten på den verksamhet som handlas upp. I vissa fall menar författaren att bilden inte är entydig och att det därför inte går att dra någon slutsats kring om kvaliteten förbättras eller försämras efter en upphandling. Kvalitetsaspekten är ofta relaterad till kostnadsreduceringarna för driften av verksamheten. I de studier där det hävdas att kvaliteten försämrats efter en upphandling hänförs ofta detta till att entreprenörens enda sätt att generera vinst är att göra rationaliseringar och besparingar i den utsträckning att det negativt påverkar kvaliteten på tjänsterna som produceras. Här förekommer även förklaringen att entreprenören för att få kontraktet lagt ett lägre bud än vad han egentligen klarar av, vilket innebär att uppdraget kan medföra en förlust. För att minska denna förlust eller för att uppnå en vinst krävs det besparingar i den utsträckning att kvaliteten på tjänsterna blir lidande. I de fall erfarenheterna är dem att kvaliteten förbättras anses det vara ett resultat av den specificering av verksamheten som ska handlas upp som genomförs under själva upphandlingsfasen. Den uppföljning av verksamheten som görs av beställaren under avtalets löptid anses också bidra till att förbättra verksamhetens kvalitet. Argumenten här är att den detaljerade kunskapen om verksamheten som genereras i upphandlingsfasen och som krävs för uppföljningen inte finns i egen regi fallet. Samma utförliga uppföljning av verksamheten och dess resultat sker inte heller i egen regi alternativet. Därför skulle upphandling bidra till att förbättra kvalitetssäkringen och därmed även kvaliteten på verksamheten. Kvalitet är en effekt som förekom i nästan 28 % av de studier som ligger bakom sammanställning. Det ges emellertid ingen entydig bild kring huruvida effekterna på kvaliteten är positiva eller negativa, utan båda effekter redovisas i nästan lika stor 15
16 utsträckning. Det finns således inte en klar övervikt för antingen det ena eller andra varför det är svårt att här ge något entydigt svar på vilka effekterna blir i det enskilda fallet. Vilka effekter en upphandling ger inom denna kategori tycks snarare beror på hur upphandlingen genomförs och vilken verksamhet det är som handlas upp. Personalfrågor Personalfrågor tillhör den kategorin av erfarenheter som ofta förekommer i studier av entreprenad. I de studier som denna rapport baseras på togs entreprenadens konsekvenser för personalen upp i ungefär 24 % av studierna. I samband med en upphandling och när en upphandling avslutas uppstår det ofta frågor rörande personalen och deras anställningsförhållande (se t.ex. Ohlsson, 2003). Vid en upphandling förekommer det att entreprenören tar över befintlig personal i den mån de är villiga att byta arbetsgivare. Frågan om byte av arbetsgivare uppstår därför även när kontraktet löper ut och antingen en ny upphandling ska göras av verksamheten eller den ska återgå i egen regi. Oavsett vilket innebär framförallt kortare avtalsperioder en osäkerhet för personalen. Om verksamheten efter första upphandlingen, handlas upp av en ny entreprenör eller återförs i egen regi är det vanligt att den nya entreprenören, alternativt kommunen, väljer att ta över personalen. Ibland förekommer det att personalen stannar kvar hos den gamla entreprenören efter det att avtalet löpt ut. Om personalen väljer att stanna kvar hos en entreprenör innebär det i praktiken att kommunen förlorar kompetens. Personal som arbetet länge inom en kommun har både kunskap och erfarenhet om en specifik kommuns förutsättningar. Den kunskapen och den erfarenheten kan det både vara svårt och kostsamt att ersätta. I förlängningen kan förlusten av kompetens även komma att inverka negativt på verksamhetens kvalitet. I framförallt utländska studier (övervägande brittiska), men även i den del svenska, fokuseras arbetsförhållandena. En viktig faktor i det sammanhanget är avtalets längd. Med kortare avtalsperioder ökar de anställdas osäkerhet, eftersom de kan tvingas byta arbetsgivare ofta eller riskerar att förlora sitt arbete i samband med en ny upphandling. En annan aspekt som berörs är att anställningssituationen tenderar att bli mer pressad efter övergången till en privat aktör då vinst- och rationaliseringskrav kan leda till att det blir färre anställda inom en verksamhet. I Sverige kan en övergång till privat anställning även innebära fördelar i form av högre lön och större möjligheter till avancemang och kompetensutveckling. Kompetens Kompetens angavs inte som motiv till genomförandet av en entreprenadupphandling i så många studier. Kompetens tycks emellertid vara en 16
17 vanligt förekommande effekt av upphandlingar då erfarenheter som går att hänföra till kategorin behandlats i nästan 14 % av studierna. Kommuners tillgång till kompetens och behov av tillförelse av kompetens framhålls i många studier. En upphandling kan här få positiva effekter då en kommun, genom entreprenören, kan få tillgång till spetskompetens och kunskaper som kom inte kommunen själv av olika anledningar kan tillskansa sig. En annan positiv effekt av entreprenad som också framhålls i många studier är att kommunen i samband med själva upphandlings- och uppföljningsarbetet som följer på en entreprenad skaffar sig större kunskap om de verksamheter som handlas upp. Den ökade kunskapen som här genereras kan även leda till bättre kvalitet i verksamheten. Demokrati En av de vanligare erfarenheterna från entreprenadupphandlingar tycks vara de relaterade till demokratifrågor, eftersom ämnet behandlades i nästan 28 % av studierna. Med demokratifrågor avses bland annat medborgarnas rättigheter och möjligheter till inflytande i offentligt finansierade och tillhandahållna tjänster. Vad som även avses är politikers inflytande och möjlighet att kontrollera och styra den verksamhet som handlats upp. Vad som här åsyftas är att efter en upphandling kan ansvariga i en kommun få svårt att styra hur en verksamhet ska bedrivas och måste därför istället rikta in sig på resultaten av en verksamhet (se t.ex. Konkurrens för fortsatt välfärd, 1999). Kommunens möjlighet att påverka en upphandlad verksamhet begränsas då till vilken möjlighet kommunen har att påverka innehållet i avtalet samt vilka möjligheter avtalet ger att följa upp och utvärdera verksamheten. En upphandling kan även medföra att verksamheten splittras upp på flera aktörer, vilket i sin tur kan innebära att det blir svårare för kommunen att fullfölja sitt ansvar i egenskap av huvudman. Risken finns att det kommunala ansvaret faller mellan stolarna. Med en bra organisation för uppföljning av verksamheten kan emellertid detta undvikas. Hur ett avtal är utformat och hur kommunen följer upp en verksamhet, har därför betydelse för till vilken grad demokratin påverkas av en upphandling. I litteraturen som ligger bakom denna rapport nämns den här problematiken i ganska många av både de svenska och de utländska studierna. Bilden som ges skiljer sig åt från olika studier och ibland framhålls det som om entreprenadupphandling har en negativ inverkan på demokratin och ibland framhålls det att den inte har det. Det är således precis som i fallet med t.ex. kvalitet, svårt att ge någon entydig bild av hur erfarenheterna ser ut. 17
18 2.2.4 Lärdomar från olika entreprenadupphandlingar Som det har nämnts ovan finns det effekter och erfarenheter från entreprenadupphandlingar som är tvetydiga, d.v.s. där det både finns studier som visar på positiva och negativa erfarenheter, som t.ex. när det rör demokrati och kvalitet. En anledning till att bilden är splittrad kan vara att olika förutsättningar råder mellan olika verksamheter. Två av de förutsättningar som kan skilja sig åt från fall till fall är marknadsstrukturen och transaktionskostnaderna. Dessa två faktorer är inte uteslutande, utan verkar ofta samtidigt och när marknadsstrukturen är dålig tenderar transaktionskostnaderna också att bli höga. Möjligheterna att genomföra en upphandling är begränsad av hur marknaden för den verksamhet som ska handlas upp ser ut. Hur många realistiska anbud som inkommer i samband med en upphandling beror på antalet aktörer på marknaden, vilket är ett tecken på hur god konkurrenssituationen är (Hansson & Mattisson, 1997). Konkurrenssituationen är t.ex. bättre för de verksamheter där produktionsförutsättningarna är sådana att skalfördelar kan uppnås, eftersom möjligheten att uppnå skalfördelar innebär möjlighet att rationalisera och därmed göra besparingar i verksamheten. Hur konkurrenssituationen ser ut beror även på i vilken kommun upphandlingen sker. Generellt sett är konkurrensen större i storstadsregioner än på glesbygden. Transaktionskostnaderna i samband med en entreprenad tenderar att vara höga när verksamheten är svår att specificera, mäta och utvärdera (se t.ex. Andersson, 2002). Transaktionskostnader utgörs av kostnaderna och risken att ingå ett avtal med någon. Kostnaderna som uppstår, uppstår både före och efter att avtalet ingåtts och utgörs av kostnader för att genomföra upphandlingen och för att sedan övervaka och kontrollera att avtalet fullföljs (Williamson, 1996). Transaktionskostnader är svåra att uppskatta innan en upphandling genomförs och de är även svåra att beräkna efter det att avtal ingåtts. De verksamheter som är strategiskt viktiga för en kommun tenderar det att vara svårare att handla upp, eftersom sådana verksamheter kräver mer övervakning och kontroll från beställarens sida just eftersom de är viktiga. Transaktionskostnaderna kan minska om de parter som ingår ett avtal med varandra bygger upp ett ömsesidigt förtroende, eftersom det då finns ett mindre behov av övervakning. Behovet av övervakning och därmed transaktionskostnaderna tenderar emellertid att öka om avtalet är otydligt, rutiner för uppföljning oklara och om parterna saknar förtroende för varandra. 18
19 2.3 Interkommunal samverkan Vad är interkommunal samverkan? Interkommunal samverkan åsyftar här samverkan mellan kommuner. Det finns olika sätt för kommuner att samverka på och det finns även olika sätt att närma sig fenomenet samverkan när en definition ska göras. Samverkan kan t.ex. definieras utifrån juridiska termer eller utifrån termer av olika grader av integration. De juridiska formerna går att dela in i två underkategorier: Privaträttsliga respektive kommunalrättsliga former för samverkan. Exempel på privaträttsliga former utgörs av aktiebolag, ideella och ekonomiska föreningar. Till de kommunalrättsliga formerna för samverkan hör kommunalförbund och gemensam nämnd. Under 90- talet har det genomförts olika lagändringar som inneburit ökade möjligheter för kommuner att samverka med varandra (Hilborn & Riberdahl, 2000), en är de ändringar som 1991 gjordes av kommunallagen. Det andra sättet att tala om samverkan är utifrån graden av integration mellan de samverkande parterna. Det förekommer allt från olika former av gemensamma projekt och nätverk till avtal och bildandet av gemensamma organisationer och sammanslagning av organisationer i gemensam nämnd, kommunalförbund eller gemensamma bolag (se t.ex. Mattisson, 2000; Mattisson, Ramberg & Fredlund, 2004). Samverkan kan även ske genom att skapa en gemensam beställarfunktion (Lind, 1998; Mattisson, 2000). Det finns som synes olika sätt att samverka på för kommuner och olika saker att samverka om, vilket även innebär att alla samverkansprocesser är unika. Drivkrafter bakom samverkan och vilka erfarenheter och effekter en samverkansprocess kan därför skilja sig åt från fall till fall (Mattisson, Ramberg & Fredlund, 2004). Försök ska emellertid göras här att sammanfatta en del av de erfarenheter och effekter som redovisats i olika studier av samverkan 2 (de specifika källor som informationen är hämtad ifrån redovisas i bilaga 2) Problem som skapar vilja att samverka Varför kommuner väljer att samverka kan skilja sig åt från fall till fall. Ofta är det emellertid akuta problem som ligger bakom initiativen till samverkan (se t.ex. Mattisson, 2000). Studierna som rapporten bygger på skiljer sig åt i fråga hur de olika problemen bakom samverkan framställs och vilka begrepp som används för att beskriva dem. Majoriteten av de problem som ligger bakom kommuners val att 2 Sammanställningen som görs här baseras enbart på resultat från svenska studier. 19
20 samverka går emellertid att sammanfatta i följande tre kategorier: behov av besparingar och rationaliseringar inom verksamheter, behov av att förbättra verksamheters tillgång till kompetens samt behov av utveckling av verksamheter. Det handlar således i många fall om att genom samarbete med andra uppnå fördelar eller synergier som en kommun inte kan uppnå på egen hand. Dessa bakomliggande motiv kommer därför att utvecklas närmre nedan. Resultaten sammanfattas även i tabell 2.4 där även de andelar i procent av studierna som tar upp ett av de tre vanligaste motiven redovisas. Motiv Procent Besparingar 47 % Kompetens 52,9 % Utveckling 17,6 % Tabell 2.4: Sammanställning av de motiv till interkommunal samverkan som är vanligast förekommande i studierna och andelen studier där de behandlas. Beräkningarna baseras på totalt 17 studier av interkommunal samverkan. Besparingar Besparing är ett av de vanligaste motiven till samverkan och motivet förekommer i 47 % av studierna. Tanken här är att genom att bilda en gemensam organisation uppnå synergieffekter i olika delar av den operativa verksamheten. Med en större organisation ökar t.ex. möjligheterna att uppnå stordriftsfördelar. Med en gemensam organisation skapas även möjlighet att fördela kostnaderna på fler aktörer, vilket för den enskilda kommunen kan innebära en besparing. Kompetens Kompetens har av olika anledningar kommit att bli en viktig resursfråga för många kommuner, vilket avspeglas i sammanställningen där kompetens angetts som motiv i nästan 53 % av studierna. Beroende på vilken grad av samverkan som kommuner inleder kan olika fördelar inom området kompetens uppnås. Vid mera lösa former av samverkan är det kanske främst erfarenhetsutbyte som kan uppnås genom samverkan. Genom mer djupgående samverkansprocesser där gemensamma organisationer bildas kan även andra synergier uppstå. Genom att dela på kostnader för att anställa eller anlita specialistkompetens ökar möjligheten för kommuner att få tillgång till kunskap inom olika områden. När kommuner går samman och delar på resurser kan det även innebära att bättre förutsättningar skapas för att utveckla och tillvarata befintlig kompetens. En större gemensam organisation kan även upplevas som en attraktivare arbetsgivare och kan således klara sig bättre i konkurrensen om arbetskraft. Det anges också i studierna 20
21 att det finns en vilja att stärka verksamhetens position på marknaden och dess konkurrenskraft genom samverkan och ett område där det har betydelse är i samband med anskaffning av kompetens. Utveckling Utveckling har inte i lika stor utsträckning som de övriga två kategorierna angetts som motiv till samverkan. Utveckling kan ändå anses som ett vanligt motiv då det anges i nästan 18 % av studierna. Samverkan kring utveckling kan ske med olika syften och framförallt två framträder som dominerande. Den ena rör utveckling inom kommunala verksamheter, där samverkan syftar till att göra gemensamma investeringar i anläggningar eller ny teknik eller på annat sätt göra investeringar för att utveckla verksamheten. I det andra fallet rör samverkan utveckling av en regions konkurrenskraft genom PR och marknadsföring (detta motiv är även vanligt i samband med samverkan mellan privat och offentligt) Erfarenheter och effekter av interkommunal samverkan När det gäller erfarenheter och effekter av interkommunal samverkan är det också så att det i olika studier används olika begrepp för att beskriva dessa. Majoriteten av de effekter och erfarenheter som redovisas går emellertid att fördela på följande kategorier: besparingar, kompetens, utveckling samt demokrati. Både positiva och negativa erfarenheter ryms under dessa kategorier. En sammanfattning av resultaten görs även i tabell 2.5 där andelen studier som tar upp en erfarenhet i procent redovisas (en utförligare redovisning av källor och beräkningar ges i bilaga 2). I tabellen görs ingen åtskillnad mellan positiva och negativa erfarenheter, däremot kommer förekomsten av båda att återspeglas i diskussionen nedan. Erfarenheter Procent och effekter Besparingar 52,9 % Kompetens 47 % Utveckling 17,6 % Demokrati 11,8 % Tabell 2.5: Sammanställning av de erfarenheter och effekter av interkommunal samverkan som är vanligast förekommande i studierna och andelen studier där de behandlas. Beräkningarna baseras på totalt 17 studier av interkommunal samverkan. Besparingar I flertalet studier (nästan 53 % av det totala antalet) framhålls de besparingar som kan genomföras i och med en samverkan. Besparingar tycks främst uppnås i de fall gemensamma organisationer för samverkan bildas. I en gemensam organisation 21
22 tenderar olika synergieffekter i den operativa verksamheten uppstå, som i sin tur kan innebära besparingar för den enskilda kommunen. Besparingar kan t.ex. uppnås i de fall stordriftsfördelar uppstår eller när funktioner som administration delas mellan kommunerna för då fördelas också kostnaderna på två eller flera aktörer. Alla studier som tar upp besparings- och kostnadsaspekten är emellertid inte enbart positiva till sin karaktär. I en del studier redovisas även att inga besparingar uppnåtts genom samverkan, trots att det har varit ett av syftena med organisationsförändringen. Anledningar som anges till detta är b.la. svårigheter att bilda gemensamma organisationer och att samverkansprocessen aldrig lett fram till att sådana bildas. Många av de besparingar som kan uppnås genom samverkan tenderar emellertid att vara mer långsiktiga och det kan således ta tid innan de uppstår. Om studien av en samverkansprocess är gjord i inledningsskedet kan det således var en möjlig förklaring till att kostnadsfördelar inte redovisats. Det kan naturligtvis även vara så att besparingar inte uppnås i alla fall av samverkan, utan att fördelarna är av annan karaktär. En annan effekt av samverkan i gemensamma organisationer är att större organisationer bildas. En större organisation har ofta en starkare position på marknaden och en bättre förhandlingsposition och konkurrenskraft. Detta kan också på sikt leda till besparingar och att kostnadsfördelar uppstår genom samverkan. Bildandet av en större organisation behöver emellertid inte enbart vara något positivt, det finns även en risk att en större organisation genererar ökade kostnader. Ökade kostnader kan t.ex. uppstå som en konsekvens av att administrationen ökar när organisationens blir större. Kompetens Tillförelse av kompetens och tillgång till andras erfarenheter är effekter av samverkan som redovisats i 47 % av studierna. När kommuner samverkar skapas möjligheter att ta del av andras erfarenheter. Samverkan mellan kommuner kan även ske kring anställning av spetskompetens. När kommuner delar på personalresurser kan kostnaderna för dessa fördelas mellan kommuner, vilket innebär en möjlighet att anställa personal som en enskild kommun inte ensam har resurser att göra. I de fall samverkan leder till att gemensamma organisationer bildas kan befintlig kompetens och ny kompetens delas mellan kommuner, således möjliggörs ett effektivare resursutnyttjande. Utöver effektivare resursutnyttjande uppnås även kostnadsreduceringar för den enskilda kommunen i och med att kostnaderna fördelas på mer än en part. När en gemensam organisation bildas tenderar även, vilket nämnts tidigare, verksamhetens position på marknaden och dess konkurrenskraft att förstärkas. 22
23 Detta kan även innebära fördelar ur kompetenssynpunkt då möjligheterna att attrahera kompetens då också förbättras. Alla studier är inte odelat positiva när de behandlar effekter som rör kategorin kompetens. Det finns även ett mindre antal studier som lyfter fram att inga fördelar inom denna kategori har uppnåtts. Antagligen beror detta främst på att förväntade effekter uteblivit snarare än att de upplevts som negativa. Utveckling Utveckling var ett vanligt motiv till samverkan, men har inte redovisats i samma utsträckning bland effekter och erfarenheter. Även om utveckling tas upp i samband med erfarenheter och effekter i nästan 18 % av studierna, är det svårt att säga om samverkan faktiskt bidrar till ökad utvecklingskraft, eller inte. Demokrati Det är enbart i en mindre andel av studierna, knappt 12 %, som de effekter samverkan får på demokratin har lyfts fram. Icke desto mindre är de intressanta. Genom samverkan i en gemensam organisation flyttas drift och eller huvudmannaskap för en verksamhet ut från kommunen och kommer att lyda under inflytandet från flera kommuner. De möjligheter medborgarna i en kommun har till inflytande över en verksamhet kan därför komma att minska på ett liknande sätt som i fallet med entreprenadupphandling (se avsnitt 2.2.3). Det finns även risk att kommunens politiker tappar en del av sina möjligheter till insyn i verksamheten. Vad som även framhålls som en risk är att det kan bli svårt för medborgare och andra intressenter att avgöra vem det egentligen är som är ansvarig för verksamheten Lärdomar av interkommunal samverkan Vad som lyfts fram i många studier av samverkan är att förtroende mellan de parter som samverkar är en förutsättning för att samverkan ska fungera (se t.ex. Mattisson, 2000). För att förtroende ska uppstå mellan parterna krävs det att det finns utrymme för dialoger och diskussioner kring de problem som uppstår under processen. Vad som också, i den del studier, lyfts fram som betydelsefullt är vikten av att de samverkande parterna ser fördelarna och möjligheterna som samverkan kan ge upphov till. Att parterna ser fördelarna och att alla inblandade känner att de får ut någonting av att samverka är en viktig förutsättning för att samverkan ska lyckas. Vad som även visat sig vara av betydelse för att en samverkansprocess ska komma till stånd är förekomsten av ett yttre gemensamt hot. Ett sådant hot innebär också ofta att de inblandade parterna alla har något att vinna på att samverka. 23
Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merKan driftentreprenad tillföra något till svensk va-sektor?
Rapport nr 164 Kan driftentreprenad tillföra något till svensk va-sektor? effekter och erfarenheter av driftentreprenad Hösten 2005 Anna Thomasson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN
Läs merLandskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy
Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och
Läs merKonkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merAv Sten Göransson Gröna Fakta E5
Konkurrensutsatt kommmunal parkverksamhet kan höja produktivitet och effektivitet, visar studier vid institutet för ekonomisk forskning i Lund. Men det ställer krav på kompetenta beställare som både känner
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merPolicy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun
Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,
Läs merUtveckla fastighetsorganisationen
FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Utveckla fastighetsorganisationen om bolagisering och entreprenad Utveckla fastighetsorganisationen om bolagisering och entreprenad Upplysningar om innehållet: Felix Krause,
Läs merFullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1
Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 2 Innehåll Varför program bakgrund och syfte... 4 Vad är privata utförare... 5 Vad ska fullmäktiges
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merFullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare
PM 2019-06-11 1 (7) Ekonomi och styrning Karin Tengdelius Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet
Läs merKan driftentreprenad tillföra något till svensk VA-sektor?
VA-Forsk rapport Nr 2006-11 Kan driftentreprenad tillföra något till svensk VA-sektor? Anna Thomasson VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras
Läs merRiktlinjer vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet inom välfärdsområdet för Jönköpings kommun. Sn/2009:
Socialförvaltningen Stabent Nils Zadik 036-10 53 34 BILAGA 3 TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2009-07-28 1 (5) Riktlinjer vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet inom välfärdsområdet för Jönköpings kommun.
Läs merREMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation
Läs merVi vill sitta i förarsätet
Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08
Läs merProgram med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare
Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare 2016 2019 Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 DOKUMENT 1 (4) DATUM 2016-07-06 Dnr KS/2016/0240 KOMMUNSTYRELSEN
Läs merPolicy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun
Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för
Läs merKommunfullmäktiges program rörande privata utförare
Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...
Läs merBefria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Läs merFullmäktiges program för uppföljning av privata utförare
Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare Seminarium 2016 11 24 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Verksamheternas totala kostnader, 2015, miljoner,
Läs merRiktlinjer för kommunfullmäktiges program rörande privata utförare
Syfte Vägledning för hur arbetet med att ge privata aktörer uppdrag att utföra kommunala angelägenheter ska genomföras och vad det ska innehålla. Gäller för Alla nämnder Referensdokument SKL: Program för
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merKommittédirektiv. Kommunala företag. Dir. 2009:81. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009
Kommittédirektiv Kommunala företag Dir. 2009:81 Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska analysera om det finns ett behov av ett generellt
Läs merSverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring
PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merRiktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden
Kommunstyrelsen 2016-04-08 1 (6) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:162 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden 2015-2018 Eskilstuna
Läs merSvenskt vattens organisationsseminarium Stockholm 2013-02-21 Sammanställning av diskussion
Svenskt vattens organisationsseminarium Stockholm 2013-02-21 Sammanställning av diskussion Svenskt Vatten anordnade ett seminarium i Stockholm på temat organisationsformer inom va-sektorn. Syftet med seminariet
Läs merProgram för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare
1/5 DATUM 2017-08-23 DIARIENUMMER KS/2017:570-059 Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare Antaget av kommunfullmäktige 2017-09-25, 83 En kommun kan, efter beslut
Läs merVägledande dokument om avtal och bidrag med föreningar och organisationer
Riktlinje 2017-02-27 Avtal eller bidrag? KS 2015/0490 Vägledande dokument om avtal och bidrag med föreningar och organisationer Riktlinjen syftar till att tydliggöra när det går att lämna bidrag och när
Läs merKonkurrenspolicy för Mjölby kommun
Konkurrenspolicy för Mjölby kommun Antaget av Kommunfullmäktige, 2008-05-20, 60 Dokumentansvarig: Ekonomichef 1(10) Kommunledningskontoret Konkurrenspolicy - Policy för konkurrensutsättning av kommunal
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merPolicy för konkurrensprövning i Nykvarns kommun
Policy för konkurrensprövning i Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige den 19 juni 2019 Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 2 2. Vad är konkurrensprövning?... 2 3. Syftet med konkurrensprövning...
Läs merKommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11
Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 2009-05-25 2007/KS0795 1 (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges
Läs mer95 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden (KSKF/2016:162)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-05-10 Sida 1(2) 95 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden 2015-2018 (KSKF/2016:162) Beslut
Läs merPolicy med mål och riktlinjer för privata utförare
Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: lagakraft vunnit beslut Beslut: KF 4, 2017-02-13 Policy med mål och riktlinjer för privata utförare Lagstiftningen och dess syfte Lagstiftning
Läs merVård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden 2019-06-11 1 (8) Vård- och omsorgsförvaltningen VON 2019:83 Utredningsenheten Vård- och omsorgsnämnden Remissyttrande Riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs
Läs merVälfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merPlan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun
STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 2019-04-26 Kommunstyrelsen Juliana Varli Ekonom Telefon 08 555 010 14 Juliana.varli@nykvarn.se Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 Förvaltningens förslag till beslut
Läs merSammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016
Beslutad 2017-06-14 Sida 1 (7) Handläggare Björn Andersson Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att motverka
Läs merRemiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25
Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega
Läs merPROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN
PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merRemissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling
Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merMarknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar
Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,
Läs merKommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.
Kommittédirektiv Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll Dir. 2018:9 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att utreda former
Läs merBudgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN
Budgetdag 2017 Lennart Hansson Budgetdag VÄLKOMMEN 1 På agendan nationellt Ny redovisningslag Översyn utjämningssystemet Ny Kommunallag 1/1 2018 Strukturförändringar Reglering av externa leverantörer Tillitsbaserad
Läs merEntreprenadpionjären vid ett vägskäl
Rapport Nr 161 Entreprenadpionjären vid ett vägskäl - Lärdomar och erfarenheter från Åre kommun Mattias Haraldsson Anna Thomasson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merSammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merPolicy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53
Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens
Läs merRevidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2019-01-29 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2019:41 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Läs merInstruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2018-02-12 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2018:53 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Förslag till
Läs merKollektivtrafiken i en regionkommun Bilaga 1
Sammanfattning Västerbottens läns landsting ansöker om att få bilda regionkommun från 1 januari 2019. Då upphör Region Västerbotten som organisation. Bildandet av regionkommun innebär bl.a. att Västerbottens
Läs merPolicy för alternativa driftsformer
Policy för alternativa driftsformer Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merHur kommer framtidens vaorganisationer
Rapport NR 143 Hur kommer framtidens vaorganisationer att se ut? Två exempel: samverkan och entreprenad Hösten 2004 Anna Thomasson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Läs merRemiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning
REMISS Datum Vår referens 2013-04-25 Dnr: 13-4788 1(9) Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning PTS publicerade år 2009 en vägledning om vilka tjänster och nät som
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merVerksamhets- och branschrelaterade risker
Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merProgram för uppföljning och insyn i verksamheter som utförs av privata utförare.
Sida 1(10) Kommunfullmäktige Program för uppföljning och insyn i verksamheter som utförs av privata utförare. Inledning Efter ändring i kommunallagen har kommunerna ålagts skärpta krav i att följa upp
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merGöteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.
Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets
Läs merProgram med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden
STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för direktupphandling. 22 Dnr 2018/00102
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 22 Den 2018-03-06 22 Dnr 2018/00102 Riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsens beslut 1. Riktlinjer för direktupphandling fastställs
Läs merSTYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Beslutad när Kommunstyrelsen 2018-03-13, 36 Beslutad av Diarienummer Kommunstyrelsen KSKF/2018:53 Ersätter Gäller
Läs merYttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merOffentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merKonkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Läs merYttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll
Läs merPOLICY FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP
POLICY FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 103 Dnr: KS 2017/373 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se
Läs merProgram för uppföljning av privata utförare samt egen regi
Program för uppföljning av privata utförare samt egen regi Titel: Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Diarienummer: KS17-1612 Styrdokumentet beslutades av: Kommunfullmäktige Datum för
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merProgram för uppföljning av privata utförare
Program för uppföljning av privata utförare Seminarium 2015 02 11 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se En bild av debatten Vårdskandaler Vinster Internationella
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merDiarienr AD 175/2011. Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm
851 81 Sundsvall 2011-03-08 Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 175/2011 Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Yttrande
Läs merUtredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet
SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till
Läs merKrav på riktlinjer vid direktupphandlingar
Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent
Läs merKommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006
Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merFackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag
Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag Fackförbundet ST 2013 Artikelnr 1019 Ett arbete på statens och medborgarnas uppdrag ställer särskilda krav. Verksamheten styrs
Läs merMiljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner
Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner Lina Carlsson Doktorand vid enheten för Rättssociologi Lunds Universitet Projekt Påbörjades 2003
Läs merKommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012
Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merProgram med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun
1 (7) Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun Ikraftträdande 2017-01-01 Bakgrund Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde
Läs merREMISSVAR (SOU 2017:38)
2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera
Läs merNya regler om upphandling
1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).
Läs merKommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114
Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare
Läs merYttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits
Läs mer2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN
2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning
Läs merGrunderna i Administration
Grunderna i Administration Administration handlar mycket om att ge service. Administration finns överallt Skola- Hemma - Arbetsplatsen Vad menas med Administration? Enligt Nationalencyklopedin så kan man
Läs merKapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé
Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall
Läs merDokumentation av direktupphandlingar
Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera
Läs mer